# ID: svediakorp-per3577
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1932
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,139
# sentences: 435
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Förbudsomröstningen i Finland.
Om Gandhi får sin vilja fram.
S v e r i g e s väg g e n o m pen- ningkrisen.
En bok av professor Gunnar Myrdal.
.
Natur och Kultur.
3,25.
S tilleståndet i Indien är slut, och kampen mellan England och iii- En pressens s t o r m a n.
diska folket blossar upp på nytt.
C.
P. Scott i Manchester Guardian Gandhis häktning några dar efter av Artur Möller.
* hans återkomst från Rundabords- konferensen inleder dramatiskt detta S v e n s k folkriksdag i av- nya skede i frihetskampens historia.
rustningsfrågan.
Arbetet på Indiens nya konstitu- Intervju med Borgmästare Lindhagen.
tion fortsätter visserligen officiellt i de kommitteer som Rundabordskon- Elin Wägner skriver om ferensen tillsatt.
Men det kan inte En ny feminism.
undanskymma faktum att försöket * med samarhete mellan engelska re- A l m a Söderhjelms m e m o - geringen och frihetspartiet har stran- arer.
dat för denna gång.
Englands hög- Av Emy Ek.
sta bud är för långt avlägset från frihetspartiets niininiikrav.
Och den W i e n s Medelsvensson - indiska delegationens inre splittring h e r r v o n Wiener.
i frågan om minoriteternas ställning Av Elsa Björkman-Goldschmidt.
inom den tänkta nya representatio- nen försvagade dess ställning och förlamade dess slagkraft.
Nu kan man nog säga att den indiska par- ONDAGSPLAKATET HAR UT- tens ställning skulle varit betydligt FÄRDATS.
Det handlar i år starkare om indiska folket självt fått uteslutande om Konung Gustaf I I välja sina ombud i stället för att Adolf, och utmynnar i en maning att taga honom till föredöme och dessa utsågos av vicekonungen och beträda hans av gudsfruktan och vidare om konferensen hållits i Iii- pliktuppfyllelse intill döden utstaka- dien som rimligt hade varit.
Men de stig.
Endast så firas i sanning givetvis, motsvaras splittringen inom minnet av den man, som sedan sek- delegationen i London av intresse- ler av vårt folk betraktats som det konflikter inom Indien självt mellan förkroppsligade sammanflödet av nationens förnämligaste anlag och hinduer å ena sidan, muhammedaner.
berömligaste handlingar, heter det.
sikher och kastlösa å den andra si- Inför detta överväldigande tre- dan.
Engelsmännen ha tidigare iii- hundraårsminne har tydligen hr Sta- troducerat särskild representation dener funnit den närvarande tidens för de olika minoriteterna inom de företeelser för obetydliga att läggas märke till.
DET ÄR EN GOD REKLAM som tilldelats Karl-Gerhards revy.
En sketch över Frankrikes eko- nomiska politik framställd som en skildring av fru Marianne som hordellinnehavarinna, har förbjudits av polisen.
Såsom opassande.
Detta memoarer.
skedde efter en protest av franska ministern hos Utrikesdepartementet.
De franska tidningarna storma över emoaråldern är i Sverige syn- förolämpningen.
Är det möjligt att nerligen låg.
Trettio- och man känt sig träffad?
fyrtioåringar offentliggöra utan att Karl-Gephard beklagar i sin för- svarsskrift polismästarens förbud, blinka sina mer eller mindre intres- som vittnar om en hotande censur santa upplevelser med angivande av över vårt land!
de berömdheter, de sammanträffat S K A T T E S T O L D E N HAR KOM- med på sin egen väg mot ryktbarhet.
MIT så långt att polisrapporten För att memoarer skola ha något lagts fram och hr Sjögren rannsa- verkligt värde, synes mig dock, att kats första gången.
Inte minst slå- ende i denna fantastiska storstöld, man måste ställa ganska stora krav är Sjögrens förmåga att utnyttja den icke blott på upplevelsernas egen- svenska laglydigheten gentemot det skap att äga djupt och allmänt in- allmännas inblandning i privatlivet.
tresse såsom representativa för en Han uppger sig komma från trafik- viss epok, utan också på författarens byrån eller verkmästaren, och alla upplysningar lämnas beredvilligt.
För förmåga att återuppleva det förgång- varje skymt av offentligt uppdrag na med något av dess ursprungliga Att återuppleva stå de svenska dörrarna rörande känslobetoning.
öppna.
längesedan passerade känslolägen och giva konstnärligt uttryck däråt, T T UTRIKESMINISTERMÖTE har hållits i Köpenhamn mellan är egentligen diktarens sak.
Varje de skandinaviska länderna för att verklig memoarförfattare är också dryfta det handelspolitiska läget, något av en diktare, men en diktare, där man hoppas uppnå samarbete till inbördes stöd för de tre länderna.
som icke fritt får omforma och kom- RÖKEN KERSTIN HESSEL- binera det upplevda.
För en me- GREN, som på sin 60-årsdag moarförfattare är det därför en vinst, bler föremål för omfattande hyllnin- om han äger historikerns respekt för gar från enskilda och organisationer fakta och hans vana att dokumen- hela Sverige runt, fick av socialmi- tera sin franiställning.
nisterns hand mottaga guldmedaljen Från samtliga här nämnda syn- av 12:te storleken med inskrift » För medborgerlig förtjänst ».
Veterligen punkter är professor Alma Söder- ä r det första gången denna utmärkel- hjelm.
en väl rustad memoarförfat- tare.
Hon har levat ett sällsynt rikt se tilldelats en kvinna.
och starkt liv under en för Finland och världen händelserik och skakan-.
Vad har Ränt?
B kommunala styrelserna, detta vilja dessa införa på det politiska områ- det.
Gandhi och hans parti står obönhörligt däremot, det vore en vi- visektion av Indien.
Tjäna Indien, så bli n i valda till parlamentet utan minoritetsskydd, säger Gandhi.
England vill som övergångsform till full frihet ge Indien inte bara provinsiell självstyrelse utan även central - men med stora förbehåll!
Dessa förbehåll gälla armén, utri- kespolitiken och finanserna.
Av bud- geten skulle engelsmännen dispone- ra 85 % och indierna få fritt röra sig med de återstående 15 %.
Fri- hetspartiet nöjer sig inte med mindre än ett fritt Indien som har sin cgen armé, sin egen utrikespolitik och själv sköter sina finanser.
Men fri- hetsrörelsen är icke i dag mäktig nog att mot det nya högerväldet i Eng- land diktera villkoren för slutuppgö- relsen mellan dessa båda olycksaligt hoptrasslade folk.
Det är inte bara fråga om att överflytta makten i Indien från främ- mande härskare till landets eget folk och så gå vidare.
Det är fråga o m att byta system.
