# ID: svediakorp-per357
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1908
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,098
# sentences: 717
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N: r 31.
~renanlerationspris: &amp; r kr.
2: 60 hr ... kr.
4: 50 ' 14 3: 50111~ 1: 25 Ldsnummer 10 ere.
.Prellumeration sker sllviil la~idsorten som i Stockhohn 11 niirmnste poutanstalt eller bok- handel.
I /; ... a 1: a &amp; rg.
S t o c k h o l m 1 3 Augusts 1908 ... ... 1 I Iledaktion: Redarktbr o. snsvarig iitgifvurc: hfiisterssninelsgt~tu~i 51, en tr. E L L E N KLEMAN.
Telefoner: Allm.
0868.
Riks- 12285.
- Utgifningstid hvarje torsdag.
Motttrgniugstid K1.
+a.
-.
- s t o o k h o h 1908, Alloublndets tryckeri.
I Expedition och Annonskontor: Brilstersamuelsgatnn 51, e n tr. - post- och telegrrima~ress: 1) A (1 N I, Stoekl~olm.
I 1 Annonsyris: 15 ore per mm.
Enkel spultbredd 50 mm.
br.lrqinalaunons uuder testell 15 mm: s hbjd per gang 10: -.
Rfi.batt: 5 ggr 5 Ole, 10 ggr 10 Ole, %I ggr 20 Olop 60 ggr 25 %.
Anlions b6r vara ~nlilrnntrd selisst m11ndug f.
m.
- Dr. jur. Anita Augspurg.
6r vkra lasarinnor llar i Dagny for den 2 juli Internationella I %dstr&amp;ttsallianseas styrelse presen- terats genoin en gruppbild, tagen vid kongressen i Amsterdam.
D&amp; denna grupp togs, voro einellertid hrarken 1: ste vice ordf. dr. jur. Anita Augspurg eller 1: ste bitradand; sekreteraren d: r Kathe Schirinacher n&amp;rvarande.
Vi ha 116- jet att i dag genom en sarskild bild f r a m talla dragen af dr. Augspurg.
Redan i egenskap aE juris dok- tor, hvilken grad i Tyskland sh v$il Annars aro de icke fii&amp;liga ~ n e d kvinnlighetens sanna rasende.
Men det fiirefaller dock, sorn 0111 Tyskland hade en sarskildt svl~rarbetad jordmdn.
En - tyska berattade som ett karak- tiskt uttryck fiir tiinkesiitten inom tora kretsar i heaues land, att nar on ansliit sig till r6strattsriirelse11, ade hennes slagtingar fallt * det ut- laget, att, om de fBtt valja mel-.
an att se henne som sk %despelerska er r8strattskviima, sB bade, cle valt t f6rra sAsoln lite mindre rysligt.
an behbfver blott tanka sig Anita nor, kan Anita Augspurg betecknas ugspurg ined sitt af sjalfstandig sotn fliregh~gskvini~ an.
Hon har anke praglade vaseiide mot en bak- einellertid inlagt ett y tterst energiskt nd af SA ieso.nnerande miinniskor arbete direkt fijr riSstriittsr8relsei1 i att forsth hela innebiSrdea af Tyskland och redjgerar sedan 15ingre iiljande uttalande i hennes tidniag: tid tillbaka r Zei tschrift fiir Frauen- Vi hafva aldrig varit bortskamda f ber6in.
Klander har varit v8r stinlinrechtr, soin utkornmer soin in&amp;- aadsbilaga till den af fru Minua aidiga kost.
Skoniagslos kriti k, ja.
o. in.
hatska personlige angrepp Cauer utgifna B Die Frauenbewegungr.
a varit vArt dagliga briidr.
Man De, som g % i spetsen for kvin- nornas n ya strafvanden, hafva saker- n Aste beundra energin och off ervil- ligen i alla lander ett hhrdt arbete.
iglleten hos do ltviuaor, son1 trots Man begar mart sagdt 6Everallt lwarken mer ellei * nllh ' under &amp; r s l h g kAmp st&amp; kvar i framsta ledet.
mindre an att vlickelseropen till dem, soin sofva, och Dock, anh~hgarnes skars iikas ideligen;.
det ar all- rattskraf fralristallda till dew, som kunaa men icke deles naturligt, att dar fiSrdomari1e Bro som starkast, vilja hora, skola ljuda som en melodios hviskniug.
skola de kvinnor, som tanka sina egna tanker, son1 llar torde innehas af fB kvin-
402 med sarskild makt besitter formtiga sorn fangslande i.
- - - - -- ...
- D A U.-N ' y -.
- - - haftighet reagera mot trycket.
En stor Anita Augspurg genom sin utmarkta talarinna.
Det ar nhgot egendomligt den djupa stamman med dess - morka.
... ..... I klangfarg.
Och i de talade orden, alltide karakta- ristiska, ligger makten af en stark, egenarttid persbn- lighet.
.
.
A. I&lt;.
~ k t e n s k a p s rattsverkningar enligt gallande engelsk lag.
.
,, iksom England i det hela saknar en lagbok, s&amp; w bilda de bestammelser, sorn reglera den engelska aktenskapsratten, icke ett sammanhangande och syste- matiskt helt, utan innehA1lns i olika parlamentsaktec.
Bland dessa k o de viktigaste Ma.
?r.iecZ Wonzeds Pro- perty Acts ' af 1870, 1874, 1882 och 1893 samt Mattri- monial Causes Act af 1878.
Af en eminent hetydelse fijr ifriigavaraude liksom for andra omrhded af engelskt rattslif aro ock dom- stolarnas afgorandeu i sarskilda rat tsf all, prejudikaten, hvilka i.
England hafva en bindande kraft, sorn ej plagar tillerkannas dem inom andra rattsysstem. '
InomVden engelska sedvaneratten, t7$e Bzglish com- mon law, gallde urspruugligen den grundsatsen, att i och rued aktenskaPets ingliende hustruns personlighet uppgick i mannens, sunt pzbasi unica~~ersona; puia caro ?ma, savzguis uwus: rmakar aro likasom en enda person, emedan de aro ett kijtt och ett b1od.r Denna regel om makarnas personer shorn en enhet har i tillampingen stallt hustrun i fullstandigt bero- ende af mannen, han agde ratt att rtf hustrun fordra lyduad, i aldre tider hade han ock tuktoratt.
Det heter ' i en gamma1 text nbgot drastiskt: the 7ws- band] $at6 by law power and- donainion over his wife, and may keep 72er by .force zuit78ilz the bauds of cZuty, and may beat Izer, but not i n a violent or cruel mnanner, d. v. s. rmaonen har efter lagen makt och herravalde ofver hustrun och kan med tvhng hAlla henne inoln pliktens grilnser och fh- slb heme, men icke pA vftld- sanlt eller gry nlt satt D.
~ f v e n i forinogenhetsrattsligt hansdnde har den sagda regelu i hog grad kringskurit bustruns ratts- kapacitet.
Ilustrun - fenze cozert, s8som hon i lag- sprs~ket ntimnes i mdtsats mot qgifta kvinnan, fenle sole - kunde ej aga farmijgenhet, ej ingh aftal, ej tala och svara infor dornstol.
Emellertid har omf6rmiilda grundsats, som ledde till ratt mycken obillighet och hhrdhet, vasentligt modifierits genoln nyare lagstift- ning.
Men afven enligt nurarande engelsk ratt galla mannen och hustrun i mfinga fall shsom en person infar lagen.
.
:; a£ Hustrun antager mannens namn ocli .blir delaktig hans rang.
Mannen ager bestlimma boningsort, och.
.
.
hustrun ar skyldig att f d j a.
honom.
~ a k a r n a &amp; ro plik -- tiga till sammanlefuad i geinensam bostad; dock kan hvardera maken af sarskilda anledningar, s %som vid akteaskapsbrott eller misshandel, fordra samlifyets upp-.
horande.
I motsats till aldre Askbdning rhder nu den uppfattningen, att mannen icke kan .geaom tvhngsmedel.
b.terstidla sammanlefnaden, dB hustrun afboj er den- samma.
Om den ens maken ofvergifver den andra, kan emellertid den ofvergifna hos domstolen soka titer- stallande af det aktenskapliga samlif vet, restitution of conjugal rights.
Den forlupne maken Alagges d8 ge- noln ett af domstolen meddeladt beslut att htervanda.
F6re, 1884 var stadgadt, att make, som ej efterkom ett dylikt domstolsbeslut, sattes i hakte.
Nu galler, nar det &amp; r mannen, sorn dfvergifvit det gemensamma hem- met, att darest han ej inom den af domstoleu utsatta tid Atervander, ha11 forpliktas att till hustrun utgifva underh811; phfoljd for forsummelse hiirutinnau.
ar ut- matning eller hakte.
~r det hustrun, ' som forlupit mannen, kan i vissa fall afven henue Bliiggas en mot-.
.
skyldighet.
svarande.
Mannen har husbondevirlde.
Gent emot missbruk - daraf kan llustrun emellertid soka hjalp hos domstol.
Missbruk a£ husbondeviildet auses lika med inisshan- del, cruelty, p&amp; grund hvaraf domstolen kan f~rklara, att mnkarnas snmrnanlefnad skall upphora.
Mannen har ock principiellt uppsikt ofver den inre hushhlluingen.
Ehuru ledningen af liushAllet, ansttrl- lande aC tjanare, betalning af hush %llsr~kaiugar och liknande vduligen ofverlfttits till hustruu, sh har hon dock ingen laglig befogenhet harutiman, och mannen kan nar sorn helst sjalf iifvertaga skotseln af dessa angelagenheter.
Mannen r skyldig att s o j a f6r hustruns sttindsinassiga unclerh&amp;ll.
Hustrun anses vara befogad att taga mannens kredit i ansprhk fijr anskaf-.
fande af hvad sorn hor till hushtilleb och hvad som fordras f6r hennes personliga behof.
