# ID: svediakorp-per3574
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1932
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 10,544
# sentences: 450
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Två makter kämpa i v i r a dagar om herravaldet inom den socialistiska rörelsen, två hjärtan och två hjärnor täv- la om makten över varje socialist.
Det är förespråkarna för det ekonomiska för- nuftet å ena sidan, det ekonomiska oför- nuftet a den andra.
Och det är nog med detta.
Splittringen ökas genom de mot varandra stridande motiv, som ligga bakom de olika riktningarna.
Man käm- par på den ekonomiskt oförnuftiga lin- jen först och främst av ren idealism, i förhoppning att på den vägen vinna hög- re viärden, rättvisa, jämlikhet och ett sam- hälle i s k ö n h e t.
Men det finns också en annan drivkraft, man vill genom de orim- liga förhållandenas egen utveckling brin- ga det radande systemet till katastrof och på detta nätt uppnå en så att säga automatisk omvälvning.
De motstridiga synpunkterna förekomma i olika bland- ning i varje socialdemokrats bröst, men det är just nu av en oerhörd betydelse att få klarhet om var man egentligen står.
Vilka vägar har då den modärna so- cialismen att rädda sig ur sin egen tve- dräkt?
Englands store nationalekonom J.
M. Keynes har besvarat frågan så, att den första.
den enda uppgift som just nu blivit socialismen ålagd ä r att komma till insikt om och sedan fullfölja vad som ä r ekonomiskt sunt och förnuftigt.
Det ford- ra?
för närvarande en koncentration kring de praktiska uppgifterna.
som i själva inte HAR KONSTATERAT för- f a l s k n i n g a r i K r e u g e r a f f ä r e r n a så långt t i l l b a k a s o m d e n hunnit med sin u t r e d n i n g, n ä m l i g e n till 1925.
F a l s a r i e r n a ha s å l u n d a b ö r j a t f ö r e F. ii.
h a r nu p o l i s e n depressionen.
u p p t r ä t t i a f f ä r e n, en s ä r s k i l d K r e u - g e r k o m m i s s i o n är boldad i n o m poli- s e n med s ä r s k i l d a l o k a l e r o c h hittills h a t r e a n h å l l a n d e n skett a v d i r e k t ö - r e r, som v a r i t K r e u g e r b e h j ä l p l i g a med f ö r f a l s k n i n g a r n a.
U p p m ä r k s a m - heten är f. i i.
s ä r s k i l t r i k t a d på ilet e g e n d o m l i g a d r ö j s m å l e t med s j ä l v a dödsfallets tillkännagivande för s v e n s k a m y n d i g h e t e r S ä r s k i l t sett i s a m b a n d med de o m f a t t a n d e f ö r s ä l j - n i n g a r av K r e u g e r p a p p e r, som sam- ma dag ä g d e r u m på b ö r s e r n a i Stockholm och N e w York.
De två u n g a k u p o n g t j u v a r n a h a u n d e r tiden fått s i n d o m, s t r a f f a r b e t e i två.
resp. e t t o c h ett h a l v t å r!
I TYSK- RIKSREGERINGEN L A N D h a r u t f ä r d a t f ö r h u d mot verket är enda sättet att närma sig idealet.
Men denna väg ä r långt ifrån lätt.
De praktiska problemens lösning efter en i ekonomiskt avseende förnuftig linje ä r i och för sig en oerhört s v i r sak och ford- r a r skarp intellektuell insikt.
Men det överväldigande flertalet av arbetarepar- tiernas niedlemmar, inte bara i England utan i alla länder har en gammalmodig och allt annat än intellektuell inställning.
Vi ha för närvarande att kämpa med anpassningssvårigheter inom själva den ekonomiska organisationen, som äro av den mest ingripande betydelse.
Vi ha r i k - nat fel på de tekniska hjälpmedlen.
I stället för att uppträda som den mänsk- liga arhetskraftens medhjälpare ha de gjort den överflödig, i stället för att öka dess effektivitet ha de medverkat till dess Men - anser Keynes - vi avsättning.
h a utsikter att uppnå ett bättre resultat.
Det giller att åstadkomma en gine- ralplan för världshushållningen, en orga- nisation av det hela som ä r något allde- les annat än produktionens och distribu- tionens små detaljprohlem.
Genom att kontrollera kapitalet och inkomstfördel- ningen och därigenom säkerställa köp- kraften, som skall kunna motsvara den modärna teknikens enorma produktions- möjligheter, skulle vi redan ha tagit ett stort steg mot e t t bättre samhälle och sin förr.
Var ligger hindret för I Hos läkarna?
födelsekontroll.
2 miljoner familjer, lågt räknat, voro under föregående Ar helt be- roende av de understöd de kunde erhålla a r offentliga medel eller från privatin- stitutioner.
Kunskapen om kontraceptiva medel ä r för många av dessa familjer li- ka nödvändig som mat, kläder och hus- rum.
Efterfrågan på sådan upplysning gör sig också allt starkare gällande.
Och en tillfredsställande organisatioii skulle kunna komma till stånd genom de allmän- na poliklinikernas, dispensärernas och sjuksköterskebyråernas försorg.
FRÅN DEN JAPANSKA S T R I D S - F R O N T E N meddelas o r o v ä c - k a n d e n y h e t e r om h o t a n d e k r i g med Ryssland.
Genève har skickat för- n y a d p å m i n n e l s e om a t t Japan i samband med det s.k. ställeståndet l o v a t d r a sina t r u p p e r f r å n Shang- h a i o c h väntar f r å n sin b l a n d a d e Stilleståndskommission underrättel- s e r om, när återtåget sker.
Tyvärr ä r den amerikanska arbetslös- hetskommissionens program på denna punkt långt ifrån uppfyllt.
påpekar en författare i T h e New Republic.
I rap- porterna från de olika välfärdsorganisa- tionerna ä r ordet födelsekontroll knappast nämnt och detta fastän många av dem äro fullt på det klara med att de nöd- lidande familjernas värsta svårigheter äro att söka just på detta område.
De möj- ligheter som finnas att erhålla hjälp och upplysning äro också fruktansvärt otill- rickliga.
M a n kan inte skylla på att lagen läg- ger hinder i vägen.
Visserligen förekom- ma vissa förbud mot spridande av kun- skap om preventiva medel.
Men tjuguen av Amerikas förenta stater tillåta klini- kerna för födelsekontroll att ostört ar- beta för upplysning och i fyrtiofyra sta- ter g e r lagen rätt åt läkare att lämna sina patienter upplysning i sådana fall, då det kan anses nödvändigt.
Den allmänna opinionen har även i stort sett accepterat födelsekontrollens idé och den praktiseras mycket allmänt tens bestånd.
F TT UNGDOMENS KORSTÅG f ö r f r e d e n h a r u n d e r några må- n a d e r v a r i t statt på väg till G e n è v e f ö r att g e sin a v r u s t n i n g s v i l j a till k ä n n a o c h under a p r i l h a de unga k o r s f a r a r n a av s k i l d a e u r o p e i s k a nationaliteter avlämnat sina skarpt f o r m u l e r a d e k r a v till a v r u s t n i n g s k o n - f e r e n s e n.
T a l a n d e i 50,000 männi- s k o r s namn.
F o l k v i l j a n h a r åter g j o r t sig p å m i n d h ä r n e r e, s k r i v e r vår korrespondent från Genève.
