# ID: svediakorp-per3578
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1932
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,221
# sentences: 408
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


T V a d har hänt?
ILL DEN » OTREVLIGA L Y X, som man enligt bankdirektör Rydbeck bör undvika, hör givet de högt uppskru- vade arvoden, som konkursutredare och deras vederlikar kunna hugga för sig.
Svea hovrätt har reagerat kraftigt och nedsatt ett begärt juristarvode från 15,000 till 3,000 kr.
Måtte spåren avskräcka!
AGAN OM GYMNASTISKA CEN- T R A L I N S T I T U T E T S omorganisa- tion har varit före i riksdagen.
Kamrar- na stannade i olika beslut.
Utskottet hade visserligen ' åtskilligt bättrat på Kungl.
Maj:ts förslag, men striden mel- lan den kungl.
propositionen och utskotts- förslaget medförde frågans fall.
Så nu få vi kanske uppleva ännu ett års utredning till de 20 föregbebde.
Till Elin Wägner Problemfri pingst.
den 16 maj.
.
.
.
.
.
.
.
.....
.
den mest förtjusande förmåga att med ett par meningar uttrycka en sanning, som andra genomleva ett helt liv utan att upptäcka.
J a g skall inte gå in på din pennas mästerskap, det tillkommer andra.
Men ett må vara mig: E T T BETYDELSEFULLT SKOTT avlossades i Paris förra A fredagen, då presidenten Doumer mörda- des av en tydligen sinnesförvirrad rysk fascistisk läkare.
Albert Lebrun, förutvarande senatspre- sident, valdes nästan enhälligt Hans för- sta regeringshandling blev att mottaga konseljpresidenten Tardieus avskedsansö- kan på grund av den vänstermajoritet som nekas.
Det ä r i Ti- devarvet du skrivit det, som väckt mest förar- gelse.
Och det länder dig till heder i vår ohederliga tid.
Du har tillåtet att skriva i trots av alla skrivkunnigas sakkunskap.
För Tide- varvets skull och den åskådning Tide- varvet företräder har du offrat - för- delar och utmärkel- å j a g skriver dessa rader ä r ser, guld och gröna skogar.
det en medlem av redaktions- Tidevarvet bevarar din redaktio- D T änk om barnen anade att de vuxnas nationer så spjärna också problemföräld- förhållande till dem ställes alldeles rar och dito lärare emot, det är sådana som inneha en maktställning som vilat var min första reaktion, medan jag dels på förställningen om något särskilt läste vad rektor Neill på Summerhill i gudomligt hoshationer, föräldrar och lä- England skrivit i sin nya bok om pro- rare, oavsett hur de uppföra sig, dels på blemföräldrar och strax därpå det utta- yttre vild.
lande som gjorts av Svenska fattigvårds- Det ä r oerhörda skridningar i makt- och barnavårdsförbundets socialmedicin- förhållanden och världshilder som ske och sko sektion i syfte att fä lärarnas rätt till under det stränga kravet att anpassa sig, att använda kroppsaga bort ur folksko- bli alla gamla nationer och människor i lorna.
mer eller mindre grad problem.
Alen strax därpå tänkte jag: Man får förstå, att de som skola sörja Ack, det vet ju barnen!
för ordning och säkerhet i klassrum, på De ha vetat att det fanns problemför- skolgården och mellan nationerna många äldrar och problemlärare, långt innan be- gånger samtidigt som de erkänna riktig- greppen kommo till i de vuxnas vokabu- heten av avrustning, be att fä veta hur lär, och de ha länge vetat att dessa börja de skola klara de ögonblickets trängande bli osäkra på sig själva.
problem som uppställa sig.
Det finns lä- D e t är egentligen underbart att be- rare som troligen inte ha något att in- sinna med vilken säkerhet barnen länge vända mot socialmedicinska sektionens bedömt läget.
De ha instinktivt anat diagnos att «de barn som ställa lärarnas svagheten och den begynnande osäkerhe- tålamod på största prov och därför mest ten bakom de vuxnas höjd och bredd, utsättas för aga samtidigt äro de som ta kroppsstyrka, basröst, rotting och andra mest skada av agan«, men som ändå säga: maktmedel.
De började vägra att erkän- vad skola vi göra?
Läroverken, där rät- na föräldrarnas och lärarnas självskrivna ten till aga är borttagen, ha rätt att re- auktoritet och privilegierade ställning, ja, legera problembarn, men det ha inte vi.
även deras rätt att ge orimliga, omotive- Agan är vår ersättning, som vi tyvärr få rade order, redan innan dessa började lov att behålla i den obligatoriska sko- öppet rannsaka och gissla sig.
lan.
Och barnens uppfattning har segrat.
Man måste erkänna här som ifraga om Det som sätta sig och tänka vapen framgått av kammarvalen.
Herriot vän- kommitten, j a g inte frågat om lov nella skicklighet, dina politiska och nationerna ner tas bliva den nye mannen.
Man hoppas därtill, Elin Wägner.
Det är av det litterära artiklar, dina Devinezspal- över hur de skola klara sig, sedan de nu därigenom på en avspänning i de inter- skälet, att hon då skulle svarat nej.
ter och allt vad du skrivit i tryck, men måste avrusta.
Och liksom vissa problem- nationella förhållandena men säkert är Elin Wägner!
Du menar, att din egen också med tacksamhet och ödmjuk det ingalunda.
tidning inte skullehylla dig!
J a g me- högfärd.
Du skall väl förlåta, att ÄSTAN SAMTIDIGT HAR MR nar, att j u s t din egen tidning bör ha Tidevarvet inte ens på din 50-årsdag ALBERT THOMAS, Internatio- rätt att hylla dig både på din födel- låter dig vara i ' fred.
Tidevarvet nella Arbetsbyråns direktör avlidit i Pa- sedag och alla andra dagar.
kommer med alla sina läsare.
Det ä r ris, mitt uppe i sitt arbete och sina pla- Det har varit Tidevarvet beskärt ej så lätt att få tag i de rätta orden.
ner, omedelbart efter arbetskonferensens att komma i åtnjutande av din konst Vi äro vana vid, att du finner dem åt slut i Genéve.
som journalist och författare som oss.
Därför s ä g a vi bara tack.
Men TT SLAGSMÅL HAR ÅTER ägt författare och journalist!
