# ID: svediakorp-per3572
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1932
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 10,190
# sentences: 479
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


De fattiga få.
alltid betala för de rika.
Den döende friheten.
En bok av Daniel Halévy.
Av F r i d a Stéenhoff.
Förväxlar Ni kvinnorna med regementshästar, herr överste?
Telegrafens kvinnor Banklånet revoltera K ungl.
Telegrafstyrelsen har åter ut- märkt sig genom att avstyrka en från den kvinnliga telegrafpersonalens Av Devinez.
förening framställd begäran om rätt för kvinnor att deltaga i telegrafassistentkur- ser och därmed förvärva kompetens till högre tjänster inom telegrafverket.
i svensk Översättning.
Anmäles av Styrelsen framhåller i sitt utlåtande jur. kand. Herbert Lindberg.
med hänvisande till tidigare skrivelser av t liknande slag, att den redan 1914 funnit Svenskt måleri det ofrånkomligt att som villkor för an- under 100 är.
tagning till ordinarie telegrafassistent Av Lilly Arrhenius.
samt för vidare befordran till förste as- sistent och högre befattningar inom tra- Från riksdagsläktaren.
fikavdelningen uppställa krav på grund- Av Elsa Svartengren.
lig praktisk utbildning bl.
a. i sådant ar- bete, som utföres av verkets reparatörer, d.v.s. i linjedragning, inom- och utom- husmontering m. m.
Då styrelsen redan 1929 med anledning av framställningar från vissa kvinnoorganisationer uttalade REUGERKOMMISSIONENS S E N A S T E KOMMUNIKÉ går att till denna utbildning måste komma att ut på a t t f a l s k bokföring förelig- nästan undantagslöst uttagas manlig per- g e r i Kreugerföretagen för n å g r a å r b a k å t.
B o k f ö r d a tillgångar äro an- tingen fullständigt fiktiva eller dub- belhokförda.
E n jättesvindel före- ligger sålunda.
S v e n s k a folket be- finner s i g i en minst s a g t pinsam si- tuation.
M a n f ö r s t å r a t t Kreugerledningen visade f ö g a lust a t t a n m ä l a d e tven- ne övermaga ynglingar, som nu häk- t a t s för stöld a v kuponger för en så- d a n spottstyver som en kvarts mil- iksdagen diskuterade i lördags den jon kr.
h o s Kreuger &amp; Toll.
M a n segslitna frågan huruvida staten skall b a r a inte tro a t t d e t t a falsa- rium upptäcktes av f ö r e t a g e t s ut- hor bibehålla den dubbla utbildningen för omordentliga revisorer.
N e j, upp- lärarinnor vid de högre flickläroverken täckten l ä r h a skett a v en k a s s ö r s k a, - universitets- och seminarieutbildning.
o c h man k o m m e r ovillkorligen a t t De privata seminarierna ha ju genom undra hur det skulle h a g å t t om det funnits kvinnor o c k s å i ledningen.
indragning av anslagen under hand bragts att upphöra.
Denna gång gällde H e r r a r n a s bokföring v e r k a r besyn- nerlig, d e r a s solidaritet däremot attacken statens eget högre lärarinnese- mycket obruten.
minarium.
Ecklesiastikministern hade för G E N T E M O T D E S S A SENSA- sin del ställt sig synnerligen tveksam om T I O N E R förbleknar nästan för- seminariet fortfarande borde utbilda Iii- r a årets t r a g i s k a n a m n, Ådalen, om rarinnor för de allmänna läroverken.
Från vilket vi nu p å m i n n a s g e n o m domar- Akademiskt bildade kvinnors förening har n a, som avkunnats: å t t a d a g a r s ar- framställts r e s t utan bevakning för Mesterton, det i en skrivelse till k.maj:t t i o d a g a r s vaktarrest för Beckman, vissa önskemål beträffande en ombildning t r e d a g a r utan bevakning för furir av ämneslärarinnetjänsterna vid lärover- T a p p e r, s a m t l i g a d ö m d a för olika ken till adjunkturer och i samband där- s l a g s oförstånd o c h försummelse i med avveckling av högre lärarinnesemi- tjänsten.
S e r g e a n t R a s k blev fri- känd.
Domen h a r mottagits med he- nariet.
Och till dessa synpunkter synes l a skalan a v kommentarer, från ecklesiastikministern i stort sett ansluta S v e n s k a D a g b l a d e t s förtrytelse över sig.
Visserligen har han ansett semina- en orättvis a r r e s t till Social-Demo- riernas uppgift viktig att fylla, men fram- kratens: tilltron till svenska rätts- håller att en fortstittning av den nuva- skipningens oväld ä r dömd.
rande seminarieutbildningen för vissa D E N 5 A P R I L T R Ä D D E BE- kvinnliga läroverkslärare vid sidan av den S L U T E T om förbudets upphä- v a n d e i k r a f t i Finland o c h sedan akademiska utbildningen för andra kvinn- restaurangerna klarat en menings- liga läroverkslärare i varje fall icke kun- skiljaktighet med spritmonopolet de motiveras, såvida man inte vill ta den kunde f r a m p å eftermiddagen serve- logiska konsekvensen och anordna en se- r a s sprit lagligt o c h öppet.
Dagen minarieutbildning även för vissa manliga v a r lugn, fylleriförseelserna t y c k s En sådan utveckling u n g e f ä r h a motsvarat det vanliga an- läroverkslärare.
talet.
O c h nu återstår f ö r det fin- torde dock knappast vara att förvänta.
s k a systemet, som i v i s s a d e l a r efter- Som ett första led i en inskränkning av liknat det svenska a t t i fortsättnin- seminariets verksamhet hade nu k.maj:t g e n visa v a d det d u g e r till.
föreslagit indragning från och med nästa E F T E R P O L I T I S K B O R G F R E D läsår av den fyraklassiga realskola som U N D E R P A C K E N h a r den t y s k a presidentvalkampanjens a n d r a finnes vid seminariet, vilket skulle med- o m g å n g tagits upp med nya krafter, föra en utgiftsminskning på 5,000 kr.
sammandrabbningar o c h mindre oro- Råda kamrarna avslogo regeringsför- ligheter.
Hindenburg, Hitler och slaget om den fyraåriga realskolelinjens Thälmann s t ä l l a upp.
S a m t i d i g t h a r bortskärande från högre lärarinnesemina- en omfattande, nationalsocialistisk militlirorganisation avslöjats, beredd riets övningsskola och på första kamma- a t t översta makten om Hitler fått ma- joritet vid första valomgången.
kandet på en genomgripande utredning angående det berättigade i högre lärarin- neseminariets existens.
Persisk litteratur Vad har hänt?
K mot telegrafstyrelsen och orättvisan.
sonal, berodde detta på, att enligt styrel- sens åsikt kvinnor icke lämpa sig för de slag av arbeten som ingå i utbildningen.
Ingen lag kan ändra mäns och kvinnors olika lämplighet för vissa slag av arbeten, hette det, och tillgodoseendet av kvin- nornas särintressen och abstrakta likstäl- lighetsbegrepp kan icke sättas före om- tanken om tjänstens reala krav.
Det tek- niska arbetet - vid radiostationer etc. - lämpar sig enligt allmänt gjord erfaren- het mindre väl för kvinnor, o.s.v. (Kur- siveringarna gjorda av oss.)
Telegrafstyrelsen lyckas tyvärr alltför lätt slå blå dunster i ögonen på både re- gering och allmänhet genom sitt myckna tal om d e n allmänt gjorda erfarenheten.