Testamente, sorn nhgon a£ makarna fore aktenska- pet upprattat, anses genom aktenskapets ingfiende ' titer- kalladt: marriage is revocation of will. '
, ' ' ' I fr %ga om Bkta makars f6rmogenhetsf brhhllanden galler, att lagen visserligen darutinnan stadgat en viss anordning, men att hithtivande angelagenheter iif ven kunua genom aftal, settlement, p&amp; annat s-att regleras.
DAUNY 403 Hvad den af lagen bestamda f6rmilgenhetsanord- eller vetenskaplig verksamhet.
Till hustrus enskilda ningen betraffar, iir forst att mkka, att den engelska egendom hbra ock medel, insatta i banker i hustruns, ratten ej kanner n Agon egendomsgemeqskap mellan namn, samt lifrantor, aktier och andra.
- - vardepapper, makm.
Har framstrader en synnerligcn vik tig olik- utstallda &amp; hustruns narnn.
liet mellan England och bfriga germanska lander, en Hustru kan iklada sig ekonomiska filrpliktelser, olikhet, grundad pA historiska skal och uppehAllen af motsvarande beloppet af hennes nuvarande och blif- socialpolitiska grunder.
vande egendom,.
och sluta aftal anghende- samma egendom.
I frhga om dylika aftal kan hon kara och svara vid domstol shorn om.hon vore fenze sole (ogift); Hustrun vinner ej genom aktenskapet nAgoir8tt mannen behofver sBledes ej for %h.&amp;da eller bitrada till mannens egendom.
Men om mannen aflider fore henne.
Hvad hon i en shdan rattegkng vinner, blir hustrun, ar hon,.darest mannen ej gjort- n %gon bestam- hennes enskilda egendom, likasom hvad hon kan for- mese i motsatt riktning, berattigad att under sin lifs- pliktigas att betala skall utgA af den enskilda egen- tid Atnjuta en tredjedel af afkastningen a£ mannens domen.
Om hon sjalfstandigt drifver yrke eller naring, fastighet, denna iinkans lott kdlas dower eller freebench lir hon, i hvad afser hennes enskilda egendom, under- (ankesate, lifgeding).
Om mannen d6r utan att hafva kastad konkurslagen pB samma satt sorn om hon vore upprattat testamente, fAr hustrun r&amp;tt tillsen vjss del en ogift kvinna .. af hans lirsa egendom, en tredjedel om barn finnas, Hustru kan till form&amp;n for sin enskilda egendom eljest halftea.
taga en liffbrsakriug p&amp; sitt eget eller sin mans lif.
, Manuens ratt Gfver hustruss egendom var ursprung- Om mannen tar en fijrsiikring &amp; sitt eget lif och for- ligen mycket vidstrackt.
Mannen anshgs aga en niistan klarar densamma vara afsedd till forrnhn for hustrun oinskrankt ' fijrvaltningsratt af helines i boet inforda eller barnen, eller om hustrun forsakrar sitt lif till for- fastighet,, fieeFtoll, och afkastningen ditraf tillhorde miin for man eller baru, s&amp; sattes en sbdan forsakring honom allena.
~ e ' liisa egendom, cltattels personal, under sarskild vhrd, och d&amp; den forsakrade aflidit, sorn hon fore giftermhlet iigt eller under aktesskapet haftar filrs&amp;kringsbeloppet ej for den f orsakrades skul- erhdlit, ausfigs likaledes till foljd af aktenskapet blifva der, utan tillfaller den eller dem, till hvilkas formhn lnannens tillh6righet, med undantag ondast af hennes forsakringen tagi ts.
ghng- och saugklader samt prydaader, paraphernalia, Gift kvinna, sorn har enskild egendom, ar ansvarig sorn voro henne ensam f6rbehAllna.
for sin mans och sina barns underhiill, darest dessa Ernellertid har under senare half ten a£ 1800-talet nfalla fattigvkden till last.
lagstiftningen, i allt storre utstrackuing medgifvit hustru Enligt parlamentsakten af 1882 kan gift kvinna rtitt till sjalfstaudigt forvarf och besittande af egen- utses till att verkstalla ett testamente och rttt forvalta dom.
Redan i Divorce Act af 1857 iir en sfidan ten- arfsmedel eller innan egendom.
Om hon ef tersatter dens antydd.
Och genom den ofvan n&amp;mnda Mamied sina skyldigheter harutinnan, sS, att skada uppkommer Wonzm ' s Prop ?-ty Act nf 1870 Astadkoms en icke ova- for den, som egendomen tillhor, s&amp; ar hon ensam med sentlig forandring i hustruns riittsliga stiillniag i for- sin enskilda egendom ansvarig for shnma skadas er- haUande till mannen.
Denna parlamentsakt medgaf sattande; mannen haftar darfor, endast om han in- namlingen At hustrun, att under iiktenskapet kunna blandat sig i f6rvaltningen.
- dels forvarf va vissa slag af egendom, som betraktades O1n hustrun l h a r eller anfortror mannen penningar som hennes enskilda tillhorighet, darof ver mannen eller annan egendom, och mannen diirefter r %kar i I&amp;e agde att forfoga, dels ock att vid domstol kara konkurs, bekohrner hustrun for namnda lhn utdel- och svsra i mA1, sorn rbrde sadan egendom.
ning fdrst sedan samtliga mannens * ofriga borgenarer DarpB foljde den synnerligen betydelsef ulla Mar- f&amp;th sina fordringar till fullo betalda.
ried Wonzen ' s Prope~ty Act af 1882, liksom den fore- Hustrun ar, intill beloppet a£ sin enskilda egen- giiende giillande for England och Irland men ej far dom, ansvarig far de.
skulder, hon kan.
hafva gjort Skottlaud.
J3nligt denna lag kan en gift kvinna sAsom fare aktenskapets inghende, och hon kan ensam, utan enskild egendom, separate pul.ope ?.ty, forvarfva, innehafva bitrade af mannen, svara i1~66r ratta i frhga om d d a n a och genom testamente eller amorledes disponera of ver skulder.
Mannen svarar for hustruns f ore iiktenskapet fast och 10s egendom, shorn om 11011 vore ogift, utan Adragna skulder intill beloppet af den egendom, sorn att hon darvid behofver anlita nHgon god man.
Hvarje hen ' af eller genoln heune bekommit.
kvinna, s o i ingAr aktenskap efter det ~trmnda lag De ' har Atergifna stadganden hafva tillampning (den 1 januari 1883) tradt i kraft, fbs son1 sin enskilda li aktenskap, inghigna efter det 1882 Brs lag med den egendom rakna, hvad hon agde vid akteu~kapet~s in- I januari 1883 tradt i kraft; for tidigare ingilngi~a ghende samt hvad som diirefter tillfaller heme.
Dit aktenskap galla i viss mAu andra bestiimmelser, for hor ock hvad hon genom eget arbete kan forvarf va hvilka det blefve for vidlyftigt att har redogijra.
sorn l6u eller arfvode, i handel, yrke eller industriella foretag, som skirtas af heme skildt f r h mannens Vid sidan af den ofvan angifna lagbestamda.
ord- aff arer, &amp; fvensom f ~ r v a r f genoni litteriir, konstnarlig uingen fijr ak.ta makars inbordes egendomsfijrhAllan-,. '
' ',
DAGNY 404 den, medgifver emellertid den engelska ratten frihet for makarna att genom ett aftal, settlenzent, ordua nirmnda f6rhAllauden.
Och i sjalfva verket ar, sar- skildt bland de ekonomiskt battre lottade klasserna, en shdan aftalsrnassig auordning den vanligaste.
Besta.mmelserna i den galnla conznzon law, som forliinade mannen den mest.
vidtg8ende befogenhet med afseende &amp; hustruns egendom, voro for stranga och obojliga for att kunila ofbrandrade inpassas i en modern samhallsbyggnad.
Man sokte darfor och fan11 medel att afskilja viss f6rlndgenhet till hustruns en- skilda nyttjandr.
Darvid aaljtades frRn borjan den for engelskt rattslif st % karaktaridtiska tmst-institutionen.
Begreppet trust betecknar det fortroende, sorn en per- son, settior, gifver en annan, irustee, dB ph denue andre of verlates den legala eller formella aganderat ten till viss egendom att af honom.
tillhanda11A.llas en tredje for nytta eller bruk pA visst satt.
Redan tidigt blef det sed, att mellan blifvande makar eller mellan manuen och brudeas f iiraldrar slots fore aktenskapet ett aftal, ante-nuptial settlenzeni, hvarige.nom viss egendom aufortroddes At en.
trustee, sorn skulle innehafva samma egeadom till den gifta kvinnans uteslutande nyttjande.
~ f v e n den akta man- nen kunde vara trustee for sin hustru, och den sAlunda ' ' afskilda fiirmogenbeten.
blef hustruns, enskilda egen- dom, separate property.
Vid Courts of Equity (de engelska domstolar, sorn domde .hufvudsakligen efter billighe t och naturlig riittskilnsla) ansbgs en slidan anordning hafva den verkan, att en gift kvinna agde samma bef ogenhet ijf ver iftilgavarande egendoln som om hou vore ogift.
,.
For att gora viss egendom till hustruns enskilda ar det ej noclvaudigt att iakttnga nhgon viss form, endast vederbijrande settlor klart och tydligt tillkanna- gifver sin afsikt, att hustrun skail ilga oinskrirnkt ratt till egendomen, utan att manneu darofver skall hafva n6gon uppsikt.
Hvad hustrun forvkrfvar for medel,.
horande till hennes eqskilda egel~dom, blir ock enskild egendom.
~ f v e n efter aktenskapets ingtiende kan egendom afskiljas som h.ustruns enskilda; Aftnl darom, som kallas post-mg~tial settlenzent, kan dock i vissa fall blifva ogiltigt till foljd af i ?skridande frBn borgenarer.
I den ofvannamnda JfarriecZ Wonzen ' s Property Act.
af 18.82, f6rklaras; att aktens bestammelser ej afse att upphafva eller.
gora nAgot intrhng i ratten att vare sig fore eller, efter aktenskaps ingkende sluta aftal i f rhga om makars inbordes ffirmagenhetsf ijrl18llanden.
En social skola f " d kvinnor.
