# ID: svediakorp-per3579
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1932
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,923
# sentences: 436
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


F V a d har hänt?
A L L E N PÅ S I N P O S T!
E n ung kvinnlig l ä k a r e, d: r Ruth B e r g - quist, h a r avlidit a v likförgiftning, å d r a g e n vid en obduktion.
D: r B e r g - quist v a r biträdande l ä r a r e vid L u n d s, patologiska institution.
En a v det fredliga a r b e t e t s hjältar.
P O L I S U T R E D N I N G E N I KREU- G E R A F F Ä R E N h a r den s e n a s t e v e c k a n v ä n t sitt intresse mot tid- punkten för skottet o c h d e n ä r m a r e omständigheterna vid K r e u g e r s död.
O c h i s a m b a n d härmed d e s t o r a f ö r - på s ä l j n i n g a r n a a v Kreugerpapper Stockholms- och P a r i s b ö r s e r n a s a m - ma dag.
D e t ä r ju inte för tidigt.
Den sist f r a m l a g d a rapporten omför- m ä l e r luftchecker s e d a n 1924 o c h yt- terligare fantastisk bokfiiring.
N y a häktningar l ä r a förestå.
INDBERGHS LILLE POJKE HAR Ä N T L I G E N F U N N I T S - i närheten a v f ö r ä l d r a h e m met.
T r o l i g e n mördad a v rövarna s t r a x e f t e r bortförandet.
Även o m vissheten för föräldrarna ä r g r y m, ä r den säkerligen b ä t t r e än en k a n s k e livslång oro f ö r b a r n e t s öden.
M e n på den a m e r i k a n s k a rätts- säkerhetens rykte h a r kommit ännu en fläck.
f ö r r e miljonären Curtis, som förut l å t s a t s i g h a förbindelser med banditerna och viktiga upplys- ningar att l ä m n a har b e k ä n t a t t han hittat på historierna för a t t s k a f f a s i g pengar - han hade bra anbud från tidningar o c h filmbolag.
Men nu lovar polisen sätta a l l a k r a f t e r till.
L - död MOONEY-BILLINGSHISTO- RIEN är guvernören Rolphs vägran a t t bifalla nådeansökan för Mooney.
D e t t a trots den s. k.
W i c k e r s h a m - vittande vittnen och olagliga förfa- randen vid rättegången.
T r o t s bevi- sen a t t Mooney inte e n s v a r närva- ken rande han vid den s e t a bombkastning, t i fängelse i f ö 16 r vil- år.
Emilia FogelklouPorsen har fått De nios pris.
blommar.
Av D E V I N E Z.
av livets centrala områden vunnit sig till- E k o r r e n ä r ute på vift, göken gal som givna vänner i vida kretsar, vilka upp- en galning från öster, porsen sänder skatta och beundra hennes självständiga u t sin kryddrika doft, som samlar den ansvarskännande personlighet likaväl som vårliga genombrottstidens hela tjusning.
ä r fullkomligt lycklig.
Nej, det är jag hennes forskarebegåvning och djupa bild- men j a g skulle vara det, om inte na- ning.
turen omkring vägen jag går vore så För Tidevarvets läsare, som alltsedan otroligt tilltygad av människorna.
flådd, tidningens första år ha mött Emilia hackad, huggen, stympad, nerskräpad av icke Fogelklou som medarbetare i dess spal- ter, ä r det överflödigt att erinra om de mångsidiga och levande uttryck som hen- nes människokunskap och människointres- se fått genom tidningsartiklar från skilda papper Vägkröken har alltid statt en vild- apel.
Den var så underbart vacker: om våren med sina skära och vita knoppar och om hösten med sina små dekorativa äpplen Nu ligger den svart och dör mitt I stenpartiet, d i r den stod, inte ens be- forskningsfält.
gravd är den, inte ens bränd.
Så blyg- Emilia Fogelklous insatser som reli- samt som den stod, skymde den icke sikten gionshistoriker, psykologisk och pegdago- ens för den fullaste eller vindögdaste bil- gisk författare är av omfattande slag, drulle.
Det fanns ingen mening i att slå den.
Men här har väl utgått från någon Om man bland hennes arbeten näm- vägstyrelse något allmänt påbud att vräka ner det religionshistoriska verket Från ner allt som stod och prydde och grön- fromhetslivets svensk-historia, hennes Bir- skade på ett Visst avstånd från vägkanten, gittabiografi och den märkliga kväkarbio- och det påbudet har blivit Utfört utan Om- grafien James Nayler eller de psykolo- döme och urskiljning, det ser man.
Men vetenskapen vände med låtsat bi- giskt-pedagogiska arbetena Från själens vägar Vila och arbete, Människan och nor följde dess vackra rundel.
Den bar behållen kontenans tillbaka efter en lång S a m f u n d e t De nio har tilldelat Emilia hennes arbete, Skolliv och själsliv och en härlig flora av backsippor och gull- utflykt ut i det själlösa Och mekanistiska Fogelklou sitt stora pris för 1932 den senast förra aret utkomna essäsam- Vivor, den var sagolikt skön.
Den tog Och började göra sig instrument för att med sin egen metodik konstatera, vad som en hyllning för hennes religionshisto- lingen Den allra vanligaste människan så ner till sänkte sig så olärda människor vetat tusen år eller tio- riska, psykologiska och pedagogiska för- ä r detta nog för att inför djupa skaror tag nu, träden ha stupat på huvudet och tusen å r förut: att naturen lever, lider, fattarskap.
av svenska läsare ställa bilden av ett slagit ihjäl sig, rötterna stå torra och andas, sover, vaknar, äter, dricker, ge- nomlider feber, dödsångest, hjärtslag, Denna underrättelse har uppväckt myc- samtidigt vederhäftigt och djupt person- groteska i vädret.
död.
J a g hoppas den också kan hämnas ken glädje.
Emilia Fogelklou har både ligt, på många punkter livsinriktande för- på sina våldtagare och skändare.
som författare och föreläsare inom några fattarskap.
Max Dautenday har i Letzte Reise fan- är ivräkt grus och sten, här har man gått fram som barbarer för att få bort en stac- tiserat om detta på ett eggande och un- kars kurva, så att Alvestadrickat skall derbart sitt.
Den indiske professorn Ja- godis Chunder Bose har lyckats med sina komma litet fortare fram.
Medan jag går här, kommer jag att osägbart fina instrument registrera plan- tänka så starkt på indianerna.
Jag vet tornas puls och livsyttringar, det måste ju inte så mycket om dem tyvärr men plöts- ha legat närmare till hands för honom, Och klunga av utsökta träd,vilkas kro- mjukt stranden den ciöst som en svanhals,omkring sjön.
D e n d a n s k a Lapp orör els en för begriper Det fröet har le- gat länge i jorden, men nu har det kom- mit upp.
j a g minns nämligen hur jag läste i indianböckerna, att rödskinnen HJELMER.
gingo fram i naturen utan att lämna over Danmarks några spår.
När de lämnade en läger- den varige vigtigste indtægtskilde, hvad der vilde be- plats, var naturen lika osäkrad och beva- rad, som om endast en vind eller ett djur tyde Landbrugets fuldstændige Ruin.
vilat där.
