# ID: svediakorp-per3569
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1932
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,270
# sentences: 464
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


K v i n n a i blått.
Svensk konst f r å n s k i l d a t i d e r.
Nygrupperingar och nya stånd= Militarismens drake är impopulär.
punkter.
Framryckning har skett mot mili- F olkförsamlingens inkallande och tarismens drake.
Från alla håll kom- den dunkla och elakartade ut- mer man honom närmare in på livet.
vecklingen av den kinesisk-japanska Det första förslaget gick huvudsak- konflikten ta för närvarande till sig ligen ut på att sätta honom på diet, allt intresse, som vi ha till övers för dra in hans underhåll en smula, kan- världspolitiken.
ske klippa-klorna på honom.
Nu är Avrustningskonferensen har aldrig det fråga om att rycka gifttänderna intresserat så mycket och har dess- ur hans gap.
Att detta borde ske, utom nu en Paus, sedan generalde- därom tyckas alla vara ense.
Ingen batten ä r avslutad.
Men även om har vågat tala för att behålla honom dess sensationer icke äro så lättill- i hans nuvarande storlek och styrka.
gängliga som Folkförbundets kamp Det har ju annars sagts mycket un- med Japan, Japans begynnande tve- der mellantiden att nian skulle vara kan och Kinas begynnande trots, så nöjd om man kunde hindra hans yt- B R I A N D S T O D FUR ICKE kan man dock säga att första akten i terligare växt.
LÄNGE SEDAN med hatten i dramat, då de agerande presenterade Sedan råda delade meningar om hand vid Stresemanns grav, tyst hyl- lande sin kollega och motspelare från sig själva, hade en stark spinning man bör eller icke bör inmontera många politiska konferenser.
och många överraskningar.
Den in- hans uttagna gifttänder i Nationer- Nu är även han borta.
Båda satte tresserar minsann ur synpunkten ' av nas förbund.
till sina yttersta krafter och till slut Iivet på den oerhörda uppgiften att rond genom denna veckas arkivarie Emil Hildebrand.
Minst vårt framtida öde men också ur rent När det förberedande arbetet slu- under kompromisser och manövrer konstutställningar kan lämpli- lyckade ä r porträtten av Karlfeldt, mänsklig synpunkt som ett prov på tade, hade majoriteten av stater ka- pressa sina politiska medarbetare, b ö r j a på Konstakademien.
Där som ser ut som m uppblåst grossör, de underliga förbindelser som äga pitulerat för Frankrikes mening.
sina nationalistiska partier och par- är en utställning av fyra akademiker, och Fredrik Cederborgh, en kuriös Av motiven från r u m mellan den höga familjen av Konventionsförslagets majoritet in- lament till en försoningspolitik mot samtliga avlidna.
Deras konst till- historisk tablå.
deras vilja.
När man talar om po- hör också påtagligen ett förflutet Dalarna ä r skisserna friskast och systernationer inom Nationernas %- nehåller förslag till budgetbegräns- litiska martyrer får man inte bara skede.
Det intresse, den väcker, är mest omedelbara, medan de stora ut- bund och dess inbjudna släktingar ning, till minskning av personalstyr- förda sakerna för det mesta äro trå- Förenta staterna, Sovjet och Turkiet.
kan, dock utan att röra vid de äldre minnas dem som gå under på sin huvudsakligen historiskt.
Mest fängslande, mest komplice- kiga paradstycken närmast passan- Förspelet till avrustningskonferen- värnpliktsårgångarna, och tänker sig motsatsställning till det härskande politiska systernet, De som arbeta rad är Ivar Nyberg.
Han tillhörde de på ett etnografiskt museum.
impressionist sen avslöts i slutet av år 1930, då den direkt minskning av sjö- och luftvap- Landskapsmålare, för högre mål inom detsamma böra samma generation som Carl Larsson och Zorn.
O m dessa påminner i hög och stämmnisromantiker är Alfred förberedande avrustningskommissio- net, men det rör absolut inte vid d e också räknas dit.
EDAN B R I A N D ligger på lit de grad Gumma från Grez och porträtt Bergström.
Bäst är hans franskin- nen lade fram ett konventionsförslag stora värnpliktsarméernas vapen, ar- parade, fortsätter Folkför- av Axel Tallberg.
Attitalets små- spirerade skisser, som visar en still- och fastställde dagen för konferen- tilleriet, ty så ville Frankrike.
