# ID: svediakorp-per3570
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1932
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,806
# sentences: 623
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


D Vad et berättas om den berömde engel- ske kemisten Faraday en historia som i sig rymmer hela mänsklighetens.
Han gjorde som bekant i början på förra århundradet epokgörande upptåckter om elektricitetens väsen.
Men på äldre dar förlorade han minnet av vad han upp- täckt och började på nytt arbeta med samma problem, för att på nytt efter oändlig möda nå fram till slutsatser, vilka han uppnått långt tidigare.
Så gör också mänskligheten.
Den gör upptäckter, den drar sina lärdomar, den anar sanningar som den sedan totalt glömmer bort och på nytt med möda och lidanden måste förvärva.
Prohlemet om fred mellan folken, aktu- aliserat just nu i försöken att nä fram till en gemensam överenskommelse om nedrustning, är ett sådant problem som har en lång historia om lösningar, förlo- ningar och nya försök igen.
va verket är det ett problem som är löst för flera tusen Ar sedan.
Det är sant att man inte haft » ett standardmått för att mäta en motors motorstyrka, och därmed finna en tillfredsställande grund- val för begränsningen av luftvapnet,.
har hänt?
PRESIDENTVALET I TYSK- L A N D, som enligt en korre- spondent » t a g i t h å r t både på par- tiernas k a s s o r o c h befolkningens ner- ver,, h a r gått av stapeln, med resul- tat att Hindenburg fick 18,600,000 röster, Hitler 1 1, 3 0 0, 0 0 0, s a m t kom- iiiiinisten T h ä l m a n n o c h Stahlhelma- ren Düsterberg resp. 5 och 2½ mil- joner var.
A n d r a valomgången skall s k e den tionde april - en kraftmät- ning e n d a s t mellan Hindenburg o c h Hitler, vilken s e n a r e tydligen h a d e väntat sig större röstetal men försö- k e r spela nöjd och framtidsviss.
- Man talar om borgfred under påsken, för a t t allmänheten skall få vila från agitationsstrapatserna.
STATSMINISTER KOLSTAD i den n o r s k a regeringen h a r avli- dit o c h efterträtts a v bondepartile- daren Jens Hundseid som statsminis- ter.
D e n n e h a r förklarat sig vilja fortsätta den f ö r e g å e n d e regeringens traditioner a t t s ö k a » i s t ö r s t a m ö j l i - g a utsträckning hålla arbetslivet uppe ».
I f r å g a om a n s l a g till e x t r a krishjälp h a r den rekonstruerade re- geringen ännu icke fattat ståndpunkt - men man ä m n a r ägna d e handels- politiska förhållandena sin uppmärk- samhet.
P R I N S L E N N A R T H A R med duk- tig målmedvetenhet lyckats krys- sa mellan skären a v en stormförtjust allmänhets nyfikenhet samt d e egna familjemedlemmarnas åsikter om kyrklig vigsel, kunglig b ö r d - j a, s ä g en tradition som han inte stött för huvudet - o c h uppnått en vigsel i London med fröken Nisswandt.
K a n s k e n u den svenska veckopressen kan få lugna sig e t t tag.
ETTHUNDRATJUGUSJU OM- socialdemokratiska kvinnor från alla hörn a v S v e r i g e ha kongressat i Stockholm från lördag till t i s d a g s a m t på en informationskurs behand- I a t frågorna om avrustning, a r b e t s - lösheten, valarbetet s a m t folkpensio- neringen.
Allmänna Kvinnoklubben, den första socialdemokratiska kvin- nosammanslutningen firade s a m t i - digt sitt 40-årsjubiIeum med en fest vid vilken 7 a v d e första pionjärerna - Nej, det sprak som valts för den 17 februari: En man som lånade ut penningar, hade två gäldenärer.
D e n ene vor skyldig ho- nom 500 silverpenningar, den andre 50.
Men då de icke kunde betala efterskänkte han skulden för dem båda.
Vilken av dem kommer nu att älska honom mest?
Simon svarade och sade: jag menar den åt vilken hon efterskänkte mest.
Då sade Han till honom: rätt dömde du.
Om denna historia trots detta ginge de- legaterna förbi, kunde måhända ett ord ur den alltför välbekanta bönen Fader vår träffa dem i en öppen stund: » förlåt oss våra skulder såsom ock vi oss skyldiga äro ».
förlåta dem Sannerlipen, när man går igenom det lilla häftet, så undrar man om inte lagen och profeterna äro skrivna med hänsyn till avrustningskonferensen i Genève: » ty med den dom varmed I dömen skolen I bliva dömda och med det mått s o m I mäten, skall ock mätas åt Eder ».
Detta ord med- ger intet undantag för en makt med stark härordning, alla äro under samma veder- gällningens lag.
Och det är ingen tid att förlora: » Redan ä r yxan satt till roten på träden, så bliver då vart och ett träd som h ä r uppe h a r vi inte sin r ö k, men a r b e t a r n a h a d e samma sedan och givit dem en förnimmelse av ner hela världen men far skada till sin det oerhörda sammanhang i vilket de stå.
själ?
» Folken skola icke mer lyfta svärd mot Och den som har outforskliga coder varandra och icke mera l ä r a Sig att stri- och en förstklassig diplomatisk apparat da », heter det där.
med bulvaner och provokatörer, kan t a Uppriktigt sagt ä r det föga troligt att med ro varningsordet för den 24 februari: delegaterna ge sig tid att läsa ett bibel- » intet ä r förborgat som icke skall bli språk varje morgon, de äro överhopade uppenbarat och intet är fördolt som icke en återvändsgränd.
av förmaningar och räd, de leva i den skolt bliva känt ».
hetsade, spända atmosfären i Genève, ner- Alla dessa varnings- och bättringsrop rågan om Gymnastiska Centralin- vösa av oron att inte kunna uppfylla sina stå där enkla och evigt tillämpliga mot stitutets omorganisation förelig- tionalistiska regeringars direktiv intressen.
att vakta deras na- virrvarret i Genève, de lysa över de t a p p Kanske Hender- ra försöken, det målmedvetna förstörings- g e r f ö r a n d r a g å n g e n i en kungl.
pro- son läser sina språk, ty han ä r uppfostrad arbetet, över hoppet och missmodigheten.
position.
D e n n a segslitna historia så, och han har det tillräckligt svårt för Kan man saxa i någon korrespondens en som under tjugu års tid varit före- att behöva hjälp och tröst var han kan bättre skildring än denna ur Galaterbre- få den.
- I så fall skall han bli erinrad vet: » ty hela logens uppfyllelse ligger i mål för oavbrutna utredningar - till om att hans fall är förutsett, hans svaghet ett enda budord, nämligen detta: du skall antalet 6 - har hittills kostat oss i genomskådad, och hans handlingssätt lagt älska din nästa såsom dig själv.
Men om utredningsarbete bortåt 200,000 kro- till rätta för honom för ärtusenden sedan.
I bitens inbördes och äten på varandra, nor, men ändå t y c k s å r e t s förslag, Bibelns underbara förmåga att vara till- så mån I se till att I icke bliven uppätna byggt på 1931 års sakkunnigas be- lämplig på alla livets förhållanden i alla av varandra ».
Och detta till sist: » rätt- tänkande efter riksdagens skrivelse tider ha gångna släkter väl känt till och färdighetens frukt kommer av en sådd i stundom missbrukat.
Den ä r också väl frid dem till del som hålla frid ».
i fjol, snarare ha fjärmat än närmat utnyttjad av de hihelkunniga personer Dessa och de andra citaten vittna om den viktiga f r å g a n från en a n t a g b a r som satt samman det lilla häftet med sen- vad människor vetat och glömt om tillva- lösning.
tenser.
De äro icke särskilt artiga mot ron av en bjudande lag som härskar Tvärtemot den samlade medicin- delegaterna: » du skrymtare, tag först bort ovanför de korta, mänskliga avgöranden s k a sakkunskapen föreslår Kungl.
bjälken (=kanoner, tanks, brandbomber) varav vår historia är sammansatt.
Världs- ur ditt eget öga, sedan må du se till att historien tyckes bekräfta dess riktighet, få M a j: t dels ett fortsatt sammankopp- ta bort grandet ur din broders öga.
se om icke tidningarnas löpsedelsrubri- lande a v undervisningen f ö r g y m n a - Och en annan dag hette det med Her- ker så småningom skola få lov att göra Devinez.
stiklärare s a m t utbildningen a v sjuk- rans profeters eget ord: ondska i förening detsamma.
gymnaster, dels betydligt ö k a d e med högtidsförsamlingar, sådant kan jag Tidevarvets nr.
12 o c h 13 äro sam- fordringar för de senare.
Det är, inte Detta lida.
ord ur Johannes evangelium ä r Den franska Gymnast- synpunkten.
undervisningen A v Ulf Brandell.
i an hör icke föreställa sig, att den franska allmänheten svävar i nå- gon inskränkt okunnighet om den häftiga kritik som frän skilda häll och utgångs- punkter dirigeras mot Quay d ' Orsay.
Den utländska pressopinionen, hur obehaglig och hur besvärande den än kan förefalla blir alltid utförligt refererad, låt vara regel med en blandning av ironi och vid- synt generositet.
Aven den breda publi- ken - nära på alltför politiskt intresse- rad - ä r nog ganska väl på det klara med hur Frankrikes sak egentligen lig- ger till.
Men sedan kan det j u hända att de franska tankebanorna äro så strikta och så enkelspåriga att då en linje väl blivit inkopplad det fordras en genomgri- pande självrannsakan för att kunna växla är emellertid en ständig klagan att M i Det något positivt och i allmänhet förnuftigt, under det den franska politiken varit dömd att Iida av det blanka nejsägandets impopularitet.
För att skaffa sig en om föreställning F för att citera en på området erfaren auktoritet, professor Patrik Haglund, » ett s a m r ö r e mellan två kulturupp- gifter, som inte h a med v a r a n d r a a t t göra, nämligen skollärareutbildnin- tydligen menat som en karaktäristik av konferensen: dock funnos jämväl bland rådsherrarna många som trodde på Ho- nom, men f ö r fariséernas skull ville de icke bekänna det, för att de icke skulle bli utstötta ur synagogan.
Eller.
då icke ännu LöSDRIVARLAGENS voro med.
HISTORIA vad fransmännen - eller i varje fall fler- gen och sjukvårdareutbildningen ».
h a r kompletterats med ännu ett talet av dem - egentligen tänka, så räc- P r o f e s s o r Haglund, som i flera a r - båda i gropen?
riksdagsbeslut, i det kamrarna bifal- ker det inte att läsa tidningar och expert- tiklar bl.
a. i Fönstret o c h S v e n s k a Anspelningen lit fröken Hesselgrens och fru Nord- utlåtanden, tvärtom, man kan då lätt råka grens m. fleras motioner om skynd- på rande villospår.
är det en Ty s v åtminstone i n d l a n d e skillnad för närva- mel- sam förnyad omprövning angående ad nationen öppet deklarerar och en utvidgad barna- och ungdoms- en sedan innerst tänker, känner och vårdslagstiftning, på det att vanartig r.
När en tidning helt nyligen före- ungdom upp till 21 år icke må be- att utlandet skulle välsignas med massbroschyrer angående de tyska repa- rationernas verkliga storlek väckte initia- tivet sålunda ingen anklang.
