# ID: svediakorp-per358
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1908
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,069
# sentences: 764
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING T O R LSVENSKAA.
UTGIFVEN- GENOM FREDRIYA-BREMER-FORBUNDET AF FORENINGEN DAGNY - - -- N: r 32.
Prenumeratlonspris:.
31 601 / 4.
....
' I1 fir ... kr.
4.
60 ... I {edaktlon: ir .. kr.
2: 6 i hli.tersam11~1s~atrn 61, en 26 Telefoner: LBsnummer 10 6re.
Prenumeration sker silvill i laudsorten som i Ytockhol~u B nhrmaste postanstalt eller.
bok- handel.
.
.
- - - Stockholm 20 Augusti 1908 ...
.
Allm.
6363.
I tr..
Riks- 12285.
- I Redaktbr o. apsvarig utgifvare: E L L E N K L B MAN.
Mottagningstid - K1.1-2.
.
- - ~ t ~ i f n i n ~ s hsirje l i d) nrsdeg.
s u ~ k h o l m iws, Ar * u~ade; -.
bybrol.
.
1: a Arg.
1.
Annonspris: 15 bre per mm.
Enkel spaltbredd 60 mm.
MasterSamnelsIwtan 61, en tr. &amp; rginalauooua ullder leaen 16 mm: s hbjd per gang 10: - Rtrbatt: 5 ggr 5 Ole, 10 ggr 10 Ole, 20 ggr 20 0 1 50 ~ ~ ggr 25 O / O.
Post- 0 ~ 1 1 telcgramadress: Aunons bbr vaw inlkmnad D O Y, ~ ~ o c k ~ o l n r.
.
sehast mindtlg 1. m..
Expedltlon och ~ n n o n e k o n t o: r I.
-.
.
.
.
D ': r K a t h e Schirmacher.
Internationsll ' a R6strattsallia1isens vice sekretera~e.
Agon a; l de mAnga, som roat sig med psykolo- kiska utl&amp;ggningar af k.r 11 ' nna11 s viisende, har gttrat: en kvinim kao ddrig tro p&amp; en id6 - deu lnfi vara aldrig sA riktig - om hon icke tror pA den, soin for fram id6env.
NBr det Br fr&amp;ga om nya i&amp;er, nys rijrel- ser, aro dock stikerligen alln, afven man, nog ~kvinnlignv att 1Ata sitt omd6ine phveskas af Bsikten o m iddernas, r6rel- serilas banerfiSrme.
Det iir diirfi) r utomordentligt lyckligt att i den Intenlationella ROst.
riittsallianseris stgrelse fipnas sAdana i hijg grad representa- tiva och desslilies sylnpntiska personligheter.
Iilternatiopella alliansens vice Sekreterare d: r Schirmacher iir en a£ deln.
I sin egenskap at tolk %id f6rhandlingarna1 sAval vid Am- sterdam-kongrebsen som 1906 i Kopenhamn, har 11011 blifvit vida kiind och .heundrad.
Hon liir vara ett fullkom- ligt sprbkgeni.
Heimes hufvud8mne, dB hon tog sin doktorsgrad i Ziirich var romanska sprAk.
Dbrefter reste 110n till Paris, dar hon uppeholl sig i tre.ir, gorancle studier for en biografi ij.fver .Voltaire.
.Se&amp;tidigt tog IIOI., stats sex am em (agrbgation) ocb.
verkade soiri skribent och ined ar6etare i flera af de li berala tidningarna i Tyskland och ~sterrike.
Hon.
tir fiirfattare till fijl- jaadc Liicker: Theophile de ~ i i (Disser- n tiition); Voltaire, Ein Skizzen-.
buc1-1; Deutschland ui; d Frank- reiqh seit 35 Jahren; Le travail des fem~nes en France; Die moderue Frauenbevegung (~1isto; ische.
Uebersicht); Dan- ziger Bilder.
Ein Kinderbuch.
Y pperlig fijredragshhllare, har hon gjgrt foredragstour- n6er i ~ y s k l a d d, Frankrike, Schweis, ~ e l g i e n, ~st ' errike, Ungern, Serbien, England, Danmark, Amerika, Galicien, Luxemburg.
Hvilket - &amp; &amp; me hon all talar bfver, .&amp;.r heimes makt att - ryckx sina Ahiirare mid sig lika oemo&amp;indlig.
Ena - skildrar hon kanske sina tyska inedsystrars kamp fcr
valratten, berattar med en viss Ilumor om deras prak- tiska cleltagancle i valarbetet, lluru cle pK soinliga platser t. o. 111. h#mtcz de triiga valmannea och f6ra clem till valuporna -- hvilket forskaffat den1 namnet r slapare)).
En a~luan ghng hlaller 11on rnUl8nda p i elegantaste f ranska e tt fiiredrag oom Voltaire, spirituellt och lekande, fint och pikant, som a~niiet agnar och anstAr.
Alltid samma grundliga sakkunskap i foreaing imed den mest k t t a oc11 beltagliga framstall~~iugskonst.
Det kan ocksh handa, att niaa kan fc5, hora Kathe Schir~nacher mpp- lasa ett a£ lienne sjalf forfattadt sktidespel.
Ocli ined alla siua studieintresseu och sin litterara verksamliet har hop f unnit mojlighet att praktiskt del- taga i flera af tidens rorelser.
Born redan namnd.t, h6r hon till Internationella alliansens styrelse, &amp; r dess- utom rerksam i rLa FBdBration .. Abolitioniste Ipte;:.
nationale .. Hiirtill koluh&amp; liennes ' funktion so111 8 2-te TTorsitzende cles Verbu.nds fort schrittlichef Frauen- vereiae s.
Endast e n s a l i s p t begbfniog och en utom ~ r d k n t l i.
~, andlig spansti&amp;et in6jliggbra en tillvaro sd fy1ld afolik- zirta.de intressen och strlifvandeu, oidattade, icke ytli&amp;,.
utan scS, att de verkligen blifva en iqsats i utvecklingens tjau$t.
.
~ &amp; d vid e personligt samspiAk och.
dh man hirr h e m e tala offentligt, g6r hon ett villgilrande iitryck af lugn ocli klarilet .. Genom ofrerltigsen beglifning i farelling me8 alskvardhet .6ch i t t enkelt, .bkoniitla.dt.
.
.
grad. \.
upptriidande vinnei ~ ~ t l ~chinxiacher l e i " ovnnlig .. allas beundran och sympati.
-.
*.
:.
.. ... .-. ' _.
.
A..
.
K.
_..
.&lt; ..., ' ' I ~ k t e n s k a p s rattsverkningar enligt gallande fransk lag.
.
.
.
,! ':.
.-. '
ithoraucle rii,ttsomr8clen regleras genom stadgan- cha~zcle jpb~blique, d. v., s. drifver sjalfstiindig handels- dena i den Br 1804 promulgerade CocZe civil des rorelse; icke heller via boskillnad har 11011 s %dai!
be- Franpis, &amp; Even kallad Cock AT~j10tE012, hvilkens ur- fogenhet.
I krimiuella.
xn A1 erfordras emellertid ej sprungliga lydelse enlellertid blifvit i vissa delar for- mannens bemyndigande, icke heller vid process an -- g %ende aktenskapsskillnad.
Vagrar mannen att gifva andrad genom seaare lagstiftning.
I frBga om makarnas personliga rlittsf6rliAllanden, ett sAdant bemyndigande, son1 har ar sagdt, kan det gruudliigger sktenskapet r&amp;ttiglieter ocli f lirpliktelser emellertid meddelas a £ dornstol.
.
for-.
Icke heller kan hustrun genoni aftal iklada sig mellan koatrahenterna inbijrdes.
Makarna Bro skyl- diga hvarandra liktenskaplig trohet; dock striffas akten- pliktelser, forfoga 6fver egendbm eller i allmiiuhet fiire-.
skapsbrott frBn mannens sida mindre strangt an s&amp; ' taga riittshaudlingar utan mannens samtycke.
Vagrar dant brott.
beghnget af hustrun.
Vidare aro mnkhna mannea emellertid detta, kan ' bust-run vandsl sig till skyldiga hvarandra hjalp ocli uuderstod af " shval per- dornstolen, som efter pr6fniug af de Ioreliggande om- staudigheterna kan gif va eller for1 ra " g ra.
hustrun det sonlig som ekonomisk art:, Maunen skall gifva hustrun skydd (jwotection), hust- ijnskade bemyndigandet.
Kviana, son1 drifver handel kan emellertid utan run 8r skyldig luaimen lydnad.
~ i s s b r u k a r mannen sin myndighet, kau hustrun soka skydd hos domstolen.
mannens benipdigande iklada sig foriliktelser i hvad hafva makarna gerneusam egen- Af hustruns lydoadsplikt firljer, att lion ar skyldigatt angdr haudelsr~relskn; ~ sammanbo med manilen, saint att fijlja Bonom, darest doin, blir jainviil m p n e u f6rpliktnd genom det af han foranclrar boniugsort, # f.r-en om han flyttar utom- hu ' strun ingBngn; aftalet.
lands.
Skulle 11011 v#gm, kan mannen underlBta ntt.
Gvstru .-.
knn oberoende af mannen uppratta.
testa- sorja for hennes underh %ll; darest detta ej medfor pL- foljd, kan domstol pA manllens yrkande doma h e m e I. frhga om.
, i .. n a k k inbordes ftirm6genhetsfirih811- att Atervanda, rid a £ ventyr att hennes formijgenliet eljes belagges mecl kvarstad.
Enljgt den vanliga Ksik- .lauden, sB stadgar lrigen darutinnau en viss anoidning ten kan ock domstol forordna, att hen sknll genom conm&amp;atrt6 l@ale, lagbest nd egendomsgemenskab, s b k intrader i hvarje: fall, d&amp; icke rnellai rnaknrria offentlig myndighets Atgtird Aterforas till rnannen.
annorlundi ijf verenskommi ts.