Attac- bundsförsamlingen a t t tas med den borgerliga andra, uppfattad med mild sam och ärlig naturinlevelse.
sens öppnande.
Jämför man länder- kerna mot värnplikten, mot det tunga kinesisk-japanska konflikten.
Det Som positioner då med dem som d e artilleriet, det absoluta fördömandet lugn som för närvarande råder på av landshövding sådan arbetar han gärna i litet for- intaga nu, så måste man säga att en av luft- och giftkriget återfinnas en- för framtiden.
A x e l Bergström är steget ganska mat.
Varje skiss ä r ytterst minutiöst hel del har ändrats.
Blott ett ä r sig dast i reservationerna som belöpte ngt.
Under senare delen av sitt liv utformad.
Han målar mest höst och likt: motsatsställningen i hotten mel- sig till ett femtiotal, särskilt från Tyskland.
(Forts. å sid.
4.)
att det endast är kinesernas han bilder från Dalarna, där vinter.
Tavlorna har en stillsam och Ian Frankrike och Tyskland.
hålla plikt Här framträder försynt charm, som inte lämnar en han då var bosatt.
tycks inte riktigt gå med på argu- ett starkt intresse för karakteristiska oberörd.
menteringen.
För närvarande arbe- människotyper.
Den största behåll- P i Liljevalchs konsthall utställer tar man på en ny resolution.
ningen ger i alla fall Nybergs por- inte mindre än 49 konstnärer.
Den- E GRÅ OCH SNÅLA FÖRVÅR- trätt från åtti-nittitalen.
na trängsel vållar, att eventuella be- DAGARNA i början a v mars ha Emerik Stenberg målade dels por- gåvningar drunknar i massan.
Lyck- fatt en kuslig skugga över sig genom trätt, dels motiv från Dalarna.
Hans ligtvis och tyvärr tyckes det inte vara de fruktansvärda mord som begåtts porträtt ä r borgerligt redbara, ka- några som har drunknat.
En del ä r av en brottsling som länge tydligt rakteriserande genom yttre pose, e j emellertid rätt skickliga - som imi- visat prov p å sin amoraliska och genom inre upplevelse.
Till d e bästa tatörer.
Där finns Arosenius, Birger asociala läggning.
edan allas intresse ä r upptaget hör porträtten av vetenskapsmännen Simonson, Olle Ågren, Per Krogh (Forts. å sid.
4.)
Den fråga som man ögonblickli- professor Waldemar Rudin och riks- av Fjärran Östern, ske märk- gen uppstaller ä r den hur det är möj- liga omorienteringar i Mellaneuropa.
ligt att en sådan person fått behålla Österrike som har uttömt sina resur- sin fulla rörelsefrihet så länge som ser meddelade nyligen officiellt skett.
Det finns tydligtvis inom det Tyskland, England, Frankrike och samhällslager, dit den unge brottslin- gen hörde, inte den moraliska stan- Italien att det måste f å handelspoli- dard som självfallet avskiljer en så- tiska lättnader för att e j gå under.
dan person från umgänge och Iäro- Till följd därav förklarade Tysk- anstalter.
I stället får han genom sin land sig villigt att göra en överens- ställning ett visst skydd mot d e åt- gärder som annars stå till samhällets K u p p f ö r s ö k e t i Finland har av- finska regeringen undvikit att sätta kommelse med Österrike om lättna- vecklats utan blodsutgjutelse.
luntan till krutdurken.
Där blev icke der i handeln, under förutsättning att förfogande genom barnavårdsnämnd och lösdrivarlag.
De två grupper som stodo mot var- något Adålsdrama i Finland.
det icke behövde tillämpa mest-gyn- NORSKA STORTINGETS KRIS- andra: Kosolas skaror och Svinhuf- Man kan säga att regeringen hade och bevilja an- UTSKOTT har framlagt ett vuds — hunno aldrig f å känning d e allra allvarligaste anledningar till nad-nationsklausulen förslag om att öka anslagen till so- med varandra innan upprorsskarorna att fara varsamt fram med piltarna, dra länder samma förmåner.