De vita sågo i detta förstås och slakterikonflikten.
M o o n e y v a r anarkist.
De båda h ö g a jurister, som väglett g u v e n ö r e n vid h a n s beslut, vidhålla sin uppfattning: A v MARIE anarkister ä r dåligt folk.
H a d e inte begått brottet kunde de h a g j o r t det.
orsdag den 12te Maj afsluttedes den Man h a r i fall s a t t in rätt karl.
store Slagterikonflikt, som i næsten Mooney s j ä l v h a d e intet v ä n t a t a v 14 Dage havde lammet den danske benådningskampanjen Flæskeexport.
APANS P R E M I Ä R M I N I S T E R, alla T INUAKI h a r mördats av unga Det Var paa höje Tid, at dette Yderst f a s c i s t i s k a m a r i n o f f i c e r a r e Handlin- farlige Angreb paa Landets vigtigste Ind- gen tros vara ett led i en stort tægtskilde blev afværget.
14 Mil.
Kr.
tabt våldsplan f r å n fascisternas sida.
mén har i ultimatum krävt bildandet var en alvorlig Sag i denne pengeknappe a v en nationalregering.
D e n v ä g r a r Tid, men endnu alvorligere var Udsigten a t t e r k ä n n a en partiregering.
M o r d e t til at blive slaaet ud paa det engelske h a r ytterligare s k ä r p t spänningen Flæskemarkned, hvor andre Producenter mellan Japan o c h Ryssland.
stod rede til at erobre Pladsen.
Ar- Veckovakten nationalslöseri ingenting annat än list, rädsla för över- fall, förberedelse till bakhåll.
Så fick man det utlagt i de dumma böckerna, som jag nu skäms över att jag lämnat nästa ge- neration i arv att läsa.
Men det var na- got annat, Det var dessa så kallade vil- dars utsökta form av civilisation att de hade försyn för naturen.
De dyrkade Gud, Den Store Anden, den store trädgårds- mästaren, genom att akta hans trädgård.
En gång har mänskligheten vetat att naturen levde, även smålänningarna Hyl- tén-Cavallius ger i Värend och virdarna en spännande skildring av en föreställ- ningsvärld, som sjunkit i spillror men som han nätt och jämnt hann få en glimt av genom.
som han vittnar, gamla kvin- nors berättelser.
I den hade människan en helt annan plats i naturen, ty naturen hade en själ och människan var en planta, en syster, en broder bland de andra.
Sen blev hon bildad, blev härskare, för- lorade som sådan mildhet, vördnad, med- lidande och sinne för skönhet och för- värvade förakt för forna tiders vidske- pelse.
Det var efterhaanden blevet klart, at der bag ved Slagteriernes Nejstemrner stod en betydende Faktor, nemlig den dan- ske » Lappo » bevægelse, der har vundet en ikke helt ringe Udbredelse.
Denne Be- vægelses Krav er meget yderliggaaende og bestaar bl.
a. i Fordringen om Sænk- ning af den danske Krone, Paa dette Punkt faar de Tilslutning af Uenigheden var opstaaet ved Slagterier- det moderate Venstre, og hele Konflikten nes (d. v. s. Producenternes, Andelshaver- nes, Landbrugernes) Krav om en Ned- var litisk derved Spörgsmaal, gledet Over til at blive et po- sættelse af Slagteriarbejbernes Lön, hvilke pen universums Vägstyrelserna av hindu hade kunska- i Sverige ' komma en gång att lufsa efter vetenskapen.
Här kommer att bli kurvkommittéer i Sverige (men inte förr än alla kurvor äro utplå- nade), kommittéer som komma att ondu- lera våra vägar igen och göra efter Var Herres perenna lister.
Men då är jag död och alltså fullkomligt lycklig ändå.
Kaos eller kontroll.
D et är inte något oräkneligt antal New York-tidningen The New Republic, månader sedan ordet planhushåll- herrarna George Soule, Edmund Wilson, ning ännu hade en sådan klang av kom- John Dewey och deras mededitorer, som Är den enskilda matlag- disse afslog at gaa med til.
Jo klarere dette efterhaanden kom til at munistiskt tvång, att många människor av först under en längre tids muntliga dis- ningen ett nationalslöseri?
Lock-outen varsledes, og Forligsmanden staa for Offentligheden, des större Mu- för övrigt framstegsvänlig Iäggning väg- kussioner sinsemellan knådat och format Av Hilde Sachs.
Det förändrade läget.
Landitingsmannen Fru Marie Hjelmer, Danmark, skriver om Den danska L a p p r ö r e l - sen och sIakterikonflikten.
Vad bestämrner en män- Ur en tidskriften K.
Av professor Harald Norge.
ord.
Schjelderup, * D e ungas bokserie.
Av C.
H.
Från riksdagsläktaren.
AV Elsa Svartengren.
traadte til med sit Mæglingsforslag, en lighed syntes der.at Vare for a t forny Af- rade att ta befattning med tanken.
Vårt tanken, för att sedan under en tid av mindre Lönnedsættelse som imidlertid stemningen med Udsigt til et Flertal af radande ekonomiska system eller brist halvtannat år lägga fram sina uppslag i - forkastedes af et Flertal a f begge Parter.
Forligsmanden gjorde endnu et Forsög og opfordrede Parterne til at tage Mæg- lingsforslaget op til fornyet Prövelse, * Dettte erklaerede Arbejderne sig villige til, Jastemmer.
De fredsvenlige Andelshavere fra för- ste Gang fremsatte Forslag om Indkaldel- se a f en ny Generalforsamling, og her vedtoges det, at Bestyrelsen bemyndige- på system hur man vill kalla det - har emellertid fortsatt att månad efter månad köra allt djupare fast i den depressionens dy där vi nu befinna oss, och Parollen om systemförändring ljuder allt vidare.
några serier välskrivna och intressanta artiklar i tidningen.
Grundtanken i dessa är densamma, vem som än för tillfället har fört pennan: även om det måste stöta på svårigheter att manövrera det moderna under Forudsætning af, at Andelsslagte- des til at afslutte Konflikten efter For- Bland de grupper av olika omfattning samhällets ekonomiska liv efter en cen- rierne ogsaa vilde gentage Afstemningen, handling med Arbejderne.
» Lappo » erne och åskådning, där man möter en klart tralt fastställd plan, ä r det ända tusen hvad disse derværre afslog.
L o c k - o u t e n gjorde fortvivlet Modstand.
men kom i formulerad begäran om plats f ö r plan- gånger svårare att manövrera det på en traadte derefter i Kraft og 4500 Slagteri- Mindretal.
mässighet i det ekonomiska livet äro re- slump, utan översikt, endast genom en rad (Forts. å sid.
4.)
Resultatet af Forhandlingen med Arbej- daktörerna för den oberoende radikala dernes Repræsentanter blev Beslutning arbejdere forlod den 29de April deres Ar- bejde.
Situationen var nu yderst alvorlig, men desto nödvendigere var det a t göre An- strængelser for at komme i Gang igen.
om hurtigst muligt at foretage en ny Uraf- stemning blandt Arbejderne, og deme gav, som ventet, et Flertal for Forligs- Fra den danske Gesandt i London, fra mandens Mæglingsforslag.