Deune &amp; sin sida ar skyldig att uppltita sin bostad Emellertid hafvs ' makarua ratt, att oberoende hf for liustrun, samt att sijrja for hennes underhlill i en- cleuna anordniag, genom ett fore Siktenskapets ingh- lighet riled hvad h a m f ' ormiigenhet och sainhallsst~ll- ende uppratta.dt aftal, forord, contrat de ~ntccria,qe, reg- ning kan anses fordra.
lera hithbrande ftrrh %llanden stisom makarna for godt Genom aktenskapet blir ' lrvinnans riittskapacitet i syaes.
...
Men bar .... dylikt aftal ej traff ats, st3 in trader hag grad kringskuren.
Hustrun kan icke utan - man-.
den niirnnda lagliga anordniugerl.
nens bemyndigande tala.
och svara vid domstol; hon ar obehorig dartill, affgen o m hon ar en femme m w - '.
,
Den lagbestamda egendomsgemenskapen, la com- tnunautd ligale, intrader vid en af makarna utan vill- kor afgifveu forklaring, att de underkasta sig lagens stadganden angfiende gemensam egendom, afvensom, pa s#tt nyss niimnts, i, a h de fall, d8r icke nhgot sktenskapsfijrord blifvit uppriittadt.
Egendon~sgernen- skap, ar den f6rmilged letsauordning, soin vanligast forekomlner i Fraukrike.
Till gemensam egendom r %knas all lijs egeadoln, sorn vid aktenskapets ingfiende tillhorde makarna, samt den losa egendom, so111 under aktenskapets bestand tillfa.1ler makarna genom arf; 10s egendom, som tillfaller dgondera maken genom testamente eller g&amp;fva blir ock gemensam, 0111 ej gifvaren fororduat annorlunda.
Likas % blir all fast egendom, so111 under aktenskapet forvarrf- sas, gemensam for b %da makarna.
Slutlige~ raknas shsom samfalld egendom all afkastning af gemensam eller endera maken enskildt tillhorig egeudom.
Enskild egendom Br all fast.ighet, soni vid iikten- skapets ingkende tillhor nhgondera maken eller under aktenskapet tillfaller make genom arf.
Fast egendom, soin under besthende aktenskap tillkomrner nbgondera inaken p&amp; grund af ghfva, blir denne makes ' enskilda egendom, diirest icke x e d afseende K ghfvan flireskrif- ves, at.t densalllm~ skall vara gemensam egendom.
Vidare rilknas, som ofvan ar antydt, till euskild egen- dom s %dan 16s egendoin, soin.
tillfaller ena maken ge- nom testamente eller gbfva under villkor att densamma skall tillhbra denna make enskildt.
Hvad som sgttes i enskild egendoms stiille blir oclr enskild egendom.
Den nu niimuda anorduingen tir sbledes ett s p t e m af partikular egendomsgemenskap, dB ju vid sidan af den s a d alldn egendomeu a£ ven kan finuas egendom, son1, iir nhgondera makens enskilda.
Forvaltningen af den gemensamma egendomen till- kommer mannen ensam; han kan f6kyttra eller pant- satta densamma utan hustruns n~edverkan.
Men han kan icke bortskanka gemensam fast egendorn eller den gemensamma losa egendomen i dess helhet eller en kvartdel dgraf, sB vida det icke sker till underhK11 for makarnas barn.
Icke heller kan han genom testalnente forfoga 6fver mer i n sin andel i den gemensamma f ormagenheten.
Huatrun kan icke utan mannens bemyndigande dispollera Of ver den gemensamma egendomen; dock giilla, som.
ofvan sagts, i vies mi11 andra grundsatser i frhga om hustru, som drifver handel.
Mannen farvaltar jamval.
bustruns euskilda egen- dom, dock ka.n han ej foryttra hennes enskilda fastig- heter utan henlles samtycke.
Som forvaltare af hust- runs enskilda egendom ar m a m e n underkastad lika ansvar son1 i allmanhet den son1 forva.ltar.en aanans form.ogenhet, hail blir ersiittningsskyldig, om egen- domen lider skada eller minskaiag genom hans vU-,.
Egendolnsgei1lenska1:) en upploses genoul enclera ma- kens d6dy genom skilsmassa, - genom skillned till sang och sate (sdparation c7e corps) samt genoru boskillnad (sdpa~atiols c7e bie~s).
Boskillnad ksn vid domstolen kan vinna boskillnad, yrkss endast af hustru.
aar heanes hemgift siittes i fara och mannen kan an ' - tagas vasa insolvent.
Boskillnad end.ast p % grund a£ of verenskommelse makarna emellan ar ogilt.ig.
Det antages ock, att hustru, som ar i sthnd att genom vetenskaplig, litteriir, konstnarlig dler industriell verk- s a d l e t forskaffa sig inkomst, kan, ehuru hon ej med- fart i boet nhgon hemgift i vaulig ~neaing, vinna $0- skillnad, darest nannens lefnaclssiitt gor det antagligt, att inkomsterna gf hehues nauznda verksamhet skulle a.f hononi forskingras.
Hustru, som vunnit boskillnad, Btertager ratten att fritt f6rEoga ijfver sin egendom.
Dock kan hon icke afyttra henne tillhorig fastighet utan medgifvande af masnen eller, om denne v#grar sitt samtycke, af domstol.
E l ~ u r u hustru fRtt boskillnad, ar hon skyldig, att efter forhhllandet mellan heniles egen och mannens f onnijgenliet, biclraga till kostnaderna for hushhllet och ba.rnens uppf ostran.
Saknar maunen hvarje tillghng, Aligger det hushrun att bestrida alla shdaua kostnader.
on Den nu beskri Fna lagbestamdn egendomsgemen- skapen ar, som forut namnts, icke obligatorisk, utan intrader endast, ' nar ej annoriunda mellan nlakarna of verenekonmits.
Genom a£ tal fore &amp; ktenska.pe t, contrat de tnzatiage, aktenskapsfbrord, kunna de blif vande makarna med full frihet ordna .. sina inb6rdes ekonomiska forhBllan- den.
I) e traffade bestamrnelserna f&amp; dock ej strida mot god sed; icke heller fh de verka inskrankniag i den befo- genhet, soin gent emot hust,run och barnen tillkom- mer ma.nnen sorn familjeos hufvud.
~ktenskaps£or- ordet skall upprattas fore hktenskapet, skriftligen, infor en notarie.
Det kaa ej efter aktenskapets inghende forandras.
Af Bansyn till de personer, som komma att inlhta sig i affarsforbindelse med de blifvande makarna, hafva gifvits bestammelser, Asyftaude att brings farordets innehAl1 till allmamare kannedom.
Son1 - forut ar namudt, kan forordet innehAlla ett enkelt forklarande, att de blifvande makarnas fornlti- genhetsforl~hllanded skola ordnas enlig t den lag1 jga egeudomsgemenskapens regler: dA blifva de ofvan aq- gifna lagbestammelserna gallande.
Vidare kunna genom fbrordet foreskrifvas vissa modifikationer i frhga om gemensamheten.
D&amp; intra- der, i stallet for den lagbestamda gemensamheten, ' en pK aftal gruadad egendomsgemenskap (conz~nunuzdd co~zventionelle).
Beskaff enheten af denna egendorasge- nleiiskap Fan ordnas pk flera olika satt.
- Den vanli- gaste formen ar la co~rznzzwautd rdduite a m ncpBts, dA gewenskapen begransas till att afse endast den egen- dom, so111 a€ makarna forvarfvas efter aktenskapets inghende.
Makarr~a kunna ithen pit aanat siitt in- skranka egendonlsgemenskapen; A andra sidan kunna d e.
utstracka den till att afse a l l den egendon~, som. '
vid forordets upprattande tillbar eller framdeles kom- mer att tillhtjra nhgondera maken.
Makarna kunna genonl farord utesluta all egeu- domsgemenskap,.
Inen # h e n i sadant fall Lir mannen berattigad att fgrvalta hustruns fdrn16genbet ocll att uppbiira afkastningen a£ densamma, hvaraf foljer f or- pliktelse for mannen att ansvara for boets utgifter.
Vidare kau genorn aktenskapsforord best&amp;mmas, att den ena malsel~s egendom skall vara helt och h811etl skild friiu den andra, s@a~ation de Bierns.
- Hustrun ager d % att sjalf forvalla siu egendom och ktnjuter afkastningen daraf.
Dock kan hoii icke i nkgot fall afyttra henne tillharig fastighet utan medgifvande a£ mannen eller, om han vagrar sitt samtycke, nf dom- stol.
Hvardera maken lir skyldig bidraga till kostua- dernit for de t gemensamma hush kllet och baruens upp- fostran.
Slutligen kunna rn: tkaroa genom Siktenskapsforord bestiimmi att deras ilibordes fbin6genhetsflirh&amp;llanden skola ordnas eiiligt det sA kallade dotal-systemet, le rdginze dotal - beteckningen ar biirledd af latinska ordet dos (det franska dot), som hetyder hemgift.
Detta system iir grundadt pA den romerska ratten, som ej kiinde nRgon egendomsgemenskap.
Fore revo- lutionen &amp; r 1789 gallde dotal-systemet i Frankrikes sydliga provinser, under det att egendomsgemenska- pens system harskade i laudets norra del.
Men Ar 1.804 blef Code ' erapoldon eu allln&amp;n lag f6i.
hela Frauk- rike utan afseende A den skillnad, sonl fbrut rHdt nlellan de norra och de sodra provinserna.
Soin narnndt., Br egendomsgemenskapen, omfattande alla 16soron och under aktenskapet forvarf vad fast egendom, enligt nu gtillande lag huf vudregel, men genom iiktenskapsfor- ord kunna de blifvande makaroa ansluta sig till dotal- systemets anordning af formogenheten.
Dotal-systemet torde for narvarande endast i undantagsfall komma till anviindning annorstacles Zin i de sijdra proviyerna och l ' iirer iifveu diir vara p&amp; vag att vika for egea- domsgemenskapens system.
Hafva 1na.karna e~nellertid i iiktenskapskontraktet forklarat, att deras inb6rde ' s.
f 6rm6genhetsf6rhkllallden under iiktenskapet skola ordnas enligt le riginze dotal, s&amp; skall samina kontrakt angifva, hvilken egehdoin ar att till hemgiften hanf6ra.