Om andra ett tack med eftertanke och känsla.
rum i tyska riksdagen.
National- tidningar, tidskrifter eller böcker Och vi önska dig m å n g a ljusa dagar.
socialisterna tyckas vinna terräng och in- kunna göra anspråk på samma för- T y ditt Tidevarv tror, att du kommer bjuda till samarbete med Brüning.
måner, har Tidevarvet likväl en att leva genom många tidevarv.
1 AMERIKA företrädesrättighet, som e j kan för- Elisabeth Tamm.
N - E ARBETSLÖSHETEN har fortfarande en fantastisk om- fattning.
Man talar om hotande uppror av de arbetslösas itta-miljonershär.
Inga summor förslå längre.
Och Lindberghs barn är fortfarande borta.
R YKTENA OM SHELLTRUSTENS iråkade svbrigheter dementeras på det bestämdaste av ledningen. '
Ingen lik- Problemf öräldrar - Problembarn De D viditetskris ä r för handen.
Aktiernas et är den engelske skolförestånda- sjunkande värde beror på den ekonomiska ren S.
A. Neill på Summerhill, som krisen i allmänhet.
Till lycka för inne- uppfunnit benämningen problemföräldrar.
havarna skulle då ingen fara vara för Den gav sig förresten själv medan han handen.
försökte genomborra orsakerna till alla de svårhanterliga barnens problem, Utan felande föräldrar skulle det inte finnas några felande barn, När man sätter sig till att skriva en bok om problembarn, Veckovakten Vem är det som styr?
Kreugerkrediterna inför riksdagen.
.
.
Konstkrönika.
Av Lilly Arrhenius.
Riket, makten och härligheten.
Av Klara Johanson.
Göteborgsk eller skånsk operett?
Av Sven Still.
Där kineser sjunga.
Av Daisy Müller-Hill.
Från Rikdsdagsläktaren.
Av Elsa Svartengren.
olyckliga äktenskapens följder.
Oändligt många konflikter för barnens vidkommande ha sin grund i föräldrarnas olyckliga äktenskap.
Vare sig det är lekrummet på Tempelbacken sexuella besvikelser eller Sktenskapliga söndringar av andra siag, uppstår en kärlek Och resultatet blir de Vanartiga atmosfär av bitterhet och disharmoni i eller skräckslagna barnens problem, som hemmef Barn ha känsliga sinnen och mr och Ined honom många, som ha mr Neill redan för några år sedan ana fort nog att något är galet.
De rea- sådana barn i sin vård ha rika tillfällen gjorde, har man strängt taget börjat på gera i sin tur med nattliga ångestanfall, att iaktta.
fel håll, anser han.
Man måste börja med hat mot omgivningen både hemma som med föräldrarna.
De stackars föräldrar- och i skolan, med tjuvnad och trots.
En Giv barnet frihet att följa sin na, som behöva så mycket sympati, hjälp, räddning kan ligga i att barnet får tala egen skaparlust.
om allting, öppet.
Sedan konflikten på detta sätt lyfts upp till det medvetnas Under den ofta respektlösa och över- Föräldrarna vill ha igen Sin plan kunna de flesta barn finna någon dådiga tonen i Neills böcker ligger hela förspillda barndom.
sorts anpassningsväg, där de erkänna tiden hans djupa önskan att befria män- stöd och tålamod Själva grundfelet med den uppfostran, förhållandet inför sig själva, men fort- niskor från deras olycklighetstillstånd.
måste åt- räcker ej,det postiva gärder till.
Och då är man inne på frå- gan om behandling av problembarnen, de psykopatiska barnen som i det nuvarande samhället mestadels obeaktade så när som på agan mogna till sitt öde: sinnes- sjukhuset eller fängelset.
Rörelsen för borttagande av agan och rörelsen för fdrebyggande vård av problembarn förut- sätta varandra.
Frågan om problemläraren som ger mera stryk än nöden kräver, och med mera nöje än anständigheten tillåter, är en detalj i hela komplexet som mycket försiktigt beröres av socialmedicinska sektionen.
Det är inte roligare att tänka tanken ut att det finns problemlärare än den att det finns problemföräldrar.
Men när de vuxna n u vända förhören, agan och förbättringsarbetet från barnen inåt mot sig själva, s i måste de analysera den själsliga bakgrunden hos läraren som ger mycket stryk, hos fadern med rottin- gen, modern med grälet, tårarna och an- dra bekanta tortyrinstrument, likaväl som hos barnet som rycker vingarna av flugor och plågar kattor.
När man läser Neills bok med dess praktiska exemplifiering av den ortodoxa freudska skolans analytiska metoder på förhållandena barn-föräldrar, är det givet att man tycker att här sker rättvisa omvärderingar efter mycken orättvisa.
Men samtidigt går under detta erkännan- ve- man o m det har, d å man läser om tenskapsmän som sönderdela atomerna: den att den mänskliga hjärnan troligen lägger för mycket under sig och listar u t hemligheter som den inte skulle veta.
För- modligen skulle analytikern fermt kunna analysera denna känsla på ett för den skrivande mindre angenämt sätt.
Men den är där detta ändå.
Medan skrives drar det ihop sig till pingst och till sommar, då barn och lärare få lov från varandra.
Att se för få problem i tillvaron är säkert inte bra, lika litet S o m att se för många Men att ibland ta alldeles ledigt från alla problem det tillåter - som Sarons och K u n g s - som har vanartiga, elaka och förstörelse- farande få tycka om både fadern och Frihet har blivit lösenordet för den upp- ängens liljor, det kan aldrig vara annat lystna barn till resultat är i de flesta fall modern, som de i själva verket för det fostran som ges på hans eget Summer- än rätt.
(Forts. å sid.
4.)
Devinez.
att föräldrarna är olyckliga människor.
mesta göra.
Kanske de själva blivit undertryckta i sin barndom och ha fonder av önskningar och fantasier, som aldrig fingo utrymme att levas ut.
Eller de lida av en ständig hemlängtan till en lyckligare ungdomstid, för alltid förlorad, och ta hämnd för sin olycka på sina egna barn.
Varför skola barnen ha det bättre än man hade själv?