Derefter var Krigen endt, og Torsdag Regeringens Medlemmer og Regeringens Presse samt fra den konservative Presse Morgon d.
12 Maj herskede paa alle Slag- löd manende Ord om dog ikke at bringe terierne den glædeligaste Travlhed.
*
Statspolisen.
Från riksdag s l äk t ar en.
U R Under tjugu Ar ha utredningar följt på utredningar beträffande Gym- nastiska Cenfralinstitutets omorganisation.
Diskussionen i kamrarna onsdagen den 1 1 maj rörde sig om särskiljandet av sjukgymnastikundervisningen från frisk- gymnastiklinjen, sjukgymnastiska polikli- D e n 2 1 m a j 1 9 3 2. nikens samarbete med Karolinska institu- tigt äkta.
tet, om realskoleexamen skulle vara till- Enligt socialministern och med honom räcklig som inträdesfordran samt om utskottsmajoriteten och högerledamöterna gymnastikdirektörstitelns borttagande.
Se- i kamrarna vore detta förslag om en ex- dan man diskuterat dessa frågor ingåen- man plötsligt av att hr tra polisstyrka på 200 man, förlagd i 19 ag p i alltsammans städer, att vid behov kunna disponeras av präglades av osä- staten, tillkommet av omtanke om ord- Det blev avslag.
ning och säkerhet och för att i framtiden Men det där med osäkerhet tyckte jag undvika användande av militär vid so- d i inte stämde så precis.
Hr Holmgren, som talade för utskottsmajoriteten, var Ett år h a r g å t t sedan den hemska ciala konflikter.
ganska säker på vad han ville, tyckte jag.
Socialdemokrater och kommunister häv- Och hade han fått som han velat hade tilldragelsen i Ådalen inträffade.
An- klagelser ha riktats och d o m a r h a dade, att en ordningsmakt om än aldrig det bestämt varit bäst och billigast.
21 Nordpren, har av en huvudstadstidning betecknats som ett attentat mot husmöd- rarna.
Beteckningen är fullt riktig.
Främst drabbas d i de fattiga hemmen och de hariirika familjerna av att en vara, som ä r de fattigas enda sovel på brödet, på konstlad väg försämras och måhända för- dyras, i syfte att få dem att köpa smör.
Och ha vi räd att i budgeten för våra anstalter, kaserner och sjukhus öka detta konto?
Det skulle bli många, många tu- sen kronor på varje anstalt, nu när det skall sparas.
Är det någon som tror att de hundra- tusenden arhetslösa med ett litet kontant- understöd ha den ringaste möjlighet att utbyta margarinet mot smör?
Eller de andra tusentalen som arbeta med in- skränkt arbetstid?
Till vad gagn skall d i en vara, som man av ekonomiska skäl.
måste köpa, göras oaptitlig?
ingen hus- mor i detta land finnes, som icke kan skilja smör ifrån margarin och man kan avkunnats.
Sedan ha andra händel- så förstärkt icke råder bot på arbetslös- års utredningar kostar också pengar.
Men det är iögonenfallande hur käns- icke tvinga folk till en smörkonsumtion ser trätt i förgrunden, som ju alltid het och svält och andra djupliggande lig kammaren är, när den maskulina som de icke ha råd till.
Men orosanledningar; att det är betydelselöst prestigen anses hotad.
Hr Åkerberg an- sker, o c h blivit » det aktuella,.
Det kommer aldrig att lyckas att få d e n slutgiltiga domen återstår, den om antalet poliser ökas med 200 man, förde med stor förtrytelse att om gym- fattiga människor att förstå, att man i allmänna opinionens.
Den avkunnas så länge man icke förmår effektivt utnytt- nasterna skulle underordnas den läkare- onödan försämrar en vara, som de av inte offentligen vid domstol, den j a de resurser som redan finnas; att en kontroll, varom man talat, skulle ju gym- ekonomiska skäl äro hänvisade att kon- uppenbarar sig på många olika sätt, extrautgift på nära halvannan miljon för nasterna endast bli springpojkar åt lä- sumera.
När denna lagstiftning kommer att omsättas i praktiken och husmödrar- i ett krav, en händelse, en åskådning!
förstärkt ordningsmakt är illa motiverad karna, hr Åkerberg op- na finna sig påtvingade en sämre vara, ponera och sig, mot då det det ville ju hos dem endast T v ä n n e s k o t t h a inom loppet av just nu; och att förslaget har en udd mot skulle framkalla, mindervärdighetskänsla än den de tidigare varit vana vid,, så kommer det säkerligen att följa ett hak- och slavsinne »!
ett Ar s k a k a t samhället i d e s s grund- arbetarklassen.
Vem slag för dem som varit med om att ge- Vi log däruppe på läktaren.
Man borde, synes det oss, först och valar, Ådalens o c h Kreugers.
Det nomföra en dylik lagstiftning.
Kanske sistnämnda är för närvarande före- främst kunna erkänna, att motståndet mot har under talat de gångna åren av någonsin riksdagen för risken att våra i kan detta dock, ha det goda med sig, att mål f ö r allas intresse.
Man g r a n s k a r statspolisen icke får likställas med önskan sjuksystrar skulle kunna gripas av min- den stora mängden likgiltiga kvinnor, som och utreder o c h tyder tecken o c h un- att släppa upprorskrafter lösa.
Djupare drevärdighetskänsla och slavsinne?
Så nu icke bry sig om politiken, få ögonen der.
Men det är inte d e t t a som sker.
än så ligger kravet på upprätthållen ord- där överkänsliga ha kvinnorna aldrig fått upp för att politik är något, som i hög Även i det fallet är det den allmänna ning.
Men det är uppenbart att så Iänge vara.
Varför skulle det vara mer föröd- grad berör vardagstingen, och att även kvinnorna ha iiitressen att bevaka vid opinionen, som omarbetas och ska- sådana misstag kunna begås, som skedde mjukande för en man än för en kvinna valen.
att arbeta under läkarekontroll!
pas.
D e n utmynnar inte i betän- i Ådalen, av personer i överhetsställ- Så talade hr Lindman, hr Carlström, hr ning, hjälper icke polisförstärkning i och Sedan blev det » en skarp, nattlig strid, Olsson i Kullenbergstorp och flera andra kanden.
(1 Följderna!
Vi få antagligen börja för sig.
Förbättringarna böra förr Iäg- om margarinet, för att citera en kollega.
för det ljusa eller vita margarinet.
att spåra dem i årets valrörelse och gas på det sociala och det psykologiska I Jordbruksutskottets utlåtande n:r 70 he- seklets början var det också någon som talade för blått margarin!)
Till sist blev valutgång.
Reaktionen var i stark området.
Där äro ännu stora möjligheter inhämta ter det off riksdagens Kungl.
Maj:t förklarat yttrande öser sig ett vilja för- Fabian Månsson arg och sa att » här har frammarsch.