E Veckovakten ntellektuella les bra till för svenska skådespelare födelsekontroll?
de n a t i o n a l s o c i a l i s t i s k a s t o r m a v d e l - Förenta Staterna har centralorganisa- inom medelklassen och de högre sam- tionen för arbetslöshetens bekämpan- hällslagren.
ningarna o c h s k y d d s k å r e r n a, v a r i Var ligger d i ansvaret for att den inte f o l k s p o r t - de tagit initiativet till ökade åtgärder för ä v e n i n b e g r i p i t s de s.k. f ö r e n i n g a r n a o c h Hitler-Jugend i Berlin.
Samtidigt h a r polisen före- t a g i t r a z z i o r bland k o m m u n i s t i s k a o r g a n i s a t i o n e r, för a t t f ö r s ä k r a s i g om a t t dessa i n t e o l o v l i g e n f o r t s ä t t a den r e d a n sedan 3 å r t i l l b a k a f ö r - b j u d n a R ö d a Frontkämpe-organisa- tionen.
R e g e r i n g e n f ö r k l a r a r a t t d e privata militärorganisationerna gjort s i g s k y l d i g a till sådana b r o t t m o t den bestående o r d n i n g e n att d e r a s upp- l ö s n i n g måste s k e av h ä n s y n för sta- fräckheten.
Hur många av våra skåde- pjäser ligga inte särde- spelare har det?
Han blir oftast redbar där redbarheten ä r på pricken det mot- och merendels inte alls för den svenska satta till vad han skall göra intryck av.
publiken.
» Jean Musse eller Frihetsligan, I Jean Musse kan j a g dock inte neka till hör till denna subtila pjäsart, som i fransk att han stundtals verkade frigjord.
men mun inför en fransk publik kan frottera en frigjord själ utan humor och där blir intellektet till ett belåtet spinnande.
men i i alla händelser resultatet detsamma an- svensk förklädnad inför en främmande tingen han ä r bunden eller fri.
Några a v och absolut likgiltig publik och utförd av de dubblerande artisterna hade skapat en delvis ännu mera vilsekommen aktör- förbluffande goda typer, bland dem her- trupp - då blir intrycket förvirrat, men rar Peters, Gunnar Olsson, Flygare och tacksamt när ridån går ned för sista gån- Natorp.
Herr Widgrens engelska sekre- gen.
terare i Frihetsligan var gentlemanna- Jules Romains anses vara modern och mässigt charmerande och i allt sitt hyck- moderna andar hänvisas numera till lösa leri var Ragnar Arvedson av samma ka- skärmar, arrangemanger a la Mea ’ s skylt- tegori.
Den väluppfostrade hycklaren ä r fönster och stålmöbler.
Vad mr Romains absolut att föredra framför den oborsta- har a t t säga ä r i sig själv fullkomligt fritt de sanningssägaren.
åtminstone ifrån en ifrån stålskelett och extrema interiörer, parkettplats.
Ven tejeianska unga fröken det har sin niodernitet fördold i ämnets Hjördis Petterson hade med säkra, enkla himlastormande tendens eller i motsätt- medel gjort om sig till en midwictoriansk ningarnas outrerade dialoger.
Regissör engelska och den enda fransmannen i hela Lindberg hade inte framhävt de olika stycket var helt naturligt fru Gull Natorp.
samtalspolerna och inte skapat rumsro Hon har esprit, gallisk replikföring och för de vardagligheter ur vilka hela ko- kan konturera en figur så att man ser medin spirar.
- Han hade inte sett att var den geografiskt hör hemma.
Konten- det endast var några tuppfjät författaren tan av föreställningen: något osäkert, avvikit ifrån Molière.
Jules Romains ä r ställvis roande men framtidslöst upptåg.
inte i familj med Alfred Jarry och hor Nästa pjäs motses med tacksamhet, gärna inte i le Corbusiers dammfria hem med med samma billiga skärmar och dekor om betongakustik.
endast resultatet blir kongenial; med pjä- Så vitt j a g kunde leta mig till det ur sens innehåll.
Det är ändå det viktigaste.
handlingens gång stred JeanMusse en förtvivlad kamp mot samhällets skygg- II.
lappar och tusentals plank med förbjudet Marika Stiernstedts » Majestät », pjäs i att affischera på.
Ironien i stycket blir tre akter, som författarinnan kallar sitt lätt tunn, när inte rollerna utföras helt opus.
är ett förbluffande dehutarhete stämda i satirens tonart - eftertanke el- inom den dramatiska genren.
Det ä r in- ler bara en bismak av kritik inverkar te » Fröken Liwins » författare som hand- bakteriedödande på spektaklet och oför- skats med det ömtåliga materialet, allt ståndets dimma lägrar sig lützentung över det trevande, obändiga och mödosamma parkett och rader.
I den liwinska boken a r som bortblåst - Uno Henning har inte den omedelbara nej, j a g ville hellre säga att det ä r den charmen, den pojkaktiga, bekymmerslösa (Forts. å sid.
4.)
I blir genomförd?
Ansvaret ligger hos likarna och social- arbetarna, säger författaren.
Det står i deras makt att ingripa och praktiskt ge- nomföra en välorganiserad födelsekon- troll, inte utanför men inom lagens rå- märken.
Samhället måste ställas inför en sådan verksamhet som ett fullhordat faktum.
Under förra året lämnades i staden New York över 40 miljoner dol- lar % i understöd åt nödlidande familjer.
Av dessa voro en anmärkningsvärt hög procent ensamstående mödrar eller andra värdare a v övergivna, nödställda barn.
20 miljoner dollars skulle det kosta att un- der e t t Ar förse 2 miljriner hjälpbehövande familjer med upplysning och preventivme- del.
Vore inte försöket värt dessa kost- nader?
När läkarna inte våga ta initia- tivet ä r det synbarligen av fruktan för lagen.
Men lagen lämnar ju tillräckliga möjligheter öppna.
Vet gäller endast den goda viljan.
Saken ligger, enligt vår uppfattning, till p i alldeles samma sätt här i landet.
Vi ha visserligen en hindrande lagstift- ning på detta område, men den vederhäf- tiga propagandan drabbas inte av denna.
Vårt välordnadc sjukvårdsväsen erbjuder god tillgång på sakkunnig vägledning.
Inte minst den omfattande förekomsten av fosterfördrivning gör kravet på posi- tiva åtgärder ofrånkomligt.
Frånsett alla andra sidor av fosterfördrivningens elän- de - vilka stora ekonomiska värden gå inte genom den förlorade, som genom en effektiv upplysning på hithörande områ- den kunde räddas åt samhället?
Initia- tivet ligger nu i läkarnas och de sociala arbetarnas hand.
Pension efter sin moder.
M o t i o n e n n:r 360 i första kamma- ren väckt av fröken Kerstin Hesselgren och i andra kammaren fram- förd av fru Nordgren och herr Lindberg i de allra sista dagarna, ä r ur många synpunkter intressant - enkannerligen sedd ur kvinnlig synvinkel.
Motionen ger en egendomlig och även sorglig bild av en i vår lagstiftning tyvärr icke enstaka anomali.
Saken ä r i korthet följande: En kvinn- lig ordinarie befattningshavare i telegraf- verket har avlidit efterlämnande en min- derårig dotter född utom äktenskapet.
Barnet föddes 1918 och modern har sedan dess födelse haft vårdnaden om barnet.