Frihetspartiet, Gandhi och hans efterföljare vilja icke bygga vidare på engelsmännens verk.
De vilja gå tillbaka och knyta vid, där historiens tråd slets av då engelsmännen lade Indien under sitt välde.
Gandhi har nyligen i ett (Forts. sid. 2).
å Alma Söderhjelms M E F Veckovakten Av EMY En väg genom krisen.
Professor Myrdals förslag.
A v de svenska nationalekono- merna ha som bekant flera lagt fram sina program för Sveriges handlande i den nuvarande ekono- miska krisen.
Vi omnämna för da- gen det strax före jul utkomna arbe- tet, Sveriges väg genom penningkri- sen av professorn vid Handelshög- skolan i Stockholm Gunnar Myrdal, som bl.
a. kommer att vid Svenska Kvinnors Vänsterförbunds landsmöte i Stockholm o m lördag och söndag hålla ett föredrag om den ekono- miska krisen.
Utgångspunkten för hans resone- mang och målet för de åtgärder han föreslår kan uttryckas så, att alla blir i hög grad utslagsgivande för detta värde.
Det nära samband mellan närings- livets intressen och den rena pen- ningpolitiken som alltså finns, leder så småningom fram till förslaget att åtminstone för närvarande rent till- fälligt ge vår ekonomiska politik ett drag av planhushållning.
Riksban- kens penningpolitik är » just nu icke en rent bankteknisk angelägenhet utan en integrerande beståndsdel av vår allmänna finans-, närings- och socialpolitik, varav följer att pen- ningpolitiken redan för sin genom- förlinrhet och än mer för graden av sin effektivitet är beroende på vad som företages eller icke företages på dessa andra områden,.
Målet för denna fastare organise- rade finansiella politik med vilken krisläget skall bemästras bör vara att krafter måste i första hand sättas in på att stödja den gren på vilken vi alla sitta, produktionen.
Pro- duktionen måste hållas i gång och helst positivt lyftas upp ur den rå- dande hårda depressionen.
Härav icke gå på företagsminskningens, följer att alla förslag av deflationis- sparsamhetens och inskränkningens tisk innebörd såsom en eventuell åter- väg.
Arbeten, enskilda och allmän- gång till gamla guldpari med därav na, böra i största möjliga utsträck- följande ytterligare sänkning av ning hållas i gång.
prisnivån och sänkning av produk- I linje med denna väg till förtro- tionen, bestämt avvisas.
Situationen på arbetsmarknaden tillsammans med produktionens rän- tabilitet är den springande punkten i frågan om den svenska penningpo- litikens inriktning.
Professor Myrdal understryker den stora betydelse för det internationella förtroendet och därmed utsikterna för den svenska kronans framtid som ligga i att stör- re lönestrider just nu undvikas.
Un- der de ovissa förhållanden som råda utan någon fast stödpunkt för kro- nans värde, spela de psykologiska faktorerna en oerhörd roll och för- troende eller icke från utlandets sida endets återställande ligger upprät- tandet av ett verkligare och mera hållbart internationellt samarbete än » den oavbrutna humbug med de internationalistiska slagorden, som under senare år härskat till ren ska- da för den internationella organisa- tionen.
Grundvalen för ett sådant samarbete är troligen, anser profes- sor Myrdal, fastare förhandlingsen- heter, d.v.s. fastare organiserade nationella ' områden, skapade genom planhushållning.
T y framtiden till- hör de organiserande krafterna.
Den fria konkurrensen har spelat ut sin roll.
EK Uppriktighet och redlighet.
de tid.
Hon har historikerns och vetenskapsmannens förmåga att kri- tiskt sovra materialet och konstnä- Anna Lindhagen om Stockholms fosterbarn.
rens kraft, att gestalta och levande- göra.
Den del av hennes verk » Min är fröken Anna Lindhagen den landet.
Det behövs inte alls utac- värld », som nu föreligger, är därför 1 januari i år slutade sin be- kordering i så stor utsträckning och av största värde och intresse.
fattning som föreståndare för Stock- skulle behövas ännu mindre om det Från den finländska litteraturen, holms stads barnavårdsnämnds ut- funnes rikligt med upptagningshem framförallt Lybeck, Procopé, Mörne ackorderingsavdelning, kunde hon eller barnhem för mera tillfällig vård.
och Gripenberg, känner man den räkna trettio år i barnavårdsarbetets I sådana fall t. ex. där modern är dova stämningen under det passiva tjänst.
Det har varit år av stora för- sjuk eller har övergående svårighe- motståndets tid, då Finlands folk ändringar och genomgripande initia- ter, kunde barnet tas om hand på förde en förbittrad kamp mot för- tiv på hela det sociala arbetets och ett sådant hem tills det kunde få ryskningspolitiken.
Alma Söderhjelm inte minst den samhälleliga barna- komma tillbaka till sitt eget hem.
börjar sin skildring med hösten 1898, vårdens områden och till många av För barnet själv är det mycket mera då Bobrikoff kom, och febr.
1899, dessa är Anna Lindhagens namn givande att veta att det haft anför- då Fehriiarimanifestet, som innehar, oupplösligen knutet.
vanter som brytt sig om det - det att Finlands lagar hädanefter skulle Särskilt i fråga om utackorderings- har en oerhörd psykisk betydelse så stiftas av ryska myndigheter, plöts- systemet har den idé, som lett frö- känsliga som barn äro.
- Varför ligt gjorde slut på den relativa idyll, ken Lindhagens arbete varit att så har jag inte haft någon pappa och i vilken man förut levat i förlitande mycket som möjligt försöka bibe- mamma?
- Och man måste också på tsarens nåd.
Alma Söderhjelm hålla sambandet mellan barnet och tänka på fosterföräldrarna, som kan- gör en levande skildring av den tid, föräldrarna, framförallt modern.
ske just sedan de fäst sig vid barnet som n u följde, då man under gräns- — J a g vill inte vara med om att det bli tvungna att lämna det tillbaka lösa offer av kraft, tid och pengar till varje pris skall utackorderas - igen.
(Forts. sid. 4).
å organiserade det passiva motståndet.
denna massutskickning av barn till Till tecken på stämningen i landet anlade man sorgdräkt, och på ' bre- vens framsida satte man svarta sorgmärken, under det de ryska fri- märkena placerades på baksidan.
In- dragna tidningar ersattes av småblad med de mest kuriösa namn, t. ex. N (Forts. å sid. 4).
Om Gandhi REDATIONSKOMMITTÉ: Elin Wägner, Elisabeth Tamm, sid. 1).
Ada Nilsson, Den H o n o r i n e Hermelin.
REDAKTUR: Carin Hermelin.
ANSVARIG UTGIVARE: Ada Nilsson.
får sin vilja fram.
Svensk folkriksdag (Forts. fr. föredrag i Royal Institute i avrustningsfrågan.
märkligt of International affairs framlagt det- D e n 9 jan.