Om inte skotten i Åda- oprövade.
slag till förordning angående kontroll å levererats så mycket vanvett, så om det Kamrarna biföllo förslaget.
tillverkning av samt handeln med marga- kunde omsiittas i margarin så skulle det len blivit avlossade o c h k a n s k e ännu rin.
inverka p i handelsbalansen ».
mer den s. k. rättvisans dorn kommit När man så skred till röstning i Andra Bondeförbundarnas förslag gick ut på i den form, som skedde, h a d e 1922 att förbjuda försäljningen av smörblan- kammaren var det icke mindre i n 77 som å r s val antagligen fått en annan ut- dat margarin.
Ville husmödrarna ha mar- röstade för utskottets » utredning med syf- gång.
Ej mindre påverkad blir den- garinet smörblandat, skulle det ske i var- te till att finna åtgärder för begränsning je hushåll.
1932 års hondeförhiindares av margarinkonsumtionen i vårt land ».
na med all sannolikhet genom den rationaliseringsprogram alltså!
Herrarna Det står så i alla fall i utskottets utlåtan- storfinansiella kraschen.
fast ingen under hela debatten från påstodo att det skulle varje husmor lätt de Ty det är vanligen genom sina eg- kunna sköta själv.
Det andra förslaget bondeförbundshåll hade riktigt mod att na brister man blir besegrad, ej ge- gick ut på att margarinet icke skulle få göra den meningen till sin.
Tyvärr blev nom motståndarnas övermakt.
färgas upp till nuvarande smörliknande det endast 63 röster för reservationen.
färg, utan det skulle vara ofärgat eller men som kamrarna alltså fattat olika be- slut har frågan fallit.
så ljust som det allra ljusaste smör.
P.
A, Norstedt &amp; Söners bokförlag Och däruppe på läktaren satt helt sä- När man kom ut i korridoren vid fyra- har i sin för året nya, De ungas bok- kert mer än en husmor helt överraskad tiden brann de elektriska kronorna mot serie givit ett tilltalande bidrag till den av att finna en hel massa karlar i elden den vita marmorn - men lyste det gjor- lättåtkomliga litteraturen, avsedd för så rockskörten svängde till klockan fyra de de inte, för solen hade redan gått upp.
Elsa Svartengren.
självständiga och intresserade skolbarns på morgonen, för att de, som det tycktes, en givare, som vill i vara okänd, har Från Nordiska folkhögskolan Genève er- » bredvidläsning » och självstudier.
Fem plötsligt fått för sig att vi inte kan skilja hållit 235 schw.
frs med villkor att de häften ha hittills utkommit med ämnen på smör och margarin.
Riksdagsdebatten om regeringens, av utskottet tillstyrkta, förslag angå- ende upprättande av en statspolis utmärk- te sig genom en mängd » stora » anföran- den - åtminstone vad tiden beträffar - och ett patos, som icke alltid verkade rik- Det föränd- rade läget.
.. - - Till skolbar- nens tjänst.
- freds- rörelsens ABC-bok.
Gåva till - toms skilda Hultén, Curie Curie bondeförbundarna huru många kon- Marie först 2:dra den måtte upplagan reserveras av Anna som garanti T. Nilssons för och Radium öden av av Eva Elsie Ramstedt, Marie Döda fal- sumenter gade det är som begärt att få hjälp » ABC of the Peace Movement ».
Om bo- let och Vildhussen samt På cykel mot med att skilja smör från margarin och är det givarens mening att skolan får Indalsälvens källor av Elvi Rydefält och pengarna.
De, som intressera sig för Karl Johan, » den siste sagokungen, av denna skola, få härigenom ett extra in- tresse för bokens försäljning och sprid- ning!
Hagar Olssons skådespel Det blå undret uppföres fredag kväll i Viktoriasalen av medlemmar ur amatör- sällskapen Fåglarna, Vindarna, Gnistan.
Framförandet sker i samband med en disputation mellan d:r Rutger Essén, re- daktör Rickard Lindström, d:r Gunnar Beskow och riksdagsman Nils Flyg om Ungdomens kamp med tidens problem.
Corbett - en pionjär.
rådde dem samtidigt att, i stället för att försöka göra margarinet osmakligt för folk, som inte ha råd att köpa annat, sö- en kvinnliga rösträttckongressen i Kerstin Det gemensamma Wikander.
för dessa små voly- ka komma överens med jordbrukare i Berlin 1929 gjorde en dag ett uppe- an er om att släppa handeln fri, håll i sina förhandlingar för att hjärtligt andra d e behöva köpa och de som hylla en av sina främsta pionjärer.
Det häfte, vidare den raska och klara stilen behöva sälja kunde komma i kontakt med var en liten dam av ren anglosaxisk typ, Det här blev ändå inte till som presenterades av presidenten, mrs och en överskådlig framställning av äm- varandra.
någon verklig hjälp mot deras svårighe- Corbett Ashbey, som hennes moder, mrs net.
ter - utan bara kvacksalveri.
lord- Marie Corbett, då sjuttioårig.
Förra Aret Man behöver visst inte vara skolbarn bruksministern och flera andra talare till- körde Marie Corbett själv sin bil i det för att med stort intresse fördjupa sig i bakavisade också med skärpa utskottets stora fredståget genom London till Albert dessa personligt gjorda översikter av onda anslag och när kammaren vid två- Hall och hade med sig en stor kontin- märkliga fakta, som kanske Ofta kom- tiden röstade, föll det med 36 röster mot gent fredsvänner Danehill, hennes mo att få en illa gynnad mellanställ- 45. hemort.
Samma år var hon med på kvin- ning på arbetsordningen i någon av de en massa tala- nokongressen i Belgrad, där fredssaken jäktade slutklasserna.
Särskilt rolig är den på natten var den brännande frågan.
Hon har bak- enligt min mening lektor Ramstedts fram- om sig en livslång filantropisk verksam- ställning av Marie Curies märkliga ar- slaget, sade fru het i sitt grevskap, Sussex, särskilt in- bete och personliga öde, som på ett m y c - ket intressant sätt skildras i sammanhang med en grundläggande framställning av det underbara ämnet radium och dess egenskaper.
Att på det begränsade ut- 90 öre först och främst deras för dubbelt som D från
Är den enskilda matlag- Vad bestämmer en människas karaktär ningen ett nationalslöseri?
Korsetter, Gördlar.
Korseletter m.m. Dannemoragatan FRU ELSA 4 rv NORÉN - Tel. (3) 838 93 Av HILDA SACHS.
Ur en artikel i Fritt Ord av professor Harald Schelderup.
gården - varje morgon 16 kvinnor gingo ut med 16 gräddkannor och 16 korgar att köpa bröd i, och hur vid middagstiden allmänhet räknar man med att sprungliga anlag och med miljöpå- 16 baljor måste tas fram för att tvätta en människas karaktär i väsent- verkan.
Och dessa undersökningar potatisen etc. Iig grad bestäms av ärftlighetsla- har ofrånkomligt visat att utformnin- Vi se att tanken varit p i väg.
garna.
Mycket ofta liknar ju en man gen av de enskilda karaktärsdragen Men ännu skakar man på huvudet åt sin far inte bara till utseendet men är en mycket komplicerad utveck- iden om en gemensam matlagning.
Brö- också ifråga om karaktärsdrag.
