# ID: svediakorp-per3581
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1932
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,762
# sentences: 461
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Tidens handlingar.
* På skolbänken i fredsfrägan.
Sjukskö terskorna “ Den rike kornbonden " Intervju med borgmästare Carl Lindhagen.
Korsfästa grodor och skott- Av Av Ruth Tångendal-Persson.
Rättvisa - i kvinnornas och telegrafverkets intresse.
De arbetslösas punkter.
A v dr. kläre syn- Schoedon, Berlin.
Från riksdagsläktaren.
» S t e l b e n t a byråkrater » Av E l s a S v a r t e n g r e n.
Om eldbegängelsens historia i Sverige.
Vad har hänt?
och deras rättigheter.
En ny organisation inom sjuksköterske- kåren konstituerades i söndags.
Stockholms läns sjuksköterskeförbund.
Detta ä r ett resultat bland andra av det arbete som länge pågått att skaffa sjuk- sköterskorna tryggare.
bättre och mera enhetliga arbetsvillkor.
Då den hittills verkande organisationen, Svensk sjukskö- terskeförening av 1910 huvudsakligen ä r av ideell karaktår, ha sjukskiiterskorna sålunda saknat den fasta sammanslut- ning, som kunde effektivt tillvarataga också deras ekonomiska och sociala in- tressen.
Redan 1922 bildades därför ett sjukskö- terskeförbund i Dalarna, som dock länge fick arbeta ensamt, men som förra året följdes av Östergötlands sjuksköterske- förbund samt Södermanlands sjuksköter- skeförhund, vilka båda redan ingått till sina respektive landsting med diverse för- slag och önskemål och även i vissa fall uppnått förbättringar i de anställda sjok- sköterskornas villkor.
Sedan nu också Stockholms län fått Sitt förbund ha för- hoppningarna ökats om att en riksorga- Si VEA HOVRÄTT har ändrat straffet tryckfrihetsmålet mot redaktör Ar- thur Engberg från rådhusrättens 2,500 kr.
böter till 3 månaders fängelse.
Skade- ståndet till kapten Mesterton på 5,000 kr.
skall utgå som förut fastställts.
Domen har mottagits med vitt utbredd förvå- ning - klander mot hovrättens utslag får nämligen icke uttryckas.
A v DEVINEZ.
nisation skall kunna åstadkommas inom icke alltför avlägsen framtid.
Exemplen på sjuksköterskornas osäkra ställning äro så många, att man kunde räkna upp dem i oändlighet.
E t t nyligen inträffat fall, då en husmor vid ett läns- lasarett blev uppsagd till avflyttning utan att hon ens fick tillfälle att försvara sig mot vad som anfördes emot henne är ett.
- inom vissa Pensionsförhållandena landstingsområden undantagas sjukskö- terskorna från landstingets pensionsstat eftersom de erhålla statspension och komma sålunda i en mycket sämre ställ- ning än övriga landstingets tjänstemän ä r ett annat.
Av nyligen företagna ut- redningar framgår också att lönerna för samma tjänster på olika platser kunna variera med över 50 procent.
Sjuksköter- skorna ha i sådana fall ingenstans att vända sig för att få sina intressen tillgo- dosedda.
I l e nya organisationerna äro ett gläd- jande tecken på ett vaket medvetande om sammanhållningens betydelse.
- Första söndagen efter Trefaldighet predikades i alla Sveriges kyrkor över texten om den rike kornbonden.
Det var han som ämnade slå sig till ro med sina rika skördar, äta, dricka och vara glad och inte röra ett finger i många år.
Och som fick av Gud det beskedet, att i denna natt skulle hans själ utkrävas av honom, och att han var en dåre.
Det ä r en test som alltid brukat tjäna som utgångspunkt för kraftiga varningar till församlingarna mot at!
trygga sig till det världsliga goda man kunnat hopa och mot att göra upp behagliga planer för framtiden utan att räkna med Gud.
Även i söndags, i hottenprisernas tid, lära tusentals svenska kornbönder ha med för- strött jämnmod lyssnat till samma var- ningsord mot bekvämlighet och överdåd.
F Om från någon predikstol kommit be- sked om hur man hör kristligen förhålla sig.
då priserna sjunka under produktions- kostnaderna, lära biinderna nog häpna tittat upp på sin präst.
Av spridda ord som man snappar upp samtalsvis här och där, får man den före- ställningen att kornbonden själv börjar utbilda en teori och skapa sig ett nytt ideal, och det idealet ä r självhushållet.
Man tycker i första häpenheten att det är ett underligt, ålderdomligt och blåögt ideal som dyker upp som mot- ståndare till planerna på industrialise- från Sveriges jordbruk skulle bli lite över, åtminstone till storstädernas barn.
Och jag tror inte heller han tänkte på det, ty han var helt fylld av sina minnen från barndomens självhushållning och talte om hur ljuvt det var att slumra in som liten pojke vid ljudet från mors spinnrock.
Han hade vant sig så därvid, sade han, att det var svårt att somna om söndagskvällar- na.
Talet var riktat till ett tjugotal av byg- dens unga flickor, som stolt hängt väg- garna fulla i en fyra-rums byggnad med prov på alla slags vävnader i gammal- småländska tekniker, färger och mönster.
På en vävkurs, anordnad av Kronobergs läns hemslöjdsförening, hade de lärt allt sådant som deras mormödrar kunnat men knappt deras mödrar.
Men mödrarna voro där, glada och beundrande alla.
Denna högtidliga kursavslutning var en mycket märklig och viktig stund i en trakt som tjusats så länge av köpegardiner à 35 öre metern och där gamla och unga ännu tro sig fina och moderna i anskräm- liga bomullsmuslinstrasor som knappt medan de sys.
Ty den var ett be- vis på att hjulet slagit ett varv, och att sinnet för äkthet, för kvalité i vara och färger ä r på väg att vakna på nytt.
Detta nya intresse kommer icke ur krisen, ef- tersom det vaknat långt dessförinnan, hålla ring och förtrustning a " jordbruket.
Är och rörelsen för hemslöjd ju ä r gammal.
tanken på A.-B.
Nordeuropas förenade Men den nya insikten om skönheten i de bönder redan avsigkommen, innan den gamla slöjdalstren och den nya lusten Ska vi som nu att återerövra färdigheten att tillverka hunnit ens diskuteras?
leva få se över hela Sveriges land små dem, hade, liksom minnet om spinnroc- avgränsade produktionsenheter som ta kens vaggvisa, dragits in i dagens ström- arhetskraften tillhaka från herrskapsvå- ning och fått smycka dagens ideal om ningar och industri och utöver gårdens självhushållet.