Ty även om (Forts. å sid. 6).
på de interallierade skul- Läkartidningen angripit den envishet, derna är tydlig och lätt genomskådad i varmed frågan förhalas, föreslår som den enda radikala och lätt genom- förda lösningen a t t de båda uppgif- terna särskiljas och att man sedan överlämnar åt en handlingskraftig direktion och föreståndare att refor- m e r a Centralinstitutet efter tidens (Forts. å sid. 5).
b e r att i detta sammanhang fä erinra om kvartalsprenumeratio- n e n, som för expeditionsprenume-
Onsdagen Den 19 m a r s 1 9 3 2.
den 10 mars behandlades anslagen till sjatte huvudtiteln, kom- munikationsdepartementet.
Statsutskottet, som velat öka segrade endast i om 900,000 kr.
ett fall, regeri s enligt utskot- till ödebygds tets förslag till jämna millionen, en ök- ning alltså på 100,000 kronor.
Socialde- mokraterna hade begärt att anslaget skulle ökas till 2 millioner, vilket dock avslogs, trots h r Roséns herekaiidc böner för ödemarksfolket som behövde vägarna och hr Walles ’ for de arbetslösa, som skulle behöva bygga dem.
I alla övriga Finans- fall segrade regeringsförslagen.
T i d e n h u n g r a r e f t e r s e n s a t i o n.
O c h ministern fann sig föranlåten påpeka att den synes f å s i t t l y s t m ä t e.
Det ena det inte var a v s. k. prestigehänsyn, som bloddramat avlöser det andra.
De han vid varje tillfälle understryker nöd- vändigheten av att spara.
Staten måste döda må falla under en annan dom ha tillgångar till sitt förfogande.
än de levandes.
Men den storkapi- I Andra kammaren regerade Fabian t a l i s t i s k a f ö r e t e e l s e, som v ä c k t värl- Månsson hela förmiddagen med ord och dens b e u n d r a n - så som endast ri- åthävor som icke voro milda.
Han hade kedom kan och som de senaste tillsammans med hrr Fredrik Ström och Branting ingivit en motion om framläg- månaderna vacklat i sina grundvalar, gande för Nationernas förbunds räd a v har nu dragit uppmärksamheten till ett förslag till samarhete mellan den or- sig på ett sätt, att det ej k a n förbi- ganiserade arbetarerörelsen och Nationer- gås.
V i t a l a i c k e om att dess s v e n - nas förbund för skärpning av de i för- ske upphovsman tagit sitt liv.
Men hundsakten stadgade ekonomiska sank- tionernas effektivitet, och fick i anledning hans verksamhet ger anledning till härav tillfälle påpeka att det att sitta i att besinna privatkapitalismens inne- en regering eller i Nationernas förbund b ö r d.
Det är sällan denna tar Så- » det ä r inte bara att ha en bra ändkota dant o m f å n g o c h d ä r f ö r k a n f å så att sitta på och sitta och sitta », utan att och o ö v e r s k å d l i g a f ö l j d e r, som i detta det också fordras initiativförmåga handlingskraft.
Att han icke nu fick alla fall.
Men det har h ä n t och ä r på- socialdemokrater med sig för motionen tagligen möjligt.
När socialdemo- tolkade han såsom ett bevis på att en en- k r a t e r n a k a l l a b o r g a r v ä l d e t av i d a g skild människa inte får lov att komma s v a g t eller samvetslöst, så är det med en motion om den är aldrig så bra, verkligen f ö r k l a r l i g t.
Det enda de utan det skall vara ett parti som skall b o r g e r l i g a h a att s v a r a, är: » B l i ni göra det.
Socialdemokraterna gingo sedan så inte l i k a oss, när ni k o m m a till mak- pass hårt åt varann att det hade blivit ten?, riktigt otrevligt.
om inte partiledaren i V i h a många l a g a r, som vi k u n d e det psykologiska ögonblicket kommit v a r a a v med, men v i b e h ö v d e lagar med den anmärkningen, att det socialde- efter tidens behov.
Den fria företag- mokratiska partiet icke ä r det enda i Sve- rige, som har medlemmar som få ha och samheten är nödvändig, men den ha andra meningar än majoriteten, » och måste tjäna det allmänna.
K a p i t a l gud ske lov för det », sa han.
är n ö d v ä n d i g t, men ej som s j ä l v ä n - Motionen avslogs i Andra kammaren på damål.
O c h det k a n ej vara r i m l i g t middagen.
I Första kammaren kunde man först på kvällen övergå till frågan att en enda m ä n n i s k a har o b e g r ä n - om Nationernas förbund och arbetarerö- sad möjlighet att sätta världen i relsen.
H r Ström sade a t t N. F. får gungning o c h b r i n g a k a n s k e m i l j o n e r m ä n n i s k o r i f a t t i g d o m o c h elände.
bry sina h j ä r n o r, hur invecklat B e g å v n i n g eller s n i l l e eller v a d det v ä r l d s m a s k i n e r i e t blir och tekniken kallas måste l i k s o m k a p i t a l o c h f ö r e - f u l l k o m n a s så hjälper det ändå inte.
få antingen ta reson tagsamhet ej få överskrida en viss Det personliga ansvaret.
- - icke vara e n d a s t ett kansli för artig- heter och middagar.
utan varje betydelse.
O m man s e r på förhållandena - vrid kan göras för att ge större effektivitet åt detsamma som fredsfaktor?
Den enda väg att gå är a t t knyta vid den fredsor- ganisation där verklig vilja finnes och där inga faktorer som paralyserar hela ar- betet kan spela in.
V a r finns denna or- ganisation?
Arbetarrörelsen.
När hr Lindhagen tio minuter i ett fick ordet passade han på att tala om a t t han frågat talmannen om det verkligen r a r meningen att ta upp detta viktiga ämne vid denna sena timme och av hr talman- nens axelryckning förstått att denna frå- ga hörde till de obetydligare i riksdagen som man önskade göra undan på några minuter.
Han hade aldrig varit riktigt nöjd med denna kristidsföreteelse, utan hade hellre velat ha ett världsförbund När debatten vid tvåtiden på natten led mot sitt slut, voro de kammarledamöter som ännu icke gått hem och lagt s i g vid mycket dåligt humör.
H r Reuterskjöld mätte kammaren med stormsteg, som det hette i gamla romaner, och var gång han satte sig, fläkte han bonjourskörten åt si- dorna med så kraftiga händer, att jag var säker om att den innan morgonen skulle fläkas i ryggen.
Den höll.
Men motionen föll.
Statsutskottets utlåtande angående re- glering för budgetåret av utgifterna un- der riksstatens fjärde huvudtitel, innefat- tande anslagen till försvarsdepartementet var lördagen den 12 mars föremål för behandling i kamrarna.
Finansministern fann det inte så angeläget att spara den- na gången, som när det gällde sjukstu- gor, lasarett och ö d e m a r k e r vilket ju skulle varit enbart glädjande för oss alla att finna - om det bara betytt att V i nu fått mer i rikskassan än förra gån- gen.
som det dock icke betydde.
vi äro alltjämt lika fattiga och då kan det j u inte vara annat än förståndigt det hr Nilsson i Malmö sade när han talade för den socialdemokratiska motionen, i vilken det föreslagits en nedprutning på ansla- get av 1,800,000 kronor.
I en tid då mångtusende Iida nöd och många se sin existens hotad, varför skulle försvarsor- ganisationen få arbeta oberörd härav?
Varför skall den icke påminnas om att arbeta efter starkt begränsade tillgin- gar?
Finansministern förklarade d å att han inte kunde gå l ä n g r e i sparsamhet, när det gällde så vitala intressen, medan hr Wennerström pekade på d e radikala be- eller gå under.
M ä n n i s k o r n a k u n - sparingar England genomfört i sitt för- na i n t e b r y t a lagen om o r s a k o c h svarsväsende såsom ett efterföljansvärt v e r k a n, således i c k e heller leda ut- exempel.
som ett gammalt ut- Ett exempel som regeringen och den vecklingen tryck säger: motsols.
kunna föra borgerliga majoriteten i riksdagen dock voro okänsliga för.
Motionen om 1,800,000 k r i g o c h f ö r e s k r i v a f r e d s v i l l k o r o c h kronors-htsparingen avslogs.
Tron på s k a d e s t å n d m. m.
Men det m e d f ö r militärväsendets lyckohringande möjlig- d e p r e s s i o n f ö r r eller senare trots vå- heter ä r fast rotad i den svenska riks- Människorna får försvar från folkhögskoleinspektören.
När för bolsj tiska m. fl.
dåliga tendenser, i januari började publiceras i e n del aggressivt hållna artiklar.
vände s i g den anklagade folkhögskolan till länsstyrelsen med en begäran om opartisk undersökning a v för- hållandena vid skolan.
Länsstyrelsen lät framställningen gå vidare till statens folk- högskoleinspektör, rektor E. Ingers, Som nu i sin tur besvarat densamma med a t t en undersökniny: ä r överflödig.
U r folk- högskoleinspektörens skrivelse anföra vi följande, som utan tvivel kommer a t t in- tressera de a v Tidevarvets läsare, vilka ännu ha Norrhottens-Kurirens orimliga beskyllningar i friskt minne.
När j a g anser ett ingripande, sådant a v styrelsen önskas, icke motiverat genom tidningens obevisade påståenden, skriver rektor Ingers, ä r det icke minst därför, a t t j a g på grund a v mångårig bekantskap med folkhögskolans i Sunderhyn rektor och lärare själv ä r fullt övertygad om det grundlösa och ovederhäftiga i be- skyllningarna mot dessa för politisk agi- tation.
I fråga om en folkhögskollärares ytt- randefrihet inom detta område lämnar stadgan för folkhögskolor vissa föreskrif- ter.
» Det är » heter det, » folkhögskolans uppgift att Söka utbilda sina elever till ansvarskännande och självständiga per- sonligheter men icke att påtrycka dem någon viss åskådning i politiska eller re- ligiösa frågor.
Såväl i sin undervisning som då han eljes uttalar sig inför eleverna i sådana frågor, må läraren vinnlägga sig om att låta olika synpunkter komma till sin rätt och, dör han giver uttryck åt sin egen mening, ålägga sig måttfullhet samt visa tillbörlig grannlagenhet och fördrag- samhet gentemot oliktänkande. » Dessa och inga andra regulativ ä r det en folkhögskollärare har att följa vid be- handling a v frågor av nyssnämnd art.
Jag har aldrig från folkhögskolan i Sunderhyn fatt det intrycket, a t t vare sig rektor eller lärare visat bristande m -- döme ifråga om sin skyldighet i dessa stycken, slutar rektor Ingers.
Förvisso skulle e j heller en undersökning.
sådan som nu begärts, komma till något annat resultat.
anslag bör det vara i sammanhang med idrottsrörelsen.
Till socialdemokraternas avslagsyrkan- den anslöt sig i Första kammaren bl.
a. fröken Hesselgren och h r Holmgren i Stockholm och hr Johansson-Dahr.
p u n k t o c h b e g r ä n s n i n g.
En s k y d d s - Så långt var allt gott och v ä l men vid lagstiftning för f ö r e t a g s a m h e t o c h voteringen utföll 72 röster, mot 49, f ö r snillen.
anslagets beviljande.