1 9 3 2.
Finlands förs- budsomröst- ning.
Förbudsomröstningen i Finland gav ett utslag, vars tydlighet man knappast väntat.
Att i Helsingfors och andra större städer en mycket stor majoritet uttalat sig för förbu- dets slopande förvånade visserligen ej.
Icke ens att det socialdemokra- tiska partiets paroll, som i ytterst förenklad form uttryckts så, att » överklassen vill att underklassen skall supa » eller » den fattige arbeta- ren skall lockas att dricka dyrt och högt beskattat brännvin, medan över- klassen skall smörja kråset med tull- fritt och obeskattat vin » - icke ens denna förenklade propaganda gav förbudsvännerna majoritet i de av ar- betare bebodda stadsdelarna.
Men att landsbygden i sin helhet gick in för förbudets slopande är ägnat att förvåna, på samma gång som det talar sitt tydliga språk om de oef- terrättlighetstillstånd som rått ' under förbudet - och som slutligen kun- nat framkalla denna starka opinion.
För hela landet gav omröstningen omkring 70 % för förbudets totala avskaffande, endast 1 — 2 % för dess delvisa upphävande och c:a 2 8 % för dess bibehållande.
Vad som ytterligare är att märka beträffande omröstningen är att ett starkt snöväder hindrade ett livligare deltagande, vidare att, precis som vid den svenska omröstningen 1922, kvinnorna i de kusttrakter, där smuggling särskilt bedrivits, i fram- ' trädande grad uttalade sig mot för- budet.
Urtima riksdag är nu inkallad till den 19 januari och förslag till alko- hollagstiftning håller på att utarbe- tas.
Därvid kommer det s.k. Ser- lachius-förslaget att läggas till grund, vars kärnpunkt lyder: » Handeln med rusdrycker skall ordnas så att därav uppkommer så ringa skada som möjligt och så att den så mycket som möjligt begrän- sas., Handeln lägges under ett mono- polbolag, och ordnas av ett statligt kontrollråd med vidsträckt myndig- het.
Spriten blir sålunda ingalunda 20-21 februari samman- träder i Musikaliska Akade- mien i Stockholm en konferens av ombud för föreningar och samman- slutningar runt hela landet, för att efter de gamla folkriksdagarnas mönster dryfta avrustningsfrågan.
Bland initiativtagarna är borgmästa- re Lindhagen, ordf. i den kommitté, som har frågan om hand, varför vi vända oss till honom för att få höra hur planen utvecklats.
- Bland opinionsyttringarna i fredsfrågan, som med anledning av regeringarnas nedrustningskonferens i Genève omsider inströmma även från folken, säger borgmästare Lindhagen, har .tanken väckts att ge denna opinion även ett särpräglat framträdande i Sverige genom en s.k. folkriksdag.
Namnet är lånat från den folkriksdag som gick i bre- schen för den allmänna rösträtten.
Bevekelsegrunden var den, att då fol- kets officiella representation, riks- dagen, i någon livsfråga icke alls el- ler otillräckligt gjorde sig till måls- man för de djupliggande behoven i folksjälen, så skapade dessa ström- fri.
Den har under förbudet prak- tiskt taget varit mycket friare.
Men man söker om möjligt - avkoppla vinstintresset av utskänkningsrörelse från restaurangerna och staten får i stället inkomsten av spriten.
Otvivel- aktigt spelade den synpunkten en mycket stor roll.
vid Omröstningen, att staten på detta sätt kunde få en inkomst, som den så väl behövde - sär nu ändå icke nykterheten beford- rades genom förbudet.
Hjulet har snurrat runt.
Det gäll- de en gång att lösgöra staten från sprithanteringen.
Man ansåg det ovärdigt att det allmännas utgifter bestredos med medel av så tvivelak- tig härkomst.
Men det visade sig ännu farligare att dessa medel utläm- nades till det enskilda profitbegäret, som ingalunda stävjas av lagar, vil- ka icke äro förankrade i ett starkt folkmedvetande.
Förbudet i Finland har kommit till korta under en hård och påfres- tande tid.
Arbetet för ökad folknyk- terhet måste nu tas upp efter nya linjer.
Måtte inom den stora majo- ritet som fällde förbudet - säker- ligen av många olika skäl - finnas tillräcklig psykologisk insikt, så att de nya åtgärderna icke i viss mån uppegga spritmissbruket utan verk- ligen uppfordra den enskildes ansvar inför spriten.
ta.
Han utdömer Englands under- ningar sin egen målsman uti en för visningssystem, dess " sjukvård och tillfället organiserad folkriksdag.
hälsovård, dess industri, dess bevatt- - Fredsfrågan är dagens pro- nings- och transportsystem som blem, fortsätter borgmästare Lind- olämpligt för Indien och framför allt hagen.
Den har fått en oväntad upp- för dyrbart.
Vi vilja fördubbla den höjelse, ity att den befinner sig på fattiga befolkningens inkomst, det allas läppar.
Men partierna ha visat vill säga öka den från 15 till 30 öre sig otillräckligt skickade att avslöja om dagen.
Vi vilja förbättra hälso- dess väsende.
Och de binda sina tillståndet, höja bildningen, höja av- medlemmar efter dagspolitiska for- kastningen av jorden.
Men det ska mulär.
Folkriksdagen måste därför ske på vårt eget sätt.
Den gamle framträda, icke såsom språkrör för bydoktorn eller medicinmannen, ut- något officiellt parti.
Den vill ge ett rustad med elementär kunskap i de uttryck för en neutral samling från vanligaste sjukdomarnas bekämpan- alla dem, var de än må befinna sig, de och enkel hygien skall liksom by- som vilja manifestera klarhet i frå- skolmästaren komma till heders igen.
gan, både i princip och dess för till- Gamla enkla metoder för bevattning fället överkomliga praktik.
och kunskap i sättet att använda den - Har man formulerat något pro- naturliga gödseln skall höja åker- gram för konferensen?
brukets avkastning.
- Aktionen bygger på ett upprop Om Indien alltså vill höja sitt väl- av 32 personer i skilda yrken och stånd och sin kulturnivå efter egna samhällsställningar, svarar borgmäs- metoder vill det också försvara sig tare Lindhagen.
Detta upprop för- efter egna metoder.
Om jag får min ordar folkriksdagar i alla länder.
Det vilja fram, sade Gandhi i nyssnämn- betonar att då möjligheter föreligga da föredrag, så skall den nya indiska att konferensen i Genève helt eller armen endast vara en fjärdedel av delvis misslyckas ur avrustningssyn- den nuvarande engelska.
Men han punkt, så avses med folkriksdagar- sätter ett villkor för denna avrust- na att vinna en av alla avrustnings- ning.