Man kan verkligen inte undra på om behov producera jämnt så mycket som T Y S K L A N D HAR E N REGERINGS- behövs för att skaffa pengar till skatter, självhushållet börjar forma ut sig som KRIS utspelats, Brüning har efter kaffe och Allers familjejournal?
Förra ideal på landsbygden.
Indien skall bli långa, spännande förhandingar med riks- sommaren gingo vi ju och undrade hur självhushållande, Storbritannien, Sverige, presidenten Hindenburg avgått och upp- det skulle bli att leva, om runt kring vårt varför inte då också Verner Karlson i hem växte upp en ludvignordströmsk Sunnanåkra västregård?
draget att bilda ny ministär uppdragits jordbrukarstad, befolkad av jordindustri- Vi kastas ju mellan ytterligheter i den- åt den högerhetonade centrummannen arhetare.
vilka skötte matproduktionsma- na tid, liksom vindarna bruka kasta vid Franz von Papen.
Konfliktens kärna var skineriet som man sköter vävstolarna i Iågt barometerstånd.
När den planlösa oenighet mellan Hindenburg och Brüning en textilfabrik eller siktarna i en auto- produktionen och det planlösa internatio- om den inrepolitiska kursen.
Hindenburg matisk kvarn.
nella och interkontinentala varuutbytet Lördagen innan den rike kornbonden rakat i oreda, vill man genast gå tillbaka vägrade att ställa sin befogenhet till skulle upp i kyrkorna för kommentarer, till den gamla goda tiden ett eller flera utomordentliga lagstiftningsåtgärder till hörde j a g en tankeväckande lekmanna- hundra år.
Brünings förfogande.
Socialdemokrater- Vad ska komma fram ur dessa aktio- predikan om självhushållet som ideal.
Det na och Bayerska folkpartiet ha skarpt var en intelligent och kunnig hemmans- ner och reaktioner, ur skummet av bry- protesterat och Centrum frånsäger sig ägare med rykte för nymodighet som ta- tande strömningar?
lade, och han andades icke ett ord om Det veta vi inte, men vi veta att det ä r varje ansvar för följderna av v. Papens A Augusta ta Ton ning.
vilken triumf det skulle bli, när den ani- hopplöst att tro att man kan få gamla utnämning.
D e vilja inte ha honom.
Uppvaktad med blommor och hälsningar från vänner och kamrater i rösträttsarbetet, mala produktionen kommit ner så våld- tider tillhaka.
Gamla färdigheter, insikter ' Genom att Hindenburg utövat denna framförda av Ellen Hagen och Ebba Holgersson.
samt, att konsumenterna började komma och erfarenheter som vi slängt, må vi sin rätt har den ovanliga händelsen in- träffat att presidenten själv störtat en D a g e n efter Vänsterförbundets i Ble- detta ytterst strävsamma liv ägnade hon igen och t i m a bönderna på sina bara gärna ta upp i packningen på nytt, men kinge årsmöte ägde en uppvakt- dock både tid och krafter åt kvinnornas knän att lägga på en ko till, så att det framåt måste vi, inte tillhaka, utan framåt.
ministär.
Ingen kan överblicka vad som ning rum hos fru Augusta Tonning i sak.
Hon bildade ny3 rösträttsföreningar nu kommer att ske.
Men i preussiska lant- Ronneby.
Vi överlämnade rosor med och göt nytt liv i de gamla.
Få torde det dagen ha de nysegrande nationalsocia- hälsningar och tacksam erinran från vara givet att som hon lätt kunna komma Blodiga slagsmål många vänner och kamrater i den långa i kontakt med människor av olika åldrar, listerna tagit plats.
Bland undertecknarna ställning och utveckling.
mellan dem och kommunisterna var för- rösträttskampen.
av hälsningen stod Carl och Jenny Lind- En sällsynt personlighet ä r Augusta sta dagens sensation.
Medvetslösa offer hagen, Gulli Petrini, Signe Bergman, Tonning, ett original ha nog de sagt, som A v MARIA LAZAR.
för knytnävs- och tillhyggeskamp måste Ruth Randal-Edström, Karolina Wider- ej förstått hennes flärdlösa väsen och bäras ur salen.
Denna enastående skan- ström och många andra, som ha minnen hennes kraft att låta optimismen segra Kris, Kris!
Man kan snart inte om ungdomens undergång, lägger genast dal har senare följts av oroligheter på från Augusta Tonnings pilgrimsfärder över motgångar, trötthet och besvikel- höra det längre.
Det används om repet om halsen på hela världen.
Ung- s o m predikare i oomvända bygder se.
allting också där man egentligen redan domen genomlever verkligen en kris, den skilda ställen i landet.
eller från de berömda friluftsmötena i Hon älskar ungdomen och barnens skulle tala om undergång.
Tankar, är upprorande och farlig därför att man SOM VAR ATT VÄNTA ha de inter- Ronneby - alltid föregångna av en viss hjärtan har alltid vänt sig till henne.
Vid begrepp, idéer, klasser, kårer, varuhus, på något sätt måste komma ut ur den.
Ty nationella utsikterna fördunklats ge- oro att stadens konservativa borgmästa- rundresan vintertid - då trädgården sov och industrier, allting upplever en kris.
ungdomen kan ju inte göra bankrutt som re skulle neka » änkan Tonning,, som han under snötäcket - kom hon i många år Dess förlopp, vare sig på gott eller ont, en hank.
nom den tyska krisen.
Den hägrande alltid på papperet titulerade henne, till- vid samma tid till vänner i Uppsala.
En ä r omöjligt att förutse.
Döende blir ofta Det är ett svårt problem.
Egentligen skadeståndskonferensen i Lausanne, som låtelse att ordna dessa möten - eller från liten gosse rusade då in till sin mamma troende.
Också den döende kapitalistiska ä r det ingen som har vågat sig på det.
MacDonald velat göra till en rådplägning konferenser på det underbart fagra Sol- och ropade: » Nu ä r julen snart här, för tidsåldern räddar sig genom tron, och vo- Man beskärmar sig visserligen ofta över tant Tonning har kommit! » Och där stod re det också bara en tro på krisen.
Så ungdomen, man grälar på den eller bekla- om hela den internationella handelns pro- vik.
Det ä r en lång, strävsam, men av idea- hon i dörren, just Som jultomten själv, i mycket mer som man ju bara vet ett en- g a r den, eller beundrar den, eller över- blem, den stundande imperiekonferensen ä j e fylld arbetsdag, som fårskinnspäls, vadmal och yllemössa.
Och &amp;: Så här kan det inte fortsätta!
skattar den.