I själva verket existerar icke alls den- na erfarenhet av den kvinnliga persona- lens mindre fallenhet än den manligas för tjänstens tekniska uppgifter, ty ännu ha aldrig kvinnorna givits samma utbildning (Forts. å sid.
4.)
Högre Lärarinneseminariets vara eller icke vara.
R Veckovakten i riksdagen.
F ör en osakkunnig faller det sig gan- ska naturligt att dela h r Wohlins i riksdagen uttalade förvåning, när man jämför den takt med vilken frågan om stödaktionen till Skandinavbanken var avsedd att behandlas, med många fra- för många tusentals människor gors livsavgörande frågors behandling.
Hr Wohlin tyckte också att Skandinavban- kens ledning givit prov på en viss opti- mistisk och romantisk uppfattning om vårt lands ekonomiska förhållanden un- der senare tid.
Så älskvärt kunde man uttrycka sig i riksdagen ännu den 1 april även om det betonades att detta var ett allvarligt ögonblick, som i sitt ansvar för kommande år icke haft sin motsvarighet på långa tider i Sveriges historia.
Fullt så älskvärt uttryckte sig dock ‘ icke alla.
Det blev så kusligt att det riktigt gick kalla kårar efter ryggen när Ture Nermans ord i kammarens tystnad klingade klart och tydligt.
Det är en föga uppbygglig bild av den privata ka- pitalismens samhälle, som svenska fol- ket i dessa dagar far skåda på egen mark, men det mest upprörande är, att i realiteten hela folket skall mobiliseras för att stödja konkursboet efter ett na- tionellt helgon, som samtidigt var en toppfigur i den internationella kapital- svindeln.
Får man säga sådant i svenska riks- dagen.
Föll inte klubban?
Nej, den föll inte.
Hade man möjligen ändå på - Under debatten framhölls från flera håll betydelsen av att lärarutbildningen ej bleve helt uniformerad, utan att semina- rieutbildning förekom jämsides med den akademiska.
Undervisningsrådet Thom- son underströk särskilt vikten av att kon- takt med pedagogiska intressen upprätt- hölls under studietiden.
Detta blev till- godosett vid seminarierna, icke vid uni- versiteten.
Det visade sig också att de seminarieutbildade lärarna ute i landet i allmänhet ägde mycket större intresse för D e minnen som nedskrevos i tukt- nya pedagogiska strömningar än de aka- huset av cellfången 2911 under en demiskt utbildade.
tid av mer än fyra fängelseår - 1923 — Från andra sidan framhölls det oform- 1927 - i den gamla klosterborgen Eb- liga i den dubbla utbildningsmöjligheten rach i Bayern ha nu under titeln Andar- enbart för kvinnliga lärare.
na i fängelset kommit ut i svensk över- Tidevarvet hävdar fortfarande sin sättning.
Denna bok av professor Georg Fuchs, vars tyska upplaga vid ett tidi- ståndpunkt från tiden för skolreformens genomförande 1927, att den högre semi- gare tillfälle anmälts i Tidevarvet, ä r ett narieutbildningen bör bibehållas jämsides mycket märkligt bidrag till debatten om med universitetsutbildningen.
Detta där- fängelsernas vara eller icke vara.
Själv straffad för någon politisk för- för att vi äro övertygade om att denna ej i alla - ger seelse under det tillstånd av allmänt kaos, studieväg i många fall bättre resultat i utbildningen av en god som rådde i Bayern de närmaste åren ef- lärare än universitetsstudierna, som ju ter revolutionen, kom denne andligen ännu åtminstone i vart land knappast i högtstående vetenskapsman att intill mär- någon mån äro inriktade på detta.
Själv- gen av sin plågade kropp, in i själens fallet bör seminarieutbildningen göras innersta djup få uppleva fängelselivets tillgänglig även för manliga blivande lä- kval.
Så nära var han att duka under roverkslärare.
Gentemot ecklesiastikmi- » för tukthusatmosfärens omärkligt kvä- nisterns ringa förhoppningar om att en vande, odefinierbara, infernaliska gift- sådan utveckling kan vara att förvänta, gas,, att han, som han skriver, ännu tre år efter sin benådning i så hög grad drista vi oss fortfarande yrka därpå.
Lika ofrånkomlig ä r för oss den ford- saknar organen för de levandes värld, att han endast småningom steg för steg.
likt ran, att universiteten öppnas för alla se- minarieutbildade.
Vad är det för mening en som oväntat tillfrisknat från en, lang, i att reservera universiteten för det fåtal.
livsfarlig sjukdom kan lära sig att åter som tvärsigenom studentexamen bevarat existera i den.
känn redan den 1 april att det där om svindel kanske kunde komma att be- sannas.
Regeringens proposition om stöd A t Skandinaviska banken med sammanlagt 215 miljoner kr.
hade emellertid i huvud- sak tillstyrkts av bankoutskottet, endast med den ändringen att utskottet före- slog räntan på lånet till lägst 5.5 %.
Socialdemokraterna hade i en reserva- tion begärt att riksgäldskontoret skulle få utse jourhavande direktör i banken med viss myndighet beträffande utdel- ningarna, men detta förslag avslogs.
Tisdagen den 5 april bifölls annars stödförslaget i kamrarna, dock först ef- ter en lång och ganska skarp debatt.
Finansministern fick gott bistånd i bl.
a. hr P.
A. Hanssons anförande, vilket åsamkade socialdemokraterna åtskilliga gliringar från kommunisternas sida.
Men på det hela taget - undantagan- des bondeförbundarna - förelåg den enighet till vilken finansministern så iv- rigt manade: Många folk kämpa nu en hård kamp för nationell självständighet och ekono- misk frihet, sade han.
Då blasten har kommit över oss, har mycket ihåligt och murket fallit, och antagligen ha vi än mycket att genomgå.
Låt oss hoppas, att stormen icke skall bryta ned myc- ket även av det, som ä r livsdugligt och värt att behålla.
Men skall det räddas, då krävs det bättre samförståndsvilja än som hittills blivit visad.
Vi tukthusfångar.
- sin själ och det flertal, som där tagit ska- da.
Men stänga dem för det sannolikt alltid förblivande fåtal, som studiehåg och kunskapstörst driver vidare, trots tryggad utbildning eller anställning.
Och trots att dessa universitetsstudier ej förrän efter höga, verkligt vetenskapliga examina kan ge möjlighet till ekonomiskt utbyte.
Det ä r på ’ denna punkt som bokens starka patos ligger: Hur meningslöst det ä r ur samhällets synpunkt med denna art av bestraffning, som långt ifrån att göra den straffade mera ändamålsenlig för ett nyttigt liv, förstör hans innersta Möjlig- heter att motstå påfrestningarna av yttre och inre slag.
Med stort allvar och djup förstdelse skildrar Fuchs sina medbrottslingar i fän- gelset, en hel värld av brokiga öden, från de unga soldater som med sina av kriget undergrävda vanor handskats lättsinnig med människoliv också i fredstid, till äventyrare och fantasimänniskor med sjuka nerver, fattiga människor som av nöd och övergivenhet kommit att bryta mot samhällslagarna och oförbätterliga asociala utan möjligheter att bibringas ens de enklaste grundsatser om en per- sonligt och socialt någorlunda tillfreds- ställande livsföring.
Det ä r många glimtar av humor och djupt mänskligt kamratskap i berättelser- na om dessa omaka människobarn, hur de finna varandra i gripande vänskaps- förhållanden oberoende av framtid och (Forts. å sid.
4.)
TIDEVARVET Från REDAKTIONSKOMMITTÉ: Elin Wägner, E l i s a b e t h Tamm, A d a Nilsson, Honorine Hermelin.