Vilken än grunden må vara till för- äldrarnas olycka, antingen det är äkten- skapliga misslyckanden eller allehanda andra djuptliggande konflikter, som man inför sig ' själv söker kläda i förnuftiga ord - jag vill j u endast barnets bästa etc. - så är ett gemensamt: olyckliga människor reagera med hat, inte med.
Kreugerkredi- Från terna inför O riksdagen.
riks dagsläk t ar en.
agen den 4 maj var så tillvida in- - fast det var ju lite svårt att från läk- Onsdagen i riksdagen att man av taren uppfatta det annat än som ett ivrigt - sammanhållande mellan de reaktionära utom 4 millionersanslaget till stenindu- männen om denna för män reserverade strien - den om de kvinnliga gymnastik- anställning - som ju dock skall tillsättas direktörernas r i t t att inneha även första efter meritförteckning.
Att en kvinna inte gymnastikläraretjänsten - alltså icke en- kan vara lämplig framhölls frampå natt- dast hiträdande - inom vissa skolor, och kröken av hr Björkman som på dagen prof. Holmgrens motion om ritt för med- träffat en moder, vars 11-årige son för- borgare i andra skandinaviska länder att klarat att han icke ville ha en kvinnlig söka vetenskapliga befattningar vid sven- gymnastiklärare.
Detta föranledde stats- ska högskolor, kunde utläsa kammarleda- rådet Gärde till den for de initierade möternas andliga mantalsskrivningsort - muntrande repliken: Det var ju gliidjande om de tillhöra hakhtstrivarna eller nyda- att hr Björkman nu också funnit en mo- narna.
der till utskottsförslaget - fadern vet vi Ibland blir man så arg så man skulle j u redan var han finns.
vilja kasta något hårt, när man hör huru Alla socialdemokratiska utskottsleda- förbenat maskulint det resoneras.
Och möter utom en hade reserverat sig för så sitter de d i r nere och vänder dagens K.
Maj:ts förslag och voro sålunda be- nummer av Svenska Dagbladet, där det redda att likställa manliga och kvinnliga står att Tidevarvet är » ett organ, där gymnastiklärare.
Men utskottsmajorite- några damer tal om för herrarna hur ten vann och kvinnorna äga alltså fort- egentligen skall skötas ».
Det farande icke behörighet att söka gymna- är en djupt rotad missuppfattning, mina stikläraretjänsten vid högre samläroverk.
herrar, att det är herrarna som skall skö- * ta samhället - det är nämligen det sven- ska folket, som skall göra det.
Och det är inte bara herrar det, numera.
Hr Holmgren anförde i talet för sin Men så när man blivit så där förfär- ligt arg så behöver m a n ju bara titta motion beträffande rätt för medborgare I de andra skandinaviska länderna att somliga, så blir man glad igen ... söka och erhålla vetenskapliga befattnin- gar vid våra högskolor i samma ordning som svenska medborgarr, att hr Lindha- Frågan om gymnastikdirektörerna dis- gens motioner avslås vanligen av konsti- kuterades på förmiddagen i Första kam- tutionsutskottet med den motiveringen att maren.
Sedan nian hållit pil både länge de sväva i det blå.
Men om konstitu- och väl och resonerat om huruvida det tionsutskottet haft samma uppfattning var lämpligt att ynglingar undervisades i även av denna motion så ville hr Holm- gymnastik av kvinnlig och flickor av man- gren bara säga det, att den inte alls svä- Iig gymnastiklärare och någon fått till- var i det blå.
Den står på jorden med fälle säga att » det gud ske lov var någon båda benen och ä r mycket lätt att ge- skillnad mellan könen i det här landet nomföra.
Det vore en flott, en storvulen ännu », begärde statsrådet Gärde ordet handling:.
det behövde inte bli någon par- och förklarade för kammaren, att det var tisak utan varje högerman, frisinnad och inte detta som skulle diskuteras.
Utan socialist skulle kunna vara med om den det var frågan huruvida det skulle vara utredning, som begärts.
När man vet att fri konkurrens för manlig och kvinnlig det ä r socialdemokraternas ovanskliga sökande till gymnastikläraretjänsten i förtjänst i alla länder att ha försökt bryta samläroverk med både flickor och gossar.
ner skrankorna mellan nationerna ä r det Där hade utskottet nämligen tyckt att det ganska vemodigt att se att konstitutions- var lämpligare med manlig huvudlärare.
utskottets samtliga socialdemokrater yr- En bilrödande kvinnlig lärare var inte kat avslag.
(Flera instämmanden, Berg- fullt så olämpligt, så det skulle man kun- man, Hellberg m.
fl.)
na gå med på.
En kvinnlig huvudlärare H r Wennerström som hade att svara med manligt biträde om papperen i för utskottets utlåtande mot vilket ut- övrigt befogade därtill det ä r nästan skottets frisinnade ledamöter reserverat värre än en sjöman till häst för många sig - anförde att K.
Maj:t redan nu äger befogenhet att, efter vederbörandes fram- riksdagsfarbroder ännu.
P i kvällen i Andra kammaren betona- ställning, kalla en utlänning.
Mot detta med tack- gjorde dock hr Holmgren den invändnin- des - vad det syntes samhet att saken icke gjordes till någon gen att en sidan utnämning blir ett sär- feministisk eller antifeministisk fråga.
De fall och en vidlyftig historia och icke alls hade väl den uppfattningen i kammaren » i Samma ordning », som just skulle vara av betydelse i det internationella samar- betet.
H r Roos ville haft en annan for- dagens mest debatterade motioner D e n 14 m aj 1 9 3 2.
O m en åhörare utan föregående be- kantskap med de svenska riksdags- männens politiska gruppering hade ham- nat på läktaren under den stora debatten i lördags - med anledning av bankout- skottets dechargeutlåtande - om riks- banksledningen, valutapolitiken och Kreu- gerkrediterna, måste han ha fått en lustig uppfattning om de s. k. samhällsbevaran- de intressenas placering.
Där stod hr Lindman som en annan vägskälsagitator och talade med äkta i n - I tidningarna har man fått läsa dignation mot riksbankens krediter till företag, som lämnat 30-procentiga utdel- långa redogörelser för riksdagens ningar - medan socialdemokraternas hr behandling a v bankoutskottets ytt- Sköld retades med honom för det ut- märkta valslagnummer h a n funnit i detta.
rande med anledning av riksbankens Hr Sköld sade att 30 procent hade det ba- förvaltning, Men vad som döljer sig ra i undantagsfall kunnat bli fråga om.
skulle ett inställande av utdel- bakom kulisserna f å r svenska folket ningarna ha varit till skada för för- icke veta.