Jämlikt kungörelse den 18 juni 1925 ä r var och en kvinnlig innehavare av ordi- narie befattning i statens tjänst skyldig att genom erläggande av avgifter bereda rätt till pension åt efterlevande barn.
Mo- dern har även sedan 1925 ps grund av dessa stadganden erlagt inte mindre än 15 kr.
50 öre i månaden och man kan med säkerhet utgå ifrån att hon gjort det i den fasta förvissningen, a t t dessa avgif- ter vid hennes frånfälle skulle tillförsäkra barnet den pension som moderns tjänste- grad kunde berättiga det till.
Barnet får emellertid icke någon som helst pension.
I ovannämnda kungörelse stadgas nämligen att kvinnlig befattnings- havares barn äger åtnjuta pension enligt de bestämmelser som stadgats för barn efter manlig befattningshavare, och dessa bestämmelser har av direktionen över te- legrafverkets änke- och pupillkassa tol- (Forts. å sid.
4.)
Huru länge?
Från.
riksdagsläktaren.
Maj:t h a r franilagt proposi- tion om ändring av kommu- nsdagen den 1 3 april begåvades svenska folket med en ny tull - nalskattelagen med sänkning av re- partitionstalet för jordbruksfastighet tull på ägg, 20 öre pr kilo.
Bondeför- hundarna, som stod bakom motionen, ha- från 6 till 5 procent, d.v.s. skatte- de begärt en tull på 50 öre pr kilo, men beräkningen å taxeringsvärdet.
En utskottet prutade ner den till 20, social- motionär har i stället föreslagit 4 %, demokraterna hade yrkat på avslag.
Det bara visslade i luften av siffror - särskilt för att hjälpa det om också inte sa stora som när svenska jordbruket.
folket delar ut lån till bankerna det Hur många miljoner skali samhäl- var siffror på ägg, på arbetslösa, på im- let förlora, hur m å n g a tusen eller port, på export, det är inte lite som en hundratusen s k a bli arbetslösa, innan riksdagsman skall hålla reda på, men pri- statsmakterna försöka a t t lösa svå- set togs nog av hr Westberg som visste righeterna i stället för att underhålla precis på hönan hur många det är som promenerar på finska gränsen, så att han kunde lugna hr Forssell, som hade bekym- dem?
— — mer för den finska äggkonkurrensen.
Hr Löfgren, som är hemma i de där trakterna, förklarade att tullen, som syf- K.
O skuldsatta — Ägg — tunt skal - ny spricka.
Inträdes ford- ringarna till folkskolesemi- narierna.
Riksdagen h a r beslutat a t t lägga tull på ägg med 20 kr.
pr 100 kg.
Det v a r inte i och för sig så märk- värdigt, ty riksdagen beslutar många underliga ting.
Men det som väck- framgår bI.a.
av redogörelsen i n:r 16 av Tidevarvet för riksdags- te en smula uppmärksamhet - om något a n n a t än Kreugerkoncernen förslagen angående seminarierna, ifråga- kan göra det var splittringen inom sättes införandet av realskoleexamen eller det folkfrisinnade partiet i de &amp; motsvarande kunskaper som inträdesvill- f r å g a.
Detta parti, som f ö r nio å r kor, vilket i verkligheten icke skulle be- sedan offentligen bestämde sig för tyda någon ökning a " fordringarna, säges att beträda splittringens väg h a r se- det, emedan konkurrensen redan drivit dan fått erfara dess oundvikliga upp dessa så högt.
följder: a t t ytterligare smulas sön- Är detta sant?
der.
En ödets ironi har s a t t dem i Några siffror från Linköping för att be- s.k. regeringsställning.
Men nu har lysa frågan.
I våras fingo vi taga in 25 åter en klyvning ä g t rum med rege- elever, och bland de sökande hade 43 av- ringen i spetsen.
Jordbruksministern lagt realskoleexamen eller gått igenom h a r alltid varit tullvänlig och d e sista minst en gymnasieklass, men av dem åren dragit mer och mer åt höger kommo blott 17 in, under det att 9 un- med sin protektionism till någon derkändes och 17 godkändes men lågo hjälp för storbruket och mera kost- efter åtskilliga utan realskolekunskaper, nad för d e t allmänna alltjämtlämnan- varav 8 intogos.
Och föregående år ha d e jordfrågan åsido.
Statsministern siffrorna ej varit mer till realskoliternas har g å t t med p å äventyret - han ä r favör utan ofta tvärtom.
icke jordbrukare och h a r kanske Principen har sålunda varit den, att vi trott, a t t modernäringen kunde hjäl- givit företräde åt en som Iäst den mindre p a s genom tillfälliga bidrag till stor- kursen men i stället smält den bättre.
bruket och byråkratiska inrättningar Och den principen.
som är den lagenliga, i mängd.
Men när det kom till frå- borde väl även anses för den riktiga, Där- g a n om tull på ägg, blev d e t honom för ha vi före provräkningen brukat säga f ö r starkt.
Och han talade frihan- ifrån åt de sökande, att uppgifterna skola del i enlighet med d e frisinnades pro- lösas utan ekvationer, vilket innebär att gram.
Regeringens ledamöter i riks- vi hålla oss till lagens krav på kunska- dagen röstade f ö r eller emot eller in- per i aritmetik och ej vid sidan av lagen te alls allt efter samvete eller råd tillåta påökning av kursen med ekvations- och lägenhet, och deras partivänner lära.
Sålunda gallra vi också ut dem, följde dem efter åt olika håll.
Icke som slagit i sig ekvationsläran mekaniskt mindre än 21 s.k. frisinnade röstade utan eftertanke, och de ta ej bli några för tullen.
En fullkomlig äggröra!
illojala konkurrenter till dem som ej läst Det ä r svårt a t t rösta.
Vi veta, mer än den föreskrivna kursen men verk- a t t d e t ä r ännu svårare ett valår.
Ty ligen kunna tänka själva, Sedan få de i valet breder dessvärre sin skugga alla fall vid seminariet sätta sig in i ekva- Över frågornas avgörande.
Men n ä r tionsläran.
splittringen g å r så långt som nu, a t t Detta om matematiken, vilken torde va- inte e n s regeringens medlemmar kun- ra det ämne, där frestelsen är störst att na hålla samman, och landet dess- förväxla överkurs med gedigna kunska- utom blivit så komprometterat, som per.
Hur praxis härvidlag är vid andra skett, varför icke låta oss f å en sak- seminarier, vet jag icke, men i Växjö lig expeditionsministär, icke e n » na- har rektor Mårtensson offentligt i pres- tionell » samlingsregering=allmän sen upplyst om, att de vid intagningen i kohandel intill dess folket i val studentklass följa en liknande princip i fått s ä g a sin mening!
det att de föredraga en sökande med fina Som - - - — — han gjorde en häftig gest med papperet han höll i handen, men man anade att också en statsminister kan ha tempera- ment, när hr Ekman flög upp i talmans- stolen och som svar hänvisade till rege- ringspropositionen.
Men det hjälpte inte, bondeförbundarna och högern skall nu ha tull, vare sig de ha någon nytta av den eller inte.
Att tul- larna underhäller ett permanent krigstill- stånd mellan nationerna, under skenbar yttre fred, bekymrar dem föga.
Nästa tull!
