# ID: svediakorp-per3575
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1932
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,988
# sentences: 656
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Skulder eller bärkraft Helt om, marsch!
av ELIN WAGNER.
Vad föreslår jordbruksutredningen?
Nya lån K o n tan tunderstöd åt konkursmässiga jordbrukare.
Vad är samhällets plikt?
.
LANTDAGSVALET I PREUS- SEN, med spänning emotsett och förberett med den mest våld- samma valagitation, har medfört en stark maktökning för Hitler och na- tionalsocialisterna.
Från en halv mil- jon röster 1928 till över åtta miljo- ner, från 9 mandat i lantdagen till 169!
De förutvarande regeringspar- tierna, socialdemokrater, center och statsparti ha förlorat sin majoritet, de borgerliga småpartierna äro i stort sett söndersmulade och efter- som högerpartierna, nationalsocia- lister och tysknationella trots allt inte kunnat tillskansa sig absolut majori- tet mycket tack vare de senares tillbakagång inträffar det intres- santa, att kommunisterna f å sig till- delad rollen som vågmästare.
Regeringen Braun, om vilken hö- så illvilligt spådde gerradikalerna att den skulle utnyttja sin rätt att sitta tills lantdagen sammanträdde i juni, har ärligt tagit konsekvenserna a v valutgången, inkallat lantdagen till 24 maj och inlämnat sin avskeds- ansökan.
Brüningspartiet centern och Nationalsocialisterna, som helt nyss så häftigt bekämpade varandra vid rikspresidentvalet, ha båda för- klarat sig villiga att upptaga för- handlingar med varandra om koali- tion!
— — Att ö v e r f a g a jord, i första hand den som säljes på exekutiv auktion, till samma pris som högsta vid auktionen avgivna anbud.
Att upplåta densamma - med förhandss rätt, beroende på personlig duglighet, för förutvarande innehavare enligt ny äganderättslag med ärftlig och för= Vad har hänt?
— ska sidan kommer att ökas och få nya starka argument.
Aven om framtiden för avrustnings- konferensen är oviss, äga de sista veckor- nas hiindelser i Genéve stort intresse och betydelse.
Ja, kanske äro dessa symtom på mänsklighetens kamp för att tvinga sig .- själv att avstå från alltför farliga vapen, innerst till slut mera avgörande för vår framtidslinje än desperations- och hunger- valet i Preussen.
mot förberedelse till gaskrig.
Viktiga framsteg.
Konventionsförslaget liksom den statli- ga moralen har hittills inte hunnit längre än till att förklara, att förbindelsen att avstå från gasvapnet endast gäller för en stat SA länge som andra stater håller den.
Sedan någon brutit överenskommelsen ha alla f r i a händer.
Därmed voro förbere- delserna till giftkrig berättigade: uppfin- förbud ytterlig besittningsrätt på´ obegränsad tid Stimson och Mac Donald upp= gar.
Men nu komma förslagen på träda på valplatsen.
mot förberedelser slag i slag det ena efter mot årlig avgäld, på grundval av tomt= Tidevarvet har följt avrustningskonfe- det andra, och Danmark söker samla så rensen så långt som tills den tog påsklov.
(Forts. å sid.
6.)
rättens och åborättens principer.
Att sålunda hindra framtida spekulation i stigande jordvärde, genom vilken jords ägarna i goda tider förbereda ett nytt nödläge för jordbruket.
Kvinnan i telegrafstolpen.
I fjol sommar voro fyra flickor ute i sådan tjänst, för några år tillbaka var det tolv, och av meddelandena i den norska Telegraf-Tidende att döma, ha de klarat uppgiften med glans.
I arbetet förekom hålgrävning för stolpar, kabelläggning, montering av isolatorer i stolparna m.m. och de unga linjearbetarna framhålla gång på gång vilken viilgörande omväx- ling i kontorsarhetet och examensplugget som detta praktiska arbete innebär.
Förmännen voro också nöjda, och sam- arbetet gick friktionsfritt.
Vad som lyc- kas i Norge borde j u gå också här.
Eller hur?
import.
.
De gå i vissa fall upp ända hjälp under nästa år har gjort det till 33 procent.
Den som tilläven- ofrånkomligt a t t med ytterligare tyrs hoppats på en mera tillfällig ka- effektiva besparingar möta den allt- raktär hos dessa tullar, finner inte jämt rådande krisen, säger hr Ham- mycket stöd för sin förhoppning i rin.
N LJUSPUNKT I D E DYSTRA förordningens formulering.
Oron är TIDERNA är den resning i också stor för följderna av åtgärden, som kommer att drabba Englands målet, som äntligen ställts i utsikt hela ekonomiska liv.
för fanjunkare Mannby, på sin tid Här är nu resultatet av de upp- dömd för förräderi i samband med offringar, som våra frihandelsvän- yppande av några tvivelaktiga mili- liga ministrar gjorde, när de för tärhemligheter på Bremön.
Lands- » enighetens » och fosterlandets sak fogden i Västernorrlands län har för- E — stannade kvar i en regering a ' pro- tektionister, skriver den frihandels- vänliga Land and Liberty.
Teorien om frihandelns välsignelse är lika oantastlig som någonsin, säga de, men just nu ä r inte rätta tiden att ENGLANDS FINANSMINISTER offra precis hur mycket som helst för NEVILLE CHAMBERLAIN h a r den!
Eller också beklagar man sig framlagt en budget, som tydligt och över a t t hela valet var en jättebluff klart markerar Englands övergång och att engelska folket lurades in på till den fullständiga protektionismen.
den protektionistiska vägen.
För Sveriges vidkommande ä r det P å ett par månader, alltsedan beslu- tet tilläggstullarna i februari, har särskilt pappers- och stålindustrier- alltså den frihandelns tradition för- na samt vissa grenar av verkstadsin- intats, som England följt under åttio dustrien som bli Iidande på den nya år.
Finansministern har föreslagit tullförordningen, alltså några av a t t fylla en brist i budgeten på 1.7 våra viktigaste industrier.
miljoner pund med inkomster från om Vår EGEN FINANSMINISTER nya importtullar och en tullförord- har f å t t till stånd en ny bespa- ning har också blivit framlagd, som kommit håren att resa sig på deras ringskommission bestående av hrr huvuden, vilka ännu h a något in- Nothin, Stridsberg och Bergendal, tresse a v att utrikeshandeln mellan som fått i uppdrag a t t undersöka och England och den övriga världen f å r föreslå besparingsmöjligheterna för fortsätta.
D e nya tullsatserna skola efterträda den tillfälliga femtiopro- centiga tull på vissa varor, som varit avsedd att motverka s.k. onormal N är Hitler den 24 april vann sin se- Sedan den åter sammanträdde den 11 ger vid de preussiska lantdagsva- april har dess huvudutskott varit valplat- len hade andra akten på avrustningskon- sen, där stora fäktningar skett och beslut ferensen i Genéve just avslutats med en ha fattats.
De av världspolitikens ledan-.
rad viktiga och enhälliga beslut.
Tysk- de män som förut inte visat sig, nämligen lands moderation och lojala intresse hade Förenta staternas utrikesminister, Stim- varit en viktig faktor som möjliggjort de son, och Englands premiärminister, Mac framsteg som gjorts.
Att den nya situa- Donald, anlände och sammanträffade där tionen kommer att i allra högsta grad på- nere med Brüning och Tardieu.
verka stämningen och besluten vid avrust- När konferensen åter öppnades, sam- ningskonferensen är självklart.
Vilka re- manfattade Henderson resultaten av det presentanter Tyskland än får där nere tidigare arbetet.
Vi känna dem redan komma de säkert att tala för avskaffande och skola endast dröja ett ögonblick vid av de offensiva vapnen, vilka Tyskland ett av de framsteg han talade om, näm- inte äger.
Men motståndet från den fran- ligen den växande stämningen för förbud nästa å r s budget.
Förlusterna ge- klarat, att han inte viii motsätta sig att Mannbys resningsansökan blir hifallen.
Detta torde kunna tydas så att hans sak verkligen kommit i ett nytt och bättre läge.
- Om kungl.
maj:t beviljar resning, kan det heller inte minska respekten för den sven- ska rättsskipningen, säger Mannbys pl kvinnan i - och naturligtvis även på andra håll - icke nöjd med sin lott, bör hon snarast möjligt söka sin utkomst på områden, där hon hör hemma.
Detta är ett av de råd, som indigne- Lindberg, snarare rade manliga insändare ge åt de kvinn- tvärtom.
liga telegraftjänstemännen med anledning av deras begäran att få samma utbild- STADSLÄKAREN I ningsmöjligheter som gälla för män.
STOCKHOLM har anmält den Självfallet påpekas samtidigt av insända- beryktade fru Beda Wallin för otill- ren kvinnornas ofömåga i allmänhet att låtet kvacksalveri, d.v.s. i detta fall reda sig i linjearbete.
u tövande av hypnotisk behandling.
Eftersom v i i Sverige av kända Orsa- Frånsett frågan om undret i läkekon- ker inte ha några erfarenheter om kvin- nor i sådant arhete få vi vända oss till sten, får väl pressen t a på Sig en del de norska kvinnliga telegraftjämtemän, a v ansvaret för reklamen kring hen- som sedan mänga år fått utbildning till nes helbrägdagörelse.
Det var väl i telegrafassistenter med både teoretiskt alla fall tur för den s a v läkare från och praktiskt arbete.
början felbehandlade » lilla Sigfrid att professor Ingvar sätter igång med en insamling för hans riktiga be- handling ' Tänk om han till slut advokat, Hugo Förste nom Kreugerkraschen och d e ökade ändå får plocka majblommor!
summor som säkerligen bli nödvän- diga till arbetslösas och nödlidandes Kvinnans Veckovakten Kvinnliga telegraftjänstemän linjearbete i Norge.
på
ning, utan med åtgärder, som skapa bärkraft.
Och den jord samhället övertar bör utlämnas enligt en ny äganderättslag med ärftlig och för- ytterlig besittningsrätt på obegrän- örra veckans onsdagsplenum var in- sad tid mot årlig avgäld och för- handsrätt givas åt förutvarande inne- d r a g e t men kamrarna arbetade desto Från riksdagsläktaren.
flitigare Det blir nog anledning att Aterkomma.
Sedan stod det p i föredragningslistan: Konstitutionsutskottets utlåtande i anled- havaren, beroende på dennes duglig- på lördagen.
på lördagsnatten ning av väckt motion om ändrad lydelse när frågan om siken och gösen skall ha av § I6 riksdagsordningen m.m. så det het.
Det ä r svårt att förstå att en ägan- hål i stjärten diskuterades mellan jord- var inte så gott att veta vad det skulle derätt, som huvudsakligast ä r en bruksministern och herr Lövgren, medan blj.
Det blev om skattestrecket.
Bonde- D e n 30 april 1 9 3 2.
äganderätt till skulder, anses så kammarens övriga ledamöter, sömnigt förbundarne tyckte att det skulle införas och med hakan mot bröstet, avvaktade igen, då det var så många som inte be- eftersträvansvärd och omistlig.
