# ID: svediakorp-per3580
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1932
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 10,016
# sentences: 508
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


an Den osynliga Mjölknämnd och mjölkskatt.
Se Mjölknämnd och Kvinnornas fredspolitik och kongressen i Grenoble.
Av Anna T. Nilsson.
Den behärskade riksdagen.
Av Klara Johanson.
* “ Jag är villig att vittna ”.
Av Elsa Björkman-Goldschmidt Hälsa och nakenhet.
I Några randanmärkningar till en omdebatterad bok.
Av Ada Nilsson.
Kroppsagan i folkskolan.
V a d har hänt?
D EN SEDAN NÅGRA MÅNADER pågående konflikten inom massa- industrien har på några platser i Norr- land tillspetsas till oroligheter i samband med lastning av lagrad massa.
Inför över- drivna underrättelser och polissamman- dragningar, lyfta polisrevolvrar och på- trängande folkmassor höll landet andan, E t t nytt Ådalen?
Ryktena om införskaf- fande av utsocknes arbetsvilliga ha dess bättre dementerats.
Det räder lugn i Byske och Holmsund.
Samtidigt har man från olika håll uttalat sig för för- nyat ingripande av medlingskommissionen i själva huvudkonflikten.
R fram en enhetlig lösning.
- K D en stora tystnaden kring Gandhi är och inte ens törs undersöka det för att mera talande än något annat just se var skadan finnes.
Med det politiska maskineriet ä r det sitter fortfarande i förvar på obe- alldeles likadant som med industri och stämd tid.
Det är lätt att sätta folk i handel, jordbruk och bergsbruk, A l l t i n g förvar, bara man har goda lås och pålit- står stilla.
Stora avgörande beslut måste ligt vaktmanskap.
ske och ske snart.
Det Hooverska mora- Men där han sitter, övergiven av ny- toriet bland annat går ju ut snart, det hetsagenturernas intresse, ostörd av un- ena landet efter det andra anmäler bank- derhandlare från vicekonungen, som åta- rutt.
men först väntade man på folk- g i t sig a t t själv lösa I n d i e n s problem, där v i l j a n s utslag i de tyska valen, sen vän- vet han att slälva tiden tagit hans sak på tade man på de franska valen, och när sin rygg och bär den oemotståndligt nu dessa val skett, så väntar man på den fram.
nya regeringen i Frankrike, och förresten En gång var han en ensam man som vet man inte mycket mer än förut.
Det ställde sig upp emot den storm som svep- lir inte lättare att samarheta nu när den te från västerlandet över Asien.
Alla an- oförsonliga riktningen segrat i Tyskland dra stora ledare i Asien accepterade den och den försonliga i Frankrike än förut Han Det rekom- måste förvärva sig under året, sluka en menderas därför i de mest skilda press- organ, att frågan skall få ligga till sig.
möjligen undantagandes det som rör små- skoleseminarierna.
Åsikterna gå isär dels om inträdesford- mängd tid och energi.
Många studen- ter äro ganska otränade i gymnastiskt avseende.
De måste dock ha betyg.
Li- kaså i musik, oberoende av sin musika- Iiska begåvning.
Handarbetet bör ej hel- ringarna, vars fastlåsande, vid realskole- examen påtalas av många dels ifråga om studentlinjerna.
Här ä r det naturligtvis av principiellt stor betydelse, vilken linje man viil göra till normallinjen, den fyra- ler bortglömmas.
Alla dessa färdigheter må vara aldrig så nödvändiga.
Det tar tid att förvärva sig dem och det kostar på.
Det rent teoretiska arbetet, undervis- åriga eller studentlinjen.
Vidare student- linjens utsträckning till tvi år i stället för ett som nu.
Vad denna punkt särskilt beträffar skulle jag vilja framhålla, att det vore ningsövningar m. m. ta också sin tid.
Det blir jäkt och splittring, därav en opropor- tionerlig trötthet.
västerländska tekniska civilisationen om M a n säger nu, att det inte finns någon inte för annat så emedan den var dem plan för den tvååriga undervisningens ett medel att befria Asien från väster- ländsk exploatering.
Gandhi hade ett ordnande.
Men är man bara övertygad helt a n n a t pr am för Indiens tillfrisk- om att man ur ren hälsosynpumkt, för nande och fri else, Ett moraliskt pro- elevernas välfärds skull måste göra kur- gram, ett reli st program djupast sett sen tvåårig, kan det ju ej möta några Han ansåg inte att Indien måste göra om oöverkomliga hinder att på relativt kort sig efter västerländskt mönster för att kunna driva ut västerlandet sedan Han tid få en kursplan utarbetad efteråt.
ensam visste att västerlandet inte var så Det bör icke Offras för många årgån- farligt, så oundvikligt, som alla andra gar elever på den nuvarande kursplanen.
trodde.
Han hade frigjort sig från den allmänna föreställningen om den väster- Iändska livsformens evighet, oundviklig-, Ada Nilsson.
het och gränslöshet.
Därför startade han Seminarieläkare.
en motrörelse utan annat synligt vapen särdeles önskvärt om riksdagen icke kom att lägga hinder i vägen för en omlägg- ning i den föreslagna riktningen.
Den stora konkurrensen har drivit fordringar- na oerhört i höjden, men det har därför icke blivit lättare för eleverna, de må vara fil.
mag. aldrig så många gånger, att med obruten hälsa klara sig igenom seminariet.
Mitt intryck är, att IV-B- klassens hälsotillstånd tenderar att bli mindre, och mindre tillfredsställande år D e levande abstraktionerna.
- - AV DEVINEZ.
nligt förljudande har seminariefrå- efter år.
Det ä r heller icke alldeles omöj- gan stött på hinder vid utskottsbe- ligt att förstå varför Dessa praktiska handlingen.
Man lär ha svårt att få färdigheter som de med nödvändighet NYA LAGEN om konkurs - Lex vilken HAR sedan ANTAGIT omedelbart DEN ut- Kreuger IKSDAGEN färdades av regeringen och trädde i kraft att gälla till och med februari 1933.
Därpå ha Kreuger &amp; Toll jämte t v å andra Kreu- gerbolag försatts i konkurs och ännu en Kreugerdirektör eller två?
förkla- rats häktad.
I utredningsarbetet ingår nu bl.
a. att undersöka 8 miljoner tele- gram för eventuella upplysningar om Kreugers transaktioner.
Samtidigt som det goda samhället påtager sig så stora besvär möter man var dag underrättelsen om att » allmänna meningen i stan är att Kreuger själv inte ä r död ».
ränsen.
E 1.
Av HARRY MARTINSON.
Einstein, Jeans, Eddington, Heisenberg, V ä l d i g a äro de skeva speglar dem vi trott.
vilka först genom att frångå alla de- terministiska system gjorde upptäckter, som ledde till att man inte längre kan ta en mekanistisk världsbild som experimen- De ligga med oändliga ytor snett lutade mot Everest.
Asiens tungsövda huvud och vårt huvud tal och tankepremiss.
, Man kan ocksa peka på psykoanalysen.
beguda sig i dem.
Den har från sina håll beskyllts att vara tt barn kan blåsa bort dem som en endast ett nytt codex av premisser.
I bubbla.
själva verket ä r verklig psykoanalys ett tt veta vi först som sist: de äIdre frångående av alla system: den är inlevel- se i individuella tillstånd, och om skär- längta tillbaka.
En del till åttitalet.
En del till 1897. pan och kärleken finnes hos läkaren En del inte längre än till perioden 1910- en dynamisk läkekonst, ett levande situa- 1913.