- t t intressant f ore tag, sorn vunnit stark tillslutning blem, lara kiinna den socialekouomiska utvecklingen, fr %n flera olika 11811, har nyligen satts i glng af sorn under de-gistst Brtiondeua fijrandrat de valsijue- nhgra tyska kvinnof, nalnligen en social kvinnoskola rade kvinnornas verksamhetskrets i det den skapat en i stil med de amerikanska ~Scbools of Philanthropy~.
klyfta mellan rika och fattiga, som det forst och frambt Har kunna unga flickor, tillhijrande de mera burgna 8r de battre lottade kvinnoruas plikt att hjalpa till att klasserna, efter slutad s k o l k u.
~ genonl en planmassig begriiasa ..
Den socia.la skolan skall vidare .gifva dem, som undervisning komma i tilIf#lle att forvarfva en bild- ning, sorn kan bli en betydelsefull forberedelse for de- vackts till insikt om sina sociala plikter, de kunskaper, ras .uppgifter skvtil i heni.nlet sorn i det sociala lifvet.
som ilro nodvandiga, for .att kunna blifva till en verk- Har kunna de lara sig allt,, som en bildad kvjnnn lig social hjUp.
Den, son1 vill lamna .en skdan hjiilp, ~n&amp;st; e veta for ntt kunnn fylla cle kraf, som sa~nh~illet antingen som frivillig ' eller soin betald arbeterska, och hemmet staller ph dem.
mhste forst och framst lara k a m a de orsaker, som I en redogijrelse for skolans andamiltl, s o ~ n skolans skapa den sociala uoden, och rniste veta, hur latt v %r blifvande forestBndari~ma, froken.
Alice Salomon, lam- nuvarande ekonomislca ordning gijr.
dell svage vau- na.r i Die Frau, heter det pR foljande satt: Man har mliktig och htitsk.
Ron miste ocksh Iara kanna de ofta klagat ofver att kvinnornn icke Bro utbildade till institutioner och lagar, son1 stat och konmiuner inrat- den verksamhet, sorn man betecknar so111 deras watur- tat till de samre lottade klassernas skydd.
Hon bor liga k a l l ~, att hvarje nior forst genom att sysselsatta vara fortrogen med fattigvhrd och 1ne.d den allmaana sig med sina egna barn fAr inhamta pedagogiska erfa- barnfOrsdrjningen lika val som med fiSrsakringslagstift- renheter och kunskaper.
Om man vill satta v %r tids ning och arbetarskydd.
De uuga flickornas utbildning for den husliga och uaga flickor i s t h d att fylla sina uppgifter i fainiljen battre och mera omfattande an hittills, sB lnbste man sociala pliktkretsen Zir det 111A.1, son1 den socialn kvin- lata.
dem inhainta ett visst mBtt af pedagogisk kun- noskolan uppstiillt for sig.
Den vill skaoka en bild- skap och systematiskt] Bra dem att vhrda och syssel- ning, son1 motsvarar v8r tids forhhllauden och kraf, satta sig med barn.
Men de unga flickorna .skola den vill ge kvinnorna en efter derns!
nutids uppgifter ocksB giiras fortrogna med vbr tids stora sociala pro- afpassad, modern# bildning.
Vid piclau btiraf skad '
PA det sista stadiet fhr eleverna den egentliga - den vara en fackskole, som utgdr en forberedelse till fackliga utbildningen for det sociala.
arbetet.
Har tra- .sAval betaldt sotn ' frivilligt socialt arbete.
Undervisningstiden ar fastslagen till t v i Ar.
Det der sociologien.
och dartill ho~ande kurser i forgrun- .forsta stadiet skall utbilda de unga flickorna for deras den.
Efter engelska och amerikanska bildningszinstalters plikter i familjekretsen och dessutom vacka deras in- - tresse for sociala frAgor.
De pedagogiska amnena monster kommer foresthndarinnan att hhlla sarskilda: skola har bilda undervisningens centrum - och ytterli- frhgelektioner rned eleverna for att vagleda dern vid.
: gare inofvas genom praktisk undervisning i barntrad- uppsattande af studieplaner, vid val a£ praktiskt ar- .. gA.rden och genom teknisk verksamhet, son1 slojd och betsomrhde och lektyr.
SAlunda strafvar skolan pA - huslig ekonomi.
I de socialvetenskapliga amnena allt satt att rsalisera sitt ideal: kvbwzomas uppfost~cin till gwsonlig7zeter wed a.nsvarskansla oc7z a~betsfomziiga.
: rneddelas har endast gruuderna. '
Garden City .. 7-et &amp; r, sorn det h6rs p&amp; namnet, en stad a£ triid- gbdar, en anlagping, som skall forena stadens # och landets fordelar och utesluta baggederas nackde- - 1ar.
Sedan lange ha folk insett och talat och skrifvit - om det orationella och fordarfliga i stora stader, om - 6fverbefolkning med Atfiiljande otillrackliga och detliga bostader och 6friga ohygieniska fi) rh %llanden, sorn re- miltera i moralisk ocb fysisk urartning.
Och ingen- atades kan Inan BskBdligare ofvertyga sig om allt detta elinde lin i Londons East-end med- Whitechapel och dess kriminalhAlor samt i vissa, delar af sodra London.
Det har som sagdt skrifvits och talats mycket diirom, ach valgirrenhetens Sisyfos-arbste har itvecklat om- .fattande och beundransvarda dimensioner; men hvad hjalper det, sb lange tendensen ar befolkningens kon- - fixiuella strowing.
f r h landet till storstaderna.
Val- signelsen af privat valgorenhet ar i mAnga fall - om inte de flesta - imaginar.
Den soker bota sympto- merna af det onda och lhter roten sittg kvar - och nar man skar grenarna af en planta, s % blir starnmen, som bekant, bara lifskraf tigare.
Mhngen gBng tycks det vara lampligare att lhta det onda ha sin gbng, tills det f6rd.arfvar sig sjalft.
Och uar stadernas ofverbe- folkning rned Atfoljande olagenheter nAtt sin kulmen, s&amp; yttrar sig uationens sjtilfbevarelsedrift i motsatt tendens, namligen att befolkningen strommar ut och fordelar sig ofver hela landet igen.
Det var mr.
Ebenezer Howard, sorn A.r 1895 upp- tradde rned sin bok, Garden Cities af To-morrows, dar han ej blott skildrar forhhllandena &amp; dam de ej bijra vara., utan afven kommer med rationella forslag hur de kunna och bbra ordnas.
Och att mr.
Howard ej var den .slags manniska-, sorn endast sitter vid sitt skrifbord och matematiskt koastruerar teorier, visade han genom att samtidigt omsatt&amp; dem i praktiken.
Ar 1900 bildade han ett bolag, som for billigt gkerpris inkbpte ett landoinrbde af 6 engelska kvadrat-mil kuperad mark af falt,, iingar och skogsdungar.
Det iir vid Letchworth, en knapp timmes resa frAn London pb Great Northern Railway.
@ Efter kalkyler hur rnycket luft och hur mycket of- verskott af luft och utrymme hvarje manniska bbr ha for att kunna fora ett sundt och naturligt lif, uppdelades Letchworths nya # Garden Citys i omraden, sorn ej fingo bebyggas med mer an hogst 12 byggningar (af minsta sorten) pb eh acre, och dessa cottages utfordes af arkii tekter rned siirskild hansyn till det rationella och hygie- niska och till ett lefnadssiitt, sh forenkladt sorn mojligt.
De flesta aro olika hvarandra, se ub som landthem, och ej ens fabriksstadens bostader ha nilgot som det ringaste p Aminner om stadernas arbetarkaserner.
I stallet for gator anlades breda, valhAllna och tradplanterade landsvigar.
Gas- och vattenledningar och, elektrisk kraftstation anlades, och 70 acres anslogos till parker och allmanna omrbden rned golf-, tennis-, kricket- och ofriga sportplatser.
Ocli sA post-, telegraf- och telefon- station, skolor, kyrkor, kapell, ett 50-tal handelsbodar, 4 hotell, konaertsal, lasesalanger och restaumnter p&amp; lagom afsthnd fr An hvarandra. '.
Allt planerades nog: grannt frAn bbljan rned hiinsyo tih terriingens forma- tioner och Itimplighet, rned beraknande af andamhls- enligaste proportion och afstbnd och alltid med ha.nsyn till skonheten hos kompositionen i sin helhet, sB att ingen del ' fick stora den andra.
Det mhste ju bli en helt annan orgaoisk helllet 110s en s6lunda genomftirdt planerad stad an hos siidana, som tillkoinmit SMA- ningom, samt utan system och sammanhang vuxit till genom slumpens godtycke.
Ett af staders obehag ilr fabrikerna, sorn fordarfva luften, som locka dessa skaror af arbetsf olk att tranga ihop sig i bostader, hvilka ideligen utdomas soin hal- sovAdliga, men dock f6 stS kvar och hysa minst 10 ganger storre kvantitet m %nsklighet, an hvad de varit amnade till.
For transporternas skull och for den massa arbetare, sorn erfordras har det dock alltid visat sig svhrt att lligga fabriker p i riktiga landet.
I Letchwoth anlades 14 fabriker.
Deras omrAde Garden ligger intill en jarnviigsstation i en utkant City.
En naturlig park skiljer det frhn de stadsdelar, som ej ha rned fabriksverksarnheten att gbra, och mar- a£ ' -
.
.
kens kupering gor, att dde ej ens s p a s frBn dessa.
De drif vas huf vudsakligen med elektrisk kraft.
Arbetarna ha sina bostader niirmast fabrikerna, hvarje familj en treflig landtlig cottage rned stort tradghrdsomrhde kring.
Delagarne i bolaget noja sig rned 5 % pS sina insatta kapital, och det ofriga anvandes till.
anlagg- ningar och nybyggnader.
De senare hyras ut till myc- ket lhga priser.
Rundt onlkring Garden City, omslutande det som ett balte, ligga 2,500 acres lkerland, sotn reserveras for landtbruk.
Har laggas bondghdar, hem for smb- brukare och agronomer.
Tradghdsstaden har nu 907 byggnader och 5,500 jnvhnare.