På lördagen behandlade man statut- skoftets utlåtande i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition angående heredande av större möjlighet för skoldistrikt att kommer att drabba Danmark, som icke skolor eller skolavdelningar m.m. har exportpremier, Det säljes i Norrbot- ten lika mycket danska som finska ägg och som Kalixbolaget behöver sälja plank och bräder till Danmark ville hr Löfgren icke vara med om att dela ut denna smocka till Danmark, som tullförslaget in- nebär.
vad Finland beträffar s~ har vår import från Finland rört sig omkring 13 miljoner kronor medan vi fått exportera textilier m.m. till dem för omkring 35 miljoner kronor.
Då man kan riskera att Finland svarar med samma mynt, yrkade han bifall till de,, av socialdemokraterna avgivna reservationen.
Hr Löfgren på- pekade också i sitt anförande att äggkon- sumtionen på grund av det billiga priset stigit betydligt i vårt land.
Komme pri- serna åter att stiga i höjden skulle kon- sumtionen i dessa arbetslöshetens tider genast sjunka, och hjälpen till jordbruket, om det varit någon, bortfalla.
H r Statsministern förklarade att den begärda tullen kommer att verka som ett slag i luften, då den föga eller intet hjäl- per jordbrukarna, men irriterar våra han- delsförbindelser.
De barriärer man reser mellan länderna nu, kommer att försvåra aterhämtningen.
Hr Lindman var oviss om huruvida statsministern talat som vanlig riksdags- man eller för regeringen, då han talat från talmansstolen och icke från rege- ringsbänken (är det så viktigt med det?)
och efterlyste rad regeringen gjort för att hjälpa Sveriges jordbrukare.
Man kunde nästan tro att hr Lindman var arg, för I motiveringen till en till 1927 års riks- dag avgiven motion i frågan intagen i utskottets utlitande heter det bl.a.: » Det torde icke kunna förnekas att den nuvarande organisationen av skolväsen- det i visst avseende saknar tillräcklig an- passningsförmåga.
- - Den minska- de nativiteten har nämligen på vissa trak- ter verkat så, att barnantalet inom folkskolorna avsevärt minskats och un- der de närmaste åren kommer att Ytter- ligare minska.
Befolkningens ökade rör- lighet mellan skilda orter, bl.
a. till följd av den industriella verksamhetens in- skränkning eller upphörande, har även på sina håll bidragit t i l l en kraftig nedgång av de Skolpliktiga barnens antal.
- - - Denna minskning kan bli så avsevärd, att vissa skolavdelningar bliva överflödiga och med fördel skulle kunna indragas; en dylik indragning är emellertid under - att de sökande studenterna i några kunskaps- ämnen, särskilt modersmålet och matema- tik.
Men ännu äro vi ej där.
Alltnog, man kan ej utan vidare pasta, att konkurrensen drivit upp inträdesford- ringarna till jämnhöjd med realskoleexa- men, utan det återstår att Pröva, om detta bör ske genom de i riksdagen föreslagna lagändringarna.
Fördelen därav borde bli, att de flesta ämnen kunde kräva min- dre timtal vid seminariet, så att mer tid nuvarande förhållanden ej alltid lätt få till stånd. » Ecklesiastikministern hade med anled- ning därav begärt en utredning för att utröna huruvida den nuvarande mellanin- stansen, domkapitlen, fyller sin uppgift eller om en ny administration kunde upp- rättas som bättre, och för staten billigare, kunde handhava dessa ärenden Reservation i denna fråga hade avgivits av hrr Widell, Bergqvist, Lindskog m.
fl., som ansåg » tidsförhållandena vara &amp; da- na, att den största varsamhet bör iakt- tagas ifråga om åtgärder, även sådana av förberedande natur, vilka för statsverket kunde föranleda ökade administrations kostnader,.
Debatten tog det mesta av lördagen i anspråk då en mängd talare anmälde sig.
Lärarnas förflyttning, anslagen till skol- skjutsar m. m. var man överens om, men när man kom in på frågan om mellan- distansen gick hr Lindskog i elden för re- servationen.
Ecklesiastikministern svara- de, att om man ville målet måste man också vilja vägen.
Domkapitlen, förkla- rade han, äro icke kvalificerade för upp- giften, där sitter, förutom biskopen, en domprost, professorer och lektorer i la- tin och grekiska - de kunna icke ha reda på Iärarebostäder, småskoleväsendet och andra hithörande frågor.
Här gäller att skaffa ett organ för besparingsåtgärder.
Det finns för närvarande 1,441 skolor el- bleve över till pedagogik och metodik samt undervisningsövningar.
förutom att man har ett svagt hopp att arbetsbördan skulle minskas och jäktet hos eleverna försvinna.
Problemet är dock att, vare ler undervisningsavdelningar med högst 10 elever.
Naturligtvis finns bland dessa de som icke kunna bli föremål för ratio- nalisering.
men omkostnaderna 2,376,000 kronor skulle säkert k u n n a reduceras ge- nom indragning och sammanslagningar.
struken studentexamen och medelmåttiga akademiska betyg.
Givetvis vore det dock ännu bättre, om lagen tilläte prövning av sig fordringarna höjas eller ej, ordna det så för begåvade ungdomar på landsbyg- den, att de för överkomligt pris, helst i hemmet, skulle kunna sköta sina studier studentbetyg men utan varje akademiskt så självständigt som möjligt.
Inga real- vitsord framför en konkurrent med slät- skolefabriker borde få uppstå med sam- ma benägenhet som många nuvarande preparandkurser till seminarierna, nämli- gen att lista ut vad Iäraren i varje ämne H r Weijne anförde att det inte ä r en Härtill har man att räkna med kommunen.
Lä- så enkel sak att flytta en Iärare.
det blir den kommun, som skall få dessa lärare sig tillsända, vilkas platser indra- gits.
Det hela slutade med små personliga gliringar mellan hr Lindskog och eckle- siastikministern, bifall i Första kammaren med två rösters övervikt för reservatio- mest frågar på och sedan slå i eleverna nen, i Andra kammaren bifall med stor det, så att de arbeta på att inför läraren majoritet till utskottets förslag.
Det blir nog en utredning ändå.
få skenet av bildning och ej verklig bild- ning.
Därför borde skolöverstyrelsen via Elsa Svarfengren.
rektorerna ordna med anvisningar om vad aspiranterna på egen hand kunna läsa i böcker och hurusom de därjämte vid språkstudiet kunna använda grammofon- metoden.
Dessutom borde de i varje äm- TAPETSERARE och DEKORATOR 42 Smålandsg.
42 Tel. N.
5 / 29 ne, där handledning behöves, hänvisa till Stockholm (Hörnet av Malmskillnadsgatan) ett eller ett par korrespondensinstitut som i ifrågavarande ämne ge värdefull under- Utför alla tapetserare- och dekorations- visning och ej blott mekanisk dressyr.
arbeten till moderat pris.
Levererar: Hela möblemang och enstaka möbler.
Otto- Härmed skulle mycket vara vunnet.
maner, Schäslonger och Skinnmöbler till Gösta Setterberg, förmånliga priser.
F.W.
Löfvander
Kvinnliga vikingaättlingar och pionjärer på Island.
Av ESTRID FALBERG=BREKKAN Den OLSSON.
, Dagmar Nordenfelt.
no-^ doms.
I ett tal.
som efter min mening gärna f å t t vara Iängre, skildrade hon förenin- gens och sin kamp genom åren, ty hon hade begynt sitt arhete på kvinnans fri- görelse, Iångt innan någon drömt om rösträtt vare sig här eller annorstädes.