Den stunden då talmannen skulle fråga: Fin- tala någon skatt.
Hr Olsson i Kullen- kan i varje fall e j bibehållas i läng- ner kammaren överläggningen avslutad?
bergstorp knäppte också händerna på den.
Ej heller behövde kostnaderna - Men då hade undertecknad redan gått, ryggen under rockskörten och knogade för staten att inlösa jord bli så be- för jordbruksministern hade sagt att ut- fram, lade sig framstupa över talmans- tungande, ty kapitalet å vilket den redningen om hålen inte var färdig ännu.
bordet och talade till golvmattan på det Dagen hade börjat med en fransk lek- speciellt Kullenbergstorpska sättet, som årliga avgälden skulle utgöra skälig tion i Andra kammaren, där hr Engberg kan göra en förtvivlad på läktaren då ränta borde aldrig utbetalas, detta satte röda kråkor i kanten på översättnin- man inte hör ett ord, bara den ena skratt- till säkerhet för staten och till lättnad gen af en skiljedomstraktat mellan Tur- salvan efter den andra från de runt talar- kiet och oss, som statsrådet Gyllenswärd stolen stående kammarledamiiterna - alla.
f ö r innehavarens årliga utgifter.
missbrukas till hade att svara för.
Ja, det vill säga, det med händerna i byxfickan —, utan att Jordbruksutredningen som p å ny- Jordäganderätten spekulation i stigande jordvärde var j u inte statsrådet självt som hade man har en aning om vad de skrattar At.
året erhöll regeringens uppdrag a t t gjort översättningen.
men han lovade att Högre, snälla hr Kullenbergstorp.
inkomma med förslag till lindrande under goda tider, varigenom jord- Iåta undersöka saken, även om han fur Men hr Carlström sade något om val- av jordbrukets kreditsvårigheter har ägarna förbereda ett nytt » nödläge » sin del ansåg att quinze jours skulle över- manöver, nej, förlåt, höstmanöver, var det nu inkommit med sitt betänkande.
för jordbruket.
När detta inträffar sättas med » femton dagar, och inte med han sa, och för övrigt tyckte majoriteten Om man förut haft anledning a t t bli skall det allmänna betala.
Och det » fjorton dagar,, som hr Engberg tyckte i kamrarna att den var lite ofin, så den kom inte längre.
Avslag.
upprörd över det allmännas under- a l l m ä n n a betalar utan eftertanke.
hade bättre.
Det varit artade sig också till en liten tvist Under tiden hade man i Första kam- stöd till jordbrukets skuldsättning, så Det ä r mycket sannolikt att jord- om ordet » tvist », som i den svenska tex- maren börjat diskussionen om Konstitu- ä r det ett intet mot vad som nu före- bruksutredningens förslag kommer ten hade fått stå för flera franska uttryck tionsutskottets utlåtande i anledning av slås: att framläggas som kunglig proposi- och det stötte hr Engberg i allra högsta Kungl.
Maj:ts proposition till riksdagen I0 miljoner till låneunderstöd för tion, vilken av riksdagen enhälligt grad.
Men statsrådet Gyllenswärd sade, med förslog till ändrad lydelse av § 60 att i den franska lagstilen försöker man regeringsformen.
Den ändrade lydelsen underlättande av ackordsuppgörelser antages.
växla och få det så trevligt som möjligt, skulle innebära att postporfot skulle över- å t jordbrukare som kommit på obe- Elisabeth Tamm.
men i Sverige är det gammal praxis att gå från att vara bevillning, s o m ju är en stånd; om man menar samma sak skall man icke form av beskattning.
till att vara ersätt- 9 miljoner åt jordbrukare, som ho- förvilla folk med olika uttryck.
Och me- ning för en prestation, p i samma sätt som tas av ekonomiskt sammanbrott och dan hr Engberg berättade om hur det avgifterna till telegrafverket och järnvä- var när han gick i skolan, satt nog en gen är det.
Därmed skulle följa en större kontanta bidrag utan återbetalnings- och annan riksdagsfarhror och ångrade rörlighet, d i bestämmandet av postpor- skyldighet mot verkställande a v vissa att han ändå inte hade hjälpt hr Lind- tots storlek därvid övergick från riksda- förbättringar; bagen med världsspråket.
- Men annars gen till regeringen.
Konstitutionsutskot- 5 miljoner för a t t understödja en var det riktigt, det där med skiljedom, tet hade i sitt utlåtande avstyrkt regerin- bli vi osams så skall det bli rättsligt av- gens förslag, men hr Örne - som skulle utvidgad låneverksamhet från spar- blivit en utmärkt försvarsadvokat om inte görande.
bankernas sida till jordbruket; Sedan diskuterades hembiträdesfrågan, generalpoststyrelsen och kooperationen 10 miljoner för a t t utöka jord- Folket har angripit men det blev inte alls ett så långt kapitel kommit emellan - han talade för rege- Tidningen brukskreditkassans lånerörelse i en- som det brukar bli.
Hr Per Albin Hans- ringsförslaget med en sidan övertygelse lighet med regeringens för riksdagen Tidevarvets ledare a v d.9 april, d ä r son m.fl. hade motionerat om ett bättre att hr Reuferskiöld, som stod för konsti- framlagda proposition.
vi uttalat tvivelsmål om riktigheten ordnande av utbildningsmöjligheterna för tutionsutskottets avstyrkande, drog det För a t t handha dessa miljoner ska a v stödaktionen till Skandinaviska husligt arbete, men hr Johansson i Fåre- kortaste strået.
För övrigt hade hr Orne återigen en mängd nya nämnder in- banken.
id^^^^^^ skriver där, att kulla, som hade reserverat sig i utskottet, att ta emot både ros och ris.
Hr Björns- det icke är utrett, om detta var enda ansåg att frågan kunde hänvisas till ung- son, som ändå hörde till dem som tyckte rättas.
domsarhetslöshetssakkunniga.
Det tyckte att riksdagen inte borde avstå från sin Det enda, som tyder på, att m a n och bästa sättet för användningen a v inte f r u Nordgren, som förklarade att bestämmanderätt.
måste dock betyga, att inser det ohållbara i jordbrukets d e 215 miljonerna.
Tidningen Fol- hembiträdesutbildningen var en fråga all- även om det kanske ännu finnes någon- skuldsättning ä r förslaget om, a t t en ket har icke kunnat framlägga en så- deles för sig.
Men det är nog inte så stans någon postfröken som kunde passa till modell i en revysketch, så var det del lån ej ska behöva återbetalas.
dan utredning (emedan den icke gott för en karl att begripa.
en fin institution, hr Ornes.
Men riset, Men det ä r häpnadsväckande, a t t finns) utan förklarar endast med som i någon mån utdelades av hr Lind- jordens alltför stora skuldsättning överlägsenhet, a t t detta vor enda för sig, som uppkommit på senare hagen, som var rädd för envåldshärskare skall avhjälpas genom ännu större möjligheten och beskärmar sig över tider, och som vi h a krigs- och kris- a la Kreuger, det tillbakavisades med en skulder.
Och att d e allra mest skuld- vår och andras enfald och brist på tidens mer eller mindre tvivelaktiga försäkran från hr Orne, att om något satta jordbrukarna s k a f å kontant- läskunnighet.
Vår ärade kollega be- spekulationsanda a t t tacka för.
Och inom postverket skulle mankera, så står pressen alltid till tjänst med att framföra understöd.
Det ä r verkligen ett för- reder sig på att hamra in i våra och vi ha ännu e j sett slutet.
Det kan- kritik, ej mindre befogad än även obe- slag, som kanske passar ett valår, svenska folkets hjärnor, att kredit- ske kommer att behövas betydligt fogad.
men som i och för sig ä r fullständigt givning ä r nödvändig för samhällets mer än 215 miljoner.
Det blev alltså som hr Orne ville ha orimligt.
verksamhet.
Det veta vi.
Vi veta Vi beklaga emellertid att artikel- det.
Men som beslutet innebär en grund- Är det skuldsättningen som skall också att för konkursmässiga inrätt- författaren i f r å g a inte läste vår le- lagsändring måste det, för att bli giltigt, Skulder eller bärkraft.
— Konjunkturbes= stämd politik.
uppmuntras eller jordbruket?
Enligt detta förslag påtagligen skuldsätt- ningen.
Varför d å inte i stället låta samhället övertaga jord, i första hand den som säljes p å exekutiv auktion, till samma pris som högsta vid auktionen avgivna anbud.
Så ä r det i Norge.
Ett sådant förslag har också framkommit i Danmark.
Men i Sverige skall endast skuldsättning premieras, därtill i en tid, d å jord- bruket e j kan bära lån.
Här finns ingen förståelse för tomträttens och åborättens principer.
Och varför inser man inte a t t en så- dan myckenhet a v jord bör finnas i samhällets ägo, att samhället be- stämmer jordvärdet och kan hindra, a t t jorden blir föremål för spekula- tion.
Det ä r denna spekulation, från kristidens dagar, som i främsta rum- met gör, att jordbruket e j kan bära nedgångstiderna.
Nu ä r samhällets plikt att ingripa, inte så a t t den som sköter sig sämst får hjälp, inte så a t t alla ska sitta emellan för jordbrukets skuldsätt- ningar äro kontantunderstöd utan dare slut.
i fortsättningen stod näm- återbetalningsskyldighet att föredra- ligen » Det vore bättre med en enda ga.
Den nyttiga kreditgivningen bör statlig affärsbank - Iåt oss s ä g a - likväl komma sådana företag till med kapitalplacering i jord och låg godo som ha utvecklingsmöjlighet, ' men säker ränta, f ö r vilken det all- och e j i större utsträckning än att männa vore ansvarig och för den räntorna inte bli för betungande och allenast., Egentligen ä r det denna inverka skadligt på företagets drift.
mening, som Folket skulle citerat, ty Stödaktionen till Skandinaviska ban- dess innebörd ä r i full överensstäm- ken och andra banker ä r en låneform melse med ett socialdemokratiskt tänkesätt.
Vi första mycket väl, att intet parti haft en brydsammare ställning i nämnda f r å g a än social- demokraterna, ty det ä r svårt a t t från socialdemokratisk ståndpunkt försvara understöd åt storbankerna.
' Tidevarvet tar därför med ro beskyll- ningen för att låta » en konjunkturbe stämd radikalism ersätta bristen på program ».
Och vi fråga, om det inte i stället ä r d e politiska partierna, som i synnerhet ett valår, mera utmärka sig genom ett » konjunkturbestämt » handlingssätt än genom a t t följa sina program.
Redaktionen.
förrättas — så det dröjer nog innan all- mänheten behöver vässa sina pennor för att kritisera verkningarna av det beslu- tet.
Men det var en hård debatt.
Om affonstämningen, se artikelns bör- jan.
Elsa Svartengren.