Dessa bestl af alla mojliga slags miinni- skor, dock med det gemensamma rnhlet att, go in for simple living,.
Afffirsman och eljes i London austallda personer ha tagit villorna narniast statio- nerna fbr att dagligen resa in till London.
Om- kring 900 personer aro anstiillda p % platsen vid de industriella foretag, som startats i Letchworth - tryc- keri, bokbi~~deri, vafveri, slojd, etc.
Det har redan visat sig att dodligheten bland baim ar mycket 1Bg i Garden City, jamfordt rned stads-stati- stikerna.
Hlir kunna ocksh alla barn lSta solen lysa pQ sig.
.
Hela omrhdet 8.r beraknadt for en maximum- befolkning af 36,000,- och ntir den si£€ran uppnltts, komma inga bost~der mer att byggas och uthyras.
Den, som gjorde mig bekant rned Garden City var till grundaren, en m %larima rned samma en ~la~kting namn, ifrig anhangare af id6n och en af de allra forsta personer, soxn bosatte sig diir.
Hennes alsklingsid6 har alltid varit ett fijrenkladt lefnadssgtt.
Jag gjorde hennes bekantskap for 13 &amp; r sedan i Paris, diir vi,stu- derade vid samma konstakademi.
DB bodde hon ytter- ligt enkelt i ett litet rum i Quartier Latin, dar hon rnh1a.de sina taflor, sjalf lagade sin mat och sydde sina.
ltlader och emellanit gaf tdbjudningar.
And8 var dar alltid ordentligt och prydligt och plats till allting.
Hon kunde lefva for nasta~: ingenting, hade det and&amp; bra p % allt vis, var geueros mot alla m&amp;nnisltor och fann Bfven tid att skiita alla sjuka bland kamrater och bekanta.
hiigra hr darefter for jag att halsa pB henne strax utanf6r London.
Sornlign.
miinniskor ' kan man ha i kant lange, talat rned om alla nlojliga frhgor och in- - tressen och blifvit nara van med utan att nlgonsin.
komma in p&amp; det personligas omr&amp;de eller tginka ditAt.
Och forst nar jag d6.
Akte ut tBill hennes adress, und -- rade jag, hvad hennes hem kunde vara.
Jag fern.
det liggande i en af Londons fashionoblaste villafbr-.
- st&amp;der, ett stort hus ined utomordentligt vacker triid-.
gPrd, och dar man togs emot av betjant och en sviirm.
hvitklticlda tjiinsteandar.
* ' och.
fordes upp i ett lyxuost.
gastrum.
Senare forklarade miss H. for mig, att., hon aldrig ville be sina foaldrar om extra peagar till resor, utan hon lefde och studerade i Paris for det- samma, soin hon hemma i alla fall skulle f % till sina .. personliga smhutgifter.
F6rsta betingelsen for att.
kanna sig fri och oberoende anslig hon vara att kunna.
anpassn sig hvad omstaqdigheter som ' halst.
I sommar besokte jag henne i Letchworth, dar hon som sa.gdt bor &amp; sedan Garden City.
grundades.
Dar- har hon en he1 villa m.ed tradghrd for 45 kr.
i in %- naden - shdaua aro priserna i Garden City, och vil- lorna hyras pr AT.
Hon har ingen tjanare, utan sjalf ' hlle; hon hela huset i ordning samt skater triidghr -- den, som forser l~eilne rned det mesta hon behiSfver- till sitt straagt vegetarianska bord.
Dessutom arbetar hon i ett mejeri, dar hon fabricerar snlor och ost, och.
dessemellan tar hon emot och utfor bestallniugar p % dekorativa vfiggmklningar och ifriser rued sgmboliskt.
innehhll.
.
Hennes villa ligger i den del af Garden City, som kallas, The bohemian part)).
Dar ha skalder och k~rn~ositbrer ' och artister - mest lnndskapsmhlare - slagit sig ner, och dar liro rniinga af stugorna byggda med atelierer.
Gramar till miss H. aro en kvian- lig svensk gymnast och heunes engelske man, som ' ar konstnarlig amatorsnickare och ainatorbokbindare.
For- resten finnas i den stadsdelen en del underliga miin- niskotfper, saphiil.lsreformatorer naturlifsdyrkare.
med Johannes-Doparen-typ, eremiter, profeter.
Att ha tjanstefolk begagnas inte i Garden City annat gin inojligen af familjer nled srniibarn.
Ebenezer Howards id6 har upptagits rned stor sym- pati i hela England, och foretag sattas i gQng for att ffi liknande ankggningnr pB nndra hall i landet.
PRENUMERATI.ONSPR1.S.
- 1 DAcjNV utkommer hvarje tarsdag i ett h&amp;fte p&amp; 12 &amp; 16 sidor.
Tiduingens pris, postarvode inbergknadt, gr f6r helt Br kr.
4: 50, halft Br kr.
2: 50, ett kvartal kr.
1: 25.
Lijsnummer 10 Ore.
I Prenurneration sker B ngrmaste postanstalt eller bokhandel.
- ~ n n o n s e r mottngas i3 tidningena expedition, 51 M~ster Samuelsgatan, Stockholm.
I alla ' redaktionella angelagenheter torde man hgnvmda sig till redakti) ren, frijken Ellen Kleman, under expeditionens adress: '
Spetskonst och spetsar.
NAgra ord om Vadstenaspetsarna.
4k f de svemka spetsarnas tre hufvudgrupper: vad- stena-, dalspetsar och de skhnska, anses af sak- kunniga, - om man an icke v&amp;gar erkanna clet - som ett absolut obestridligt faktum, att vadstenaspetsarna # ro af iildsta dato.
Har knyppliugsko.nsten an icke, son1 ibland for- modat.s, blifvit frBn Italien inford i Sverige af den heliga Birgitta, d$ Bret for hennes dod intraffade sA tidigt, att knypplingen vSil knappast ens hunnit inom Italiens egna granser, ar konsten i Vadstena och d&amp;r omkring utau allt tvifvel en medeltida ha.ndslojd, dit fdrflyttad genom klostrets flitiga beroring med kultur- landerna.
I den stilla klostertradghrden i Vadstena, under de hbge, susande trade11 eller i de smala cellerna, sutto sakedigen nunnorna, dB de ej voro upptagna af gudstjgnst och betraktelser elier arbetade i tradg&amp;rden, vid knyppeldynan.
D&amp;r lopte deras snabbfikrdiga fing- rar ilsamt bland de rasslande knyppelpinnarna med.
den spinclelvafsfina trhden, och de mjukaste och ski- raste monster af bloinmor och blad fraintrollades under deras liander mot den fina, natliknande botten.
Man ban se dem for sig, de tysta arbeterskorna, - med doket kring pannan, sysslande med detta omth-.
liga och sv&amp;ra handarbete, med ogonen fnstade p % dynans invecklade nilgaller, medan dagen led och himlens skif tande glans spelacle of ver Vatterns a11 oro- liga an blankn vatten.
Inga fridsamma nunnor hvila mera undar de lum- miga lindarl~rt i klostertradghrden, inga knyppelpinnar rassla i entoning rgtln ii~vid klostercellernas smala ' fonster.
En aman, tragisk samling af svenska kvin- nor sitter nu innesluten bakoni muraraa af det, till en ringa del urgamln, men lmf vudsakligen nybyggda, nunneklostret, viintande pd.
ljus och frigorelse i det hhrda Gde, sorn drsbbat dek.
Klostret &amp; r nui~mrra, som bekant, en asyl for kvinnliga d8rar.
Mecl klostrets reduceraude 1527 och med deli enda ofverlefvaude aunnans, Katariua J ~ h ~ n s d o t t e r dod, 1606; -- hon hade af hiirtig Karl satts att vdrda tradghrden i det d&amp; ode ocb.
ofvergifna klostret, -.
dog forvisso icke spetskonsten ut.
.
Den hade genom klostret spridt sig till allmogen och i de m&amp;nga hrhuadraden, som ligga emellan dess glansperiod i klostret och det hrtal, vi nu skrifva, bar den lycltats undgd glomska och.
fiirintelse.
FrAn mor till dotter har knypplingskonsten ghtt i arf, och om den tin icke i dag ar.
livad.
den en g h g varit, mAste vi vara tacksamma, att den alls &amp; m u existerar och tillrtickligt starkt att utgora en betydande gren af den svenska spetsindustrin, hvars anor aro stolta nog.
C Man tror sig veta, att spetsknypplingen r i .den gamla goda ticlen~ idkades af nastan 11varje kvinna i Vadstena och dess omnijd, men att den for ett kvarts Arhundrade sedan lidit ett plotsligt genomg9ende af- brack och numera skulle vara i standigt aftagande.
Att denna uppgift till viss grad ilr ofierdrifven, bevisas af nhgra statistiska uppgif ter ' frbn bojan af 1870-talet, dar det heter, att i stadem Vadstena ej mindre 5ill 400 personer idkade knypplingskonsten, i Vlistra Steuby mer an 30, i Hagebyhoga omkring 70, i Tifvelstad 170, i Strh 54 och sh vidare.
Att dessa a1.h knypplande lade sig vinning om, att h8lla sig till stilrena och noljla nlonster och anvplda goda.
material, som kunde landa den vackra vadstena- knypl$ingen till heder, dkrom torde man tillktas att hysa ett visst tvifvel.
Det Br icke utan, att den gamla ' fiirn~ima srnaken inom spetsmiinstren - varierande efter de olika arter, som ftir tigonblicket stodo hbgst i kurs, men alltid foljande en viss stil - att d e m a smak i tidernas lopp blifvit skaligen forvallskad och forsiinlrad.
~ n n u i dag markes ibland lnycket ghende ph sidan om de ursprungliga stora principersa, ocli mAnga af ' de i allmanhet arbetade grofre spetsarna visur sig en-.
ligt en spetskiinnarcs utsago, a tala tyska,), d % de - ge-.
nuina vadstenaspetsarna -- frhseende de olika.
va- rianter de under drens lop13 foretett - stannat inom den form: vi alla ktinna, och som mest tycks ha fAtt intryck frbn rnzalilzes-spetsarna.