Fru Briet Bjarnhedinsdóttir på Hon herittade, hur hon ridit landet runt sta egentliga arhete.
Ty d i k ' agen.
män- nen och erbjödo dem samarbete man skulle ha samma lista, det lät ju bra.
Men tänk så knepigt, det s k u l l e a l d r i g lyckats att f å in en enda kvinna, om m a n gått med på detta samarbete, så illa voro kvin- norna placerade.
Och det trodde man inte, att d e begrepo.
Men Reykjaviks kvinnor — gingo fram med egen lista cch fingo sin egen representant: fru Briet, männen » enades » om aderton listor och fingo å t e s t o d e n.
.
.
, Här skrattade d e gråhå- ripa damer, som varit med den gången, riktigt hjärtligt.
Sa fick vi höra, hur man begynt biblio- att bilda rösträttsföreningar på fem plat- tal, och hur m a n sänt f r u Briet på röst- s e r i landet.
det var en iver och hönfö- relse ' iver arbetet, som vi m i s t e avundas dem.
Inte ens d e värsta » mandråpsvä- der » kunde hindra dem att komma sam- man, om möte utlysts.
Men litet blyga voro de j u, dessa modiga kvinnor!
När deras första Iandsmöte skulle hållas, var- till kvinnor skulle komma frdn alla de- Iar av landet, gällde det ju att t a g a emot dessa vid hatarna.
Som igenkännings- tecken hade man en rosett a v silkchand, men somliga gömde denna under schalen Strindberg till Harriet Bosse.
Natur och Kult ur.
dessa tider ske märkliga ting: Strind- frid, harmoni o.s.v. - skola i Strind- — — bergs brev till Harriet Bosse ligga bergs liv se framför allt det negativa: plötsligt på bokhandelsdisken, föregång- det sargande, upprivande, hädande.
De na endast av tystnad, icke sönderrivna av skola också avvisa ett uttryck som » de- en braskande förhandsreklam.
Sensatio- monisk Karma » med den bättre vetandes nen blir sannerligen inte mindre för det.
rationalistiska leende.
Men kvar står men den blir värdigare det gripande in- verkligheten.
Den verklighet som Strind- En lovande debut.
, berg i ett av breven uttrycker p i följan- nehållet i boken.
Det första brevet ö r daterat den 19 d e sätt: » Det ä r ju att kämpa mot de- D e t var roligt se, att Konserthusets vember 1900 och utgör författarens tack moner alltigenom; att man vinner, är ett lilla sal v a r i det närmaste fylld d a till den unga skådespelerskan Harriet ' underverk. » Strindberg hade, om någon, fröken Dagmar Nordenfelt gav sin debut- Bosse med anledning av premiären på rätt att säga de orden.
Han hade att konsert.
Det var e j heller underligt om Till Damaskus: » Och så: lycka på fär- kämpa mot demoner alltigenom; i sitt intresset var större än vid debutkonser- trädde i allmönhet.
i egenskap d å konsertgiverskan av såväl pianist fram- som den mellan törnen och stenar!
Sådan ä r lynne, i sin själ, i sin fantasi, sitt över- ter vägen!
Jag lägger bara några blommor könsliga nervliv.
Mot makter, verklighe- kompositör.
på den ' &gt; Den sista biljetten skrevs i, ter.
Sådan r a r hans Karma.
Detta kan Programmet inleddes med Bach ' s stor- maj I 0 8 - e t t sista r o p frdn den som endast av oerfarenheten förnekas, De som vulna » Toccata och fuga d-moll » i hear- betning av Tausig, varefter följde Haydns obevekligt ser sig lossna ifrån livet, en se livets högsta triumf i den levande an- graciösa kom fröken Variationer.
Nordenfelt Fullt egentligen till sin först rätt sista vädjan till den drömda Chrysaëtos, dens förmåga att inom sig i sin slut- som återskänkt diktaren hans guldpenna: na, skapande cirkel - förena de spin- i sin egen pianosonat A-dur.
Denna, lik- » Säg ett ord!
Ett enda!
Jag skall svara ningsfyllda motsatserna i jordandelivet, som hennes sånger i senare delen av vackert.
- - - Säg ett enda ord! » I skola s e underverket i att han trots allt programmet, fångade givetvis största in- detta tragiska lockrop mynnar brevens vann.
D e s e honom, som sargade fing- tresset.
Vackrast var Largo-satsen, ge själsbikt ut.
Som helhet ä r o de heller rar.
föra den kosmiska guldpennan - ingenting annat in ett lockrop, än över- rita oförgänglighetens skrift i förgänglig- sista satsens huvudtema verkade något förnämligare modigt - » vi Götterkinder »!
- än ömt heten.
De s e - i hans liv skapandets offer- banalt efter Iargosatsens och smekande, än hotfullt varnande.
än väsen - den heliga linjen från död till tonspråk.
Det bästa konserten gav var en avdel- skärande och utan hopp - ett anrop till uppståndelse, frdn inferno till paradis.
ning sånger av fröken Nordenfelt.
Un- alla ljusets makter från den som brottas Denna linje kan man i klarhet följa i derbart vackra voro » Nordisk vår » till med sitt mörka öde.
dessa hrev.
Detta g e r dem deras sär- ord av Edith Siidergran samt » Är det I firade Kvennrjettindafje- lag 20 Islands mars (F.K.P.R.)
sitt tjugo- femårsjubileum.
Bilden här ovan visar genom 22 å r stiftaren och ordföranden f r u Briet Bjarnhédinsdottir, Islands mest kända och måhända märkligaste kvinna, både till det en verklig vikingaättling yttre och inre.
Hon ä r gammal vorden, sliten av arhete.
ansiktet lir fårat och skrynkligt men ögonen glittra ännu av spjuveraktig lust att sätta igång med nå- g o t nytt och hennes praktfulla, silver- glänsande hår ä r levande som en ung- på hästryggen och i kyrkan.
talat t i l l kvinnorna efter mässans slut (Kyrkorna ha j u ända t i l l s helt nyligen varit de enda samkomsthus som funnits i landet, och man får säga, att prästerna visat e n för deras kategori tämligen enastående fri- sinne, d å det gällt att » låna ut » Herrans hus till profana ting.)
Det var inte utan en viss triumf hon berättade, att hon stundom fått många flera åhörare än prästen själv.
Många lustiga episoder fick vi höra; fru Briet h a r i sin krafts d a n a r varit slagfärdig och dräpande och kommit mer än en man att • D e t t a ä r högsta verklighet.
A v HAGAR rättskongress i Danmark med hundra kronors understöd.
varvid föreningskas- san fulkomligt Iänsats, till inte litet be- kymmer för en stor del av medlemmar- na ...
Det var flera talare.
och man fick många vittnesbörd om kvinnor, som sut- lit i avlägsna bygder och trånat liksom hjorten längtar efter friskt vatten, trånat efter att få veta, att få lära ....
Den isländska kvinnan fick forst a v Nordens kvinnor politisk rösträtt och utan något egentligt motstånd, och alla de till att använd- rättigheter, som andra lands kvinnor måst tt, som d e er- kämpa sig till genom årtionden och kan- ningen sitt för- ske ännu e j lyckats uppnå, ha fallit som mogna frukter i hennes sköte.
Men lik- väl ilterstir mycket arhete, ty - d e t gäl- ler att få kvinnan att begagna dessa sina rättigheter.