Vid namnuppräk- Hur än s t a t s m ä n o c h f i n a n s m ä n ningen blev det nog en hel del överrask- ningar för många a v oss och man måste fråga s i g om » somliga » möjligen reflek- tera på försvarsministerportföljen nästa ra spekulationer Och förhållandena man konstaterat detta, var det gång den blir ledig.
bli i n t e b ä t t r e, f ö r r ä n vi i n s e, att det därför nästan som d e t Ijusnat l i t e under ä r det mest p r a k t i s k a o c h det mest glaskupolen över kammaren, när hr Olof I Andra kammaren bifölls däremot av- e k o n o m i s k a att bygga på en mora- Olsson utlade sin uppfattning om den slagsreservationen med 82 röster m o t 79. g å r alltså till gemensam l i s k g r u n d v a l o c h a n d l i g a världen frivilliga skytterörelsen då anslaget till Skytteanslaget Därhän nå vi aldrig.
Men v i ska skyttet behandlades.
Talaren erinrade om votering.
Elsa Svartengren.
att när han 1912 kom med i riksdagsar- komma i h å g, att bakom s, k. före- betet voterades det inte ens om detta an- banker, bolag m. m., stå män- slag Man bara slog till, 1919 roterades n i s k o r.
Det är t i d e n s o l y c k a, att den det första gången och sen dess har skytte- bortser f r å n det p e r s o n l i g a a n s v a r e t.
anslagets anhängare haft det rätt bekym- Livet är tillfälligt i denna värld, Det mersamt.
Det kommer så många när- gångna frågor numera.
Under dessa å r ä r nog många, som skulle önska att har det utbetalts 18,000,000 kronor i an- göra s i n a dagar k o r t a r e.
M e n då vi slag till skytterörelsen Vad får vi i gå h ä r i f r å n lämna vi e f t e r oss f ö l j - byte för dessa 18 millioner?
Skytterö- derna av v å r a g ä r n i n g a r.
S k a l l en relsen är inget vitalt intresse.
Skyttevä- kommande tid k u n n a finna en bättre sendet är en idrottsrörelse och ett sön- dagsnöje för en del folk.
Skall det h a utan att tjäna det allmänna.
Där behöves en m o r a l i s k utgångs- marginal - - vi Sedan tag,, + samhällsordning grundad på en sund u t v e c k l i n g, en tid med k ä n s l a f ö r det personliga ansvaret?
yrke högt!
Av ARTUR MÖLLER.
E skräck skolorna med husligt arbete, tyckas fter premiären på » Cant » skrev en des, tusentals officerare och soldater tys- s å l u n d a h a mindre betydelse f ö r kritiker om de Wahls Henrik VIII tades effektivt genom att inneslutas i fän- hembiträdesutbildningen givetvis att det var svårt att förstå hur denna rul- gelser.
med flera u n d a n t a g än e n hel del Iande tunna.
denna dästa och slappa figur Men Alfonso glömde heller inte att han enskilda skolor och även vissa kom- med komisk anstrykning kunde injaga beklädde posten som katolicismens allra kristligaste majestät.
Han hade börjat munala skolor, d ä r undervisningen är vilken förundran skulle inte en kriget för att komma At Riffgruvorna.
Men mera koncentrerad.
Av skolöverstyrelsens redogörelse samtida till denne monark, som tog sex vid sitt besök hos påven forklarade han f r a m g å r a t t det redan finns 24 stats- gemåler och försvarade de sju sakramen- att det var för att plantera korset på understödda enskilda husmoders- ten på latin, ha läst en sådan reflexion!
Afrikas jord!
och hushållsskolor p å olika platser Anna Boleyns och Katarina Howards vän- För de spanska soldaterna lär dock i landet, varifrån en tämligen stor ner aktade sig nog att skratta At Henrik denna vackra gest ha blivit ödesdiger.
det Nar kabylerna inte kunde räkna med att procent a v eleverna efter erhållet av- så att det hördes!
Han var kung g å n g s b e t y g utgått som hembiträden säger allt.
Hundratals mycket enfaldi- Spanien som andra Iänder skulle respek- eller ä g n a t sig å t a n n a t husligt för- gare och löjligare individer ha av samma tera deras religionsfrihet, antog kampen Hällström, fröknarna lngrid Söderlund värvsarbete; e t t trettiotal kommuna- skäl varit omgivna av samma nimbus.
karaktären av ett » heligt krig », d.
v.
s.
och Amelie Andersson samt fruarna Elsa Och att den mentalitet på vilken den fanatismen och grymheten fördubblades.
Thysell, Lizzie Grönwald och Hedvig la skolor för yrkesutbildning i hus- ligt a r b e t e s a m t elva yrkesbestämda vilade ä r långtifrån utrotad om än un- Tengzelius.
Styrelsesuppleanter äro fru högre folkskolor med husligt arbete derminerad, det visar ju det naiva och på- Det är en lätt och tacksam uppgift att Alfhild Claesson och fröken Anna Holm- som yrkesämne.
flugna intresse för kungliga personers håna den moderna demokratiens oarter, berg, Till revisorer valdes fru Ingeborg Enligt skolöverstyrelsens mening privatangelägenheter som en del illustre- Streberthum, parvenyfasoner, partitänkan- Sörlin och fröken Greta Ringqvist med skulle alltså utbildningstillfällena rade veckotidningar underblåsa utan att de höra till de mest i ögonen fallande, fil.
mag. fröken Thyra Sylwan som supp- även om de frodats under andra styrelse- leant.
Därefter lämnade f r u il^^ Häll- vara g a n s k a rikliga i varje fall be- väcka annat än rent privat åtlöje.
tydligt bättre än motionärerna tänkt Vid de tillfällen då Alfonso XIII gjort former.
Den gamle paradoxkrystaren ström en redogörelse för centralstyrelsens sig.
M å n g a förbättringar i f r å g a om vårt land den äran sparades det heller och pratkvarnen Shaw inkasserade en förhandlingar i Stockholm den 9 — 10 ja- arbetets organisation återstå dock att inte på dityramber over den kungliga världssuccés med sin quasidramatiska lov- nuari.
genomföra, flera skolor ä r o nödvän- charmören.
Hans leende - med läderar- sång till den kloke, fine och viljestarke Mötets senare del upptogs av ett av d i g a och framförallt ä r d e t av stör- tade Iäppar tänjda över rovdjurständer- monarken, vilken leder ministrarnas hjär- landshövdingskan fru Ellen Hagen, Stock- s t a vikt a t t d e t ekonomiska stödet na, den habsburgska galoschkäken, stel ran såsom vattubäckar.
Det är bara synd holm, hållet utomordentligt intressant före- från s t a t e n inte försvagas o c h a t t sti- och tom blick — var oemotståndligt etc. att sådana typer som kung Magnus ha drag om » Fransk mentalitet inför nedrust- varit så sällsynta på tronen.
pendiemöjligheterna bibehållas oin- etc. ningen,, som med spänd uppmärksamhet Av någon anledning ha jesuiterna, som Ett mycket stort antal ha, som Ibanez åhördes av den mycket talrika publiken, skränkta, så a t t också mindre bemed- lade och obemedlade elever k u n n a inte svika sina traditioner, nu funnit kon- säger om Alfons XlII, betraktat sitt land som till sista plats fyllde lokalen.
Efter junkturerna lämpliga för att söka restau- som en låda tennsoldater.
föredraget följde en livlig diskussion.
få tillträde till kurserna.
Den barnsliga inbilskheten, närd av ho- Överstyrelsen håller fullkomligt rera monarkien och i Alfonsos spår åter B.O.
med motionärerna om a t t d e t ä r syn- draga in pa Pyreneiska halvön, som har vets och pressens sriicker, har förblivit • nerligen viktigt f ö r hela yrkets höjan- så många minnen av deras välsignelse- ett grunddrag i deras kynne.
Det klassi- Eksjö-klubben av Svenska Kvinnors d e a t t d e t finns goda utbildningsmöj- bringande verksamhet.
Det förefaller ska exemplet i modern tid var väl kejsar ligheter.
Den framhåller också att knappt sannolikt att exmonarken själv, Wilhelm II.
Man fick nyligen veta, att Vänsterförbund firade den 9-10 mars sin både arbetsgivarna och de husligt en ättling av den gamla franska kungaätt när han ansåg sig böra varna » kusin IO-åriga tillvaro.
Till föredragshållare vid anställda själva måste lära sig förstå som » ingenting lärt och ingenting glömt » Nicke, för japanernas anfallsplaner sked- högtiden hade kallats fru Ellen Hagen, behovet av e n grundlig utbildning skulle stå alldeles främmande for dessa de det med orden: Signal från amiralen som första kvällen höll ett offentligt före- över Atlanten till amiralen över Stilla ha- drag för en ganska talrik publik över planer.
bildningen, b å d e genom d e n tid som inom d e t t a yrke.
ämnet: » Fred och samförstånd tidens Utan tvivel ä r detta, inte minst un- Överstinnan Gabrielle Ringertz, som vet!
s p a r a s och genom a t t d e n n a f o r m bättre motsvarar det kommande yr- der nuvarande förhållanden på ar- länge varit bosatt i Spanien och gjort sig Det finns dock en mycket beaktansvärd krav ».
Den 10 mars hade klubben anordnat keslivets krav.
De kommunala lär- betsmarknaden, en fråga av stor bå- känd genom boken » Från min balkong,, skillnad mellan en sadist eller en imbécil lingsskolorna och Iärlingskurserna d e praktisk och principiell betydelse.
har i Sydsvenska Dagbladet publicerat en på tronen och en sådan herre som presi- samkväm och inbjudit alla kvinnliga med- starkt belysande artikel om » Tjusarkun- dent eller chef för en ministär: i senare lemmar i Frisinnade föreningen och Fri- liksom d e yrkesbestämda högre folk- gen som förlorade sin tron,.
Att flera fallet blir han utsatt för en skarp offent- sinnade ungdomsföreningen samt en och av de karaktäristiska dragen äro hämta- lig kontroll och tämligen snart skild från annan utomstående intresserad.
Det blev en verklig generalmönstring av frisinna- de från den landsfördrivne Blasco Ibanez, makten.
de kvinnor i Eksjö.
Ett femtiotal hade — — ibland kallad Spaniens Zola, förringar infunnit sig, stämningen var den allra bästa.
Ellen Hagen höll föredrag över senare undersökningar.
.
ämnet: » Vunna mål och nya », kaffe ser- verades, tal höllos, det hurrades och I starkaste sammandrag vill jag här Jag tror det finns en hel hop män- m e n varit oss e n g l ä d j e a t t f å mot- sjöngs.
i ett varmhjärtat och spirituellt återge ett par av dessa fakta, till benäget niskor som skulle vara intresserade av taga.
anförande hyllades klubbens ordförande, Sörforsa d.
6 / 3 1932. begrundande för monarkiens svurna be- kvinnosaken, om de inte hade pen före- undrare.
Alfonso XIII älskade att till- Gävlekretsen av Svenska Kvinnors Vän- fru Helga Sjöstrand, som under alla år ställningen, att det är så svårt att Sätta Till Tidevarvet.
hållit klubben samman, öppnat sitt hem sig in i och följa frågorna, säger fru Hilda Framför mig ligger Tidevarvet för d. bringa sommaren på slottet Miramar vid sterförbund hade den 7 febr.