Att säga sanningen om ung- i Ottawa, avrustningskonferensen i Ge- litet Augusta och livsgl Tonning d har bakom sig, där skidstav i handen - för de halkiga stads- Inte heller med ungdomen.
Framför- domen eller rentav till den, är mycket be- nève - man iakttar det förvirrade läget h on nu vilar sig i kretsen av anhöriga.
gatornas skull.
Och de dagar hon stan- allt inte med den.
Den som ä r övertygad (Forts. å sid.
4.)
Folkhögskolan blev hennes första ar- nade samlades skaror av lyssnare om- och ställer sig pessimistisk.
Från den östra krigsskådesplatsen meddelas med betsfält.
Skaror av elever minnas hängi- kring henne, inte minst av studentskor, anledning av olika attentat och övriga vet hennes undervisning.
hennes goda som fullt uppskattade hennes friska, hu- exempel av frimodighet.
Hon drog sig moristiska väsen och rycktes med av hen- förvecklingar a t t risken för krig mellan aldrig för något arbete och var inte rädd nes entusiasm.
Japan och Sovjet skärpes.
Må sommarsolen lysa varmt och rikt för att själv » taga i » om det s å gällde att plöja.
Efter makens död bliven ensam över Solvik och dess hårskarinna.
Hen- Hela världen väntar.
startade hon en stor handelsträdgård vid nes eget väsen utstrålar den vackra sen- Herstorp och stod själv med sin häst och höstens milda och rofyllda ljus.
Ellen Hagen.
vagn på torgdagarna i Ronneby.
Under I D Ungdomskris.
Kris kunna
kvinnornas Från riksdagsläktaren .. I och riksdagens protokoll för den 25 maj blir färdigt från trycket om cirka 14 dagar skall jag skaffa mig ett egenhändigt exemplar, som jag skall binda i rött skinnband och ta fram på lediga stunder och fröjda mitt hjärta med, att det ändå en gång har blivit sagt.
Vad, undrar ni, vad har blivit sagt?
Jo, att det inte finns några sådana reaktionära stelbenta byråkrater på den här sidan om ekvatorn, som de som sitter När D e n 4 j u n i i 9 3 2.
Tidens handlingar.
i den svenska riksdagen.
Och mycket mer än det.
Sagt och skrivet i riksdagen av hr Engberg vid debatten i Andra kam- maren om utskottsreformerna.
Vi kan icke, sade hr Engberg, som förr säga: Vad angår oss Polens affärer?
På grund av vårt medlemskap i Nationernas förbund angår oss utrikespolitiken i allra högsta grad.
Det var därför man här Hr Mesterton fick 6 dagars arrest utan bevakning som ledare för mili- tären och dess tillvägagångssätt vid Ådalen.
- Svea Hovrätt har n,, dömt hr Engberg till tre månaders fängel- se förutom böter och skadestånd för hans artiklar angående hr Mesterton velat skapa ett utrikesutskott, liksom i an- Men motståndet till detta och de vid olyckstillfället dödade.
dra länder.
Förvåningen är allmän.
På en del utskott är ett uttryck för den stelbenta som icke vill se vad tiden konservatism, håll kanske skadeglädje!
På andra kräver.
Riksdagen är det mest konserva- harm och förbittring.
Vi leva i en mycket underlig tid.
tiva ämbetsverket i detta land.
Så n u vet vi det.
Av sina egna skall Den saknar jämvikt och förutseen- de.
Den väntar något, som komma man Ja, höra de höll det.
på med frågan hela dagen skall, och den fruktar detta något.
i Andra kammaren, precis som de förut Ibland är » klokheten » så stor, a t t hade gjort i Första - men inte blev det den övergår och går före allt annat.
något annorlunda för det.
Nej, det är Ibland utvecklar sig handlingen på det mest nervösa och opsykologiska nog som hr Engberg sa: sig själva kan de inte hjälpa.
sätt.
På kvällen blev det riktigt litterärt i Vad Svea Hovrätts dom i Ådals- kammaren.
Hr Flyg, som i föregående frågan beträffar, finns ännu möjlig- veckas filmdebatt gick i härnad mot » det het att Högsta domstolen kan ändra amerikanska dravel » som censuren släp- densamma.
i annat fall kommer den helt säkert att f å vittomfattande per fram till ungdomen, medan den verkningar.
Inte särskilt i avseende spärrar den konstnärliga ryska filmen, som visar ett folks uppbyggnadsarbete, på tryckfrihetslagen.
Utan politiskt talade nu för den av honom i motion före- sett.
Så mycket mera, som det ä r slagna utredningen om de statsunder- valår.
Det kommer att bli ett jord- teatrarnas verksamhet.
skred åt vänster.
Det blir ett upp- stödda Hr Flyg ville räkna sig själv till dem, sving för kommunisterna, vilket i sin tur måste radikalisera socialdemo- som ingalunda vill draga in några anslag kraterna, för att hålla kommunister- na stången.
Men vilket slag av ra- dikalisering?
Det är ovisst.
Blir det en radikalisering byggd på fre- dens och rättens grund, på den en- skildes rätt och den enskildes an- svar.
T y rätten - icke den som människor skipa - utan den, som böjer sig för andens krav och andens lagar, medför de största av alla om- välvningar.
Framtiden är alltid oviss.
Ovissa- re än någonsin förefaller den oss nu.
Och ju ansvarsfullare bli tidens handlingar.
- till kulturinstitutioner.
Men man kan frå- ga sig varför statsunderstöd skall utgå för att Ungkarlspappan och De andra 150,000 lik- nan &amp; saker skall uppföras.
kronorna, som enligt den sista utrednin- gen, Dramatiska Teatern skall kosta jämte återbetald nöjesskatt kunde använ- das bättre.
A v de statsunderstödda teat- rarna borde man kunna fordra att de höjde sin repertoar s i att de kunde stå före de andra.
Men hur är det på Ope- ran?
Där spelas nu operett.
Att man måste ta upp dessa pjäser som kassa- pjäser är en förklaring, som icke håller.
Det är något fel i systemet.
Hr Laurin, bondeförbundaren, såg gan- ska glad ut över att få chockera kamma- ren med att gå ihop med en kommunist.
Han tillskrev den svenska högfärden det faktum att vi ha två statsunderstödda teatrar -- fastän ingen av dem bär sig.
Om stockholmarnas intressen ar så litet kulturella att en Strindbergspjäs inbrin- gar etthundrafemtiofem kronor och några ören i biljettpriser på en kungl.
teater, så hör staten icke satsa till dem.
Statsun- Telegrafverkets intresse.
