# ID: svediakorp-per3573
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1932
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,766
# sentences: 478
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Det värsta av allt.
Nekrolog över meds borgerligt Av Klara Johanson.
förtroende.
Nationalsocialistiska intryck skildras från Berlin av national- ekonomen dr. Kläre Schoedon, som nyligen återvänt dit från ett år i Sverige.
t Telegrafverkets rättvisa.
t Isaac Grünewald på Konstakademien.
Förhoppningsfull syn på ' Problembarnen.
skriver Från riksdagsläktaren.
Vad har hänt?
F ÖRHANDLINGARNA INOM M A S S A I N D U S T R I E N h a slut- giltigt strandat och en s t r e j k berö- rande omkring 16,000 arbetare är nu den 23 februari efter resultatslösa för- handlingar beslutat I sänka lönerna med 12 och 6 % på resp. drifts- ackord och timlöner, beslöt arbetar- sidan partiell strejk vid de mest ut- cernens nya sulfatfabrik Östrand, som hade beställningar inne.
Efter n y a förhandlingar framlades förslag till lönesänkning med 7 % intill den första oktober.
Pappersindustriar- det kungliga förslaget n:r 143, som att säga, lika litet som om de båda för- nu föreligger i riksdagen.
om folk- slagen angående studentklassernas antal.
skollärarundervisningens omorganisation, och utbildningstid.
Det har med skäl är det framförallt tre viktiga punkter som förtjäna uppmärksammas, niimiigen dels frågan om att inträdesfordringarna till det fyraåriga seminariet skola fastställas framhållits att den våldsamma konkurrens, som resiiiterat i att akademiska examina blivit helt vanliga som meriter vid inträ- desprövningar i folkskoleseminarierna, till realskoleexamens nivå, dels att antalet gått alldeles för långt och att ett ökat studentavdelningar bör ökas och slutligen antal studentplatser därför är nödvän- till arbetarnas god- att lärotiden för studenteleverna skall höjas från ett till två år, I frågan om riksdagens, sakkunnigas och skolöverstyrelsens uttalade mening att småskollärarinnor böra beredas till- digt.
Likaledes torde det knappast råda delade meningar om lämpligheten av att studentavdelningarnas kurser bli tvååriga.
Den kungliga propositionen har föran- lett en hel del motioner.
välvillig.
men han anser att denna sak kräver ny utredning.
sedan riksdagen fat- tat beslut angående de nya folkskolese- minariernas organisation och är icke be- redd att för närvarande framlägga förslag i ämnet.
Vad nu först inträdesfordringarna be- träffar, ha de redan på grund av den starka konkurrensen i själva verket höjts, finner han det klokare att inte ha stränga formella fordringar vid inträde i olika läroanstalter och anser den av skolöver- styrelsen föreslagna ytterligare utrednin- gen i hög grad nödvändig.
Hrr J.P.
Johansson och Ivan Pauli anse visserligen att folkskollärarundervisnin- gens förläggande till universiteten med obligatorisk studentexamen vore både det så att regeringens förslag egentligen en- dast skulle komma att lagligen bekräfta gällande bruk.
' Departementschefen har emellertid ansett det rimligt, att trots de vidgade möjligheterna att avlägga real- examen, som numera stå också ungdomen i mera avlägsna bygder till buds.
hålla vägen öppen även för dem, som ha mot- svarande kunskaper men ingen examen.
Genom de höjda inträdesfordringarna skulle man vinna dels att arbetet blev mindre forcerat, dels att lärarutbildningen kunde förbittras, vilket enligt departe- mentschefens åsikt torde vara av behovet påkallat, inte minst med hänsyn till den snabba och omfattande pedagogiska ut- mest praktiska och det för staten billi- gaste, men vilja under nuvarande läge in- skränka sig till att framhålla, att den 2-åriga studentlinjen bör anlitas i större utsträckning än vad propositionen anger.
De anmärka vidare på att propositionen inte alls lämnar några upplysningar om seminariernas inre arbete, som vore dat väsentliga för en verklig reform.
Själva ha motionärerna emellertid knappast någ- ra pedagogiska uppslag att komma med, fastän motionens motivering innehåller en del intressanta översikter över utländska skolreformer.
Här ligger naturligtvis sakens tyngd- punkt och frågan är om seminarierna in- d e r a d e f ö r s l a g e t kännande, men det förkastades med överväldigande majoritet vid omröst- veckling, som just n u pågår i andra de- stängda endast i det statliga systemet kunna bli den förnyelsens källa, som är ningen ute i avdelningarna.
D e t t a ä r lar av världen.
tydligen ett utslag a v den förtvivlan Därom torde heller inte vara mycket nödvändig för det pedagogiska arbetet.
över de d å l i g a förhållanden som länge rått inom massaindustrien.
Vil- ket dock icke hindrar a t t det nya lä- get ä r ytterligare bekymmersamt och ståndstagande pessimistiska i de och ledan- av- även föranlett uttalanden d e socialdemokratiska tidningarna.
P R E S I D E N T H O O V E R I U.S.A.
sident gera ett på världsrike 75,000 dollar f ö r en och dollar v i l l r om e- Henderson norna i elden mä nöden.
Skola läkarna vara poliser?
Av ADA NILSSON.
E n massa böcker ha hopat sig på mitt hord.
Med starka färger pocka de HOLLAND H hade Veckovakten på ett av människans viktigaste livsomriden.
Den sexuella nöden och det sexuella mörkrets offer träda fram med obönhör- lig klarhet.
på avrustnings- konferensen.
.
Jag vill börja med en av de lugna fär- gernas böcker, Människor i nöd.
I den råder de behärskade tonfallen, den nak- na fotografiska skildringen.
Gripande och på samma gång vederhäftigt har Elise Ottesen-Jensen skildrat, jag skulle nästan vilja säga sina patienter, så stämmer livs- ödena med en läkares dagliga erfarenhet även i vad avser de onaturliga svårigheter, som upptornas, då det gäller att bringa Människor i nöd.
de elända någon hjälp.
Jag tänkte då jag läste denna bok: Den bör läsas av varje riksdagsman, av omändring av uppfostran på detta områ- varje ämbetsman, av alla dem som mak- ten hava i detta land, men eftertankens kranka blekhet grep mig.
liksom den grep en av mina patienter, som i åratal tvingats av sin man till ingrepp hon själv ej ville, de framhäves från allt fler och fler håll.
Föräldraskapets ansvar redan under den allra tidigaste levnadsperioden, under ha- vandeskapstiden är föremål för en studie av Paula Messer-Platz, i vilken hon fram- men som hon själv fick lida under.
I häver icke blott de fysiska faktorernas sin förtvivlan utropade hon: Tänk om man utan även de psykiska momentens stora blott en gång.
en enda gång kunde få betydelse för det spirande livet.
skicka iväg karl ’ n till barnbördshuset.
Ungdomen inför de sexuella frågorna Blott en enda gång.
Och han finge under- är en annan huvudsakligen för universi- gå operation i stället.
Men så kom efter- tetsungdom skriven tanken.
» Det hjälpte nog ej ändå » - - S h e r w o o d Eddy.
- för kvin- året.