årsmöte å för dess sammanträden och outtröttligt ar- Sachs, en av de trognaste och tappraste 5 mars n:r 10.
I söndagens stillhet och San Sebastian, inte bara för spelbankens Hotell Baltic.
Till sekreterare efter frö- skull utan också för de amerikanska mil- ken Emy Hall, som undanbett sig åter- betar för Vänsterförbundets idéer.
Som sista punkt på programmet diskuterades förkämpar för kunna både ställas kvinnosak rättvisa, som upp och som annan före- frid ord.
har jag läst nämnda nummer ord för jardärernas, vilkas ståtliga lustjakter han val utsågs fröken A i n a Egelin.
Övriga - efter inledning av Ellen Hagen Jag har suttit på riksdagsläktaren alltid med nöje såg inlöpa i hamnen.
H a n, omvaldes, sålunda: ordf. bild för andra.
Fru Sachs har i dagarna » Gift kvinnas arbete utom hemmet ».
Dis- firat sin sjuttiofemårsdag i Stockholm och och sett på hr Lindhagen och mitt hjärta tog emot dem som personliga vänner — fröken Hanna Landberg, kassaförvaltare kussionen var synnerligen livlig och gi- vid den lilla födelsedagsintervju hon där- älskar honom.
Jag har varit i Genéve och utnyttjade deras svärmeri för kunglig- fröken Ester Forsell, samt fröknarna Lisa vande.
- En så god stämning och ett så med Anna T. Nilsson.
Jag tycker om hela het och nådevedermälen att grundlägga Pihlblad och Anna Lindborg.
Ordföran- vid beviljar Tidevarvet kommer talet ock- innehållet men när jag läste: » Den magra s i n stora privatförmögenhet.
den frambar kretsens tack till fröken Hall stort gemensamt intresse som kom till sy- så in på denna tidnings uppgifter bl.
a. och modiga tidning en », for jag upp och nes vid denna fest bådar gott för kvin- Han tyckte också om att kalla sig » Spa- för hennes mångåriga och nitiska arbete.
i kvinnosakens tjänst.
grep till pennan.
Jag är endast en enkel niens störste soldat ».
Själv deltog han I samband med årsmötet hade kretsen nornas framtida gemensamma arbete.
- Jag tycker Tidevarvets stora för- M.J.
bondhustru, som går i m i n la ’ gård var veterligen inte i några fältslag men där- glädjen att som gäst hälsa Riksförbundets tjänst ä r att den på samma gång kan till- eviga dag och mjölkar mina kor och skö- emot gjorde han gärna utan sakkunska- — — högt skattade ordförande, fröken Kerstin fredsställa dem, som äro införsatta i kvin- ter om mina kalvar, grisar och får, men pens hjälp upp planer, som ledde till ka- Hesselgren, välkommen.
Det blev en hög- nofrigorna och dem, som ännu inte äro Diskussionsämnet vid Föräldrarådets nu måste jag ändock sätta i verket en tastrofer för hans egna trupper.
Under men borde vara det, säger fru Sachs.
Man länge närd önskan att tacka Tidevarvet fjorton år stodo 100,000 till 120,000 span- tidsstund, » ej blott til lyst » i det fröken februarisammanträde var Skolans arbets- Hesselgren gav oss en inblick i ett av tid.
Förslag framlades att framskjuta behöver t. ex. bara följa med Vad har hänt?
— denna lilla enkla uppställning, för allt den ger mig; för hopp och mod jorer i Marocko mot 8,000 — I0,000 riff- nutidens mest brännande problem — ung- arbetsdagens början från den numera att fortfarande, trots allt, tro på det goda.
kabyler utan att kunna betvinga dem.
domsarbetslösheten.
Säkerligen har detta för att känna sitt samvete lättat över vad Ber att av fullaste hjärta få instämma i Efter det förkrossande nederlaget vid.
spö kommit att intaga en mera sido- vanliga ung.
kl. 8 till kl. 9 (för barnträd- man inte själv letat upp i tidningarna.
de orden: » att av alla digra pressalster Annural sköts naturligtvis skulden på an- Förslaget vann också anslutning Men vad jag tycker särskilt mycket Om inte ett enda som verkar välgörande och förarna, Det ledde emellertid till att par- hos Tidevarvet är den levande anda som från ledande skolmäns sida.
uppfriskande utom just Tidevarvet.
Jag lamentet utsåg en kommission för att un- sörjarna.
Mot den psykologiska bak- Arbetstidens längd behöver samtidigt besjälar den, i vad som är viktigt för blir så trevligt och stimulerande arg och dersöka orsakerna till katastrofen kvinnorna.
En del av dess styrka ligger börjar jag hoppas på mänsklig- första gången i Spaniens historia fick en överväldigan- förkortas.
5 till 6 timmar bör vara maxi- också i att kvinnosaken konsekvent sam- samtidigt heten igen, Man b l i r värmd trots allt officerare inför en civil domstol.
land de betydelse.
Den talrikt samlade kret- mum av obligatorisk arbetstid för barn manställs med fredssaken.
Det är det elände - mer än halmstrå - en oliv- indra papper som föllo i kommissionens sen jämte i n b j u d n a intresserade voro ock- och ungdorn.
Genom att förlägga själva enda riktiga.
Dessa båda frågor sam- kvist. » Tack, tack för allt, allt!
arbetet till skolan med betydande länder funnos även brev från monarken: så djupt gripna av framställningen.
manhänga så nära att arbetet för den minskning av förhören - vinnes både Marta Trolin.
» Bry er inte om vad krigsministern sä- L. tid och ett bättre arbetsresultat.
ena ingenting vore utan den andra.
ger, han är en åsna!
Gör som jag be- Jag skulle vilja säga, slutar fru Sachs, Möjligheten av att med en sålunda för- En a f f ä r s m a n i Stockholm skriver: aller! » att när någon sida av kvinnosaken kom- Nu kunde endast en statskupp rädda Norrköpingskretsen av Svenska Kvin- kortad arbetstid likväl vinna goda, ja, Till mer upp och man väntar p i Tidevarvets situationen.
Primo de Rivera satte i gång nors Vänsterförbund höll söndagen den 6 bättre resultat, sammanhänger främst Tidevarvets redaktion.
ord i den och det kommer - då känner Omkring ett halvt år har j a g regelbun- katalonska resningen, den rapport mars sitt årsmöte å Standard hotell.
Med med de bättre arbetmetoderna: självverk- man sig aldrig besviken.
Och det vill som avgetts om nederlaget undanskaffa- anledning av att det var kretsens 10:de samheten och koncentrationen, samt med inte säga litet!
det läst Eder tidning och i så hög grad des i förvirringen, diktaturen genomför- årsmöte berörde ordf. i sitt hälsnings- den ofantliga roll som intresse och verk- anförande med några ord de gångna Arens lig behovstillfredsställelse spela i männi- fängslats av dess innehåll, att jag med spänning väntar på varje nytt nummer.
verksamhet.
Stadgeenliga ärenden be- ckonaturens hela fysiska och psykiska Till detta f ö r Tidevarvet så hed- Ni ha gått till strid emot många för mig optimism oförskräckthet och frigjordhet handlades, varvid den förutvarande sty- hushållning.
Trötthet och tråkighet, sko- rande uttalande f o g a vi ett p a r brev påtagliga brister i individens, samhälle- från trånga synpunkter, s,,, i allmänhet relsen omvaldes.
Styrelsen utgöres av lans gissel, försvinna härmed också.
Den till synes i tidningen.
Visserli- fröken Betty Olsson, ordf., fru Hilma harmoniska utvecklingen kan förverkligas.
f r å n läsekretsen, v a r s vänliga omdö- nas och folkens liv och jag beundrar den kommer gen ä r jag ej i stånd att bedöma den praktiska genomförbarheten av en del förslag, men jag tror på det friska mo- dets och den goda viljans förmåga att N ä r motionerna a n g å e n d e f ö r b ä t t - rande d.v.s. f ö r s t och f r ä m s t utredning - a v hembiträde- nas arbetsförhållanden och utbild- ningsmöjligheter (väckta i b å d a k a m r a r n a a v hrr P.A.
Hansson, MöI- ler m.
fl.)
ifjol blevo avslagna av riksdagen, framgick a v b å d e utskot- tens och k a m r a r n a s yttranden, att m a n var enig m e d motionärerna om d e n s t o r a betydelse för d e t husliga arbetets höjande som ligger i e n lätt åtkomlig och ändamålsenlig utbild- ning.
Motionärerna h a också i år återkommit m e d två motioner, dels en som t a r sikte p å e t t allmänt för- b ä t t r a n d e a v d e n husliga arbetskraf- tens ställning, dels en, som hemstäl- ler om utredning a n g å e n d e ett bättre o r d n a n d e a v utbildningen.
Motionä- rerna framhålla, u t a n a t t u p p d r a g a n å g r a riktlinjer f ö r h u r d e n n a utbild- ningsverksamhet b o r d e a n o r d n a s a t t möjligheterna ännu ä r o otillräckliga och inte alltid a n p a s s a d e för d e t bli- v a n d e yrket.
Skolöverstyrelsen, som f å t t f ö r s l a - g e n på remiss f r å n utskotten h a r nu verkställt e n undersökning Över v a d som finns a v utbildningsmöjligheter f ö r husligt yrkesarbete och kommit till d e t resultatet, a t t om tillräckliga medel ställas till förfogande, tycks motionärernas krav utan svårighet kunna tillgodoses inom ramen f ö r den s t a t s u n d e r s t ö d d a yrkesundervis- ning som r e d a n finns.
Överstyrelsens undersökning visar a t t d e kurser där undervisningen är koncentrerad till en kortare tid med högre timantal i allmänhet tycks vara Iämpligare just f ö r hembiträdesut- - - — - - - " Det friska modets förmåga “ derläggas, utan fastmera bekräftats av Svenska kvinnors Vänsterförbund.
— - styrelseledamöter skyggande arbetsnöden bland familjeför- nare).
ställdes ställning, problemet — - den
Vandrarens aftonsång Av KLARA JOHANSON.
pet, då samlades bergens sakta böljerytm och de nattstilla skopbranternas andning till en liten visa, en melodisk fläkt bara, nästan en sång utan ord.
- Nagon timme senare bullrade spikbe- slagna sulor i jaktpaviljongens trappa, ej olik stegen till en höskulle.
Det var stads- budet som kom med beställd proviant från Ilmenau och posten från Weimar till ge- heimerådet.
Geheimerådet låg på golvet och SOV som en tröttkörd soldat.
I det kala rum- mets dunkel darrade en vit glans.
Det var fullmånen som hängde över en bergs- kam.
Budet från staden varseblev ju inte 1776. att på väggen intill en av gluggarna lyste den hädangångna dagens epitafium.
Där ldrig har en guldblå september flö- stod skrivet: dat så festligt fullt över Ilmenaus Über allen Gipfeln höjder som den gången, aldrig har den I s t Ruh ’; dragit så förklarande ljuslinjer kring ber- In allen Wipfeln gens silhuetter som di.
Det var en dag Spürest du bestämd att frälsas ur solvarvens ändlösa Kaum einen Hauch.
flykt, upp i lysande och stilla oförgäng- Die Vögel schweigen im Walde, A lighet.