Mannen ~nottager .hem- giften till for~altning f iir att darmed bestrida utgifter for f amil jem riikning.
IIan llsr easaln f orvaltningen om ' hand och uppbar ensam egendomens afkastning; dock kan i aktensknpsfiSrordet bestammas, att hustruu krligen skall bekolnnla en del rtf nii~nuda afkastning att anvanda till sina personliga behof.
I frAga om den till hemgiften hirrande egendomen har mannen I Kvinn emellertid de f drpliktelser, hvilka i allmhnhet hligga dem, som har nyttjanderatt till annans egendom, ocb.
hall ar ausvarig for all skada, som,.
genom hans filr- sumrnelse traff ar egendomen.
: ' Hemgifteu galler som oforytterlig.
Fast egendom, tillhorarande hemgilten, kan i regel icke foryttras eller farpantas ' under aktenska- pet, vare sig a € endera maken eller - .af b %da tillsam- mans.
Sbdant fkr ske blott i vissa undantagsfclll for familjeus uuderhbll eller till barnens utstyrsel.
Chn 71sser- hemgiften bestar af - 10s egendom kan mannen 1 ' ligen filrfoga ilfvet densamma; som om han vore dess agare, men om hau afyttrar sAdau egendom, fPlr hust- run darfor en fordriugsratt hos mannen.
Hvad hustrun; ut6fver hemgiften medf6r i boet.
rilknas som hennes ei~skilda egendoni - biens para- ' phcrnazcx.
Dennrt: egendom- forvaltas af henne sjalf, och lion uppbar ocll Bger anvarlda afkastningen d k a f.
Dock fBr hon ej afyttra sbdan egendom utan tillsthnd aE mannen eller, om hau vagrir s ~ d k t aE, domstolen.
Makar, hvilkas egel~domsforli %lla~den ordnas efter dotal-systemet, k u m a kombinera detta med det ofvaq namnda systemet a € egendomsgemehskap med afse- ende pk hvad som efter aktenskapets iughende forvarf- vas - com~nzmautt?
cZ ' cccqu8ts. '
Nar ett aktenskap upplijses genom endera makens dad, l ~ den r efterlefvaade ma.ken arfsratt i det fall, att icke nkgon annan.
arfsberattigad finnes.
Om dare- not m d r a arfvingar finnas, har den efterlefvande en- dast nyttjanderatt till viss andel a£, den aflidnes for- mtigenhet.
Denna nyttjander&amp;tt omfattar en fjiirdedel af fhmllgenheten, d&amp; barn finnas i det iiktenskap, som genom doden upplosts.
Har den aflidne efter- lamaat barn fr %n ett foregkende aktenskap, f %r efter- lefvande rnakeu ny ' ttjhnderatt till s&amp;.
' stor del af for- mogenheten, soin motsvarar den mir&amp;ta arfslott som g$r till n&amp;got nf barmen, dock att nfttjanderatten icke i nBgot fall f %r omfatta iuer iin en fjardedel af f6r- m6genheten.
I a l k andra fall f&amp;r efterlefvand ' e make nyttjander8t.t till halften af egendomen, utau afseende B arfvingarnas- antal eller narskyldigbet; Emellertid kan det intraffa, att den aflidne maken i lifstiden ge- nom testamelite fiSrordnat, att sBdan nyttjanderiitt ej skall tillkomma den efterlefvan.de: ' i siidant fall kan eEterlef vande make,.
om behof dart+£ fijrefinnes, hos starbhuset g@a ansprkk p&amp; visst krljgt underh$ll.
De ofvan angift&amp; b e s t ~ i n m e l s a r g ~ ~ ~ l l a jZirnviil ' i Belgien och i storhe~tigdomet Luxernburg, afvensom i furstendomet Monaco.
d Folj valarbetet I Eder trakt och forsumma ' icke ndgot tillfalle att fd till stind ett uttalande I kvinnornas r6striittsfMg-a.
I.
Husmoderskolan for Stoekholms folkskoleflickor.
Verksamhet en har tagit sin b6rjan.
.
.
edan tidigt i v k a s.
planerades pii Branninge egen- dom anordnandet af en husrnodersskola, hvilken nzrmast skulle h a till uppgift att satttta flickor, sorn genomgitt Stockholms folkskolor, i tillfalle atat omedel- bart efter skoltidens slut fA handledning och - praktisk utbildning i hvad till arbetet inom ett hem kan fore-.
komma, detta bhde med tanke p % om eleverna sjalgva blifva husrnbdrar eller taga sig platser hos andra.
Initiativet har som bekant lutghtt f r i n foikskolelara- rinnornas diskussionsklubb, och medel h a insamlats p&amp; enskild v&amp;g, men hoppas man, att nar fors6ksstadiet liirunats och man verkligen ser, hvilken uppgift skolan kan fylla, anslag fr&amp;n stat eller kommun skall kuuna pkraknas.
~ ~ a r e af n Branninge, sorn ligger i Sodertaljetrak- ten, generalkonsul K. V. Hagelin, intresserade sig vsrmt f6r foretaget och upplat kostnadsfritt en stbrre ghrdsbyggnad p&amp; 8 rum och kok till skolans dispo- sition afvensorn tillhorande tradghrd, och redan i som- mar har verksamheteu kunnat taga sin biirjan.
Den 1 juli pAbGrjades, sorn vi i en kort notis redan omnamnt den forsta kursen med 16 elever, sorn utghtt frAn olika folkskolor i Stockholm.
Kurserna aro af- sedda .att riicka ett Br och aro de f6rdelade p % tv8 af delningar, e n f or matlagning och egentligt hushhlls- nrbete och den andra for slojd.
Eleverna bo i fyra rum, fyra i hvarje, tvh rum Bro afsedda for de tv % liirarinnorna i matlagning och s l ~ j d, och de ~terstkeiende tv&amp; stora rummen anvandas for lektionerna.
.
Redan kl. 7 pii morgonelz stiga eleverna upp och badda sina sangar, kl. half 8 intages grot och mj61k, och s&amp; borjas arbetet, skiftesvis mellau de olika afdel- ningarna., s&amp; a.it en elev ena g&amp;ngen deltager i kijket rned matlagaing, d i s h i a g och bakning och andra dagen i albjden med bl.
a. vtifning af handdukar och tacken, hvaraf skolan n u narmast iir i behof.
K1.
9 serveras en grundligare frukost, och s&amp; g&amp;r arbetet pL ett om- vaxlande s&amp;tt dagen i iinda.
Med intresse afvaktar man att se, hur det ' fbrsta verksamhetshret kornmer att utfalla.
Allt tyder pB att skolan kommer att fylla en viktig uppgift, men myc- ket beror sakert pB valvilligt understod frhn det all- manna, eller enskilda personer, om verksamheten skall kunna drifvas s&amp; rationellt, som man giirirna onskar sig.
Rekuireera profnummmsr rrJ h g n y for ufde / iny bland ainnsr oek be- kanfg.
V i sifidg med noj ' s ymfis oek portofriff bekioip ' ij~f .antal exetttpkr. '
.
De kvi~ldiga representanteran i finska l m d t d a p ~.
Ordnar man de nyvalda kvipnliga landtdagsrepresentan- terna efter lefnadstallningar aro: 9 gifta kvinnor.
Daribland I lakarhustru, 1 prKst- hustru, 2 bondhustrur och 1 arbetarehustru.
6 liirarinnor.
4 partiagitatorer.
2 redaktorer a£ kvinnotidskrifter.
2 sommerskor.
1 fabriksinspektor.
1 dr. phil.
Friluftsskolor.
)) Hvem kuncle for tvA, tre Ar sedan ha dromt om, att Londons stadsfullmaktige skulle gB i forfattning om friluftsskolor for blodfattiga barn 3 9, skrif- ver en Londontidning.
Det fnnns skolor for krymplingar, for dofstumma och blinda; men dessa .anstalter ' voro upp- rattade p % statens forsorg.
Nu ha, vi ernellertid tre fri- luftsskolor i London, och det iir mycket xojligt, att lBng tid ej kommer att ' forga, innan vi f % mZlnga flera.
Denna skoltyp befinner sig annu i det rent experimentella sta- diet - det var .forlidet Hr, sorn det forstn forsoket gjor- hes.
Iden ar hamtad frhn ' Tyskland, hvmest dess f8r.
ierkligande piborjades 1904.
Denna t p k a skola anlades i en stor barrskog - niira Chrlottenburg.
NAgon shdan skog erbjuder sig inte i narheten af London, och andra.
vanskligheter stalla sig i. vagen.
Emellertid har man, som sagdt, lyckats iaratta tre dylika skolor i lampliga parker inom varldsstndens viildiga omrHde.
Och erfaren- heterna, zf den hittills utforda verksamheten Kro sardeles: ' ggnnsntnm 2.
Vid undervisningen foljer m ' an helt - sndra linjer ~i i de vaaliga slrolorna.
Nnturkunskap, historia och geografi, sang och skrifning etc. ha naturligtvis sin plats p i sche- mat.
P de ' ssa parker erbjuda mhngfalder af blommor och vaster, insekter och fdglar det rikaste studiemateriaJ.
Barnen lneddelas ~mdervisnii~g i tradghrdsskotsel, frihancls- teckning, olika slag af slojd, tviittning o. s. v. Och clet sa-ger sig sjalft, att gymnastik forekommer.
Barnen tillbringa hela daggnrna har, gB hem forst fram pS aftonen.
Mathdllningen har darigenom skapat en ganska svirlost frAga.
Man beraknar emellertid, ntt det koetar 2 kr.
70 ore i veckau att forse hvart och ett barn .med de olika mHlen.
Och man har nu anorclnat en glidande skah af afgifter frin och med dessa 3 shillings, sorn erliiggas a£ de forgldrar, hvillza s5 ha; fve kan, ned: till f ullstandig afgiftsfrihet for de fattignste.
Den uppkommande kassabristen taclres tills.
vidare pii.
frivillighetens viig.