Efter olika åldrar ha de olika vär- tionsvetande.
Professor Kinberg har nyligen i en ar- den på lycka.
Eller kanske samma värde: tikel om de senaste i Sverige timade pato- deras ungdom.
Den tid de trodde.
Var tid kan inte undgå att influeras av logiska brotten uppmanat pedagogerna dessa generationers värdelängtan.
Den att lära barnen det psykologiskt kausala tära dem » att tänka kausalt även i ä r en bottenström i tidsflödet snarare än en bottenfällning.
Tiden ä r inte ett » fak- psykologiska ting ».
Man får hoppas att tum,, den ä r snarare en kör av » fakta » de ansvarskännande lärarna ta uppmanin- E - - I n sin spinnrock.
Hans motståndare, den vite mannen, skrattade, men gör inte längre så, ty nu är hans kraft bruten och under hopade svårigheter börjar han bli osäker på sig själv För varje dag som Gandhi sitter i sitt d i ställningen var omvänd.
Om segra- ren vid de franska valen, radikalen så kallad.
Herriot, säres det att han inte ens vet där han står med sin seger, om han skall slå sig ihop i parlamentet med hö- ger eller socialdemokrater!
Vidare: avrustningskonferensen har ef- ter en förhållandevis djärv begynnelse, där principen O m de Offensiva vapnens avskaffande slog igenom nu råkat i n i en teknisk diskussion om vad som menas med offensiva vapen och defensiva.
Om inte fredsvännerna, kvinnorna, socialde- mokraterna ta itu på skarpen komma de tekniska utskotten att diskutera frågan om 280-millimteterskanoner äro offensiva eller defensiva vapen, till dess folken få känna och avgöra frågan i nästa krig utan hjälp av tekniska experter.
Men finns det någon som orkar ta itu med någonting p i skarpen?
Det kommer jämt rykten om världsvalutakonferenser och om de märkliga ting som skola ske på makternas stundande konferens i Lau- L från möjlighet förvaringsrum avskuren ten komma altid smygande de villkor stora invecklade västerländska maskineri som de olika länderna i förväg ställa för mera haltande och sakta.
Bredvid stå sitt deltagande eller de förbehåll de i dess skapare som inte veta råd eller bot, (Forts. å sid. 3).
Köpkraften.
.
måste räddas!
Program " för frivillig planhushållning.
D EN FÖROLYCKADE KÖPKRAF- T E N S RÄDDNiNG kan man kalla den uppgift, som står i centrum för det amerikanska förslaget omnämnt i föregående nummer av Tidevarvet till näringslivets organisation.
Parollen lju- der inte längre, spara för skapande av nytt kapital.
för ökade produktionsmedel, för framtida behov.
Produktionmedel ha vi tillräckligt av, den tekniska appa- raten står färdig att utnyttjas så långt vi förmå det, och det är de nu r&amp;@ &amp; - - RONPRINSEN HAR VID LAND- STORMSFESTLIGHETER i Lin- köping givit Lottorna beröm för deras ar- bete i det tysta och tackat dem för 100,000 kr.
om året, som de skänka till landstormen.
Också ett inslag i den kvin- nornas fredspolitik som efterlyses!
Dagen efter festreferatet omnämndes i tidningar- med rötterna i olika tidsperioder: en gen ad notam.
behoven som måste tillgodoses.
na en annan insats i det tysta på områ- splittrad ungdomskör av värdenormerin- Vad som emellertid måste understrykas Genom detta skenbara överflyttande det - dock mindre uppskattad än Lottor- - - principiellt förbjuden att ingripa att ingripanden ändå i olika former ha fått ske, har ju närmast betraktats som på- tvingade utvägar i akuta nödlägen.
Arbetslöshetsförsäkring t. ex.!
Inne- bär inte den ett fastlåsande av arbets- kraften inom vissa yrken, ett betungande av Produktionen.
som endast skenbart hjälper den enskilde.
men i längden för- lamar Produktionens kraft till anpassning och utvidgning?
Nej.
till och med en ar- betslöshetsförsäkring tas i jämviktens och rörlighetens tjänst.
Genom att hindra köpkraften hos breda lager att är, att det inrepsykologiskt kausala föga av tyngdpunkten frän produktionens in- sjunka under svältstrecket, &amp; an den räk- gar.
Räkna vi som tiden de som i är fylla sammanhänger med de materiellt kausala tressen till konsumtionens - som ju i nas bland de faktorer, som upprätthålla nas: En krutbruksarbeterska i Karlskoga livsfarligt skadad av exploderande tänd- låt oss säga tjugotvå år, komma vi kanske skeendena i livet, vilka hygga upp sig i sin tur ä r produktionens enda förutsätt- den nödiga jämvikten mellan produktion hattar.
ha de hittills gällande kraven på och konsumtion.
inte sanningen närmast, men det blir lät- tid.
Det psykologiskt kausala är en ning Naturligtvis ä r arbetslöshetsförsäkring EN SVENSKA SEKTIONEN AV tare för oss att klarskilja problemfron- blandning av tidsmoment, en tidsmomen- näringslivets rörlighet fått en helt annan - D OPEN DOOR har tagit initiativet terna, bemästra kaleidoskopet och på tens förvirrande kolorit.
Det psyko-kau- utformning.
till en inbjudan till kvinnoföreningar av detta sätt göra upptäckter: upptäckter sala ä r tidlöst, eller tidskaotiskt (det olika färg att gemensamt förbereda kvin- som, märk väl, ingalunda äro på förhand psyko-kausala ä r helt enkelt minnet och minnets hemliga sammanbindningsliv, det nornas ställning till valet.
Ur kvinnosaks- givna.
Det kan låta absurt att på detta sätt inre kausala konstruktionslivet, inbill- synpunkt reaktionära riksdagskandidater förorda frångåendet av system, när det ningslivet.)
Med användande av vanlig skola inte påräkna kvinnornas, stöd gäller ett ärligt studium av vår tid (man kausallag når man allts ..?
inte, pedago- brukar ju ställa sitt mätningsinstrument giskt sett, det psyko-kausala.
Vid sin (Forts. å sid.
4.)
i forntiden).
men man kan då peka på Veckovakten, Man vill inte ' längre vara (Forts. ä sid.
4.)
.
Från riksdag slä k t ar en.
Kroppsagan Från läktares rån läktaresynpunkt har det varit lite rörigt I riksdagen den sista veckan.
Ärenden, som man inte beräknat skulle medföra någon debatt.
har dehatterats (riksdagsarvodena) och ärenden, som D e n 2 8 m a j 1 9 3 2. man kunnat tänka sig debatt om (Lex Kreuger) har antagits utan vidare.
Då det därtill tillkännagivits att muntligt meddelande kommer att lämnas riksda- gen inom lyckta dörrar på tisdagskväll klockan sju - så är det sannerligen inte så mycket för en riksdagsreferent att komma med.
Detta får dock icke tolkas så som att Om en mejerisammanslutning, som representerar minst 60 % av d e n vid svenska folkets valda representanter rikets samtliga mejerier årligen in- varit ute och lustvandrat på Djurgården vägda mjölkmängden, begär en a / / - i det vackra vädret.
Nej, nej mensann!
behöver tvista om, det ä r att landsfiska- lernas prestige ä r allvarligt skadad i vart land.
Så mycket kunde man då läsa ut av riksdagsdehatten.
A t t det varit ont om föreläsningsloka- ler i detta land, när seklet var ungt, kun- de man också första.
när den ena efter den andra av kammarens ledamöter bör- jade deklarera huru många hundra före- drag han hållit vid Iandsvägskanten.