Skandinaviska hanken i konun- a v ELIN WÄGNER.
g a r i k e t Sverige h a r f y r a direktörer med minst 100,000 kr.
om året i lön, A v r u s t n i n g s k o n f e r e n s e n i Genève har rangerade på sina platser i konventions- vilket på bolagsstämman meddela- nu åter sammanträtt efter sina för- förslaget, så ser man i alla fall att av- des de fromma och om statens hjälp längda påskferier.
Det har varit tyst om rustningskravets positioner äro framskjut- s ä k r a aktieägarna.
den ett tag, medan världen ägnat sig åt na betydligt sedan det förberedande ar- HAR BlLDATS en stora ekonomiska och politiska katastro- betet slutade är 1930.
Och där finnes vänsterflygel av socialdemokra- tiska partiet, oavhängiga socialistiska fer.
Men det betyder ändå inte att ingen- en hel del bra förslag.
avsedda att stoppa igen kryphål för sådana regeringar som partiet, med det kända namnet Edo ting hänt på avrustningsfronten.
Fimmen i spetsen f ö r exekutivkom- Vi ha tidigare i Tidevarvet redogjort kunde önska att kringgå och göra värde- Det nya partiets slagord är för den rustningsavsvärjande tonen i de lös en blivande avrustningskonvention.
mittén.
liksom i England socialism nu, en anföranden som höllos under generalde- När generaldebatten var över, konsti- protest bl.a. mot moderpartiets ar- betslöshetspolitik, som man anser hatten och för den allmänna tendensen att tuerades konferemen på utskott, ett all- hittills följt parollen, lugna er och låta avrustningen ga ut över de offensiva mänt utskott, general commission, ett po- vapnen: tanks och tungt artilleri, slag- litiskt, ett budgetärt, ett land-, ett sjö- vänta på bättre tider.
I N D E N B U R G BLEV V A L D skepp, u-hatar.
hangarfartyg.
bombplan och ett luftutskott.
Dessa hade några vid a n d r a valomgången med och arsenalen för kemisk krigföring.
sammanträden före påskferierna, och det ö v e r 19 miljoner röster mot 18 % är mycket roligt att läsa protokollen från gången förut.
Hitlers väljare Delegationsförslagen i Genève äro dem.
Där råder en allmän och förresten ökat från omkring 1 1 till över 13 mil- joner.
Kommunisten Thälmanns sjön- bättre &amp;, man hade väntat.
lätt förklarlig skygghet att nu för första gången sedan arbetet på avrustning bör- k o från nära 5 till 3,7 miljoner.
Tillfredsställelsen med utgången Man kunde vara frestad att misstänka jade, ta itu med de stora principiella frå- t y c k s v a r a g a n s k a stor, inte minst i att själva de konkreta delegationsförsla- gorna som gå in på de intresserade län- utlandet, men Hitler manar ståndak- gen inte skulle se så radikala ut när de dernas politiska positioner.
Och denna tigt till nya tag.
formulerades kort och naket utan delega- skygghet uttrycker sig i en oerhörd artig- tionsledarnas vältaliga anföranden.
Men het utskotten emellan att inte gå i vägen när man nu får dem sammanförda och in- (Forts. å sid.
4.)
I Den uppmärksamhet.
Det svarta bandet med sina i rott flammande inskriptioner,?, de skarpt gula häftena med svarta eller röda kanter likaväl som de i någon mån lugnare blå och vita eller svartgröna.
fälle till folkskollärarutbildning, ställer sig Hr Weijne opponerar sig emot de höjda Färgerna växla, men ett ha de gemen- departementschefen visserligen tämligen inträdesfordringarna.
Rent principiellt samt.
De ropa ut den nöd, som rider på Av Lilly Arrhenius.
Svartengren Elsa Seminariefrågans tyngdpunkt.
Hjälper upplysning?
Man kan fråga: Hjälper något?
Hjäl- per upplysning?
Ja, så länge vi ej ut- tömt dess yttersta möjligheter, ha vi väl rätt att tro på den vägens framkomlig- bok av arnerikanaren Den är översatt till svenska av G. Valinder med förord av undervisningsrådet Schenke och d:r Gun- nar Redell.
Den tar upp ungdomens pro- blem på ett enkelt och rättframt sätt.
Diskuterar igenom Äktenskapets problem, d.v.s. när man skall gifta sig, med vem het.
Vi veta i varje fall okunnighetens man skall gifta sig och villkoren för lycka faror.
i äktenskapet jämte en hel del andra Ett vackert vittnesbörd om tron på upp- brännande frågor.
På en del punkter lysningens betydelse ä r en nystartad norsk kunna naturligtvis olika åsikter göra sig populär-medicinsk tidskrift Seksuell op- gällande, men boken ä r i varje fall att liv- lysning.
Den ar utgiven av trenne läkare ligt rekommendera.
doktorerna Karl Evang, O t t o Galtung Hansen och Carl Viggo Lange, alla kända för sitt intresse på området.
Den ä r Rådgivning i äktenskapsfrågor.
ämnad att utkomma med fyra häften på året.
Det första, nyss utkomna, innehål- ler vederhäftiga och bra uppsatser om Belæring av barn i seksuelle spörsmål, om Onanin m. m.
Synpunkterna äro desam- ma, som - till läsarnes leda måhända ständigt förfäktats i denna tidning.
Apropos » Vem man skall gifta sig med » kan jag ej underlåta att i detta samman- hang omnämna en bok av d:r Hugo Toll, som kom ut till jul.
Den heter Äkten- skapsvalet och släktarvet, med det be- tecknande mottot:-Den som bara av kar- lek sig gift, har att leva i sorg till sin grlft.
Boken roar, retar och uppbygger En grundlig omändring av den läsaren med sina paradoxer och var- sexuella uppfostran.
ningsrop.
Läs t. ex. hans anatema över Att en verklig förbättring i sexuellt skalderna.
som förleda folk att gifta sig avseende ej kan nås utan en grundlig (Forts. å sid.
4.)
-
knackar gärna Från riksdagsläktaren.
Jag makadam för hyran.
B l a n d de frågor som stodo på Första kammarens föredragningslista den 6 april var det egentligen endast den kon- denserade mjölken och kvinnornas utbild- ning till domareömhetet som tilldrog sig någon vidare uppmärksamhet.
Kring den kondenserade mjölken — så liten artikel den än ör i vårt land - ut- spann sig den hetaste diskussionen.
Naja, det var ju inte heller varan, som sådan, som utgjorde själva tvistefriiet, utan den av bondeförbundarna önskade tullen å densamma.
Det ör chokoladfabrikerna, Den 9 apriI 1932.
Det värsta sas annat än i sammanhang med rätte- gångsreformen.
För rättvisan a r det icke tillräckligt att ha en väl utbildad domare- kår - man måste ha väl utbildade ju- rister.
När någon sedan sade att i regel en ung dam vid 25 är icke är lämplig att sitta som domare, då det därvid för mannen kunde uppkomma pinsamma situationer, som borde undvikas, svarade fröken Hes- selgren att hon icke kunde finna att en ung man vid 25 år i regel vore mera Iämp- lig alt sitta och döma andra människor till förtrytelse för de svenska lantbrukar- ken Hesselgren påpekade dessutom att det na, som själva vilja leverera råvaran.
Och icke var ovanligt kvinnorna användes att av allt.
det kan man ju förstå.
Men.
som någon sade, när det nu är en så ytterst obetyd- lig förbrukningsartikel i vårt land, så är det ganska onödigt att irritera våra Alla människor tala f ö r närvarande affärsförbindelser med främmande makter med en tullförhöjning.
om pengar!