— — Fogelstadförbundet i Norrköping sam- las onsdagen den 4 maj kl. 7.30 e. m. hos George Wulff och Lilian Löwenadler, Byebäck 2, Kneippbaden.
Diskussionsämne: Om det politiska läget vid nedrust- ningskonferensen och avrustningsproble- met i och för sig.
Edra Dräkter och Kappor Beställer Ni fördelaktigast hos J. EDV.
LINDGRENS HERR= OCH DAMSKRÄDDERI TEGNERGATAN 23 = TEL. N.
11881 Färdiga KAPPOR stilfullt utförda.
Kredit ordnas.
Drottning Christina och äktenskapet.
Av H A G A R O L S S O N.
N lir en gång den tragiska och a v skä- rande psykologiska konflikter upp- fyllda historien om kvinnans kamp för personlig frihet skall skrivas, kommer helt säkert Christina, Sveriges drottning, att framstå som en av förgrundsfigurerna.
Hennes person och hennes öde h a r fängs- lat samtid och eftervärld.
Oräkneliga ä r ile historieskrivare, memoar- och essay- författare, som vässat sina pennor och skärpt sin psykologiska skarpblick f ö r att genomtränga hennes gata, för att om möj- ligt samla d e motsägelsefulla elementen i hennes karaktär till en antagbar helhets- bild.
Man måste säga, att hon gäckat alla ansträngningar.
Regenten med den över- Iägsna intelligensen och statsmannabegåv- ningen, som frivilligt nedlade kronan, jungfrun med det heta och lidelsefulla blo- det, som enständigt och halsstarrigt väg- rade att ingå äktenskap, framstår i dag lika gåtfull som hon framstod för det he- derliga svenska folket p.?
1600-talet Aven d e nyaste studierna över Christina kvar- lämnar hos Iäsaren intrycket a v att det som sägs ä r endast halva sanningar, och att det väsentliga och iidesavgörande egentligen inte alls upptas till diskussion.
J a g h a r på sista tiden haft anledning att i någon m å n sysselsätta mig med drottning Christina.
Hennes personliga livsproblem har därvid för mig fått en ny innebörd.
Jag kan inte s e det annorlunda än som e t t numera allmängiltigt kvinno- problem.
Drottning Christina s t å r f ö r mig som en gestalt, vilken på ett tidigt sta- dium symboliserar den kamp som hela kvinnokönet i d a g för: kampen mot den gnagande känslan av kvinnokönets under- Då jag anser, att lägsenhet.
Till e n början såg det u t a t t gå efter beräkning.
När Christina nyss fyllt 14 år, fällde rikskanslern Oxenstjerna i riksrå- det d e berömda orden: » Det vete Gud, huru kärt det är mig att se, att Hennes Majestät icke är som en kvinnsperson, utan behjärtad och av ett gott förstånd ».
När hon vid myndig ålder tillträdde re- geringen, överträffade hon alla förvänt- ningar.
Hon regerade inte blott som en tan som en sällsynt kraftfull och ndig man.
Hon bröt aristokra- tiens välde, skilt den mäktiga rikskanslern åt sidan och hävdade med oanad fram- gång konungamaktens höghet.
» Drott- ningen regerar själv », rapporterade den franska ministerresidenten Chanut till Paris.
Christina var ett nioårigt barn, n ä r riksdrotsen fällde orden: » så vitt sexus feminus det tillåter, lärer hon släkta på sin fader ».
När hon var tjugo år, hade d e höga herrarna genom många bittra erfarenheter lärt sig.
att sexus feminus blott alltför väl tillåtit henne att släkta på sin fader.
Men inte desto mindre skulle det visa sig a t t sexus feminus var ett aber, som varken uppfostran eller Christinas egen lysande intelligens förmådde borttrolla.
Sexus feminus tog en sällsam hämnd.
Äktenskapsfrågan blev under Christi- nas regeringstid den stora statsfrågan framom andra.
Tronföljdsfrågan kunde ju lättast ordnas genom Christinas äkten- skap.
Hertig Carl Gustaf ansågs vara självskriven, inte minst p i grund a v a t t han och Christina redan som barn fattat tycke för varandra.
D e allvarliga, av be- kymmer och erfarenhet tyngda herrarna i riksens r i d t o g å r efter å r upp frågan den moderna kvinnofrigörelsens: till diskussion, men den unga jungfru- ömtåligaste och mest ödesdigra, dronningen g a v dem undanflykter till svar och slutligen endast ett obevekligt: problem Nej.
J a g gifter mig inte.
Det ä r ganska samlas som i en brännpunkt i drottning fantastiskt a t t Iäsa riksrådsprotokollen Christinas livsöde, vill jag med några ord d a r denna f r a s ständigt upprepas.
Alla skildra detta - i ilet ljus j a g kommit att förnuftiga argument, alla bevekande bö- se det.
J a g vill hoppas, att mina läsare ner möter hon endast med denna envisa genom en sådan skildring skall inse, vil- vägran, som hon inte motiverar.
Hon kan ken tragedi det kan innebara, att vara inte motivera den med för rådsherrarna Det ä r nämligen, född kvinna i en värld, som ä r uppbyggd antaghara förnuftsskäl.
a v och för män.
Inte ens Christina, som väl att märka, inte f r å g a om ett avstående av ödet fick mottaga maktens höga inse- a v makten - den blivande maken skulle gel, furstekronan, kunde undgå den lag endast bli drottningens gemål, men inte som i manstaten dömer kvinnan till köns- regent.
Endast tronföljden skulle genom bestämd underlägsenhet, Inför hennes giftermålet säkras.
Christina föredrar att bländande härskarpersonlighet blir den genom uppdrivande av hela sin diploma- ensamma och djupt tragiska kamp hon tiska skicklighet genomdriva Carl Gustafs val till tronföljare och arvfurste, obero- såsom kvinna förde dubbelt gripande.
Att Christina, den sista Vasaättlingen, ende av giftermålet, och utsätter sig där- var a v kvinnligt kön, betraktades allmänt igenom för en mycket större risk än om i Sverige som en nationalolycka.
Så hon tagit Carl Gustaf till äkta.
Hon sätter grundmurad var uppfattningen o m kvin- i gång en väldig apparat och t a r till alla nans underlägsenhet.
Genom att g e hen- sina maktresurser för att mot r i d e t s och ne en rent manlig uppfostran hoppades ständernas vilja genomdriva detta.
man i någon mån kunna upphäva fatali- teten.
Christina själv fick från början den uppfattningen, att vad det framför allt Hon kämpar som ett lejon f ö r gällde f ö r henne v a r att övervinna den att undgå äktenskapet.
underlägsenhet som vidlådde henne i hen- nes egenskap av kvinna.
Skulle hon som J u mera hon pressas, desto tydligare ta- regent kunna hävda sig i den henne om- lar hon.
» Jag säger det uttryckligen », sä- givande manstaten.
måste hon bli så lik ger hon, » att det är mig omöjligt att gifta en man som möjligt - tänka, känna och mig.
Således ä r mig denna s a k beskaffad.
handla såsom en man.
Rationes härtill förtiger jag.
Men mitt Axel Oxenstjerna huvudet och fastslår, consilia ä r extra- o r d i n a r i e — han vet inte, vad han skall s ä g a därtill.
» I detta fall ändrar jag intet., svarar drottningen.
» Intet i him- mel och på jord kan tvinga mig.
J a g vill aldrig gifta mig. » - Hennes Majestät ta- lar inte som en dam om 20 å r utan 50, replikerar oförstående Axel Oxenstjerna.
Eftervärlden har lika litet som Axel Oxenstjerna och riksriden kunnat fatta Christinas vägran att inga äktenskap.
Man har, synes det mig, inte ens försökt att på allvar begrunda den djupaste orsaken därtill.
Curt Weibulls nyligen utkomna studie över Drottning Christina ä r hög- intressant, men p i denna punkt g e r inte heller den en tillfredsställande lösning.
Vill man komma den djupaste orsaken på spåren.
bör man för det första ha klart f ö r s i g att det ingalunda var en naturlig oheniigenhet f ö r könsumgänge som ingav h e n n e denna motvilja mot liktenskapet.
Christina var ingen kall natur, hon var en varmblodig kvinna.
Hennes svaghet f ö r det manliga könet var allmänt känd och gav förtalet livlig näring.
Hon skriver själv i sina bekännelser, att hennes tempe- rament och livliga blod gjorde henne böjd för kärleken och utsatte henne för stora frestelser.
För det andra måste man ha klart för sig att hon, ehuru hon var kvinna, satte friheten högre än allting annat.
Allt tvång, all underkastelse var henne för- hatlig.
Hon tackade Gud för att hon fått en ställning som befriade henne från nesan att behöva lyda andras befallnin- gar, från » olyckan att vara född under- såte ».
I detta liksom i så många andra avseenden var drottning Christina » icke såsom en kvinnsperson », för att använda Oxenstjernas ord.
Denna karaktärens oböjliga självstän- dighet, som var så utmärkande för Chri- stina.
detta hennes lidelsefulla begär efter oberoende kom henne att förakta sitt eget kön, vilket, så vitt hon kunde se, var dömt till heroende och mindervärdighet.
Hon ansåg att hennes största fel som regent var hennes kön.
En kvinna, menade hon, blir alltid underskattad.
ledd, beroende, och det blir lätt ett visst löjligt skimmer över hennes styrelse.
Själv ville hon till varje pris hävda sitt oberoende.
Detta var förutsättningen för att hon skulle kunna bibehålla sin själv- aktning.
Den personliga friheten var för henne kärnan i allt människovärde.
Hur kunde hon under sådana omständigheter göra annat än till varje pris söka undgå äktenskapet?
Fur kvinnan medför äkten- skapet inom manstaten automatiskt ett upphävande av den fria självbestämnings- rätten, den personliga suveräniteten.
Som gift skulle hon visserligen fortfarande vara den regerande drottningen, men hon skulle också vara - en mans kvinna.
Äktenskapet skulle med ett slag binda henne vid könet, och därmed vid dess un- derlägsenhet, dess nesliga heroende.
Hon avstod hällre från allt könsumgänge än hon lät förmå sig till självuppgivelse!
Då hon på gamla dagar som god kato- lik nedskrev sina bekännelser, påpekade hon själv, hurusom det ena av hennes fel, högmodet skyddat henne mot det andra, böjelsen för kärleken.
» Min ärelystnad, m i n stolthet, som ej kunde uthärda att un- derkasta sig någon, mitt högmod, som föraktade allt, hava för mig utgjort ett märkeligt skydd », skriver hon.
» Jag skulle utan tvivel ha gift mig, om jag inte hade känt inom mig styrkan, som du, Gud, givit mig, att kunna leva utan kärlekens njutningar. » Hennes egna ord avger allt- så samma vittnesbörd som alla andra om- ständigheter, nämligen att hon föredrog att göra våld på sin kvinnliga natur, hell- re ä n hon underkastade sig smäleken att vara kvinna under sådana former som manstaten erbjöd kvinnokönet.
Hellre könlöshet än underlägset kön!