Där- for att de kände till besvärligheterna var det också som de ville opponera sig emot att vara tvungna inhämta tillstånd av en Inndsfiskalspojke, med helt annan inställ- ning än de, för att få komma till tals med några lantarhetare i ett vägskäl.
Slutet på det hela blev att kammaren, på hr Halléns yrkande, biföll förslaget om att * När man före lördagens plenum tog de föreslagna ändringarna skulle gälla sig en titt på föredragningslistan var dans och nöjestillställningar, men icke den naturligtvis som vanligt uppsatt med möten och demonstrationer.
» Den urgamla svenska friheten, var ett ärenden på två avdelningar under rubri- ken 1 gång bordl.
och 2 gånger bordl, uttryck man ofta fick höra under debat- Det där under 1 gång bordlagda bru- ten.
Alen när socialministern hört det någ- kar jag alltid hoppa över.
Men när ra gånger begärde han ordet och förkla- man kom in i Första kammaren på Iör- rade att den d i r friheten inte alls var så dagen resonerades det ännu om mjölk urgammal, som man tycktes ha för sig.
Ar och det hörde ändå till de 1 gång bordl.
1743 fanns det nämligen en lag i Sverige ärendena.
Och att det var något viktigt, som stadgade att den som olovligen det kunde man förstå, för hr Örne stod sprang och bytte budkavle, den » skulle framme vid talmansbordet, sänkte hakan först mista högra handen och sedan hals- och tittade bistert över glasögonen mot huggas ».
Elsa Svartengren.
Så det!
talmannen, vände sig sedan till kamma- ren och var mäkta vred.
Hr Örne var upprörd, därför att en, k. proposition om stöd för jordbrukets kreditsvårigheter skulle inte lämnats upplösas.
förrän strax innan riksdagen Mjölknämnd och mjölkskatt.
prisutjämningsavgift eller mjölkskatt o c h framstäiiningen bi- trätts av minst fyra femtedelar av sammanslutningens medlemmar, vil- män ka företräda minst nio tiondelar av mjölkmängden vid de till samman- slutningen hörande mejerierna - så skall den uttagas.
Om en samman- slutning, som representerar minst 70 % av den inom ett visst område sa- luförda mjölkmängden begär en lokal prisutjämningsavgift eller mjölk- och gräddskatt och framställningen bi- trätts av minst f y r a femtedelar av sammanslutningens medlemmar, vil- ka företräda minst nio tiondelar av mjölkmängden vid d e till samman- slutningen anslutna mejerierna så skall den uttagas.
D e t t a ä r Kungl.
M a j: t s proposition n:r 255 grundad på lantbrukssällskapets förslag.
Vad är meningen?
Att de, som sälja m j ö l k och g r ä d d e till konsum- tion s k o l a avstå en del av betalnin- gen h ä r f ö r å t dem vilkas m j ö l k g å r till smör o c h ostberedning!
O c h se- dan denna s k a t t först u t j ä m n a t pri- set på mejeriprodukterna, skall detta enligt propositionens mening komma att stiga.
Kungl.
Maj:t skall lämna vidare föreskrifter om, h u r d e s s a av- gifter skall e r l ä g g a s o c h indrivas samt bestämma över medlens an- vändning.
Avgifterna skall även gå till organisationskostnader.
O c h en statens mjölknämnd skall h a h a n d om det hela.
- - Har man kanske funnit att det går lättare att få stöd om det ä r väldigt bråttom?
i folkskolan.
S t o c k h o l m s folkskollärare synas, av pre- liminära meddelanden att döma, vilja besvara Svenska Fattig- och Barnavårds- förbundets förslag att ta bort kroppsagan ur folkskolan med nej.
Det förefaller för- vånande att en s &amp; framstående lärarkår skulle tillerkänna agan effektivitet som uppfostringsmedel och hjälp mot den » upplösning av skolans och hemmens auk- toritet » som den ser hota.
Finnas inga andra medel att ytterst upprätthålla den- na auktoritet, lär dess framtid ändå vara tvivelaktig.
D:r A. Gierow har i en intressant ar- tikel i Stockholms-Tidningen i denna fra- ga bl.
a. påpekat, att kroppslig bestraff- ning först tagits i bruk i samband med uppkomsten av olika samhällsklasser.
Den hirskande klassen tillgriper prygel för att hålla de behärskade till tukt och lyd- nad.
Bruket har sedan överförts till upp- fostran och tillgripits av ' de härskande- vuxna gentemot de behärskade-barnen.
Men som uppfostringsmedel har kropps- agan ringa värde, d i r den inte, enligt vad den nyare psykologiska forskningen visar, har direkt skadliga följder för det agade barnets utveckling.
Månne inte tiden är inne att den försvinner ur folk- skolan liksom ur samtliga andra svenska läroanstalter.
Kvinnornas fredspolitik och kongressen i Grenoble.
Det första ärendet, av dem som skulle Internationella Kvinnoförbundet för fred nisationernas avrustningskommitté i Ge- diskuteras, var förslaget om ändring av och frihet nève utför ett stort upplysningsarbete vissa paragrafer i regeringsformen och avhöll sin 7:de kongress den 14-19 maj genom att följa nedrustningskonferensens riksdagsordningen och det tog hela da- i Grenoble.
En sektion hade bildats i förhandlingar och väcka intresse hos sina gen och halva natten.
Den mest brän- Tunis och blev antagen.
22 Iänder voro egna sarnorganiserade föreningar.
De nande punkten tycktes vara frågan huru- representerade, av utomeuropeiska länder undvika att utså misstro mot nedrust- vida det, utom utrikesnämnden, även endast Amerika och som nämnts Tunis.
ningskonferensen, äro förtroendefullt skulle finnas ett utrikesutskott, men det Hederspresidenten Jane Addams var för stämda för Nationernas förbund och stå blev avslag.
Någon partifråga tycktes första gången sedan förbundet började i lojalt vid Mr Hendersons sida.
Och kan det inte vara, då socialdemokrater och Haag 1915 frånvarande från en kongress man blott få ut ett visst minimiresultat bondeförbundare och andra talade både och de tre viceordförandena, en tyska, en av konferensen, synes de att mena, och för och emot i Första kammaren.
schweiziska och-en amerikanska, » skötte en fortsatt nedrustningskommission till- Diskussionen om ordningsstadgan tog klubban », d. v. s. pinglade med en liten satt, si far man gå v i d a r e i sina krav hela Andra kammarens arbetsdag och klocka inom parentes sagt ett barba- sedan.
även en del av natten.
Förslaget gick riskt och nervirriterande bruk.
Från ve- ut pa att vad som ä r skrivet i 1868 5 kvinnliga delegater och Ars ordningsstadga för rikets städer 230 militärexperter.
beträffande » maskerad, bal, lekstuga, lin- Höjer och E.
Vikar, d:r Naima Sahlbom dylikt, samt fröknarna Greta Stendahl, A.
Palm dansning, positivspelning eller akrobatiska konststycken, konstridning, och Anna T. Nilsson.
djurförevisning eller andra med dessa Utanför blommade kastanjer snöbe- ferensen mera misstroget, påpekar att Man skulle snarare tro, att försla- jämförliga tillställningar eller befräffande strödda berg och den gamla konferensen har 5 kvinnliga delegater mot over 230 militära experter, som breda ut get härrörde f r å n en fascistisk rege- tillställning som skall äga rum på gata, plats eller på annat un- staden själv lockade även ut ... sig, att man ideligen måste hålla idén ring än från en folkfrisinnad.