Pa valmote kall man tycka, att jag icke har pB deras mote att g o r a?
~ Se dar den frhga, jag stallde till mig sjalf, d&amp; jag for forsta gBngen gaf mig af for att bevista ett valmote .ph landet.
Nar man hvarken ar man, eller ens h6r till byggdens barn, och icke alls vet, hvad vederborande tanka om en s&amp; - enligt herr Adolf Hallgren - samhallsfarlig sak som kvinnorostrat- .ten, s5 kan man ju undra, huru man skall bli mottagen.
Genom harliga barrskogar, forbi bordiga Bkrar, ghr den slingrande viigen, som jag ftirdas fram.
Har och hvar tittar en bl&amp;, liten insjo.
fram, annu ett plus till nejdens leende fagring!
Hvad det andh ar trefligt att hora till i. ett land, dar manniskorna icke rhyllra om hvar- andra sorn myrorna i en myrstack.
Dar man har andfum och utrymme och kan Aka lhnga strackor utan att se en mansklig varelse.
Fast nog kan den saken ses frkn minga sidor, det fhr man ju medgifva.
Se d8r mota vi en af ortens man; sjalfva kommunal- namndsordf oranden ar det.
&gt;) Vdkomrnen till Sorunda~, ljuder det mig vanligt till motes; och gastfritt svenskt blir jag omhaudertagen i hans hem.
Visst mtiste jag ata middag hos dem!
Den medhafda mat- sacken?
Ja, den kan kanske behofvas senare pP1 dagen.
Sorunda.
Att min vard skall p i hogerrnote, och jag p&amp; ~anster- mote hindrar icke trefnaden.
Och, d&amp; jag interpellerar honom om hans stiillning till vhr frhga, f&amp;r jag till svar: ~visst ftir man saga, att det k rattvist &amp; tt kvin- norna o c k s ~ fh rbstratt~.
Detsamma tycks vara me- ningen p&amp; motet, som jag ar med om en stund senare.
Ordfirranden staller sig sympatiskt.
Giirna f8r jag saga, hvad jag har p&amp; hjartat i kvinnornas sak.
Den af miitet utsedda kandidaten lofvar att st&amp; p6 vAr sida.,om han blir vald.
Och till sist begar en gamma1 man ordet, talar om, att han varit i Amerika, dar kvinnorna kom- mit fram mycket mer an har, och sager, att det vore ratt och bra, om kvinnorna har i landet finge lite mer att saga, samt slutar med ett hjartligt tick till repre- sentanten for kvinnornas r8strattsstraf.vanden.
Ja, s&amp; var det att vara pd valmilte i Sorunda!
Kanske ar det mhnga andra valm~ten, sorn det ocksii ar icke blott nyttigt utan ock roligt att vara med om!
Bast att forsoka!
~r det fr %n staden till landet, som farden bar, sd har man dessutom gladjen, att, om iin blott for nhgra korta stunder, fh se lite a£ v&amp;r vackra, svenska natur och af det folk, sorn dar bygger och bor.
Tro mig, det ar en s connaissance &amp; faire B!
A.
K.
Mora hemslojd.
,, ar egendomligt att se, hurusom hemslojdeu i Mora Praktiska skola (ett enskildt foretag, som &amp; r vhrt lands olika provinser, - ibland i socknar 1904 indrogs) en kurs i slojd och vafning, dar som .mma provins - taga sig belt skilda uttrycks- lararinna fungerade froken Beda Larsson.
Bordig frhn Vastmanlands bergslag har froken Lars- former.
Hvilka faktorer, sorn spelat in for bestam- son bland annat genomghtt Naiis och Engestromska mande .af de olikartade slagen af hemsliijd i tv8, ofta vafskolan i ~ r e b r o, men sin stora h&amp;g, speciellt for hvarandra helt niirliggande bygder, torde vara svhrt att afgora.
Medan t. ex. handaslojden i Gagnef nastan vafning, sager hon sig ha fdtt af bondkvinuorna i uteslutande koncentrerar sig kring knypplade spetsar, Halland, dar hon n&amp;gra hr vistats.
Di Mora Praktiska skola, p&amp; grund sf olamplighet shledes en lattare, elegsntare, liksom litet forniimare i ett ocb annat afseende, upphijrt att- existera, kunde prydnadsprodukt, ger Mora socken alls inga prof pB nhgra, for Mora hemslojd intreeserade personer, ej dylika alster.
Den visar en helt annan egenart, iika intressnnt, men af robustare karaktar, hufvudsakligen undg&amp; att med bedrijfvelse se, huru den ovanligt du- bestaende af f argstarka, tunga vaf ~ ~ a d e i r originella gande formhga, sorn froken Larsson visat sig vara, ej monster, flatning af grofva, utdragna linneframar och langre kom till anvandning.
- I stugorna, dar vaf- st.olarna en tid kommit i ghng, upphorde snart hter h AlsiSmnd.
Skulle det betyda, att rnoraborna aga ett karfvare deras glads och beska.ftiga dunkande, och for att ej kynne, som forsmhr att pryda drilkten med den onek- riskera att hemvafnaden annu en ging sjonke till- ligen genuint kvinnliga knyppelspetsen?
- Hvilka baka i half glomska, ofvertalade man fioken Larsson karakt&amp;rsskiljaktigheter, traditioner eller bojelser, sorn att uppsatta en egen vifskola i Mora, hvilken opp- af Alder utstakat granserna for de olika bygdernas nades p % hosten 1904.
Samma sommar hade Kopparbergs lans Hushhll- slojd, - nog af - Mora handasl6jd ager sina speciella ningssailskap blifvit ofvertygadt om nodvandigheten shtecken, afvikande fr %n andra bygders.
Det fanns en tid, och icke lhngt d.agsen, d&amp; Mora att gripa in och lamna stod At hemslojden inom lanet.
.
socken visade endast nhgra tynande och miaimala Man utsande shledes tre undervisande formhgor.
Fro- lifstecken pH detta omrhde.
Men s&amp; begynte &amp; r 1899 ken Maria Arosenius fick p % sin lott Mora; utan tvif-.
vel den i detta afseende mest efterblifna * bygden, och stersamling.
Vidare ' insAg hon, att mora.kvinnorna arbetsfaltet var onekligen icke vidare tacksarnt for den ogarna forstrackte kostnaderna for garnet, hvarfor ph a som utsetts att rodja mark for Je forsta nyodlingarna heennes initiativ Hstadkoms den s., k.
~ o r garnfbnd.
i denna trakt.
Emellertid uppletades gamla monster, Denna fond, en summa stald till faretagets forfogande foredrag hOllos och entusiasmen ilkades i vlisentlig a£ Anders Zorn, -.
till en borjan 300 - nu uppgB- grad af artisten Gustaf Anckarkronas lifliga deltagande ende till 2,500 kronor, - 5ir i standig rotation och och f oredrag om hemslo jdei~s betydelse.
Under d y- riicker numera knappt att tacka forskottsutlaggen for lika, nBgot ljusare auspicier, beslato nhgra for saken garnkostnaderna.
Arbeterskorua vid Mora HemslOjd utgoras hufvud- intresserade att uppmana morakvinnorna till samling sakligen af elever frhn froken Larssons vhfskola, och och att forlnlis bilda ett slags forening, - egentligen blott afsedd som en formedlingsliink uiellan arbeterskor f6r att oka deras antal har hon Ar 1906-1907 af Hus- ~ c h afnamare, - oc11 som blef kallad rMora hem- h&amp;llningssiillskapet erhhllit ett undorstird af 500 kro- nor om Aret filr att,, jamte de betalande eleverna, mot- sloj dens viinner s. Froken Larsson erbjad tjanstvilligt sin vafskola till taga ett visst antal frielever frin laaets olika delnr.
iultimningslokal for utforda arbeten, och darmed bor- Froken Larsson iuskarper hos dem a.lla den grund- jade hennes sA ingripande och resultatrika verksamhet satsen, att de bora sarskildt agna sig Bt attfbrkofra sig i viifnadsrn6nster, speciellt karakteiistiska for b a r s for Mora hemslojd.
och e&amp; hemtrakt, sA att karaktaren Inom kort erhdll den aya forenin- p A de olika ' bygderuas alster mB bi- gen af HushAllningss~llskapet bidrag behhllas och accentueras, hvilket ger till kurser i bandvafnad, vasselvafnad, arbetena ett storre intresse och en lifli- f rv&amp;ssel.)
ett gemensalnt namn for ylle- gare variation.
Anslaget for dessa vafnader, hvilka begagnas till sang- extra elever har forliden vinter ofver- forlAtar, till prydnader for takstan- gFrtt till Mora folkskola, soul d % star- gerna, till sang-, hk- oc11 barnfallar tades, och hvars kvianliga slojdkurs o. s. v.) jiinlte flatning (den vackra forestis af froken Larsson efter Sam- mackra~n&amp;artade knytniag p&amp; linne, ma principer, sorn hon vid sin egen som har bibehdllit sitt ursprunglign vafskola funnit praktiskt lam pliga.
namn).
Slutligen gallde det att lyckas fram- Dessa tre greuar af hemsl6jd, jiimte stalla f kgning af garner och ull p % ett hBlsommen, som Bterfinnes pb czlla satt, som kunde skanka vackra och hhll- gamla driiktdelar af l i m e inom Mora bara vafnader.
socken, utgora, som redan uarnnts, de Af Alder har vaxtfkgningen varit frhn gammal tid mest typiska formerna k h d och anviilld a.f allmogen, men for den kvinnliga moraslojden.
HA1- sorn alla.
eller de flesta sgamla godar sommen anraudes nu, delsfor att smycka ting, har denua konst fhtt vika f6r rnorakullornas egna drakter, dels till nvare och lattvindigare metoder.
tills mera ~niodiirna, andamA1; till pry- Froken BEDA LARSSON.
dande af blusar, kragar, dulrar och ' deu rlikat helt i glomska och slutligen endast kvarsthtt sorn ett oredigt minne andra f orem&amp;l.
S o n ledande fijr de tre kurser, som sklunda igAng- i en ocli annan gammal Mora-gummas skropliga hjarna.