Enligt vad jag kan finna, utgjorde allt- så Christinas äktenskapsvägran endast ett led i hennes konsekvent genomförda pro- test mot den underlägsenhet, som vidlå- der kvinnokönet.
När j a g nyligen genomläste riksråds- protokollen för 1650 fann j a g ett uttalan- de av Christina, som jag tycker är i allra högsta grad märkligt.
Det är fråga om tronföljaren Carl Gustaf.
Christina - äktenskapsvägrerskan - ä r den första att fordra att han skall gifta sig!
Vill han inte det, bör man tvinga honom.
Hon hoppas dock, säger hon, att Hans Furst- liga Nåde » intet skall hava stort betän- kande därtill ».
Och hon tillägger om sig själv: » Vore och Hennes Majestät så konung som Hennes Majestät ä r drott- ning, skulle Hennes Majestät intet hava stort betänkande därtill. » - Således: om Christina vore konung skulle hon inte ha något emot att gifta sig.
Tydligare kun- de Christina inte gärna ha understrukit det faktum, att det endast var för kvinnan som äktenskapet var ofördelaktigt.
Vore hon man skulle hon inte hysa några be- Hon insåg blott alltför väl, tänkligheter.
att äktenskapet inte gjorde något intrång på mannens suveränitet.
Det ligger något djupt gripande i denna suveräna drottnings vanmäktiga kamp mot den könsbestämda underlägsenheten.
Den blev vanmäktig, emedan den fördes med negativa medel.
Hon ville besegra sitt köns un= pris övervinna sitt köns svagheter.
Hon derlägsenhet genom att förneka sitt kön.
- någon annan möjlighet fanns naturligt- vis inte då.
A t t hon över huvud taget kom att känna och medvetet lida av denna un- derlägsenhet som kvinnorna på hennes tid i allmänhet inte var medvetna om — berodde på d e exceptionella förhållanden under vilka hennes öde danades.
En säll- synt intelligens, som inte tröttnade att söka sanningen, en sällsynt karaktär, som lidelsefullt hävdade sin självständighet och frihet, en sällsynt social position — tronens - alla dessa omständigheter bi- drog till att för Christina tillspetsa pro- blemet kvinna contra manstat det pro- blem, som i d a g vilken sjalvförsörjande kvinna som helst har en så bitter känning — — av.
Genom a t t in i de yttersta konsekven- serna förneka sitt kön, fråntog sig Chri- stina emellertid möjligheten ’ av djup per- Könet bottnar i sonlig tillfredsställelse.
själva livsgrunden - i de dunkla regio- ner, d ä r ett mänskoöde formas av hem- liga väsenskrafter — det låter sig inte ostraffat undertryckas.
Det undertryckta sexus feminus hämnades på Christina ge- nom att i hennes känsloliv skapa en stän- dig otillfredsställelse.
Den gamle mästa- d e n moderna historieforsk- ren Ranke ningens kanske mest geniale representant — har sett detta tydligare än alla andra som skrivit om Christina.
Han talar i sin jämförelsevis korta, men djuptlodande essay Digression über Königin Christina von Schweden, om den » Geist der Nicht- befriedigung », som alltmera tog överhan- den hos Christina.
Han betygar sin dju- paste respekt inför hennes arhetspresta- tion - » sie wirft den frischen Mut des angehorenen Scharfsinns in die Arbeit », säger han men det undgår honom inte, — — fann ingen annan utväg än att för det första vägra att ingå äktenskap, f ö r det andra sublimera könskrafterna och övergå till den religion som hyllade könlösheten.
Därmed hade hon nått fram till den slut- liga förnekelsen a " könet.
Detta blev för Christina summan av a t t vara född kvinna: Endast genom att o f f r a sig och helt uppge sitt kön, kan kvinnan befria sig ifrån sitt köns mindervärdighet och hävda sig som självständig person- lighet.
, Under gångna epoker har detta obe- tingat ägt sin riktighet.
Vi behöver en- dast tänka på de kvinnor, som under me- deltiden trädde i n historien u r kvinnans ohistoriska, väsenslösa tillvaro — låt oss säga en Jeanne d ’ Arc, en Birgitta.
Det var inte som kvinnor d e gjorde sig gäl- lande - i den vägen fanns ingen möjlig- het utan som religiösa personligheter på ett könlöst plan.
I den mån de av- sade sig sitt kön kunde de göra en insats i den manliga världen.
Hela madonna- ' — kulten pekar i samma riktning - det som är det fina med jungfru Maria är, att hon genom ett mirakel undfått nåden att höja sig över sitt kön.
Och hela den moderna kvinnoemancipationes historia, från dess tidigaste begynnelse, går i den av Christina antydda riktningen.
Vad ä r det som gör blåstrumporna och de litterära kvinnorna berömda om inte det, att de inte ä r » som kvinnsper- Den ära d e vinner blir ingen soner ».
ända heder för deras kön, utan tvärtom en he- der för deras förmåga att höja sig över sitt kön.
Hela denna tankegång utgår ifrån det till synes orubbliga faktum, att kvinnokönet som sådant är underlägset, men a t t några enstaka kvinnor tack vare en osedvanlig begåvning förmått bryta udden av den och förbannelse vilar jäm- över kvinnokönet höja sig som till mäns att det ligger någonting spänt och an- likar.
Nåväl, handen på hjärtat, måste vi inte strängt över hennes skenhart så målmed- vetna och samvetsgranna verksamhet.
vidgå, att också de yttersta dagarnas i » Es fehlt d a s Gleichgewicht der Gesund- vissa avseenden storartade kvinnofrigö- heit, d i e Ruhe eines natürlichen und i n relse alltjämt bär på samma nesliga arv?
Ser vi inte dagligen och stundligen hur sich befriedigten Daseins. » kvinnor hämmas i sin personliga utveck- Denna brist på sinnesjämvikt, på inre ling, hur deras naturliga drift att arbeta tillfredsställelse och harmoni, som här- sig upp och komma fram i världen, hej- Iedde sig av att hon.
som regerande drott- das av det faktum att de ä r kvinnor?
Att ning i en utpräglad manstat, inte kunde vara kvinna är alltjämt liksom fordom en leva i överensstämmelse med sin kvinnliga black om foten för en framåtsträvande natur, drev henne så småningom till tros- människa.
förändringen och tronavsägelsen.
Ranke påpekar, såsom det synes mig.
mycket rik- tigt, att hennes behov av kvinnlig h ä n g i - velse i katolicismen fann den tillfredsstäl- lelse det på annat håll förvägrades.
Kato- ' licismen gav hennes känsloliv näring och gjorde henne samtidigt oberoende a v könet, höjde henne över det, till ett kön- löst plan.
Det ä r sålunda alltför kortsynt att härleda hennes olust för äktenskapet från hennes böjelse för katolicismen.
Bakom såväl det ena som det andra låg den psykologiska hämning som medvetan- det om könsunderlägsenheten alstrade.
Inom katolicismen ä r det ogifta ståndet en förtjänst - detta tilltalade henne redan då hon som barn första gången hörde ta- las om katolicismen.
Senare prisade hon katolicismen for att den frambragt » så många underbara jungfrur, vilka övervun- nit sitt köns svagheter och offrat sig åt Gud ».
För henne gällde det att till varje
Fantasten, svindlaren, Riddarna kring o c h p e d ag o ge n..
långa bordet.
.
.
, Av KLARA JOHANSON.
, n någon avlägsen period av efter- krigstiden påminner jag mig en Herlinhistoria som är lika sanningsfull vare sig den har hänt eller ej.
En man som hade haft flaxen att få tillbringa de vansinniga åren på sinnes- sjukhus blev äntligen utskriven och tog en taxameter för att bila hem till det verkliga livet.
Åkningen förlöpte nor- att ett öre inte är tusen kronor griper vi dessa ur luften.
Det låder alltså ingenting beklämmande vid vår speciella tosighet, och började vi Iägga a n på att förvärva varaktiga saker skulle den höja sig till en klokhet över allt förstånd.
Hur som helst, förakt för penningen är dock vishetens begynnelse.
En motsatt lära inskärpes emellertid malt, men sedan skedde det ohyggliga.
När passageraren räckte fram en liten guldslant, på vilken han kunde vänta några mark tillhaka, halade chauffören ur en väska den ena bunten tusenmark- sedlar efter den andra och räknade upp en miljon.
Den arme nyfriske stirrade på de långa lapparna, stirrade på troll- karlen, stirrade omkring sig, blundade, slog upp ögonen, strök sig över pannan och ropade slutligen ur den kallsvetti- gaste fasas djup: » Kör mig tillhaka till hospitalet! » Vi förstår honom, alla vi svenska pro- letärer, som förföljes av enahanda spök- syn varenda dag från morgonbladen till T.
T:s andra utsändning.
Miljoner, miljarder, miljarder, miljoner virvlar förbi oss i oavbruten ström, och fastän de mestadels bara är makulatur eller luftvibrationer alstras i fantasin ett eko av guldklang.
Ordets makt över tan- ken har längesedan upptäckts och un- dersökts, men siffrornas välde över känslan tycks ha blivit föga begrundad.
Jag menar nu siffror som pura före- ställningar, siffror som inte angår en.
I detta lilla hörn av det psykiatriska studiefältet har jag roat mig med ett experiment på närmast liggande mate- rial: mina egna reaktioner inför det ak- tuella siffertumultet.
Analysen visade, nästan mot förväntan, att min inställ- ning till imaginära summor har förbli- vit oberörd.
Sådana tänder endast mot lådans plan, och denna preparerade yta saknas i min själsutrustning.
De väcker fördenskull inte en gnista åtrå, inte ens den meningslösa och sterila sken- rörelse som kallas önskan.
På den punkten har jag alltså beva- rat mitt förstånd.
Men därmed var ty- värr inte granskningen färdig.
Fort- satt forskande ledde till upptäckt av en redan ganska framskriden sinnesrubb- ning.
Jag förmår nämligen inte längre uppfatta någon valörskillnad mellan med dryga och straffande tonfall av de faderliga pedagoger som just nu tror stunden vara inne att predika den puri- tanska art av mammonsdyrkan man kallar sparsamhet.
För oss och nu!
Ett mera opsykologiskt ögonblick för slik mission har aldrig vår historia bju- dit.
Skickliga frälsare vet att f i n n a ut någon anknytningspunkt i objektens sin- nesstämning och livsvillkor.
Djupt och sant, om än självbelåtet, sade en miljonär vid sin ståndsmässiga middagstaffel: » De fattiga Iever mycket Skulle mer över sina tillgångar än vi. » vi genom något under omvändas till fromhet inför penningen så kunde vi dock inte i gärning betyga vår tro förr- än vi genom ett än större mirakel hade fått var sin lilla förmögenhet att spara med.
Besinnar man därtill att vira brutala förmanare huviidsaklieen är högt an- sedda män, innehavare av allmänt för- troende, si drar man automatiskt öro- nen åt sig.