Ty det torg eller der bar himmel beläget ställe » även skall » total avrustning, framför människorna, upphäver i egentlig mening den fria är radikal fredspolitik?
att det brådskar.
att världen ä r i en så äga tillämpning på landsbygden.
Det handeln med mejeriprodukter och tillstånd.
som i stad begäres av polismyn- Inne I kongressalen var det rätt obe- svar belägenhet att en kraftig avrustning Iägger makten hos organisationerna.
dighet, skulle på landet begäras av lands- kvämt, både att sitta och att höra och är nödvändig, o. s. v. D e t är inte nog m e d d e t trustväsen- fiskal.
att andas.
Och ifall det ä r möjligt för Inom den nybildade Gruppen för total Diskussionen blev seg och långvarig, i motorcyklister att ha flera än ett spjäll avrustning, som endast följer nedrust- de, som Mjölkcentralen infört, nu första hand väl beroende därpå att para- öppet för att kunna föra oväsen, så hade ningskonferensens förhandlingar, och se- skall det bli en allt uppslukande me- grafen kommit att omfatta såväl demon- de begagnat sig av den möjligheten i dan vidtager en del åtgärder till följd av jeritrust.
Och ett system lika krång- dessa, och som ä r mest avancerad, skön- strationers hållande som det florerande Grenoble.
ligt som inmalningstvånget.
Om det dansbaneeländet.
Frågorna hade säkert Den franska sektionens ordförande jes redan en ännu mera avancerad rikt- kommer att få n å g r a a n d r a verknin- varit lättare att handskas med om man M:me Duchène ä r en begåvad människa ning, som begär avrustning, omedelbart med en hängiven klick bakom sig.
Det och i ett sammanhang, nu.
g a r än att fördyra f ö r konsumenter- kunnat diskutera var och en för sig.
Trakten omkring Lyon, Chambéry och Enligt Nya Dagligt Allehanda var all- var rörande och patetiskt att se hur den na och skapa ett nytt ämbetsverk ting klappat och klart och » ett positivt kämpade, » lidelsefullt men icke aggres- Grenoble tyckes vara så funtad att be- är ovisst.
resultat inom räckhåll ».
Men det blev sivt », som de sade själva, för en verkligt folkningen förstår och vill total avrust- Vore det inte bättre att ta upp en inte alls på det sättet.
Det blev inget radikal fredspolitik.
De övriga deltagarna ning, franskt-tyskt närmande och över s k a t t av a l l a mjölkproducenter, var- demonstrationsförbud.
Vilket gav N.
D. voro något oberörda, främmande för huvud taget fredsarbete.
Det offentliga med Kungl.
M a j: t kunde b e t a l a rän- A. anledning konstatera att » den negativa fransk mentalitet och det franska ordflö- möte, som hölls å Grenobles teater under utgången av riksdagsbehandlingen ska- det, övertygade att de själva e j voro mot- kongressen var till trängsel besökt av de, torna på d e r a s skulder!
dat regeringens prestige,.
Nåja, därom ståndare till en långtgående fredspolitik.
socialt sett, mest skilda slag av åhörare och leddes av stadens borgmästare.
D e må de lärde tvista.
Men vad man icke Henderson får stöd kvin- voro tydligen inte anhängare av Tardieu nornas avrustningskommitté.
eller Herriot, utan företrädde en ny fransk utrikespolitik, en kvinnornas fredspolitik Kongressens motto var: » Avrustning torde kanske kunna sägas.
Hur stor be- på högst 150 kr.
för bevistande av kurs Läget inom kvin- tydelse kongressen därför kan få ä r för eller sammanbrott? » vid Kvinnliga medborgarskolan på Fogel- BIRGERJARLSGATAN nornas fredsarbete synes i korthet vara tidigt att profetera om än.
stad ledigfurklaras härmed.
Ansökan in- Anna T.
Nilsson.
följande: de internationella kvinnoorga- lämnas före den 1 juni till adjunkt Hulda Lundh, Långgatan 12, Ystad.
Tel. 489.
- fruarna Elisabeth Wærn-Bugge, Signe annan Stipendium universitets- Vad hos NORDINGS eau de cologne - ningsidén en en ivrigareton, kritiserar kon-
D e n b e h ä r s k a d e Hälsa och nakenhet.
riksdagen.
A v KLARA D Några randanmärkningar till en omdebatterad bok.
föga opportunt att släppa lös denna svårmodiga sjuka just i ett valår.
Slika perioder fordrar frisk besinningslöshet.
Man må dock få hoppas att epidemin fortfarande smyger latent i nationens ådror och vid sitt nästa utbrott skall te s i g så ondartad att åtgärder till dess undertryckande måste försökas.
Den svenska parlamentsledan är nämligen inte bara ovillkorlig reflex av en bety- delsefull tidsstämning: den äger där- jämte sin djupa lokala grund.
Förmod- ligen har denna hos de flesta stannat under medvetandets tröskel, och säkert anses det som brott mot konvenansen att lyfta den upp i dagens Ijus.
Naken- kulturen f å r inte sträcka sig till våra känslor och tankar.
I stället för att nu tvärt plumpa ut med indiskretionen vill jag försöka slingra m i g fram till den på en harmlös liten omväg.
För tolv år sedan råkade jag i Ber- lin uppleva något som jag aldrig hade reflekterat på att vara med om: en riks- dagsseans.
A v egen drift besöker jag inte offentliga nöjen, men då en litte- så begåvad riksdagsledamot som rärt Regierungsrat Gertrud Bäumer sände biljett fann j a g mig förpliktad att lyda kallelsen.
Och offret Iönade sig, Den enda gång i mitt liv jag slumpa- de till att sitta på en riksdagsläktare fick jag bevittna avskaffandet av tyska värnplikten!
Det får väl kallas en svindlande tur.
Någon debatt förekom inte i detta historiska ögonblick, ären- dets utgång var på förhand avgjord av utländska makter och tillställningen blev ingenting annat än en begravningscere- moni med liktal av mer eller mindre uppriktigt sörjande.
Bland åhörarna omkring m i g såg jag unga herrar i be- väringsåldern stralande av befogad glädje, medan riksvärnsministern Gess- ler och den ene partiledaren efter den När den sällsamma jordfästningen var över kvarstod alltså intrycket av en livfull och stimulerande scen.
Men bortsett från det behandlade ärendet hade ingenting extraordinärt försiggått.
Långt före kriget brukade jag titta på riksdagsreferat i Berliner Tageblatt och frapperades av de ständigt återkom- mande parenteserna » Zurufe links », » Lachen rechts » och så vidare: antyd- ningar om en politisk sensibilitet som aldrig spårades i lapporterna från Hel- geandsholmen.
Den där augustidagen 1920 gav mig äntligen en behövlig illu- stration till texten.
Det stojande leverne j a g har skildrat vågar man inte begära av Sveriges riksdag, världens korrektaste represen- tantförsamling.
Jag har ju inte sett den i verksamhet, men alla tidningar ljuger väl inte alltid om den, och man tar knappast fel om man framhåller otill- gänglighet för uppskakning som dess huvuddygd.
Underbara nerver har kamrarna!
De ställes visserligen sälIan på svårare prov, men i dessa yttersta dagar har de fatt glänsande visa vad de går för.
När bankosocialisterna tvådde sina generösa händer och lutherskt förkla- rade sig rättfärdiggjorda genom tron och när hr statsministern klargjorde sin vederhäftighet genom att underhålla kamrarna med en klärobskyr historia (som tycktes översatt från något ame- rikanskt veckomagasin) om sitt hemli- ga riksbanksbesök i skydd av mörkret och den mystiska » kniven på strupen, som dirigerade hans rörelser - när, säger jag, sådana förstklassiga rolig- hetsnummer kunde uppföras i kamrarna utan ackompanjemang av flertaktiga skratt, utan att interfolieras av tillrop och ogrannlaga frågor, då förstår man att ingenting i världen kan en hårsmån rubba svenska riksdagens balans.