D e kvinnliga telegraftjänstemännens och befordringsmöjligheter utbildnings- ifråga om tillträde t i l l telegrafassistent- kurser som hittills i praktiken förbehållits män - har fått stod i en skrivelse till Konungen från De kvinnliga kårsamman- derstödet kunde användas till jordbruket, slutningarnas centralråd, som påpekar att man sedan behörighetslagens ikraftträ- där det skulle räcka Iångt.
dande många gånger med oro måst fråga Sedan kom hr Wittberg och gav Ra- sig om denna skulle bli en lag endast p i diotjänst en duvning, för att den betalar papperet.
» den olyckskrönika som under namn av Centralrådet bemöter Telegrafstyrel- sens yttrande om att enligt styrelsens dagsnyheter, serveras två gånger varje åsikt och » enligt a l l m ä n t gjord erfaren- kväll, med 90,000 kronor om aret.
Då het, kvinnor icke lämpa sig för det tek- man vet vilket samröre det är med Ra- niska arbete, som numera fordras av te- diotjänst och T.
T:s personal, inser man legrafassistenterna och som därför också att det är ett direkt missbruk av statens måste ingå i assistentutbildningen.
Dylika invändningar, säger Centralrådet, ha stän- medel.
digt framställts.
då det varit fråga om Sedan röstade kammaren.
På första att öppna nya banor och verksamhetsom- tillfälliga utskottets hemställan, att motio- råden för kvinnor, och lika ofta har det nen icke måtte till någon riksdagens åt- visat sig att dessa påståenden varit för- domar och saknat grund i verkligheten.
gärd föranleda.
Då inom ett visst arbetsområde, som Flyg hade i alla fall vackert och hederligt följt sin motion till här är fallet, kvinnor icke prövats under graven.
samma förutsättningar som män, och På lördagen i Första kammaren hade man sålunda saknar en på erfarenhet grundad uppfattning om deras möjlighet hr Statsministern att följa en motion att på tillfredsställande sätt fullgöra ar- till graven.
Ja, det vill säga, det var ju betet, torde vederhörande arbetslednings ett regeringsförslag, det om riksman- omdöme i Iämplighetsfrågan vara alltför daten.
Det skedde icke utan pomp och subjektivt för att kunna tillmätas avgö- stat, enär icke mindre än två ministrar, rande betydelse.
Även om Centralradet i främsta rum- både statsministern och justieministern, met hävdar kvinnornas rätt att i fri och framlade sin vördnad, med instämmanden öppen tävlan med männen söka vinna den av hr Lindhagen, hrr Åkerberg och Wen- befordran, vartill lagen lämnar dem möj- nerström (s), hr Johanson-Dahr (f), hr lighet, vill Centralrådet samtidigt erinra om, att man, då behörighetslagen antogs, Det ansåg att även statens intresse skulle Hellberg (1), och hr Nerman (k).
hädanfarna förslaget gick ut på ett på- komma att tillgodoses genom en dylik byggande av det proportionella valsättet, .fri tävlan mellan väl kvalificerade män så att av de 230 mandaten, 30 skulle re- och kvinnor.
Och genom att kvinnorna serveras såsom riksmandat, som skulle f i n g e tillfälle att deltaga i samhällsarbe- tillsättas genom sammanslagning av de tet också inom andra och mer ansvars- fulla uppgifter än vad som dittills statt röster, som nu » kastas bort » i de olika dem till huds.
Denna synpunkt tycks under senare år valkretsarna.
Som det nu är, blir vissa partier överrepresenterade, medan andra helt ha råkat i glömska.
Telegrafstyrelsens upprepade försäk- blir underrepresenterade och, som stats- ministern sade, det faktiskt finns männi- ringar, att styrelsen vid stängandet av skor, som aldrig får tillfälle att med sin assistentkurserna f ö r meriterade kvinnli- ga sökande endast handlar i verkets in- röst stödja det parti, som representerar tresse, torde, hur uppriktigt menade de än otvivelaktigt måste anses vara, vila på den samhällssyn de själva har.
Vid kvällens plenum i Andra kamma- förutfattade och föråldrade åsikter om ren, där debatten varade i flera timmar, kvinnornas begåvning och utvecklings- möjligheter och Centralrådet kan inte er- talade förutom de båda ministrarna, även känna, att telegrafstyrelsen förebragt hr Kilbom för förslaget.
några som helst giltiga skäl för kvinnors Frågan faller, sade hr Kilbom, men den utestängande från telegrafassistentkurser- na.
faller framåt ..
Skrivelsen utmynnar i en hemställan att Den föll.
Kungl.
Maj:t måtte vidtaga ågärder för Hur var det han sa ’, hr Engberg?
Reak- att telegrafverkets assistentkurser måtte göras tillgängliga för kvinnliga såväl tionära, stelbenta byråkrater, sa ’ han.
som för manliga sökande i fri och öppen Elsa Svartengren.
tävlan.
även.
Borgmästare Carl Lindhagen: På skolbänken Ofog och underlåtenhet.
Om korsfästa grodor och skottpengar på kråka.
i fred dsfrågan.
I i åldern 11-13 år denna händelserika - Det behövs verkligen att sätta människor på skolbänken i ämnet freds- rörelsen, s å ovetande som de i allmän- het ä r i detsamma!
Det ä r borgmästare Carl Lindhagen, som yttrar detta.
när vi träffa honom i riksdagen en dag under en paus i ar- betet och samtalet kommer in på Anna T. Nilssons ABC-bok om fredsrörelsen.
J a g anser att det är en särdeles nyttig uppslagsbok över data och fakta, vilkas uppkomst och betydelse omnäm- nas i den koncentrerade framställning, som påkallas av en ABC-bok även för stora barn, säger borgmästare Lindha- gen.
Arbetet är kanske det första för- söket i sitt slag och har både därför och på grund av sitt förträffliga inne- håll kommit ut i en andra upplaga.
För- modligen kan det för varje ny upplaga i någon mån förbättras genom tillägg eller beriktiganden, eljest vore det inte något mänskligt dokument.
- Då j a g nu blir anmodad såsom litteraturkritiker (ett synnerligen olyck- ligt uttryck, därför att det uppmuntrar till byråkratiskt nedgörande av alla lo- vande förstlingsarbeten varför icke - - P r a k t i s e r a n d e läkaren i Helsingfors, doktor Zaida Eriksson ä r huvudre- daktören för den lilla månadstidning för barn som kommer ut i samma stad och bär det även för svenska barn välkända namnet Pikku Matti.
Pikku Matti ä r en skoltidning i den be- märkelsen att den vänder sig till barnen i skolklasser.
som gemensamt kunna lägga ihop till en egen tidning.