Profeter i nationalekonomi, om än aldrig så lärda och välmenande, förtjänar härvidlag inte hjärtligare tillit än deras herrar och våra: de där som » sitter i sammanträde:, och utom sport- ler uppbär tretti årslöner i egenskap av ovetande styrelseledamiiter eller an- svarsfria direktörer.
Denna kast, vår första och enda statsmakt, har de bästa personliga skäl att fördöma fattiga slö- sare och tillhålla ’ sina agenter i rege- ring, riksdag och press att med beskyd- dande ömhet uppmuntra de » små spa- rare » som verkligen lär finnas anonymt instuckna ibland oss.
O söta små sparare, fortsätt att strö korn åt små fåglar!
Med era bankde- positioners, era aktiers växande mängd följer större tantiémer, högre årsarvo- den, fler styrelser, fastän inte fler sam- manträdare och direktörer, ty p i nå- gon kant vill även vi spara.
Kort sagt, ni stöder p i si9 sätt fosterlandets allra- penningbelopp som skrives med mindre än sjusiffriga hela tal.
Nedanom denna nivå synes mig alla distinktioner fnaski- Ca.
Svindeln är uppenbart nära.
.
.
Men inte behöver jag ensam scha- vottera med en så riskabel bekännelsel Här känner jag mig äntligen i full har- moni med det folk och den tid jag utan hänförelse tillhör.
Vi ä r rubbade alla, men på ett glatt och stimulerande vis.
heligaste, Svensk Industri.
Så har jag tolkat grundtanken i den suspekta hot- och bättringsförkunnelse som vill omvälva vårt privatekonomiska själsliv och som gudilov har alla chan- ser att falla till marken.
Statens och kommunernas finanser däremot sköter Industrin själv, och där kan den sålunda obehindrat använda pekunierna till sitt ridderskaps lyxuösa nödtorft.
Inte ens Det nya räknesättet har med ens avlyft våra lumpna privatfinansiella bekym- mer.
För oss är tusen kronor som ett öre, och den dag då vi förvånade erfar den efterblivnaste socialdemokrat för- nekar numera att arbetsgivaren är sin lön värd.
Frå » Kör oss till hospitalet !.
Bokkrönika.
företalet till Hermann Hesses Stäpp- hans d e r s Österling: » Man b ö r känna barndoms påbrå av pietistisk fromhet och indisk fantast, längre fram korsat av tre si överväldigande inflytelser som Nietz- sche, Dostojevski och Freud ».
Mer kort- fattat torde bakgrunden till detta Hesses verk ej kunna ges.
Den naturligaste frukten av dessa impulser har blivit hans i konflikt med Karl May är rättvisan.
framför allt en peda- fanatiskt egocentriska inställning, som i gog, betonar Forst-Battaglia.
Det s i n djärvhet, sin särart och skärpa har ar också som sådan han så livligt h a r något av suveränitet - om också en en- angripits hans arbeten var nämligen sidig sådan.
Boken - » endast för förryckta » inte etiskt till betonade.
Det länder så h a n rent s fiender ä r a att innehåller reflexioner, analyser och pej- de fattade vilken stor folkpedagog lingar, allt sett genom den rolöse enslin- denne äventyrsförfattare var och på gens — Stäppvargens ögon, i vilka en grund d ä r a v insåg h a n s » farlighet ».
flisa av trollspegeln hamnat.
Dialekti- Först senare, sedan h a n i Waldheims ken mellan varg och människa, mellan fängelse träffat på en katolsk präst drift och själ, är det problem som fängs- (han var själv protestant) började lat Hesses intensiva fantasi.
Utformnin- han att reda upp sina rättsbegrepp gen torde inte heller göras med ett dju- på e t t sätt som mera passade ihop pare grepp, kraftigare bemästring och med vår allmänt gällande moral I expressivare stil.
Det sistnämnda dock Waldheims fängelse skrev h a n in- med undantag för dialogerna, som före- dianboken » Winnetou » genom vilken falla ytterst konstruktiva till sitt innehåll.
May tukthusfången, med ett slag Naturlighet har Hesse ej heller kunnat en berömd ungdomsförfattare.
förläna sin kvinnliga huvudperson, Her- Det intressanta med Karl May är mine, inställning till Stäppvargen får att han är den borne läraren.
Han hans egen manliga karaktär, visande brist vill inte vara konstnär - han vill l ä r a på psykologisk variationsförmåga och in- ungdomen.
Vad som helst.
Allt d e t dividualitet från författaren.
Forst-Battaglia: Karl May, ein Leben, ein från h a n s fattiga barndom, genom Traum.
Amalthea Verlag.
fängelsevärlden f r a m till den tid då Sachsen i Erzgebirge föddes för h a n s första bok kom ut - då han cirka 90 år sedan den enda so- fick pengar och e r k ä n n a n d e och kun- nen t i l l en f a t t i g vävarfamilj.
Dött- göra resor och inte mera råkade I de rar fanns det gott om familjen räknade sammanlagt nio själar.
Fa- dern var drinkare - modern barn- morska.
Pojken växte upp, var blek och spinkig med närsynta, kisande ögon som att han såg typiskt ännu eländigare gjorde ut.
Ett riktigt proletärbarn.
Den enda som brydde sig om grabben var mormodern.
När han var sjuk och hängig och det förekom ofta så brukade hon be- rätta sagor för honom.
Och till den — — — världen flydde sedan pojkstackarn med alla sina bekymmer och oupp- fyllda amhitioner, de som nu för tiden h a r fått så bra namn: minder- värdighetskomplex och önskedröm- mar.
Den blodfattige klene ynglingen sedermera kronvrak satte ihop - alltid — mäk- blev äventyrshistorier som tiga skulle f ö r - bättra världen Själv var han för- stås utrustad med jättekrafter, hans skarpa örnblick uppfångade blixt- ' " " snabbt varje detalj och det trånga han tipplevat, lärt och tyckt.
O c h Erzgebirge växte till vida prärier d ä r I ~ r n tycker om att bli lärda Han Ytterst ringa del av den polska littera- h a n s eldiga springare fritt kunde berättar ivrigt om allt vad han själv turen torde vara känd i Sverige.
Tegel- storma hän.
Ädla rövare, svarta enkla sätt som går direkt fram till den huset av Jerzy Kossowski (Bonniers, skurkar, (m a n hade väl gnott för bylingen!)
enkle och osammansatte läsaren.
Det 6:50) har översatts som ett prov på den- och höga, rättvisa domare.
Man var ar fortfarande hans barndoms ideal.
na ' Som sådant är det också särdeles mot sin fiende (det kunde råd till, mot man var ju så stark!)
hjälpsam d e fattiga (att så- dant behövdes hade man Iärt sig) ävenså tolerant mot alla klasser och raser - rödskinn som vita.
Pojken hade lätt för att lära, han sattes genom välvilliga människors försorg i ett Iärareseminarium och f i c k sedermera plats vid en fabriks- skola.
Men d ä r stannade han inte länge, platsen utbyttes mot - fän- gelset.
Åtta år satt han sammanlagt inne ridderlig man h a och i olika omgångar - enda sättet att g ö r a sig gällande var j u att ställa till Som knapp 20-åring f med i c k han något!
sitt första straff.
Han små- stal, svindlade, trasslade med falskt namn och dylikt.
Tyvärr aldrig nå- got riktigt flott eller hjältemodigt - i n t e ens rövarhövding blev han.
(Det fanns som bekant Iänge kringströ- vande rövarband som höll till i Erz- gebirges otillgängliga klippvärld.)
Bara i drömmen.
jo, en gång när han togs andra g å n g e n - slet han sig Iös från poliseskorten och hotade Det var hans me ' ' den enda en hjältedåd oladdad — pistol.
rövarroman- tikens Karl May.
Vem har i n t e i sin ungdom läst Karl May ' s ungdoms- och indian- böcker?
Hans samlade skrifter ut- göra 59 band.
Vid hans död hade mod, duktighet, hjälpsamhet m o t de met med omsorg av en säker hand, och svaga, samma r ä t t för rödskinn som det väcker intresse genom sitt trygga vita.
Med ärligheten och begreppet lugn och sin behärskade stil, som inne- mitt och ditt är det inte så förfärligt bär en säker njutning.
noga.
Åtminstone betonas inget i den vägen.
Det är mera de vuxnas Margareta Subers Charlie (Bonniers, moral, kulturens påhitt det lärde 3: 50) ä r en skissartad studie, skriven sig inte proletärpojken Karl Mayer.
med modern och nätt stil och ansats till Det hela är inte mycket komplicerat.
psykologi.
Problemet rör sig om den B a r n tycker Om o r d n i n g: den snälle pojkaktiga flickan Charlie och hennes skall vara snäll och den s t y g g e s t y g g.
snuddande vid den lesbiska kärlekens Det skall antingen v a r a sorgligt eller hränning.
Genom denna sin kärlek till en livat.
Men spännande, vilt och om- annan ren och moderlig kvinna mognar växlande.
På samma sätt tycker hon dock plötsligt för » det liv, f ö r vilket H a n blir aldrig riktigt vår Herre behagat skapa henne », och ho- Karl May.
Han a r b e t a r med naiva ken slutar sa helt abrupt.
Som kortfattad fullvuxen.
medel, men tian vill alltid säga nå- studie hetraktat har den en del fina små- got med det h a n berättar, han vill drag, men som skildring av den utveck- förbättra, reformera.
Och små som lingsgång, författarinnan tänkt sig, vidlå- stora, som i sitt inre lyckats bevara der den proportionslöshet, oregelbunden barndomen, njuter ännu i d a g av vad analys och obetydlighet.
— lian berättar och förkunnar.
förbrytaren.
Fina man Eric Linklaters Juan i Amerika (Nor- herrar i f r a c k och storm höll tal över stedt, 7: 50) ä r nu ute i sin tredje upp- hans stora betydelse som ungdomens laga, och få boksuccéser torde varit " uppfostrare.
Och verkliga indianer berättigade.
För alla älskare av skälm- besökte kort därefter hans grav och romanens lika sällsynta som älskvärda hyllade honom som » indianernas konst har den källåderns sprudlande vän » fantasten, svindlaren och pe- friskhet.
Linklater är en härlig berättare med picarons glittrande skalk i ögonvrån E.B.G.
dagogen Karl May.
och gaminlynnets tjusiga överdåd, som i satir eller burlesk genom intuitionen all- tid träffar prick.
Till ytterligare förtjän- ster måste framhållas hans säkra karak- taristiker, formade ur en aldrig sinande fantasi och av en naiv och sprallig ska- gjorde upplagan å r 1930 fem millio- parglädje.
ner.
H a n s böcker h a r överlevt tre • generationer, kejsartid, krig och re- Tobit av Stella Benson (Norstedt, publik, påpekar Max Liftschütz i 6:25) är en skildring av de ryska flyk- glömt fången och — — eftersom de ännu läsas lika ivrigt ut- May (förmodlingen av Mayer) skrev sina böcker i fängelset och har aldrig varit i de trakter av Amerika som han så målande beskrivit.