Men härmed är jag äntligen framme vid den ömma punkten, den stumma och töckniga leda som dåsigt böljar andre nedlade sina vemodiga eller bittra ordslingor på den tyska arméns grav.
Det skulle ha varit olidligt bekläm- mande att höra på dessa parentationer med deras kusliga gengångarfraseologi ifall inte yttersta vänstern hade vinn- lagt sig om att lätta stämningen.
Där den satt församlad i kompakt massa gjorde den vad den kunde för att mot- verka gråtmildhetens överhandtagande.
Var gång en vibrerande stämma fram- snyftade » unser herrliches Heer » tjöts från allt Sveriges land mot skandalhu- set på Helgeandsholmen.
Den beröm- da » tråkigheten på landsbygden » lär numera genom teknikens välsignelser vara definitivt förintad: riksdagens trå- kighet står orubblig kvar.
Man blir djupt hopplös när man ser en liten grupp högtuppsatta herrar fåfängt an- stränga sig att med utmanande pikan- terier framegga ett ledigare och person- ligare parlamentariskt umgängesliv.
det i mäktig kör tillbaka: » Mörder!
Mörder! » Och varje hänsyftning på den härliga härens nyssförflutna brag- der belönades med ett välinövat ryt- Ett skyndsamt ja men aldrig ett stön, ett skrik, ett skratt lockar man fram ur Sveriges riksdag genom att kittla den med » kniven på strupen).
* skall utföras av fackmän.
Ring STOCKHOLMS RADIOSERVICE Sö.
107 10. rofessor Johan Almkvists socialmedi- på denna punkt torde det vara svart att cinska studie Hälsa och nakenhet kunna bestrida hans påståenden.
har fatt särdeles goda vitsord av förfat- Författaren har redan fastslagit, att en tarens kolleger, under det att pressens tolerans av nakenheten är ett grundvill- kåsörer huvudsakligast fäst sig vid några kor för att få människor till en god principiellt tämligen oviktiga detaljer ur kroppsvård och kommer nu fram till, att reseskildringarna, men som voro desto liksom för mycket kläder gör människan (Forts. fr. sid. 1).
lättare att förlöjliga.
Aftonbladet har ömtålig och mottaglig för allehanda för- förväg göra för egna intressen mot en med ledare tagit avstånd från nakenkul- kylningssjukdomar och infektioner, så gör allmänt förnuftig reglering av hela pro- turen, » denna lilla förvridna rörelse » det myckna påklädandet eller den barockt blemkomplexet.
Och precis samma sak vars » nerv är ett förstucket sexuellt in- ojämna nakenheten (t. ex. hos festklädda händer inom länderna i mindre skala i tresse ».
Även en icke medicinskt bildad kvinnor!)
människorna pryda och fram- striden mellan jordbruk och industri.
Allt detta är ytliga symtom på d j u p person bör, Om den ger sig tid till en för allt sexuellt överkänsliga.
» Denna ordentlig genomläsning finna, att förfat- sexuella känslighet för retande verkan, gående förvandlingar och stillaståendet tarens intentioner dock äro helt annor- uppkommen som en följd av pryderiet, är är bara skenbart, förstås.
Här är man lunda.
Boken innehåller en redig och en stor samhällsolycka. » Enda sättet ute på dunkla och farliga områden, och bra skildring av hudens alla olika funk- att komma översexualiteten till livs går hur lätt att misstyda då man nalkas dem tioner med därav följande nödvändighet d i genom att » psykiskt hörda sig mot kiserivis så här.
Men man kan väl få av en god hudvård.
Men i den goda nakenhetena.
vilket innebär att män och fråga!
Vad är meningen i alla dessa hudvården ingår med samma nödvändig- kvinnor måste vänja sig vid att se var- rapporter som k o m a in från olika håll?
het, att huden får luft och ljus, ju mer andra nakna.
Det är här som Aftonbla- Har inte rapporten om dödsdimman i dess bättre.
det blir upprört och säger att det stri- Meusedalen innerst inne samma mening Mot detta torde icke något kunna in- der mot människans natur.
» Hon är icke som Kreugerrapporten?
vändas, men väl påpekas, att tillgång till sidan att hon kan vara oberörd inför Hemligheten med den farliga dimman luft och solbad under något så när ord- nakenheten och något annat är heller som lade sig över ett av Belgiens mest industrialiserade distrikt och angrep and- nade former är mycket sällsynt i vårt icke önskvärt. » land med a l l a sina möjligheter därtill och Här ligger naturligtvis den svåra frå- ningsorganen på känsliga personer så trots de ansatser som gjorts.
Bland alla gan.
Att största delen av den nu levan- att de helt enkelt dogo därav är nu av- de styrelser som man med och mot sin de vuxna generationen reagerar och tän- slöjad.
Det har visat sig att det inte vilja stoppas i n i erinrar j a g mig en vars namn jag glömt, men som stod ker som Aftonbladet är nog säkert, men var fråga om något förtida ofrivilligt ut- der Gymnastiska centralinstitutets hägn.
det är en annan fråga, om de alltid be- släppande av krigsgaser.
Utan saken var höva ha det reaktionssättet.
Professor helt enkelt den att fabriksskorstenarna Den och ledande luftentusiast, själen d:r var Stjernström, en verklig bad- och Almkvists argumentering tål väl att tänka levererat dessa gaser som genom sin på, framför allt av dem som liksom han mängd vid en viss väderlek blevo dödan- där utarbetades ett stort projekt till luft- vilja en upprensning i det kulturens vild- de.
Med andra ord, industrialiseringen vid Kaknässkogen.
snår, som den sexuella etiken för närva- hade här iiverskridit den osynliga gräns bad för Stockholm Men allt studsade tillbaka mot svenska rande utgör.
som är satt för dess utveckling.
Växter folkets rädsla för drag.
som efter vad KIäder bli för prof, Almkvist nästan ett hade för länge sedan slutat att leva i prof. Sondén lärde sina barnmorskeelever nödvändigt ont, för vars skadliga verk- detta distrikt, men i stället för att ta är ett öknamn på frisk luft.
ningar det gäller att skydda sig så vitt varning därav, fortsatte utvecklingen, och Men prof. Almkvist går vidare.
Han studerar klädedräktens uppkomst och möjligt.
Han anför mycket tänkvärda så Parallellen nåddes även med människorna.
Kreugerrapporten ger en lans men för jag kläder.
måste Tänk ändå vilken till hjälp slut dra det sig j u själv.
även här är en utveckling finner, att det ingalunda är blygselkäns- skäl, lan, som framkallat kroppens beklädnad, utan att det drivande momentet i stället är, när man känner sig mest träffad av driven i det absurda och splittrad mot en är lusten att pryda kroppen för att där- odets slag, att få sätta på sig ett enda osynlig gräns.
Det finns alltså en gräns, en osynlig igenom kunna göra intryck på omgivnin- litet nytt klädesplagg, att bättra upp fa- saden för att skyla det inre samanbrot- gräns.
Nåja, det är väl ingen nyhet, det gen.
tet.
Och är det ej skönt att veta att väl historiens gång, säga de i histo- Författaren erkänner visserligen, att man fått krypa in i den enkla rien bevandrade.