Samhället behöver här som annorstädes kvinnans hjälp.
Tyvärr sak- med mycket nar den isländska kvinnan få undantag - socialt intresse.
Detta ä r fru Briets stora b e k m m e r och så det, att man inte skall ha en egen tidning.
I många år utgav hon en förträfflig kvinno- tidning men måste till slut hålla upp av brist på medel.
Det ä r henne en sorg a t t s e alla de utländska kvinnoblad a v om- tvistat värde, som finnas i snart s a g t varje — hem, medan den isländska kvinnan inte ä g e r ett eget språkrör.
Dagspressen h a r som bekant bara ett intresse: politik.
Jag ville önska, att Laufey Valdimars- dottir, f r u Briets f i n t biIdade och begå- vade dotter, som övertagit ordförande- posten, skulle lyckas att meddela några av de yngre sin egen glödande arbets- lust till gagn för land och folk initia- tiven dem har hon själv.
Det smärtade mig, att ingen kvinnoför- ening i hela Norden hade sänt fru Briet en hälsning på jubileumsdagen.
J a g blev ombedd att läsa något för dem på sven- ska.
och jag valde Fröding, dimmigt er- inrande mig, att han pil sin tid skänkte sitt akademistipendium till den svenska rösträttsrörelsen.
Estrid Falberg Brekkan.
— - — sen tilltalade genom sin friskhet, varemot Samlivet mellan den åldrande August Strindberg och den unga Harriet Bosse varade inte länge, egentligen inte stort mer än två år.
De gifte sig i maj 1901, och redan hösten 1903 flyttade fru Bosse med sitt barn in i en egen våning.
Men ställning bland allt det som av Strind- berg själv och honom närstående publice- rats angående hans intima l i v.
Tydligare än på något annat håll kan man här se, vilken outsinlig källa av ljus, av tro, han måste ha burit inom sig, för att under det band som förenade dem var inte bru- trycket av sitt öde över huvud kunna leva tet med skilsmässan ju osynligare det och skapa.
Han var född att Iida och att blev, desto större tycktes dess bindande bringa andra lidande, på det att u r allt kraft bli.
Själarna slingrade sig kring detta lidande gnistan skulle springa fram varandra, även om aldrig så stora av- - tändande, förödande, pinyttfödande.
— var gången fylld bidrog av daggvåt icke minst friskhet.
Marianne Till fram- Mör- ners förtjänstfulla tolkning.
Konsertgiverskans pianistiska begåv- ning framträdde häst i Skrjabins etyder samt i en Mazurka av Chopin.
Applåder och blommor kvitterade den unga kon- sertgiverskan älskvärt med extranummer.
Nils Rudberg.
— —.
Mycket a v det mjukaste hos Strindberg stånd skilde kropparna åt.
Det sociala äktenskapet efterföljdes a v ett andligt träder fram i denna brevsamling - tians Uebermenschliche Ehe, som Strindberg ömhet, hans offervillighet, hans barmhär- säger.
Breven bära e t t sällsamt v i t t n e s - tighet.
Detta har man att tacka f r u Har- — MÖTESPLATSEN — börd om detta umgänge » på astralpla- riet Bosse för.
Hon har vid redigerin- Södermanlands länsförbund av Svenska net ».
Strindberg hade ju vid denna tid gen och kommenteringen av breven inte kvinnors vänsterförbund hade på sönda-.
i fenomenal grad uppövat sina telepatiska fördolt något, men inte heller förvanskat gen årsmöte pil godtemplarsalen i Eskils- anlag.
Hans känslighet för själiska in- något genom en ovidkommande advokatyr.
tuna.
Till styrelse valdes fröken Elisa- flytelser v a r övernaturlig.
kan man säga.
Hon har meddelat endast knapphändiga beth Tamm, ordförande, fröken Ingrid » Du h a r sökt mig hela dan », heter det.
och sakliga kommentarer och för övrigt Örström, fru Hildur Hult, fru Rut Malm, » I d a g tisdag förmiddag har jag känt som låtit breven tala för sig själva och därvid fröken Honorine Hermelin, fröken Märta Werleman, fröken Hanna Johansson, Du led. » » I natt klockan 12 kände hero.
Följden ä r att vi, utan förvillande suppleanter fröknarna Malla Andersdot- jag Din doft som ett kort utrop, vilket dimbildning, kunna s e Strindberg s i d a n ter, Anny Henriksson, Ester Bäckman, jag besvarade. » Han förnimmer den från- han var vid denna tidpunkt, då hans ska- Margareta Jonsson och f r u Emmy Bosson, varandes närvaro rent fysiskt, ibland som parliv led mot sitt slut — med livsljusets revisorer blevo fröken Stina Fredriksson en vällukt.
Under sådana förhållanden och dödsmörkrets kontraster sida v i d si- och fröken Elin Karlsson.
En del föreningsangelägenheter be- kunde varken advokaterna eller d e geo- da, förenade i ett mänskohjä Elin Wägner ärta, plågat, handlades.
Författarinnan grafiska avstånden göra något till eller ängslat, rolöst, men hugsvalat av utkorel- Iämnade en redogörelse f ö r det förslag, som inlämnats till avrustningskonferensen ifrån.
Den Harriet Bosse som Strindberg sevisshet.
älskade efter skilsmässan, var i själva När Harriet Bosse ingick en n y förbin- av d e internationella kvinnoorganisatio- i Genéve nernas nedrustningskommitté verket hans genius.
delse, genomgick Strindberg den korres- och i samband härmed antog mötet föl- Vad Harriet Bosse var för Strindberg, pondens, a v vilken hans andel nu publi- jande resolution: det finner man klart och enkelt uttryckt cerats.
» Där finns i dessa brev det bästa Södermanlands Iänsförbund av Svenska i några ord i e t t av d e sista gripande bre- hos oss », skriver han då.
» Det ä r icke kvinnors vänsterförbund instämmer i den ven, de, som ä r o skrivna efter hennes diktat; det ä r sant; det ä r icke posering, begäran om radikala åtgärder för ned- skurning av rustningarna, som de inter- förlovning med en annan man: » Men hur nationella kvinnoföreningarnas nedrust- som helst: giv mig tro, giv mig vackra ningskommitté i Genéve framställt till all- tankar, giv mig guldpenna!
Annars a r männa avrustningskonferensen i sin skri- velse den 16 mars.
det så svårt att leva!!
! » V i vilja särskilt uttala vår misstro mo!
Det är lätt att döma Strindberg.
Han de försök, som gjorts vid avrustnings- gjorde ju inte annat än gav hugg på sig konferensen all i den blivande konventio- och förde demonisk rättegång med andra.
nen införa bestämmelser till skydd för ci- Men även den som ä r mest sinnad att dö- vilbefolkningen.
V i tro att sådana inge en falsk trygghet och föra in frågan om ma och fördöma torde känna sig osäker om i Stockholm kallas till sammankomst lördagen den 23 april 1932 kl. 7,30 e, m. på Kvinnliga och kanske skamsen inför ett sådant vitt- Fogelstadförbundet du? » med Harriet Löwenhjelms text.
» Fontänernas sorl » till ord av Österling Kontoristföreningens lokal, Brunkebergs- nesmål som denna brevsamling.
Det upp- g å r plötsligt att här fordras högre dom- torg 15.
Elsa Svartengren berättar om Intryck stol.