Villkoret är att Indien kar, vänner erkänd motivering för den föra sin frihetskamp till slut utan nationella avrustningens väg.
att använda våldsmetoder.
Då skall Till fullföljande av detta program folket ha fått ett sådant förtroende har bildats en kommitté, kallad Sven- till den vapenlösa kampen att det får ska Folkriksdagskommittén i avrust- mod att avrusta.
Det skall icke rä- ningsfrågan (adress S.
Kungstor- das varken Sovjetryssland, Afga- net, 7 tr., Stockholm.
Tel. 5 9 0 8).
nistan eller Japan.
Det skall då ha Med uppropet är även folkriksdagens lärt att intet folk i världen kan böja program givet.
Den vill likaledes det indiska efter sin vilja när det verka nu och framdeles för allmän, mot en inkräktare, som kastar ett fullständig och omedelbar avrust- hungrigt öga på Indien, sätter den ning.
Den vill vidare i avvaktan oerhörda makten av ett millionfaldigt därpå verka för en ytterligare sepa- nej.
rat, fullständig och omedelbar av- Ja, om Gandhi får sin vilja fram.
rustning i Sverige och andra stater Han är i fängelse nu, häktad in- med bibehållande allenast av en ord- nan han konfererat med kongressen ningsmakt för påskyndande av den om frihetsrörelsens framtida politik.
allmänna avrustningen och stödjan- När han kom tillbaka efter sitt besök de av den avrustning, som redan i ett Europa under depressionens skett genom fredsslutet i Tyskland, skugga, kom han till en annan värld Osterrike, Ungern och Bulgarien.
i kristillstånd, där oroligheter bubb- Det synes mig praktiskt, säger lade upp trots eller på grund av tryc- borgmästare Lindhagen, att inte för- ket från det belägringstillstånd, som glömma militarismens djupliggande vicekonungen proklamerat som svar orsaker, som röja sig i nationalitets- på skattestrejker och attentat.
Under och rasstriderna, språkstriderna, de år 1931 räknades enligt uppgifter i ekonomiska striderna av skilda slag.
engelska pressen 118 attentat i In- - Och anslutningen till folkriks- dien.
Detta betyder en ökning från dagen?
året förut och kurvan kommer väl - Det är bara sammanslutningar troligen att stiga.
Nu kommer för- som få skicka ombud.
Enskilda per- bittringen över ledarnas fängslande soner få inte deltaga i kongressen, att ta sig uttryck.
men föreningarna ha rättighet att Det är osäkert om det nu finnes skicka så många ombud.
de önska.
någon enskild ledare eller grupp av Vi ha fått avsevärda bidrag både från ledare som kan hålla frihetsrörelsens fackföreningarna och Kooperativa linje efter Gandhis principer eller Förbundet och ett betydande antal alls hålla någon linje i den ..
Vad ombud har redan anmält sig.
Inbju- vill folket självt?
Har det drivits dan utgick till de föreningar, som Över sina egna mått av Gandhi och instämma i uppropets syfte.
Med faller tillbaka igen, eller är det så dess närmare utformning är det nu att Gandhi är en manifestation av folkriksdagen har att taga befattning.
dess innersta vilja?
Ingen vet om Gandhis politiska
En ny feminism.
Av ELIN WÄGNER.
D et är intressant som symtom ma ovanpå avslappningen efter de att två sådana böcker som stora medborgerliga segrarna vid Anita Brück: Öden bakom skrivma- krigets slut.
skinen och Agnes Smedley: Bara en F ö r tio, tolv å r sen var j u nämli- kvinna, utkommit samtidigt och sam- gen kvinnosaken ett avslutat kapitel, tidigt erövrat uppmärksamhet och ansågs det.
Den generation av unga berömmelse.
Temat för båda dessa kvinnor som då gick ut i livet hade böcker ä r en ensam, oskyddad, am- ingen lust att arbeta på att stadfästa bitiös kvinnas hårda, förtvivlade och utbygga kvinnornas ställning kamp för att slå sig fram till en ar- och att bevaka de vunna förmåner- betsuppgift som hon själv anser vär- na mot reaktionen ansågs löjligt.
dig sin kraft och begåvning.
Båda Rätten till arbete var plötsligt icke ä r o bikter ur hjärtats djup, mycket så mycket värd, sedan den ansågs uppriktiga, sakliga, utan humor, som självfallen, ambitionen slappnade här ej heller vore på sin plats, utan och kvinnlig solidaritet var icke romantisk försköning och utan opti- dern eller behövlig.
Männen ett att mism.
Det ä r en djup, passionerad ögonblick osäkra, sågo ton i dem, uppror, trots, en frän fe- kvinnorna icke ämnade använda sin minism.
politiska makt och därmed återvunno Man gör bekantskap med två högt de sin säkerhet och började fram- som om ingenting begåvade kvinnor, ganska lika m i t t gångsrikt låtsa i all sin olikhet.
Amerikanskan kom- hänt.
mer från ett fattigt arbetarhem och såg det ut inom det borgerliga måste slita till blods för den bild- och Så småborgerliga lägret.
Inom det ning varigenom hon kan komma sig socialdemokratiska var och är som upp, den andra, tyskan måste slita bekant varje feminism förbjuden, där lika hårt för att vänja sig vid det är det en trossats att den arbetande snart bete som ger frihet och självaktning och användning för ens krafter upp- täckes på nytt.
Men det är inte på de manliga släktingarnas förakt och motstånd som den kvinnliga ambi- tionen brytes utan på chefens.
Det ä r inte den Fredrika-Bremerska tom- heten och innehållslösheten som ä r livets fara, inte det alltför kvävande beskyddet utan skyddslösheten och de våldsamma, förtärande upplevelserna och upptäckterna av livets hårdhet och blindhet.
Det är inte i de lagliga äktenskapen som de sexuella missbruken ske utan i ar- betsvärlden.
alltför Det nya skriet av opposition mot kvinnans ställning i världen som höjes av en Agnes Smedley eller mo- Anita B r ü c k är mera bittert, erfaret och hopplöst än det man hörde en Feministerna fordom gång förr.
sågo en lösning ganska nära inpå sig: den bestod i att arbeta sig fram till arbete och politiska rättigheter i det samhälle som var.
De visste icke att detta samhälle var för genompyrt av dess skapares och härskares va- sen för att de någonsin skulle kun- na trivas, arbeta, utveckla sig där, De som nu höja upprorsfanan ha inga sådana illusioner som deras föregångerskor.
De ha knappt nå- En pressens storman.
Den engelska pressens verklige grand old man bortgick på det nya årets första morgon.
C.P.
Scott hade då i sextio år varit ledare för Manchester Guar- dian.
Efter att med högsta betyg h a avslutat sina klassiska studier i Ox- ford efterträdde han nämligen 1872 sin kusin G. Taylor, J. vars fader grundat tidningen, som utgivare och redaktör.