Pil Kickelhahn.
traktens högsta platå, i den omålade jaktpaviljongen, just så praktfull och komfortabel som en gam- mal vedbod, hade denna dags behärskare inrättat sitt residens.
Den vildfria ensam- heten i de tysta viddernas himmelsglans ville han anropa om bot för äcklet nerifrån staden, denna förmenta lantliga oskuld, i vilken han (rysande) upptäckt det in- ferno av smuts och jämmer och ohjälplig virrighet som bygges överallt där män- skor flocka sig.
Farväl, o värld, pil en stund!
Giv ljus, giv renhet, natur, du godhetsrika moder.
På uppvägen hade han stärkt sig med en andaktsstund i grottan under Her- mannstein.
I klippväggen stod ännu, så skarpt som hade det huggits i går, det S hans mejsel format för fyra år sedan, och nu berättade han för den osynliga följeslagerskan p i hans pilgrimsvandring hur han » kysst det om och om igen, så att porfyren utandades hela sin jord- doft för att åtminstone på sitt sätt svara mig ».
Och hur han tackat gudomen som ändrat och makat så mycket på honom gnugga ur ögonen innan han åter kunde finna en smula behag i denna gyttriga, barbariskt gestaltlösa landsända, tryckt av blygrå kimmeriska skyar .. En dag mot slutet av augusti 1831 Stan- nade den gamle excellensens ekipage framför hotell Löwe.
Barnen i Ilmenau hade aldrig sett honom förr, så länge hade han varit borta.
Nu kom han för att gömma sig undan de uppskakande festligheter som brukade förknippas med hans födelsedag, vilken på senare åren.
Musikens etiska betydelse.
U r en artikel av Viktor Kuhr, Professor i filosofi vid Köpenhamns universitet.
» Den man som icke har musik i själen och icke rörs av milda toners samklang, utvecklats till en internationell högtid - är skapt till svek och rov och listig lömskhet här blev det väl inte värre än en mäs- singshyllning av stadsmusiken och vit- hans tanke kröker sig så svart som natten, klädda Ehrenjungfrauen deklamerande hans lust är mörk som Erebus.
Låt aldrig en sidan man få tilltro., poem.
Sonsönerna, Walter och Wölfchen, hade fått följa med.
Som ett par små » Musikens Ethiska Betydning » av Viktor bortskämda lorder sågo de ut i sina By- K u h r, Nord.
Tidskr.
1931, översättning av Julia von Sneidern.
ronkostymer.
.
Han var i dessa dagar så känsligt till- Denna tanke om en inre förbindel- gänglig, så blid och melankolisk som man kan bli i ferien efter ett fullbordat stort se mellan en människas moralitet o c h arbete.
Sin levnads » Hauptgeschäft » ha- hennes sinne för musik, som h a r fått Likvisst i c k e alla direkt med t a n k e på en egentligen uppfostrande, positivt- » smittande » verkan.
Sådana tonar- ter, v i l k a s s j ä l s l i g a o c h moraliska innehåll man ej kan ö n s k a överförda till åhöraren, vill han tvärtom Ut- nyttja f ö r a t t befria denne från inom honom möiligen slumrande tenden- s e r i farlig och skadlig riktning — och sålunda avvinna d e s s a a v P l a - ton helt förkastade tonarter en ne- gativt-etisk verkan.
Musik kan verka som en utrens- ning på själen.
de han äntligen fått färdigt: Faustmanu- sitt uttryck i Lorenzo ’ s berömda re- skriptet var inlagt i arkivskåpet, förseg- plik i Shakespeare ’ s » Köpmannen i N ä r m a r e utformad ä r då Aristo- lat som ett testamente, och n u återstod Venedig » är i s j ä l v a verket av g a m - teles ’ tanke d e n, a t t människor g å r honom bara att ta farväl av sin ungdoms malt datum.
Allaredan i forntiden omkring med en eller annan orolig - j a, kanske j u s t då - har den » tendens till, exempelvis medlidan- berg och av sommaren.
Han hörde sig för om det fanns någon spelat en framstående roll och un- de, fruktan eller m å h ä n d a extatisk bekväm körväg uppåt Kickelhahn.
Jo då, d e r medeltiden kom den fram gång hänförelse (» e n t u s i a s m »).
Under inverkan a v en melodi, som uttryc- en ypperlig chaussé förde till jaktslottet på gång.
Warte n u r: Balde Gabelbach, och därifrån var stigningen Det är också bekant vilken makt k e r j u s t e n s å d a n speciell k änsla, Ruhest du auch.
lätt och kort.
Alltså for han en strålan- Luther tillskriver tonerna för a t t rena kan en s å d a n människa g r i p a s av Den 6 september 1780 var alltså Kickel- de morgon i sin droska ut genom lind- och förädla sinnet, trösta o c h styrka den verkliga sinnesrörelsen o c h däri- hahn världens högsta punkt.
Ur den för- allén.
» Den har artat sig bra », sade han — j a, ibland rent a v bota, helbräg- genom f å ett avlopp f ö r, f å avrea- falande rococons tidevarv stack den upp till sin adjutant, Rentamtmann Mahr, » jag dagöra; näst efter teologien finns det g e r a sin ständiga inneboende ten- genom främmande, kommande sekler och var med om att plantera den för femti år ingen » konst » han sätter så högt i dens därtill; o c h sålunda uppnå lugn fångade glimten ett okänt ljus.
sedan. » Den breda skogskantade chaus- ära som musiken.
Till stöd härför och en med » lustkänsla förbunden av sén vann hans högsta gillande.
» På min tid tog man sig nätt och jämnt fram till fots.
Visserligen hade man också ben till det ».
.
.
Beskäftigt vördsamt följde herr Mahr excellensen uppför jaktpaviljongens be- svärliga trappa och slog upp luckorna i alla väderstreck för den festligt högblå dagen.
Han kände sig som ciceron i ett museum, där dock ingenting fanns att se mer än några blyertsrader på väggen, skyddade av en glasplatta.
Där framför blev den gamle stående.
Warte nur: Balde Ruhest du auch.
hänvisar Luther till verkan av Da- avlastning ».
vids harpospel på Sauls förmörkade En s å d a n befrielse från mer eller sinne, men först och främst har han mindre tryckande känslodispositio- så o f t a i sitt e g e t själsliv erfarit to- ner, som uppenbarligen i f ö r s t a hand nernas vederkvickande och lugnande ä r a v psykoterapeutisk natur, avseen- inflytande.
Under ingen annan tid och inom intet annat folk har emellertid det musikaliska intresset varit så över- vägande etiskt orienterat som hos de gamla grekerna.
Och i noggrant sammanhang härmed, musikens cen- trala betydelse i uppfostran blivit så principiellt och systematiskt fastsla- gen och så minutiöst - in i d e min- - d e en temporär » b o t » genom sinnes- rörelsernas avreagerande, men sekun- d ä r t måste få en etisk betydelse, be- tecknade Aristoteles s o m en rening (» K a t h a r s i s »).
Han ville häri se en parallell mellan musikens lugnande och läkande verkan på s j ä l e n o c h läkekonstens bruk av avförande me- del för kroppens » utrensning ».
Sam- ma » katharsiska » verkan åter — s t a detaljer genomtänkt och ut- med hänsyn till känslor som fruktan Följeslagaren såg tårar glittra i de nyttjad, och medlidande fordrade han som 1831. bruna kindernas fåror, och han trodde att Grekernas uppfattning om de bekant också av tragedien.
åttitvååringen svårmodigt erinrades om Så främmande mycket a v detta År efter år sågo de varandra åter, sin förestående begravning.
Men sanno- olika tonarternas inverkan på omedelbart k a n f ö r e k o m m a oss, men unnat honom att behålla dessa berg Goethe och Ilmenau.
Varje gång kom han likt var det glansen av en ungdomsdag på sinnelaget.
kommer man d o c k ej ifrån, a t t det i och hennes kärlek.
förändrad, äldre, hårdare i skalet, riktad höjderna som efter ett halvt århundrade Allt varmare skimrade aftonen genom med ny besk livskunskap och befäst i En Så utformad l ä r a om musikens grekernas musikalisk-etiska teori och bröt fram och bländade dessa lyckliga de fönsterlösa gluggarnas vidöppna bräd- medvetandet av sin upphöjda och ansvars- kraftiga, fint nyanserade o c h säkert ögon.
luckor.
De hänglidna timmarnas rikedom fulla ensamhet.
Det var det sista stora symboliska beräkneliga verkningar till det g o d a flöt samman med denna djupnande glans- Ruset av det första motets sötma sval- ögonblicket, Ur konstnärlig synpunkt var och till det onda, måste naturligtvis rymd av skylös renhet.
Han önskade att nade till en klarsynt förtrolighet, blandad hans levnad till ända, och från Kickel- ha avgörande och vidsträckta kon- alla hans tankar för i dag hade varit upp- med välvilja, bekymmer och prosa.
Land- hahn tycks vägen bära rakt ner i den sekvenser a v social och pedagogisk skrivna - » det finns bra saker däri- skapet blev ett föremål för administrativa furstliga gravkryptan.
art. D ä r f ö r se vi o c k s å d e s t o r a bland ».
Nu blev det för sent.
Ingenting åtgärder och vetenskaplig undersökning, (Ur essayboken Det speglade livet, Wahl- grekiska filosoferna, som ju över gnistrade och blänkte mera, ingenting bergen malmfyndigheter och geologiska huvud taget v a r b e n ä g n a a t t a n l ä g g a ström &amp; Widstrand 1926.)
stack av och gjorde sig märkvärdigt.
Var elementarböcker, skogarna forstrevir.
etiska, sociala och pedagogiska syn- skulle orden söka fäste i denna milt strå- Ömkande (och med en lätt suck av pie- punkter på konsten, i sin lära om lande oändlighet?
tetsfull saknad) mindes han den unge di- staten underkasta musikutövandet in- Han avbröt brevet och steg ut på bac- ren i Wertherfrack som en gång mellan g å e n d e diskussioner.
Sålunda upp- ken för att följa solen sista sträckan.
Det dessa höjder hade sjungit sin vårliga räknar Platon (i 3: d j e boken om blev inget galafyrverkeri med bengaliska stormsång om » Rastlose Liebe » och som » S t a t e n ») en rad tonarter, som blixtsken och slottshrandseffekter.
Medan kunde svärma bort en hel lång arbetsdag måste f ö r k a s t a s vid uppfostran, an- glödstrimman slocknade över de bortersta med en versstump som resultat.
Han in- tingen f ö r a t t d e uttryckte o c h därvid åsarna sträckte sig himmel och jord, hela talade sig att bygden bjöd honom en ge- alltså meddelade åhöraren och den den storbyggda nejden med sina mjuka, dignare och sannare art av poesi nu då utövande klagande stämningar o c h klara massor » så ren och lugn » — kom han såg den i genomskärning, utan att d ä r f ö r var o n y t t i g a; eller f ö r a t t d e det för honom - » och så ointressant som bländas av ytliga pittoreska egenskaper.
uttryckte (och därigenom alltså be- en stor och skön själ när den m i r som I själva verket höll han på att bli sjuk fordrade) veklighet och l ä t t j a och bäst ».
av bortlängtan till nya himmelsdagrar och d ä r f ö r v a r oanvändbara f ö r krigare.