Den har också en bestämd avsikt med sina berättelser och brevlådor, utom att skaffa barnen något roligt att läsa: den vill hjälpa för- äldrarna att lära barnen några enkla och hållbara, goda vanor ifråga om renlig- het, matordning.
tandvård och andra var- dagens viktiga frågor.
Under en särskild gärning, a r t att att den förorsaka dem de allvarligaste rubbningar å deras new- system.
och att den dessutom verkar för- nedrande och oerhört förråande.
Det gäl- ler ju för dem att döda en svagare, full- eld.
ständigt värnlös varelse och därefter på Den tidpunkt på året då händelsen lär det skkindligaste stympa den dödades ha inträffat gör det tydligt, att barnen kropp - allt för en pennings skull.
Mot ett fällt påstående, att skottpen- ännu befunnit sig under inflytande av den då nyss tilländalupna passionstidens re- ningshistorien är en sak, som endast an- lse.
Och handlat däref- går föräldrarna, protesterar jag.
Det ä r grodor och dockor och mycket troligt, att många föräldrar inte levande och dött ä r j u ha en aning om att deras barn utföra ing ovanligt i de kristna rackartjänst åt kommunalnämnden.
Och barnavårdsnämndens uppgift ä r att tillse barnens värld.
Tidningen varur j a g har händelsen om- att barnen växa upp under anständigt nämner emellertid denna på ett sätt, som ordnade familje- och samhällsförh är ett direkt utlämnande av barnen.
- den.
J a g vågar trygg!
påstå, att b » Barnavårdsnämnden till vilken nu rap- i vart enda fall gjort sig skyldiga till port överlämnats skall nu taga ställning djurplågeri.
Alltså att kommunalnämn- till vad som bör göras mot de grymma den förlett dem till en handling, som djurplågarna.
Ett par av pojkarna ha skulle kunna bli lagligen beivrad om till ppe vid Timmermansordens vackra redan varnats av nämnden för diverse exempel någon med förhållandet obekant egendom och vårgrönskande träd- ofog », slutar artikeln.
Och tonen i öv- råkade bli v i t t n e till huvudavtagningen.
gård, inrymd i ordens gamla byggnad Naturligtvis menar j a g inte att barna- med alla sina gammaldags egenheter, lig- rigt vittnar om ett så fullständigt oför- stående inför vad som passerat, att man vårdsnämndens ledamöter skola gå om- ger Anna-skolan, en av Stockholms » fria har all anledning befara att hela histo- kring i husen och säga åt föräldrarna att skolor ».
Inför den skolavslutningsperiod, rien på det hållet kommer att betraktas de böra förbjuda sina barn att deltaga i som nu nalkas, göra vi en dag ett besök i som avvecklad med de varningar och utrotandet av kråkor.
Jag menar att bar- skolan för att få se och höra något av straff barnavårdsnämnden kommer att navårdsnämnden bör utfärda förbud för vad dess intresserade unga studerande, kommunalnämnden att utbetala kråkpen- i åldrar mellan 6 och 18 år, haft för sig tilldela barnen.
Men borde den få vara det?
Artikeln ning och annan skottpenning åt barn un- under läsåret.
pekar på en pojke av tattarsläkt.
Men der till exempel aderton år.
Vi komma rakt in i en lektion i sjunde var och en som genomlevat den, vet ju Kommunalnämnden till vilken skrivel- klassen, där flickorna som under den nu med sig.
att det inte ä r tattarna, utan sen remitterades svarade i en protestskri- förflutna perioden i svenska hållit på kyrkan och skolan, som bringar in i ens velse att inga barn av nämnden nödgats bl.
a. med Strindberg, var och en ägna barnaår den skräck, som i regel tar sig eller lockats att döda kråkor, att förslaget sig åt något av hans olika verk, i tyst det utlopp dessa pojkar och med dem om en åIdersgräns på exempelvis 18 år låsning.
Strindbergs författarskap från deras hem n u skola brännmärkas för.
var ogenomförbar, då yngre barn kunde olika synpunkter kommer sedan att tas Varken föräldrar av tattarsläkt eller an- skicka äldre att uppbära belöningen.
och upp på lektioner gemensamt i klassen un- nan släkt ha härvidlag någon möjlighet att djurplågeri enligt nämndens vetskap der samtal, som alltså ersätter och ut- att skydda sina barn, såvida de inte vill e j förekommit.
För övrigt protesterade gör förhör på det lästa.
Böckerna för- trotsa lag och förordning.
Borde det nämnden » emot det smädliga skrivsätt delas, man hör några paxa på Påsk och inte vara så, att barnavårdsnämnderna.
och beskyllningar fröken X. mot kommu- Strindbergs brev till Harriet Bosse och i stället för att utgöra ett slags bestraf- nalnämnden i ovan nämnda skrivelse be- sedan försjunka dessa lyckliga sjunde- fande myndigheter, fungerade som ett hagat använda sig av och anhåller om att klassiskr i ett par timmars ostörd Strind- slags organ, varigenom uppfostrare, och barnavårdsnämnden tillvaratager nämnda bergs-läsning i det hemtrevliga lilla rum- varför inte barnen och de unga själva, skrivelse tillsvidare i den händelse vi met.
kunde få påtalade för dem olämpliga framdeles vilja mot fröken X. göra sak Under tiden studera vi schemat och f ä samhällsförhållanden och åskådningssätt.
av densamma,.
därigenom en ganska belysande bild a v Barnavårdsnämnden uttalade för sin del hur arbetet bedrives i Anna-skolan.
Dagen I en församling sökte ett fruntimmer under lång tid förgäves väcka opinion att nämnden naturligtvis finner det be- ä r indelad i dubbeltimmar, två före och mot oskicket, att utbetala skottpenning At klagligt om djurplågeri förekommer, i två efter frukostrasten, under vilka man barn för uppvisade kräkungehuvuden.
En vilken form det än månde ske.
Då krå- i perioder på 3 eller 6 veckor samman- vår hände det sig att hon med anledning korna emellertid räknas till de skadliga hängande ägnar sig at ett par ämnen, t. av det sätt varpå en barnavårdsaffär, djur, som enligt allmän uppfattning böra ex. historia och svenska eller sprak eller där barnen voro skadeståndspliktiga utrotas och landstinget för detta ända- geografi, som alltså under resp. perioder drogs ut från skridskotiden till kråkpen- måI utbetalar anslag, samt det e j i lag får den övervägande delen a v skolarbe- ningstiden beslöt göra slut på eländet ge- finnes föreskrivet något särskilt b e t ä m t tet.