När han lämnade sin post, var dess prestige som den engelska landsortens förnämsta obestridd.
Den har intagit en ställning, till vilken man hos oss möjligen skulle kunna finna en motsvarighet i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning.
» Daily Telegraph » kallar i sin dödsruna Scott för en » stern unbend- ing liberal,.
Ja, han hörde till det fåtal, som aldrig kompromissat, där liberalismens heliga grundprinciper: frihet, rättvisa och humanitet, stått på spel.
Han var en av dessa otids- enliga redaktörer, som icke se målet i att driva upp sin upplaga till stör- sta möjliga höjd.
Han sökte inte avlyssna sin läsekrets dess åsikter för att falla den till behag.
Han an- såg att en tidnings uppgift inte ä r att ledas, utan att leda.
När j a g läste budskapet om hans död kom mig en strof av en okänd poet i tankarna: got mål än de ha ingen teori.
Deras hårda arbetsliv och en lägre social kvinnans framtid kan säkras endast kraft är våldsamma lidelsen och Se fiskar makligt utmed floden glida ställning som blivit hennes lott vid genom partiets, icke genom kvinnor- den tapperhet varmed de fasthålla med slappa fenor strömmens lopp de följa, föräldrarnas död.
Ingen av dem hör nas sammanhållning, Blott få gå uppåt emot ström och bölja sin ambition som kvinnor och män- i kamp, beständig kamp med vågor strida.
till dem som foga sig, b ö j a sig och l i g t att d e t är f r å g a om u n d a n t a g s - människor på sätt och vis, rnänni- skor som utmana olyckan och ge- nomlida den mångdubbelt.
Man kan mycket väl se att här om tillspetsade är just därför att denna ambition sy- m i n i s m som skymtar i litteraturen att den skjuter upp i en värld utan- för de rättrogna, socialistiska kvin- norna och utanför den tidigare bor- gerliga feminismens argumentation och erfarenhet.
Vi som nu några år väntat på detta nya uppror hade kanske tänkt oss att det skulle vara på något vis medvetet om sitt historiska samman- hang och genast ta de verktyg i arv Smedley och Fräulein B r ü c k s bittra som heta organisation, disciplin, so- rör det sig förhål- landen, en skärpning och förstoring av den unga arbetande kvinnans konfliktläge.
Man kan finna många som äro beredda att stiga upp och saga att de icke känna till miss C.P.
— som han kort och gott hörde till kallades i vänkretsen - nes okuvlig mitt under de ohyggli- gaste öden, så måste man tro att detta fåtal, till den lilla utvalda ska- nästa stadium blir att dessa upp- ra, som a r kallad att föra Rättfär- roriska söka sig samman och läg- dighetens banér i mänsklighetens ga råd om en gemensam kamp.
inte en sådan kamp nu- Smakar mera av donquijoteri?
Är den inte Men ha de väl hunnit så långt, måste de upptäcka den tradition de ha hopplös, en smula löjlig i en tidsål- bakom sig, de kamrater de ha bred- der som vår?
C.
P. Scotts bana ger det styr- vid sig.
När de frivilligt knyta vid kedjan och tillgodogöra sig den kande, det tröstande exemplet av en sina man, ord som utan fick en att värld någonsin att lyssna ha sökt till styrka och de lärdomar som stå dem popularitet, utan att ha fallit undan tör konjunkturströniningar.
Ingen engelsk tidning - kanske inte ens Times - har under åren närmast efter Versaillesfreden citerats oftare rop Det av är trots som och om Anita Brück: Öden bakom skrivmaski- än Manchester Guardian - även i fransk press.
Scott fortfor också att nen.
Hökerbergs.
4:75. början igen, fast i Agnes Smedley: Bara en kvinna.
Tiden.
förkroppsliga egenskaper, som höra till den anglosachsiska rasens äd- Värdet av ett ar- 4:75.
Iaste tradition, men ibland syntes va- ra på väg att gå förlorade i världs- krigets Iiatorgie: ridderlighet, sunt förnuft, sanningskärlek.
öden, att de som självförsörjande icke ha en aning om utsvettning, rå- het, missbruk och förödmjukelser, Men ändå är det något represen- lidaritet, målmedvetenhet och seger- vilja.
Men det ä r eller verkar åt- minstone helt urarva.
Ännu en gång ä r det ett uteslutande individuellt tativt i dessa båda biktade kvinno- öden, de äro skrivna ut ur en nöd, en besvikelse och ny revoltkänsla som andra upplevt mindre starkt uppror, isolerade självbevarelsedrift.
allt b ö r j a d e från e t t nytt sceneri.
men dock känna igen.
Det ligger tysta instämmanden bakom dessa många inköp av böcker, vilka ingen läser för sitt nöjes skull.
När man läst dem säger man sig: ja, nu har alltså det nya uppror bör- jat, som man alltid vetat måste kom- den till buds, då inträder kvinnorörelsen i ett nytt aktivt skede efter en pe- riod av stillestånd för att icke säga tillbakagång.
Wiens Medelsvensson P. tidnings prenumerantsiffror sjönko med svindlande fart.
Men, som » Financial News, nu framhåller, en tidnings upplaga är inte någon säker måttstock på dess inflytande - det kan ibland till och med vara alldeles tvärtom.
Bland de oförskräckta och självständigt tänkande hade Scotts anseende stigit, Under världskampen sparade han inte sina krafter för att medverka till sitt lands seger och det tyska mili- tärkejsardömets fall.
Det ä r karak- teristiskt, att Manchester Guardian aldrig hängav sig å t sådana hatex- cesser som exempelvis Times, och smädeordet hunner ingick inte i dess vokabulär.
Och efter stilleståndet höjdes hans varnande röst gång på gång mot en fred, som genom att utarma och förhittra Tyskland skulle omöjliggöra dess medverkan i ett återuppbyggande av Europa på rätt- färdighetens och försonlighetens grund.
Det var visserligen förgäves men Manchester Guardian hade bli- vit någonting mera än ett stort, ly- sande och sensationellt tidningsföre- tag den hade blivit ett folks, j a, en världsdels samvete.
Utan att förtröttas fortsatte den grånade C.P.
sin ridderliga och orädda kamp för förtryckta folkmi- noriteters rätt, mot officiella lögner och moderna tyranner av Mussolinis kaliber.
Man skulle väl ännu för tju- go år sedan ha trott, att tankefrihet och yttrandefrihet skulle behöva för- svaras i tjugonde seklet!
Men de- cenniet efter världskrigets slut er- bjuder ju många likheter med reak- tionen efter Napoleons fall, den ' he- Scott o c k s å till de stora män, som förstå att omgiva sig med yp- Manchester perliga medarbetare.
Guardian åtnjuter en obestridd auk- - - hörde och teaterns domäner.