En sådan afton skulle Werther kastat en främmande värld, av hemlängtan till Over huvud t a g e t ville h a n såsom an- sig raklång i gräset och stammat saliga ungdom, frihet och konstnärsliv.
» Kennst vändbara endast erkänna t v å tonar- dityramber upp mot den kristalliska du das Land » ...
Han fick ingen ro för ter, a v vilka den ena » efterbildar » stjärnskymningen.
En sidan afton skulle Mignons sirensång.
Ilmenau greps av manlighet och ståndaktighet i kri- magister Faust från sluttningens rand rådlös bestörtning när ryktet nådde dit g e t s påtvungna faror, den a n d r a brett ut armarna efter den vikande solen att geheimerådet von Goethe hade rymt självbehärskning o c h resignation i och genomskurit rymdens frid med sin till det rövarlandet Italien.
Några för- fredens frivilliga värv.
trånads förtvivlade rop: snillningar visste man inte av.
Om han Hos Aristoteles finner vi (i h a n s O, dass kein Flügel mich vom Boden hebt!
ämnade sig tillbaka var väl ovisst, » Statslära », 8: d e boken) i huvudsak - Men denna stora och sköna själ, i vil- Han kom tillbaka, men i Ilmenau blev alldeles s a m m a uppfattning.
Men han ken rymdes både Werther och Faust och han hädanefter en sällsynt gäst.
Han g ö r ett tillägg, som till g e n g ä l d ä r en som höll dem bägge i tukt, stod tyst upphörde icke att intressera sig för gruv- a v största betydelse o c h intresse.
I inför viddernas tystnad.
industrin som han själv saft i gång, men m o t s a t s till Platon låter han samtli- Då talade kvällen, då tonade landska- många söderns solminnen miste han ga tonarter komma till användning.
-
Det blåa undret.
E De fåvitska jungfrur.
syster.
och vilken stund som helst - hans Men ögonblicket är dramatiskt så- M i n s t sjuhundra välondulerade damer över 18 år - de flesta åtskilligt dant som alla verkliga dramatiska ögon- insöpo med stor begärlighet den blick tecknar sig i våra liv, i historien, i över visdom som en dansk dam, f r u Minna det äkta skådespelet på scenens bräder: Maxen från Köpenhamn på ett ohyggligt vad som långsamt mognat, vad som blandspråk för femte och sista (låt oss omärkligt fullbordats, vad som länge le- hoppas det!)
gången tillhandahöll på Mu- gat under springer för en yttre stöt i da- sikaliska akademien en dag i förra vec- gen.
Och i detta ögonblick måste man kan.
Det var föredrag för domer.
Det är bekänna färg, stå för eller förneka vad alltid något misstänkt!
Det handlade som förut i undangömdhet ägt sin verk- enligt annonsen - om Kvinnans kärleks- liv - Föryngring och sexualpotens.
Det lighet.
Dramat rullar upp sig, mänskorna kal- tog två timmar med tio minuters paus, som de flesta använde till inköpande av las fram på scenen.
Fadern star plöts- den reklamerade boken, däri råden om ligt på sju famnars vatten och stirrar oför- h u r ögonhår skulle k u n n a b l i långa, huden stående på sina » egna barn ».
Och den ungdomlig och rynkfri, figuren smärt och snälla mostern kommer med glatt mod smidig och till sist hur mannens kärlek från sin lantliga tillvaro med sina ung- skulle bevaras.
utförligt lär stå.
domsminnen.
Även hon skall in under Men det som sades i föredraget var händelsernas press, tillsamman med den nog för att inge ett otroligt äckel.
Icke tills hon når fram över föreläsarinnan, ty hon gjorde nog levande ungdomen så gott, hon kunde.
Icke över att de 700, till de äkta.
stilla orden.
som kände sig i avsaknad av dessa be- kamratkretsarna bli förvandlade inför hag, e j sutto hemma och väntade sin brud- ens ögon.
Ur det gråa töcknet, som är gum och sparade s i n olja.
Nej, det de arbetslösas skaror, blickar fram män- smärtsamma är det, att glansen bleknar niskoansikten, karaktarer och öden.
kring de fåvitska jungfrur, som för att Men det viktiga är ändå icke att allt hålla sin låga brinnande måste använda detta blir synligt för oss.
Det avgörande en sådan jattelist.
När ridån går upp till första scenen av är att detta syskonpar, som för sina ny- A.N.
det skådespel som bär namnet » Det blå funna värden så generöst ger ut sin friska undret », Sitter en sjutton års gosse i sin produktivitet - liv, flod och framtid slutna lycko- och drömvärld och ordnar kommer att an3 konsekvenser av ännu verkligen det blåa undret.
Det spelades sin frimärkssamling.
En människa kom- större och mera förkrossande innebörd, på alla händer så friskt, så äkta, så utan mer in i rummet och ett ord faller som men i samma andedrag insuper morgon- teaterpose, att man helhjärtat fick följa kommer den världen att i ett ögonblick luften från en ny dag, än så länge inhöljd och inandas dess levande rytm, dess kraft brista sönder.
Inga yttre händelser i det i mörker.
Ur detta strålar skådespelets och skiftande nyanser.
Helsingfors den 15 mars.
avgörande ögonblicket.
Ett ord från en kraft.
Honorine Hermelin.
människa, som pojken träffat var dag På Svenska teatern i Helsingfors talade tt revolutionstillhud har ju blossat upp och sjunkit tillbaka i Finland.
Den som under tiden hott i Helsingfors har väl ej märkt så mycket av de spännan- de händelserna.
De återljöd i små tid- ningspojkars rop för sina ständigt nya extrablad, och den som hade tur kunde en dag få se krigets grövsta symhol, ett tank-kompani, rulla genom den solhelysta esplanaden.
Vad som starkast kändes, och fortfarande känns sedan stormen be- darrat, är luftens mättnad av oförlösta händelser, av outhärdliga motsatser, av rykten, av politiska mord, av att vad som helst kan hända vilket ögonblick som helst, i vilka proportioner, vilka former som helst.
Men händelserna och vad som ligger där bakom av skärande motsatser av hit- terhet, nöd och övermod, har rullat in sig igen i sina dimmor och sina förstäck.
Lappo vilar på hanen, undersökningarna fullföljas inte vidare, det första politiska mordet har ännu ej, som det varslats, följts av något mera.
Mitt i detta stillestånd träder ett drama fram på Svenska teaterns scen i Helsing- fors.
Det blå undret av Hagar Olsson har i kväll haft sin urpremiär på Svenska teaterns hemtrevliga och intima scen.
Och med ens, genom detta skådespel, springer i dagen det fördolda spelet hakom det liv vi lever, motsatsernas kraft att i ett ögon- blick mogna, stilla människa mot männi- ska, bror mot syster, generation mot ge- neration.
Skott smäller, nya sånger sjun- gas.
Men bakom blir förnimbar den ännu större kraft, som tycks vara tillskyndaren av undergången och de obotliga revor, som ingen kan laga, men som också smälter om och smälter samman och spri- der ett ljust sken över horisonten.
» Det blå undret » är ett frimärke, väl- känt säkerligen för filatelister, ett sällsynt och dyrbart feltryck av ett engelskt 2 pence märke av blå färg.
praktik synes gömma sig en allmän- giltig kärna, och att det ä r mer en olikhet till graden än till arten, som på dessa områden skiljer dem från en senare tid med dess förändrade musikstil och dess komplicerade själsliv.
närliga » njutning, som ligger i den sättas fastare och mera allmänna, den punkten har en mångårig strid djupa tillfredsställelse, som ett så traditionsmässigt inarbetade associa- fylligt och omedelbart intryck av en tioner.
Sålunda leder kyrkomusik, för att i å r förlora den igen!
människas själsliv måste militärmusik och dansmusik i all- I en motion i första kammaren skänka hans sociala instinkter.
Men mänhet de olika åhörarnas föreställa hemställer fröken Hesselgren, att i enlighet därjämte måste också själva d e skif- ningsverksamhet i någorlunda be- riksdagen måtte besluta tande känslofärgerna, allt efter som stämda riktningar, bundna vid de d e i oändliga nyanser kommer till bekanta och förtrogna klangerna och Hesselgren påvisar, dels att mer- uttryck genom tonerna » smitta av rytmerna, kostnaden endast skulle uppgå till 7,848 kr., dels att likalönsprincipen sig » på hans eget momentana käns- lotillstånd och framkalla vagabonde- De väckta känslorna kunna fram= numera genomförts vid övriga ny- rande känsloströmmar av ä n ljusare, kalla handlingar på gott och ont.
reglerade konsekvenser fackhögskolor inte torde vara och att farliga- dess än mörkare färgton, som på olika Men därmed ä r det ändå inte gi- re när det gäller gymnastiska cen- sätt vill förena sig med den kontinu- vet att dessa associationer verkligen tralinstitutet än när det gäller dessa.
De kvinnliga kårsammanslutnin- erliga underströmmen av » njutning ».
också praktiskt för till den handling Vidare förefinnes i välkända psy- vars riktning de suggestivt kunde ha garnas Centralråd ha ävenledes, med hänvisande till sin skrivelse av 1926 kologiska förhållanden möjligheten bestämt.
Det kan mycket väl inträffa i samma sak, beslutat en hänvändel- för, att de sålunda överförda käns- att » njutnings » - känslan och de ge- se till statsutskottet med begäran om lorna hos mottagaren kan framkalla nom » smitta » överförda känslorna Iikalönsprincipens genomförande på föresställnings-associationer, under endast framkalla associationer av så denna punkt.
kan heller inte tänka sig an- Musiken som förmedlare av vilkas inverkan de med känslorna in- ringa suggestivkraft — om de över nat Man än att utskottet vakar över att givna, men ännu alldeles obestämda huvud framkalla associationer —, rättvisan blir tillgodosedd.
känsloskiftningar.
I fråga om musik (vi bortser h ä r handlingsimpulserna kan dirigeras i att en påvisbar praktisk inverkan på — — karaktär och handlingsliv alldeles ifrån den s. k.
» programmusiken », bestämd riktning.
som redan har överskridit gränsen Olika föreställningar framkallas uteblir.
Eller det kan också hända, för tonernas naturliga uttrycksmöj- av och knytas till dansmusik att de - i de genom musiken väckta känslorna - gömda och genom ligheter och upptagit » litterära » ele- och kyrkomusik.
associationerna riktningsbestämda ment i sig) förefinnes över huvud rent taget icke motsvarande konkreta Man måste väl tänka sig, att tra- handlingsdispositionerna föreställningsmeddelande.
Det enda ditionen hos grekerna knutit allt neutraliseras, genom att känslorna direkta budskap den » abosluta » mu- fastare associativa förbindelser mel- själva » lever u t sig » och får ett siken med hänsyn till sitt innehåll Ian de i musiken » innehållna » rena lugnande och helande utlopp - den har att bringa åhöraren ä r budska- känslorna å ena sidan och bestämda av Aristoteles betonade » karthar- pet om det starka, böljande känslor- värderingsinställningar och hand- tiska, påverkningen alltså, som kan nas liv, som i skapandets ögonblick lingsriktningar å den andra.