Det framgår, hur svårt det ä r att frdn riksdagen.
leva för den som har en demonisk Karma.
Té á 1 kr.
serveras.
De som tro att livet är, eller kan vara, Gäster f å medtagas efter anmälan å en söndagsskola för snälla barn - lycka, Kommitterade.
tel. is 82 avrustningen på sidospår.
V i förena oss vidare i kravet på att av- rustningskonferensen, innan den åtskiljes, tillsätter en permanent avrustningskom- mitté med uppgift alt förhrreda arbetet på att stegvis nå fram till full avrustning.
De förslag, som framkommit på konferen- sen alt beröva staterna rätten till d e far- ligaste anfallsvapnen är ett glädjande tec- ken.
Men endast som en början till af- rotande av militarismen har förbudet mot anfallsvapnen något värde.
Militarismens gifttänder skola annars snart vaxa ut igen.
På eftermiddagen hölls offentligt före- d r a g av fru Elin Wägner över ämnet .Av- rustning ändå ».
(Forts. fr. sid.
1.)
(Forts. fr. sid. I).
pur unga dam, vilken en gång skrev Alw ett litet torrt men nobelt arbete.
Det kats så, att pension icke i något fall kan nor skall utbetalas a t barnet till dess » Janinas hjärta » som efter cirka trettio brast i yttre elan vid de tillfällen då utgå till manlig befattningshavares barn 18 år.
Pensionen skulle ha utbetalats till Alltså kan icke barn och med 21 a r s ålder med 1,278 kronor, år helt plötsligt återvänt t i l l den miljö konunsligheten skulle gjort sig omedve- utom äktenskapet.
Alltså med ett mer som en gång tjusat henne.
Janinas hjär- tet p å m i n t.
Måhända var heller inte ko- till kvinnlig befattningshavare erhålla oavsett dyrtidstillägg.
sitt färgval så lycklig.
pension om det icke ä r » äkta barn ».
Det än dubbelt så stort belopp.
ta är intet självständigt verk, men det stymeringen Statskontoret h a r nämligen tolkat ve- ä r skickligt byggt på impulser ifrån då- Slika bagateller betyda mera ä n vad man egendomliga ä r emellertid att om detta » Majestät » är a n a r - men naturligtvis kom skådespe- nu relaterade » fall » inträffat t. ex. inom en ef- larens bästa sidor f r a m och dessa veta vi postverket hade barnet utan vidare varit pensionsberättigat, beroende p i att post- termognad av de alltför hastigt tillkomna att uppskatta.
tekniska förtjänster ungdomsnovellen stå- Fru Teje v a r däremot Drottning i varje verkets tjänstemän tillhöra civilstatens tum, helgjutet suverän och klädd precis änke- och pupillkassa i vars reglemente tade med.
Det å r 1929 en ändring gjordes så att uttryc- Det ä r e t t fåtal förunnat a t t kunna som m a n vill se en anstolt furstinna.
skriva en dialog vars ledighet och tro- fanns detaljer i fru Tejes spel vilka höra ket » äkta barn » utbyttes mot » eget arvs- er - ndigt arbete, värdighet inte för en sekund blir betviv- lad.
Med väl dold skicklighet hade fru Stiernstedt förstått att turnera replikerna, bygga upp en stegrande stämning och jag tror att den delvis rätt kyliga hållning publiken företedde, var ett bevis på a t t den blivit lurad på konfekten.
r, .. ~ stora flertalet hade förmodligen tänkt sig en valhänt societetspjäs med sötsliskigt non- sens och i dess ställe lät den debuteran- till de bästa i n t u i v a glimtar konstnärin- nan presterat.
Kommer pjäsen att gå i fortsättningen blir det nog till en mycket stor del tack vare hennes värdefulla män Olof \ Vinnerstrand gjorde niskostudie.
ett grepp i fjärdingen, halade fram en av sina charmfulla, lättsinniga gentlemanna- krabater.
Hans eleganta enkelhet ä r all- tid välgörande, han vet vilka ord i en sats som äro huvudsak och vilka som skola un- de damen oss sitta i intensiv spänning derordnas.
ifrån första repliken till den sista.
En Konungaparets tvänne företed- svensk dramatisk debutant f å r inte över- de en holländsk robusthet och ett borger- träffa den importerade dramatikens stan- ligt, pigigt tal.
Fru Rothgardt gestaltade dard.
Det är ett brott!
I stället för att den obligatoriska älskarinnan, utan pa- glädjas åt att det finns i vår krets ett in- tenterade tonfall.
Den unga damen h a r Hon be- telligent begåvat fruntimmer, ingalunda en naturlig, sann replikföring.
verkande - litterär hemsömmerska, visa vi gagnar talet som e t t medel, inte som en Nyss, i Ulfstjerna, kom hen- oss besvikna, haka upp oss på ett s. k. huvudsak, matt slut.
Revolverslut, antingen i verk- nes meriter mera till sin rätt och i och döttrar liga livet eller på teatern ä r o alltid ha- med utförandet a v Alicia i » Majestät » nala, men vem vet om inte Marika Stiern- har hon absolut visat att teatern inte be- stedt med fulländningen av sin treaktare höver sakna frisk och innerlig ungdomlig- ville nå just det banala, meningslösa i het i unga roller.
Lars Hansson gick hän- kretsloppet liv och död?
Hans majestät delserna ett gott stycke i förväg, han var konungen ä r död - leve konungen!
Det bov redan innan han kom synligt in i ä r mycket länge sedan jag på vår Dra- handlingen och utnyttjade alla tillfällen mat bevittnat en föreställning, som skänkt till ensamkonst med virtuost inlärd preg- mig samma njutning och smak av » god nans.
Det ä r intet tvivel om skådespela- teater ».
rens intelligens, hans klarsynthet och Spelet var genomgående bra.
Bland hans märkliga förmåga att utarbeta de- bipartierna skymtade ett flertal expres- taljer som rent patologiskt tolka en ka- siva masker, Browallius gamle politiker raktär, men de flesta av hans scenska- alldeles ypperlig, Knudsens polismästare, pelser smaka mera av » hemarbete » än av Hillbergs adjutant och herrarna Barck- livsskildringar undfådda genom samspel lind, Högel och Kåges insatser bidrogo och ett ödmjukt underordnande av rol- högst väsentligt till att första-plansfigu- lerna, i stället för mänsklig rangordning.
rerna fingo en god bakgrund att agera Jag har kanske fel i min tro, men så före- mot.
Som Majestätet självt presterade derbörande befattnin skulle v kungörelse så, att kvinnlig sådana fall, som motsvara dem, då en manlig befattning-havares barn utom äk- och således tenskap ä r arvsberättigat äger åtnjuta pension.
D.v.s. da barnet ä r trolovningsbarn eller fadern har av- berättigat barn ».
Det ä r här anomalien ligger.
Samma givit sådan förklaring, som avses i lag belopp av pensionsavgifter, erlagda för den 8 juni 1928 om arv.
Efter moder samma ändamål, jämlikt samma författ- ä r emellertid e t t sådant barn enligt sam- ning av befattningshavare i samma avlö- ma lag alltid arvsberättigat - någon nings- och pensionsställning.
medför i det » förklaring » av samma a r t som den fa- m n verket men icke i det andra pensions- rätt för efterlevande i samma skyldskaps- ställning gent emot befattningshavaren.