Att själv- ständiga intelligenser gärna sökte sig dit berodde i främsta rummet på vet- skapen, att tidningen » lät varje med- arbetare het, som behålla C.
P., sin hävdade själ ».
i Den världen, fri- saknades inte på hans egen redak- tion.
Men mot stilistiska oegentlig- heter kunde det hända att han grep iii.
Han höll på att språkets klar- het och riktighet borde spegla tan- kens, I England bli som bekant fram- stående publicister hedrade med nå- andra utmärkelser än hos oss.
Alfred Harmsworth upphöjdes till lord för sin krigspropaganda och sin bedrift att h a närmat Times till den gula pressens nivå, hans broder Ha- lika Scott underhuset samman- tvivelaktiga förtjänster.
Mr.
C. föll med boerkriget.
Han tvekade Scott förblev Mr.
Scott.
Men för att icke att fördöma det där likaväl som inte begå någon orättvisa mot höga i sin tidning.
Man kan lätt före- vederbörande i London, hör det till- ställa sig, att hans parlamentariska läggas att han lär ha avböjt flera gärning får en yttre fortsättning ef- H e r r von Wiener är naturligtvis inte på lokaler.
Visst inte.
Herr v. Wiener bana, som » Daily Telegraph » påpe- nådevedermälen.
Artur Möller.
alls » von », men wienarna äro ett har ett stamkafé, där han vid en kopp kar, inte blev lysande.
Och hans ter försöket att komma överens tne (l England om en fredlig skilsmässa.
älskvärt folk och ge gärna den de vilja mocka träffar sina bekanta, låser sina som åskådare.
Over huvud taget befin- åka utför! » (Hier ist so leicht herunter- artighet detta lilla prefix.
- tidningar, politiserar och gör upp affä- Wiener väl som åskådare.
zukommen!)
Han är en gammal man och Eng- herr von Pettersson, så Ni sä- rer.
Någon enstaka gång tar han sig ett ner sig herr v. banker vackla och krascha.
T. o. ni.
land lär inte släppa honom i bråd- ger ... Bästa fru von Lundström tag parti bridge eller biljard.
Naturligtvis Både vid gatukravaller och vid schack- » Vem blir Österrikes rasket, nu när det på nytt gripit till plats .., Fröken von Björkman, litet till låg poäng.
Hans Kaféhaus är hans spel.
Att som åskadare och eventuellt Kreditanstalten.
, kunde nian ofta få höra klubb och priset för en mocka är = med- rådgivare deltaga i e t t spel kallas i Wien skönhetsdrottning i år? » - en blinkning mera kaffe .. maktmedel.
» Miss-Kredit förstås! » Men detta kan icke betyda att under hjälpaktionstiden i Wien, då Sve- lemsavgiften.
Kaffet är bisak.
- En kund för » kiebitzen ».
Den som utövar denna i ögonvrån och » Har Ni hört att man tänker resa en rige stod högt i kurs.
Och det hjälpte söker t. ex. upp honom på hans kontor, sysselsättning är en » Kiebitzer » har stora anlag härför.
staty framför börsen här i Wien? » Herr hans verk ä r färdigt eller att vål- inte med protester.
det hör till wienarens det ser ut att arta sig till affär.
- » Vet herr v. Wiener » För vem, varm Rand få utdela ni vad,, säger herr v. Wiener och ler för- Kiebitzarna ha en märkvärdig protektion v. W. ser hemlighetsfull ut.
dets herravälde skall t a vid igen som privilegier att om detta heroiska försök att införa detta lilla adelskap, när han känner sig bindligt, här på kontoret är så ogemyt- i kaféerna, vid ett intressant spel ser man Mensch, för vem?
? » frågas från alla kan- en ny kampmetod aldrig hade varit.
sympatiskt stämd.
(I motsatt fall även ligt och vi talar inte ogenerat.
Låt oss ofta mellan fingrarna om inte alla beta- ter.
- » Jo, ett monument över den obe- Ty detta försök att omsätta en idé i att återta det!)
För herr von Wiener, i stället göra upp saken på mitt Kafé- lat sin medlemsavgift, d.v.s. beställt en kante solventen. » som är allmänt omtyckt är detta » von » haus.
Där träffas jag alltid mellan 5 — 6. » kaffe.
Det berättas om en oförskämd Dylika vitsar och historier berättar praktisk politik kom då tiden var så fullkomligt införlivat med hans högst Det finns de som pasta att herr V. Kiebitzer som ropade på kyparen och v. gärna för vem som vill inne, då krig och blodsutgjutelse borgerliga namn att, även om han inte Wiener inte ens har något kontor och bad honom vika hans plats vid ett in- herr Wiener aldrig på.
så litet De ge övertag honom över ändå det ett tröstlösa om än voro som politiska kampmetoder skriver sig » v.
Wiener », han säkert skulle att det är därför som det överst på hans tressant parti » medan jag springer hem höra affärsbrev står skrivet: Träffas i Kaféet och dricker kaffer .. drivna ut rationaliserade, i karikatyr, industriaiise- v i d tilltal.
Sådana historier roa herr v. Wiener.
läget.
rade och och då en sakna Herr v. det Wiener är, som alla äkta wiena- » Tre stjärnor » varje dag (utom lördag) Om herr v. Wiener är gift?
Ja, det reaktion måste sätta in helt enkelt i Linz - eller var det i Böh- mellan 5 — 6 e.m.
Men kom sen och säg Det är förresten märkvärdigt vad hans Särskilt är det ingen som vet.
Kanske att han Jag minns inte, men i varje fall att herr v. Wiener slarvar när han sit- humor är kvick i vändningarna.
hans galghumor.
Så fort situationen till- har en » gnädige » därhemma, en vuxen var det inte i Wien.
De som Bro födda ter på kaféet!
som mänskligt självförsvar.
spetsat sig och det blivit riktigt bekym- son vid universitetet och en gift dotter i Att våldets makter inom och utom i Wien ha för längesedan emigrerat till Det där med lördagen har sin bety- Indien skulle resa sig upp mot detta Berlin.
När han talar mycket utpräglad delse.
(iver lördag — söndag gör nämli- niersamt, är den vips framme med en landsorten.
Men det är l i k a möjligt att k. s.
» livskamrat » = försök och bemänga sig därmed var wienska, så finns det även en del per- gen herr v. Wiener alltid en utflykt.
Hans liten försonande gest.
Wienhumorn är han bara har en Hon var en gång » ein den går inte att utrota.
Lebensgefährtin.
Det är alltid så.
Och soner som misstänka att han har några specialitet är att klättra i berg och han dra fina blommor vissnat süsses Wienermäder! », på den tiden tänk- utvecklar därvid ofta ett mod och en ut- ofrånkomligt.
droppar semitiskt blod i sina ådror.
näring händer det att herr v. te man inte på giftermål - och sen.