Och i ciala ändamål, bl.
a. arbetslösheten smulto ihop och vände hem till sitt.
därför att gränsen mellan Lapporö- samma veva svarade Frankrike med.
och kompensera detta med reduktio- Presidentens radiotal med uppma- relsen och de regeringstrogna var så att föreslå Österrike att sluta ihop sig ner på motsvarande belopp i militär- ning till lugn och ordning och löfte osäker, och det Finland som samlade med Ungern, Tjeckoslovakiet, Jugo- budgeten och lantbruksbudgeten.
om amnesti vände om stämningen, sig att skydda den lagliga ordningen slavien och Rumänien till ett handels- bindelser ser det sig nödgat att upp- D A N S K A PRESSEN har släppt ut sedan ordningsmaktens mobilisering hade så många av sina egna på an- politiskt Donauförbund.
ett rykte om att den danska av- p o r t klart för Lappomännen att dra sidan fronten.
Myndigheterna f å rustningsfrågan som nu vilat en tid samhället inte ämnade utan vidare nog en särskild syn på vad som är Det spelas alltså om det olyckliga rätta nya skyddstullar för att möta skulle lösas genom en kompromiss låta de upproriska diktera lagar rätt och möjligt, när d e veta att de- Österrikes öde.
Och medan det käm- situationens ögonblickliga krav.
Detta är typiskt för tillståndet i mellan venstre å ena sidan och rege- och med våld kasta regeringen ur ras åtgärder kunna komma att riktas par efter luft och förklarar att dess även mot egna söner och vänners liv beror på utvidgade handelsför- världen just nu.
ringspartierna: socialdemokrater och sadeln.
De upproriska ledarnas sista hopp, söner.
radikala venstre å andra.
En reduk- tion av krigsmakten skulle komma till att den röda fronten skulle sätta sig Dessa privatmänskliga hänsyn må stånd medan däremot regeringsför- i rörelse mot dem slog fel upprors- ha haft sin del i att diktera finska slaget om en omläggning av den- lågan slocknade av brist på näring regeringens politik, men framgången samma till ordningsmakt » utan krigs- och det var ingenting annat att göra för densamma blir lika beaktansvärd och lärorik för det.
Man förstår att mässiga uppgifter,, f å r anstå.
Vi ä n att kapitulera.
hoppas kunna närmare redogöra f ö r Erfarenheterna från revolutions- en a v upprorsledarna önskade att han vore i Shanghai.
Där går upp- i Finland tala alltså starkt försöket läget.
f ö r riktigheten att gå fram på en görelsen av en tvist annorlunda till.
gång med kraft och konsekvens och Där är det gott för bråkmakare att med lämpor.
Genom sin politik har vara.
Vad har hänt?
E gen M krets.
Härifrån till hans ämbetsman- Forsell, också landskapsmålare.
trygghet nas Japanerna målade på Murar sitt fängelse men ber om frihet.
D M Saktmodet krossar Lappo.
Veckovakten
Från riksdags- Segrar kvinno- rösträtten läktaren.
i Franrike?
N D e n 12 m a r s 1 9 3 2.
Tafatt sparsamhet.
Naturligtvis var man redan klockan 11 på Iäktaren den 2 mars då » tredje mans rätts som högertidningarna gjort så stort nummer av skulle diskuteras.
Det stod visserligen några småsaker på före- dragningslistan, som skulle behandlas forst, men det var naturligtvis sådant där, som blir expedierat utan att man egent- ligen vet av att det varit före.
Trodde man.
Det var det också, man hade hun- nit till tredje ärendet på en kvart och så var man då inne på Bevillningsutskottets betänkande med anledning av väckta mo- tioner om full på fårkött.
Och sen skulle den stora knivkastningen börja om tredje mans rätt.
Det blev lite segt det där får- köttet, så man gick in i andra kammaren och så satt man där ett tag, så gick man i första och så in i andra igen.
Jag skic- kade in min väninna i första kammaren igen för att höra om dom kommit in på tredje mans rätt där.
Men hon bara ska- kade på huvudet och sa » fårkött ».
Så det var bara att resignera och försöka vänta.
Det hela rörde sej om en motion som bondeförbundarna väckt.
Bondeför- bundarna hade önskat sej tull på fårkött, det skulle, sade någon, bli som en hjälp till de jordbrukare som hade den mag- rare jorden.
Men nu lär det finnas ett handelsavtal med Finland som förbjuder svensk införseltull på döda får.
Jag har nu upptäckt hur det går till i riksdagen: Ville man minska på försvarsanslaget, så säger man inte rent ut vi slopar försva- ret, utan då säger man: Vi vill ha pengar t i l l de arbetslösa.
Om man strider mot protektionister säger man inte: Vi vill inte ha några tullar, utan då visar man på handelstraktat som inte får brytas.