Det är mycket naturligt, som försökskaniner när det gällde en ny lagstiftning, som t.ex. i nattarhetslagen.
Motionen föll - men kommer väl upp i sammanhang med rätegångsreformen - när det n u blir.
.
.
ty det liar kommit till d e n tidpunkt, då tidens skötebarn, penningen, ställt till e n världskatastrof.
Men d e t kan tyckas underligt, att d e svenska statsmakternas stöd till d e n bank, d e t närmast gällde beviljades så lättvin- digt.
Riksdagen uttalade n å g r a an- märkningar och e n del formella skilj- aktigheter gjorde sig gällande, men på förhand avgjort, att För den skull ä r d e t inte säkert, att det v a r riktigt.
Det är icke utrett om d e t t a var e n d a och b ä s t a sättet f ö r att an- d e t var dock anslaget skulle gå igenom.
vända de 215 miljonerna till hjälp åt som i a n d r a h a n d d r a b b a t s av Herr Orne, som inte älskar tullar, fra- På lördagen var det inget vidare lattjo O c h man frå- gade också: Hur skall man komma till nå- i kamrarna, för att tala n e d en av herrar- got resultat om man söker hindra män- na i förrummet.
(Det intressanta var gar sig när nästa stor- niskorna att utbyta sina tillverkningar på att se på Ahiirareläktarna, där bänkrader- dem, förluster kanske ruin.
villkorligt, b a n k ramlar, och h u r m å n g a miljoner bästa sätt?
Vi skola inte nöja oss med statsmakterna då i sin hjälpsamhet världen sådan den är, nej, man skall söka predika vad som är förnuftigt.
kommer att presentera.
Det vore O m herr Westman, som tappert stred bättre med en e n d a statlig a f f ä r s b a n k för den höjda tullen, sade herr Orne med stor sirlighet: Herr Westman ä r en trev- — låt oss säga — med kapitalplace- lig herre, och dessutom vetenskapsman, ring i jord och l å g men säker ränta, men han har blivit politiker, mina herrar, för vilken det allmänna vore ansva- och försöker - för att citera Nietzsche- » trycka sin hand i Arhundradets vax ».
rig och för den allenast.
Ville före- Så spirituell kan herr Orne bli till och tag och enskilda sedan spekulera i med när det gäller kondenserad mjölk.
där med vaxet lyckades så till vida andra banker, finge de också taga Det för herr Westman att tullen på kondense- risken själva.
Nu kan m a n s ä g a, att rad mjölk höjdes från 10 till 20 kronor vår riksbank i föreliggande fall inte pr 100 kilo.
varit något mönster i avseende på Herr Oscar Olsson hade väckt motion skötsel och där äro alla partier enga- om ändring i lagen innefattande bestäm- angående kvinnas behörighet att gerade, socialdemokraterna icke melser inneha statstjänst och annat allmänt upp- Men d e t skall skylas över så drag.
nu särskilt till Den ändring motionen närmast syftade till.
gällde den paragraf.
som vid doma- valrörelsen.
Det vore kanske ett sätt reutbildning kräver sex månaders tjänst- att turvis utesluta ett parti ur bankens göring vid hovrätt för kvinna plus den utbildning, som gäller för män.
ledning, vilket då kunde hålla reda vanliga När ärendet redan den 2 april var uppe på d e a n d r a.
i Andra kammaren anförde fru Östlund, D e t värsta av allt för närvarande att när lagen antogs med detta extra mo- ment, så var det väl dels för att icke är inte ändå penningförlusten, hur ställa domarebefattningarna bland de för bitter och hård den än må v a r a och kvinnan helt och hållet uteslutna och dels att i någon mån utgöra en liten spärr vilka genomgripande verkningar den för mot en alltför stor invasion av kvinn- a n kommer att få, det allvarligaste liga aspiranter till domarehanan.
Bestäm- är den moraliska murkenheten i sam- melsen antogs emellertid under förutsätt- ning att icke bliva bestående.
Fru Öst- hället, som mer och mer blivit uppen- lund frågade också om det var hållbart bar.
- Man h a d e åtminstone kunnat i Iängden att uppehålla denna olika ställ- ning och ville ha en omedelhar utredning, vänta, att när en s å d a n för landet men betonade att hon icke på något sätt bedrövlig skandal inträffar, skulle avsåg att man skulle gå in för att för- där bli ombyte i ledningen av rikets sämra den utbildning som kvinnorna ha.
minst.
mycket som möjligt finanser, vilket givetvis betyder ri- kets ledning.
— — maren nu talade togs upp i Första kam- motion och fick därvid hjälp av herr Lind- hagen och fröken Hesselgren.
Herr Borell däremot att frågan icke kunde lö- ansåg na till 90 % voro besatta av kvinnor.)
Ture Nerman hade visserligen motione- rat om att åldersgränsen för rösträtt till kommunala och politiska val skulle sän- kas till 20 Ar, men det var det ingen som ville ta på allvar.
Herr Hellberg läste upp från ett papper vad som sedan flera hundra Ar står föreskrivet i riddarhus- stadgan: » adelig yngling stånde och tige », och det trodde herr Hellberg skulle vara klädsamt ännu i dag - även för icke ade- lige ynglingar.
Tänk det, herr Forssell, och alla små nassar!
Men herr Nerman, som alltjämt ä r kam- marens » enfant terrible, - fast han säger » vi äldre » - det där förskräckliga barnet som man aldrig vet vilka rysligheter det skall komma med härnäst, han sade att det var bara skralt med den gamla bor- gerliga demokratien och att den liknade en bedagad skönhet som sätter sitt hopp till » sol- och vår » - män av typen Kreuger.
Det var därför han satte sitt hopp till den nya ungdomen, som var bättre, mer rea- listisk och mer ärlig än hans egen tids ungdom hade varit.
Alen det blev avslag i såväl första som andra kammaren, så den moderna ungdo- men får väl finna sig i att ännu en tid växa till i visdom och skönhet efter den gamla lagen.
Elsa Svartengren.
Sköns kommun vid Sundsvall har redan under normala tider känt av arbets- lösheten särskilt svårt tack vare de extra stuveriarbetarna, som dras dit på som- rarna, när sågverken kört med dubbel- skift.
När n u Enhörningsverken, Heffner och Kubikenborg slog igen i somras.
av- skedades c:a 200 arbetare där och från stuverikontoret.
som under f u l l drift skaf- fat arbete för bortåt 1,200 — 1,300 man, kom kanske 400.
Inkomsterna här kan nu hålla sig så lågt som omkring 3 — 700 kr.
pr Ar och det är en gräslig massa ung- dom av Sköns 900 arbetslösa som går och väntar på jobb.
Kommunen har 14,000 invånare inalles.
Det är herr Hjalmar Styf i Sköns ar- betslöshetskommitté som berättar detta.
Varför vi n u särskilt uppehålla oss vid denna kommuns öden är bland annat där- för att den ensam bland Västernorrlands kommuner tillämpar arhetsplikt för kon- tantunderstiiden och även därför att den med sitt stora antal arbetslösa och sin välorganiserade arbetsllöshetspolitik ger en så märklig bild av det groteska i ett arbetsfritt samhälle och samtidigt av den mänskliga anpassningens underhara ut- vägar.