Och lingsprocess.
Och i utomordentligt jättefålla, har man inte betänkt.
Man har det, denna viktiga del av vår näring, vars man tar det utan vidare som bevis hög grad är karaktärsgrunden hos inte gjort det tankeexperimentet hur det namn nära nog övergått till något sym- för arv.
- Också fadern var girig den vuxne ett resultat av miljöpåver- skulle te sig om alla män därför att de boliskt heligt, har man kunnat se utlämnas eller supig, han har ärvt det förstås.
kan i den tidiga barndomen.
Naturligtvis får man icke fatta gifte sig skulle inkastas i ett och samma till främmande beredning, men när det - Hon är lättsinnig, det har hon yrke.
man har inte märkt att det inte är gäller varma maträtter får detta inte ske, från modern.
- Han har en nervös detta, som om alla skulle vara föd- den enskildes kallelse och lämplighet man Bland de många invändningarna är en av karaktär, det är ärftligt i familjen.
da med likadana anlag.
Tvärtom finns det otvivelaktigt medfödda låter avgöra utan i stället uttalandet av de främsta den, att den enskilda smaken olikheter i både intelligens en del visserligen viktiga men ingalunda ej skulle bli tillfredsställd.
Men sker då detta alltid nu, ha inte ofta familjens med- Ärftligheten är icke ensam driftsanlag.
Vad inteiiigensen omskapande ord - vigselformuläret.
går tycks dess utveckling vara myc- Samfundslivets utveckling har emeller- lemmar mycket olika smak, och skulle inte avgörande.
ket snävt bunden till den medfödda tid rubbat på den gamla satsen.
Den t. o. m. lättare än nu olika rätter kunna Hur förhåller det sig i verklighe- utrustningen.
Med hänsyn till ka- hårda nödvändigheten har tvingat massor anskaffas?
Och då det är odisputabelt att av kvinnor ut i förvärvsarbete under det kvinnor, som bundits vid matlagning utan ten med detta?
i vilken utstrack- raktären däremot ställer sig saken att de fortfarande nödgas sköta hemmet intresse för sådan, hela livet igenom laga ning är karaktärsegenskaperna med- helt olika.
Där är ramen utomor- dentligt vid.
Det är inte anlag för - en orsak till mycken slit och skadlig en tråkig och enformig och kanske även f ö d d a ärftligt bestämda?
I vilken bestämda karaktärsdrag vi ärver överansträngning.
Att minska hemarbetet olämpligt tillredd föda, får då inte om- utsträckning ä r de förvärvade?
tt det husliga arbetet bör vara den gifta kvinnans arhetsfält framför alla andra är en urgammal sats som för de flesta människor står såsom orubblig.
Det ensidiga i det bortdömande, som lig- ger häri, detta infösande av så gott som hela kvinnosläktet, trots individernas skif- tande anlag och fallenhet, i en enda stor A I och ningar kommer att bli bestämmande för karaktären.
Som vuxen blir den- na människa påfallande blyg och ge- nerad,,, anspråkslös, osäker, fumlig och hämmad.
I sitt sätt att vara egendomligt vacklande: ibland pIöts- ligt fordringsfull men i regel alltför passiv i sin självhävdelse.
Han blir en av dem som icke kan säga nej och som icke kan vara fast och be- stämd när situationen kräver det.
många hänseenden patologiskt be- skedlig, i andra mycket svår att handskas med.
Ytterst känslig och lätt sårbar utan att riktigt själv veta det, med hämmad arbetsförmåga och full av dolda skuld- och mindervär- deskänslor, plågad av allehanda små tvångsföreställningar.
Hade detta barn vuxit upp i en ' annan miljö skulle det - med sam- anlag - kunnat utveckla en helt annan karaktär.
Det kunde ha blivit en energisk, verksam ma ursprungliga Problemet har för oss alla den utan mycket mera allmänna drifts- människa, en man med stor livsdug- nöja sig med sådan?
Mycket kan också förfaras på grund av okunnig- allra största praktiska betydelse.
och temperamentsegenskaper.
Dessa lighet och arbetsfömåga, en ärelys- het, och ofta måste man av brist på tid Hela vårt ansvar som föräldrar och ursprungliga anlag innebär - och ten, verklighetsbetonad affärsman försaka att göra stadiga och närande uppfostrare beror ju i hög grad av detta ä r det avgörande - möjlighe- t. ex. D e livsförödande verkningar som ter till en karaktärsutveckling i helt långkok och i stället köpa något som är hur man besvarar denna fråga.
An- olika riktningar.
På liknande sätt en olycklig karaktärsutveckling på lätt att tillaga fastän det ställer sig dy- tag att de själsliga egenskaperna som anlagen att tala hos några kan grund av för starka förträngningar verkligen i huvudsak är förutbestäm- utveckla sig till förmågan att tala få, kan knappast överdrivas.
Den präst, när detta ämne redan för länge se- rare.
Vid den nya ordningen skulle inga an- da vid sädescellens och äggcellens dan en gång var p i tal, att jag även hos sammansmältande.
Då vore vi jäm- kinesiska, hos andra att tala norska inre hämningen förstör livsglädjen Vilken väg utvecklingen tar och nedsätter arbetsförmågan.
Den värdinnor som ansetts för utmärkta hus- dra sköta arbetet än de som valt yrket förelsevis fria från ansvar för våra o. s. v. och utbildat sig därtill, och näringsäm- bildar grundvalen till otaliga nervö- mödrar blivit bjuden på kall kvällsmat, barns karaktärsutveckling.
Om ka- beror på miljöpåverkan.
sa lidanden, många former av al- till vilken alltsammans köpts färdigt, men nenas rationella tillredning således bli raktärsdragen ä r ärftliga kan jag ic- bättre och allmännare tillgodosedd.
Huru koholism, oövervinneliga kriminella skulle de ha köpt varm middagsmat skulle ke förebrås om m i n son eller dotter De första levnadsårens betydelse.
böjelser, sexuella perversiteter.
detta betydligt ha minskat på deras hus- en ny hushållning skulle skötas behöva utvecklas i ogynnsam riktning.
vi knappast söka efter, vi se den ju redan Som praktisk psykolog har j a g liga berömmelse.
Och en författarinna I själva verket är emellertid de Vilka miljöinflytanden är det nu sökts av otaliga nevrotiker, homo- hos oss påpekade huru i en fastighet med nu sticka upp huvudet än i en form, än i en annan.
Vi ha större affärer från vilka vanliga argumenten för att vissa be- som är de mest avgörande för själva sexuella, alkoholister, och som regel 16 våningar - ett hus åt gatan, ett i t m a n skickar rätter till hemmen, vi ha stämda karaktärsdrag går i arv, myc- karaktärsdaningen?
Gamla indiska har det för mig inte rått något tvivel mindre anstalter, där man får hämta så- ket litet överbevisande.
Överensstäm- filosofer sade: G e oss barnet under om att det varit en psykologiskt tresserad av barnavård, sjukvård och lant- dana.
Här tas ej med i beräkning mat- melsen mellan föräldrars och barns de sju första levnadsåren och resten olämplig barndomsmiljö, som burit hushållning.