Men bruka inte expan- människan behöver kläder till skydd mot köld, hetta och solstrålar, ävensom in- ben n ä r man går till mötes sin sista offi- sioner för det mesta hejdas av synliga gränser, innan de nå den osynliga?
Bruka sekter, men prydnadsbehovet och sedvän- ciella handling, förgängelsens eldbad.
inte barbarer komma in i Rom, mongoler jor äro väsentligt avgörande faktorer för Mösseberg den 22 maj.
över Indien, engelsmän över Indien, påklädnads- eller nakenhetsgraden.
även Ada Nilsson.
hungrande kvinnor och matroser från Saint Antoine in över sina huvudstäder?
Prof JOHANSON.
å och då under senare årtionden miskt hånskratt, ett skratt i tre avsat- har en släng av den internatio- ser.
nella farsoten parlamentsleda svept över vårt land.
För närvarande hörs den inte av, och det vore väl också R a dior epa ra f ion er Den osynliga gränsen.
- un- trätulub- är Onduleringsbegär med 6-stängning kommer vårt arbete att inom en härskande klass klass inom en här- i realiteten räcka till 7 eller ½ och vi så oerhört väl befäst och säkrad att den och sex-stängning.
öppna kl. 8 på morgonen.
Lördagstiden hann ända fram till den osynliga grän- sen, innan den blev hejdad?
past existensberättigande.
Det beror all- N ä r hände det sist, att ett härskande kön, 8 D en långa arbetstiden i butiker, rak- stugor och frisérsalonger har tagits upp i en motion i Stockholms stadsfull- mäktige där man föreslår en begräns- ning, i allmänhet till 8 f. m.-6 e. m Iör- dagar kl. 8-5, vissa större helgdagsaft- nar till kl. 3, resp. kl. 4 - och ingen sön- kunde ju ev. utsträckas erkänna att de något.
flesta människor Ja, som sagt, att hålla Gandhis lilla Låt oss måste ha någon tid mellan 8 och 6 då de magra kropp i förvar, det är lätt om man hinna gå till sin frisör.
För övrigt: kan- har goda lås och pålitligt vaktmanskap.
ske skadar det inte om det ondulerings vart går hans tanke?
Har den hun- begär, som n~ tycks stå i medelpunkten n i t förbi motståndarens nederlag, förbi för så många kvinnors intresse, får en den egna rasens seger fram till den stora drömmen om en ny mänsklig syntes av Casan.
Österland och Västerland?
dagshandel.
Stadskollegiet hade företa- liten hämning.
git vissa jämkningar i förslaget, bl.
a. Devinez.
vissa timmars söndagshandel samt att rakstugor och frisersalonger skulle hal- eller så.
De framträdandes uppriktiga las öppna till kl. 7.
Hela frågan debatte- strävan sätter man ej i tvivelsmål, men rades i stadsfullmäktige i måndags, med i detta fall, när författarinnans repliker en myckenhet synpunkter och olika för- äro så ömtåliga och fordra så mycken slag.
Sedan man hållit på ett stycke inlevelse för att e j feltolkas eller rent av inpå natten beslöts att avgörandet skulle förlöjligas genom att låta barnsliga, räck- uppskjutas till sammanträdet den 13 juni Victoriasalen hölls den 20 maj en u p p te krafterna ej till.
läsnings- och diskussionsafton under Hagar Olssons skådespel utgjorde, af- då man hoppades ha kunnat närmare och den omfattande titeln Ungdomens kamp tonens inledning, och de följande anfö- med tidens problem.
Programmets första Debatten rörde sig huvudsakligen om avdelning upptog Hagar Olssons skåde- från skilda meningsriktningar butikerna, där allmänhetens och de an- spel Det blåa undret i dramatisk uppläs- Beskow, riksdagsmännen ställdas intressen ställdes mot varandra: ning med massdeklamation.
Då detta utläggning och anknytning till de pro- en husmor måste kunna köpa bröd och skådespel redan förut blivit utförligt be- blem om ungdomens aktivitetsbegär och mjölk före kl. 8, då barnen gå till sko- handlat i Tidevarvets spalter, vill jag en- inställning, författarinnan sökt belysa.
lan, den förvärvsarbetande måste kunna dast anknyta några reflexioner i anslut- Johan ning till framförandet.
För detta stod medlemmar från olika scensällskap.
nödvändighet för stadsbor att köpa all- Skådespelet är ju i helhet ej anlagt som massdrama utan ställer betydliga krav på de enskilda rollernas innehavare.
Därtill kommer styckets myckenhet av stumt spel, klarlagt i scenanvisningarna men troligen outförbart i amatörhänder.
Själva utformningen gav ej heller någon behållning.
För amatören måste det gi- och vetvis innebär en stor svårighet att sitta att få passande skor, tag närmare reda och vara dramatisk.
När han saknar på vad det lätta Freika-Wizard fotstödet a v läder förmår uträtta och likaså hur hela kroppen som uttrycksmedel, blir hans verk ej stort.
Rösterna som en- åderbråckstrumpan med samma förmedlare äro ännu oskolade, verkar.
- Se och prova också våra be- oförmögna att tolka det intensiva och kväma o c h på samma gång eleganta, skor med extra läderpacknin- varma, som aktören känner i sin skapar- g ortopediska a r i hålfoten och förlängd bakkappa.
glädje.
Rösten blir en fiol utan mästare.
Den kan låta, ofta bra, slumpvis över- utmärkt.
D e ' frisersalonger som bara raskande, men den är aldrig medveten existera på kunderna efter kl. 6 ha knap- om hur den later, och varför den låter så Kungsgatan 4. andra huset fr. Sturepl.
Men - Ungdom och tidsproblem.
sätta sig in i trassliga ärendet I randena Västberg och Gunnar Falck.
Fötter, ben och skor.
värkande fötter besvärligt med sina och stoppbara
Köpkraften måste räddas!
(Forts. fr. sid. 1).
intet grundläggande önskemål i denna plan för den domnade köpkraftens upp- livande.
Den är bara ett så slående exempel på hur gamla Iäror värderas om.
Huvudsaken är, att den del av landets sammanlagda inkomster ökas, som går " Jag är villig att vittna! "
De abstraktionerna.
levande.
har förövats i Öster- rike.
Kassaskåpet uppsprängdes med dy- namit och i det tömda facket placerade brottslingen helt skämtsamt en leende docka.
Samtliga indicier pekade på fir- mons anställde Josef Schwarzkopp, som häktades.
Man anställde förhör med hans närmaste omgivning och dessa utföllo på En stor kassastöld ungefär följande vis.
till de små inkomsttagarna.
Framförallt måste de allra lägsta Iönerna höjas, som Den i tårar upplösta fru S.: Jag är fast äro otillräckliga att förse människor ens med det mest grundläggande av livets övertygad om min mans oskuld - aldrig skulle han ha varit i stånd till att begå nödtorft.
En viss bostadsstandard t. ex., något sådant.
Ett mönster för en make de enklaste hygieniska förnödenheter så- och far!
Det ä r j u sant att hans nerver ända sedan kriget.
som bad, luft och ljus.
Är detta lyx?
varit i olag förstås Fråga dem, som redan äro i besittning J a, det kan nog räknas som sinnesför- virring ibland.
Vad säger N i - om vi saknat en docka?
Visst inte - vår dotter av dessa förmåner.
Genom att de lägsta inkomsttagarna leker inte med dockor, har aldrig haft ffi en rikligare tillmätt köpkraft vinner någon.
Den som kom bort?