~ t de t grofre spetsarna alltjamt arbetas, dari ligger.
intet oadt.
Icke alla och en hvar ka11 a r m sig ha rbd till eller anva~~clning for .de spindelfiua och kom- plicerade prydnsder, som &amp; ro en af spetsknypplingens vackra ' sidor.
Det kornnier blott an ph mbetssattet.
Vilkoret fiir &amp; tadkommahde af ett.
godt resultat ar, att ge de spets- knypplande tillfalle stt forses med fullgoclt material, lin~tetdid - sAsom det enda vardiga for denna priiktiga hanclslijjd - ocb.
goda monster af de gamla, redan befintliga, eller gtirna.
nya kombinationer ph de gamls grundvalarna.
Htirmed iir icke att fljrstd.
ndgot for- flyttnnde af viktiga rhnii.rken, utan endn.st en rikare alstring inom de gifna griinsema, lned bibeh&amp;llen re- spekt fiir principerna.
, Af de finare spetsarna knypplas nu afven betydligt, fastan a.llmogen mer och mer drnr sig for, detta ~ s m b - petiga hhpgorax, dar det fordrns ytterligt flinka fiug: rar ocli goda Bgon.
Att det ' faller sig svhrnre nu an for tjugofem hr sedan att erhiilla duktiga linypylersl~or, dugliga till ntt utfora de nllra finaste spetsmtinstreu, har blifvit mig bernttadt a£ en person, som under ett Henrik Giihn~: ~Zt Gahnellt,, i flaskor &amp; 2 kr.
och - 1 kr.
Behagligt och i hog grad verksamt munvatten.
Tillverkas under kontroll af herr professor Carl Sundberg vid Karolinska institutet i Stockholm,
par tiotal Br iutresserat sig for knypplil~gsarbetet i Vadstena.
.
Drottning Lovisa intresserade sig lifligt for Vad- stena-knypplingen.
FrQu Holland aixkaffade hon fin linnetriid, sorn icke kunde erhidlas i Sverige, och frAn Belgien infordes rackra och karaktaristiska monster.
Eft-er drottningens dod fick industrien en langre tin sjalf skota sina intressen, hvilket bade till foljd, att den finare knypplingslcon@en uastan helt och h&amp;llet glomdes och var nara att do ut.
Visserligen fanns bar och dar en och annau galimial kvinna, som ute- slutande ' sysselsatte sig nied fiuare knyppling, men alla spetsar, sWil finare so111 grofva utfordes med bomullstr Ad.
Niir man, ined senare tiders hterviickta intresse for all konstuarlig sl bjd inom landet, borjade bilda skolor for bevarandet af kunskapen on1 sadstenaknyppling, sattes som villkor bland aunat., att allt arbete skulle utforas med liqnetrhd.
- Fru.
Ingeborg Petielli, soin med stort nit och intresse for den gamla vadstenien- siska handslojden, under senare %r f 6rest.Att denna nybildade skola, anser, och med full ratt, att spetsar- nas shval hhllbarhet son1 varde i hog g a g forhojes genom att ' de knypplas a£ linnetrfid.
Det blir en helt annan, stnidigare glans i detta material an i den torra skiira bomullstr6.den, och sjalfva spetsen fhr p&amp; en ghng en tyngd och en mjukhet, so111 .man fifangt s o k i bi- bringa den genom anviindande af annat material.
Skolan, som allt fortfarande ar anfortrodd At fru Petrellis insiktsrika och intresserade ledning, hrtr sitt stamhA.11 dels i Hagebyhoga, dels i en nyinraltad af- delning i vastra Harg.
I Tifvelstads socken, af gam- malt kand for folkets speciella skicklighet i finknypp- ling, liar tyvarr arbetet, Btminstone for ogonblicket, m5st nedlaggas pa grund af att den plats, som genoin gen aflidna lararinnan lilmnats tom, annu ej kunnat be- sattas af dartill kompetent person.
Vastra Hargs skola lofvar daremot godt med tolf unga elever.
Spetsknypplingskonsten &amp; r har, liksom i Dalarna och i Skihe, knappast att betrakta soni en hufvudin- komst utan blott son1 en hjalpktilla bredvid ofriga hemsysslor.
Men som sadan torde den vara vhlkom- men och eftersijkt i inQi1ga hem, dar bide unga och gamla, soln a£ n&amp;gon anledning ej kunna p01 annat satt bidraga till fainiljens uppelialle, latt kunna 1gra sig syssla med detta arbete.
Den skola fru Petrelli foresthr ar tillkommen p % initiativ af Foreningen for Svensk Hemslojd, och rnhnga.
vackra prof pB de, arbetande kvinnornas konstskick- lighet och flit var man i tillfalle att se pB utsja.llningen af Svensk Hemslojd i vkras.
Dar varsnade man med tillfredsst~llelse &amp; terupptagsndet a£ nhgra af de iildsta monstren, med sina rata ytterkanter och en rikt ar- betad bQrd mot en slat natbotten; - denna spetstyp, son1 tiger s&amp; mycken fornam tradition och val forsva- rar sin plats bland ofriga europeiska spetsforeteelser, om ock, strangt taget, blott en Eorgrening eller ett konglomerat af en ' del flandriska och franska, 6fver- sa.tta pA ett nordligare tungomhl.
Utom den nyss nanmda skolan ager alltjamt spets-.
konsten i och omkring Vadstena en rnassa utforande krafter ocli i sjiilfva staden bidraga bl.
a. fruaraa Randels och Sjostrands stora energi och intresse till sjalfva forsaljningen.
Hos dem inlamnas hvad som presteras i spetsvag, hvilket sedan, dels i Vadstena, dels i Stockholm, dels i stora sandningar till utlandet, icke lninst till Amerika, finner god marknad.
Stora framghgar.
pi % Btskilliga utstallningar, vittna om det erkannande de ofverallt rout.
Vadstenaspetsen knypp- las, i rnotsitts till dalspetsarna och de skhnska, after stucket monster.
De inest kanda a£ de forra - fint blom - och grenverk, l~ufvudsakligen nastan naturalis- tiskt, inramadt a£ nagon grofre trkd - aro for val bekanta., for att man ens behofver erinra daroni.
Sko-.
lan arbetar huf vuds ' akligen om vinterq dQ vAr- och sommarm&amp;naderna sjhlff allet mbste anslhs till sysslor utomhus, tradgArdsskiitse1 och landtbruk.
Men det ar att hoppas, att det unga slaktet, trots alla de nyvackta, mera rorliga intressen; som nu ligga i luften, alltjaiiit m %tte bibelialla intres ' ge for den historiska, vackra och fina handslbjd, som sedan.
k-.
hundraden sartecknat Vadstena och den kringliggande provinsen - det gamla kultursiitet ~ s t e r ~ o t l a n d.
Det har gBtt sA mhnga v %gor Bfver v %rt land, sedan denna industri forsta ' gAngen hittade vagen till nunnornas klosterceller; - det ' ar icke otroligt, att de fron, soln haft lifskraTt nog att Bfverlefva sk mBnga Arhundraden, ytterligare kunna trotsa tiderna och uppenbara sig i en ny, stark existensform.
Denna framtidsforhoppning synes s&amp; mycket mera grundad, som man kRnner det vakna intresse, hvarmed nuinera, alla lifsyttringar pB dessa omrhden omhandertagas af uitalskande f hm&amp;gor, och den energi, som nedlagges pB att blQsa nytt lif i de fliimtande gnistorna af vhr gamla forghgna kultur, i hopp att den en ghng Hter skall flamma upp till en maktig eld, som skall lysa vidt omkring.
F. NTBLOH.
ELLEN LUNDBERQ, ' ' I ~ v i n n o (r.
.
I I rtitt.
Sok genom att sprida upprop och broschyrer under den tid, som iterstilr innan valen, att piverka bide miin och kvinnor till formiin for kvinnans rost- PA utghgen af valen kommer en langre eller kortare rostrattsstrid - for kvinnorna att bero.
I 1
Litteratur.
Kag-Z A! !.
LIZndl.72: Kvinnornas rostrattskraf.
foljd a£ personlighe tsprinciped, som partiet hyllar i rostriittsfrAgan.
Ilet ar den utvecklingshammande ha- nrisinnade Landsfiireningens fiirsta broschyr for som ilr sakens naturliga motst~udare; hogirpar- kvinnornas politiska rbstratt har nyss utkommit tiet sAsom sadant har ej upptagit kvinuornas rostratt shorn n: r 62 af foreningens meddelanden.
Fijrut har sitt program och enstaka; hbgerman, som stbdja intet politiskt parti shorn shdant publicerat nQgou sakea, k u m a ej konima att lijsa den; detta ar grund- agitationsskrift .for kvinnornas rostratt, ty Sigfrid Wie- dragen af brosc1.1yrens synpuukter.
Skrif ten %r idycket selgrens broschyr 1006 var uts&amp;ud a£ honom person- populiirt hallen rned en dialog nlellaxi en vaaster- ocli ligen liksom a h e n Dahlbacks och Liudhageus med en hogermau, hvari 11i) gerns alla iuvandningar fram- ileras.
Frisinnade Landsforeningens broschyr ar skrif- komma och ogonljlickligen reduceras till sitt ratta - ven af redaktoren Karl M. Lindh, ledamot af riksda- va.rde a£ viinstermannen.
Det ar ett n6je att lasa den gens Andra kammare for Gefle stad, en man son1 i lilla skriften, soln hvarje frisinnad person och i syn- denna frt ' lga har utomordentligt klara fiirger.
Vhren nerhet hvarje frisinnad kvinna b6r gora allt f l i ~ att 1907 var det han son1 interpellerade regeringen om sprida under den mBnad, som iianu BterstAr fore orsaken till clegs uppskofspolitil~ i dehna frhga; vid hostens val.- debatten i riksdAg&amp; den 2 maj i &amp; r gjorde hau i Redaktor Lindhs skrift sprides genom Frisinnade diskussionen ett.
varmt inliigg och frsniholl det nod- LandsfiSreningen och kan erhlillas gratis efter rekvisi- vandiga i att bvarje frisii~nacl man stodde frligan.
tion f r h Frisinnade Landsforeningens sekreterare, l ~ e r r net ar ocksil deu synpunkten 11ah i broschyren siir- A.