För narvarande få omkring 500 man av Sköns 900 arbetslösa kontantunderstöd genom A.
K. med RO % av statsmedel.
Tack vare särskilt gynnsamma omstän- digheter har det funnits tillgång till ar- beten Iämpliga att utföra som motpresta- tion till understöden, stadsplanearbeten, driineringar.
vissa idrottsliga anläggnin- gar i kommunens tre municipalsamhällen.
Det var nar antalet understödssökande ar- betslösa växte över alla gränser, som man tillgrep utvägen med arbete - två dagar i veckan för familjeförsörjare och en dag för ungkarlar - de sistnämnda ha bara 7 kronor i veckan i understod.
Alltid är det väl någon som drar sig för makadamslagning och grävning.
tänkte man.
Men nej.
Ingen gick bort.
Agen- ter, snickare, fotografer, grovarbetare.
alla tog med tacksamhet jobbet.
Pre- stationerna på tidsackord har varit ut- märkta.
- En av de värsta svårigheterna här är hostads- och hyresfrågan.
Det ä r ett obeskrivligt elände i många hem.
en hel del få vräkning.
men vi vet ju inte var vi ska ta pengarna.
A.
K. avslår varje be- gäran om hyreshjälp med den motiverin- gen att understiiden ä r höjda.
Men folk försöker nog klara sig.
Det kom t.ex. en familjeförsörjare och sade: - Låt mig få arheta, s i att jag kan få pengarna kontant.
(De som inte arbetar får matrekvisitioner i stället.)
- Varför vill ni det?
- Jag skall lägga ihop en femma i veckan till hyran.
Det har han också gjort på en veckoin- komst av 17:40.
- Med familj.
Människorna vill alltså arbeta, de Iäng- tar t.o.m. efter att få knacka makadam.
Tillhringa nu några timmar i kaféerna omkring fabrikerna - det gör detsamma var - där det finns massor av unga poj- kar som dag efter dag förnöter sin tid.
En av dem reser sig från bordet där en diskussion om socialdemokratisk och kommunistisk försvarspolitik pågår.
- Vart skall du gå?
- Hem.
- Kommer du ner sedan?
- Ja.
Det ä r alltså programmet för dagen efter några timmars prammofonspelning, schackspel, prat och rökning.
Så lägger man på en ny grammofonskiva och så går man hem ett tag - och så kommer man tillbaka till nästa billiga cigarrett och nästa grammofonskiva.
Men dansa bryr m a n sic inte om - det är ett sådant där övergångsstadium i ungdomen, säger en ung pojke, som man snart får nog av.
— Och här går vi och hänger hela dan och mår gott.
fortsätter lian med ironisk röst.
Men han talar också om att det finns intresse för studiecirklar och att flera sådana pågå.
Och man måste med en viss beundran konstatera hur dessa pojkar uppträda och tala, höviskt och va- ket, som om de trots allt lyckats bemäst- ra sysslolöshetens fördärvliga påfrest- ning.
Men genom hela denna bygd går en stor fråga, som man möter var man kom- mer, överallt: Vad skall det bli av ung- domen?
Det lir ju allra värst för den.
Hur skall det gå för dem, som intill sitt tjugonde år inte tjänat ett öre eller gjort ett handtag i ett ordnat arbete?
C.H.
Nekrolog över med- Nationalsocialistiska borgerligt förtroende.
intryck.
Av KLARA JOHANSON.
I detta av höga minnen stjärngnist- rande år, jubileumsåret framför an- dra, har ett firningstillfälle råkat slinka förbi obegagnat.
Ett minimalt visserli- Ren, men plägar vi inte i denna genre ta vara p i smulorna?
Någonting som vi alla känner och som alla dagar uppträder i tryck fyllde sist- lidne januari sitt första kvartsekel.
Vid födelsen var det bara namn på en liten bok, men snart löste det sig från titel- bladet och smög sig in i Sveriges gäng- s e språkskatt.
Smög, säger jag, ty till de bevingade orden, de förnäma eller lustiga, kan det inte räknas: det intog stilla sin plats bland vardagsvaror som snygg och behändig ersättning för fula glosor och besvärliga omskrivningar.
» Den undre världen, alltså har glidit över sitt tysta tjugofemårsjubileum.
Så mycket större uppståndelse vålla- d e det tunna häfte som har den inven- tiösa termen ut i livet.
Häftigare » succé » träffas näppeligen i svenska bokhan- delns historia, på sin höjd i nutida för- läggarannonser.
Att nio upplagor ut- strömmade med en veckas, två veckors mellanrum ger inte mattet av sensatio- nen: den var lika intensiv som extensiv.
Det otroliga hände att många tusental svenska mänskor blev gripna och om- skakade genom ett rent av torftigt en- kelt livsdokument.
På denna folkpsykologiska gåta vet j a g ingen förklaring.
Vår lika genom- hederliga som bildade nation måste ha varit offer för en vansinnesepidemi när den upprördes till hetaste medkänsla av en simpel brottslings memoarer.
Ty det var verkligen en gräslig kvin- na som skrev » Den undre världen,.
Om inte hennes egna bekännelser gjorde detta tillräckligt tydligt bevisades det fasansfullt av de åtföljande bilagorna från vördnadsvärda officiella håll.
Un- der loppet av sex och ett halvt år hade hon tillbragt sju perioder, tillsamman trettiåtta månader, i Norrköpings be- römda tvångarbetsanstalt och dessemel- lan bötfällts av Stockholmspolisen fem- titre resor, till inalles 1,415 kr., mesta- dels väl avsuttna.
Häkte och rannsak- ningsfängelse utfyllde en dryg del av hennes överflödiga fritid.
Man förstår vilken samhällsvådlig förbrytare det var som vid tjugoåtta års ålder avsomnade på Grubbens gärde, aningslös om sin kommande författarkarriär.
Likväl står jag svarslös om någon undrar med vilka illdåd hon hade ådra- git sig samhällsvårdarnas envetna in- tresse.
Det går lättare att räkna upp vad hon var oskyldig till: hon hade inte mördat.
inte stulit.
inte förskingrat, inte Isaac Grünewald på Konstakademien.
V i d sidan av den stora översiktsut- ställningen av svensk konst har det i år varit ovanligt många specialut- I dogmatismen uppenbarar nationalso- ställningar av intresse.
En av dessa på- cialismen sin hela styrka och svaghet.
Den går för närvarande, nämligen lsaac Grü- är grundvalen för Adolf Hitlers gudalik- newalds utställning på konstakademien.
het, som tycks ställa t.o.m. Wilhelm Grünewald har alltid hört till dem, som II:s gudomliga härskarmakt i skuggan.
gjort rabalder.
och som låtit tala om sig.
På den vilar det nationalsocialistiska par- Han har varit en målare av kontinentalt tiets och alla dess medlemmars hänförda snitt och sällan synts till här hemma.
Nu överdrifter, » rörelsen är Tyskland,.
Här- har han dock kommit igen för att bo- med förklaras det oförklarliga att detta sätta sig i sverige?
- och har samtidigt mansparti, som tränger ut kvinnan från gjort en retrospektiv utställning.
D.v.s. det offentliga livet och förvärvsarbetet omfattande de 10 sista åren.
Av Dr. KLÄRE SCHOEDON.