Otto Forst-Hattaglia h a r nu skild- rat Karl May ' s liv och leverne i » Karl May, ein Leben, ein T r a u m » (Amal- thea-Verlag).
Han döljer intet i h a n s liv och därför blir biografien a v sär- skilt stort värde.
Vi följer honom tingarnas liv i Mandsjuriet.
Bokens namn kommer av författarinnans jämförelse mellan den gamle ryssen Sergej och hi- belns apokryfiske Tohit.
Mrs Benson har en jämnflytande stil med sinne för detal- jer utan omständlighet, men stor förkär- lek för tankestreck.
Hennes bok är dock synnerligen intressant och miste fängsla alla och envar genom sin ovanliga miljö och som helgjuten kulturbild.
• Aprilväder av Helen Ashton (Gebers, 4:50) rör sig kring ett modernt äkten- skap.
En viss psykologisk blick kan ej frånkännas författarinnan, men man blir tröttad av det ideliga, enahanda gräl,
Kan man begära respekt för en papperslag?
MÖTESPLATSEN - På initiativ av Östergötlands länsför- bund av Svenska Kvinnors Vänsterför- bund har rektor Honorine Hermelin april S kola läkarna ha rättighet att uppträ- da som poliser gentemot patienter- na på barnbördshusen och genom att fråga ut dem försöka fastställa i vilken utsträckning de förekommande aborterna äro framkallade?
Denna fråga framkasta- des i Tidevarvet med anledning av abor- den undersökning angående framkallade över ämnet: » Hur skapas historia? » Före- dragen voro mycket talrikt besökta, och talarinnan lyckades genom sin glänsande, medryckande framställning i hög grad fängsla sina åhörares intresse.
Efter föredraget i Linköping samlades Linköpingskretsen av vänsterförbundet Iäkare som i utförts Stockholm.
och publicerats Vi ha nu av låtit ett den par till ett trevligt samkväm i ordförandens, ter fru Märta Nilsson, gästfria hem.
även efter mötet i Motala, var ett samkväm gå vidare till några av våra kvinnliga anordnat, där rektor Hermelin berättade jurister, för att få höra deras uppfattning om Medborgarskolan vid Fogelstad.
om saken.
A.
A.
Advokat Ruth Stjernstedt: Jag är upprörd över utfråg- ningspolitiken.
är ett försvinnande fåtal, som kommer till offentlig kännedom och ännu färre som straffas.
Var och en som vill vara ärlig miste alltså säga sig att lagen visat sig alldeles ineffektiv.
Den tar inte hänsyn till de behov som finns och den kan inte ha något berättigande när den inte längre fyller den funktion, som varje strafflag egentligen skall ha, nämligen att skapa vissa moraliska föreställningar hos nor- Utfrågningen kan verka som sjukhuset i detta fall kanske mera energi andlig tortyr.
än vanligt, därför att det stod klart, att Ett av de mest upprörande fall j a g det var en läkare som begått ingreppet.
Men även om man inte förfar med en så- varit med om, säger advokat Stjernstedt, dan frenesi, kan det vara upprörande nog gällde en ung kvinna, som var intagen på sjukhus, svårt sjuk efter en abort.
Av de att försätta dessa stackars sjuka kvinnor malt funtade människor.
Föreställnin-.
ingrepp som företagits på henne fram- i en sådan moralisk konflikt, som de kom- garna, åtminstone vad det kvinnliga släk- gick inför läkarna på sjukhuset att det mer i, då det gäller antingen att erkänna tet beträffar, är fundamentalt skilda från måste ha varit en läkare som gjort det, att aborten var kriminell eller att hålla de i lagen uttalade.
Inte alls därför att Sedan detta konstaterats blev hon - som sitt heligt givna löfte till den som före- tagit aborten.
Och man skall inte tro att a hon n d l själv i g tortyr sade för - föremål att hon för skulle så gott förmås som konflikten är löst och den stackars kvin- att uppge namnet på den Iäkare, som nan känner sig lättad och befriad genom kvinnorna inte vill ha barn, jag tror all- deles tvärtom, men svårigheterna är i många fall för stora, de kan helt enkelt inte ekonomiskt.
Alla botemedel är också företagit ingreppet.
Hon hade under sin sin bekännelse, även om det nog kan ineffektiva så länge friska, fullvuxna män- sjukhusvistelse ideligen blivit ansatt med förefalla så under sjukhusvistelsen och så niskor inte ens kan försörja sig själva, frågor och övertalningsförsök.
Så fort länge hon är kvar under läkarens lugnan- ännu mindre ett barn.
Som jag antydde nyss, Smålandsförbundet av s.
K. hade - Jag kände mig mycket upprörd över hon blev så bra att hon kunde stå på be- de inflytande.
söndagen den 10 april sitt årsmöte i denna systematiska utfrågningspolitik, nen, hämtades hon till polisen för förhör vaknar hennes samvetsförebråelser tvärt- Människorna måste behandlas som en tillgång.
Hultsfred.
22 ombud från skilda delar säger advokat Ruth Stjernstedt.
Den sta- angående aborten.
Hon sade emellertid om ofta till liv och kan plåga henne må- a v Småland voro närvarande, därav från tistik man får fram är så oerhört litet be- efteråt med en viss bitterhet, att polisen nader och år sedan hon lämnat sjuk- För mig är detta bara en liten, liten de- två platser, som förut ej varit represente- talj i vad som är fel från början till slut, vant med.
Varje jurist, som sysslat nå- i alla fall var ohyggligare,, när den huset.
rade.
nämligen det kaos som råder på det eko- Fröken Lydia Åkesson mottog ombuden got med dessa saker vet vilket försvin- märkte att hon var fast besluten att till i sitt trevliga hem och därefter samlades nande litet antal fall det är av alla som varje pris i världen inte röja namnet på Läkaren skall hjälpa och vårda, nomiska området.
Det är en detalj, som men icke göra Polistjänst.
man i Teatern till de egentliga förhand- inträffar, som verkligen kommer till sjuk- den, som fördrivit hennes foster.
man inte kan komma åt utan att gå till lingarna.
Hon framhöll också efteråt för mig i Min mening är därför att det värde man roten.
Och med » att gå till rotens menar husen ja, det är många, som inte ens Fru Inge eborg Rosén hälsade de närva- rande välkomna och redogjorde för det blir sjuka, som knappast ligger en dag det mest upprörda sinnestillsånd, att det kan få fram genom en statistik på detta jag att åstadkomma ett system över huvud gångna årets arbete.
Fröken Maja Jo- ens och där alltså fosterfördrivningsin- ju hade varit oerhört otacksamt, simpelt sätt väger mycket lätt emot den skada taget.
T y varför skulle det inte vara hanson lämnade en redogörelse för Cen- greppet gått omärkligt förbi.
Som ett o c h fegt om hon hade röjt detta namn.
och de olyckor som dessa utfrågnings- kaotiskt, så länge man nöjer sig med tralstyrelse- och Landsmötet i Stockholm exempel vill jag nämna en för fosterför- Hon hade förmått denne man till ingrep- metoder kunna medföra och enligt min denna sinkadusproduktion.
utan varje till- och fru Helga Sjöstrand inledde en dis- drivning åtalad kvinna i den högre medel- pet genom att vid upprepade tillfällen åsikt borde sådana metoder förbjudas.
stymmelse till plan?
kussion angående de nya möjligheterna Så länge människor får leva under åldern, som bedrivit ett oräkneligt antal bestorma honom med böner och slutligen Läkaren har att vårda.
hjälpa och stöda att utvidga vårt förbund.
Hon rekom- menderade bl.
a. den vägen att söka kon- fosterfördrivningsingrepp på andra och hotat honom med att hon skulle begå och icke att göra polistjänst, skulle det dessa ekonomiska svårigheter och sam- takt med en eller några fil verkligt in- som på sig själv gjort inte mindre än självmord.
Skulle hon då, frågade hon också ske i den heliga statistikens namn.
hället visar sa liten uppskattning av dem och av de nya individerna, att det inte tresserade i orter, där medlemmarna ha sexton ingrepp utan några påvisbara följ- nu, när jag sedermera hade hennes sak v. - Och det är inte troligt att hon före- om hand, vara så feg att hon röjde ho- sig alltför der.
tagit dessa ingrepp utan att ha varit gra- nom?
När hon sedan skulle svara inför särskild talarinna ofta ställer dyrbar.
På kvällen hölls å Teatern offent- ligt föredrag av fröken Maja Åkesson, Jönköping, Over ämnet DI vad mån böra kvinnornu medverka i det politiska ar- betet ».
Det gedigna och väckande före- draget åhördes av en tacksam publik.
Såväl vid föredraget som vid den ge- mensamma middagen förekom sång av fröknarna Lydia Åkesson och Gulli Öst- berg, Nässjö.
Till styrelse för år 1931 valdes: fru Ingeborg Rosén, Nässjö, ordf., fru Helga Sjristrand, Eksjö, v. ordf. Övriga sty- relsemedlemmar: fröknarna Lydia Åkes- son, Hultsfred, Maja Johanson, Eksjö, Ju- dit Gustafson, Nässjö, Thea Larsson, Österkorsberga, Märta Sandqvist, Jönkö- ping, samt fruarna Brita Reinhardt, Väs- tervik, Lydia Stille, Tranas, doktorinnan Sigrid Lundgren, Västervik, och major- skan Anna de Maré-Svenson, Eksjö.
Man beslöt att hålla nästa årsmöte i Tranås.
M.
J. vid alla gånger, därtill hade hon alltför domstolen, sade hon mig flera gånger, att de får hänga mig eller hugga mig i styc- I- ken eller ge mig vilket straff de vill, men Statistiken värdelös, men namnet skall de inte få ur mig.
Varken kvinnorna utsättas läkarna på sjukhuset, polisen eller dom- onödiga risker.
stolen kunde heller förmå henne att yppa Eftersom det är ett ytterst obetydligt namnet.
väl reda på sig.
Advokat Margareta Sandberg: Lagen har inte något berättigande.
- Min erfarenhet omfattar just inte någon utfrågning av mödrarna, svarar advokat Margareta Sandberg, jag har i min praktik mest kommit i kontakt med yrkesmässiga fosterfördriverskor, men när en sådan rakar fast händer det ju antal fall som kommer till sjukhusen i Detta är enligt mitt förmenande ett ofta att en tio, femton kvinnor, som sökt jämförelse med de fall som förekommer, kanske alldeles särskilt upprörande exem- hjälp hos henne samtidigt bli anhållna.
blir det ringa värde med den statistik man pel på vilken vånda man förorsakar de Att fosterfördrivning förekommer i en Det bästa hos Strindberg är för på detta sätt erhåller.
vad man däremot stackars kvinnorna genom sina utfråg- riskerar att förlora genom denna utfråg- ningsmetoder.
Troligtvis hade man på ningstaktik år efter år vid vara barn- bördshus är att den gör kvinnorna, som framkallat missfall, ännu mera obenägna att alls komma in på sjukhusen.