Inga upptecknade eller tryckta beskrifningar om for- sattes, utdgos tre bondkvinnor.
Men froken Larsson insfig snart, att de ve; kligt faringssattet ha funnits att tillgB Dess procedurer.
.
U skiokliga viifverskornas antal var liitt rtiknadt, och att allmogens uppfattning fordarfvats af allt det godt- kiipskram de lange nojt sig med, oc11 som forfusknt deras naturliga smak- och fargsinae.
Garnerna, som koptes i butikerna.
och sedau farga- des med)) pAsf&amp;rger s, g u v o afven underlialtiga vilfvar.
Liksom i andra trakter, dar hemslojden Bterupp- tagits, uppstod afven har genast i begynnelsen svkig- heter infor den fiirsta och principiella betingelsen for ett godt arbete - materialets fullgodhet.
Det galde, att rAda bot for detta onda, hvarfor- utan man icke kunde hoppas p&amp; ett vardigt och var- aktigt resultat.
Forst och framst erholl froken Larsson pB begaran ett anslag a£ HushAllningssallskapet till forvarfvande af gamla vackra vafnader, som skulle utgiira en mon- voro snarast blifna en myt.
HushBllningssallskapet, som inshg ntjdvandigheten a£ att tillgodose detta riktiga kraf, inltallade dS en uorsk lilrarinna i vaxtfiirgning.
Det var sommarei 1905, som froken Christensen, midt i de hetaste politiska forvecklingarna, slog sig ned i Mora f6r att rneddela sin fredliga konst At Mora-kvinnorna.
Eget nog aflopte denna larokurs, trots allt, pB det lyckligaste.
Froken Larsson deltog sorn elev i dessa kurser och blef, sorn man val kan f atta, utomordentligt intresserad daraf.
Hon f orvarf- vade.
fullstandig insikt i konsten och for Hush&amp;llnings- s&amp;llskapets rakning har hon sedan haft i uppdrag att hhlla kurser i vaxtfargning sommaren 1906-1907, hvil- ket fornyats afven i Frr, medan en elev, utgAngen f r h fa- lidit Ars liirokurs, tjaastgor sorn undervisande i Leksand.
.
.
.
' Diirmed &amp; r det vasentliga hindret ofvervunnet, och nu kunna de basta och vackraste produkter fram- stallas med h j d p af den rikn kalla naturen ijalf bju- der folket att forfoga ofver.
Det var kanske det intressantaste af allt pA den tilltalande utsttillning af dala-slojd, sorn forlidit %i.
an- ordnats i Nordiska Museei, att studera de olika vaxt- profverna och de siillsynt rika fargresultat, an blandande och kmftiga, au dunkla och milda, sorn Bstadkommits af de vanliga.ste blad och orter.
For den oinvigde forefoll det sorn en sallsam upptackt, att sB mycken glans kunnat.
trollas fram ur dessa oansenliga vaxter, och man forstkr, att .denna konst skall ' vara af en oersattlig nytta for en handslojd, dar just fargernas intensitnet ' och hhllbarhet ' iir en af ' de fornamsta faki torerna fijr dess ka~akteristiska utseende och dess be- stliende viirde.
Jamte sin lararinneverksamhet verksttiller froken Larsson a11 formedling mellan arbeterskor och kopare, ombesorjer all korrespondens, utlamnande af monster, garner o. s. v., allt utan att darftlr vilja ' mottaga nh- gon ersattuing, eidast besjtilad af det rikaste intresse for foretaget och - dess framghng.
I f~lkho~skolans slojdskola emottages inlamning af de olika fiiremhlen, och samma sal f6rhyres: vid lokala utstiillningar.
DB kostnaderna for det ' hela sBledes inskranka sig till de minsta mojliga, kunna inkomsterna, med endast obetydliga afdrag, tillfalla arbeterskorna.
~ntresset for foretaget okas ocks&amp; liksom det materiella resultatet permanent.
med h v a j e t9r.
H e, slutligen, nbgra.siff ror for att belysa fijretagets utveckling: Ar 1904 forsRldes till jul tv8 ~vilsselx (ylle60nader) till en summa af 33 kronor.
Redan 1906 hade for- s&amp;ningssurnrnan &amp; jgit till 1000 kronor.
Och 1907 (inklusive bestallningar frhn Stockholmsutst~llningen, fardiga fore nyAret) visade resultatet 13,200 kronor.
Vid sidan af den kvinuligb handaslojden, som utgiir den hufvudsakliga delen af hemslojden, kolnmer en liten del furumobler, moraklockor, ndgot knifsmide ' ' och mindre traslojdsf6remhl.
Hvad som inom den.
kvinnliga slojden sarskildt vunnit anklang, ar den.
vackra 2 flatningenr sorn ensah fhlidet &amp; r inbragte.
1,600 kronor.
J u mera man fhr inblick i de ofver allt inom lan: det nygestaltade centra for viickande af vArt folks.
gammalkulturella intressen, desto mera ofverraskas man af de mhnga for den stora allmiinheten okanda krafter, som i all stillhet, men med miilsaker energi bch be- undransvard sjalff Brglommelse, arbeta fram sin id6 till ljuset.
PIt det ansprhkslosaste och stillsammaste satt, tags.
de bygdens industriella lif om hand, mad ofta fbrvhnande intuition raga de de varden, hvarmed de ha rakna, stalla allt ph sitt ratta plan, och form&amp; att g e det nyss troga ' drifhjulet en sh lifaktig svang- fart, att de kanhanda sjalfva forvhas Gfver det stora.
resultat, son1 sB snart blir fbljden af den,- i deras ogon, sj alffallna kraf tanstrangningen.
Men till denna forsta kraftansats salla sig sedan l h g t mera udtande och slitande fordrihgar; thlamodets standigt vakna och.
fasta energi, ofverblicken, admi- nistmtionen, den lugna ' uppmlirksamheten och skarp- synen, allt faktorer ' hodvandiga for fijretagets jkmna framiitskridande.
Det ar i detta enahanda dagliga hrafteu prof vas och uthaligheten mates.
Men sallan bli f6rhoppningarna svikna.
D6 im-.
pulsen, sorn drifver arbetet, heter karlek och intressei tillkqmma de Bfriga egenskaperna liksom af sig sjalf va, och k r ~ f t e r n a vaxa med ansvaret och fordringarna.
Och med uppriktig beundrau mhste man betrakta dessa den inhemska gamla kulturens sjdfvalda.
for- kunnare, som p&amp; sin an3prhkslbsa plats i de aflagsna landsbygderna, i outtrottligt nit och karlek till sitt varf,.
b k a en aog sk betydande part a£ folkets kulturella.
.
lif pR sina skuldror.
Froken Beda Larsson &amp; r en ' af dem, sorn hora till den ' na iespektingif vande kategori af sven ika kvinnor. '
' Litteratur.
sorn genotn europeiska guvernanter eller europeiska umgangesvanuer fhtt en inblick i vasterllindska fiir- * hbllanden, last franska romaner och skkdespel och kaunsdom om iisterlandets kvinnor ar ju i all- flyktigt lappjat p&amp; vasterlandsk bildning men andock &amp; nhet gauska .liten, och det b6r darf6r helsas genom traditionens jarnhhrda grepp fangslas i olidlig valkomrnea omv#xling i v k litteratur, att nil- flingenslap och ofrihet och genom harems gallerfonster.
gon, som synbarligen gjort sina studier pA ort och eller .o,oenom.skinliga slo jor stirra p % den frigjorda, stalle meddelar oss siua erfarenheter harom.
I synner- lyckliga varld, sorn aldrig ka; bli deras.
Och anda het, nar skildringarna aro talangfullt gjorda, sorn bar ned till kviman af folket, son1 undergifvet tar emot Hr fallet Det iir ijsterlandskor .af olika stind och bild- hugg oclz slag af sin make eller de smii)) Tatavlaflic- ningsgrader, som hlir skildras.
Frhn de hogst upp- kornas, sorn halfva natten sitta lutade- ofver sin illa satta muhammedanska Bustrurna och dottrarna, de betalade bodsomnad for antt under ljusa.
drommar samla Elsn Lindbeqeg-DovZette: Kvinnor Q %n mi- nareternas stad.
Stockholm, Albert Bonniers forlag. '
: slant pB slant till hemgiften, allt under det att kindens rosor och ogats, glans ldngsamt forsvinna.
.
Minst lyckad ar utan tvifvel den fbrsta l h g a.
afdelningen ~Konstantinopeb, dZir en ung hdgiit-tad turkinna framsttilles beratta for en vtisterltindska om sitt instangda; t r h s j u k a lif och sin underbara stnd.
Trots stoffets rikedom finns det mycket litet i denna skildring, som fangslar vhr fantasi, och ej heller rym- mer den nsgon egentlig karaktksteckning.
Af det senare slaget Gnus betydligt mer i ndgra af de kor-.
I Kvl tare teckningarna.
Den primitiva kanslov$irlden 110s den muhammedanska kvinnan a € folket k pA elt tro- vlirdigt satt dtergifven i.
rSaklkhr~s, och afven for den mera medvetna langtan ' efter karlek ocll frihet., sorn suckar bakom haremsportarna, har f6rf.
funnit ofver- tygande uttryck.
Det senare amnet ar visserligen f6ga varieradt., men orientens luft fir kanske hel ' ler inte ilgnad att frambriaga mera individualiserade kvinnotyper. '
F. E.
(Sok genom att sprida upprop och broschyrer under den tid, som titerstir innan valen, att ptiverka bade n ooh kvinndr till formin f6r kvinnans rbst- P i ut~hngen af valen kommer .en ISLngre eller kortare rostriittsstrid for kvinnorna att bero.
@ I r.
i ..: i t t.
n: or.
Sarskild.
skyddslagstiftning for kvinnor.