D grundat koncerner, inte styrt någon et var inte utan en viss oro jag åter- hank, inte fungerat som revisor; kor- vände till Tyskland, vars smärt- tare Sagt: hon hade aldrig, såvitt akt- samma spänning jag undflytt på ett är.
styckena upplyser, vallat någon skade- Atmosfären är lika laddad nu som nå- görelse.
Tvärtom torde hon i utövnin- gonsin förut och man fortsätter att cyniskt gen av sitt lagligt och hygieniskt regle- och brutalt slita på de människors nerver, rade yrke ha skänkt glädje och hugnad som ännu kunna uppbringa mod.
ärelyst- åt många ansedda medborgare med nad eller uthållighet i tillräcklig mängd affärstyngda samveten.
Men hon av- för att stå för det offentliga livet och skydde att bli antastad av polisnävar - skydda dess bestånd.
vem gör inte det?
- och bröt Ofta tap- Från nationalsocialismen sprider sig en pert mot den ytterst subtila etikett som dimma, som insveper sinnena från höger den tidens byråskrivna hade att iaktta.
till vänster.
Massmöten med svall av fra- Denna opraktiskt redbara unga kvin- ser och nymilitära parader ...
Tusenden na ägde trots allt en klenod som numera av män och kvinnor som vänta i tre tim- inte ens inpiskade jobbare förmår till- mars tid för att få se sin profet skrida skansa sig: » medborgerligt förtroende ».
genom deras led ...
Bifallsstormar och Detta intygas allvarsamt av de myndig- raseriutbrott, som låta ana, hur långt den heter som var så ofattligt begivna på att uppfanatiserade människomassan kan gå avstänga henne från medborgerlig fri- om det gäller ...
Förnuft, förstånd, logik, kort sagt den het.
Man förvånas föga av att » Den undre världens » tyska översättare stud- intelligenta människans hela utrustning sade inför denna upplysning och på fri förmår visserligen dela upp nationalsocia- hand ersatte den med en mera plausi- lismen i beståndsdelar, som sinsemellan bel: » Besitzt das Vertrauen ihrer Kolle- äro så oförenliga, att de vid första prak- ginnen » ..., tiska prov skulle sprängas vitt isär.
Ultra- reaktionära och revolutionära, kapitalister Men det där var längesedan.
Lag- och kommunister, renrasighetens fanatiska stiftningen har på goda grunder avskaf- förkämpar och sådana som äro absolut fat begreppet medborgerligt förtroende: man kan inte längre ådömas förlust av främmande för allt som ä r germanskt, härskarnaturer och slavar.
Men trots alla denna dyrgrip och således aldrig få undersökningar kommer man inte åt det papper på att man besitter den.
Termen hela.
Varför?
Därför att nationalsocia- har dalat ner i de föråldrade slagordens lismen är en trossats, den behöver inte massgrav.
alls fattas med förståndet, den litar på Må ingen sörja den, ty dess plats har, och vänder sig i första hand till troskraf- om inte i lagspråket så dock i seden, ten.
Varken grupper eller partimedlem- intagits av en lysande efterträdare.
mar ta upp dess grundsatser till diskus- Medborgerligt förtroende bar en falsk sion, man vill inte, eller rättare sagt, man uppsyn av hemvävd hygglighet, men det kan av förut nämnda skäl inte diskutera, nya ordet gömmer i sin internationella men man tror på Tredje Rikets förlösning.
elegans den äktaste sanning.
Nytt är Så blir den oliktänkande lätt till en kät- det för resten inte, tvärtom så aristo- tare eller en utstött, som man, såvitt han kratiskt åldrigt att man hittar det i sitt inte låter omvända sig.
hellre bekämpar latinska lexikon: præstigia, tolkat som med hotelser och hat än med argument, och taskspelarkonst, bländverk, bedrägeri, som man gärna skulle vilja utrota.
svepskäl, sofism och så vidare i samma anda.
När vi nu ideligen.
ideligen hör talas — och försöker Aterförvisa henne till hennes » nödvändiga begränsning, - d.v.s. könsvarelse och barnaföderska - att detta parti förfogar över ett i kvantitet och fanatism högst beaktansvärt antal kvinnliga anhängare och väljare.
Grünewald har en sällsynt lätthet att ge uttryck åt former och färger.
Hans starka orientaliskt-sensuella färgkänsla är hans största tillgång, Och hans tekniska skicklighet, som gör att hans resultat t.o.
m. ibland synes alltför lättvunna, Men — Den under det ekonomiska trycket ut- han slår sig lyckligtvis inte till ro med en vecklade manliga reaktionen mot kvinnor- lösning, han tröttnar ganska snart på ett nas förvävsarbete får i den nationalso- målningssätt och övergår till ett nytt.
Det cialistiska världen en på övertygelse ligger naturligtvis ett riskmoment i denna byggd, fast grundval - om också inte lätthet att skapa, en fara, som Grünewald alls ny.
Kvinnorörelsen framställes som » hån mot gudarna, livet och historien », den är åstadkommen av ett fåtal » okvin- nor ».
Och det är klart att » ett lagligen tillåtet, fortsatt kvinnligt inflytande på statslivet, måste betyda begynnelsen till det nu for alla synliga förfallet., I är- lighetens namn får man dock inte förbise, att denna manliga reaktion motsvaras av känslor och önskningar på den kvinnliga sidan, vilkas omfattning och betydelse äro svara att uppskatta.
I varje fall är det ett genant faktum att stora skaror av kvin- nor nöja sig med att utgöra det i huvudsak tillbedjande elementet i detta det man- ligaste av alla manspartier och lättsin- nigt äro färdiga att offra de mridosamt tillkämpade rättigheterna mot den roll, som man trodde var åtminstone princi- piellt övergiven, nämligen att vårda den manlige partnerns eller » riddarens » över- värdeskomplex.
Berlin i april.
Telegrafverkets Världsekonomisk inte alltid lyckats undgå.
Han kan bli nå- got av ytlig fäsör, men - egendomligt nog har konstnären nästan aldrig rå- kat ut för detta med sina porträtt.
— Av Grünewalds landskap tycker jag bäst om gouacherna och oljemålningarna från Rouquebrune.
Det är mörka, tunga färger.
Man känner en tropisk hetta, ofta ar det också oväder i luften.
De senare akvarellerna från Alassio med badande vilande sorglösa människor i sol och vid hav har också en sällsynt charm.
Men störst är Grünewald otvivelaktigt eller som porträttmålare.
Ett av de bästa por- trätten är det av fru Ellen Hoppe.
Hon står lugn och inåtvänd, med ett litet ma- liciöst leende på läpparna, mot en skarpt gulgrön bakgrund.
Generaltulldirektör N.
R. Wohlin i ljusgrön kavaj är överdådigt skildrad och fröken Barbro Thiel är ett utsökt vackert, kanske litet sött porträtt i olika bruna toner.
» Rouge et noir » är en kvinna i röd klänning och svart päls, med ett cyniskt, vitlysande ansikte.
Fru Tora Bonnier är en mycket elegant socie- tetsdam.
Porträttet av prinsessan Ingrid är en sak för sig.
Är det målat för Husmoderns första sida?
Det ser ut som en bättre så bör vi med nöje annotera dessa modeplansch, en otroligt välskött och väl- okonstlade bidrag till den fullständiga kvinnliga telegraftjänstemännens dessa dagar.
då man tycker att de ondulerad och välmålad ung dam utan plötsligt har blivit sista öppenhet som framstallning om rätt att genomgå ekonomiska frågorna på ett alldeles skriket i vårt land.
telegrafassistentkurser på samma villkor överväldigande sätt blivit var mans ange- någon som helst individualitet.