Så mycket kan man för- troendet och framtiden.
Hr Möller frå- stå, att det ä r olika intressen, som gade i samma anda om herrarna kunde förneka att vägrade krediter skulle haft göra sig gällande.
Valutapolitiken svåra följder och framhöll att när riks- och kreditgivningen dehatterades.
bankskrediten beviljades i fjol hade ännu Det var särskilt regeringen och so- inte de stora österrikiska och tyska bank- krascherna intriiffat.
Vi skulle, om kre- cialdemokraterna, som gingo i elden diterna inte beviljats, varit det land som för att försvara riksbanken.
Det inlett kraschernas era.
Och vad skulle Vem är det som styr?
Förresten lyckades också på ett sätt.
D, v. s. då hänt?
fall Kritiken mot riksbanken inte blivit mindre bitter, hade ha i varje i riksdagen.
Men känner allmänheten det kunde man vara övertygad om.
sig fullt betryggad vare sig beträf- fande det, som skett eller kommer att ske.
Sannolikt icke.
Så mycket vet man, att de största svindlarna inderstödjas av riksbanken, icke de små.
Har man gjort av med ett par hundra miljoner, då är riksbanken redo - för att det inte skall bli nå- gon skandal.
Man frågar Sig, om alltjämt sam- ma ledning skall kvarstanna.
Rege- ringsansvaret kanske ingen vill ta under en så oläglig tidpunkt, men riksbanken är säkert mera begärlig.
- Men vem ä r det, som styr?
Är det statsmakterna, som styra ban- kerna, eller är det bankerna som sty- ra statsmakterna?
Hr Trygger argumenterade som hr Lindman i sitt stort upplagda anförande och sade att när Kreugerkoncernen i fjol våras föreslagit att betala nära 65 miljo- ner kronor i utdelningar men samtidigt begärde 75 miljoner, som den oundgängli- gen behövde av riksbanken - därför att utlandskrediterna stoppat då hade det varit naturligt om man anat oråd och un- dersökt hur det var fatt.
Medan höger och hondeförbundare så- lunda fullföljde sin stränga kritik mot bankofullmäktige för deras godtrogenhet, protesterade socialdemokraterna ener- giskt mot en sådan efterklokhet.
Vad som skett hade under förhandenvarande omständigheter varit det enda möjliga.
Hr Lindhagen, som för sin del aldrig trott på Kreuger, kallade visserligen de 30 pro- centen för en systematisk utplundring av befintliga värden och skildrade hur alla höga makter, ända uppifrån regeringen, över Skandinaviska Banken och fram till pressen, hade legat nere i tillbedjan för dessa 30 procent.
Men hr Lind- hagen röstade med socialdemokrater- na, därför att deras kritik var den mil- daste.
Den milda kritiken, d. v. s. ansvarsfri- het för riksbanksledningen enligt den so- cialdemokratiska utskottsreservationen, segrade ocksi i kamrarna.
Men först sedan Kreugerdebatten i andra kammaren framemot morgonsidan utmynnat i ett lakoniskt men temperamentsfullt replik- skifte mellan hr P.
A. Hansson och hr Lindman, om hur högern egentligen ville ha det om bankofullmäktige skulle avgå.
- Det vil e hr Han L i n d m a n inte s v a r a på.
samhället på - - - - timmar att den i någon mån kunde ut- göra svar på frågan.
Regeringen stod till tjänst med de be- sked den kunde.
I en högdramatisk skild- mulering.
så att även finsksvenska, svenskamerikanska och isländska sökan- den, som behärska svenska språket kun- de inrymmas i bestämmelsen.
Hr Wen- ring berättade statsministern hur det till- nerström instämde med hr Roos beträf- gått, när bankofullmäktige hade ett par fande önskvärdheten av att isländsk stu- timmar på sig en kväll i februari att av- derande skulle slippa söka dispens för att om en 2 miljoner dollars kredit åt få studera vid svenskt universitet.
Hr Möller ansåg hr Holmgrens motion Kreuger, som var sjuk i Amerika och som utan dessa pengar varit tvungen att ome- vara ett steg i rätt riktning och yrkade delbart inställa betalningarna för Tänd- bifall.
Men bakåtsträvarna voro för många.
om var hur Boliden räd- sticksbolaget.
dats åt Sverige.
Och Här ö, en gläd- är beklämmande att s e att de stora jande detalj i bekymren.
Finansministern internationella frågorna äro oss för stora talade nämligen om, att de tre värde- och de små - de Iämnas obeaktade.
ringsmännens utredning givit vid handen Elsa Svartengren.
att Bolidens värde mer än väl täckte den i samband med stödet åt Skandinaviska Banken ställda panten.
Utskottsutlåtandets första del, som upp- tog frågan om Sveriges valutapolitik, hade varit före redan på förmiddagen.
P i denna punkt följde kamrarna utan votering utskottets linje, som i huvudsak går ut på att deflationen hör hejdas och räntesatserna alltså hållas på lägsta möj- liga nivå.
Utan att man därmed, i andra sidan, ger sig de faror i våld, som en deflation i detta begrepps vedertagna be- tydelse innehar.
Detta tillfälle att åhöra 6 timmars grundliga penningpolitiska, nationaleko- nomiska och i någon min klasskamps- politiska föreläsningar i riksdagen hade utnyttjats av fulla Ahörareläktare.
Casan.
göra f, Det
Riket, makten Göteborgsk eller och härligheten.
skånsk operett?
Av KLARA JOHANSON, å smärre postkontor har j a g ibland P ohserverat en sparbössa med in- skriften » Tänk på de gamla ».
Det gör jag naturligtvis ett ögonblick, men så går m i n tanke l i k a ovillkorligt över till den högt betrodda hand som (i bästa fall) kommer att vittja bössan och till vars frestelser jag inte i ringaste mån vill bidraga.
En vida nödigare maning borde i feta kapitäler smycka inte bara kollektboxar utan därjämte väggarna i alla offent- liga lokaler, inklusive spårvagnar bus- s a r och järnvägskupéer.