Det är det som kallas för diplomati.
Så säger det andra partiet: Det är inte så noga med handelstraktat.
Har inte Finland nå- got annat skäl att bryta handelsförbin- delserna, så inte bryr dom sej om att göra det för lite fårkött.
Sen blir det ändlösa debatter om vad en handelstraktat med ett främmande land förpliktar till.
Och så blir det så där segt som det blev i ons- dags.
Klockan var nära fyra då Fabian Månsson steg upp och sa ifrån att nu är tid göra bokslut och se vad den ena nä- ringen fått i understöd mer än den an- dra, och att vi inte ville ha något nytt frälse här i landet.
Men så när han sagt frälse, så glömde han bort var han var, Riksdagen, liksom alla enskilda, diskutera sparsamhet.
Riksdagen skall föra statens talan och anser sig därför utveckla en stor sparsamhet för landet genom att vilja överföra en hel del utgifter från staten till landstingen.
Ett egendomligt sätt nationalekonomiskt sett!
Det enda skalet skulle då vara, att landstingen ha större ekonomisk förmåga än riksdagen.
Men det kan man knappast tro, det är samma brist på ekonomisk och praktisk blick och samma partipolitiska skäl, som äro grundläggande för både landsting och riksdag.
Jordbruksministern har hållit ett anförande om » jordbrukets krisläge, i Nyköping.
Han är som bekant mycket skicklig i att tala utan att uttala några åsikter.
Statistiska upp- gifter och allmänna uttryckssätt är hans form.
Så och nu.
Därtill före- speglingar i kreditfrågan.
Inte vi- dare trösterikt.
Det finns två ordstäv: » Den som spar, han har och » Snålheten be- han stod vid den där höga pulpeten så drar visheten ».
Vägen ur de nuva- han trodde väl att det var en kateder, så rande svårigheterna, vilka äro oer- det blev en historisk föreläsning om fräl- set.
Vilket ju var ganska roligt fast, hörda - och troligen bli än värre - det ju egentligen var det där fårköttet vi går emellan dessa två.
Den enskilde ville ha slut på.
Nåja, sedan Fabian Måns- har att fatta ställning.
Att hoppas son sagt till att det kommer att dröja åt- minstone 50 ar innan vi ra bort de nuva- på statsmakterna är nog för närva- rande tullmurarna, så blev det heller ingen ny tull den gången.
rande ganska lönlöst.
skulle är tiden kanske inne för den franska kvinnan att slutligen f å de politiska rättigheter, som nästan alla hennes europeiska medsystrar redan har fått: den 13 mars skall senaten rösta ja eller nej på ett förslag från deputeradekammaren som ger kvin- nan fullkomlig jämlikhet med man- nen på det politiska området.
Vad blir utslaget?
Alltsedan 1906, när Ferdinand Buisson blev anförtrodd frågans ut- redning, har deputeradekammaren blivit mer och mer vänligt sinnad mot kvinnorösträtten.
En mängd motio- ner ha föreslagit den allmänna röst- rättens utvidgning - ibland till alla kvinnor - ibland till en grupp: krigsänkor familjemödrar, företags- ledare o. v. T r e gånger biföllos motioner: först 1919 (alla rättighe- ter) sedan 1925 (kommunala rättig- heter) och så nu.
Men senaten stod i vägen.
Den vägrade inte bara att anta förslaget, utan helt enkelt att ens diskutera det.
Nu kommer den att yttra sig för första gången.
Varpå beror denna ovilja?
Nu är det knappast någon som vågar bestrida att den allmänna röst- rättens princip också fordrar rösträtt för kvinnor.
Visst är de många, inte minst bland kvinnorna - som för- bliva fientliga av känsloskäl - och ännu flera som äro likgiltiga och inte tro på reformens nytta.
Men även från praktiska synpunkter måste man ju inse att den blir nödvändig.
Det kvinnliga förvärvsarbetet har efter kriget fått en mycket stor betydelse.
Många kvinnor äro ledare för han- delsfirmor, många inneha betydande befattningar (7 universitetsprofesso- 300 advokater 1 000 läkare, höga tjänstemän o. s. v.).
Dessa kvinnor som betala höga skat- ter skulle ju också delta i deras för- valtning.
Förresten har en socialist- motion (1930) föreslagit, att kvin- norna skulle befrias från skatterna så länge de äro utan fullständigt med- borgarskap.