Grundel, 28 Surbrunnsgalan, Stockholm Va.
skild t phpekar.
I (vinnorilas r6striittdrPtga har all tid principiellt stodts af det frisianade parliet, det ar en $$ ' ' KvinnorT Visa Edert politiska I: I intresse genorn att infinna Eder pa valmotena.
Demonstrera genom Eder narvaro, om Ni icke kunna gora nagot annat: I.
.. ' - Frkn allmanheten.
B B .icke nngdomen fh roil sig inom S. 8.
U.
H.?
Till Red.
af D n g ~ y.
I N: r 28 nf Drtgny liar rrtiken Jenny Wallerstedt i en nrtikel ~Sveriges etuderande ungdoms helngkterhelsftirbundr bl.
a. uttnlat den kikten, att S.
S.
U. H.-ftireningarna nlltftir mycliet skattn At nojesbegaret 110s vlrn gossar~bch flickor.
~Lelr och andra ntijen btirao nnser froken W., ~ e n d a s t ingfi sol?
ett under- ordnadt nlomcnt i ftircningslifvet~.
0111 n u o c l i ~ l, som frolien W. Ptirorclar, endast C26XClz ungdom, icke barn, upptnges i S.
S.
U. H.-ftircningarna, sA ltan lnnn viil frlgn, hvarlned de egentligen born sysselsiitta sig, db, le iiro till- samniany, om de enclast undantagsvis born roa sig?
~.iven om S.
S.
U. H.-iterna ' uppnBtt den Alder, att do kunna Itallas ct: zllr; en ungdom, a&amp; kan nlan v&amp;l vara tncksnm, om cle ftirskona en Iran Asynen af dettd enusftirnuftiga wllvnr, denna of6rmAgn af verk- lig ungdonilighet, soni s&amp; ofta priiglar ungclomen nu for tiden.
Alla barn i b6.rjan.
I Kina hnr grundats en forening, som heter 2Tieq Tsui H u i ~, det iir naturliga fotforenin- gen.
Det ~Mge, att foreningens anstr5ngningar att mot- tubeta den kinesiskn elcgnnsens fordran, att kvinnofotter ekola p i artificicllt satt fijrminskas och giiras obrukbnra, bijrjnr att vinna framghg bland d e hogrc kretsarna och att darilrhn kon7mer sakerligen den nya uppfnttningen i fotfrilgan tranga jgenom bland sndrn samhii.11 slager.
Mig synes, att icke blott skolgossar och skolflickor, utan afven de lite mern ftirsigkomna i S.
S.
U. H.-foreningarnn kunde lamna diskussionerna med bryggefircpresenta~iterna Bt ald re nykterister.
Diiremot knn jag cj inse skadnn af att de p0segen ftirhyrcl h g a r e fara till ett ftirb~indsmtite helt enkelt ftir att ha ~ g r a n s - ltist roligt~.
Och jag kan icke inse, att (let iir skadligt vare s ~ g for deras karakliirsutveckling cllcr ftir nykterlietssaken, ntt de praktisk erfnrenhet ' dlraf, att inon] S.
S.
U. H.-ftireningnrna f?
~ glBdjen pA intet s#tt beror: i.f spritdryckerna.
Jag tror, att den viesheten, son1 de i sin tur direkt eller inclirckt meclclela andrn, g6r mern for ngkterlieten, iin minga, mdngn rusdfpkspredik- ningar.
DH emcllertid stikorligen m h g a m e d inig 81.0 s t a r k t i n t r e s s e - rnde i dennn friiga, vore dot synnerligen tinskc#rdt, om d m - eam~na blefvo f6remBl ftir diskussion i Dagnys epalter och belyst ur olika synpunkter.
En moderr ... "
Med n6je uppl %ta vi Dagnys spalter for en diskussion i frAgnn, och uppmnna intresserade att gttra sig.
.Red.
En ny dcznsk riistriittsf ' iirenii~g har bildats, hva.rs rr1A1 5r, ~ a t p t A den kristnn trons grnndval uppmuntr: ~ miin och kvinnor till ntt t: tgn, alttiv ' clcl i arbetet for Itvinnnns rost- r5tt och att gcnon~ tijredrag liisecirklnr etc. gorn kvin- norm i stKnd att nyttja rosfratten pA riitt siitt, d K ticlen lrornmer s.
OrdL ar pastorskan de Blauenfeldt, och bland styrelsemedlemmarna ar pastor H. F. Pauleen.
.
.
Notiser.
e. m.
Bland mera viktiga frhgor p&amp; denna kongressens sista dag miirkes debatten om mannens m&amp;lsmanskap oEver kvinnan, hvilken debatt inleddes af jur. kand. A. Gard och resulterade i en resolution, hvari betonades att de nuvarande bestiimmelserna mgdende makars egendoms- gemenskap bora upphafvas.
En resolution, sorn betonade kooperationens varde, autogs; Den egentliga afslutningen skedde med ett storre mote i B-salen.
Socinlde~nokrntiska kvinnokongressen, sorn fortsatte pi % tisda.gen, onsdagen och torsdagen, afslots ph .torsdags e.
111.
PA tisdagen.
behandlades lqinnornas stiillning till militiirvl~endet~, hvilken frhga inretides af skollararen C. Sundblad.
Undervi~ningsfrBgnn inleddes af fil.
kand. R. Sandler.
Vidare behandladeokon&amp;-essen den fackliga och poli- Fol kskolliinn * i 11nornns 11 esn~odersskoln.
PA initiativ tiska propagandan och har diirvid &amp; Even i en resolution vikt och betydelse.
nf fol kskoll5rarinnornas diskussionsklu bb i Stockholm har betonat lrvi~~l~orostriittsi.~gitatioi~e~~s Deesutom har kongressen genom et t u ttczlandc markerat nu A Branninge egendom, I /, mil sodcr om Podertelje, principen &gt;om lika loll for lika arbetes.
Vidare har be- oppnnts en husmodersskola for tillsvidare sexton elever.
Undervisningen giiller hufvudsa.kligen matlagning och kvinn- handlnts hen-rarbetsfriigan och nykterhetsfrPlgnn.
Undcr onsdagens forrniddag behandlades dcn sexuella lig slojd '.
Byggnaden, i hvilken skolau ar inrymd, har for frfigan, hvilken inledclcs af dr Alma Sundqvist., 8om iif- 5ndamAlet kostnadsfritt upplhtits af godsherren K. V. Ha- gelin.
ven franllade foljande fijrslag ' till utt: hncle: Kosgressen nnser, ntt vid 11~nrje.forsok att 1osa den s. k. sesuella friigan, hufvuclvikten bor IKggas vicl sKdana Rvinaor~~cl och vnlriirelsen.
PA inbjudan af Halmstads Atgarder, som kunnn befriimj: ~ det kommande slaktets lokdnfdeln ing i f Frisinnade Landsforeningen holls darstades biistn.
I&lt;ongresscn beslutar dtirfor: att uppmana partiets den 5 d: s A. hotel1 .Sveas festsal allrriiint mote.
Sedan riks- riksdagambn ntt cnergiskt arbeta ph inftirandet af s.
Ir.
clngsmnn Erik Iiiiing frHn Goteborg h8llit ett foredrag om modersltnpsEors5kring genom statens tnedverkan;: ttt upp- snAgra af vK.nsterns stridslinier vid hostens riksdngsmanna- nmnn de socialdemokratiskn stadsfullmiiktige ntt s o h vals, hiifdade fru Frigga Carlberg rattfardighetskrafvet i Kstndkommn t,illfiillen for alla kvinnor att fA ' nndervis- lcvinnornas riistriittskamp.
IIoger-tidninge Halland yttrar: ning i bizrnav5rc1, eventuelt ighgsiittnnde af bnrnav5.rds-, Det fint och nobelt framforda vackra foredraget belijnades hem i Stockholm; ntt uppmaaa kvinnoorga~lisatio~lerri~ med kraftiga applhdero.
' Tidningen var mindre vanlig mot att verlre for en grundlig och ~: tklzunnig upplysning At herr R. Motets ordforande hade anledning beklaga bristen ungclonl nf BAda ltongn i alln till clen sexuella frhgan PIS, politiskt intresse,dA blott ett 30-tal .. personer infunnit horancle omr5den.
Eventuell t lilt er kongressen u tnrbe ta sjg.
Att de narvarande I~vimonm blott voro 5 m b t e man genorn sakkunnig person en for bnda konen afsedd liitt- iif venledes beklaga.
fattlig broschyr angbende sexuell hygien.
Vidire har kongressen behnndlat fosterbarnsfrligan En kvinn; ~.
pb preilikstolen och pesten son1 hl~iirttre.
med froken A nn: l Lidhagen sorn inleclarinna.
PA inle- Dennn, ovanliga handelse m&amp; man val kalla ett nytt tidens darinnans forslag .antog kongressen foljancle uttalande: tecken i Sveriges ' land.
Och det var tills och med ph sI&lt;osgres~en uttalar soln sin Asikt, att effektivaste sat- uppmaning af forssmlingens kyrkoherde, sorn froken .Ins tet ' att motnrbeta fosterbarnsindustrin ar at.t modrarna Rogberg i Skogs kyrkn en sondageftermiddag i %r holl sittns i tillfiille att sjiilfva vArda sina barn, hvilket na- en predikan for ungdom om sedlig renl-ret.
Kyrkan var turenliga forhhll~znde att mor .och barn ej skiljss At i fylld till sista plats af en andiiktig Ahorarsknra, och den fr5msta h: ~nd ' kan: uppnAs: frisinnade och vidsynte foreamlingsherden rilrtade efter 1) genom ntt sirskildt ensamstiiende modrar erhKlla predikans slut nAgra varmbjiirtade ord till den narvarande barnavArdsersiitt~~ing genonl moderskapsforsiikriag; ungdomen med anledning af froken Rogbergs varnings- 2) genom a t t i lagen inforas effektivare .bestamrnel- och uppmuntringsord till densamma.
ser for utf8ende a.f barnavArdsbidrng af barnafiidernn; 3) genoln att ' kvinnorna erhhlla tillracklig ersattniag Valnpprop.