Det var j u man, utom möjlighet till ökad produktion så länge sedan - och förresten har den se här, var så god och jämnare fördelad sysselsättning en ju kommit till rätta - - sak till, som är viktig för planhushållnin- gens genomförande, nämligen en viss sta- - här är den H e r r S:s - chef: Jo, jag måste visst be- tona att S. varit en god och arbetsam kraft i vår firma.
Det är ofattligt att han kan ha gjort sig skyldig till en dylik för- brytelse.
Men nu för tiden kan man ju inte lita på någon.
Osvuret ä r bäst.
Tänk på prins Windischgrätz, ni minns, den store falskmyntaren.
Det hade väl ingen Med utgångspunkt just ifrån denna trott honom om.
Hade S. skulder, säger grundläggande efterfragan föreslår kom- Ni?
Det var hutlöst med den goda lön mittén, som utarbetat denna plan för nä- ringslivets reglering, först och främst en bilitet i efterfragan.
De enklare livsför- nödenheterna äro ju icke underkastade samma starka växlingar som lyxvarorna områden, modevaror, nöjen, på olika prydnadsföremål, finare matvaror.
(Forts. fr. sid.
1.)
domen för tiden - - - En av nu S:s komrater: Hur han har varit psykologiska inlevelseutövning måste lä- som kamrat?
Joo, bra, det är nog inget att säga om det.
Fast - förstås - nå- got inbundet var det alltid över honom.
Han gick ju sina egna vägar, ville t. ex. aldrig vara med när vi tog oss ett glas någon gång.
O m jag tror han sprängde upp kassan?
Nej, det tror jag då bestämt inte!
Det har han inte k u n n a t - han som var så bakom i allt praktiskt!
Portvakten: Ja.
se det sa jag genast - det måste vara herr Schwarzkopp!
Se, han var gnidig det var vad han var.
Gav aldrig mer än han måste i Sperr- geld.
Och, herrn, en sak till får jag visst lov att berätta.
(Viskande.)
Häromdagen stod det en fru här i porten med en Iiten flicka.
Då hälsade han på flickan och frågade henne vad dockan hette och und- rade om han kunde få låna den.
Så där ser n i!
Om han tog den?
Nej, det tror jag inte, det har j a g inte så noga reda på, men vad skulle en karl fråga så där stolligt för?
Det är ju klart.
Stackars frun och stackars de små oskyldiga bar- nen.
Jag är villig att vittna - ja, det ä r jag.
- raren (Iäkaren) alltid ta hänsyn till skill- naden mellan det psykokausala och det i vanlig mening kausala.
På liknande sätt måste en inlevelse i tidens väsen vara reservationslöst, levan- de.
förstående, mera intuitivt än kritiskt - och om man vill lyckas i sökandet efter tidens spektrala själ måste man helt sä- kert vara mer kärleksfull än kallt beräk- nande.
D et har undrats över att Tidevarvet ligheter, sparandet och sparkapitalets an- vändning.
olika slag av socialförsäkrin- icke fattat någon bestämd stånd- gar och deras verkningar.
med ett ord en punkt i världsspråksfrågan.
Men den som generalinventering av landets ekonomiska aldrig så litet studerat denna fråga torde ha märkt, att det hittills framförts flera tillgångar och deras fördelning.
språkförslag av vilka en del äro avgjort En viktig, ehuru ganska invecklad, bättre än sina föregångare.
En betydan- gren av denna generalundersökning är de utveckling har försiggått från Volapük fastställandet av den vilande efterfrågan, till Occidental.
För oss står det fullt den efterfrågan som skulle göra sig gäl- klart, och det ligger i sakens natur, att lande om den hade pengar att köpa med.
ett internationellt hjälpspråk måste i hög- sta möjliga grad hygga på den redan be- Med tillhjälp av vad man skulle kunna fintliga internationella ordskatten.
kalla en hushållsboksstatistik klarlägges Påståendet att Esperanto är ett sa de olika familjegruppernas ställning ifrå- maskulint språk, att det därför inte kan ga om vissa förnödenheter, t. ex. bostä- godtagas av kvinnorna, torde väl när- der, badrum, centralvärme, w. c., elektri- mast ha kuriositetsvärde.
Idos lösning av genusfrågan tycks ju ge rättvisa åt citet, gas, telefon.
Hur många procent båda könen, men torde bli svår att för- av befolkningen saknar ett eller flera svara ur språklig synpunkt.
i vilket språk eller alla av dessa ting?
Därefter kom- kan man månne finna motsvarigheter till mer frågan i vilken utsträckning den nu- orden profesorulo, kamaradino m.
fl.!
varande industriella utrustningen förmår En lösning, Som tillfredsställer både tillgodose dessa behov, hur mycket ar- språkliga anses vara och den logiska bästa.
krav, måste nog - eftersom frågan dragits fram i Tidevar- vet, utvälja vi några exempel, som vi funnit i de olika hjälpspråksförslagen.
Vi finna sålunda i Esperanto: profesoro, pro- fesorino (kvinnl.
professor); Ido: profe- soro, profesoriilo (mani.
), profesorino (kvinnl.
); Occidental: professor (o), pro- fessor (a); Esperanto: kuzo, kuzino (kvinnl.
kusin); Ido: kuzo, kuzolo (manl.
kusin), kuzino (kvinnl.
kusin); Occiden- Till vår förvåning tal: cusino, cusina.
ha vi emellertid varken i Esperanto eller Ido kunnat finna ett självständigt stam- ord för ett så fundamentalt begrepp som kvinna.
(viro=man, virino= kvinna).
Occidental har här mann och femina.
Vi- dare ha vi i Esperanto och Ido: frato= broder, fratino = syster; i Occidental: fratre, sestra.
Nu är ju detta visserligen endast de- I taljer, ehuru ganska betydelsefulla.
praktiken ha j u både Esperanto och Ido visat sig användbara.
Deras föresprå- dessa språk skulle komma att konkurre- betskraft som skulle sysselsättas genom Nu är naturligtvis genusfragan endast ras ut av nya, smidigare och språkligt deras tillfredsställande, efterfragan på ra- en detalj i världsspråksproblemet, men överlägsna världspråksförslag.
material, transporter och tjänster.
Dessa ~ Vad de rent organisatoriska frågorna beträffar föreslår kommittén ett ekono- miskt råd för hela landet sammansatt av experter från olika områden men med ett gemensamt: önskan att tillgodose det all- männas bästa och icke särintressen.
i närmaste samarbete med näringslivets re- dan befintliga organisationer, konsu- mentsammanslutningar, arbetare- och ar- betsgivareorganisationer o. s. v. skall detta ekonomiska råd stå i kontakt med hållning som världen hittills skaffat s i g och överblicka det ekonomiska livet i alla gröt ger barn kraft och glädje måste den.
ha krafter för att kunna Havregrynsgröt tåla undersökningar kunna genomföras på olika vägar men ändamåIet är ett, näm- ligen att erhålla en översikt av de fak- tiska förhållandena som bas för vidare atgärder.
Vi ha redan i en föregående artikel berört själva principerna för detta förslag till planhushällning och dess självfallna utsträckning till kredit- och kapitalplace- ringsförhållanden.
Skillnaden mellan det- ta förslag och de två slag av planhus- på morgonen eller till frukost ger kraft och glädje.
Läckra havregrynskvarn ger god gröt.
Havregryn 1 paket om 1 kg 0:45 k o o p e r a t i v a erfarenhet av, nämligen dels krigstidshus- dess yttringar, med befogenhet att före- hållningen, dels den kommunistiska fem- slå, men icke påbjuda, sådana åtgärder årsplanen i Ryssland, är att medan dessa som kunna befinnas påkallade.
ha tvångskaraktär, denna skall vara en Genomförandet a v denna plan är inte frivillig ansträngning av en samfälld be- något lekverk, säger kommittén, tvärtom folkning.