Det bry- Min förföljda vän i den undre världen som manliga tjänstemän har, som man Ilgenhet, borde det vara särskilt välkom- ter verkligen på ett något tvetydigt sätt med sitt obrukbara medborgerliga för- kunnat vänta.
framkallat åtskilliga påstå- met med sådana tillfällen till vägledning av från de andra porträtten.
Ar det me- troende drömde aldrig om att skaffa sig enden om att kvinnorna skulle arbeta för i svenskt och utomsvenskt näringsliv och nat som parodi?
privilegier at sig själva.
En insändare i moderna ekonomiska förhållanden i all- Grünewald är ingen djupsinnig målare, prestige.
Med sin notoriska fägring Stockholms-Tidningen, som upptäckt » en mänhet som erbjudas i professor Gunnar som begynnelsekapital kunde hon må- av feministisk yra präglad protestkam- Westin Silverstolpes bok, Svenskt närings- trots att han målat sig själv som Ahasverus hända ha spekulerat sig upp till kurti- panj » mot telegrafstyrelsens yttrande, liv i tjugonde seklet, och professor Bertil med vandringsstav i hand.
Men han kan san i den stora stilen och framlevat någ- drar fram telegrafexpeditörerna och efter- Ohlins, Den världsekonomiska depressio- verkligen som mycket få svenska målare lyser likställigheten inom detta arbete: nen.
Dessa två aktuella arbeten ha givits i sina porträtt fånga modellens själ.
I ra flotta år högt ovanom polisens verk- » Här ha vi ett område, där arbetskraft ut på Kooperativa Förbundets förlag.
sina bästa stunder skapar han då, tack ningskretsar.
av båda könen skulle kunna anses lik- Ingendera är emellertid helt ny.
Av den värdig i varje fall skulle väl en man första är det nu tredje upplagan som ut- vare sin psykologiska intuition, sitt tek- inte sköta yrket sämre än en kvinna.
Sä- kommit, tillökad och förbättrad.
Den an- niska kunnande och sin färgkänsla, stora kert finns också ett otal män, som inte dra, som utarbetats på uppdrag av Natio- konstverk.
Lilly Arrhenius.
skulle säga nej till en dylik sysselsätt- nernas Förbund, och vars engelska UPP- ning ...
Men yrket är förbehållet da- laga omnämndes i Tidevarvet, föreligger på svenska försedd med ett tillägg.
som merna. » Inom telegrafverket finns ingenting, som omfattar den kritiska tiden oktober — no- heter reserverade tjänster och det kan vember 1931. alltså inte vara tal om något » damerna Båda dessa välskrivna, åskådliga och förbehållet arbete ».
Vad de kvinnliga te- i sin saklighet var p i sitt sätt högst spän- legraftjänstemännen själva beträffar ha nande böcker kunna med både nöje och de aldrig haft något emot att det anställ- behållning läsas av vem som helst, även des manliga telegrafexpeditörer.
icke-experter.
Deras förträffliga översik- Anledningen till att det inte finns några ter över utvecklingen inom olika indu- manliga tjinstemän inom denna kår är strier, växelspelet mellan de mänskliga in- uteslutande den, att det alltsedan 1921, satserna och teknikens framsteg, de kolos- alltså 4 är före behörighetslagens ikraft- sala internationella sammanhangen, miss- trädande, inte anordnats några utbild- tagen, framstegen och katastroferna, ningskurser för nya telegrafexpeditörer, bygga upp en bakgrund, mot vilken det på grund av att personalen ändå varit nuvarande ekonomiska dramat blir ytter- ligare belyst och förklarat.
övertalig.
C.H.
Till jämförelse kan nämnas, att de inom postverket anordnade postexpeditörskur- Bertil Ohlin: Den världsekonomiska de- serna äro tillgängliga för hade kvinnor pressionen jämte efterskrift om läget okt.-nov.
1931.
Kooperativa.
Kr.
5:75, och män.
Att de samtidigt anordnade postassistentkurserna, som avse utbildning Gunnar Westin Silveratolpe: Svenskt nä- ringsliv i tjugonde seklet.
Tredje u p p till högre befattningar, däremot stå öppna endast för män är en annan historia.
lagan.
Kooperativa.
Kr.
3: -.
om Sveriges prestige, den store finans- mannens prestige, vissa bankers prestige rättvisa.
De I — orientering.
Henderson för kvinnorna i elden.
(F o r t s.
fr. sid.
1.)
för varandra: Ärendena gingo som ten- nisbollar mellan de olika utskotten, vilket till och med Tardieu medgav.
Men utskotten skygga en smula inför principbehandlingen.
Den ena av dessa kommentarer härrör från Internationella Kvinnoförbundets för Fred och Frihet exekutivkommitté som ny- ligen haft möte i Genève.
Att den går in för förbud mot förberedelse till gaskrig, förbud för luftfartyg, hangarfartyg, tanks och slagskepp, attackerar den pri- vata vapenindustrien och dess profiter är inte s i märkvärdigt.
Men det som ä r in- tressant i den skrivelsen ä r den allvarliga direkta uppmaningen till England att ra- dikalisera sitt avrustningsprogram, som ju milt uttryckt ä r mycket försiktigt.
Det franska förslaget om internationell arme omnämnes ej.
Den andra skrivelsen avlämnades av de internationella kvinnoorganisationernas avrustningskommitté under miss Mary Dingmans ordförandeskap.
Skrivelsen går i n på alla de brännande detaljfriigorna som äro aktuella just nu och erbjuder sitt förslag som en lämplig grundval ‘ till ett arbetsprogram för av- rustningen.
därför.
heter det, att det inne- håller de synpunkter kring vilka största antalet kvinnor kunnat samla sig och sam- manfattar den kvinnoopinion om avrust- ning som n u finns.
Detaljutskotten ville att friigorna skulle beslutas i princip av det allmänna och det politiska utskottet, innan de åtogo sig utredningen av hur de principiella beslu- ten skulle utföras.
Frågan om interna- tionalisering av civilflyget bollades med på detta sätt.
Men slutet blev dock att ordfiiranden i luftutskottet fick sig ålagt att göra en utredning om hur internatio- nalisering av civilflyget skulle genomföras till ledning för allmänna utskottet vid dess överläggningar.
SA att denna tanke som föreföll så vild, då vi fattade resolu- tioner om den för ett år sedan, är nu föremål för en officiell utredning.
I detta luftutskott ha vi förresten två svenska funktionärer, legationsrådet Boheman som Som tagit sig en anmärknings.
rapportör och fröken Hjördis Key-Ras- värt bestämd ton.
mussen som biträdande sekreterare.
Den som fatt lära sig här av högsta ve- En sak som slår en från utskottsbe- derbörande att avrustningen var en sak rättelserna är att det franska förslaget om som inte angick fruntimmer och dessa den internationella armen icke fått blocke- skulle inte fä komma in i den svenska ra alla andra förslag från behandling.
delegationen, måste läsa denna ingress flera gånger innan man tror att det är Henderson kör fram med sant, att d i r står vad där står.