REDAKTÖR: Carin II e r m e i i n.
D e n 9 a p r i l 1932.
ANSVARIG UTGIVARE: A d a Nilsson.
De fattiga få alltid betala för de rika.
ar man ser hur riksdagstrycket tor- N ä r upp sig i travar så höga, att nacken på den som sitter framför totalt blir bortskymd på de platser.
som dagar- na efter påsklovet icke ännu tagits i bruk, kan man icke annat än önska att riks- dagsledamöterna sovit i förskott under påsken, för det lär- nog bli nattplenum lite då och d.?
innan alltsammans blivit avverkat.
Som första ärende när kamrarna ånyo sammanträdde den 31 mars upptog före- dragningslistan 3 gemensamma omröst- ningar, nämligen om pension till en riks- dagsvaktmästare, om hjälpåtgärder för lindrande av nöd m. m. i Norrhotten b a n k som ä r fallfärdig, och som samt beträffande anslaget till det fri- statsmakterna anse a t t alla skattebe- villiga skytteväsendet.
V a d ä r det, som hänt?
Ännu en Omröstningen utföll så att det blev in- Skälen ä r o o c k s å get 600-kronors extra tillägg till vaktmäs- d e vanliga: om inte d e s s a 215 mil- taren och inte heller något 50,000-kro- joner lämnas, så kommer det att för- nors reservationsanslag till lindrande av nöden i Norrhotten.
o r s a k a s å d a n a omvälvningar inom Men det extra reservationsanslaget på näringslivet, a t t förlusten f ö r d e t all- 280,875 kronor till det frivilliga skyttevä- männa blev ännu större, och arbets- sendets befrämjande, det bifölls.
Altonbladet skriade således icke för- lösheten ökades ännu mera.
Skill- gäves - när det kvällen före omröstnin- naden nu ä r endast, a t t det denna gen i ett nödrop talade om dessa 280.875 kronor som » ett för budgeten i dess hel- g å n g g å r i större s k a l a än hittills och het jämförelsevis litet kännbart belopp », med en förhistoria, som hör till det och skulle det vara så, som man en gång ovanliga.
T i d e n s avgud penningen i sin politiska oskuld trodde, att sådana namn som Kvarnteliris och Hellberg voro har g j o r t, a t t finansmännen - här ledstjärnor i kulturella frågor, så var det ju inte underligt att det gick som det gick, kan vi s ä g a männen - tappat ö g o n, för de röstade båda för anslaget, och hr öron, förnuft och alla sinnen och Rosén, ja, hr Rosén han smet, medan trott på obegränsade möjligheter a v några andra högt och tydligt deklarerade det begränsade.
T y den ekonomiska sitt » avstår ».
Det var en gång, men det var länge, vinsten, som ä r beroende a v speku- länge se ’ n.
.
Måtte det bara inte också gå samma lationen h a r dock sin begränsning.
väg med htidareynglingarna Nerman och D e t ligger i spekulationens natur att Flyg en gång!
ta risken a v förlust för möjligheten Och hade jag varit hr Bergqvist, som av vinst.
Den b y g g e r således icke nyss fått kamrarnas besked om att 50,000 kronor var för mycket till de nödlidande på en organiskt fortlöpande utveck- i Norrhotten, så skulle jag d.?
ha visat att ling.
D ä r f ö r - n ä r man räknat fel, jag tyckte att 280,875 kronor också var ändå mer för somligas söndagsnöje.
Vill inträder ofrånkomligen förlusten.
folk öva sig i att skjuta så m.?
de göra Den levande utvecklingen ä r liksom det på egen bekostnad.
» Den frivilliga vertikal, en framåtgående väg.
Spe- skytterörelsen » är en ovidkommande ba- gatell för försvaret i kulsprutornas och kulationen ä r horisontal, men rör s i g gasmaskernas tidevarv.
Ingen människa inom e t t visst rum.
M å v a r a a t t d ä r skulle komma på den iden att av för- svarsdepartementet begära några hundra ä r högt i t a k o c h djupt till botten, tusen till den frivilliga budkavlelöpnin- men det finns b å d e t a k och botten.
gens befrämjandes, när det finns telegraf Alltså begränsning.
- » Om inte det och telelon.
Och skulle jag begära några hundra tusen till den frivilliga tennisrö- eller det h a d e hänt, h a d e det aldrig relsen eller den frivilliga kanotpaddlare- g å t t så eller så » s ä g e r m a n!
I nu rörelsen - i den nuvarande ekonomiska situationen - för att använda ett i riks- föreliggande fall ä r det moratoriet dagen ofta Aterkommande uttryck, så för Tyskland eller depressionen, man skulle jag bli inspärrad.
talare s k a stödja.
Läser svenska folket riksdagsläktare böcker — eller borde fä spolieras.
Han framhöll också att den pedagogiska undervisningen vid seminariet haft en mera intim karaktär som möjliggjort en mera ingående be- handling av den kvinnliga ungdom som undervisats, än vad som kunnat åstad- kommas vid provinsläroverken.
Hr Pauli svarade på detta att när det gällde institutioner med många och långa traditioner, blev det alltid så svårt att hålla en saklig debatt, då den inte kun- de föras utan så mycket känslotänkande.
Det blev en lång debatt.
Både med och utan känslotänkande.
Men Tidevar- vet måste ju innehålla mera än riksdags- referat så jag får avstå.
På åhörareläk- taren satt seminariets rektor och en lång rad elever.
Den som är speciellt intres- serad kan rekvirera Riksdagens protokoll för den 2 april från Riksdagstryckeriet.
Pris ½ öre pr sida.
Det bör bli en diger lunta.
Elsa Svartengren.
Europa hålles samman av ett gemensamt öde.
alla Nästan Europas gränser äro orätt- De ha inte dragits upp av domare utan av erövrare och vare sig man önskar gränserna dragna efter geo- grafiska, ekonomiska, historiska eller språkliga principer, kommer man att trä- da någons rätt för när.
Enda utvägen Ar att genom en europeisk sammanslut- ning avskaffa gränsernas nuvarande, ödes- digra betydelse, och mildra dem till grän- ser mellan förvaltningsområden.
Detta är en av argumenteringarna som klart och åskådligt läggas fram i greve Richard N. Coudenhove-Kalergis lilla skrift, Paneuropa A.B.C., som i dagarna utgivits i svensk översättning - av fil.
kand. Herman Stolpe - på Informations- byråns för fredsfrågor förlag i Stockholm.
Europas öde, som är nya krig, allmän utarmning och bolsjevism kommer inte att låta vänta på sig, skriver den intres- sante författaren, om inte Europa själv förekommer olyckan genom sammanslut- ning till e t t Pan-Europa, och de svårig- heter som stå i vägen för en sådan för- ening äro mycket mindre än de som t. ex. de tyska, italienska eller polska samman- slutningssträvandena hade att övervinna.
Även om man har invändningar att komma med mot en eller annan av de synpunkter Coudenhove hävdar, kan man utan tvekan gå med på utgivarens i före- talet uttryckta äsikt, att hans lilla skrift är ett stimulerande diskussionsinlägg i skyller på.
O c h därmed låter man tidens mest trängande problem.
Priset s i g nöja.
D e t ä r ett underligt tal!
T y Statsutskottets utlåtande angående reg- för häftet, som ä r det tionde i Infoma- tionsbyråns serie, är 50 öre.
1932 / 1933 av ut- leringen för budgetåret detta, eller n å g o t annat, kan alltid.