Vidare ä r skillnaden mellan torde det ställa de största krav på ett den reglering som här läggs fram under namnet planhushållning och den reglering som ständigt förekommer inom de enskil- da industrierna väsentlig.
Den förra av- D e kan t t y c k a s att föga eller intet blir kvar för sökandet ifall normeringarna på detta sätt borteliminerats, men i själva verket äro normeringarna äldre och va- gare än tidskomplikationen och icke gil- tiga för ett sant bedömande.
Detta gäl- ler framförallt de moraliska normeringar- na, men även de rent logiska värderings- grunderna.
Kall logik är icke längre tillfyllest för bedömandet av lägen.
Den andligt vuxna människans inre liv är i dag snabbt asso- ciativt, hennes bästa balans lir en ständig * Dagen därpå lyckades det polisen att orientering, en kosmisk och mikrokosmisk fasttaga den verklige brottslingen, som diplomati.
Kall saklogik visar sig, mätt avlade en fullständig bekännelse var- med vidare mått, ofta vara fel: (statiskt fotad).
vid S. omedelbart försattes på fri fot.
E. B.-G.
Artonhundratalets tunga tankesystem komma att mer och mer ffi ge vika för den levande och av ständiga orienteringar tränade intuitionen.
Kall läxa, formel- kunskap, sterilt ämnesvetande förhåller Tävlande världsspråk.
grundlig undersökning av de olika folk- gruppernas levnadsstandard, av industri- ernas produktivitet och utvecklingsmöj- som han uppburit här hos oss - ja, ung- 99.
Att utvecklingen med en dylik dylika and- Restaurang Port Arthur B l e kingegatan 40 Telefon Söder 34784 B r a matställe Av högsta intresse ä r det faktum att Iördagskvällen och söndagen i så hög grad konstituerar minnenas gemensamma eller stridiga normer.
V a d man minns av sin ungdom ä r framförallt Iördagskväl- larna (sjäslivets erotiska stationer) och söndagarna (kontemplationernas och ung- domsdrömmarnas, ofta Iöftenas dag).
Ser jag till mitt personliga jag finner jag mitt eget minnesvärde förankrat i Aret 1919 - detta för de flesta så hung- rande och sönderblödda år.
Fur mig be- tydde det konfirmation och frigörelse, början av personligt förvärvsarbete, de första eggande erotiska snuddningarna vid tabulivet och det biologiska iiventyret.
Det var en tid, som kanske aldrig kom- mer att besjungas av några » glada Kal- lar ».
Det var ransoneringsupphävningar- nas, revolutionernas, hungersnödsryktenas och Thomas H. Ince-filmernas tid.
Min detta minnesvärde, för plikt är att överge lig omvälvning kommer att gå mot peda- gogisk dynamism blir självfallet i den mån pedagogerna vakna till insikt om sina olika systems speciella tröghetslagar.
Redan H.
G.
Wells är i sin världshi- storia inne på problemfrågan om » den brottsliga specialismen ».
Wells avskyr de självdryga specialis- terna, men offrar tyvärr knappt fem ra- der av hela sin världshistoria åt denna avsky.
Rättvisligen borde tredjedelen av hela världshistorien ha handlat just om den söndrande specialismen.
Främst då spe- cialiteterna inom vetenskapen och ingen- jörstekniken, ty just inom dessa två väl- diga gebit klyver sig människan mest, visande den skriande människoparadoxen.
Kemisten framexperimenterar förblin- dad av sin vetenskaps tjusande formel- hjul kemiska föreningar mäktiga nog att skicka hela hans kulturvärId åt salighe- ten.
Och samme kemists horgerliga livs- ideal ä r ingalunda en villa av betong med gaskammaren under barnkammaren, men I allmänhet en idyll överensstämmande med kemistens personliga önskeliv och med sina andliga rötter i artonhundrata- lets idealiserade » litet bo j a g sätta vill ».
IV.
S k u l l e man moraliskt döma över dessa de olika tidsgruppernas minnesvär- deringar skulle man komma till det mora- liska resultatet, att grupperna samt och synnerligen saknade evighetsfördjupning.
Om man jämför det senaste seklet med intill dess medeltiden blir domen rätt man granskar den närmare.
Men snart står det klart för oss att medeltidens oer- hört långsamma utveckling av levnadsfor- merna konstituerade det andliga till nå- got centralt för flera generationer och sekler.
Sedan artonhundratalets mitt få vi räkna med ett annat tempo, ett sväng- ningstal som horteliminerar den fiktion som fått namnet evighetsfördjupning över huvud.
I dag står mänskligheten vid problem som först och främst måste lösas med livsfördjupning.
Att jaget måste få insikt om sin svä- vande roll och att världsgemenskapen skull födas -.
det ä r vårt columbiägg, som vi i dag slå i bordet mot tjugo sek- lers metoder att genom förträngning bilda tjurskalliga karaktärer.
Det är vägen till den mänskliga gemen- Den kejsartrogne kemist.
som startade skapens dynamism som härmed sökes.
Vi » det första blygsamma laboratoriet » i det- ta ämne (gas) var Fritz Haber, vilken söka levande abstraktioner.
om vi inte missminna oss - året före Harry Martinson.
kriget begåvats med nobelpriset i kemi.
Professor Habers egenskaper som geni på kemins område äro naturligtvis ställ- - - vända själssammanhangens ana Men utan att an- vi i en bakat: en tysk kejsartro förankrad i ar- tonhundratalets trygga värld, där olje- tryckslandskapet bestod av lika delar da utom allt tvivel.
Vårtor och gen.
hår borttages med Elektrolys.
Ansiktsbehandlingar; ögonbrynsfärgning mani- INSTITUT cure, pedicure m. m. kade ungdom och kejsarens bild hängde Tel. Ö.
95 95.
Fru GERDA FLACH på bykrogen.
Detta forna.
nu fiktiva, tyska välde, denna idyll inne i det ha- berska medvetandet skulle försvaras om det så vore med gas.
- III.
bokhandel.
dé Beauté, Paris, m. fl.
diplom.
T I D E V A RVE T var å längta människorna tillbaka och lands resurser av organisationsförmåga, en till sitt år: deras ungdom, den tid intelligens och god vilja.
Men låt oss de trodde.
Det är minnesvärdenas bro- vaga försöket ä r inte den nuvarande kiga parad, med hundratusen olika upp- nöden svår nog och är inte ett gemensamt fattningar om smålycka, grupperade kring S - ser nämligen en ökning av produktionen mål till allas bästa ägnat att kalla ett C.
H. till det helas bästa alla människor sko- folks bästa krafter i dagen.
la komma i åtnjutande av teknikens land- vinningar medan den senare gar ut Rättelse: på mer eller mindre tillfälliga produk- I förra veckans ledare, » Det föränd- tionsinskränkningar åsyftande att säkra rade läget », förekom ett tryckfel.
Där stod ID22 års val skall vara 1932 Ars det enskilda företagets vinst.
- - val.
- storlycka - och den sexuella lyckans sekretess.
Den senare kan yttra sig i den saknadsfyllda sången om Gretna Green, enleveringarna och krinolinerna, eller minnesimprovisationer kring ungdomsti- dens hacautflykter, wienervalserna, arbe- tarrörelsens genombrott, strindbergs- skvallret, salongsdiskussionerna.
Stockholm 1932 Zetterlund &amp; Thelanders Boktryckeri-A.-B.