Däri- bli av den allra största etiska och fyllt konstnärens själ och som i genom nådde man fram till att av pedagogiska räckvidd.
Men det kan sålunda också forma konstverket funnit sitt utlopp och sitt exempelvis vissa bestämda tonarter uttryck — samma budskap, som väl som säker verkan kunna påräkna sig så, att de väckta känslorna posi- utgör all konsts innersta nerv och framkallandet icke blott av » klagan- tivt » eldar till dåd » i de uppdykande egentliga innehåll, men som genom de stämningar » och » extatisk hänfö- associationernas riktning.
- I så- tonernas abstrakta medium kan bäras relse » men också av karaktärsegen- dana fall återupplever vi verkligen fram med en sådan intensitetens full- skaper, som veklighet och lättja, den musikens fostrande inverkan, het och nyansernas rikedom, som manlighet och ståndaktighet, själv- vari antiken såg dess egentliga etiska innalunda kan rymmas inom de mer behärskning och resignation.
Också betydelse och som för oss endast i hos oss kan ju de framkallade asso- säkerhet, styrka och nyanser genom- konkreta konstarternas ram.
I samma öigonblick som nu detta ciationerna med deras i regel så lösa gående ä r av lägre valör än greker- känslornas budskap uppfattad som och flyktiga karaktär stundom er- na räknade med.
sådant av den, som har öra att höra med, måste det hos den estetiskt mot- Kungl.
Hovblomsterhandel Säg det med blommor!
tagliga åhöraren framkalla själsliga Västerlånggatan 14.
STOCKHOLM Blomsterförmedling till in= och utlandet - reaktioner av känslas natur.
Dels Telegr.adr.
: Flatow.
Telefoner: 10506, Norr 2117.
Postgirokonto 549 den starkare eller svagare » konst- de goda våfflorna visa vad kooperativas mjöl förmår — — — Gymnast- undervisningen.
— kommer hos honom den estetiska ¨ ställningen inför ifrågavarande konstverk att ersättas av en intellek- tuell eller oftast och urligast väl inställning.
just av en etiskt-prak Emellertid synas de psykologiska hetingelserna för a t t åstadkomma en etisk inställning likväl förhålla sig Praktiska synpunkter eller este= väsentligen annorlunda och betydligt mindre enkelt i fråga om tonkonsten tiska?
För att — med en modern ana- än i fråga om dikt och bildkonsterna.
lys ’ hjälpmedel - komma fram till H ä r ä r det ju en bestämd, f ö r publi- en psykologisk förståelse av möjlig- kens inre eller yttre blick upprullad heterna för en sådan musikens etiska handling eller situation, som i kraft inverkan, i v i l k a den kan tänkas av sina suggestiva möjligheter kan komma till stånd och den räckvidd åstadkomma den avgörande för- den kan antas uppnå, måste vi allra skjutningen och nå till att inställa först göra klart för oss att musiken åskådaren pro eller contra den med- ju ingalunda är den enda konstart, delade föreställningens realiserande.
som den stora publiken vanligen och naturligen gör till föremål för etiska domar och praktiska krav.
J u mindre läsaren och åskådaren är mottaglig för diktverkets resp. konstverkets egentligen estetiska intryck av den själsliga bakgrunden för den skild- rade handlingen eller situationen, ju mer onyanserad och avtrubbad hans inlevelse i det genom konstverket ut- tryckta känsloliv, som i protluktions- ögonblicket har besjälat dess ska- pare, formar sig, i desto högre grad — (Forts. fr. sid.
1.)
krav, utan hela den utredningsappa- rat, som i varje fall visat sig oförmö- gen att frambringa en lösning.
Ett betänkligt bakslag från fjol- årets ståndpunkt är även regeringens förslag att placera de kvinnliga Iä- rarna vid Centralinstitutet i lägre lönegrad än de manliga.
Även på av norna äntligen fått likställighet — annan med principen lika lön för lika be- \ av^, H.FLAT0W —
t i o n d e årgång.
Lördagen den 19 mars - N:r 1932 p i TIDEVARVET för 1932 Pris 6: - Kr.
12-13 Snapshots från N.
F Från Kreugers domäner.
(Forts. fr. sid. 1).
de, så allestädes n ä r v a r a n d e som d ä r oändlighet, maskiner s o m göra allt.
uppe i h a n s t y s t a d o m ä n e r - n å g r a En karl är nog f ö r en hel sal.
H a n d a g a r innan underrättelsen k o m f r å n behöver b a r a gå och l ä s a a v på mä- Paris.
Just i d e s s a tider a v d e t m e s t tartavlorna, de visa h o n o m allt v a d intensiva beroende a v arbetsmöjlig- h a n behöver v e t a om tryck o c h f a r t heterna, n ä r a r b e t a r n a hjältemodigt o c h vill h a n maskinen n å g o t ställer k ä m p a, inte l ä n g r e på m e n under h a n in e n visare på e n viss siffra, så svältgränsen föreföll h a n s namn som uppfyller d e n h a n s minsta ö n s k a n.
en rentav mystisk makt.
I s t u n d e r Men takten d r i v s upp o c h av d e a v förtvivlans s k ä m t s a m h e t s a d e människor, som ännu behövs, t a r man: Nu skriver vi till Kreuger, f ö r m a n u t v a d man k a n f å i arbetspre- nu måste vi h a a r b e t e - precis s o m stationer.
F ö r resten finns d e t a n d r a trogna svenskar u n d e r å r h u n d r a d e n avdelningar, s v a r t a avdelningar, d ä r ä n d a till den d a g i d a g är b r u k a t i a r b e t e t är h å r t och farligt nog.
yttersta nöd v ä n d a sig till konungen En fjärdedel a v N o r r l a n d är i själv.
Kreugerkoncernens ägo, s k r e v o tid- N ä r Kreuger f ö r v ä r v a t Svartviks- n i n g a r n a vid Kreugers död.
En v e c k a b u k t e n s fabriker o c h s å g v e r k s ö d e r i S u n d s v a l l s t r a k t e n ä r n o g f ö r a t t få om Sundsvall, h ä n d e d e t en d a g, be- e n a n i n g om v a d e n tryckt trävaru- r ä t t a d e a r b e t a r n a, a t t h a n i flygma- världsmarknad vill s ä g a.
O c h v a d skin t o g sitt n y a l a n d i besittning d e t betyder a t t j o r d och naturtillgån- dess j o r d h a d e h a n a l d r i g beträtt.
g a r i o b e g r ä n s a d utsträckning k u n n a D e t m å s t e h a varit som e t t s t o r t ägas a v e n enskild människa.
spel för honom, s a d e a r b e t a r e n f r å n M a n skulle k u n n a fylla s p a l t e r H a n tänkte inte på att d e t med människoöden f r å n d e s s a egen- Nyhamn.
v a r f r å g a om människor.
D e g a m l a domar, som k ö p a s o c h s ä l j a s i e t t sågverken och fabrikerna l a d e s ner.
s t o r t spel.
C.
H.
På K l a m p e n b o r g, d e n lilla ön mitt e m o t N y h a m n, d ä r e t t åttiotal m a n, varav femtio med familjer, h a f t sin utkomst a v sågen, har arbetet legat nere s e d a n i oktober.
Då h a d e så- g e n g å t t i tre och en h a l v m å n a d o c h tre veckor på vintern.
D ä r kom- m e r d e t väl a l d r i g i gång mer, s ä g e r (Forts. fr. sid.
1.)
m a n, utom litet s k e p p n i n g till våren, men den är snart slut.
Hela befolk- fransmännen utmed hela den politiska, - - Den franska - synpunkten.
ningen är sålunda berövad varje möjlighet till a r b e t s i n k o m s t inte blev det några platser över vid an- dra f ö r e t a g, som man blivit lovad.
S å g e n ä r b y g g d 1888.
- O c h o m fabriken h ä r o c k s å skulle komma i gång nu, blir det i a l l a fall tre man som f å r gå igen.
De h a r satt i n en ny massaösare — Kreugers namn har blivit rationa- Iiseringens symbol — och a r b e t s l ö s - hetens.
Norr om S u n d v a l l ligger Ö s t r a n d, den väldiga nybyggda sulfatfabri- — -.
, fronten äro övertygade om sin goda rätt vis-á-vis reparationerna, så veta de myc- ket väl, att de inte lära få se mycket mer utav dem, att de ha världsopinionen emot sig, och att ytterligare » upplysning » bara skulle irritera.
Den franska politikens forcerade hård- het får väl närmast sin förklaring i ett osäkert segrarfolks svaghetskänsla, en med rätt eller orätt alltigenom med- veten svaghet gentemot Tyskland.
Och bakom detta sinnestillstånd ligga natur- ligtvis alltjämt världskrigets fruktansvär- da erfarenheter av vad man alltjämt ser ken.
D ä r hade mycket folk fått löfte som tysk expansionslystnad, tysk aggres- om sysselsättning, Dit skulle man sivitet och tysk kraftutveckling.
Den hår- flytta över dem f r å n a n d r a håll f r å n da stämpel, som under dessa a r prägla- fabriker som stoppat.
blev des i den franska folksjälen, den kräver f ä r d i g t till årsskiftet, den provkörde lång tid att försvinna.
Och den officiella o c h gick bra.
I februari blev det tyska politiken att utan nämnvärd diplo- strejk med anledning av konflikten matisk grace slå nävarna i bordet (så se inom massaindustrien Fabriken skall fransmännen i varje fall händelseförlop- ha en kapacitet på Pet) och förklara att nu ä r det slut med ton pr år.
Den sysselsätter vid f u l l Betalningarna, kalla en förbittrad måste protest, ögonblickligen inte så mycket fram- d r i f t o m k r i n g f y r a h u n d r a man.
Un- der förutvarande förhållanden skulle för själva saken, utan emedan den natio- det behövts bortåt tusen man.
Fyra- nella prestigen kände sig träffad på sin h u n d r a man motsvarar vid andra fa- ömtåligaste punkt.
Det gällde att visa briker e n produktion på k a n s k e att man inte var svag, även om man visste, att motståndarens sak var starkare.
25,000 ton.
Det ä r sannerligen icke med någon en- O c k s å nu, f a s t ä n d e n står - - extra förbund ordförande.
åtgärder, som förbundet vidtagit, och ut- talar sin vördnad för Briand och Natio- nernas förbund (!).
Kort applåd från samma håll som förut.
En redaktionskommitté tillsättes för att sammanföra och redigera alla uttalanden som gjorts.
Ordföranden, M. Hymans, sköter klubban utmärkt, taktfullt och snabbt.
Den 11 mars.
Assembléens åttonde arbetsdag.
En re- solution ä r antagen och en kommitté för medling och förlikning är tillsatt.
Assem- bléen är ajournerad, men kan snabbt sam- mankallas.
Kommittén, som skall arbeta i Genéve, består av assembléens ordf., M. Hymans, » de tolvs av rådets medlemmar och representanter för sex länder, genom sluten omröstning utsedda.
varibland även Sverige.
Min schweiziska granne på läk- taren säger att Sveriges anförande var bra.
Kina avstod från att rösta därför att inga instruktioner kommit från Kinas re- gering och Japan avstod därför att Japan ej godkände alla punkter i resolutionen.
Då någon avstår från att rösta blir röst- ningen på så sätt ansedd som » enhällig ».