Nu s. 140,000 rin Verone, räkna flera 100,000 med- lemmar, mest i medelklassen; varje stad har sin förening som sysslar inte så mycket med politiska som med so- ciala frågor - något som är särskilt nödvändigt här.
' Till följd därav ha alla partier ta- git kvinnans rösträtt på sitt program.
Visst är det ofta på ett mycket obe- stämt sätt; men de erkänna princi- pen.
Och kvinnliga medlemmar fin- Bland reformens anhängare ha vi de största politiska namnen i efterkrigs-Frankrike: Briand, Tardieu, Maginot, Loucheur, m. fl.
Men var ligger hindret då?
Det ä r rädsla för den katolska kyrkan.
Med några undantag bestå s e n a - tens majoritet (172 mot 135), som vägrat att diskutera frågan, av gam- la radikala.
För dessa radikaler ä r den katolska kyrkan frihetens och upplysningens svurna fiende och den största faran för den dyrbara laïcite- ten.
Och den allmänna meningen ä r att kvinnorna mycket mera än män- nen stå under kyrkans inflytande och lyda biktfaderns råd.
Sålunda stå vi inför dessa under- liga förhållanden att den konserva- tiva högern strävar för att g e kvin- nan politiska rättigheter, medan vän- stern och i synnerhet de radikala för- söka att hindra det så diskret och effektivt som möjligt.
Aven nu ser vi i det sista förslaget en manöver för att öka högerns röster i nästa val - men i alla fall kommer avgörandet för sent (om det kommer) och vi får inte rösta i år.
En sak kan man säga: här är inte längre kvinnorösträtten en princip- fråga, utan en opportunitetsfråga.
S.
M. Roanne.
MÖTESPLATSEN Nässjö-Solbergakretsen av Fri- sinnade Kvinnor, lokalavdelning a v Svenska Kvinnors Vänsterförbund, höll den 4 mars årsmöte på Jacobs- ciserat hur den här paragrafen skall se sons konditori.
Ordf., majorskan ut!?
Anna de Maré Svensson, - öppnade Och hr österström sade bestämt ifrån: mötet med ett varmhjärtat anförande behöva se utredningsresultatet innan om det tryckta läget ute i världen vi vet vad vi skall göra!
och förhoppningen att fredstanken Men professor Bergendahl, som inte trots allt skall vinna insteg bland fol- kunnat få någon vikarie för sig i Lund, ken.
Protokoll, års- och revisions- kan inte hinna bli färdig med den på- berättelser upplästes och godkändes.
började utredningen förrän i april, så det Styrelseval förrättades och utföll så- var j u ganska mycket begärt att kam- lunda: Ordf. majorskan Anna de rarna n u skulle besluta om skydd för Maré Svensson, v. ordf. fru Ingeborg tredje man då det ännu icke blivit utrett Rosén, sekr. fröken Margit Östberg, Så fick dom då äntligen börja med vad han skall skyddas mot, fackförenin- v. sekr. fröken Judith Gustafsson, » tredje mans rätt », men även riksdags- garna, syndikalisterna eller - arbetsgi- kassör fröken Edit Gustafsson.
ö v - riga styrelsemedlemmar blevo fruar- ut och riksdagskaféet Motionen är alltså avslagen i bada kam- na Elsa Samuelsson och Alma Öst- rarna, i huvudvoteringen avslogs den med berg samt fröken Helena Löfstedt.
lite då och då, kan man ju ändå inte leva Revisorer blevo fröken Dea Vinqvist på hela dagen.
Så det blev bestämt att 55 röster mot 54.
På lördagen var det så där kusligt i och fru Emma Ahrin.
det skulle bli kvällsplenum klockan sju.
Det blev nattplenum.
» Dom förilar sej riksdagen som det kan bli för husmödrar Vid mötet talade fru Helga Sjö- då inte », sa min väninna när vi g i c k hem.
som får veta att nu först skall det börja strand, Eksjö, om Medborgarkänsla Ärendet presenterades i föredragnings- att sparas på allvar sedan de hållit på och och intresse, varpå följde en livlig listan så här: Andra lagutskottets utlåtan- nupit Iite här och Iite där för att få det och givande diskussion.
Fru inge- de n:r 12, i anledning ny väckt motion att @ ihop.
Det var synd om hr Hamrin borg Rosén lämnade därpå upplys- om skydd för tredje mans rätt till neutra- som hade tänkt spara på utgifterna till ningar om den samhällskurs, som tis- litet under arbetskonflikter.