.Froken Signe Bergmans i Dagny fiir den for sitt arbete; 16 juli infijrda uppsats)) Kvinnorna och riksdagsmanna- 4) geaoni uppriittande af hem fijr cnsqmst.
!ie,nde vnlens bar.
for .storre spridning bland kvhnorna, a£, Gote- modrczr och deras barn samt .barnkrubbor, sysnerligast i borga F. I&lt;.
P.
R. utgifvits sorn val.upprop och kan rekvi- n5rheten nf industricentm.
reras hos dess sekreterare, froken Hildur Oijer, gdr.
Gijte- Vidare framhAller kongressen sorn en ovilllrorlig borg, till ett pris af I ore.
pr ex. fordran att den nuvarande hgen om fosterbarns v9rd.
.
effektivt efterlefves, saint ntt kvinnorna hvnr och en p&amp; Hlirnd de nf h c t s r i k s l a y s ~ n t ~ ~ ~ ~ ~ ~ k a ~ som ldid~~t ' &amp; sin ort nrbctn fiir att gora denn: leg kiind sanlt ntt kvin- sarskildt drojt vid den punkt p i Frisinnacle landsfiir- nor fi (l s5te i de niimnder, sorn hnfvn, ntt ofvervnka foster- eaingens progranl, son1 ror politisk rijstratt At kvinnor, barnsvilrden samt ' ntt, s5sonl vid 1908 Hrs riksdag mo- intager.
assessor Akerrnan otvifvelaktigt .forsta plntsen.
tionernts, ytterligare forblttringar i dcnna 1a.g genoni- Och Kr clet att hoppas, att kvinnorna i den valkrets - foras.
s Marstrahd, Str61st.nd och Lysekil - sorn assessor d.
Fru Ruth G~us,tnfesons motion om ett bnrnhems opp- tillhor utveckla all den energi de forfoga ofver for att rattande kunde kongressen ej bitriida, dii det iir cn s u n - f d m j a h a m val.
hiillet-s sak.
Eftcr ett fiirodrag i Marstrand .den 6 juli af pro- Efter inledni~~gcjforeclrag: I£ ri ksdngsman Nils Perssoli t antogs en resolution mot 1ifsmedelstull: rn ~: m liku- fessorskan fru Ann Nargret Holmgren bildades .diir en ledes, efter foredrag a£ fru A. Soclerlrvist, en resolution krets af F. 1 .. Y.
R. Interimstyrelse tillsattes, och kret- till ' i o r m h for nrbetskvinnornns rostrittsfrfiga.
sen illtriidde i Landsforeningen.
Kongressen aftilijts, sorn forut: niimnts, p % torsdagens Omliring ett 40-tal medlemmar ingingo i foreningen. '
I ..
- I " HEMTREFNAD " I PRAKTISK TIDNING F (~ R KVINNAN.
Utgifven af Fredrika-Brenier-Fijrbundet.
F R A ~ O R OCH SVAR.
Hvar kan man prenumerera p H Dggny?
I landete alla postmetalter och bokltdor kan man bestalla huru m h g a ex. som helst.
Skall man allfid prenumerera il i ' dessa sfZillen?
Utkouiruer hvarje vecka - under sommarmlna- derna Iivarnnnan vecka - ~ n e d 40 nummer om Krct.
Tidningeli vill fortfarande till billigt pris f8rse de svensks hemmen med en nytbig och roande lgs- ning och kommer att innehlllla korta religi6sa npp- satser, beriittelser; lefnadsteckning~r, verser, prak- tivka rbd och uppsabser samt f6ljetongszlfclelning.
All prenumerntion sker posten; Pris per %r 1: 35, inberiiknadt postarvode.
Stod " HEMTREFNADM genom prenumeration!
Ja, ifall man Onskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alltid g6ra det.
Hvad kosfar Dagny i posfansfalter och boklildor?
Dagnye postprenurnerations- och boklhdsprie lir kr.
4: 50 ftir I !,, 2: 50 ftir ' 1, och 1: 25 ftir I /, Ar Hvilka villkor erhillla prenumeraAfsamlare H ~ a i n ~?
Den, som eamlar minst 5 prenumeranter, erhKller en provision sf kr.
1: - Etir hvarje I~elArs-, 50 6re rtir hvarje hnlfllra- och 20 6re for hvarje kvgrtaleprennmerant.
Huru skall man fiZrfara far denna provisions er- hilljande?
Vejby strands Sjokhem 1 - dd ~kelderviken Extra fina Dorrskyltar, Starnplar (BarkAkra station, Vaetkustbanan) 0ch SigiH ' for ben- och kiirteltuberkulos, r a c h i t i s och a m.
s v a g h e t, mot-.
er11811as slltid billigast ' frhD tager barn och vuxna, dagafgift 416,50 kr.
Oppet Aret om, eenkal (i US A A S S 0 uppvilrmning, hiirligt lage i barr- Stockholm.
Box 173. skog vid hafvet.
Lllkare: Dr Ernst ~ Ku8tsanatorium, i n d a h l vid Kronpr.
MHsfersamuelsg-atan 54. '
T V H A,K N N I BarkBkzpias 1 PoZkskoZms BamticZnin y utgdr i br i sili @ d- tonde drgdng.
Kanske ha ni likval linnzc ej fib-sokt den f 09. era barn!
Go ?.
det dB unde~.
dettn tir, oclz wi s7m fd se, h u ~ u ~ o l i g t era baaz fd a f sin tidnhg 7zela dret, och nzed hvilket intresse de skola llisa den.
1908 nzd tongen qjUlten, Bland 7 ?jttltar eller CharZes Gor- dons Zif och stordlid, skildrade a f MARIX-L 0 UISE GAGNER, nzed o m k ~ i n g fc / rtio dZZustv.
af ELEU. '
.
Bey y gren; Vdwz 7eonIsts7ccc t t e ~ 4 Nation.nZmu- scum af CARL G.
LA URIN sand Hiogseafier af svenska fdWfe a f M A R I Z - L O U I S Z G A G N E R.
Sedan man eamlat sttinst 5 prenrmeranter, g8r man tillviiga ph ett af foljande eiitt: 1) Antingen: Genom inslndandet af pren~rnerat~ionsafgiften med afdrag af provisionen bestiiller man det behtrfliga antalet ex. (hur milnga som helst, men alltid minst 5) direkt frlln Dagnys exp., Stockholm, som under samla: ene adrese i ett och samma paket slnder alla best8llda ex. Samlaren har dh a t t ombestirja kdelningen till de.
eamlade pre- numeranterna.
2) Ellw: Man prenumererar K niirmaste postkontor (ej an- norstiides) E6r de samlade prenumeranterna, detta under hvars .och ene adreee, begrir postens kvitto A salntliga er- lagda afgifter, tillstllller oee detta kvitto, ' dK vi omgllende pr postanvisning sander samlaren den stadgnde provisionen.
Hvar, och Dagny - -?
fhf ' hvilkef pris I stadernas tidningsk~nt~or och cigarraffarer samt hoe Cag- nys kommissionllrer i landsorten .. Pris 10 6re pr nummer.
Alla skrifvelser riirande expeditionen adresseras: DAGN17B EXPEDITION, STOCKHOLM.
Prenumerantsamlare Ii DAGHY sokas - p i alla platser i landet och - erhilla fordelaktiga villkor.
Tillskrif Dagnys Expedifion, Stockholm C.
Dessutom e n nzungc2 sagos.
ocla berliilelse~ af v b m p b onzrlidet busta forf., allt rikt 2 ' 71ustre? ' ~~dt.
FoZks7colmzs Barntidniny erklinnes msflinimigt som Svewiges obestoeiclt fieCtmstn, finaste och bast ~ e d d g e r a d s bamatidmhg r e ~oZ7cs7coZa~z s Barn ti&amp;n.in y zctkonznzer en g&amp;ng i veckan med 36 nunznzes.
onz &amp; yet.
B~lzdlles &amp; allcc post- anstalter och kostar endcrst 1: 65 for helt och 90 &amp; - e for halft 6.).
Stor prisnedsitttniny fi3r .skoZor.
PoZkskoZans BarnticZning zdgifves och ye&amp;- D gmas a f Stina Quint.
kan man nummervis lBsa Mot senstrackningar Egnahemssparbanken.
Kontor: Vasagatan 38.
Begngna denna sparbank for in- sattning % sparbanksrfikning.
.
Kan mvandas af ven ftir hushllllsriikning.
[ntill 500 kr.
kunnn i regel utfQs utan uppsagning.
Oppen half 10 f. m.-7 e. m. Allm.
tel. 917.
Rikstel.
73. lnl %ningsrinta f. n.
5 ' 1, proc.
lika viil som kross-skador m. m. ha Salubrin befunnits vara ett utmirl behandlingsmedel, om det anviinde som i beskrifningen angifves.
Snl~ brin tillhnndahblles i Parfy~n-, Spc ceri- och Fargaf Wer.
Partilngc 110s Geijer &amp; C: o, Stockliolm.
- 1 A - Kemisk TviCtt Nyn Bld Rmd, - Stockholm.
-
ILA~XAR.
ID RITNDRE FOT,KSKOLA E N AN$PRAKSLOS N T,~~XARINNEPLA ' I ' S vi3 VI- INNA, soln dret om slrulle trif- E nersborgs ~ t d s fOrsamlings V (f 3 t) i Holrnsjon af Lj~.tsn.uvr- Folkskola tir leclig till ansijpan Berg, Orebro liin, tir liirarinneplats vas 118 lnndet A bndort, for att un.
inom GO dagar f r h forsta kungti- randet i Post- och Inrikes ticlnin- gar.
Llinefor~nfiner: grunclltin 1,400 L~~,JDL; ~ ' RARINNA.
Plats sokes kr.
med trenne Alderstillagg A 150 sf ~indervisni~~gsvnn person, kr.
hvartclern efter 5, 10 och 16 som genomgfitt Lundinska kursen br~l vB1 vitsordad tjiinstgliring.