Det kortklippta håret och den manliga varubodarnas få färdiga rätter, d i med karaktär bevisar icke något i och för av dess liv kommer att tillhöra Bud- en väsentlig del av ansvaret för de- psykologiska ras ogynnsamma utveckling.
Och dräkten voro icke bevis på att hon sla- dem följer besväret att de ' skola värmas.
sig.
Och lika litet är det något håll- moderna bekräftat den upp- utan att det på något sätt va- dha.
Den har viskt följde växlande kvinnomoder utan Men framförallt se vi nu ett och annat bart argument när människor säger: forskningen arbetet lika v ä l som nöjet större hus, som bygges med tillhörande Det är ett karaktärsdrag j a g har haft fattning som ligger till grund för ett rit fråga om s. k.
» dåliga hem,.
Det är som redan Tvärtom kan föräldrarna i många väljer de mest ändamålsenliga yttre for- restaurang, vilket torde vara den Iämpli- så länge jag minns, j a g är nog född sådant uttalande.
mer.
Hon gick ut i världen för att » göra gaste formen.
Hur saken kan ordnas bäst med det.
Man förbiser vid en dylik sagts miljöpåverkan under de första fall ha varit utmärkta människor och som är de mest avgöran- besjälade av den bästa vilja.
Brist den bättre, på den tid, då de anglosaxiska och billigast är det man n u borde pröva.
argumentation att barndomsintryck, kvinnorna i England och U.
S.
A. upp- Bli utgifterna lika stora som nu har man som för längesedan hunnit glömmas, de.
Och - här kommer vi fram på riktig psykologisk insikt och för- täckte sin förödmjukande ställning i sam- kan ha spelat en avgörande roll för till ett ur praktisk synpunkt utom- ståelse av barnanaturen har varit hället och opponerade mot a l l a lagar - fått till giva den ovärderliga, sparade karaktärens utformning.
ordentligt viktigt förhållande - det det avgörande.
skrivna och oskrivna - som hämmade tiden.
Motståndet kommer att yttra sig.
Vad ä r nu de praktiska konse- kvinnan i hennes utveckling efter sitt hög- men intet hindrar ju enskilda att bli vid Hela spörsmålet har kommit i ett ä r ofta saker, som från de vuxnas sta mitt och pressade ned henne under det gamla, och snart skall man finna att nytt ljus genom den nyaste psykolo- utgångspunkter och i och för sig kan kvenserna av dessa våra kunskaper maskulina maktanspråk, som togos med detta motstånd mest är av sentimental art. giska forskningen.
Ärftlighetens be- synas obetydliga, som har det mest om de karaktärsdanande faktorerna?
gravallvar, ehuru de stredo mot både hen- Och länge, det få vi bereda oss på, kom- tydelse för karaktärsdaningen har genomgripande och ödesdigra in- nes och mannens värdighet.
Vid mrs Corbetts bortgång helt nyli- ma manliga känslor att djupt såras av blivit starkt reducerad.
Miljön spe- flytande på hela utvecklingen.
I gen stod utanför kretsen av de sörjande att middagen hämtas ur en hiss i stället lar en mycket mera avgörande roll, allra vidaste utsträckning formar för- vid hennes bår en stor mängd vänner och för att lyftas från den enskilda spisel- än man förr kunnat ana.
äldrarna sina barns framtida karak- en stor mängd fattiga och sjuka som i tär, utan att själva ana vad de gör.
henne sett sitt bästa stöd.
Där voro or- plattan.
Men långt viktigare skäl än de här upp- 37 Regeringsgotan 37 ganisationer som så länge kunnat räkna med hennes villiga arbetskraft.
Hennes räknade tala för en ny tingens ordning, Behavioristernas upptäckter.
liv var en nobel insats i det stora ar- långt större fördelar än de materiella De vuxnas oförstånd framkalla A ena sidan har vi den amerikan- betet för att » göra världen bättre ».
skulle kunna vinnas med avskaffandet av svåra konflikter.
Jenny Richter Velander.
detta i hela landet utövade slöseri.
Det ska behaviorismen.
Behavioristerna Låt oss anta att vi har framför oss är på de andliga värdenas område den har gjort betydelsefulla experimen- största vinsten skulle ske.
Genom att bli tella studier av barns reaktioner.
De en frisk, stark, aktiv och företagsam befriade från den mest tidskrävande och har visat att de medfödda reaktions- liten unge, kanske rentav litet för betungande av hemmets sysslor skulle tendenserna ä r mycket färre och me- företagsam och sexuellt aktiv.
Bar- kvinnorna kunna bibehålla det yrke de ra odifferentierade än man tidigare net växer upp i en miljö som inte haft före giftermålet, och än mer än till- antagit.
En mängd former för UPP- har någon förståelse för dess egen- just nu det största sorti- fredsställelsen i själva ägandet av ett så- levelse och beteende, som man förr art. Absolut lydnad och underkas- ment prisvärda ' dant vore befrielsen av den gnagande trodde vara instinktiva, ärftligt be- telse ä r idealet.
Egenvilja, varje oron över varmed de skulle försörja sig stämda, kan i själva verket förvär- form av framåtanda och framförallt och sina barn, om de bleve änkor.
De vas.
Fullkomligt efter samma grund- varje tidigt sexuellt intresse betrak- ägde j u då detta yrke kvar, de behövde princip som de betingade reflexerna.
tas som stor synd.
Och barnet mö- k tes alltid av principen: Din vilja är i ej som nu i massor kastas ut med de sina mammas kjortelsäck.
En ständig i ytterlig blottställdhet.
Det lugn, den Portable - följd av konflikter blir resultatet.
Psykoanalysen, anlagen och lättnad detta skulle ge kan ej överskattas.
varje man, kvinna eller barn, som Och ändå se vi ännu större värden, som miIjöpåverkan.
Straff och åter straff.
Efterhand kny- av enfärgad vistra och tes för barnet en allt starkare känsla vi omgående trycksaker och kunde vinnas.
En mängd kvinnor skulle toile de chine, färgglada prisuppgift.
Å andra sidan har vi psykoanaly- av skuld och ångest vid de aktiva sparas åt vad som vore deras rätta plats, kretonger och mussliner de skulle gå längre i sitt arbete, och då sen.
Den psykoanalytiska metoden uttrycken för dess ursprungliga REMINGTON samt blommiga Crépe de Hamngatan 32, Stockholm.
flera gjorde sig gällande än nu på olika har givit oss möjlighet att följa de driftstendenser.
De oförskräckta, ak- Namn chine-klänningar, med och områden, skulle flera nå långt.
En mängd olika karaktärsdragens utveckling.
tivt sexuella tendenserna blir mer utan jackor.
andlig begåvning skulle räddas åt landet.
Den har gjort det möjligt att studera och mer hämmade.
Det sker en rad Adress deras sammanhang både med ur- förträngningar och dessa förträng- är således en trängande nödvändighet.
Det centrala i hemsysslorna är matlag- ningen.
Kunde den reduceras eller bort- tagas vore ofantligt mycket vunnet.
Men att röra vid denna är som om man ville rubba något av hemlivets heligaste.