Med vissa kombinationer, t. ex. sven- nom en skrivelse, som hon hoppades sätt, på vilket djuren skola avlivas, kan ska och historia kan man uppnå att sam- skulle f å mammorna att s e med hennes barnavårdsnämnden givetvis e j förhindra tidigt få behandla olika sidor av en viss att kråkorna dödas, vare s i g det nu sker tids liv, dess politik, litteratur, konst och ögon.
Hon framhöll i sin skrivelse att vid ut- på ena eller andra sättet.
speciella egenskaper och därigenom g e anordnandet a v skottpenning för efterhål- Den skrivelse vari fröken X. hos kom- en viss enhetlighet At studierna.
landet av kråka har kommunalnämnden munalnämnden beklagade sitt feladresse- Några verkligt slående och roliga bevis bestämt ett pris pr varje uppvisat kråk- rade angrepp lärde kanhända dess med- på hur barnen genom denna läsform få huvud, men uraktlåtit att förordna något lemmar, att det inte därvidlag gick att tid och håg att fördjupa sig i de olika om formen under vilken efterhållandet sätta sig i respekt medelst hotelser, så- ämnena får man nere i skolans lilla mu- hör ske.
dana som vanliga dödliga väl endast seum, där arbetsböcker, kartor och teck- Jag vill, skrev hon, fästa barnavårds- föreställa sig möjliga i langar- och lönn- ningar förvaras.
I samband med studiet avdelning besvarar d:r Eriksson själv Vad pappa och mamma vill veta, vilket nämndens uppmärksamhet på, att den brännare- och liknande kretsar.
Och av Japan har en klass förfärdigat ett kräkungarna begrovs det följande året i miniatyrlandskap i trä, papp och bilder, omspänner frågor som i vilken utsträck- helfärdigt skick.
som från pagoden och tornen till de ja- ning barnen böra få hjälpa till med hem- Matti, skriver en liten flicka, och jag Vilken vändning skulle affären tagit panska blomträden ger en förträfflig bild sysslor, hur man skyddar dem för in- läser den med glädje.
Särskilt mycke om hon riktat sitt angrepp mot barnen.
av landets särdrag.
Med självständigt fluensasmitta, hur man klär dem ute och tyckte j a g om sagan om mösset som tog Och uppmärksamma det lilla ordet » fram- utarbetade föredrag om japanska seder, inne etc. D:r Eriksson uppmuntrar de Tuttes tand.
Jag tycker den var så var- deles » i kommunalnämndens protestskri- japansk historia och natur hade denna tveksamma mammorna att låta barnen nande för barn som vill äta mycket gott velse med allt det innebär i det samman- klass givit bakgrunden till sina konstför- vara ute, få tillfälle till solbad, springa - Jag tycker bra om pikku Mattis hang det står, och besinna att vilken som farna händers verk.
helst av de mannar.
som avlät denna skri- En grupp småbarn i tredje förberedan- barfota om sommaren m. m.
Där finns historier, skriver en annan tös, j a g läste velse, kan beklädas med barnavårdsmyn- de har med ledning av de nordiska sa- även praktiska anvisningar ifråga om om julgubben kommer på besök.
Där dighet och vad det kan innebära för barn gorna framställt ett gammalt vikingahem.
lämplig föda.
lärde man sig mycket.
Man lärde sig och unga, att denna myndighet fungerar med högsäte och hudar på golvet - skinnremsor av olika beskaffenhet och Men det är också en barntidnings alla att borsta tänderna och att äta gröt och som bestraffande.
Ruth Tångendal-Persson.
övertygande verkan.
Och så ä r det ar- roliga ritningar, pristävlingar, berättelser mjölk och råa morötter.
betsböcker i högre klasser: konst och och bilder i Pikku Matti.
För att f å höra - J a g tycker det ä r bra att det ä r kok- arkitektur under olika tidsskeden med av barnen själva vad de tyckte om tid- bok, skriver en tioåring.
J a g har skrivit illustrationer, teckningar eller konstnärli- ningen läto vi för några veckor sedan av » Nökös pepparkakor, och kolakara- ga reproduktioner; en samling uppsatser om Viktor Rydberg med bilder; resedag- dela ut ett dussin häften i en skola på meller.
Hoppas de är goda.
bok från en skolresa i Tyskland etc. söder, där vi ha förbindelser med en av Och en liten pojke sammanfattar helt Den säkra formen, stilkänslan och in- klasserna.
Barnen voro stormförtjusta, kortfattat de välvilliga omdömena på två tresset som uttryckas i dessa amatörar- sade lärarinnan.
Och som svar på vår rader: Jag tycker det ör väldigt roligt att beten ä r påfallande.
Självfallet kostar undran kom från barnen själva en liten läsa Pikku Matti.
det en mängd tid och forskningsnit från Tidningen kan beställas för kollektiv både barnens och lärarinnornas sida.
Men serie skriftliga utlåtanden, prydligt skriv- glädjen över de självständiga upptäckter- na på skrivbokspapper av intresserade eller enskild prenumeration under adress na och tillägnandet på intressets väg a v Lönnrotsgatan 15 A, Helsingfors.
Den tic- och elvaåringar.
alla dessa kunskaper göra dem på ett sär- - J a g tycker rysligt mycke om Pikku kostar omkring 3 svenska kronor pr Ar.
skilt sätt levande.
Alla sammanhang med de sociala, politiska, konstnärliga företeelserna i vår egen tid hållas klara.
Det är i förbund med barnens eget in- tresse, vetgirighet och skaparlust som tiker, så får j a g j u rida på mina käpp- hästar, vilka j a g tycker ä r över allt be- röm.
Sålunda att kapitlet om några krigsorsaker ä r alltför magert och skulle vinna på att kompletteras exem- pelvis med studium av kritikerns mo- tion n:r 214 i Svenska Riksdagens för- sta kammare 1932.
Särskilt tillåter j a g mig erinra något om notisen beträffande världsspråket.
Det kallas i ABC-boken för hjälpsprå- ket.
Alla språk ä r till hjälp, men alla nationalspråk kommer att nedsjunka till husbehovsspråk för åtskilliga vinklar och vrår, när världsspråket kommer över oss med sin nya värld.
En oundgäng- lig rättelse i boken kräver påståendet att dess huvudsakliga syfte är att ställa talarne vid stora internationella kon- gresser på lika fot med varandra.
Språ- kets uppgift är att förbrödra andarna mellan folken.
Ingenting bör kunna så förhjälpa nationerna och individerna till grusande av språkgränsernas uppford- ringar till oförstånd och inbördes kamp.