I och Handarbetets v %nner i Stock- Ionen ing: lr ersiittning for bostnd holnl samt 2 slojclkureer yh NUis.
och vedbrand.
Undervisningsticl Syar till 22 Ar, Alingshs, p. r.
9 mhnarler nnder b e t.
- 4ns6knin- gsrna stallas till skolrhdet i Va- .LA DLYNT, MUSIR A T~ISK nersborg och inslindas till uncler- FLICKA ~ n c d 6-lrlnssig Ele- tecknacl.
Viinersborg den 6 juli 1908.
~nentarbildning, soker plats i battre C.
- T. Hellgren.
familj, hiilst Sthlm, som hjalp och Skolrhdets orclfornndc+ siillskap.
Goda betyg finnes.
Lon onskns.
Svar till plats i Augiisti~.
Falun p. r. LARARINA A for tvenne barn om 10 och 7 br Bnsltas till dispo- U N G, BILDAD FLICIC.4, som nenlfnmilj.
SiSkande bbr ha semi.
geno~ngStt Nancy Envnlls Hus- nariobildning, ej vnra alltfor ung moderskoln och iir van vid huslign smut kunna trifvas pt " l lnndet, fast sysslor, onsknr plats i fnmilj halst diir iir ondt om fijrstroelser.
Svar till under adress S.
G u pB landet .. Kan om e&amp; onskas iif- ~ L n r a r i n n a ~ ven undervisa nyborjnre i musik.
nmlii AnnonsbyrH, Slockholm, b. Svm till DI.
A.,, p. r., Karlstad.
f. Dayny jiir hnljva priset ell&amp; 7 ' l 2 ike pr IILI) ~.)
S G ledig att gennst sgkns.
Skolan be- lagen cirka 12 kilometer frRn Kop- parbergs koping och 1; jusnarsbergs kyrka.
Barnan talet ringa.
Begyn- .. nelselon 500 kr.
Skolrdde f. '
clervisa en 8-big dotter i tyska, musik, de ~n~iliga ' skol ' iimnena; nH got ' litet, buAnig i..
sdmnad vore ijnskligt;: ned s ~ n L pretention,er.
Svar till Frq Hedenberg, ' Horred, Helsjans Bpdaustalt.
.
:: Hagre fullstandigt laroverk f6r flickor.
:: lhroverket inflyttnr hostterminen 1908 i ?in nya lokal DaZuga- tc19a 16 och I S.
Gymnasium rned dimissionsr~lt latinlinjen A. och B. aamt re.
nllinjen.
Elementarskols ~ n e d 8 klasser; Slr; lBskola, - i hiilken Sfven gossar mottagas.
Forberedande seminariekurs .. Forlsiittningsskola, 1Eepctitionskursen med cle gossar, son1 siika ' intrade.
i All~nanna laroverken, blirjar onsdngen ' 12 augusti kl. 10 f .. m. i den n l a loknlen.
' IJpplysningar liin-~nas och anmiilningnr om nya larjungnr (itfiren nyborjare) mottngas i ~ltolans expeclition Dalagatan 16. och 18, 2 tr., A. t.
78 18.
R!
t.
87 56. tisdngar och fredagar 12-2..
(s.
T.
A. '
210 141.)
. '
HEDDA AHLIN .. l ?o~.esti ?zda~inna.
\ I.
energisk, intresse- uNG.ijlEELSE.
Seclan Kvistb9.0 L AQARINNB, rad sf sitt kall, srjker plats, K forsan~ling i 0rebro Idn beslo- Sveriges stdrsta ooh mest m&amp;ngsidiga prhktiska laroanstal l undervisningsvnn i skoliimnen, tst ~ t e. t o. folkskoll~rnrinnebe- btirjar i host sitt 31: a IlisBr med fdjnnde EiackafcleZ9zingu91: ' sprBl;, musik.
Gocln betyg.
Nya Eat.tningen vid Svartl bruk skulle fillmanna afdelningen, sfsedcl for all- Juridlsk afdelning: 1.
Juridiskt s e 1nack.-By.r&amp;n, Brnnkebergsg.
3 B, inriittas son1 ordinarie, kul~na kom- rninrtrium (for utbildande till lsns rnlinbildn~ng.
Sthlm.
peten.ta kvinnli~n sijkancle insanda Allmanna Handelsafdelningen, valfriii man 111.
m.).
2.
AlImBnjuridisk sina anstikningsbancllingnr till skol.
aFd.
(fOr jur. all~~~anbildning).
amnen.
Hogre Handelsafdelningen LARARINNA, unclervisningsvnn, rLclet senast 60 clagnr efter clenna (obligatoriskn limnen) med af- Landtbruksafdelning: 1.
Allmiin (mot, musikalisk, s6ker plats.
Tnlar kungtirelses infornncle i Post- 6i31 svarande statens Imdtmnnnasko slutade kurser.
franska, engelska.
Goda betyg.
Inrikes tidningar.
Skolnn omfat.
Rit- och Byg$nadsafdelningen: 1.
Ma- lor jiirnte allmanbildande lmnen) Wyn 1nnck.-Byrhn, Rrunkebergsg.
t i r folkskolans 1 och 2 klasser, 1011 skinnfdelning.
2.
Byggnndsaf- 2.
Hogre, for vidare utbildni ' ng efter lag, bostnclen ut-gores f. n. af 3 13, Sthlm.
(enda is sitt slag i Sverigb).
delning.
3.
Hogre byggnadsaf- 1 rum och kok samt 40 kr.
ers#tt- clelning (obligatorisk k u r ~ ~ n e d Kontrollassistentkurs.
ning for felande r u m Plntsen till.
slutprofnin~j.
Hushlllsafdeloingen i f ~ r e n i n g me6 ti: tides clen 1 nBstn januari.
huswoders.kurs.
Forberedande afdelning: 1.
Till sta- Kvistbro, ndr.
C-vopen, den 30 tens lnndtbruksinstitnt.
2.
Berg- Slojdafdelning: 1.
Viifnader.
2.
Konst juni 1908. skolnns hogre nfd.
3.
Tekniska stinlnad.
Stenografl.
fiaskinskrif- Skolrddef.
.&amp;RARINNEVII&lt;ARIAT mecl un.
skolor.
4.
Renlskoleesnmen.
ning.
- dervisnii1gsskyldighct i histo Hufvndkurser b o r i ~ 1 aug., 1.
okt., 1 nov.
och 9 jan.
ria pb hogsta stadier, geografi och ARARINNA, nndervisningsvq Prospekt mot clubbelt porto.
Bref ndresserns euclast till: Pvak aritlnetik tir for hostterminen ledigt Lunnig i sprik och musik, e r vid Hiigre elementarltiroverket i hAller plats i priistglrd instunclan t.is1ca Skolan, ICiistineAawzn.
Rikstelefon 115.
- OBS.
I Wy, tidsenlig lokal lned harligt lage Halmstad f6r kvinnlig ungdom.
Lo.
de hilst att undervisa tv % Flickor, CARL P E H q S O N.
nen beroende p % kompetens.
An.
12 och 8 Ilr.
Srar till nW.
Gustaf~, sskningahancllingar sandas ftireden Kopparbergs 1ii.n.
.
20 aug.
tille Fr6l: en Marin Hult, Halmstad.
0 REST~ND. \ RINNEPJ,A ' ~SEN l-lalmstad i nug.
1908..
~ r e d r i k a - ~ r e m e ~ r i - r b u n d f e: Drdttningga fan 54. vid Klippms Samskola Ur af Sfyrelsen.
en handelse ledig ' att tilltriiclas in.
Rikstol.
27 62.
Farbuudets ' byrA eppen 11_4.
Allm.
tel. 48 16. stundande hosttermin.
Ansiikhn Fredrika- Bremer- Forbunde fs Sjukskoferskebyr&amp; T u n n e b fan 2 5.
LARARINNETJARSTE J vid ny- med uppgift om 1iineansprKk jamte Rikstel.
68 98..
A l l p tel. 82 11..
inriiltacle folkskolan i Orkel- betyg torde snarast insandas till Ijstnga k yrkoby s6kes hos skolrh Styrelsen ftir Samskolnn, Klippan.
det 60 dagczr efter fbrsta .kungo- O M VARDINNA O C ~ randet i Post- och Inrikes tidnin- rinnn finner clnglig gar.
Lon enligt lag.
Platsen till- trades den 1 n8sta oktober.
Hu- lynt ung dam ett godt ruvida skolnn blir samkola eller anstiknn nled foto.
till.
.
postfack N: o 44, Sundsvall.
.
flic !rskola Br iinnu ej bestimt.
.
.
.
brkdljnaga clen 15 juni 1908.
Dr. ' jar.
Aiita A ~ g s ~ r g A£.
A.
I (: J.
A. Burdn.
Skolrhdets ordforande.
~ k t e i s k a .r&amp;,ttsv&amp;kningar ~s enligt giilln~ ?de ongelsk lag.
Adress Orkelljzcnga.
L EDlGA PL A TSER.
L L F 1 S " ARBRINNETJANSTEN vid Pasta fipenade folk- och smlskolan vid iLbo6, Rips f6rsamlingJ SiScler- ~nnnlanda Ian, sokes inom 60 dngnr efter forsta annonsen i Post- och Inrikes tidningar hos skolrBclet i Ripsa.
Len enligt lag.
VIKARIE for .h6sttermin, soln bOrjar den 1 september, s6kes ock.
Ripsa, T7allhalla, den 15 juni 1908.
L Skolrddefs ordfarande.
Kvinnliga arbetsomriden.
En social skolrt fiir kviluror.
Garden City.
A£ Y ' ym Heen.
Utbildningskurser m. m. Slietskonst ocli syetsar .. III.
N&amp;gru ord om Vndstenaspetn Muntliga och skriftliga upplysningar genom Fredrika- Brerner-For- bundets byrb, 54 Drottninggatan.
PI; ^ allmiinheten.
Notiser.
Prenumeration &amp; Dagny sker &amp; narmaste postanstalt (Tid- = ningstaxa n: r 5) eller bokhandel.
-