Den lyder: » Tänk pil regeringen!, En regering blir ju aldrig gammal, fastän det sällan står i nekrologerna att den gick bort för tidigt.
Men så mycket mer drivande skäl har man att koncentrera sina tankar på den i dess stackota levnads dar.
Hur många törs frikänna sig från att ha totalt brustit i detta stycke?
Sagda likgiltighet, kränkande i och för sig, kompletterades fordom, eller snarare intill helt nyss, av den tanklösa.
Nu däremot går den lös alla dagar och lite varstans.
Jämt berättar bladen att regeringen i går » syntes » på någon en invigning, eller - om den inte upp- trädde mangrant att regeringen re- presenterades av de och de ledamöterna., Herrar statsråd förekommer aldrig mer - civilt.
Det vore ämne för en doktorsavhand- iing att utreda hur den flärdlösa mini- stären befordrades till regering och hu- ruvida denna ståndsupphöjelse uttryckte en historisk realitet.
För m i n del vågar om vi i ro kunna besinna att regeringen inte bara är engagerad för en pajasroll: Ordet » regering » har under sekler- nas lopp laddat sig med en mångfald betydelser, och när Svenska Akademins ordbok i tjugonde århundradets afton hinner dit kommer det att uppvisa ett ännu oanat antal.
Här begagnar j a g det endast i den för närvarande mest de brukar s e ett gyllne skimmer dallra kring hjässan på sin spegelbild vet man j u inte; det vore emellertid naturligt och ursäktligt.
Men en ödesdigrare förfö- relse ligger på lur i den språkliga tvety- digheten: ministrarna tror sig småning- om kallade att regera.
Till sådana ab- surda konsekvenser leder den titelglädje som särmärker svensk demokrati!
Det gängse meningen: som kollektivnamn ä r synnerligen fördenskull undersåtarna numera bör uppmuntra varandra till skarpt och tankfullt intresse för den i ögonblicket sittande regeringen.
Den tarvar sannerligen stödet av nog- grann uppsikt som surrogat för ett bort- fallet riskmoment: det personliga an- svaret.
Monarker har i alla tider varit utsatta för att vräkas inburas, nackas, och titulärsuvernänerna av i dag hotas oskyldigtvis av Samma yrkesfara.
Men den svenska regeringen har ingenting ledsamt att frukta.
Den bara faller kort lid sammanbragta individer, vilka genom detta namn gör anspråk på ett kungligt attribut.
Liksom de flesta språkförvillelser har denna sjangtila titulatur smugit sig in så försåtligt att man svårligen kan spå- ra dess upprinnelse.
Men före » det de- mokratiska genombrottets hade den va- rit omöjlig.
J a g minns själv den tid då man nöjde sig med blygsamma beteck- ningar som ministären eller - i högtid-.
liga stunder - konungens rädgivare.
Talade man om regeringen så tänkte man sig konseljen kring rådsbordet med kunglig preses vid övre ändan.
Då ministrarna troppade av nerför Lejon- backen föii det väl ingen mötande det att kalla våra statsråd guvernanter, men guvernement med sin starkt ryska bi- smak slår inte an på oss.
Effekten av den betydelseförskjutning jag grubblar över låter sig redan iakt- tas.
» Regering » har under sin långa levnad absorberat så mycken prakt och ära och skräck och magi att ordet än i dag trots allt bevarar en återstod av sin mystiska gloria.
I främsta rummet var.
Det skulle i så fall vara rena no- visen.
Tillsammans med herr Beyron gerna sjungas av friska, kultiverade dansade hon några sakteliga ritualdanser, röster kören sjuder av livsglädje och orkestern gjorde sitt bästa för att dränka klang.
Dirigenten, Matti Rubinstein, beledsa- sång, ord och handling i våldsamma in- strumentorgier.
Grevillius förblir sin gar sångarna hjälper dem, stöder och vana trogen och den som tjuter värst rår bär upp musiken.
Samförståndet mellan på dånet, men direkt sång vill jag inte orkester och artister är stralande.
Inga- kalla resultatet.
Snarare stämhandsnöd- lill Söderman sjunger som en guds ängel, rop.
tjusar med en koloratur som inte skäms I stället för den sjukanmälde herr stie- vid sidan av Ada Saris näktergalstoner.
hel axlade herr Cembraeus danskomikerns Och ett sådant befriande, enkelt och gra- roll.
Han flodhästade igenom alla da,,- ciöst Spel!
Med en häpnadsväckande vir- ser med energi och i sitt anletes svett - tuositet glider hon över ifrån sång till tal bra arbetspretation men onjutbart som och vice versa utan att man märker hur skönhetsyttring salongen satt det går till.
Operetten får ett berätti- Naima Wifstrand och operans egna fur- gande och en lyster som förädlar genren.
stinnepretendenter, fruarna Björk Rvd- Lars Egge har tagit jättesteg i rätt rikt- inte ning.
HAn sjunger bättre än någonsin, kvist och fröken Ewert.
Hade Varit idé att försöka få till stånd ett gäst- rör sig ledigare än förr - men är fort- spel av Naima eller Margit Rosengren?
farande sminkad för galleriet och borrar Eller i tur och ordning ge oss alla opera- sina blickar tvärs genom salongsväggen sångerskorna?
Baletten skötte sig bäst ut till garderobsdamerna.
Slipa av den- och en liten knatte ur dess led var den na obetydliga mannerism och Sverige har enda som talade ren och tydlig svenska.
sin enda operettälskare i fullkomligt skick.
Nästa gång dir. K i n c h och göteborgs- Stora Teatern i Götreborg ger för när- varande en provbit av sitt operettkunnan- ensemblen hedrar oss med ett festspel tag då med i kappsäcken partituren till de på Oscarsteatern.
» Violen från Mont- » J o n n y spelar upp », » Schwanda », %si- martre » är en gladare version av Bohéme och den kálmánska musiken varierar n~~~~ Boccanegra », » Rodelinde », » Maske- friskt melodierna från » Maritza » Tack rad » eller » Estrella di Soria ».
Det skulle vare en intelligent, eldande regi dansar göra oss gott att få begreppen om Opera- Violen över scenen i en sprudlande tem- konst litet ruckade.
Framför allt behö- po.