Det är därför troligt att man genom detta till- vägagångssätt fatt än flera dödsfall och det moderna fredsarbetet har Espe- vanskötta infektioner på sitt samvete, Dessutom måste man uppröras över till- ranto, det Iättlärda internationella vägagångssättet vid de speciella fallen.
hjälpspråket, alltmer tillkämpat sig en er- alldeles oerhörd omfattning och i alla kretsar är lika säkert som att det bara Skolornas små esperantister.
I Man måste betänka hur det går till i verk- ligheten.
De kvinnor, som fått behand- ling av kvacksalvare, har vanligtvis lovat, ofta med dyra eder, att förneka både att ett ingrepp skett och att någon företagit betraktar och behandlar dem som en till- gång, kan man inte begära av människor- na att de bara av respekt för en lag, som står på papperet, skall skapa nya indivi- der.
- De positiva åtgärderna.
Obligatorisk sexualunder- visning i s k o l o r.
h ö g s k o l o r o c h f r a m f ö r a l l t för b l i v a n d e lä kar e. Preventivlagens slopande.
Fasta och ambulerande födelsekontroll- kliniker, samt straffrihet för uvbrytande av havande- skop, utfört uv kvalificerade läkare på godkända sjukvårdsanstalter.
G a r a n t i e r för v e r k l i g hjälp lin och Celle.
Med barnen i Nied äro åt bar na föderskor.
flera av deltagarna i kursen personligt Så lydde de fordringar som framställ- bekanta, ty föregående sommar var en des i en resolution, enhälligt antagen av känd ställning.
Den tjusning, som ligger grupp på besök i Råsunda.
Det var f. ö.
300 män och kvinnor, samlade till offent- i att efter relativt kort tid kunna träda i detta besök, som tände intresset för den ligt diskussionsmöte i Klara Folkets hus omedelbar förbindelse med representanter kurs, som nu pågår.
Barnen ha under den 22 april 1932. för olika folk på hela jordklotet, har åt den gångna vintern gjort mycket vackra Inledningsföredraget till diskussionen esperanto givit en fördel, som intet na- framsteg i spraket och kunna nu säkerli- hölls av F r u Elise Ottesen-Jensen, förfat- ingreppet.
En kvinna som nu ligger på tionellt språk mäktar ens efter årslånga gen reda sig om de skulle sättas i till- tarinnan till den nyss utkomna boken » Människor i nöd ».
Fru Jensen belyste Esperantoklubben i Råsunda planerar med en fruktansvärd statistik det elände läkarens förfrågan genast i en svår sam- att esperantisterna bli entusiaster och vetsnöd.
J u mera läkaren framhåller det göra allt för utbredning av esperantorö- också en resa för de mest kunniga av bar- » som likt eld i torrt gräs » håller på att riktiga och moraliska i att hon bekänner relsen, som även under de senaste åren nen, vilka sålunda skulle få tillfälle att utbreda sig i alla länder, icke minst i det rätta förhållandet, ju svårare blir vuxit anmärkningsvärt i alla länder.
återgälda det besök, som föregående år Sverige, därigenom att avbrytandet av En gren av rörelsen innefattar under- gjordes från Frankfurt.
Men då resan är havandeskap överlåtits till de tvetydiga hennes samvetsnöd och j u mera upprörd måste hon känna sig på grund av det visning av barn.
Sådan undervisning är ganska dyrbar och barnens föräldrar äro individer, som i skumrasket ockra på konfliktläge hon har råkat i.
Lyckas så införd som frivilligt läroämne i ett par arbetare, som icke ha så stark ekonomi, människors nödställda belägenhet och läkaren med sina utfrågningsmetoder, blir av Stockholms folkskolor och även i ett torde man för realiserandet av resplaner- okunnighet i sexuella frågor.
O Detta elände kan ej motarbetas eller par av landsortens.
Dessutom undervisa na bli tvungen att vända sig till ekono- kvinnans nöd än värre.
med kommentarer Jag har hört några kvinnor som låtit för saken intresserade personer barn utom miskt bättre situerade med begäran om avskaffas genom lagstiftning, utan en- av Harriet Bosse.
företaga kriminell abort på sig och som skolan.
En sådan kurs hålles f. n. i Rå- hjälp.
Det skulle säkerligen också bli en dast genom sakkunnig upplysning och på sjukhuset sedermera omtalat detta sunda, där red.
John Johansson, en av le- upplevelse för barnen att komma till behandling, men framförallt genom före- (Breven visa) » en stolt, högsint och jag har hört dem säga att de är förtviv- darna för esperantorörelsen i vårt land, Frankfurt och där träffa sina vänner från byggande åtgärder, såsom en allmän fö- behärskad man, luttrad av lidandet och lade av grämelse och ånger över att de, under denna vinter undervisat barn i ål- föregående år, med vilka de knutit band, delsekontroll under sakkunnig ledning, adlad av kärleken.
.. ett mänskligt sjuka och svaga som de var, låtit förleda dern 10-14 år i esperanto.
Lektionerna som måhända räcka livet ut.
Uppehållet samt en effektiv ekonomisk hjälp åt bli- finns enligt hans egna ord i sjukhus, kanske svårt sjuk, kommer vid studier.
Det är därför ganska naturligt fälle att praktiskt nyttja sin lärdom.
STRINDBERG S BREV till H a r r i e t B s s e - för kännedom om den äldre Strind- för Strindbergsforskningen sig berg och över huvud. » att bekänna.
Och därvid är de för- pågå varje söndag med två timmar varje i den tyska staden blir helt avgiftsfri.
Vad vande mödrar.
I diskussionen yttrade sig bl.
ä. doktor som behövs är alltså medel till resan.
tvivlade, icke så mycket för sin egen räk- gång.
Arnold S ö l v é n i F ö n s t r e t ning, utan därför att de genom sin bekän- - Det var 67 barn, säger hr Johans- Ur fredssynpunkt torde barnbytet mel- Ada Nilsson, som tillika med doktor Ger- nelse om den kriminella aborten har gi- son under ett samtal med en av Tidevar- lan olika länder vara av synnerligen stor da Kjellberg inbjudits till mötet.
D:r » Även den som är mest sinnad att döma och fördöma torde känna sig osäker och kanske skamsen tydligare inför ä n ett på sådant vittnesmål ...
något annat håll kan man här se, vil- ken outsinlig källa av ljus, av tro, han måste h a burit inom sig. » Hagar Olsson i Tidevarvet N A T U R o c h K U L T U R vit anledning till en polisundersökning, vets medarbetare, som anmälde sig till betydelse.
Och för de esperantotalande Nilsson underströk de synpunkter inleda- Då del- barnen tillkommer s a plus, att de kunna rinnan framfört och framhöll dessutom som kunnat föranleda att den som före- kursen, vilken började i oktober.
tagit aborten på dem blivit fast - även tagandet är frivilligt är det ju klart att obehindrat umgås med sina esperantota- vikten av att samtidigt som man lämnade om de visat karaktärsstyrka nog att inte en del falla bort, men ännu hålla ett fyr- lande kamrater, varför en sådan resa fyl- sakkunskapen friare händer att lämna be- nämna hans eller hennes namn.
tiotal av barnen ut.
' Redan strax efter ler en stor uppgift.
Huruvida resan kan hövlig upplysning i sexualfrågan, borde jul fingo de börja korrespondera med förverkligas eller ej beror dock givetvis det också givas bättre garantier för en järnnåriga kamrater i Frankfurt am Main- på om man kan lyckas anskaffa det fe- ordentlig ekonomisk hjälp åt de kvinnor som ville och kunde föda barn.
Nied och korrespondensen har sedermera lande beloppet.
C.
H. utvecklats att omfatta även barn i Ber- -
Helt om marsch!
(Forts. fr. sid.
!.)
många stater som möjligt omkring ett för- slag som begär kontroll även av den ke- miska industrien, varav giftindustrien ä r en gren.
Detta är en tankens och den franska förslaget om internationell armé.
Frankrikes hotade ställning krävde T a r - dieus närvaro, han satte sig på tåget och for ner till Genève samt lyckades till moraliska känslans anstormning mot mo- ralen från världskriget: att alla skamlig- heter äro tillåtna för alla, så snart en har hörjat dem.
Under den debatt som följde gick Ame- rika fram med ett förslag att avskaffa nästa dag få England självt att göra ett tillägg till resolutionen av innehåll att be- slutet att fråntaga staterna offensiva va- pen icke uteslöt möjligheten att diskutera om m a n ville överlämna dessa vapen åt Nationernas förbund.
Sedan flera talare vad man kallar de mest agressiva vap- nen bland de offensiva: tanks, rörligt, tungt artilleri och giftgas.
Italien kom med sitt mera vittgående förslag som syftar till avskaffande av alla uppträtt och deklarerat att de voro antin- gen för eller emot den internationella ar- mén, antogs dock resolutionen enhälligt.
Slutligen fattades en resolution som ålade utskotten för de olika vapenslagen offensiva vapen, inte bara till lands utan att studera och rapportera om vilka vapen även till sjöss och i luften.
Frankrike för- som h a en påfallande offensiv karaktär.
Därmed var den andra fasen av avrust- sökte visa hur svårt det ä r att skilja mel- lan de offensiva och de defensiva vapnen, ningskonferensen avslutad.
men fick till svar att det hade ju Frank- Folkens livsvilja har bestämt rike självt redan gjort, då det nedrusta- .konferensens riktning de de besegrade staterna.
Den bekräftar intrycket från debatter- Danmarks förslag: Avrustning etappvis och kontrollerad kemisk industri.
na i februari att konferensen tar en rikt- liga åtgärder i ett.
Avrustning etappvis, tills alla kommit ner på de avrustade staternas nivå.
Förbud mot offensiva vapen.
Beräkning av den procent varmed detta gande ländernas officiella ståndpunkt, mentaliteten hos deras representanter.
och det politiska läget i världen.
Problemet Där måste helt enkelt såg olösbart ut.
ha kommit i n något osynligt tal, som för- minskade rustningarna och nedsättning efter samma procent av de allmänna rust- ningarna - detta för att stater som ej ha offensivvapen också skola få förbinda ändrat facit.
Man kan kalla det folkens vilja att leva som äntligen börjar finna fram till att icke rustning, men avrust- ning tjänar dess syfte.
Och denna tanke har en underbar tyngd och kraft, den ning som man skulle ansett omöjlig, om man hara räknat med de synliga faktorer Danmark hade ett förslag som avsåg som voro vid handen, då konferensen att sammanfatta a l l a praktiska och möj- började: konventionsförslaget, de delta- sig att nedrusta.
Förberedelse för internationalisering av tär sig igenom allt motstånd och tvingar alla att tjäna den.
civilflyget.
Kontroll av den kemiska industrien.
Staterna vända sig ifrån den Frankrike och England författa fulländade krigstekniken.