- inträffa, som plötsligen g ö r e t t streck gifterna under riksstatens åttonde huvud- titel, innefattande anslagen till ecklesia- MÖTESPLATSEN M a n kunde åtminsto- stikdepartementet upptog F ö r s t a kamma- intresse hela lördagen.
ne l å t a b l i a t t f ö r v å n a sig n ä r sådant rens Sedan h r r Bergqvist och Oscar Olsson Uppsalakretsen av Svenska Kvinnors händer, och bortförklara det som en disputera: om vilket som var viktigast, att universitetsbiblioteken fingo behålla Vänsterforhund höll sitt årsmöte månda- tillfällighet.
sina anslag oavkortade eller folkbiblio- gen den 14 mars, varvid en redogörelse V a r f ö r b e t a l a r svenska folket des- teken sina, och anslagen till » Kulturen » lämnades för de frågor, som behandlades sa 215 miljoner?
Antagligen för a t t i Lund och paleontologiska institutionen på landsmötet i januari.
Föreningen har i Uppsala diskuterats kom debatten om, förenklat sin styrelse till tre medlemmar: man inte kan överblicka, h u r d e t an- ordf. fru Tamm-Götlind, fröken Hilde- Högre Lärarinneseminariet upp.
nars skulle gå och ingen vill t a g a an- Det blev anledning till mänga välska- gard Blidh och fröken Hillevi Otterborg, med fröknar Anna Palm och Hallvi Col- svaret för d e t ovissa.
M å v a r a!
Men pade fraser.
för att tala med lektor Pauli, men det hela slutade med att allt blir vid leen som suppleanter.
hur länge skall man finna s i g i ett det gamla, ännu en tid.
I februari hade kretsen tillsammans H r Björck hade föreslagit riksdagen med Kvinnornas Fredsförbund inbjudit fru system, som så grundligt visat sig att den hos K.
Maj:t ville hemställa om Ellen Hagen att tala över ämnet Fransk odugligt, utan a t t ens g ö r a ett försök en skyndsam utredning rörande behovet mentalitet inför avrustningsfrågan.
* a t t få fram n å g o t annat.
D e t ä r f a k - av högre lärarinneseminariets bibehållan- Svenska Kvinnors Vänsterförbund och tiskt så, a t t om man är ensam och de, samt f ö r sådant fall dess organisation i räkningen.
I all stillhet gör och uppgifter inom skolorganisationen.
Frisinnade Landsfureningens Kvinnogrupp en helt blygsam Detta glömdes hörbarligen bort länga ha genom sina länsorganisationer i Jön- sam- stycken under diskussionen och man höll köpings län under ett par dagar i mars och hederlig konkurs, så b r y r på med att avrätta ett seminarium i stil- anordnat en samhällskurs i Jönköping, av- let för ett förslag om att begära en ut- sedd för kvinnor frän staden och den om- givande landsbygden.
Kursen som möttes Hr Bergman talade varmt och vackert av stort intresse upptog bl.
a. föredrag dunderskräll, så a t t m å n g a förlora, om seminariet som en gammal förnäm in- av fru Ellen Hagen, fru Lizzie Hamrin d å träda regering och riksdag emel- stitution med speciella värden, som icke och rektor Elisabeth Dahr.
lan och hela folket f å r betala.
O c h d e fattigare f å alltid betala f ö r d e hället s i g inte det minsta därom.
L y c - kas man däremot ställa till en riktig redning.
rikare.
Veckotidningar?
Det är fullt av rosenträd och andra bokförläggare Johan på Natur och Kultur - bokförlaget firar tioårsjubi- leum och det är många som har kommit ihåg det företag, varifrån så många vär- defulla böcker i original och översättnin- gar har utgått.
En blick i katalogen, som upptar i genomsnitt 35 nya böcker om året är också nog för att påminna om vilka imponerande verk, som genom Na- tur och Kulturs förmedling nått den läsan- de allmänheten.
För att understryka sin önskan att alla människor, oberoende av yrke och inriktning, skall kunna komma i kontakt med den värdefulla litteraturen har Natur och Kultur startat en serie läsplaner, Natur och K u l t u r s Högskola, praktiska vägledningar för studier på olika områden: filosofi, psykologi, histo- ria, religionskunskap, geografi och af- färskunskap.
Läsplaner för de olika äm- nena erhållas gratis från förlaget.
- Ett av mina önskemål, sliger bok- förläggare Hansson, är att det skulle fin- nas en bokhylla i varje svenskt hem med en personligt vald liten boksamling.
Vi kan inte räkna oss som kulturfolk förrän vi uppnått detta.
Alen i flertalet hem finns den inte och de boksamlingar man har är ofta väldigt dåligt hopkomna.
Vidare borde svenska folket hålla utanför sina dörrar den färgade veckopressen.
Alan kan reda sig förträffligt utan den.
Men detta ä r en opinionssak.
Det borde inte vara så svårt att komma överens om att den skall uteslutas.
att den står för lågt, att vi lir för goda för den.
Då kanske tid- skriftsförlagen kunde visa, att svenska folket är värt att ha tidskrifter, som kom- mer tipp emot de bästa amerikanska.
Det finns dåliga saker där också, men de goda flyter ovanpå.
Det finns en ambition hos detta nybyggarfolk som vi har något att Hanssons arhetsrum uppe - Alen här kommer man osökt in på skolan, fortsiitter bokförläggaren, och de oerhört viktiga önskemålen om en under- visning, som sätter ungdomen i stånd att Iv skaffa sig kunskaper, ger dem förut- sättningar och träning.
Det betydelse- lulla är att de elementära färdigheterna utvecklas, att de lär sig behärska sitt mo- dersmål i tal och skrift får i sig läsandets ambition ef- teknik.
Vidare att ter vetande väckes och näres.
- Vilka böcker är det då, som före- dragas här i landet, med de förutsättnin- gar att läsa, som vi har?
Framförallt sådana, som man kan ha direkt nytta av, helst tjäna litet pen- gar på, handböcker och speciallitteratur för olika yrken.
Vidare en hel del mode- böcker, sådana författare, som det hör till god ton att ha läst.
Och slutligen sen- sationsböcker.
Jag har inte intryck av att vi säljer böcker i någon vidare utsträck- ning utanför de s.k. bildades kretsar, med undantag för handböcker och bortsett na- turligtvis frän biblioteken, som ju ' köper för allmänna medel.
Förlaget har väl ytterligare planer för den närmaste framtiden?
- Atskilliga, men det ä r kanske bäst att inte tala om dem i förväg.
barnens - Casan.
Förväxlar Ni kvinnorna Den döende friheten.
En bokav Daniel Halévy.
med regementshästar, herr överste?
Av FRIDA STÉENHOFF.
a r franske konseljpresidenten T a r - Det är radikalt och tar hänsyn till verk- I flera av Europas länder ä r friheten om frihet inom folkrepresentationen, talar d i e u härom dagen hade sitt sista lighetens krav framför de formella kra- död.
Så långt har det ännu icke gått man om disciplin.
Första gången ordet sammanträifandc med deputeradekam- ven att vänta på en utredning.
Kvinnor- maren vid dess sista sammanträde före na där begära av partiet utarbetande av i Frankrike, men symptom visa, att frihe- invändes inom kammarens v i g g a r förblev göra sig till diktator med sina hundra valen, höll han ett tal och uttalade den en plan för partiets handlande vid krigs- ten där ä r sjuk.
Under sekler ha de euro- det oförstått, ännu 1880 väckte det in- tusen man, vilka blint lyda hans order.
artiga förhoppningen att få återse alla fara och föreslå utom generalstrejk även peiska folken kämpat, blött och dött för dignation.
Representanterna kunna ej En och en halv miljon utlänningar bero herrarna, när kammaren samlades igen.
en plan för förstörande av alla ammuni- att bli fria.