Man hinner inte stanna till en kritisk ver vi känna denna icke pensionsberätti- begrundan, spelet och sången avväpnar gade sångarglädje strömma emot Oss över alla sura tendenser ifrån åhörarhåll.
Dia- rampen i fulla drag.
operettexperiment undanbedes så länge Stockholm ståtar med en scen vars enda näring är just operett.
Illojal konkurrens får inte vara ett villkor för statsunder- stöd.
Herr Forsell är antingen en blodig hu- morist eller också försedd med skygg- lappar, framförandet av Csárdásfurstin- nan gör intet för att stärka operakårens anseende, snarare får det betraktas som ett förlöjligande Parodien inte enbart tangeras, den hyllas och sättes i högsåtet.
Fru Pålsons caharetdiva Sylva demon- strerar bristen på allt vad en operett- aktris bör besitta - charme, grace och kroppskultur.
Såväl sång som tal är färgat av ett okultiverat skånskt uttal.
Hennes dressinggown i första ak- ten verkade hoprafsad på Epa och man- övrerades.
som om den varit ett säng- täcke.
Ser de förföriska varietédivorna ut på det sättet förvånar det mig om nå- logen talas av väl skolade artister, jag bara gissningen att den ursprungli- gen vållades av bristen på en term som skulle ha motsvarat engelskans govern- ment och alla dess romanska syskon, distinkt skilda från reign.
régne, regno, reyndado.
Man kunde möjligen enas Av SVEN STÅL.
peretten ä r f. n. Stockholms mest gon prinspojke fastnar för dem på all- gynnade sångart Odéonteatern går för fulla hus, Vasateatern och Oscars likaså och nu tänder Operan ideligen röda lyktor tack vare Kálmán.
Det är inte småsummor som går ur landet i form av royalties!
När Ranft slutade med sin sångensemble, operetten blev husvill, an- såg Operan det förmodligen som en plikt att rikta den lättare sånghungern med ett par medelmåttigt uppförda Offen- bachare per Ar etc. Reinhardt visade oss hur det inte skulle ske och de inhemska reinhardtarna gjorde likaledes - sist i raden står n u Csárdásfustinnan Spiken är kraftigt inslagen i likkistan - flera festlighet, ett galaspektakel, en bankett, skadeglädje varmed man bedkådade vrångbildsritarnas skildringar av rege- ringens apparition och mera iögonen- fallande åtgärder Okynnet fyllde dock uppgiften att hålla menige man i vet- skap om den ifrågavarande persongrup- péns existens.
Nu då denna grumliga källa p i hemlig order har stoppats bör på några tillfälligt och för obestämt O in att säga: » Där går regeringen ».
påverkar denna naturligtvis de herrar som det beredes tillfälle att bilda bolag under det trolska namnets hägn.
Om ' sån-.
Sven Stål rörande sig med tegelbördorna i en stän- dig kretsgäng.
Hans skisser till väggdekoration och den stora Verksamhet lider av löslighet i kompositionen Och det viktigaste: trots A v LILLY ARRHENIUS.
tjutande fabrikspipor, rörliga lyftkranar, myllrande människor i arbete lyckas ej Stri Derkert heter konstnärinna som konstnären g e intryck av brusande liv, av framträder på Svensk-Franska konstgal- rörelse av fart.
För honom ä r detta leriet.
Hon har förut utställt miniatyrer; motiv huvudsakligast estetiskt, och därför där hon försökt förnya den gamla banala målar han e j med den lidelse, den känsla, tekniken.
Siri Derkert målar huvudsakli- som skapar stor konst.
Konstnären må- gen barn, barn i alla åldrar.
Hon har lar med samma intresse nätta blomstille- ganska mycket av både sin teknik och ben som trälande Snöskottare.
De tav- sin känsla gemensa,,, med två andra lor, på vilka han synes ha lagt ner mest kvinnliga barnmålare, Vera Nilsson och intresse, ä r porträttet av modern, en en- Mollie Faustman.
kel, flärdfri kvinna med grått hår och Bäst lyckas hon att återge ett- och två- svart klänning, och Mor och barn, där åringar Hon får fram det omedelbara, kvinnan kärleksfullt trycker den lilla charmfulla hos de hjälplösa små byltena, ungen till sitt bröst.
som fundersamt suger på tummen.
Bland Norrlandsmålaren Helmer Osslund hade konstnärinnans bästa saker är också Mor före 7.5-kronorsutställningen tagit Galleri och barn, där hon dock lärt så mycket av Moderns lokaler i besittning.
Han målar Käthe Kollwitz, att man n ä s t a kan tala Lapplandsnaturens var, sommar, höst och om kopia Hon har ofta nä ett operson- vinter.
Bergens, vattnets och trädens ligt sätt accepterat Käthe Kollwitz´ stil, ler (då man knappast kan räkna på att skiftningar i olika årstider Osslund har utan att tyvärr ha hennes brinnande so- få en oljemålning av någon kvalitet för ett romantiskt naturintresse och förmåga ciala intresse och mänskliga medkänsla.
det priset) hade utställningen verkligen till inlevelse i denna ödsliga, ensamma na- Siri Derkerts patos gäller Moderskapet.
haft en mission att fylla tur.
Framför allt lyckas målaren att Man får ju vara tacksam för att en konst- fånga den tidiga vårstämningen med blå- * när alls har någon lidelse, och hoppas lila björkar mot vit snö och böåa berg, att Siri Derkert, som nu verkar något islossning med vitgrönt vatten, strömman- ensidig, så småningom skall utvidga och Bland de konstnärer, som framträtt de över rosa klippor.
och vattenfall vid tldigare i vår, förtjänar Harry Andersson fördjupa sin intressesfär.
Porjus med grönvitt, brusande vatten över Galleri Modern har börjat med en ny att nämnas, en ung målare som utställde blågröna klippor med hängande björkar.
slags utställning.
En konstens enhets- i Konstnärshuset.
Han har en lugn, för- Osslund kan i sådana målningar komma prisförsäljning.
Alla konstverk för 7 5 kr.
finad, stillsam färgskala.
Det som gör fram till en fördjupad och andlig natur- styck.
Idén kan vara mycket bra.
just honom speciellt intressant ä r att han ofta uppfattning Som nu för tiden är ganska nu behöver man även för konstnärernas använder motiv ur arbetarnas och arbe- sallsynt.
skull ta vara på det konstintresse som tets värld.