Det besynnerliga är, så skrev en norsk sinne i givningen kan detta i barnaåren R e g e n t Vi e rb i u d a För 2 5 Som ma r- ton som och sänd oss kupongen, så skicka ro n o r klänningar -
Stora möjligheter att bota new= roser, alkoholism, sexuell perversitet.
F ö r det första de nya möjligheter som ö p p n a t sig för en djuptgående korrigering a v olyckliga karaktärs- K a o s eller kontroll.
(Forts. fr. sid.
1.)
drag.
I stället för att man tidigare var för sig handlande verksamheter och Resultatet av detta system trodde att de kroniska nevroserna i institutioner.
stor omfattning var obotliga, öppnar på mafå talar för sig självt genom ar- denna nya kunskap stora och trös- betslösheten, fattigdomen.
den otillräckli- terika möjligheter för nevrotikerna.
ga försörjningen mitt i ett samhälle som Den kroniska nevrosen ä r icke Iäng- överflödar av varor och tekniska möjlig- re ett ofrånkomligt öde, som man heter och som efter alla beräkningar måste underkasta sig.
Detsamma gäller i stor utsträck- ning också a n d r a ogynnsamma livs- inställningar, alkoholism, kriminella böjelser, sexuell perversitet o.s.v.
Vi står inte längre så hjälplösa som förr.
I m å n g a fall k a n vi ingripa tillrättaförande genom sakkunnig psykologisk behandling.
Emellertid är d e t j~ alltid en lång- varig och svår procedur att omforma karaktärer som utbildats och stabi- liserats genom en Iång rad år.
Det lyckas naturligtvis heller inte all- tid, tyvärr.
Bättre ä r d ä r f ö r att sö- ka förebygga den felaktiga utveck- skulle kunna ytterligare väsentligt öka sin produktionsförmåga.
En ekonomisk plan måste först och främst gå ut på att åtadkomma balans mellan köpkraft och produktion.
Genom den förbättrade tekniken och andra om- ständigheter produceras det ständigt mer.
Utan motsvarande ökning i köpkraften, har man emellertid inga möjligheter att tillgodogöra sig denna utomordentliga produktionsökning.
Med arhetslösheten, som följt i de tekniska förbättringarnas spår, har i stället köpkraften blivit ytter- ligare ojämnt fördelad.
Enligt amerikan- ska siffror har den industriella produk- tionen under åren 1922-28 ökat med om- lingen.
O c h h ä r kommer jag fram kring 4 procent pr år, eller fyra gånger men till d e n sista punkten, som j a g ville så hastigt som arbetslönerna nämna: Det ansvar som d e n nya vinsterna på produktionen ha under tiden — psykologien ställer föräldrar och uppfostrare inför.
Ju klarare d e t blir att hela karaktärsbildningen i så h ö g g r a d beror på inflytandet un- d e r d e första barnaåren, d e s s större blir ansvaret.
Och d e t ä r inte b a r a d e n g o d a viljan hos uppfostraren som d e t kommer an på.
Men det fordras kunskap.
H ä r h a r väl den mentalhygieniska rörelsen, som just nu i så h ö g g r a d tilldrar sig intresse, sin allra största och vidsträcktaste uppgift.
stigit med omkring 9 procent pr år!
I närmaste samband med frågan om lönerna och arbetsinkomsternas anpass- ning efter den ökade produktionen står självfallet frågan om placeringen av nytt kapital i produktiva företag, med hänsyn tagen till köpkraftens fördelning, samt frågan om kreditväsendets reglering.
På Ido, esperanto och kvinnans emancipation Ett av tidens mest glädjande tecken.
Helt visst är d e t ännu många svå- righeter som måste övervinnas och av häpnad blev jag, då jag i n:r 1 8 av Tidevarvet fick se, att man mycket forskningsarbete som åter- därstädes propagerar Esperanto.
Var- står.
Men den som s t å r mitt uppe För?
Emedan Esperanto troligtvis är det Full i detta a r b e t e kan k n a p p a s t tvivla mest maskulina språk på jorden.
Vilket på, att han ä r med i något a v det jag nu skall bevisa.
mest Iöftesrika och framtidsbestäm- Vi veta alla att i språken finnas kvar mande som rör sig i tiden.
De möj- uttryck och talesätt, som präglats under gångna barbariska tidsåldrar; uttryck, ligheter, som den nya psykologiska som i dag, anviindas, ehuru de måla en insikten h a r öppnat, ä r kanske d e n gången tids föreställningar.
Sådana ord och talesätt äro de, som största ljuspunkten vi ä g e r i en mörk uttrycka kvinnligt kön genom att till ett tid.
ord, som betyder manligt kön, tillägga ett suffix, en efterstavelse, för att därmed uttrycka, att ordet betyder en individ av kvinnligt kön.
Vad jag menar framgår av följande exempel: Lärare, lärarinna; tjänare, tjänarinna; o.s.v. Exemplen.
kunna mångfaldigas.
Dessa ord äro tydligen präglade i en tid, då kvinnan ansågs underordnad man- nen, och de bidraga nog än i dag till att,, vårluften god söker grät stärker - Det smakar¨ med en duktig portion havregrynsgröt att börja dagen med.
Och det behövs också att man lägget god grund, om man vill be= vara morgonens fina vårhu= mör ty vårluften söker, - men god gröt stärker.De Iäckra havregrynen från Kooperativas havregrynskvarn kosta: Havregryn i paket om 1 kg 0:45 k ooperativa exempel på » språkets makt över tanken ».
Nu kommer jag till det, jag vill säga: Denna tendens hos språken, som är ett an, från barbariska tidsildrar; denna ten- dens ä r driven till sin spets i Esperanto.
I Esperanto uttryckes kvinnligt kön ge- nom suffixet - in-.
Hur uttryckes då man- ligt kön?
Det uttryckes inte alls.
O m jag säger namnet på ett levande väsen på Esperanto, så betyder det, att det är frå- ga om manlig individ, om jag ej tillägger stavelsen - in-.
Exempel: Sinjoro = herre, sinior-in-o = dam; kamarado = kamrat, manlig, kamarad-ino=kvinnlig kamrat; viro =man, vir-ino = kvinna; profesoro =manlig professor, profesor-ino = kvinnlig professor; servisto = manlig tjä- nare, servist-ino = kvinnlig tjänare, o.s.
v. Detta gäller alla ord, som uttrycka individer av manligt eller kvinnligt kön.
N u frågar jag: » Kan ett språk, som degraderar allt kvinnligt kön till ett bi- hang till mankön, förtjäna att uppmärk- sammas av de kvinnor, som arbeta för lik- ställi a ig h et mellan könen?
Jag överlämnar till » Tidevarvets » läsarinnor (där .ha vi dessa tre punkter ligga alltså plansamhäl- lest första uppgifter: De Iåga inkomster- nas stegring, kapitalplaceringarnas reg- lering och kontroll över kreditfördelnin- gen, framförallt för undvikande av spe- kulation.
Självfallet begär ingen att ett sådant system skall ställas fram fulländat på en gång.
Tvärtom är det nödvändigt att ge- nom misstag och misslyckanden vinna er- farenheter.