.
g l Anga af dk kvinnor, som togo del i det rnotsthnd, son1 fqrliden vinter restes mot lagfbrsla-get om forbud far kvinnor att gora nattarbete, torde hafva i friskt minne, huru forslagets anhangare skriftligen och lnuntligen gjorde ' den Bsikten gallande, ntt de wenska kvinliornas motstbnd berodde pA deras stora okunnig- het om skyd$slagsstiftningens vasende och anda och att i de lander,.
dar kvinnorna vore vida p e r a ~ s k y d - dadeb, olagenheterqa daraf voro f % eller ingn.
E n af talarne vid det ' stora motet d Folkets Hus omnamnde sarskildt behtenheten med vissa skyddslagar for kvinnor bland s$nglauds intelligenta kvinnora.
Redan dii torde det for ' mange11 varit bekant - sarskildt ge- nom ett af Mrs, Palme Dutts f6redrag hvari skildrades, hur engelska arl@tcrskor i manga fall djifvits fr&amp;n ett battre till ett samre genom de sarskilda skyddslagarne - att iifven ~Fnglands intelligenta kvinnor~, m h g a af dem, funno valsignelsen tvifvelaktig.
Nu har vid - I-.
I innevarande parlament af John Burns vackts forslag om forbud for gifta kvinnor att gora fabriksarbete, och n~issnojet har tagit sig l n h g a och starka uttryck.
Det mest anmarkningsvltrdi draget i en valstrid i York- shire, dB regeringspartiets kandidat foll igenom, var de gif ta kvinnornas li Higa del tagandc i valkampanjen.
Det .var lagforslaget, worn icke gaf nagon annan ut- sikt tin fattighuset for dein, hvilkas man unclerliita att forsorja d m,, hvilket verkade son1 en stimulus 2 % kvini~orria, en maning att, i enligbet rned den taktik, som suffragisterna nu folja, soka motarbeta en rege- ring, som alltjamt soker undanhAlla kvinnorna inedlet, rostratten, hvarigenom de f B inRytande p d de lagar, de iniste lyda.
Vidare har pi3 ett Arqm6te a.f free- dom of Labour Defences protester uttalats mot restrik- tioner, som endast drabba en kategori, ' af arbetare, och kvinnornas behof af rostratt framhiillits.
.
.
.
Fr %n allmanheten.
.
s 1 ', B6r ' icke nngdomen f&amp; roa sig inom S. 8.
U.
H.?
Till Red.
?
ibf Dagny.
, Det tlr med ve ' rglig ledsnad jag tagit del a€ den artikel, hvari frtiken Jenny Wallerstedt kritiserat S.
S.
U. H.-ftireningarna.
Min uppfattning a f denna ungdomliga nykterhetsrtirelse har varit uteslutande ftirdelEktig och i likhet med Ben nioderi hxr jag ansett det mycket muntra skaplynne, son1 uanlvaron in0111 dessa ?fGreningar oneklig$n * I~ar, siesom nlgot fullkondigt naturligt och pii intet satt skadiet, vare sig ftir de unga eller ftir nykterhets- etrafvan ' ciet.
Emellertid inAste ett .omdlime i motsdtt riktning af en person rned.
frtilren Wallerstedtu auktoritet.
vlcka en vius tveknn, .ens sinne.
Skulle det verkligen vara $tt misstag att Ihta pojkar och flickor i skolllclern sluta sig till S.
S.
U. H.-ftir- eningarnil Jag blbf odeladt glad tifver min gosses tinskan att bli S.
S.
U.
- H.-it och gaf garna mitt bifall dartill.
NAgot per- sonligt intryck sf andan inom flireningen kan jag icke ha.
Det skulle vara a f bra " stort intresse, om d g o n a£ darn, son1 direkt arbeta f8r nykterhetssaken, ville yttra sig i denna frkga ...
.
L.
B.
.i '.
I, En rnoder~ har sie sant moderligt besvarat ofvan namnda PrQa, att man k#nner pennan slapp i sin .hand oc11 vidare in- lagg tifverfl8diga1 men s % erinrns man om " att de finnas, som kunna hnfva motsatt uppfattning och clR - Jag llar pie nara hlll sett nnga miin gA ur allvarstyngda nykterhetsloger, gR upp i sus och dus, tills de fRtt vamjelse vid sig sjalfva, gie in p l nytt, o. a. v. i kretslopp.
Endast de aldre hafva stannat kvar tillfreclsstallda med uin ntijesbrist.
Jag har ph annat 11iill sett de iildre utgl ur loger, diirftir a t t de yngre anordnat nlijen, eA att cle trifts.
Dessa exempel ssga oss, att, om vi viljn p o t a ut ungdomarna ur nykterhetslogernn, sB bora vi se pA de ald9.e~ kraf, men om vi viljn locka in clem, s l bora vi, hvar i sin.stnd, slikn visa att roligast har man dock, diir spriten saknns.
Det ilr nog s l med oss litit hvar, att vi.
g l dit, djir stKrsta ntijet viintnr oss, f ~ s t i n nojeiias halt vaxlar med iir och anlag.
DarPor btir man nog so111 regel stikn bjucla nlijen a € allsidigt slag, om man vill sgnlla alla ielclrqr.
D % fk alla @ ra sig att ' fordraga hvarandras emak utan att stellla i ensidighet.
A. w. S.
. % '
Notiser. '
k ' iir dcn kvim~ligt~ rijstriitt~ssiiken intmsseracle kviiinor hacle i fiirsta veckan a£ augusti i Strolnstad anordnat ett offentligt n~ote, hvartill bdde kvinaor och m l a inbjudits.
Lokalen kunde icke niirmelsevis rymrna den1 som sokte tilltrade., PA u tsatt tid 6ppnade froken Signe Wollter motet mecl ntt hiilsa cleltngarna valkomna.
E ' ru A. Widebiick 11011 ett mycket f5ngslancle och intressant foreclrag i kvinnorostrffttsfrHgan, hvarefter val- kretsens f risinnade ri ksdagsma~~nnlr~~~didat, haradshofdingen i Norrvikens domsaga A. Kkerlnnn upptriidde och rkdo- gjorde for sina politiska, hsikter.
Talaren vidrorde dnder cletta Bitt anforancle iifven kvinnorostrfftten och yttrade cliirvid foljande: D Kvinnorna slrolt nog lystra till signalen: " Mindre pengar for slsa.pande af lidandej mera pengar for nlinskande af lidmdet. "
Minclre pengar till krig och superi, mera pengar till mat,, k15cler2 bostiider, undervisnil~g ', sjuk~&amp;rd, arbetnrforsalrring m. m.
De krist na staternn o: ff !a Arligen 7,000 millioner kronor pA forbereclelser att SIB ihja.1 hvar- ' andra.
Kanske kvinnorna, sorn lida mest af krigets.
forbannelse, kunde hjalpa oss att remplacern dtminstone en del af dessa pen gar.^ Fiirening fiir k v i n n a ~ ~ politiski~ s riisfriitt ar bildnd i Ofvereelo af fru A m Margret Hohzyrea.
Till ordforande utsAgs froken Elsa Abraham.
Foreningen har ingntt i Land sf orea i ngen.
Pra Ellell lii~gcn frAn Uppsaln holl ett kortare an- forande i kvinnorostriittsfrHgan vid det politiska motet i ICristiaastad form lordagen, diir doktor Fridtjuv Berg holl sitt foredrag N Front mot socialismen B.
Vid det tidigare af dr Berg hAllna motet i Trelleborg talade friiken Sigrid Krzcse frdn Karlskrona ifven om lrvinnorostriitten.
.
.
Politiskt ~~riite, anordnadt a£ ICumla lwianliga roet- rgttsforening, holls i kommunalrummet i Kurnla i lordags.
Efter foredrag af fit.
dl.
Lydia Wnhls / i.orn, Stoclrholm, £01 jde en stunds diskussion.
En resolution .antogs, i hvillren yrkas, att 1909 Ars riksdag niitte antaga till hvilande ett beslut om fulla niedborgerliga rittigheter iifven for Sseriges kvinnor, hvnrjiimte alla for den kvinnlign rost- ratten intresserrtde inom Kuniln och Sundbo valkretu uyp- manas att verka for, att en sddan riksdagsman for kret- sen blir vald, ' som ar villig bidragn till ' frAg6ns losning Afven nar flickorna friln siidana hem kompetent fiitt lLra nyn, mer praktiska arbetssiitt i skollroket, fB ' de niiniligen ofta ej tillampa dem i hemmet.
I anslutning till diskussioaen och pB grund a£ hvad fioken A. tidigare anfoktl, besloto de for~smlnde antaga foljande resolution: ~Skolkoksllrarin~~or, samlade taill en diskussion om tidsbesparing i hemmet, vid en fortsattningskurs pB Lun- neva&amp; f olkhogskola, u ttala sig for onskvardheten a£ att iaom hvwje I5.n anstiilldes hnshBlls- eller hemkonsulente&lt; hvilkn kundc st&amp; henmet tillha.nda ' med rAd och hjiilp pd det husliga omrBdet., B~ * unirsvi ks fol klliigskol~ har u tsandt en redogorelse fiir siu.
nndra, vinterlrurs och ett prospekt for.
det kom- -. '
mnnde 18,sAret ..
Detta tar sin biirjan den 15 oktober och pAgBr till 15 april 1909..
Skolans Bmnen under kurfi~n bli: Mntematik, fysi k, kemi, meteorologi, linearritning (med mobel- och byggnadsritning), fiiltmiitoing (lllrare A. Wigert), bokforing, viilskrifning (C.
S. Fegler), naturhistoria, halso- lir: ~, .gymnaatik; especan to (ckr - K-.-E.
Forslund), kul t.ur- och litteraturhistoria., uppeat~slrrifning, stats- och kom- munnlkunskap, nykterhetsliira (fil.
Irand .. .T.
Fogelqvist.
), slojd- och frihandeteckning m. m.
(konstniiren G. Ankae cronn m.
fl.)
kurs i kooperatiou (recl.
' Mirtin Sundell), vidare kurser i sociologi och nationalelionom ' i, i jordbruk, tradg5rdsskotsel och akogsvArd.
Till clenna vinterkurs Kro af nBrmare hundra anmal- ningar ett 80-tal elever antagna, eller sti mhnga, som kunna motta.gns.