Av dessa anser j a g Tegel- finns, och uppmuntra det med billiga pri- lossare bäst, med de blåklädda arbetarna ser.
Ko n s krö n i ka en.
- mjukt och kollegialt.
Efterräkningar brukas inte.
Det finns till och med bo- lagsstyrelser som råkar Värre Ut.
Rikt och spännande stoff skall inte tryta om Vi energiskt företar oss att tänka på regeringen.
.
, Galleri Modern utställer en hel del vär- defulla saker.
T. ex. teckningar av L a n Boëthius, rödkritteckningar ur allmoge- liv av Gustaf Carlström, akvareller och teckningar av Bo Zweigbergk.
Ett par tavlor av Halmstadgruppen, framförallt av Sven Jonsson och Valdemar Lorents- son.
Men där finns också ett otal trå- kiga, banala, plottriga, meningslösa sa- ker.
Väggarna äro nästan klädda med små små skisser.
Om där hade varit starkare gallring, färre saker, mera teckningar och akvarel-
MÖTESPLATSEN - Blekinge länsförbund av Svenska Kvin- nors Vänsterförhund höll söndagen d.
10 Intressant och spirituellt skildrar Agnes livet i fabriken och uppsyningsmännens april årsmöte i Karlskrona.
Smedley (bekant i Sverige genom sin trakasserier under de 1 2 timmar långa hill, frihet att i varje ålder få leva ut den landet mellan barn och vuxna på så hårda I mötet deltog representanter för samt- bok » Bara en kvinna,) i Frankfurter dag- och nattskiften.
Här är slutstrofen: ålderns speciella intressen och fantasier prov.
Kravet på ordning är förenat med liga lokalföreningar inom länet.
Zeitung.
hur hon nu bland annat får vara och att utveckla hela den välsignade ska- ändamålsenliga anordningar för att kun- Mötet öppnades av Iänsförbundets ord- med om att se den nya folkvisan uppstå tornet, parkraft som finns i varje barn.
Den na uppfylla det.
förande, fröken Ebba Holgersson, som i Kina.
I allmänhet behärska ju inte de Oh m i n a trötta bröder och systrar!
I arbetet och verksamhetslustens till- hälsade alla välkomna och gav en över- skaparglädje som börjar redan i vaggan, främmande djävlarna kinesiskan.
De Vi måste organisera oss, rycka bara på axlarna och säga: » alla Vi måste kämpa, när ungen upptäcker sin egen lilla näve fredsställande ligger uppfostrans kärn- sikt över händelserna inom Vänsterför- bundet sedan sista länsmötet.
infödingar sjunga när de arbeta ».
Men och ihärdigt försöker manövrera den in punkt.
Vid första blick in i dessa verk- Fröken Hedvig Falck redogjorde för Agnes Smedley rycker inte på axlarna.
till seger, städer, skolkök och lektionsrum känner förhandlingar och föredrag vid central- i sin mun.
För henne är det ej fråga om en inne- En annan visa, som gärna sjunges, styrelse- och landsmötet i Stockholm i hållslös rytm.
Hon vet, att dessa nya januari, och därefter antogs styrelsens folkvisor tyda på ett Kina, som befinner skildrar barnarbetet i silkespinnerierna.
Små magra bleka flickor komma till spin- förslag till nya stadgar för länsförbundet.
sig i häftig omvälvning.
Till förbundets ordförande omvaldes Några av de nya folkvisorna äro för- neriet, mär de rika gå till sängs ».
Och deras trasiga kläder äro » intet skydd mot fröken Ebba Holgersson, till de olika fattade av textilarbeterskorna i Shanghai gruppernas representanter i styrelsen val- och det är dessa, som jag försökt över- nordanvinden ».
Några äro sju år gamla, des: för folkfrisinnade gruppen fröken sätta.
De påminna om den schlesiska andra nio och åter andra elva.
Deras Maja Håkansson, Jämjöslätt, suppleant vävarevisan, som Gerhardt Hauptmann små fingrar äro flinka.
Bli de sjuka be- fru Maja Johansson.
Nättraby, f ö r libe- flätat in i sitt bekanta drama » Die We- kymrar sig ingen om dem.
Bli de friska rala gruppen fröken Ester Johnsson, ber ».
Några äro vemodiga, andra äro är deras plats redan upptagen, och dö de Karlskrona, för radikala gruppen fröken stridslystna, allt efter författarinnans tem- sänkas de i en ensam grav.
Glömda.
Här är till slut en strof.
som kan ha Ebba Holgersson, suppleant fröken Mag- perament.
Och de sjungas till gamla sitt intresse då den visar den ännu här- da Thulin, Ronneby, samt för fria grup- välkända melodier.
pen fröknarna Hedvig Falck, Karlskrona, Här är en författad av arbeterskan skande feodala familjeordningen.
och Olga Herrlin, Karlshamn, med fröken Keu Lou.
» V i förtjäna våra kläder, vi förtjäna vårt Ebba Hellström, Karlskrona, och fru Ida ris » Ett slår klockan i tornet.
Öksnevad, Johannishus, som suppleanter.
Och ändå måste vi tåla makens och svär- I öster går manen upp.
Sedan gemensam lunch intagits höll fru föräldrarnas slag.
Och vi textilarbetare lida utan ände Ellen Hagen ett fängslande föredrag över Vi gå hem, tvätta och koka och sy tills Ya-ha del wei!
ämnet » Vunna mål och nya ».
Efter före- midnatt är inne.
Lyssna till mig draget följde en livlig diskussion, där vik- Vårt barn blir blekt och magert.
ty vi ha Kapitalisterna förtrycka oss ten av att höja kvinnornas samhörighets- för litet mjölk., Krossa vårt hjärta känsla men bekämpa deras bundenhet och Ya-ha del wei!, Ja, infödingar sjunga när de arbeta.
mindervärdighetskänsla livligt under- ströks.
man, att här är det inte fråga om några Två löftesrika svenska uppfost- Sedan ordföranden avslutat mötet, vid- odågor, som skola straffas för sina sned- ringshem.
tog samkväm, varvid diskussionen om sprang, utan det är unga medborgare Viinsterförbundets arbete, alltid lika ny Den fria uppfostran, som vill skydda bland andra medborgare, som i fritt ut- och levande.
fortsattes.
barnen från pedagogiskt mer eller mindre vecklande av sina skapande krafter äro okunniga uppfostrares dilettantmässiga beredda att skaffa sig den aktning som fogliga som lamm, varje morgon lika och skadliga ingripanden prövas just nu varje ärlig arbetspretation skänker.
glada och nitiska i arbetet.
i många länder.