Om bara kvinnornas fredsopinion.
den förresten mycket riktiga uppfattnin- Man nalkas alltså nu de farliga passa- gen från kommittén i Genève sprede sig ut gerna på avrustningens väg.
Delegera- bland de 45 millioner kvinnor den förkla- de ha kommit ut på svag is och kanske rar sig representera, så skulle vi få en skulle vilja vända tillbaka till den trygga avrustningskonvention.
Om det verkligen stranden igen, till den tid då rustningar börjar gå upp för kvinnorna att de måste var varje lands oförytterliga nationella ta sig en bestämd ton i detta brännande angelägenhet.
Men vad som än blir re- historiska ögonblick då har något mycket sultatet av ansträngningarna i Genève, viktigt hänt.
vända om till det gamla det går inte, Skrivelsen begär lika rätt och säkerhet bland annat av den orsaken att de åter- för alla nationer, går igenom hela pro- vändande delegaterna skulle möta den grammet och stödjer de radikalaste för- samlade fredsopinionen på stranden då.
slagen.
Kvinnorna uppträda här som de Och den ä r inte blyg, åtminstone inte den naturliga förespråkarna för barnen i värl- kvinnliga delen av densamma.
den mot luft- och giftkrig och fordra att » På presidentens begäran,, som det he- alla existerande luftvapen och förråd av ter, äro två kvinnliga kommentarer till kemiska vapen förintas.
Den säger lyck- generaldebatten införda in extenso i kon- ligtvis ordentligt ifrån att kvinnorna inte ferensens officiella journal, vilket måste tro på skydd för civilbefolkningen som betyda att Henderson söker stöd hos kvin- framkommit vid konferensen, och att de norna nu i sin ojämna strid för att få de ej tro att det går att humanisera kriget.
resultat av konferensen som han från bör- Inte heller denna skrivelse omnämner jan ställde upp.
det franska förslaget om en internatio- nell arm6 men talar för effektiva gemen- samma åtgärder av staterna för att före- komma eller sätta stopp för brott mot världsfreden.
Mr.
Aven om vägen till dess för.
verkligande är motig och lång Det ar klart att värdet av alla dessa förslag minskas därav att de förutsätta samtidighet för att sättas i verket och därför ha en oerhört lang och motig väg, innan de bli upptagna i en konvention, att inte tala om innan de bli ratificerade och alltså bli bindande.
Men det ä r inte värt för det att förakta det faktum att kraven på avrustning skärpts och att opi- nionen, särskilt den kvinnliga, visat sig bestämd och vaken för alla försök att lura den.
Man får hoppas att den härdar ut alltjämt och inte tillåter att vi alla en vacker dag stå där och tacksamt ta emot en konvention som är värdelös genom sina hemliga förbehåll.
En tysk tidning hade häromdagen en teckning som föreställde Briand på sitt dödsläger.
Over honom lutade sig fre- dens ängel, smekte honom och sade: nu har du fred utan konferenser.
» Jetzt hast du einen Frieden wozu du keine Konfe- renzen brauchst. » Förhoppningsfull syn på barnen.
heter till rådfrågning för svårigheter på detta område och att allmänheten får klart för sig att svårfostrade barn böra undersökas av läkare.
Vad lärarna be- träffar.
framhöll lektor Anna Christens- son, ha vi nog syndat mycket mot detta, men så fattas också dessa synpunkter i vår utbildning.
Lektor Christenssons för- slag, som hon anbefallde till Svenska För- eningens för psykisk hälsovård vidare be- handling och befrämjande, var dels att möjligheter till sådan utbildning borde komma till stand, dels upprättandet av samarbete mellan lärare och sinnessjuk- läkare, slutligen ett lagligt borttagande av kroppsagan också i folkskolan.
Känslan av att vi inte kan fatta, att vi star utan- för barnasjälen åstadkommer ibland en avoghet, som i förening med barnets full- ständiga hjälplöshet framkallar dunkla maktbegär.
Kanske det är därför vi hål- ler fast vid agan, sade lektor Christensson, men den behövs inte.
D:r Herlitz underströk ytterligare d:r Dahlströms synpunkter på att föräldrar och målsmän måste få klart för sig att man skall söka läkare för » elaka » barn och han framhöll behovet av ordnade po- likliniska rådfrågningsanstalter för såda- na fall.
Professor O. Kinberg, som ytt- rade sig i diskussionen uttalade sig för att också karaktärsegenskaperna hos har- nen, icke endast deras betyg i olika skol- ämnen skulle iakttagas och registreras i skolorna, till ovärderlig nytta för senare undersökningar och vetenskapligt arbete.
Och rektor Harald Alm föreslog att de akademiskt utbildade lärarna och läkarna borde få någon tids praktik vid internat- skolor och barnhem för psykopatiska barn som ett viktigt led i utbildningen.
Till sist må framhållas att Läkarsäll- skapets stora sal.
där årsmötet hölls, var så till trängsel fylld, att man verkligen, som professor Kinberg sade, kunde kon- statera att » något hänt » ifråga om in- tresset för de frågor som tagits upp till diskussion.
problem- atsen att arvsanlagen inte äro enbart avgörande vid ett barns utveckling utan att miljö, uppfostran och livsvillkor över huvud taget i hög grad bidraga till om resultatet blir gott eller dåligt, var kärnpunkten i det utomordentliga före- drag om Det psykopatiska barnet, lära- ren och läkaren, som överläkaren d:r Sigurd Dahlström från Oslo höll vid Sven- ska Föreningens för psykisk hälsovård årsmöte i fredags.
I och med fastställandet av denna upp- fattning följer emellertid även kravet på ökade insikter från föräldrars och lära- res sida, när det gäller psykopatiska barn.
Att det ännu fattas mycket härvidlag var inte hara d: r Dahlströms åsikt utan fram- hölls eftertryckligt även av kvällens andra häda inledningstalare, d:r C.W.
Herlitz i Stockholm och lektor Anna Christensson, Linköping, vilka också hade en del posi- tiva förslag att komma med.
D:r Dahlström, som ä r överläkare vid psykiatriska avdelningen av Ullevolds stora sjukhus i Oslo, har företagit under- sökningar av förbrytarfamiljer, unga för- brytare och barnavårdsnämndernas skyddslingar och därvid gjort e n hel del intressanta erfarenheter om miljöns bety- delse.
Han har t. ex.-följt en förbrytar- familjs öden under hundra år och konsta- terat att samtliga dess medlemmar hem- fallit åt brott av olika slag.
I och med att barnavårdsnämnderna på senare tid ha kommit till och ingripit.
har det visat sig att barnen i sådana familjer kunnat raddas åt samhället.
Men det ä r viktigt att ingripandet sker på ett tidigt stadiiim, helst före sjuårsåldern.
Många minniskor äro tyvärr fortfaran- de ganska okunniga om att det ä r nöd- vändigt att skaffa sakkunnig vård när det giller psykopatiska barn.
Om barnet magrar, får feber eller bara gör sig illa i fingret gå vi gärna till läkare, men om det börjar skolka från skolan, blir trotsigt och » elakt », tänker man mera sällan på att det kan vara något att rådfråga en läkare om.
Ofta ä r det i sådana fall fråga om fel hos barnet, som kunna botas ge- nom ett tidigt ingripande men åstadkom- ma bestående skador, om man låter dem vara.
inte sällan kan det vara tillräck- ligt bara med en miljöförändring.