D e nådde mycken frihet, för sägas företräda riket i dess helhet, de äro helt och hållet av hans nid.
Dessutom höga pris.
Nittonde århundradet an- mandatärer, eller rättare kommissionärer, har han en arm6 av förbrytare, som köpa Man betvivlar icke att Tardieu önskar ett tionsförråd inom landet.
E t t annat vittnesbörd om den anda som strängde sig särskilt att meddela politisk från vissa partier och grupper.
Varje sin frihet med att gå polisens ärenden.
val som ger honom samma majoritet att regera med.
Men vill han i själ och hjär- härskar bland de socialdemokratiska kvin- frihet åt massorna.
Denna frihet omfat- vecka skola de stå till svars inför sina Att dessa e j alltid äro hederliga avslöjas ta återse alla de gamla kumpanerna?
norna i Schweiz ä r ett öppet brev till den tades som ett ideal, den väckte hänförelse.
väljare.
Då ve dem om de talat själv- skoningslöst i kapitlet » C l i o aux enfers », Vårt tjugonde sekel går i en helt annan ständgt.
Vad skulle han icke ge, till exempel, för militära ledningen som de socialdemokra- vars tipprörande detaljer om mord, tortyr Parlamentet spelar en annan roll än och mutor kommer läsaren att rysa.
a t t slippa generalsekreteraren i social- tiska kvinnogrupperna i Bern ha offent- riktning.
Folken synas ha förlorat e j demokratiska partiet, P a u l Faure, den liggjort.
Militären planerar att få med blott entusiasmen för frihetsidealet utan förut.
Man skulle kunna säga, att depu- Förgäves ha behjärtade män sökt klara herre som före uppbrottet höll ett förfär- kvinnorna i den militära organisationen i själva uppfattningen av friheten som ett teradens roll ä r slut, i vad den angår för- upp förhållandet mellan polisen och pro- ligt tal i deputeradekammaren om den en form av värnplikt.
värde.
Hur ha tänkesätten och smaken svarandet av friheten.
Hans uppgift har vokatörerna.
På den punkten gäckas » Hurra!
svara kvinnorna, » hurra, det- kunnat så förändras?
Äro vi annorlunda blivit så komplicerad, att han ej hinner varje strävan.
Allt som rör polismakten franska rustningsindustriens verksamhet, icke skyende att dra i trådar som ryckte ta ha vi länge väntat på!
Nu skola vi än våra fäder?
Mena vi något annat med tänka på abstraktioner.
Han känner jord- förblir i mörker.
Prefekten får göra vad i figurer ganska nära konseljpresidenten rycka fram, men inte till värnplikt utan frihet än vad de gjorde?
Knappast.
Med bävning under golvet.
Byggnaden hotar han vill, ty på hans skuldror vilar bördan till värnpliktsvägran.
D.?
kanske det g i r frihet menar människan alltjämt en sorts att störta samman över hans huvud.
Det att undertrycka den ständigt hotande re- själv?
Faure ä r deputerad från Le Creusot, er, som det gick Josef i Egypten, ni måste makt över sitt öde, icke minst det poli- går sådana strömmar av elektricitet ge- volutionen.
Massan har blott detta slut- det franska Bofors.
Han sade ifrån och bygga hus för skördens myckenhet.
Men tiska ödet.
I gamla tider resignerade nom kanimaren, att det oupphörligt blir argument: revolt.
Den känner oket på lade fram papper på att den franska rust- hur många fängelser ni An bygger, aldrig man inför det faktum, att friheten dvaldes kortslutning, till följd av överladdning sin nacke, men får icke stegra sig.
Den ningsindustrien inte bara förser Frank- komma de att rymma oss.
långt utom ens egen räckvidd, hos dem utanför parlamentet.
skulle gärna finna sig i slaveri, om det Förväxla ni oss kanske - emedan vi som styrde staten.
Hänförelsen hos ge- rikes allierade med krigsmaterial utan Representanternas hus har kommit mitt vore dess egen tyrann, som förde slav- också arbetar samman med tyska fabri- ingen rösträtt ha - med regementshäs- mene man att ha fått med av denna dyr- i korselden från fientliga makter, som piskan.
T y sagan om individens frihet ker och gemensamt med dem tjänar på tarna som nian tar i krigstjänst och slak- bara skatt trodde man aldrig skulle kunna beskjuta varandra över de deputerades och människans rättigheter berättas e j kriget i Fjärran Östern.
Dessutom gjor- tar utan att fråga dem om lov.
Ni kän- försvinna.
huvuden.
Det är en strid i atmosfären, i längre varken för barn eller vuxna.
de Faure ett försök att klara upp den ner inte kvinnorna, herr överste!
I s i d a - Till det yttre märks ej stor förändring tidsandan, som delvis förlamar represen- Författaren avslutar med en österländsk g å t a varmed många brytt sina huvud- na saker kunna de bevisa oanat mod.
Det i Frankrike.
Lagarna garantera alltjämt tationen.
» Makterna » äro anonyma, men anekdot.
Härskaren över ett stort rike en.
nämligen var Hitler får sina pen- kunde kanske falla dem in att vilja skyd- samma personliga frihet.
Institutionerna deras synliga instrument betecknas i ville låta halshugga en av sina mest fram- g a r ifrån till underhåll av sina storm- da liv och familj mot - er och era ge- äro fria.
pressen ä r fri - på papperet.
Frankrike under namnen » La pressen och stående undersåtar.
För den skull inkal- trupper.
Faure påstod nämligen att Hit- likar!, Följaktligen borde också folkrepresenta- » Les clubs contre la presse ».
Om klub- lades Asiens skickligaste bödel.
Denne Det ä r ord som klinga likt en trotsig tionen vara lika fri och mäktig som förut.
barna tror man, att de äro frimurare och företog inför mannen ifråga en uppvis- ler får pengar från ett penninginstitut som står Schneider-Creusot nära.
Rik- fanfar vid angreppet mot militarismen.
M e n hur är det härmed?
O m en depute- revolutionfira.
om pressen, att den äges ning av sin fenomenala snabbhet i att tigheten i hans påstående kan man e j ve- De påminna oss om att frågan om av- rad från 1825 ännu 1875 inträtt i kamma- av » Les congregations economiques », d.v. manövrera svärdet.
Han lät det blixtra rifiera, men själva förfarandet: att under- rustning icke ä r vad så många vilja låt- ren skulle han känt igen sig.
Samma s. den internationella finansen.
Ingen av i otaliga hastiga svängningar.
När delin- blåsa de politiska motsatserna för att öka sas göra den till: någon slags särskild atmosfär.
Samma tro.
de stridande parterna äro intresserade av kventens beundran nått höjdpunkten, fick upp omsättningen.
ä r det klassiska, det svensk förflugen idé.
Det ä r lika illa Kommer han i dag, känner han sig full- medborgerlig frihet, tvärtom.
D e kon- han en liten suggestion att något böja ofta avslöjade men likväl ogenerat prak- över allt, till och med värre.
Den insik- komligt främmande.
Andan ä r en annan.
centrera all kraft i ledarehänder för att på huvudet för att bättre kunna iakttaga ten kämpar sig fram, att de som ha att Parlamentet är bundet av nya, osynliga, öka sin styrka.
Det gäller pengar, icke prestationerna.
Innan han visste därav, tiserade.
Man kan nog utgå ifrån att den blodiga kämpa mot den blodiga internationalen, delvis hemliga band.