Naturligtvis anstalterna, för det befanns att de flesta dagen den 8 dennes hålles i Nässjö vet ni precis vad saken gäller.
Verkligen riksdagsmän som begärde ordet också för frisinnade kvinnor, och uppma- inte?
Ja, det visste inte jag heller när voro landstingsmän.
Och då kan man ju nade till talrikt deltagande.
Talarin- jag gick dit, men det skämdes jag att förstå hur det gick, för de hade redan na vid denna kurs blir landshövding- tala om, utan jag tänkte: jag får väl Iära sparat på allt som kunde sparas.
Ja, h r skan fru Ellen Hagen.
Från Sv.
Kv.
mej det när jag kommer dit.
Men nu Berg i Katrineholm tyckte att de sparade Vänsterförbunds centralstyrelse- och skäms jag inte längre för kamrarna visste så att de sparade dumt, när de t. ex. inte landsmöte i Stockholm den 9-10 det inte heller när de åtskildes.
Sedan hade råd att låta sjuksköterskornas jan.
1932 gavs en intressant redo- det debatterats hela dagen och halva nat- tjänstgöringstid gå ned från 72 timmar görelse av kretsens ombud vid detta 68.
Vid statens verk hålles minsann möte, fru Ingeborg Rosén.
Som om- ten rev man sitt hår och frågade motio- närerna: Om det är så enkelt som herrar- inga sådana arbetsveckor så han tyckte växling i programmet förekom kör- och solosång.
Stämningen var den na anse, om det ar så klart, om det är så att staten kunde spara själv.
uppenbart, varför ha herrarna inte då pre- Vi - - farbröder går får i till Elsa Svartengren.
M.
(I.
Det fashionabla Av KLARA JOHANSON.
J att varje Stock- håller sig med en tränad muntergök v a r s redaktio- nella åliggande består i att uppfin- na, starta och underblåsa de lidel- sefulla problemdiskussioner som lockar » allmänheten » att gratisfylla ag förmodar holmstidning spalter med fria och anonyma ord.
Han är omväxlande bekymrad mo- der, v ä n a v rättvisa, humhugshata- re och en av de många.
Händer det någon gång att han lägger ut sin fälla förgäves måste han gå på och bemöta sig själv i ett par följande nummer, men ibland inströmmar sann inget problem.
Vill de under- gå ceremonin så gör de något pas- sande och högst respektabelt; av- står de så är det ju ingenting att b r å k a om.
Inför detta tillstånd be- griper man livligt att en del mera eldiga och otåliga exemplar löper över till den bolsjevik-nazistiska re- ligionen.
Långt mindre lättfattligt synes mig det bekanta fenomenet att mas- sor a v dessa opåverkade sexton- åringar - det är väl genomsnitts- åldern - av egen drift söker Sig till altarets rund.
Här behövs tyd- ligen psykoanalys eller behaviorism, åtminstone vad ynglingarna beträf- En Cant.
sakramentet.
fyrbåk?
Genéve den 3 mars 1932. et är spänning i luften.
Rykten korsa varandra.
Man frågar och väntar.
Man hoppas och misströstar.
Man hoppas att ur det hav av intriger och penningin- tressen, som världen är, Nationernas for- bund skall kunna lyfta upp en fyrbåk, som på något sätt ska visa oss vår väg framåt.
Ty den allmänna opinionen har till sy- nes intet patentmedel i Kina-Japan-frågan som den håller på som sitt gent emot Na- tionernas Förbund.
s % d ä r m~ står Englands utrikesminister i leende sam- språk med Japans representant.
Är hela ensemblen bara ett skådespel för oss, som inte ha några trådar i vår hand?
Äro dessa båda herrar p i förhand överens om något, som de förstå men icke vi?
Ett prästerligt skådespel om Hen- rik VIII och Anne Boleyn av Caj Munk.
Författarens privatyrke är det enda som hänför tanken på präs- terlig syn — annars kunde vilken hä- d a r e och tvivlare som helst varit fa- brikören av dessa historiskt svällan- de och mustiga repliker.
Jag tviv- lar på att någon svensk predikare skulle våga säga sin menighet såda- na motstridiga ' och barockt skimran- de cantsanningar.