Elevanmalningar till vinterkursen 1909 - 1910 born insandis fore 1 maj 1909.
Kursafgiften ' ar sfival for manliga som kvinnliga elever 40 kr.
For rum och vedbrand betalar eleven 8 kr.
i milnaden, for mat 30 kr.
Hela kostnaden, boclter och andra material inberaknade, torde tlppgK till Iiigat 275 och hogst 200 kr.
Ur det loftesrika prospektet ' fortjiinar vidnre att f ramh illas: hvarje torsdagskvall h&amp;lles liommunals tiimm8, kyrkostamnia eller diskussion, hvarje tisdagskvall fore- llsning ined skioptikonbilder (landskapsaftuar o. dyl.), hvarje son ' dagsformiddag musikstuud.
Unison sting och uppliisning kommer liksom forut flitigt att.
ofvas, idrott och lekar likas8.
Dessutom skola forekomma dramatiska ofningar.
.
.
.. '.
-.
.
1.
F J * Finland.
~ Af finska medicinalstyrelsen foreslagna forandringar i barnmorekevasendet: Medicinalstyrelsen har till senatsen afgifvjt utlhtande i anledning af landtdagens petition om kommunernas.
Aliiggnnde att ttnskaffzt barnmorskor.
i ofvan niimnda rilrtning.
De At girder, som medicinaletyrelaen, ef ter att utfor- ligt ha belyst friigan, foresl.dr att vidtagas fBr barnmorske- Viil i1.sl1 i ~ Svcnska f skolkiikslilmrilll~or~~ns fiireni~~g verksamhetens vidare ntveckling i landet, sammanfattar anordnade konacrveringsltursen pii Lunnevads folkhogskola den i sitt utliltande i foljande punkter: holl frijken G. Adelborg et.t synnerligen intressevickande Kommunerna i v8rt land bora Alaggas att genom en fiiredrag om ti$sbespnring i hemmet.
Ron p5pelcade diiri af representationen antagen lag anskaffa barnmorskor;.
vikten af ntt husrnoclern eller n n d r ~, son1 skota arbetet i minimilonen for barnmorska, som antages i kommunens hemmet, utfora dett.a rnsltt och pA n~ojligast praktiska tjiinst, borde, forutorn fri bostad och vKrme eller daremot siitt .. bled fler?
bclysancl-e exempel.
viaacle froken A. hur svarai-~de penningbelopp, utgora 500 mark, (en finsk mark mycket tid, so111 skulle kunnn inbeeparas och son1 xf = 72 ore), sivida barnmorska icke genomgBtt iastrun~en- husmodern skulle kunna anviindns till hvila, foriidlancle tal liirokurs, i hvillret fall lonen sknlle utgora 600 mark; forstroelse - eller arbete af, znn: ln art. Prolien A. pkpekade staten borde af ven framgent bevil ja mindre formogna till slut, .hvilket stort arisvar skolkiikcn ha i denna friign och glesbeboclcla kommuner penningehjiilp for aElonande och hurusaul clet b o d e vara en af clerns viktigaste upp- a£ esamineracle barnmorskor; det nuvnrande reglementet for lsarnmorskor i- Fin- gifter .att uypfostra flicliornn till rilslthet i. arbetseiittet.
TJnder den cIiirp5 fo1; jmde lifliga diskussionen fram- land, zf den 6 maj 1879 borde underkastas revision och holls frin flera hill svbrighcterna harvidlag, siirskilclt i de i nodiga delar iindras; fattiga hemmen, och betonades ijnskvkrdheten a£ ntt hus- frAgan oln inriittande af en peneionsfond for barn- modrerna i cleasa hem, kunde erhfilla ricl och hjalp af morskor borde upptagas till behandling.
, '
F R A ~ O R OOH SVAR.
.
1 I II I I I I PRAKTISK TIDNING F ~ KVINNAN.
R - ' - Hvar kan man prenurnerera pri Daghy?
I I Utgifven af ~ r e d r i k a -.
~ r e n ~ e ~ - - ~; ' j r b ~.
~ n d e t. '
I landeta alla poetanstaltor och boklkdor kan man l~estiilla 11uru rnAng.7, ex. som helet.
Skall man allfid prenumerera 1 dessa sfallen?
.
Utko~nlner lwarje veclra - nnder sommarmha- derna hvarnnnan veckn - xned 40 ' nnmrner om Rret.
Tidningen vill fortfrtrantle till billigt pris Eorse cle avenska 1) elnmen mecl en nytt,ig och ronnde las- ning och IEomn~.er att innehKlla korta.
religitiae npp- satser, bernttelser, lefnadsteckningnr, verser, prak- tiska rKd och uppsat.ser s ~ f01jetongsn.fclelning.
t All prcnunleration sker R posten.
Pris per Br 1: 35, inbertlknadt postarvocle.
Stijd ~HEMTREFNAD;; genom prenumeration!
* Ja, ifall marl iinsksr endnst I., 2, 3 eller 4 ex. ~ k a l l lnan cclltirl gora det.
~ v a d kosfar ~ a &amp; i posfansfalfer och boklsdor?
, Dagr~ys postprennn~erations- 0 t h.
bokltlspris lir kr.
4: 50 Pijr I /,, 2: 50 for ' 1, och 1: 35 fnr ' 1, &amp; r Hvilka villkor erhAIla prenumera~fsarnlare H Dagny?
Den, won1 sandnr xnilist 5 prenumetant,er, erhAller en provision sf kr.
1: - ftir hvarje 11elArs-, 50 ijre For hvarje halfArs- och 20 tire f6r hvarje kvartalsprenumerant.
Huru skall man fiirfara far denna l~rovisions er- Vejbystrands Sjokhem vid Skelderviken (Barlihkra station, Vilitkustbanan) for ben- ocJ1 korteltuberkulos, raehitis oeh allm.
svaghet, mot- tagei- bdrn .och vuxna, dagafgift 4-6,50 kr.
Oppet Aret om, central uppviirmning, harligt lage i barr- skog ' vid hafiet.
L8kare: Dr Ernst Lindahl vid Kronpr.
- Victorias Kustsanatorium, BarkAkra.
Extra fina ~ o r r s k ~ l t a r Stiirnplar, och 5igill erlddlas alltid billigast frBn GUSTAV HAKANSSON Stockholm.
Box 173.
~ i i s ersamuelsg&amp;an f 54.
Sedan man srtmlat 11231st 5 prcnumeranter, gar man tillviiga p i ett af faljalide siltt: 1) Antingen: Genom ins~rldnnclet sf prenurnerationsatgiften med afdrag af provisionen bestiller man clet behtifliga antdot ox.
(hnr w %nga som helst, men ulltid nzinst 5) direkt frAn Dagnys exp., Stockholm, sorn nnder ~ a ~ n ens l a aclress i ett och samma paket ssncler alla bestiilldn ex. Samlnren har dR att olr~bssorjn u1; delningen till (.lo snmlztde pra- numeran terna.
2) Ellw: Man prenilrnererar Id niirmaste postkontor (ej an- norstiides) for do ~arnlade prenameranterna, det.tn under hvars ocli ens d r e s s, begBr postens kvitto A san .. tlign er- lagda afgifter, tillvtiiller oss cletta kvittp, dA vi omykende pr postanvisning siinder sarnlaren den stadgade provisionen.
, Hvar, och till hvilkef pris kan man nummervis losa Dagny - -?
I etiidernns ticlningskontor och cigrtrraffiirer ssmt 110s Gag- nys komlniseio~~ilrer i landsortsen.
.
I ' ris 10 ' iire pr nnmzer.
Alla skriivclser riirande expeditionen adresseras: DAGNk7S EXPEDITION, STOCKHOLM.
Prenumerantsnmlare SL D AG NY sokas p i alla platser i landet och erhPlla fordelaktiga vill kor.
Tillskrif, Dagnys Expedition, Stockholm C. Egnahemssparbanken.
Kontor: Vasagatan 38.
Cegngna denns sparbnnk fiir in- siittning &amp; sparbankerlikning.
Kan nnviinihsBf ven for huuh&amp;.llsriikniqg.
Mill 500 kr.
k n m n i regel utJbs ntan uppsiigning.
Oppen 1 d f 10 f. 111.-7 e.
In.
Allul.
tel. 917.
Rikstel.
73.
Inlbningsrii~rta Q. n.
5 ' 1, proc.
Kemisk TirPtt.
A,-B, NyU Blir Hund, Stockholm.
- -.
arbetsomriden Utbildningskurser m. rr Muntliga och skriftlig upplysningar genom.
Fredrika - Brem-er- ' For ' bundets byri, - -.
54 Drottninggatan.
DAUNY PL A TSS~KANDE.
sarskildt fruntimmer, har det lange varit ett ARARINWEYIKARIAT med un- L dervisningsskyldighet i histo- POP kapi tilister, 6nskpingsmil att kunna ' ofverlimna virdm af ria p&amp; hogst,i staclier, geografi och sina vardepapper och skots,eln af sina affarer .at nigon person eller (PlatssCkn ?~da fti dna annoneer iWiirda I aritrnetik lir for hostterminen ledigt institution, som med absojut sakerhet forenade punktli het och nog- Dagny jiir halfva prirrct ellm 711, iire pr ~ n i.)
vid H6gre elementar1iiroverke.t i grannhet i utforandet af Q t anfiirtrodda uppdraget, ifvensom pris!
Halmstad fiir kvinnlig ungdom.
lien beroende pB kompetens.
An- s6kningsht-indlingai.
siindns ttjreclen 20 aug.
till Froken Maria I-lult, Halmstad.
Hnllnstad i nng.
1908.
.TAG- billighet.
En sidan institution ar Stockholme Enskilda Banks ~ h t a r i a t a f d e l ~ i (Lilla Nyga tan 2 7, expeditionstid 10-4), -.
, EXAM.
ajokgymnast tinsknr for viutancle i Stockhollri plats i som under garanti af ~tockholms Enskilda Bahk itager sig v&amp;d och: goel fnlnilj mot fritt vivre.