Gengångaren från ideal.
rullade hans huvud på marken.
internationalen icke ligger på latsidan, mot nationalismen, mot faran för ett mo.
fordom skulle näppeligen få med sig her- Till frihetens fiender räknar författa- Så kan det också gå med friheten.
Halé- den ä r ju tvungen att söka pressa fram dernt förintelsekrig, de m i s t e gå fram rar deputerade för att resa eller storma ren även polisen.
En obegränsad makt vys bok må läsas som en varning At fol- hårt och djärvt och ta nödvändiga risker barrikader för frihetens sak, om det gäll- ligger i händerna på polisprefekten i ken i alla länder att e j låta frihetsen- ett fjasko vid avrustningskonferensen.
Bland andra fördelar som den blodiga in- Devinez.
de dess räddning.
I stället för att tala Paris.
Han skulle när som helst kunna tusiasmen försvinna.
ternationalens män ha framför pacifister- na ä r den att de ha säker fot inom avrust- ningskonferensen.
Även Schneider-Creu- teosofien och åt författarskap, ’ Attar var Historiemåleriet står hela tiden i sam- s o t lär vara representerad där.
band med de litterära strömningarna.
både skald och författare, och lär ha skri- » Vi ha att göra med mycket knepigt Göticismen (M å r t e n Eskil Winge), nyro- vit omkring ett 60-tal verk, av vilka ett folk,, skrev en pacifist nere från Genève mantiken (Blommér och J.A.
Malm- 20-tal ännu finnas i behåll i Europas bi- härom dagen.
ström).
Med Hörkert kommer ett mera bliotek.
Vi tro ju icke att slughet, samvetslös- Det av baron Hermelin i utdrag till het, girighet och energi i det onda i läng- D e n persiska litteraturen ä r icke Liljevalchs utställer för närvaran- måleriskt element in i historiemålningen.
den står sig mot folkens självbevarelse- mycket känd i vårt land och dock svenska överflyttade verket ä r ’ Attars de Sveriges allmänna konstförening Boklund företräder den akademiska upp- drift, mot osjälviskt och hängivet arbete är den en av de rikaste som finns i värl- största prosaarbete.
» Vännernas Minne » » Svenskt måleri under 100 år ».
Utställ- fattningen, som Georg Y.
Rosen sedan för fred samt mot sunt förnuft.
Men vi innehåller levnadsteckningar över heliga den.
ningen, som omfattar cirka 300 verk av fortsätter, trots att han i sina tavlor sö- m i s t e beklaga att socialdemokratien.
som Persien ensamt har frambragt flera män, som bekänt sig till sufismen - den ett hundratal olika konstnärer, ger en ker lägga tyngdpunkten på återgivandet ä r fredstankens främsta stöd, ännu icke gjort upp inom sig själv om sättet att skalder och författare än alla Europas mystiskt-teosofiska riktningen inom islam.
mycket intressant bild av framför allt för- av en själslig upplevelse.
Detta foster- gå fram mot krigsmakarna och rustnings- änder tillsammans.
Vi känner till Eng- Det ä r en rad ståtliga människoskildrin- sta hälften av 1800-talet.
D e stora 80- ländskt akademiska måleri följes sedan faran.
Uppgörelsen mellan de båda grup- ands, Tysklands, Frankrikes, Amerikas gar, filosofiska och kulturhistoriska es- talsmålarna, främst Richard Bergh och av Gustav Hellquist och Gustav Ceder- perna inom socialdemokratien pågår än- ström, samt - på utställningen - av nu.
I Holland och England ha vänster- itteratur, men när det gäller ett sådant sayer och samtal, som ge en god inblick Ernst Josephson, ä r mycket dåligt före- flyglarna nyligen gjort sig fullt politiskt gammalt kulturland som Persien, ä r vi i Österns underland, dess seder och för- trädda.
Vilket verkar egendomligt då Ernst Josephson och Richard Bergh, bäg- självständiga.
i Sverige segrade vid den fruktansvärt okunniga.
Och ändå har en hållanden.
överallt finner man pärlor av Zorn, Larsson och Liljefors ä r betydligt ge med var sin patriotiska plansch.
Ric- socialdemokratiska kvinnokongressen och stor del av den persiska litteraturens verk österländsk visdom och upphöjd livs- bättre representerade.
En del konstnärer hard Bergh har dock dessutom det Ut- den därpå följande partikongressen be- varit överflyttade till flera europeiska åskådning.
Det ä r en underbar tanke- saknas alldeles.
T. ex. Hagborg, Fors- omordentliga Frödingshuvudet.
tänksamheten och lojaliteten mot lednin- Det småborgerliga genremåleriet intar gen.
Man gick på parollen från parti- språk, men tyvärr blott bekanta för en värld som träder en till mötes vid stu- berg.
styrelsen att först då ta ställning till frå- elitgrupp litterärt och filosofiskt intresse- diet av detta ståtliga verk över berömda Utställningens styrka ligger framför allt en mycket förnämlig plats på utställnin- sufisters liv.
gan om nationell avrustning, då försvars- rade.
i att man sökt dra fram en del förut okän- gen.
Både kvalitativt och kvantitativt.
kommissionen blivit färdig med sitt be- Wickenberg, Man behöver e j läsa mänga s i d o r för da eller misskända mindre konstnärer.
Först franskinspirerade: D e mest kända persiska diktarna ä r tänkande.
T r o t s att ledningen av oppo- Firdausi, Hafiz och Khayyam - den se- att förstå, att det ä r en mästare som fört Största intresset väcker som sagt den Lindholm.
Sedan i Düsseldorf bosatta, sitionen kompromissat med partistyrel- av holländskt 1600-tal influerade Jern- sen som yrkade uppskov med avgöran- nare föremål för en formlig kult, särskilt pennan.
Stilen är klar och pregnant utan äldre avdelningen.
språkliga överdrifter men ändock så säll- det, samlade kravet på nationell avrust- i England.
Under 1800-talet var man ju inte så berg, Fagerlin.
allmogemålaren Norden- Det ä r icke så allmänt bekant, att en samt österländsk.
D e t ä r mänskor, liv rädd som nu att blanda in » litteratur, i berg, typmålaren d ’ Unker.
Slutligen de ning en kraftig minoritet på partikon- gressen.
P å kvinnokongressen blev del hel rad persiska verk översatts till vårt och visdom, som möter läsaren på varje målningen.
Man målade dels historiskt- från Düsseldorf inspirerade, men till Sve- ingen votering p i avrustningsgruppen » eget sprak.
Det ä r baron Erik Hermelin, blad.
nationella motiv, dels småborgerliga gen- rige hemflyttade: genre- och allmogemå- förslag att gå in med en vädjan till par- I vår jäktande tid vågar just ingen äg- retavlor.
Romantiska landskap och även larna Eskilsson och J.
W.
Wallander, som under ett par decennier oförtrutet tikongressen, men Aven där fanns en stark stämning ledd och uttryckt från Skåne och kärleksfullt arbetat på att bland sina na sig At studiet a v litteratur av detta klassiska.
Men man blandade också gär- landskapsmålarna E. Bergh och G. Ryd- för nationell avrustning.
Men den nådde landsmän väcka förståelse för Persiens slag.
Därför har den kommit att intaga na in små genrescener i landskapen.
En berg.
, inte fram.
Två landskapsmålare, som höra till en undanskjuten ställning.
Det ä r skada, grupp målare ägnade sig speciellt å t por- Ii tteraturskatter.
Nå, man får trösta sig med att läsa Palm, vars Nu senast har baron Hermelin till sven- men tiderna ändra sig kanske ...
Vad trätt, oftast gedigna porträtt av den bor- 1800-talets största ä r G.