Telegrafstyrelsen, som insett det för rättskänsIan stötande i ett sådant förhål- dern avgiver i r enligt naturens egen lag obehövlig.
Motionen g å r n u ut på att understöds- beloppet skall höjas från 600 till 1,000 kronor.
Man får hoppas att riksdagsmän- nen lika väl som Telegrafstyrelsen inser det u r rittvisans synpunkt orimliga i att pengar som inbetalas av kvinnorna för beredande av pension At deras barn icke kommer dessa barn tillgodo.
Det ä r ock- så att hoppas, att riksdagen i föreliggan- hela resulterar i att KungI.
Maj:t i stäl- d e fall beviljar barnet ett understöd, som let förelägger riksdagen proposition om kommer den förlorade pensionens värde- att ett årligt underhållsbidrag av 600 kro- belopp så nära som möjligt.
lande, har hos Kungl.
Maj:t anhållit om rätt att få utbetala den pension till barnet som det i övrigt kunde vara berättigat Men då inträffar det över- att erhålla.
raskande.
Statskontoret ä r så tveksamt beträffande det berittigade häri att det Filmkrönika.
II verkligt betydande konst filmkon- sten inbegripen, är tendentiös.
Detta betyder inte, att all tendenskonst ä r verk- Nar motivet endast är ligt betydande.
en tillfällig illustration till tendensen, när bild och tanke inte fötts samtidigt i konst- narens huvud, blir resultatet inte konst utan konstruktion.
A Detta gäller om den omskrivna, på Skandia visade nykterhetsfilmen Lands- kamp.
Den har vissa lyckade detaljer.
Till dessa hör framför allt scenen, d ä r en i sitt slag, utformade med äkta inle- velse.
Skådespelerskornas namn äro Hertha Thiele, Dorothea Wieck, Emilia Unda, Hedwig Schlichter.
En tendensfilm är även Köprnick-kop.
tenen på Sibyllan.
Också denna ä r byggd på en teaterpjäs, Carl Zuckmayers över- dådiga, samtidigt mänskligt gripande och blodigt satiriska dramatisering av kö- penickiaden, känd i Stockholm från Vasa- teaterns utmärkta framförande a v den- s a m m a för någon tid sedan.
Filmen följer noga skådespelet.
Följ- aktligen g å r den i fråga om konstnärlig kraft inte upp mot detta.
Ty filmkonsten måste utveckla sina egna tekniska resur- ser, om den skall nå det högsta, den får inte vara blott fotograferad teater.
Ändå är denna film sevärd, inte m i n s t t a c k vare Max Adalberts insats som framställaren a v den falske kaptenens tragiska öde och tokroliga kupp i Köpenick.
Till sist ett ord om en film, som inte synes ha mycket med tendenskonst att skaffa, Buster Keaton-farsen Här va ' de ’ skratt!
på Piccadilly.
Den behandlar i viss mån samma ämne som den ryska Vägen till livet: en flock viIda barns upp- fostran till renhårighet.
Jämförelsen mel- lan de båda filmerna ä r inte precis smick- rande f u r U.
S.
A.
I Ryssland läras d e unga hestierna att arbeta, i Amerika hu- maniseras de genom en filantropisk mil- jonärs Buster Keaton skrattretande även krumsprång här är en till tendens, en söt flickas som ungefär ära.
Alltså, kan den inför löpsedlarna forsamlade folk- massan glömmer hela japansk-kinesiska kriget för en krossad liter.
Men f.d. faller artistens sceniska utvecklingsgång hemmansägaren.
som avluras sitt spara- herr för mig.
De stora utbrotten skådespe- d e kapital genom festande på guldkro-.
laren ekonomiskt stegrar sig till mot de gar, ä r omöjlig som typ för den svenske rätta momenten äro ytterst sälIan spon- honden.
Och slutet, d ä r den unge börs- spekulantens far, den bekante kapitalisten tana och merendels få de en enrums falsk- med d e t veka hjärtat, hjälper honden att het i tonen.
som bryter ned den intensi- återfå gården, så att allt åter blir fröjd tet alla arbetat för under kvällen.
N ä r och gamman och brännvinsflaskan apte- en person likt herr Hanson äger förmå- r a s till blomvas, detta slut är med hänsyn konstnärlighet så gan att ständigt intressera, bör h a n ock- till livssanning och så lära sig konsten att se pa en förestill- som av allt är dock fil- ning som en konstnärlig helhet.
Hans mens positiva lösning av problemet.
En- stora meriter sjunka inte till hotten utan ligt denna skulle den stora räddningen erkännande, även om alla medspelarna i undan nöden ligga i - idrottsrörelsen.
som här klarar a v inte blott superiet utan en pjäs stå på en hög nivå.
även ungdomsarbetslösheten!
Denna so- Regien, scenbilderna och speciellt den ciologiska naivism gör, att filmen mister utomscenliga behandlingen av upprors- sin agitatoriska verkan och även som tumultet i första akten v a r strilande bra konstnärlig produkt måste betecknas som arrangerade - för mina öron lät det som dålig i stort sett.
Av bättre valör Ar en annan tendens- uttryckas så: det finns nöd i samhället, om grammofonen spelade en stor roll i film, den tyska Brytningstider, som g å r framförallt ä r proletärungdomens upp- det tekniska arbetet?
Denna gång visa- pa Sture.
Den ä r byggd på en teater- fostran försummad, och den ende, som de herr Molander sig ifrån sin rätta och pjäs av Christa Winsloe, som anmäldes kan bringa ljus i eländet, är den sysslo- bästa sida.
av Hagar Olsson i Tidevarvet, när den löse storkapitalisten, under förutsättning Sven Stål.
att han är galen!
förra året uppfördes i Berlin.
H ä r ä r det ett uppfostringsprohlem.
som * Sättes under debatt.
I en flickpension kämpa mot varandra två uppfostrings- Världskriget ä r ett motiv, som alltjämt principer, den ena förkroppsligad i den lockar diktare och filmregissörer.
Det otäcka, tyranniska föreståndarinnan, den h a r blivit populärt, inte minst tack vare andra i den av eleverna dyrkade, milda den modärna civilisationsmänniskans be- men ändå fasta lärarinnan von B e r n b u r g.
hov av romantik.
Detta gör, a t t man allt- Den senare segrar först, när den förra mera avlägsnat sig från revolten mot kri- med sin hriitalitet drivit en ung, a v sin get och krigstragiken.
ensamhet plågad flicka i » brytningsåren » I den tyska ljudfilmen Den dödsdömda till självmordets gräns.
bataljonen, som ä r en kombinerad krigs- Endast kvinnor uppträda i filmen, som och alp till och med regisserats av en kvinna.
mänsklig Leontime Sagan.
Som konstverk s t å r fil- det patri men högt.
framför allt genom sitt spel Alpernas eller nogare uttryckt genom sin psyko- fektfullt logi.
Alla de olika typerna äro.
var och och skid olyckligt möjligt.
— — na borra s i g i n som fega mullvadar i berget för a t t underminera örnboet.
Denna ideologi från förkrigstiden är ganska ledsamma longörer.
I måndags anlände Svärmor kommer lite.
Skandia.
till Hur enfald, Den och slår det svenskt vill H u r kunna humorister filmrekord inte säga av Karin Swanströms och E r i k Berglunds rang la- na sig till dylikt?
Och hur k a n publik och kritik- arbetartidningarnas inberäk- nad, ha panna att applådera det?
Nils Beyer.