Så se vi da staternas representanter fatta ett nytt och märkligt heslut, nämli- När utskottet efter debattens slut kom gen det att vända helt om på den väg de fram till författandet av resolutioner, be- vandrat mot krigsteknikens fulländning resolutioner.
slöts först att avrustningen skall ske etappvis med en kraftig första etapp och fortsätta tills löftet i Förhundspakten ä r uppfyllt.
Frankrike fick där in sitt förbe- håll: så långt som säkerheten medger, och gå tillbaka i egna fotspår i första taget till 1897 ungefär.
Den tekniska ut- vecklingen har härmed fått sin första stora bakläxa!
Det behöver ju inte utförligare påpekas Nordiska folkhög- Vem köper sill, skolans i Genève ull o c h fårkött?
2:dra kurs öppnad.
L jumma vårvindar kringsusa landet, det inte något speciellt originellt!
Men hur S k o l a n s 2:dra kurs öppnades lördagen ä r länge sedan vi sett snö.
Den nor- skulle man veta bättre här än annorstä- den 16 april med en anslående högtid- lighet i närvaro av Danmarks, Norges och ske fick skidläraren, för en Någon nöd rader inte.
men många ha Sveriges utrikesministrar och andra h ä r sen återvända som till kom sitt land med månad oför- des.
rättat ärende: grönskande tun lämpa sig det knappt.
Ingen anser sig ha råd att bosatta eller tillfälligt besökande skan- inte för skidlöpning.
Solen har » vänt » låta utföra några arbeten, rike och kom- dinaver.
Detta år har kursen hörjat något se- för längesedan, vinterdåsigheten har dun- mun allra minst.
Importförbudet, som ut- stat av oss i det klara solskenet.
Bon- färdades redan i november för vissa ar- nare än i fjol och den lägenhet med träd- den, vare sig han bor i stad eller på lan- tiklar, har först nu på allvar trätt i kraft.
gard som utvalts ä r belägen invid Ariana- det börjar se om sitt tun, de mera gam- Följden ä r avskedanden i massvis av parken, där Nationernas förbunds ny- maldags ha redan lyftat » skitkvarnarna » affärs- och kontorspersonal.
- D e stats- byggnad ligger, således närmare Genève ut i solen och mala i sitt anletes svett anställdas löner redan förut ganska skrala än fjolårets.
Antalet kursdeltagare skulle den torkade gödningen.
Små vinterlur- ha gått ned oroväckande, samtidigt som i år blivit färre, men hur det var kunde viga hästar rulla sig på marken av livs- l e v n a d s k o s t n a d e r n a stigit.
Sämst s e r Genèvekommitten här ej motstå ansök- glädje, och beta, ja, vad vet j a g inte, f ö r det ut för de egentliga folkskollärarna, ningarna och denna kurs har blivit lika visserligen ä r det en grön ton over ängar som n u äro långt under svältgränsen med stor som den förra, d. v. s. 34.
Dessutom och t u n, men heller inte mera.
Men det en månadslön a V 188 kronor!
Existens- äro i å r 3 à 4 fasta lärare anställda.
En är deras hemlighet sedan tusen Ar att minimum för en arbetare ä r 300 kronor!
dansk folkhögskoleman magister Rosen- föda sig ute hela vintern.
- Stora får- Men det ä r här som annorstädes: Den in- kjær ä r kursens rektor.
Ingen finsk del- flockar ströva omkring smutsiga och to- tet har, av honom skall tagas Sven det tagare hade kommit med och endast en viga på soliga ä n g a r.
.
Fisken kommer han har.
kvinnlig deltagare från Sverige, manliga i väldiga stim upp i fjordarna och in till Populärt heter det ju, att ingen ä r rik deltagare däremot som förut.
kusterna, det ä r bara att passa på och och ingen ä r fattig på Island, men denna Genèvekommitténs t Genève ordföran- taga den.
världens goda ä r allt skäligen ojämnt för- de, d:r Lange, öppnade kursen och h a n s Vår Herre har gjort vad han kan för delat här liksom annorstiides.
T a g e r man högresta personlighet ger otvivelaktigt en detta land, det är omöjligt att säga agnat.
sig en rond genom staden och ser de väl- prägel åt dessa kurser.
Rektor Rosen- Alen ändå ä r det missmod och tyngd över diga stenpalats, och flotta villor, som fin- kjær började sitt förestandareskap i folket - världskrisen har inte gått spår- nar här i oproportionerligt stort antal och känslan av att en kurs som denna, ett in- löst förbi Island heller.
- På fiskeplat- s e r så de bakgator, där arhetarklassen tressant uppbyggnadsarbete i en märklig serna ligga väldiga packor saltad f i s k från bor, så kan man frestas att hålla med om tid, komme att höra till sådana saker som förra sommaren och stora pyramider av att även här är det kapitalismen som rå- våra barn en gång komme att avundas oss härlig fetsill, som inte ännu fått köpare - der.
att vi ha fått vara med om.
Ordföran- i fryserierna trängas fårkroppar i tusen- Det ä r fisk, sill, kött och II, som skall den i den danska ungdomens bildnings- tal och i magasin och lagerhus runt om- betala alltsamman.
Men hur många fiskar förbund sade att från att ha varit mycket kring i landet saltade hudar och ullsäc- skall det inte till för att hetala bara en skeptisk mot dessa kurser var han nu helt kar - allt i väntan på köpare.
enda av alla de eleganta pälskappor man vunnen för dem.
En vindil kom och de fyra flaggorna Skall man kunna fiska till sommaren?
möter har i Reykjavik, hur många sillar Eller salta något?
Kan det löna sig att för en hrokadsko, och hur många tusen fladdrade till salut föda upp får i hundratusental.
om man fårkroppar till ett enda palats!
Därpå avslutades högtidligheten inom- ingenting kan sälja?
Kan man väga sig Estrid Falberg Brekkan.
hus med kaffe och husasyn.
på att skaffa utländska gödningsämnen Anna T. Nilsson.
t i l l sina marker, och skall man engagera dyr arbetskraft till fiske och hiiskörd?
I Altingshuset sitta landets » ypperste » 300,000 (ja, man frestas j u att tvivla på det för- stås, när nian ser och hör dem!)
och söka Svenska sektionen av Internationella leta en väg ut ur labyrinten.
Varje gång någon viktig fråga är före, äro tvenne Kvinnoförbundet för fred och frihet med- väldiga högtalare utställda på balkongen, delar art dess massdeklaration för uni- kultur och politik.
och nedanför stå ivriga lyssnare, vreda versell avrustning nu är avslutad och att Tidskrift för socialistisk med sex 32-sidiga nummer eller tillfredsställda allt efter politisk Namninsamlingskommitténs protokoll och åskådning.
Det har flera gånger bebå- räkenskaper ha granskats och godkänts Om Clarté skriver: Inalles dats oroligheter - här råder arbetslös- av därtill utsedda revisorer.
Gunnar Myrdal: het och honderegeringen är j u ingalunda 303,178 namn ha tecknats och som bidrag populär i. huvudstaden.
Men isländaren ä r till arbetet ha på listorna influtit 18,808 Vad som tilltalar mig i tidskriften Clar- a " naturen tålig, och allt har gått lugnt kr.
och 74 öre, samt i gåvor 225:- kr.
té är framför allt, att den inte nöjer s i g.
och fridfullt.
Kommunisterna ha gjort ett par små försök, men de äro illa organise- rade och fåtaliga, och sannolikt har ingen av dem provat vare sig nöd eller verkligt förtryck; det verkar mest småpojkar, som vilket givetvis ä r en hrasklapp som kan få här, att detta som ensam handling i kam- leka uppror.
mångsidig användning.
Bästa taktiken Pen mot kriget icke ä r tillfyllest.
Det Höger och socialdemokrater tyckas stå däremot ä r att den allmänna opinionen kräver samtidigt politisk och ekonomisk eniga om att söka störta bonderegeringen.
- svenska namn på avrustningslistorna.
C L A R T É Utkommer Genom iakttagande av yttersta sparsam- het har Namninsamlingskommittén Iyc- kats i hö: grad begränsa driftkostnader- na och möjliggjort ett betydande upplys- ningsarbete beträffande internationell nedrustning, genom anslag till kurser och genom utsändande av talare på turnéer eller ordnande av enstaka föredrag, var- vad som redan stått i dagspressen.
Så- dana tidskrifter är det värsta nämligen av allt.
Och jag grips inte av fasa (iver att de ofta ungdomliga skribenterna läg- de ibland trampar de världskloka på att na.
T y det är nödvändigt, om världen skall bli litet klokare.
Fabian Månsson: gens Krönika, sedan denna dog.
Nu sy- tar fasta på beslutet och kräver dess ge- upprensning och fortsättning på arbetet Huvudskälet torde vara regeringens ovar- jämte under hösten 1931 ett belopp av på den internationella rättsordningen, samma handhavande av rikets finanser, 1, 000 schw.
fr. kunde sändas till förbun- nomförande.
Därpå kom resolutionsförslag nummer förliknings- och skiljedomsförfarandet.
man har t. ex. under 1930 överskridit dets styrelse i Genève att användas till n e s den på väg att återuppstå i Clarté.
två, framlagt av England genom sir John Alen angreppet mot angreppsvapnen är Simon.
Enligt den skulle huvudutskottet betydelsefullt som ett led i den mödo- i princip besluta sig för den kvalitativa samma kampen att ersätta krigen med nedrustningen, det vill säga, besluta att de förnuftiga regler för samvaro.
enskilda staterna icke skulle få behålla De enskilda staterna få nya offensiva vapen.
Resolutionen fick all- mänt understöd om man undantar från uppgifter.
Frankrike och från Rumänien som talade Ordföranden i luftutskottet, spanjoren i namn av Frankrikes klienter.
Bland Madariaga, en man länge knuten till Folk- dem som understödde den var Sverige, förbundet, pekade i sitt stora tal på de som alltså svängt över till England från oerhörda svårigheter som komma att upp- sitt förtidiga sympatiuttalande för det stå då dessa allmänna principer skola om- kaffet man enas om: kooperativas kaffe sättas i praktiken.
Troligen hade han rätt, då han sade, att det inte går för mindre än att varje lands avrustningspro- blem tages upp och behandlas som en enhet för sig, som en individuell fråga.
Under alla förhållanden blir det på den enskilda statens beslut som all avrustning ytterst kommer att hero.
Men det ä r också klart att dessa individuella beslut i rätt riktning komma att underlättas där- av att principen om avskaffande av de offensiva vapnen, av luftvapnet och gift- vapnet så kraftigt slagits fast vid en hela världen omfattande offentlig rådplägning.
MAGGÖRDLAR BRÅCKBAND BARNVÅG A R 48 42.
Mottagningstid Telefon 182 43.
Kontorstid kl. 10-12 f. m., 1-4 e. m.
Postgiro 15 44.
PRENUMERATIONSPRIS: För helår kr.
6: -, halvår kr.
3: -, kvartal kr.
1:50.
Lösnummer 15 öre.
Stockholm 1932 Zetterlund &amp; Thelanders Boktryckeri-A.-B.