W. det yttrande som de socialdemokratiska dessa vise för Arhundraden tillbaka för- gerliga medelklassen.
kvinnorna i Schweiz skickat till sitt parti ska överflyttat Shaikh ’ Attars Tazkiratú ’ L-Awliya, vilken konstiga boktitel ä r ut- kunnat ä r lika aktuellt den dag som är.
Det som kan vara av intresse på en tydd: Minnet av Guds förtrogna vänner För den, vars liv inte blott ä r ytans, ska- sådan översiktsutställning ä r att följa de lets.
(Vännernas Minne).
olika motivgruppernas utveckling.
.Vännernas Minne, ä r ett underhållan- ' Attar (f. 1119, d.
1230) räknas som Det romantiska landskapet företrädes en av Persiens största mystiska diktare.
de och lärorikt verk, värt ett annat öde av Fahlcrantz: lyriska stämningsmålnin- Hans fader v a r droghandlare i Nisjapur än glömskans.
gar, Johan Christian Berger, Lars Theo- Herbert Lindberg.
(' Attar betyder just droghandlare) och dor Billing, Marcus Larsson: en av 1800- sonen ägnade sig till a t t börja med åt fa- Shaikh ’ Attar: Tazkiratú ’ L-Awliya.
Del talets största målare, starkt tempera- derns yrke, men övergav snart detta och I och II.
Norstedt och Söner i distri- mentsfulla stormiga hav och strida for- vigde sitt liv å t studiet av den sufiska bution.
Pris: I 5 kr., II 4 kr.
sar, Alfred Wahlberg: inspirerad av Co- rot, målar romantiskt sentimentala mån- skenslandskap.
Porträtten följer den allmänna konst- utvecklingen, men varierar ej så mycket till sin utformning.
Verkligt förträffliga borgerliga typer återger Olof Södermark, Olof Olsson, Troili och Geskel Saloman.
I Persisk Svenskt måleri litteratur.
under 100 år.
På
I Telegrafens kvinnor revoltera.
Kvinnors och barns rättigheter.
eller samma 2!
(Forts. fr. sid. I).
möjligheter för övrigt, som män, havare d. förhåller v.s.
antalet sig till manliga antalet befattnings.
kvinnliga Fredrika Bremer-förbundets årsmöte.
medlem och vilken som uppdrag har en fullständig revision av pensionsförsäkrin- pen - i sitt första hetänkande påvisat att den i pensionsförsäkringen av 1913 införda stora olikheten i pensioner för män och kvinnor varit ogrundad.
Kom- mitténs nu färdiga, andra hetankande vi- sar i sin utredning om sjukkasseförsäk- rades sjuksiffror starkare sjuklighet hos kvinnorna, Utredningen har tillkommit emedan förslag om sjukförsäkring som grundval för den allmänna socialförsäk- ringen bl.a. kommer att framläggas.
När n u denna ännu icke offentliggjorda ut- redning av socialstyrelsen för närvarande användes, och det f i n n s skäl befara att olika sjukkasseavgifter komma att före- skrivas a v socialstyrelsen för män och kvinnor, att således samma sak som be- slöts 1913 nu åter skulle upprepas när det gäller sjukkasselagen, ansåg fröken Åbergsson att det vore på tiden att kvin- norna beaktade detta och vidtog åtgärder mot att sådan olikhet i socialförsäkrin- gens förmåner återigen blir gällande.
Fil.
lic. Tora Sandström framhåll i sina psykoanalytiska synpunkter på barnupp- fostran att vi stå i början av en vetenskap som öppnar oanade perspektiv och att la- ran om karaktärsbildningen torde en gång bli den mogna frukten.
Det gäller att romerska landskap och bilder från Rid- omintetgöra nevrosbildande moment hos Ungdomen och arbetslösheten, Kvinnor- nas sjuksiffror enligt 1928 års pensions- försäkringskommiténs utredning, Psyko- analytiska synpunkter på barnuppfostran och Barnets rätt att vara barn var ämnen som stod på Fredrika-Bremer-Förbundets program vid dess i förra veckan hållna årsmöte i Stockholm.
Det första skulle behandlats av fröken Kerstin Hesselgren, men då hon på grund av sjukdom blev förhindrad, ryckte magister Harry Öhlin in och berättade om det arbete som se- dan 1928 utförts hos oss bland den ar- betslösa ungdomen och för att söka ut- rona orsakerna till arbetslösheten samt utpröva nya vägar t i l l dess motarbetande.
Främst hetonades nödvändigheten av verklig, gedigen yrkesutbildning, att bris- ten på sådan ofta vore hindret för a n få och få behålla arbete.
Åbergsson, som stod för Fröken A n n a det andra ämnet i ordningen på program- met, meddelade att hon inte kunde infria sitt löfte om uppgifterna angående kvin- nornas sjuksiffror, d;?
pensionsförsäk- ringskommitténs utredningar i dessa styc- ken ännu endast förelåg i korrektur.
I en snabb överblick erinrade hon emeller- tid om att 1928 Ars pensionsförsäkrings- kommitté - av vilken hon som bekant ä r darholmen i Stockholm är förunderligt friska och levande, och Carl Hill, vars fantastiska mörka landskap är bland det bästa 1800-talet åstadkommit.
En konstnär, som ä r väl foreträdd ä r Egron Lundgren, vars sensuellt färgglö- barnet, att ta reda på omedvetna emotio- ner och hjälpa det över dem.
Den nya psykologin lägger ett stort ansvar på för- äldrar och ledare a " barnen.
Sörensen, som talade om Rektor Anna barnets rätt att vara barn, värnade om en barnets avskilda värld, som skulle g e det möjlighet att växa på egen grund.
Det dande läcka akvareller intar en plats för borde få ha i fred sin egen personliga sig.
sfär, och där så vore möjligt skulle det Senare konstnärer ä r i allmänhet så förhjälpas till sin egen speciella hobby.
väl kända eller av mindre intresse, så att Den stora faran för barnet låg i splitt- j a g inte här anser mig behöva omnämna ringen, för denna skulle det skyddas och hemmet utgöra den fredade jord, som dem.
Ett undantag vill j a g dock göra för ger rot I t växten.
Axel Törnemans färg-strålande tavlor, Årsmötet antog en resolution angående Kvinnliga telegraftjänstemän i Norge ha klarat linjearbetet med glans.
Vad kvinnornas förmenta olämplighet i linjetjänst beträffar kan man framhålla att praktiserandet såsom linjearhetare 3 à 3½ månader icke torde erbjuda större svårigheter för en ung studentska än för en vid kroppsarbete likaledes ovan man- lig student.
Att kvinnorna äro i stånd ungefär som 8 till Underkännandet av de kvinn- liga tjänstemännens prestationer, framkallar stor bitterhet.
— Telegrafstyrelsens tillrättaläggande och jämnande av vägen för de manliga tjänstemännen skulle knappast utlösa så stor bitterhet hos verkets kvinnor som det gör, svarar kontrollören i telegrafverket, fröken Beda Cederborg, på Tidevarvets att med lätthet uthärda linjearbetets fy- förfrågan, om icke denna politik medför- siska påfrestningar och därvid väl fylla de ett ständigt i olika former manifeste- sin uppgift har redan visats n " de kvinn- rat underkännande av de kvinnliga tjän- liga telegraftjänstemännen i Norge.
Där stemännens prestationsförmåga och dug- utgör linjearbete en led även i den kvinn- liga telegrafpersonalens utbildning.
Som- maren 1931 fullgjorde fyra norska kvin- nor sådant arbete på ett, enligt arbets- ledarens uttalande, synnerligen tillfreds- ställande sätt.