Vad herr v. Wiener är?
Ja, det vet hållighet som ingen skulle trott honom förblir så till dess all högre mänsk- sig en kvist av ogräset och ja, sen var det ju inte så nödvändigt.
Men statstjän- vara maktig.
Särskilt förvånar detta de i n n a n han dör blir hon säkert » Frau von.
En blomma är ändå en Wiener ».
så kanske tyskar som någon gång gjort honom säll- Vad tänker ni på, man kan Han är där- skap och som började färden med ett spe- blomma.
- » Vet ni varför Piccard landade just väl inte låta pensionen gå förlorad.
Skän- läpparna, men slutade den sannerli- knän och dito nerver.
Det i Österrike? » frågar herr v. Wiener sina ka staten någonting - nej, gen ... att han ersiitter utflykten kaféhausvänner med ett blitt leende.
Elsa Björkman-Goldschmidt.
men inte som utövare utan » Jo, därför att här går det så lätt att - Herr » Nej, von Wiener.
man — — — — med — — —.
men?
— - — — - ' '
brister: » Nu först förstår jag svenska historien,.
» Jag tyckte mig se svenskt liv från fordom stiga upp ur sina arkivgömmor och ner från sina och stämningsladdade tid inväves ramar och fylla de praktfulla gema- (Forts. fr. sid. 1).
(Forts. fr. sid. 1).
Lärkan, Tranan, Staren, Bofinken.
nied konstnärens hand skildringen av ken,, så är detta blott en sida av Ifråga om omhändertagande för Mot lagen om ryska språkets begag- levande människor, främst förfat- saken.
Man skulle se en helt annan nande i ämbetsverken 1900 satte man tarinnan själv, med sitt arbete, sin bild, om nian valde en annan ut- samhällsvård förekommer både i ett segt motstånd, och värnpliktsla- kamp, sin glädje och sin smärta.
siktspunkt.
Det finns en det sven- Danmark och även Norge utackor- gen 1901, enligt vilken Finlands ung- Åter och åter drabbas hon av hårda ska folkets historia, som ännu icke dering i oändligt mycket mindre ut- dom skulle fullgöra sin värnplikt i slag, men hon reser sig ständigt med sträckning än hos oss.
Därmed är mer än i fragmenter är skriven.
Och ryska armén, besvarade man med en en outtömlig inre kraft till förnyelse inte alls sagt att hela systemet skulle det finns sidor i det svenska folk- så effektiv värnpliktsstrejk, att lagen och friskhet.
De som stå henne när- vara missriktat.
Det är klart att det lynnet, som icke äro så ljusa.
Alma måste suspenderas.
Men 1903 fick mast.
brodern Totti, vännerna Gert- Söderhjelm, som så ofta talar om måste finnas fosterhem, inte minst Bobrikoff diktatorisk makt, och häkt- rud Brunou, Sanny och Walter Ek- Levertin, känner väl också hans dikt när det gäller skyddsuppfostran.
ningar och utvisningar började.
ström m.
fl., träda fram med gripan- om » Folket i Nifelhem ».
I Magist- Men man skall försöka få u t sådana de och oförglömliga drag.
Den som rarna i Österås har Levertin tange- barn som mänskligt att döma inte När Fria Ord måste smugglas.
ägt och genom döden mistat sådana rat en annan sida av svenskt liv, kan komma tillbaka.
Jag vill ha En av Alma Söderhjelms bröder, vänner, den vet vad glädje är och de stora begåvningarna, som av redlighet och uppriktighet både inför Karl Söderhjelm, hörde till de tidi- vad sorg är.
kampen mot fattigdomen hindras att föräldrar och fosterföräldrar.
gast utvisade, och själv fick hon av I stort sett har nog den uppfatt- komma till full utveckling, » ving- politiska skäl sin ansökan om docen- Den finska kvinnorörelsen.
stupa ningen också slagit igenom, fortsät- tur avslagen av von Plehve, som då Ett intressant moment i boken är hästar och stridshästar, ter fröken Lindhagen.
Både om önsk- fungerade som iiniversitetskansler.
franiställningen av den finska kvin- i sele och skacklor ».
Ett stort intresse för svensk publik värdheten av barnhem, där barnen få Spännandc skildrar hon sitt aktiva norörelsens utveckling under denna stanna för en längre tid - men som deltagande i insmugglingen till Fin- politiskt upprörda tid.
Kravet på får Alma Söderhjelms bok bl.a. ge- övergångsåtgärd - och om önsk- land av ett i Stockholm tryckt tid- rösträtt var en naturlig följd av nom de talrika svenska kulturperson- värdlicteii av att försöka placera bar- ningsblad, Fria ord, som innehöll det kvinnornas krav att få vara med i ligheter, som där skymta, t. ex. Oscar nen i Stockholm i föräldrarnas när- viktigaste av det, som var förbjudet kampen för fosterlandets frihet.
Sam- Levertin och hans hustru Ebba Le- het eller hos anhöriga och inte skicka att tryckas i Finland.
En gäng i arbetet med männen framkallade ett vertin, Ellen Key, Elin Wägner, Ma- ut dem i massor på landet, där det veckan måste någon fara över till kamratskap, där männen lärde sig rika Stjernstedt, d:r Ada Nilsson inte alls är säkert att alla hem är så Sverige och i dubbelbottnade kof- att värdera den upplysta kvinnan, m.fl.
Det vackraste i boken är dess förfärligt mycket bättre.
Sedan fertar föra över upplagan till Fin- som med intelligens, kunskaper och grundstämning av tapperhet och Stockholm nu betalar 300 för sina hoppfullhet - » än kommer dag, än land, trots en intensiv tullbevakning omdömesförmåga förenade kvinnlig barn - en sak som jag arbetat oer- Den 16 juni 1904 kom så explosio- känsla och värme.
Alma Söderhjelm är ej allt förbi » -, dess vackra bil- nen av det dova hatet - Bobrikoff ser liksom Annie Furuhjelm, Jenny der av vänskap i ordets högsta me- hört för att fä genomförd - är det också lättare att ha dem kvar i blev skjuten av Eugen Schaumann.
af Forselles och andra finska före- ning och dess djupa upplevelse av Denna tilldragelse följdes visserligen gångskvinnor, kvinnofrågans inne- den sorg, som synes större, än att Stockholm.
- Allt det här skulle ha varit ro- av en mängd häktningar och förföl- börd framför allt i kvinnans inre ut- man kan bära den.
ligt att fä vara med om.
Men ef- jelser, men nästa å r inträdde ett om- veckling till en medborgare, som Modern svensk litteratur i tersom jag fyllt sextio år kunde jag slag.
Rysslands motgångar i rysk- kan tänka, yttra sig och handla un- Finland.
inte få stanna fast jag gärna ha- japanska kriget gjorde det höjt för der ansvar.