Men vad det framförallt gäl- ler är att erkänna själva metoden, tekni- ken, den nya formen för problemens Iös- Människorna ha a l l t i d lagt i dagen Filmkrönika.
Först - i säsongens elfte timma framför- på Sture - avantgardefilmen des Gamla stan, regisserad av Stig Almqvist, E r i k Asklund, Eyvind Johnson och Artur Lundkvist.
Jag måste bekänna, att j a g over huvud taget inte är överdrivet för- tjust i avantgardefilmer som, även om de ha ett visst berättigande som tekniska ex- periment.
i bästa fall blott ge en ytlig flanörspoesi.
Och detta svenska försök i genren ä r avgjort underlägset de fran- ning.
.
ska avantgardefilmer, som visats på starka Organisatoriska krafter.
Nu har Stockholms filmstudio.
Möjligen ha koc- tiden kommit att ta dem i bruk för sam- karna varit för många.
De ha fångat fällda ändamål, att samordna och nyttig- en del pittoreska småsaker, men tyvärr göra dem för det helas bästa.
Den frihet fattas das geistige Band - syntesen, som man är rädd för att offra är i själva ver- binder delarna samman.
Ett i alla avseenden förnämt och stor- ket illusorisk.
I den fria konkurrensen slaget filmverk var däremot kvällens hu- hålles löner, arbetsinkomster och produk- vudnummer, dansken Carl Th. Dreyers tionsresultat nere och stora skaror av Jeanne d ' Arc-film, på svenska kallad En människor äro ju helt utestiingda från ar- kvinnas martyrium.
Den är ett par år gammal men hör till den konst, vars vär- bete.
Många Iänder hade under kriget till- de länge förblir ograverat av tidens härj- ningar.
fälle att pröva den samfällda entusiasmens I motsats till föregående filmer om den kraft för ett gemensamt mål.
De erfa- underbara franska bondflickan inskrän- renheter, som under den tiden vunnos om ker sig denna till en skildring av rätte- den planmässiga ordningens möjligheter gången inför det engelska prästadömet.
kunna nu omsättas på ett värdigare mål, Trots ämnets religiösa karaktär, finns det kampen mot fattigdom, arbetslöshet och ingen moraliserande predikoton i texter- na, som blott äro autentiska repliker från osäkerhet, för bättre livsvillkor för alla.
de gamla förhörsprotokollen — filmen ä r Ty självfallet ä r det inte fråga om en nämligen stum och visar, bland mycket planering bara för planeringens skull, det annat.
att stumfilmen inte ä r död.
Huvudvikten är lagd pi3 en inträngan- gäller att ha det sociala målet klart i de psykologisk skildring: mot den enkla sikte.
The New Republic har för sin del ut- bondflickan med de än förskräckta, än arbetat ett detaljerat förslag om idéens extatiska ögonen står en kompakt massa förverkligande för Amerikas räkning.
In- per — tjocka prelater och rovfågeIsmag- genting hindrar Sverige att följa exemp- ra prelater, tjockskalliga prelater och slu- let.
ga prelater, farbroderliga prelater och ondskefulla prelater - prelater av alla upptänkliga själsbeskaffenheter.
Det ä r ett sådant barbariskt ord igen) att lämna ett enastående typgalleri, Dreyer har h o p svar på den frågan.
bragt, och inte minst intressant är Jeanne Världsspråket Idos anhängare rikta i n d ' Arcs framställarinna, m:lle Falconetti, sin kritik mot Esperanto på många andra med sitt ovackra, själfulla ansikte.
Även fotograferingen ä r utomordentlig, punkter än den, som ovan berörts.
Att ingå på dessa punkter skulle kräva för ren, skarp, till det yttersta uttrycksfull.
stort utrymme.
Vad som nu närmast tor- Miljö och dräkter äro förenklade, utan de intressera » Tidevarvets » publik är, vare sig historiskt eller ohistoriskt din- hur Ido har löst genusfrågan.
geldangel - därigenom och genom sitt I Ido tillägges stavelsen - ul- för att ut- strängt logiska montage ä r filmen ett ut- trycka manligt kön och stavelsen - in- för tryck på sitt område för den nya saklig- att uttrycka kvinnligt kön.
Exempel: Ka- het, som inom arkitekturen tagit gestalt i marado = kamrat, manlig eller kvinn- funktionalismen.
Dreyer har med detta lig, kamaradulo = manlig kamrat.
kama- verk ryckt in i första ledet av filmens mo- radino=kvinnlig kamrat; frato= bror därna mästare.
eller syster.
fratulo = bror, fratino =sys- Ett annat motiv, som tidigare behand- som kan vara lats på film och nu åter tagits upp, är ter; profesoro=professor, manlig eller kvinnlig, profesorulo = man- den fantastiska personlighetsklyvning, R. lig professor, profesorino = kvinnlig pro- L. Stevensen skildrar i sin berömda ro- fessor o.s.v. - UI- och - in- användes man D:r Jekyll och mr Hyde.
Den sista blott, då det ä r nödvändigt att ange, vil- filmen med detta namn, en amerikansk produkt av regissören Rouben Mamoulian, ket kön det är fråga om.
I Ido är således full jämställdhet rå- har nyligen visats på Lyran.
dande mellan man och kvinna, mellan alla Det ä r inte så Iätt att bedöma Ma- I det långa loppet komma moulians verk, då censurens sax förkor- de tendenser, som uttryckas i världsspråket Ido att seg- tat det med nära en halv kilometer.
Men ra, så sant som logik, harmoni och rätt- av det återstående att döma, ä r han en konstnär, som förtjänar att tas på allvar.
visa äro makter att räkna med.
Den som vill Iära känna Ido kan få ta- Det största intresset tilldrar sig emeller- ga del av en korrespondenskurs, som ut- March, som mästerligt utför de vanskliga ges av Svenska Ido-förbundet, Hoting.
förvandlingsscenerna, där den noble och Denna kurs kostar ingenting, om blott intelligente vetenskapsmannen blir den porto Undertecknad bifogas.
står också till tjänst med vidriga gorillan mr Hyde.
Det är en pro- cedur, som lätt nog kunde tangera det alla upplysningar.
löjliga men här verkar uteslutande gri- Erland Bengtsson, pande.
Av de övriga medspelarna fäster Paradisgatan 25, Göteborg.
man sig särskilt vid Miriam Hopkins sen- * suellt-fascinerande kvinnogestalt.
Nils Beyer.
Tidevarvet å t a r sig inte att av-.
göra i tävlan mellan v ä r l d s s p r å k e n.
Vi skulle d å f å mycket att göra, enär d e t ju lär finnas flera h u n d r a publi- cerade f ö r s l a g till internationella hjälpspråk.
Vi t r o emellertid på vär- det av d e t arbete, som utföres f ö r underlättandet av meningsutbyte och samförstånd mellan oliktalande folk.
Förmodligen måste hjälpspråk lika- väl som vanliga s p r å k v a r a under- k a s t a d e utveckling.
Kanske komma en gång de bästa av hjälpspråken a t t bli som dialekter i ett enda världsspråk.
Så att man k a n g ö r a s i g förstådd med dem, utan att av- sätta alla för ett.