Fler.
forvaltning af enskilda personers och kassors vardepapper.
brig praktik slivsl enskild som vid Exempel 1.
Om en person hos Notariatafdelningen deponerar baclort.
Goda betyg och rekom.
Styrefsen.
obligationer, inkasserar Notariatafdelningen vid fprfallotiderna kuponger Svar fore d.
19 nug.
till DEX.
sjuk och tillhandahaller deponenten influtna.
medel; Vidare efterser No- gy nm9st D, Allm.
!l !idningskontoret LARARIKNE ' ~ ?.JANSTE ?I vid ny- tariatafdelningen utlottninga?, af obligati.oner och un ' derrattar deponenten f. v. b.
.samt larn- inrkttade folkskolan i.
&amp; keb i god tid, ifall en denne tillhorig obligation blifvit utlottad, ' - &amp; mga kyrkoby sakes hos skolrL nar forslag till ny placering af det ledigblifna kapitalet.
NG, bildad v#rml~clska linska~ det 60 dagar efter forsta kung8- Exempel 2.
Om inteckningar deponeras hos Notariatafdelningen, till hosten plats slisol-n hjiI.1~ rsnclet i Post- och Inrikes tidnin- underrattar Notariatafdelningen galdenaren darom att rantorna i in- och sBllskap i b8ttre fawilj i Stock, gar.
JAh1 enligt Ing.
Platsen till- tvckiiingarna skola till afdelningen inbetalas, hvarefter de.
medel, som holm eller dess nlirhet.
Srnr till trades den 1 niista oktober.
Hu- inflyta, till deponenten redovisas., ..
Vidare tillser Notariatafdelningen,, Box 8 *, Munkfors.
ruvida.
skolnn.
blir samskola eller att inteckningarna blifvd i vederborlig tid fornyade.
Om en hos af- delningen depbnerad.
inteckning genom underliten f6rnyelse skulle flickskola lir iinnu ej bestlimt.
6rkelljnngt-i den 15 juni 1908. forfalla, ersatter Stockholm_s Enskilda.
Bank - darigenom uppkommen N biittre fiicka med gocla re.
.
skada.
kolnmendationer 6nskar plats J.
A. Burdn.
~iirraringsdgift: 5 0 Are f6r i r per 1,000 kronor af depositio- i familj e!
!er atk ftrrestb ett min.
- Skolrldets ordforande.
-.
nens varde, dock ej under tvi kronor.
dre heni.
Ar musikalisk.
sanit lmn,.
.. -.
.
Adress OrkelIjunga.
nig i enklare matlagning, bakning, s6rnna.d och finare ha.nclarbeten, W T~ARAIETNNEPJ~ATS vid Vii- Svar elnotses tncksamt ' till ~ 2 fir,: 1 nersborgs stads f6rsamlinga H6dr p. r. folkskola Br ledig till msUkan inom GO dagar frhn ftjrstn kungo- Sveriges s t i i r s t a och mest, m&amp;ngsidiga p r a k t i s k a l a r o a n s t a l t barjar i htisj; sitt .W: a 1ksA.r nied ftiljande ', Fuc7cufcZe2~aing~~m ~ 6 1 3.
4 A, ~ undervisningavan, 1 ~ ~ randet i Post- och Inrikes tidnin- soln genonigbtt 8-klassigt Mro.
gar.
JJ6nef6rmBner: grundl6n 1,400 flllm.anna afdelningen, afsedd for all- Juridisk afdelning: 1. '
Juridiskt s&amp; verk och sedan stticlernt sprftk i kr.
med trenne Blderstilliigg A 150 minarium.
(for utbildande tillliins- ~niinbildning.
utlandet, onskar plats i familj.
kr.
livartdern efter 5, 10 och 15 Allmanna Hand# !safdelnin en,: valfria miin 1n: ih.).
2.
Allmiinjoridisk Upplysningnr och betyg Iamnas, Kru vill vitsordacl tjiinstgoring.
I afcl.
(for jur. allmlnbildning).
amnen.
HoQre Hande sqtdelningen om svir, mlirkt, A,.
: T,.D, insiincles lone11 inglr ersiittning for b o s t d (obligatoriskp amnen) med af- Landtbruksafd~lning: 1.
Allmiin (mot- till.
denna tiilnings kon ' tor, 9 V a s ~ och vedbrand.
Undervisningstid svaraa&amp;,statens landtmannasko-.
slutade kurser.
gntan.
lor jsimt ' e allmanbildande Bmnen).
9 nihnqder under %r&amp;.
AnstSkni n- Rit- och ~ ~ g $ n ~ d s a ~ e l n i n g 1. e Ma- d: garna stiillas till skolridet i TTB.
skinnfdeln~ng.
I. Byggnadsaf- 2.
Hogre, for vidare utbildning - delning.
3.
Hagre by ' ggnaclsaf- (enda i sitt slag i Sverige).
E N ~ A R I G ET; EME STA.RSK0 nersborg och ins8ndas till under.
delning (obligatorisk k u r ~ lned Kontrollassistentkurs.
l:, EBILDA D FI,ICI&lt;A af god tecknad.
Viinersborg.
.
den G juli 1908.
Hushllsafdeloingen i forening.
med slutprtifninrrj.
familj lnecl lilg och anlag for hns.
:.
, husmoderekurs .. i goclt hlllsgiiromhl, 6nskar $&amp;I Forberedande afdelning: 1.
Till sta- C.
T.
Hell ' ren.
tens Iandtbruksinstitnt.
2.
Berg- Jl6jdafdelnlog: 1. viifnader.
2.
Konst- hem pi % landet for att deltags i Skolrhdets ordffirnnde.
s6mnncl.
Stenografi: Aaskinskrif- skolans h6grB afd.
3.
Tekniskn ftirekommnnde 1iushRllssysslor.
KG skolor .. 4.
Realskoleexnmen.
ning.
gon Ion bnskvlrrl,.
8var inoni 1.4 ~ R A R I N N A for tvenne barn on1 dagar till D. W., Odeborg.
HnfvudkGrser .bSrjs 1 aug., 1 okt., i nov.
och 9 jan.
.
10 ocli 7 ier 6nskas till dispo.
Prospekt ' plot dubbelt porto.
Bref adresaeras endaat tili:.
~ m k - nentfnmilj.
Siskande Lor ha semi.
LATS I HEM.
En medelftl (: ler~, nariebildning, ej vara nlltfor ling tiska ' Skolan, - ~yistinelauwzn?
Rikstelefon 115.
- OBS.
1 Ny, tidsenlig, lokal med hiirl$$.
lige.
hushAllsvan och for hemmet i samt kunna trifvas p % landet, fast bfrigt.
dnglig kvinna soker plats dar iir ondt om 86rstr6elser.
Svar till CARL P E H q S 0 N.
a.
for enn,eller andra arbetsuppgiften ~ L l l r a r i n n a under ~ adress S. Gu- i stbrre eller mindre hem, helst m ~ l i i Annonsby rA, .Stockholm, med sjalfstandig verksamhet i ett f. v. b. lninclre heni.
Niirmare genom di.
rektor P.
J. Riisib, Hagaberg, Jon- KUNGORELSE.
Seclan ~ v i s t b r o kaping.
forsaniling i Orebro Ian beslu- tat at t e. o. fol.kskolliirarinnebe- fattningen vid Svartl bruk skulle inrattas som ordinarie, kunna ken+ petenta kvinnlim s6kande in ' siinda MINDRE FOI~KSICOLA sina ans~kningshnndlingar till skol- V1&amp;st) i Holmhj6n af Ljz~s ?zuvs- rAdet senast 60 dagar efter denna.
.
berg, Orebro l h, Br liirarinneplats kungBrelses inf8rande i Post- och.
.
- ~ a &amp; s nummer innehil&amp;r: ledig att yenast stikas.
Skolan be- Inrikes tidningar.
Skolan omfat- ....
.
.
.
lagen cirka 12 kilometer frhn Kop- tar folkskolans 1 och 2 klas ' ser, lon D: r Kiiththo-~&amp;irmclcller '.
A£ A,.
K.
.
,.
f. li.
stf efter lag, bost aden utgisres.
.. parbergs k6ping och Ljusnarsbergs 1 sum och kok samt 40. kr.
ersatt- kyrka.
Unrnan talet ringa.
Begyn- ~ k t e n s k a ~ &amp; ittsveklingar s $nligt giillande fransk lag.
ning for felnnde rum; Platsen till- nelseltin 500 kr.
~aslnoderskolan f6p ~tockllolrns folkik6leflikkor.
trades den 1 nOsta jannari.
Skolrddet.
Kvistbro, adr.
Gropen, den 30 PI valln6te i Soruada, A£ A.
K. juni 1908.
Skolrddet.
XRARTNNETJANSTENV~~ fasta Mora heinsliijd.
A£ Ellen Lundberg, f. Nyblo~n.
farenacle fulk- och sniftskolan vid Aboli,.
Ri@a f6rsaniling, Soder- EN ANSPRAKSJ~OS LARAR- &amp; n ~ i o d b e r ~ - n o v l e t t e Kvinnor: f r h minareternas stid.
Af ~lianlands liin, s6kes inom 60 dagar INNA, som Bret om skulle trif- ~ f t e r ftirsta, annonsen i Post- och vns pH lnnclet A badort, for att un- h i k e s tidningar 110s skolrldet i dervisa en 8- %rig dotter i tyska, Ripsn.
Len enligt lag.
musik, de vanliga skolamnenn; n l - VIKBRIE for hosttermin, som g6t litet kunnig i stjmnad vore blirjar den 1 september, sakes ock.
bnekligt; med sm % pretenlioner.
Ripsa, ' Pa2lhalla, den 15 juni 1908.
Svar till Fru Hedenberg, Horred, Notisor.
Skolrddefs ordf6rande.
Helsjons Badanstalt. '
u, E '.
Rristinehamns E Praktislta SRola ... k ' L P, LEDIGA PLAFSER. '
L ' Prenumeration &amp; Dagny sker &amp; nllrmaste postanstalt (Tid- ningstaxa n: r 6) eller bokhandel.