Boken har som motto att varje över- skott skänkes till fredsrörelsen, slutar borgmästare Lindhagen.
var och en lika gärna litteraturherömmare om man som köper denna bok skaffar sig själv nu inte kan sammanslä bägge delarna kunskap, skonar författaren från skuld- med tonvikt på den senare uppgiften?)
sättning och skänker fredsrörelsen en nåväl, eftersom j a g nu tidsenligt ä r kri- penning.
vår tagit sig för att på träd och bänkar i en park uppspika ännu levande grodor mot vilka de också på annat sätt för- gripit sig med knivstick, käppar och A n n a-sh ol an.
U
Ungdomskris.
(Forts. fr. sid.
1.)
svärligt.
Nu har det gjorts ett försök.
Och det har lyckats.
Den lilla boken Ungdomens kris, Krise der Jugend, av Ernst Fischer är inte bara klok och klar- seende, flott och oför- vägen.
den Mod är är framförallt dess främsta D e ar b et s l ö s as syn pu n k t e r.
A v KLÄRE SCHOEDON.
Den arhetslöse kommer i ett alldeles Varje yrke har sin arbetslöshet, de praktiska likaväl som de intellek- särskilt förhållande till omvärlden.
Det Mod är också dess väsentligaste problem.
tuella.
Arbetslöshetens väsen är alltid är så många företeelser, som han genom- Den modlöshet hos efterkrigsungdomen.
detsamma, det är bara nyanserna som skadar.
Vad det är för en mätt och ombonad atmosfär på ett stort kontor, som är en följd av ekonomiskt och själs- skiftar.
ligt betryck och förvirring på det and- Först tror man trots allt på sina fär- d i r de anställda sitter på sina bekväma liga området, har säkert redan dryftats mer än nog.
Man har antingen förakta!
digheter och specialkunskaper, man har stolar och sköter sina privatsamtal.
De eller tröstat ungdomen.
Det ena är l i k a kvar sin självtillit.
Men den krymper har så gott om tid och ändå så litet över kortsynt och klumpigt som det andra.
De snart ihop.
Kunskaper kan också vara för de väntande.
Och man frågar sig: barn som fått lära att det inte bara är till hinder och sådana anställda - sär- Vet de överhuvudtaget vad det betyder som mjölken, utan umbära, allt livets goda tåligt måste växer inte upp man till skilt kvinnliga - som vet mer än nöd- att arbeta?
egenskap.
V äldre.
Det är felet.
Kanske man har barn hemma.
I alla fall är det nog för- ståndigt att värma näsa och livsandar med en kopp kaffe.
Man kommer en hel kvart för tidigt.
Och ändå för sent.
Ett dussin väntande sitter redan på de fåtaliga platserna och inom kort är deras antal mångfaldigat.
Situationen är komisk eller bittert all- - varlig.
Hotellpojkarna tycker i varje fall den är lustig.
Man mönstrar kritiskt en hjältegeneration.
Det är inte att undra vändigt eller kanske mer än sina manliga Man bedömer tidningen efter den där varandra: pälskragar och kappor.
Det på, att det inte blir några män av dessa överordnade, är ofta ovälkomna.
Själv- enda annonsrubriken.
En förhoppning är inte alla som tycks behöva det lika pojkar, utan i bästa fall fanatiska bråk- känslan smälter bort, snart frågar man väcks till liv - man skriver - en för- väl.
Alen man kan ju aldrig veta ...
studenter och sportynglingar.
Det är be- inte längre efter HUR, det är bara VAD, hoppning dör.
Den lycklige, eller i detta fall kanske gripligt och inte alls föraktligt.
M e n att som betyder något och t. o. m. det mest olycklige, arhetsgivaren nalkas.
Man om-, Arbetslösa!
bara vilja trösta ungdomen och ge den ringar honom.
I stället för individuell ex- Herrur o. damer, enastående, för- smekningar för plågorna är kanske ännu färglösa, slätstrukna lönarbete blir själv- tjänstmöjligheter gen.
hemarb.
för pedition blir det massavverkning.
Vad oförskämdare.
T y tröst är bara för gam- ändamål - också för hjärnarbetaren - ett efterträtt underverk.
la och obotliga.
enkel prakt.
artikel.
skall han gå efter?
Sympatier och till- Allt vad Ernst Fischer berättar för För en tid sedan berättade Frankfur- Man är nu i det tillstånd, som inte fälligheter blir avgörande.
- Man går ungdom om ungdom är alldeles utom- ter Zeitung under rubriken Dans och längre frågar efter HUR och skyndar att hem, en spårvagnsavgift och en kopp ordentligt, uppfriskande litet tröstande.
Sanningen är ju a l d r i g trösterik.
Men den slakthus om de så kallade Internationella gripa efter detta tillfälle till förtjänst.
kaffe fattigare, en besvikelse rikare.
Och man riktar sina anklagelser mot är hälsosam.
Att erkänna och genom- Uthållighets-Maraton- dansmästerskapen, Man väntar ... trots bifogat svarspor- skada sanningen verkar som en hästkur.
som anordnats i Frankfurt av samman- to ....
förgäves.
d e n nationalekonomiska visheten och den Det är märkvärdigt vad det står myc- slutningen Ross Amusement.
(Sic!)
Och äntligen kommer den annons, nationalekonomiska återhållsamheten, d. ket i denna enda lilla bok!
Den är ju Omkring tjugufem par skulle dag och som man i tysthet gatt och hoppats på.
v. s. rådlösheten, mot den privata och of- ett helt konversationslexikon av kätterier 45 minuter i timmen röra sig Annonsen som lovar en insats av person- fentliga hushållningen, som kanske är natt under över den s, k, ungdomsrörelsen.
Den är skriven av en, som länge varit ung men i dansrytm och samtidigt bibehålla ett ligt intresse.
Hela ens varelse stramar mycket fördelaktig ur privatekonomisk aldrig specialist på ungdomlighet.
Det står » angenämt och värdigt utseende,.
Det upp sig, självförtroendet vaknar.
Man synpunkt, men som ur samhällelig syn- i boken att ungdomen a ' i da &amp; denna sista paret som störtar omkull på dans- skall inställa sig personligen och gör punkt verkar förödande.
Mot allt detta, sportsligt härdade, solbrända rekordung- parketten blir segrare.
Och priset är sina förberedelser, inre och yttre.
Kanske ända tills ekonomisk vetenskap och eko- dom, egentligen ä r urgammal i sin ångest för livet, i sin ångest för kärleken.
Att 1,000 mark.
Djävulska fantasi hos ar- vinterkappan är omodern.
Det är inte nomisk praxis kan åstadkomma ett an- den sexuella friheten, som man numera rangörerna, gemena sensationslust hos kallt ute, man kan mycket väl ta på sig nat botemedel mot arbetslösheten än så- uppfattar den, har medfört en hämning.