Det kan också hända att barnets svårhanter- lighet beror på en kroppslig sjukdom, som ingen vet om.
En pojke, för att ta ett exempel bland oräkneliga, började plöts- ligt skolka från skolan, blev inbunden och ohanterlig och strök omkring på gatorna i stället för att arbeta.
Av undersöknin- gen framgick.
att han hade dålig syn, vil- ket gjorde att särskilt välskrivningstim- marna blevo honom en plåga.
Han miss- lyckades alltid, förlorade all ambition och tro på sig själv och framstod såsom lat och elak.
A v ett enda sådant exempel framgår hur viktigt det ä r att åstadkomma möjlig- S ~ f:!
inga bakslag eller omöjligs heter hindra oss nu.
Valet mellan döden och att sitta i av- rustningskonferens skulle kanske för mån- gen av dem som där nere i Genève måste å r efter å r kämpa med rädsla, ond vilja och privata intressen utfalla till förman för döden.
Undras hur mycket Christian Lange håller på livet.
där han står i år efter är, jämförelsevis obemärkt för att med sin snabbhet, skicklighet och kun- nighet så gott han kan mota alla sabote- ringsförsök från militarismens vänner.
Men ett sådant val kan endast individen ta för egen del.
han kan inte acceptera det för släktets.
Bättre än en dödens fred för mänskligheten efter ett utrot- ningskrig, fört med maskinslakteriets yttersta kapacitet, ä r väl ända att härda ut med konferenser, med upplysning om konferenser, agitation hemma och i Ge- nève, före val och efter val, vid interna- tionella och nationella beslut.
Inga bak- slag, ingen trötthet, ingen omöjlighet får hindra oss att kräva avrustning ändå.
Elin Wägner.
Den mänsk- liga nöden.
(Forts. fr. sid. 1).
obetänksamt.
Tänk.
säger han, på den högborna Ingeborg som till slut ändå måste få vagabonden och äventyraren Frithiof, och Björnson sen, som vill vi ska tycka, att ende sonen till en urgam- mal, solid bondesläkt icke skulle hindras att falla offer för första främmande fjolla, han möter i fjället.
D:r Tolls synpunk- ter äro som vanligt roande och paradoxala men goda diskussionsinlägg.
- två Läkare och domare oförenliga läger.
J a g har gömt den svartröda flammande boken till sist.
Den väcker till liv min- net av en natt i Stuttgart för omkring ett å r sen, tillbringad i en nästan olidlig spänning inför ovisshet om ett människo- öde.
D:r Else Kienle, anklagad jämte d:r Friedrich Wolff, Cyankaliums författare, för fosterfördrivning på sociala indikatio- ner, blev onaturligt länge kvarhållen i rannsakningsfängelset, trots bevismateria- let blev mer och mer obefintligt.
Hon tillgrep till slut hungerstrejk och genom- drev den till dödens port.
Då vågade myndigheterna ej fortsätta tortyren utan släppte ut den halvt livlösa.
Hennes i fängelset påbörjade dagbok Frauen - Kvinnor - har nu utkommit.
Det ä r ett mänskligt dokument av oer- hört intresse.
Hon drar upp frågan om läkaryrkets innersta innebörd och berätti- C. gande.
Hon berättar om rannsaknings- domarens brutala letande i hennes sjuk- journaler, för henne människoöden, f ö r honom dokument som skall tjäna till att snärja henne och få fram att hon före- tagit något ingrepp av medlidande och icke på s.k. medicinska indikationer.
Det ä r fantastiskt och sant.
Läkare och domare, två fientliga yrken, an fick ett starkt intryck av den rytmiska dansens egenartade för- som ingen brygga kan förena, blir hennes måga att skapa stämning på Lalla Cassels slutsats.
dansafton i Musikaliska Akademien i tis- dags.
Lalla Cassels dans ä r allvar och djup, den ä r linjeren och utpräglat ryt- Ha de blivande mödrarna intet misk.
Hon söker inte vinna publiken med att vänta utom polisintresset?
söta, lättfattliga skapelser.
Men hon D:r Kienles reflexioner över läkarens tvingar den in i den stämning, som ett sant åskådliggörande av musiken obe- yrke har man anledning att begrunda, när man genomläser de i Sv.
Läkartidningen tingat inger.
Några unga elever gestaltade Isis ’ och av hrr Westman och Leissner publicerade Neptis ’ klagosång, som sjöngs till för till- Erfarenheterna om de illegala aborterna fället av Natanael Berg komponerad mu- i Stockholm, som utförligt refererats i sik.
Deras starkt rytmiska rörelser fram till äkta egyptiska ställningar eller dagspressen.
Skall läkarne verkligen sys- gester, deras stiltrogna dräkter gjorde selsätta sig med detta polisgöra a t t ut- att man förnam såväl balsamerarens sam- fråga de arma kvinnorna om deras brotts- manbitna allvar, oden döde lämnar oss liga gärning?
Resultaten bliva ju långt ensamma att balsamera hans kropp,, som ifrån exakta, och att aborterna ökats det soldyrkarens självförglömmande jubel » och sjunga hans lov » och Osirisuppstån- visste man ända.
Författarne våga ändå ej att som prof. Forssner dra den konse- delsens höghet, » Broder du bliver åter le- vande.
Du bliver gudars like.
Du ä r kvensen av sin undersökning, att indika- Osiris. » tionerna måste ändras för avbrytande av Svärdsdans i persisk dräkt var ett ryt- havandeskap och upplysning om preven- miskt linje- och färgspel, som med skarpa konturer ristade sig in i ens medvetande.
tiva medel givas.
Det ä r gott och väl a t t Bakom Lalla Cassels tolkning av en ja- föreslå övervakande av sjukhusaffärerna.
pans återerinring av ett brott i Japansk Det kommer heller icke en dag för tidigt, spökdans måste ligga en oerhörd teknisk men de positiva åtgärder, som samhället träning och ett djupgående studium av bör vidtaga äro de långt viktigare.
V a r japansk psyke, japansk kultur.
Den nerv- spända orörligheten frapperade och un- finns ännu den minsta ansats till hjälp till fattiga och nödställda barnaföderskor derströks av det äkta i maskeringen.
Dessa glimtar från dansaftonen säga och när få vi den omtalade och beslutade måhända tillräckligt för att man skall moderskapshjälpen?
inse värdet av att Lalla Cassels outtrött- Till spekulerande storbanker kan det lighet även räcker till för dansundervis- ning i stor skala.
Hon räknar bland sina allmänna ge hundrade millioner.
F ö r nöd- elever ett stort antal affärsanställda, en ställda blivande mödrar finns intet att hel husmodersskola, ett hundratal kon- vänta utom polisintresset.
orsanställda m.fl.
Hon ä r bland dem, som Ada Nilsson.
Sverige tagit initiativet till den rytmiska lansens spridning till de breda lagren.
Elise Ottesen-Jensen: Människor i nöd.
Ett företag som var och en måste glädjas Federativs förlag.
Kr.
1:50. iver som känner till den rytmiska dan- S h e r w o o d Eddy: Ungdomen inför de sens betydelse som livselixir.
Det ä r ock- sexuella frågorna.
Dagens förlag, så roligt att få påpeka Lalla Cassels egen Stockholm.
Kr.
2: 25. konstnärliga utveckling just under det år, då hon arbetat bland mängden.
Lalla Cassels dansaffon.
M E — a R.