Kommitténs rapport skall snarast Iämnas, senast den 1 maj.
Man torde väl kunna säga att världs- opinionen har talat.
Visat god vilja och en viss bestämdhet.
Den kräver respekt för traktaten och häller på Nationernas förhunds värdighet.
Men man f å r vara beredd och ej hoppas för mycket.
Anna T. Nilsson.
Genéve den 7 mars.
dag tala stormakterna.
Långa och omsorgsfulla tal.
Tomma tunnor skramla mest.
Timmarna gå.
Man vet knappt till slut om Kina anfallit Japan eller Japan anfallit Kina ...
Den 8 mars.
Tio större eller mindre, mest mindre.
stater ha i dag redogjort för sin ställning till frågan.
Vad som på en minut kan relateras i korridoren utanför, tager lång tid för a t t bli framfört med vänskaps- betygelser åt båda sidor, en början, en mitt och ett slut på anförandet, o.s.v.
Men de ha förslag att komma med, stå på sig så gott görligt är ...
Under absolut tystnad - eljes hälsas alla av en kort applåd, åtminstone vid deras första framträdande stiger nu Mr Yen från Kina fram för att göra sina sluterinringar.
Han talar tydligt och bra.
Han framhåller att N.
F:s akt blivit bru- en första ryska ljudfilm, som visats i Sverige har haft premiär på ten dels genom att kinesiskt område bli- Det ä r den mångomskrivna Vä- vit besatt, dels att Japan vägrat att under- ställa tvisten skiljedom och han skiljer ut frågan om händelserna i Mandschu- gen till livet, motsedd med högt spända riet frän dessa två saker.
Ihållande app- förväntningar, som överträffades.
Nå- got liknande ha vi i n t e sett förut här i I De första ljuds filmerna från Ryss= land och Norge.
— D Sture.
— låder.
Därefter kommer Mr Sato, Japans re- Han har ett sympatiskt utse- presentant.
Applåderna, som nyss tystnat för ende.
Kina, tagas upp av japaner, ehuru Mr Yen inga fick d å han kom.
Sir Simon En svag och några tyskar instämma.
hyssjning talar om omedelbar höres från och läktaren.
hotande fara Japanen för japanska liv, m. m., men tackar för alla tas av I. Kyrla: först denna lumphög, u r vilken stirrar nande med starka en bestialisk rovdjursbetar, fysionomi, flinande gri- och fräsande åt myndigheterna, sedan en bred, hederlig, av livslust skrålande, för glatta livet gnoende proletär, den förste på skansen att försvara Det Nya.
D e vilda barnens organisatör, framställd a v N. Batalov, är också ypperlig, just en sa- dan man, som skall åta sig och lyckas att ur en flock förvildade krabater locka fram ansvarskänsla och arhetsdrift.
I sistnämnda avseende har filmen också en tankeställare att ge oss, som eljest inte tro på kommunismens framtidsmöjligheter i värt land.
Denna Mustafa, som ännu befinner sig i tonåren, har häktats för stöld tolv gånger och åtta gånger rymt från olika straffanstalter.
En sådan pojke är j u ett geni på sitt område och kan sä- kerligen bli det också på andra, såsom i detta fall, där han slutar som lagets kläm- migaste arhetare.
Är det något förnuft i att spärra in honom på en uppfostrings- anstalt eller i ett fängelse, därför att han av en olycklig slump inte fått den upp- fostran, som påtvingats t. ex. hans do- mare?
Vägen till livet propagerar i för- sta rummet inte bolsjevism, utan humani- tet, en förnuftig pedagogisk humanitet, som vi högtbildade européer, vilka be- gagna varje tillfälle att skälla på det bol- sjevikiska barbariet, borde lära något av!
S amtidigt idig med den första ryska ljud- filmen hade den första norska Ijudfil- men premiär i Stockholm.
Även om den inte på långa vägar når upp till den förra.
ä r det beklagligt, att den inte kunde hälla sig ens en vecka på Skandia.
Den heter Det stora horndopel.
Och den ä r genom sitt motiv, sin friskhet och sin sociala satir en alldeles utmärkt film.
Handlingen lir byggd på Oskar Braa- tens även här i landet uppförda lustspel.
Det viii säga, det ä r egentligen två hand- lingar, som på ett par punkter löpa ihop.
En något bortkommen arbetarpojke.
som blygt uppvaktar en ung fabriksar- heterska, blir satt att vakta sin framfusige rivals barn med henne, ja, får till och med åta sig faderskapet på pastorsexpe- ditionen.
Samtidigt utspelas på denna en strid mellan en nykläckt nitisk kapellan, som försöker spela Brand genom att mo- ralisera ogifta arbetarmödrar — mot iiverklassens snedspräng ä r han milt för- Stockholm.
Filmen uttrycker framför allt låtande och Evensen, ett gammalt fak- något, som inte finns i det döende väster- totum, som pläderar för tolerans, » annars landets antingen småborgerligt idylliska, mister vi alla våra kunder ».
Emellertid, socialt pessimistiska eller romantiskt till- i sin snöpliga roll växer den unge arbe- bakablickande filmkonst, och det är hän- taren, får stål i ryggen, tuktar rivalen förelse!
Om det inte finns något annat i och erövrar kvinnan.
Och på pastorsex-, S.S.R.
så finns det åtminstone en peditionen, där de kommersiella synpunk- social nybyggaroptimism, en tro på till- terna segrat över det sjätte budet, lyser varons produktiva krafter, en vilja till åter nade ' s solsken.
liv, som torde vara enastående i världen.
I fråga om komposition ä r filmen inte vägen till livet, en historisk skildring alldeles mönstergill.
Men fotograferingen manifestation i orden » vi tyskar frukta från 1923, handlar om en flock vilda barn, är bra gjord i stort sett.
Och spelet är Gud men eljest intet i hela världen, den som förvandlas till produktiva samhälls- på alla händer utmärkt, framför allt letar man fåfängt efter.
Man kan sna- medlemmar.
Först f å de arbeta i en till Agnete Schibsted-Hansson som den ro- rare fråga sig vad det egentligen finns i fabrik inredd gammal kyrka, sedan bygga busta och kloka gumman Petra, Einar gör denna världen som fransmännen icke en järnväg, och allt går, trots ett par Sissener som den snälle, unge arbetaren, Östrandsfabriken ett överväldigande tusiasm eller förhävelse som Frankrike intryck.
S t o r a, ljusa s a l a r m e d h ö g a I dag bär upp sin ställning som ledande frukta mer eller mindre.
Är det ändå återfall till destruktion och lättsinne, med Finn Lange som den tråkige och trång- rena golv o c h maskiner i kontinentalmakt.
Den rollen passar inte skuggan av ett dåligt samvete eller endast liv och lust och sång.
Slutligen kommer bröstade kapellanen O c h sist men inte fönster, alls åt landet och dess invånare äro också en hypertrofierad misstänksamhet?
den stora dag, då det första tåget skall minst Hank Aabel som den lille grinige föga intagna i t. ex. den lilla entente, som.
Som ekonom ä r i varje fall fransman- inviga banan, en strålande medborgar- men över » affärerna » troget vakande hör dit, ett resonemangsparti med natio- nen den personifierade misstänksamheten.
fest.
Men när tåget når slutstationen, pastorsexpeditionsvaktmästaren.
ner för vilka fransmannen saknar all för- Med seg sparsamhet och en nära nog irri- tystnar Internationalen, och alla huvuden Och hur älskvärt klingar inte det norska ståelse fastän han tror, att deras bistånd terande skepticism för amerikanska blottas i stum sorg, ty med lokomotivet tonfallet!
Vi längta att f å höra det snart är nödvändigt för att få leva i fred.
Den affärsmetoder har nu ett nationellt väl- följer den bäste pojken, Mustafa, död igen på en stockholmsbiograf.
Nils Beyer.
vaga pan-germanism och de dimmiga stånd byggts upp, som av Amerika att mördad av chefen för den tjuvliga, han ideologier av skilda slag, som nu om- döma hör vara ganska oberoende av lan- en gång tillhört.
Så vill filmen också på- svepa Tyskland äro så innerligt antipa- dets kreditorställning.
Men man får ock- minna om att det revolutionära uppbygg- tiska för fransmannens i detta avseende så leta efter motstycken till de kommu- nadsarbetet går fram över liken av Ryss- mycket klara psyke, men de skrämma nala anläggningar, som under de senaste lands bästa söner, och över det lyckliga honom också i någon mån.
åren uppförts i Tyskland till obeskrivlig slutet med dess kollektiva optimism fal- Tyvärr ser han inte lika klart på de förargelse bland fransmännen, som häri ler skuggan av den okände soldatens in- franska rustningarnas oundvikliga kon- sågo en medveten katastrofpolitik.
Deras dividuella tragedi.
sekvenser.
Men i gasens och luftraider- egna städer däremot äro mörka och Regissören ä r Nikolai Ekk, ett nytt nas tidevarv vill man inte heller tro myc- gammalmodiga, osunda och tränga.
Man namn i filmvärlden, som redan vid debu- ket på Tysklands föregivna militära svag- tycker sig icke ha råd att göra dem bätt- ten visar sig vara en färdig konstnär.
het, och nationalsocialisternas diffusa hat- re, det går j u att leva skapligt i alla fall.
Mästerligt har han utnyttjat ljudfilmens känslor tjäna som bevis på, att samför- Det ä r begripligt att man frågar efter rim alla tekniska resurser.
Dagbräckningen, ståndsviljan lämnar åtskilligt övrigt att och reson i den tyska jätteupplången, när Mustafa ligger död på skenorna, med önska.
De energiska ansträngningarna tre gånger så stor som de verkställda re- det för varje ögonblick växande ljuset a t t h i n d r a en tysk-österrikisk anschluss parationerna.
Detta behöver ju icke och fågelsången, som blir allt friskare och när denna dök upp i tullunionens prelimi- hindra att man nu förstår att Tyskland klarare, grodornas kväkande, alla de un- nära form riktade sig väl icke heller så ä r pressat till bristningsgränsen och att en derliga ljuden från myr och mo, vilka mycket mot själva saken som mot tanken del miljarder måste förloras på papperet, härliga scener!
Och över huvud med på en pan-germansk expansion (begrep- detta kompenseras mer än väl av en ny vilken konstnärlig takt har inte här talet pet german blir tyvärr gärna så tänjbart).
mentalitet på andra sidan Rhen blott underordnats bilderna, såsom det bör vara I dag Österrike och i morgon - - —?
medgörligheten icke tages för räddhågad i ljudfilmen, och i stället huvudvikten Expansiv är annars den franska natio- svaghet och skapar nya krav.
Ty det är lagts vid musikackompanjemanget och nalkänslan minst av allt.
Det är ett folk nu en negativ fruktan och icke någon sången — framför allt de vilda barnens, som vill leva innanför murarna i en väp- positiv ovilja som bildar bottenströmmen sedermera de unga proletärernas med- nad säkerhet som nu säges vara Euro- I den franska psyken, hur det än sedan ryckande körsånger!
pas osäkerhet.
Men hur gränsen än späc- kan se ut på ytan.
Aren skådespelarna, framför allt första- kas med fort känner sig fransmannen lika Toulouse i mars 1932. otrygg.
den anda som en gång fann sin Östrand 75,000 — 100,000 —.
- —.