åskådarna, som ser det ena paret efter l e n sommarkostym utan att väcka upp- dana som förvärrar den.
en trånghet på driftlivets område som in- Tills detta har sken kommer de arbets- gen hade anat.
Att gemenskapen mellan det andra sjunka ihop, flera efter mer seende.
Man ger sig iväg, naturligtvis jämnåriga har medfört oändliga besvikel- an 300 timmars dans.
Och de dansande mycket för tidigt.
Och det är kallare än lösas ögon och hjärtan att vända sig mot Efter den infernaliska skildrin- man trodde.
själva?
ser.
T y naturen, som inte tänker i ung- Kanske man blir röd om den samhällsform och naturligt nog domsliger utan i allt är en ytterst oregel- gen i Frankfurter Zeitung att döma är det näsan.
Det är pinsamt, men framförallt också mot a l l a dess olika förkunnare hunden institution, kommer den unga flic- arbetslösa, som med tanke på de tusen när det gäller att personligen visa upp det samhällssystem som sätter Rätten kan att finna den mogne och erfarne man- nen mycket mera tilldragande än den marken frivilligt infunnit sig till denna sig och man dessutom kanske inte längre till Arbete som den självklara och fak- hör till den gynnade ungdomen.
Man tiska förutsättningen för allt samhälls- pojkaktige kamraten, likaväl som denne martyrdans.
längtar efter en väninna, som kan leda och blir klokare, uthålligare, duktigare, men hyggande.
lära.
Med denna insikt faller föreställ- ningen om det evigt ungdomligas ideal.
Ungdom i och för sig är inte alltid nog Just för att den inte.
värderar, inte äro intresserade av denna ur många syn- för att skänka lycka.
Det är härligt att dömer och fördömer utan framförallt för- punkter, icke minst psykologiska och so- vandra och sporta och kommer alltid att klarar och begrundar är den en bok som ciala, intressanta historia, lämnar magis- vara det, men de djärvaste skidlöpare är visar in i framtiden. '
I sin oförskräckt- ter Övdens redogörelse förträffliga u p p ' inte sällan för fega att tänka en enda het river den upp sar, som inte har velat lysningar.
Man möter föregångsmännens tanke till slut.
Alen om ungdomen inte läkas.
I sin rentav hedniska glädje ford- kan tänka, kommer dess nödläge att för- rar den kraft och dåd.
Alla kommer en gång så ihärdigt smutskastade namn, värras i det oändliga.
Den ekonomiska, inte att tro på dess förkunnelse, många från doktor Soldin och fram till Svenska sexuella och andliga nöden.
Endast ge- kommer att stanna i gamla vanda banor, eldbegängelseföreningens - då Likbrän- nom att tänka kan ungdomen Värna om men ingen kommer att längta tillbaka till skapare Per Lindell ningsföreningens sig själv.
Men för att tänka måste man den gamla goda tiden.
Låt det för all del eldbegängelserörelsen och redogörelser för många framstående ha mod.
Numera kanske mer än någon- inte bli några missförstånd: Av samtidens sin.
har i dagarna firat sin femtioåriga svenska medborgares senare insatser på fel kan man inte sluta sig till det för- Ernst Fischer är modig.
Det är alltid gångnas härlighet.
tillvaro.
Detta jubileum innebär segern området.
Man får också reda på de vik- farligt att röra vid gamla trossatser.
Att I hela avhandlingen om Ungdomens över en myckenhet motstånd och fientlig- tigaste tekniska framstegen ifråga om framställa nya erövringar däremot, är kris kommer en märkligt levande peda-.
- Om eldbegäng- elsens historia i Sverige.
Den svenska rent av halsbrytande.
Det är alldeles för lätt att råka ut för motståndarens kall- sinniga applåd.
Men halt!
Alla åsnor och förskrämda möss, alla surt moraliska gamla hudikar och skumraskfigurer har här fått sin varning.
De kommer inte att ha någon glädje av boken.
Ja.
de kom- mer t. o. m. att förarga sig.
gogisk gåva till uttryck.
För en enda gångs skull är det nämligen inte den väl- vise fadern, den överlägsne ledaren eller den omtänksamme läraren som talar, det är inte den äldre vännens ord om ung- utan helt enkelt den dom till ungdom store brodern.
Maria Lazar.
- Feries kola, ferievila.
Individuellt avpassad undervisning och psykologisk behandling enl. moderna principer beredes ett begränsat antal gossar i undertecknads hem på Kolmården.
kr.
pr man.
Moderlig omvårdnad.
Stärkan- Pris inkl. helinackordering 125-175 de skogsluft.
Begär referenser.
Fil.
lic. EBBE LINDE, adr.
Kolmdrden.
Tel. Kolm.
14. radikala veckotidningen TIDEVARVET Prenumerationspris till Arets slut kr.
3:-.
Prenumerera på posten eller insänd avgiften p i postgironummer 1544. het.
Jämförd med andra rörelsers öden hör säkerligen eldbegängelserörelsen till dem, som haft mest a t t utstå.
Det var inte nog med att allehanda hårresande rykten och beskyllningar för hedendom - - krematoriernas uppförande och utrust- ning och de lagliga villkoren för eldbe- gängelse, vilka numera äro mycket lätta och knappast längre lägga några hinder i vägen för rörelsens spridning.
och kätteri och fritänkeri och andra svara Det är att hoppas att den ytterligare synder slungades i de första banbrytar- nas väg, mången gång förbittrande hela deras sociala tillvaro.
Ända fram till 1917 hade eldbegängelserörelsen i Sve- rige också att kämpa mot obduktions- tvånget, som på ett allvarligt sätt hind- rade dess utveckling.
aktualitet som eldbegängelserörelsen vun- nit genom den nu uppnådda femtioårs- dagen, måtte uppväcka ständigt nytt in- tresse för dess viktiga arbete och tillföra Men under åren efter obduktionstvån- gets upphävande har bruket med eldbe- gängelse gått starkt framåt, det samman- lagda antalet medlemmar i eldbegängel- seföreningar på olika orter var vid 1931 års utgång 17,866, antalet kremationer un- der året över 1,300.
Åtta svenska stä- der ha egna krematorier, därav Stockholm två.
Resultaten äro uppmuntrande men det är tydligt att det ännu är mycket att göra.
Magister Oscar Övden har till 50-års- Svenska eldbegängelseföreningen många nya medlemmar.
C.
H.
T I D E V A R VE T För helar kr.
6: -, halvår kr.
3: -, jubileet utarbetat en historik över eldbe- gängelsen i Sverige mot bakgrund av detta begravningsskicks urgamla historia också bland andra folk.
Till alla som Zetterlund &amp; Thelanders Boktryckeri-A.-B.