Och för övrigt: » Högre trafikbefäl » klättrar inte ens i vår demo- kratiska tid i telegrsfstolparna annat än under utbildningstiden.
Telegrafstyrelsen gör vilseledande beräkningar av proportionerna mellan manliga och kvinn- liga tjänstemän.
lighet.
Enligt styrelsens eget uttryckssätt kan den icke med bästa vilja säga, att det kvinnliga trafikbefälet på samma sätt som det manliga ådagalagt fallenhet för och förmåga a t t behärska tjänstens tekniska uppgifter!
Denna kvinnliga personal har bakom sig uppslitande å r i Telegrafver- kets tjänst, först såsom telegrafexpeditö- rer och därefter som kommissarier på småstationer med vaktindelad tjänstgö- ring.
Den har dessutom mycket bristfäl- lig utbildning i fråga om det tekniska.
Utgångspunkten för en jämförelse mel- lan det manliga och kvinnliga trafikbe- För att bevisa den disproportion i an- fälet i detta avseende ä r därför orimlig.
Man förestår så väl att det skall kän- tal mellan manliga och kvinnliga tjänste- män, som anses vara rådande inom tele- nas bittert för de kvinnliga kommissarier- grafverkets trafikavdelning, har telegraf- styrelsen vidare gjort en beräkning av an- talet manliga befattningshavare i löne- graderna 11 — 30 i förhållande till antalet kvinnliga befattningshavare inom samma lönegrader.
styrelsen har därvid kommit till na, när Telegrafstyrelesn nu så ostenta- tivt som skett underkänner deras förmåga som trafikbefäl.
Man tycker att persona- len i fråga snarare borde ha varit värd en honnör för det arbete den dock preste- rat trots de ogynnsamma omständigheter det resultatet a n antalet kvinnliga som förelegat.
tjänstemän från vilka de högre kunna rekryteras ä r ofantligt mycket stör- En utmanande befordinghistoria i Ljusdal.
och Leander Engströms klassisistiska gift kvinnas nationalitet i huvudsaklig re än motsvarande antal manliga tjänste- landskap.
överensstämmelse med de av kvinnoför- män.
I en skrivelse till Konungen, vari D e fattiga befodringstillfällen som fin- Som helhet måste man om denna ut- eningar internationellt framförda önske- den kvinnliga telegrafpersonalens för- nas för de äldre kategorierna hotas nu ide- ställning säga, att den ä r mycket givande, målen.
ening med skärpa bemöter styrelsens upp- ligen i den ojämna konkurrensen med de men att den nog skulle ha vunnit på en fattning framhålles denna beräknings- manliga tjänstemännen.
Ett lysande exem- viss koncentration.
Man får hoppas, att grund som fullständigt felaktig.
I löne- pel ä r den i dagarna skedda utnämningen den kommer att inspirera till specialut- graderna 11 — 14 finnas inom trafikavdel- av telegrafkommissarie i Ljusdal, där tre ställningar, dels av mindre tidsperioder, ningen inga manliga befattningshavare av kvinnliga kommissarier av klass 5 förbi- (Forts. fr. sid.
1.)
dels av olika konstnärer.
förflutet, hur de tåla och uthärda intill den kategori det ä r fråga om.
Först fr. gingos och till befattningen utnämndes en tukthusfångar.
Vi Lilly Arrhenius.
o. m.
15:de lönegraden förekomma de gränsen av det omöjliga.
» Så ofta j a g tillfrågats vilket totalin- befattningar, varifrån befordran till högre tryck j a g fått av mina olyckskamrater i tjänst kan vinnas och de manliga trafik- tukthuset, skriver professor Fuchs, har tjänstemännen ifråga befinna sig alla i j a g alltid ärligt endast kunnat svara: lönegraderna 15 — 30.
T a r man i beräk- Mycket bättre än de därute äro de inte ning endast de lönegrader, där de man- heller!
Men understundom något bättre liga trafiktjänstemännen av ifrågavaran- i alla fall.
Såtillvida som de berövats de kategori förekomma, får man 294 möjligheten att hänge sig åt sina själ- manliga och endast 54 kvinnliga tjänste- viska drifter på ett förhållandevis så föga inskränkt sätt som människan i den s.k. friheten i allmänhet gör det och i allmän- velat vara ett språkrör för de tusenden het också lugnt kan göra det, om hon av olyckliga människor, som tvingats att bittra öde.
bara undviker de raka vägarna och g å r genomlida fångenskapens de krokvägar, som inför lagen och det Han har velat låta dem tala hörbart till mänskliga samhället anses tillåtna.
Ja, den värld, som kallar sig en kulturvärld där förmågan att virtuosmässigt dansa och allvarligt ställa frågan om den längre eller smyga sig fram allmänt gäller som vill bära ansvaret för ett sådant omänsk- bevis på affärsduglighet och klokhet., C.H.
ligt våld.
Den välskrivna, spännande och allvar- Georg Fuchs: Andarna i fängelset.
övers.
liga boken utmynnar i kravet på fängel- av Karl Fägersten.
Skoglunds.
Kr.
sernas avskaffande i deras nuvarande 8:50.
(Originalets titel: Wir Zucht- häusler.)
form såsom alltför slösaktig och grym med hänsyn till resultat och verkningar.
Samhället b ö r i stället ha förvaringsan- stalter, där människor, vilka bevisas vara eller allmänt uppfattas som skadegörare, komma i åtnjutande av effektiv psykote- förste assistent, Detta ehuru de kvinn- liga tjänstemännen vida längre tid än denne innehaft befattningar i 17:e löne- graden.
Och för de yngre kvinnorna - bedömandet av den kvinnliga personalens värde och behandlingen av deras arbets- förhållanden.
E t t sådant handhavande av den kvinnliga arbetskraften kan icke verka annat än nedslående på arbetsgläd-.
je och arbetsförmåga.
Statsmakterna kunna aldrig gå med på telegrafstyrelsens av- steg från behörighetslagen.
— Jag kan dock aldrig tänka mig, sä- ger fröken Beda Cederborg, att statsmak- ja, för dem finns praktiskt taget inga be- terna vare sig vilja eller kunna på ett så eklatant sätt, som Telegrafstyrelsen för- fordringsmöjligheter alls.
Inom telegraf- ordar, ta avsteg från behörighetslagen.
expeditörskåren har sedan 1927 icke före- De högre tjänsterna inom Telegrafverket kommit en enda ordinarie utnämning.
Den enda möjlighet till ordinarieskap som gi- skulle härigenom fortfarande vara stäng- da för kvinnorna.
på samma sätt som före vits och fortfarande ges de e. o. telegraf- behörighetslagens ikraftträdande.
Tele- expeditörerna efter cirka 15 års anställ- grafverket skulle på det sättet tillämpa ning ä r kanslibiträdestjänster 4 lönegra- förhållanden som stå i motsats t i l l vad der lägre än den, i vilken de ursprung- som gäller på många andra områden.
ligen antogos.
Många av dem ha också Det är verkligen att hoppas att de fått pröva vad arbetslöshet vill säga, sam- tidigt som verket har nyrekryterat man- piellt kvinnliga så tlegraftjänstemännens betydelsefulla strävan princi- måtte lig personal inom ett arbetsområde så åstadkomma en grundförändring i tele- snubblande nära som assistenternas.
grafstyrelsens ensidiga och föråldrade be- Telegrafstyrelsen kan säga att detta traktelsesätt.
inte har något att göra med motsatsför- hållandet manliga-kvinnliga tjänstemän.
Må så vara.
Det är dock ett typiskt ut- tryck för telegrafrtyrelsens mentalitet vid