Tidevarvet har vid före- Utom lantbruksarbete vid Skrubba fö- Vi ha ännu inte några skolor för pro- gående tillfällen haft anledning omnämna rekommer också yrkesutbildning i olika blemföräldrar.
Det är den mest skriande detta hantverk, snickeri, skrädderi, mekanisk flera av de försök som gjorts.
I i det nutida uppfostringsarbetet, bristen ilket vanvettigt begrepp.
Efter allt utföra och fullborda detta fördärvbrin- sammanhang kan det vara av intresse att verkstad med både praktisk och teore- säger Neill.
Men vågar man inte hoppas vad som hänt - i mänsklighetens gande verk som heter ungdomens milita- må erkännas tisk undervisning och det nuvarande läge?
Världen skriar efter risering.
Visst kan man säga att Sveri- ta del av några försök på sbddsupp- att detta nya förhoppningsfulla arbete avrustning, efter avmilitarisering av den ges ungdom är mera skyddad i jämförelse fostrans område som gjorts i vårt eget att resultaten imponera.
En smittande bland barnen, skall skapa en generation äldre generationen, den som redan är in- med en del andra länders ungdom.
men i tand och vi ta då som exempel två av de arbetstakt råder också i verkstäderna.
så lyckliga människor, att de som för- av fekterad av militarismen och krigsbacillen, ett avseende är faran större hos oss: Mili- närmast till hands liggande » skolorna », Många präktiga yrkesmän ha utgått där- äldrar inte längre behöva vara några den som lidit och nu lider av kriget tariseringen sker mer försåtligt än i an- nämligen Skrubba, Stockholms stads ifrån, som fått goda anställningar och problem?
och så skulle man nu inympa i den nya dra länder.
Man säger inte rent ut vad skyddshem för gossar och Tempelbacken endast gjort samhället heder.
friska generationen dessa fruktansvärda, som avses.
Man skyler över med fagert C.
H. förödande sjukdomar!
tal om pli och hållning, om vakenhet och för flickor.
Är det inte en fruktansvärd mar- noggrannhet, om stora minnens värjande, Barn som inte trivas hemma.
dröm frågade talarinnan fru Frida om folkuppfostran m. m.
Men halva san- Hagen, v i d d e t diskussionsmöte som ningar äro ofta farligare än hela lögner.
är god luft på Tempelbacken Flickorna på Tempelbacken spela Stockholmskretsen a v Internationella Vapenövningarna vid läroverken fort- och Skrubba.
krocket på lekplatsen när vi komma ut kvinnoförbundet f ö r f r e d och frihet sätta alltjämt sedan de förbjudits, fast un- Hela atmosfären i dessa båda anstalter en solig dag, de ha skolarbete och hus- der a n n a t sken.
I vissa Iäroverk utbytes höll den 29 april Men v i veta att dag som i dag är, idrottsdagarna regelbundet mot skjutöv- är uppfriskande fri från anstaltskaraktär, hållsgöromål bakom sig för dagen.
Det övas 16 millioner unga människor att ut- ningar.
Anslagen om ungdomens land- i bildlik och bokstavlig bemärkelse.
Ge- är många små öden som sammanförts på föra nästa krig.
Det är den mera på- storm uppsättas i skolornas lokaler, trots nom öppna fönster släpps sol och luft in den soliga spelplanen, barn som varit med tagliga sidan, men där bakom äro otaliga att riksdagens anslag till skyttet numera om varjehanda, men som här låta sina krafter i rörelse för att förbereda, stödja, utgår endast med villkor att ungdomen i rummen, härligt och rikligt.
Allting är ordnat så att barnen skola fostras till bästa krafter växa.
En del lida helt en- icke engageras i skytterörelsen!
Lottaföreningarna göra sina insteg i goda vanor utan odrägligt tryck.
De ha kelt av det felet, att de inte uthärda hem- flickskolorna, och även om militärerna t. ex. inbjudande tvättrum och goda ut- ma.
De bli trotsiga, omöjliga, ohjälpliga själva säga: de höra icke till oss - och rymmen för ytterkläder, vita skor och alla att få till något arbete.
Efter en kort tid i någon mån se ned på » de välvilliga på hemmet äro sådana barn mestadels Lottorna », medverka de till fasthållandet de tillhörigheter som kunna sätta förhål- av den gamla mentaliteten, den som ledde till världskriget.
Antisemitismens giftsådd strös också ut bland de unga genom böcker och tidnin- gar och genom lärares försorg.
I I väster går månen i Ya-ha del wei! » Ungdomens militarisering?
V - ' ' den unga frun lyckas så bra med baket unga frun visar mamma sitt vackra och goda bröd Hon får beröm, och be- röm är det bästa betyg hon kan få.
Det är ju mamma som genom sina vinkar och råd visat henne vilka resultat man kan nå upp till med ett verkligt gott och bak- kraftigt mjöl mammas - kooperativas mjöl Bort med alla dessa för ungdomen och för släktet skadliga företeelser!
Skolorna ha kunnat förbjuda tobak och andra för- därvliga saker, skulle da icke föräldra- möten kunna påverka de lärdomsanstalter dit ungdomen skickas så att lärarna bleve vakna för vad den nya tiden kräver: Ingen militaristisk propaganda i skolorna!
Inga vapenövningar på idrottsdagarna!
Sedan talarinnan därefter erinrat om d e glädjande enhetssträvanden inom fredsrörelsen som alltmer kom- mer till synes och utvecklat synpunk- terna på positiva medel, k a m p mot värnplikten, och en djupare gemen- skap med d e unga, utan översitteri, avslöts anförandet med Romain Rol- lands ord: » Om kvinnorna icke käm- pa till sitt sista andetag mot den an- nalkande katastrofen, så kommer de- ras söners blod över deras huvuden.
De äro då meddelaktiga i den för- ödelse, som de icke haft energi nog att förhindra., E.
S.