Den andra sidan av de velat det - längre än detta sista Sanitidigt med Alma Siiderhjelm en viss försittighet, och den politiska saken, kvinnans tillträde till de olika storstrejken i Finland i nov.
1905 befattningar, för vilka hon skaffat har en författare av en yngre grupp, år, då jag i nåder fått vara kvar.
Och fröken Lindhagen kommer i n tvang de ryska myndigheterna till sig kompetens, får hon pröva på, jämnårig med Runar Schildt, Erik Grotenfelt och Gunnar Castrén, den på den brännande frågan om kvin- eftergift.
när hon första gången vill söka pro- kände journalisten Hjalmar Dahl ut- nornas pensionsålder, som hon ock- Förryskningsarbetet mötes med fessur i historia.
Hon förklaras då givit första delen av en roman, Erik så ägnat mycket arbete åt - inte icke berättigad att söka tjänsten, aktivism.
Åmarks oro, vilken också skildrar det för att få den obligatoriskt höjd från En av höjdpunkterna i Alma Sö- emedan hon är kvinna.
En profes- passiva motståndets och språkstri- 60 år, men för att det skulle finnas derhjelms bok ar skildringen av den sor säger visserligen privatim: » Jag dernas tid, som hos många unga föd- valfrihet att stanna till 6 5 år - som entusiasm, varmed tsarens manifest tycker, att det sitter så många kärin- de förtvivlan, hopplöshet och skep- för männen.
1905 hälsades.
Däri hette det, att gar i vårt konsistorium, att det verk- ticism.
Men innerst levde dock en Eftersom kvinnor i allmänhet alla olagliga förordningar från och ligen kunde vara tid på att hit kom längtan efter handling och offer för aldrig får några ledande platser utan med februarimanifestet skulle upp- en ordentlig kvinna,, men det hjäl- fosterlandets räddning.
Boken, som fortsätter med underordnade befatt- hävas.
Finlands folk trodde sig nu per ej.
Som protest begär hon av- blott är en inledning till en större ningar hela sitt liv, är det många som ha återvunnit friheten.
Det visade sked från sin docentur, och då till- skildring och slutar vid världskri- vill sluta då vid GO år, för har man sig emellertid snart vara en illusion.
sättes en kommission, vars arbete gets utbrott, är skriven med samma hållit på med underordnat arbete till Förryskningsarbetet började snart resulterar i att finsk kvinna ett år stilistiska glans som Runar Schildts dess, har man ofta fått nog.
' Men åter, hemskare, hårdare än någon- senare får rätt att söka alla slags och Ture Janssons noveller, men den de som ha ledande befattningar vill sin.
Man glömmer e j skildringen av tjänster vid universitet.
Då var emel- verkar för fragmentarisk för att giva gärna stanna och de skulle ha rätt hur alla ledamöterna av Wiborgs lertid historieprofessuren redan till- något helhetsintryck.
För dem, som att göra det.
Här visar sig den re- hovrätt häktades och fördes till ryska satt, och Alma Söderhjelm har ju önska en orientering över modern aktion, som började under kriget och fängelser.
Det passiva motståndet först för några år sedan kallats till svensk litteratur i Finland, kan hän- fortsatte efter det.
Kvinnorna fick efterträddes av den aktivistiska rö- professor i historia.
visas till John Landquists handbok göra allt under kriget och de kunde relsen med Johannes Gummerus, Ar- » Modern svensk litteratur i Fin- det.
Då blev karlarna rädda och " Sverige, lustgården ".
vid Mörne, Hjalmar Procopè och Ett egendomligt drag i boken är land » (1929) och Erik Kihlman, reaktionen har växt sig stark.
andra som främsta talesmän.
Så kom Säkert skulle fröken Lindhagen nutidsdikt i Finland, teckningen av Sverige som %lustgår- » Svensk krigsutbrottet 1914 och ryska revo- ännu ha mycket av intresse att be- den,, det lyckliga landet, där hon (1929).
Emy Ek.
lutionen 1917.
Från inbördesstrider- rätta från sitt arbete.
Men andra möter » en värld av lyx, skönhet och na i Finland mellan röda och vita gi- uppgifter vänta.
Just när vi gå knac- glädje.
En värld, som stod säker, ves några få expressiva och skakan- kar det på dörren och en man kom- där människorna trygga gingo fram de bilder.
Skildringen avslutas med mer in, som vill ha ett samtal.
Det sin väg, där man inte behövde käm- år 1920, då de våldsamt upprörda var ett fosterbarn från 1890-talet!
pa om tid och tillfälle att göra sitt vågorna börja stillna.
personliga arbete utan där det var C.H.
I skildringen av denna händelse- Anhålles o m plats i Eder tidning för det enda, som man hade förpliktelse följande inlägg.
till, etc. » Det skall villigt erkännas, Ehuru varken pastor eller folkskollära- ingen » naiv missuppfattning av den ge- att Sverige kan betrakta det som en re miste jag reagera mot Klara Johan- nom Luther startade sekulariseringsrörel- stor lycka att hava förskonats från sons artikel Jubileumsåret med dess brist sen », fastmer ser jag honom som den, de ohyggliga lidanden, som Alma på förståelse för Gustav Adolfs betydelse.
där fattat innebörden i Luthers ord, att en kristen i tron när den friaste män- Söderhjelm skildrar i föreliggandc Tanken på hans fältherrebegåvning in- ger ej heller mig någon större entusiasm, niska över allting och ingen underdånig ».
bok om den tid, då Finlands folk men jag anser det dock vara att gå allt- Således kommer jag den 6 november att kände sig » framtidslöst », men å an- för långt att jämnställa skaparen av en med tacksamhet och glädje fira minnet dra sidan måste det poängteras, att ny krigskonst med » en kannibal med ut- av en hjälte, som gav sitt liv i kampen den bild hon tecknar av livet i Sve- märkt förskärarhandlag ».
Och vad be- för frihet och rätt.
Elsa Schotte.
rige, är ensidig och vilande på iakt- träffar Gustav Adolfs insatser som kul- turfrämjare och på statsmannens otve- tagelser av begränsadc kretsar.
Den tydiga, (!)
område äro de sannerligen värld av » lyx, skönhet och glädje,, så stora, att de förtjäna att hågkommas som hon gör bekantskap med, är det och celebreras.
Slutligen måste jag med risk att bli icke många svenskar, som ha till- träde till.
Och när hon i Stavsunds räknad till de ohildade, dit för övrigt även hiindagsplakatets författare tydligen praktfulla slottsgemak nied gyllen- höra, tillstå, att han för mig främst är läderstapeter och släktporträtt ut- troshjälten.
Jag tillvitar honom därför Uppriktighet och redlighet.
Alma Söderhjelms memoarer.
som - - Till Redaktionen av Tidevarvet.