Enligt min tro ser dock författaren mindre högakt- ningsfullt på sitt opus än den svenska ensemblen och dess regissör gjort - och i denna svensk-svenska tolkning som Dramaten ger stycket kommer Nu öppnar Paul-Boncour assemblén.
allt vad författaren trott sig ha dolt och i brist på scentekniska kunska- Han talar varmt och enträget.
Så varm per gjort allt till för att dölja, obarm- blir han t.o.m. att han efteråt måste D ras ut till N.
F:s radiostation och är där- efter i Tokio i samma ögonblick.
Kina och Japan tala vidare mot varandra.
Alla ha europeiska kläder och samma slag av glasögon, hela församlingen ser enhetlig ut.
Men man får komma ihåg, säger min granne välvilligt, att dessa båda nationer ha ett sådant s i t t att uttrycka sig.
de ha intet anspråk på att bli trodda, det är icke deras mening att säga lögner egent- ligen, deras etikett är av detta slaget.
Ja- pan viker en m u l a.
Man säger att Japan känner att vi alla producera något, som kallas allvar.
Det ljusnar litet ...
Man holmar och röker .. \ Den 5 mars.
.
Sannerligen, då man hör ordkriget här mellan det verkliga Kinas och kriget Japans därute representanter kallas som bekant tillsvidare tvist — om strider ha ägt rum eller ej ägt rum på platser med bytet så ymnigt att hans påhittighet härtigt f r a m i strålkastarljuset.
I taga på sig pälsen för att inte bli för- så obekanta namn att de lika så gärna kan fira semester i åtta dar.
dansk återgivning hölls stycket ihop kyld.
Man frågar sig: hur är det möj- kunde ligga i månen, sa skulle man önska till ett enhetligt groteskt drama, hos ligt att denne välvillige man, som talar en stor karta på väggen.
Ett är emeller- Och det behöver den, ty insän- far.
Flickornas gåta kan j a g åta oss sönderfaller det till regibilder om heder och om fred så vältaligt, på sin tid klart.
Ett område så stort som Frank- darredaktörens arbete frestar hårt m i g a t t utan vetenskaplig a p p a r a t a l a Molanders framförande av tid enrollerade alla de franska kvinnorna, rike och Tyskland tillsammans har hem- på hjärnan.
Den vanlige filosofen förslagsvis lösa.
» Drottning Elisabeth,.
så de skulle bli bundna rid krigsmaski- sökts genom denna krigsliknande dispyt.
Det viktigaste vid denna föreställ- neriet ...
upptäcker problem, vår daglige dis- Då inga absolut säkra underrättelser ha Lantliga prästfamiljer med rym- ning blev helt naturligt de W a h l s Därpå framlägger Kina sitt lidandes ingått om uppnådd vapenvila, övergår kussionsledare däremot äger att lig bostad och inte alltför många historiska mask, dräkternas tavel- skapa sådana.
I detta diktarkall barn mottar gärna O m somrarna ett veckighet, sedda en face, och da- historia.
I g i r hade vi hopp att ett va- församlingen till allmän diskussion och penstillestånd skulle börja i dag.
Men ja- Kina och Japan få höra på följer han en rutin vilken, som jag antal unga damer av god och väl- hucklen.
Dekorationerna för- panerna fortsätta sitt anfall!
Nyss erhål- De mindre länderna gå i elden, först antytt, sällan klickar.
De grubbel- bärgad extraktion som inackorde- medlade också prov på ingående ta- let telegram .. alla de nordiska länderna, Holland och ämnen han framkastar låter sig ringar eller närmare bestämt natt- velstudier och i sitt kloka och vackra Japan h a r också telegram att läsa upp Estland, Schweiz.
Sen komma Spanien utförande förmådde de också att och sin uppfattning att ge.
Det är nå- och Tjeckoslovakiet och Grekland.
Alla restlöst inordnas under en typ, vars vardsgäster, Det finns inte triv- skapa en stämningsmättad ram got högst kuriöst att sitta här så långt bjuda till att bildlikt talat slå handen i kännemärken inte gärna kan klarare sammare ställen än prästgårdar på om man undantar fjärde bildens brännpunkten och försöka be- bordet, Nationernas förbund skall leva, uppenbaras än i den härom året landet och pensionärerna f r å n stan, kungliga park, den var delvis använd dö a ting .., dess akt och Kelloggpakten skola hållas kanske redan Iite blaserade, veder- i bild ett, men målad i ett modernt grundligt belysta f r å g a n » Bör mor- i ära, de små nationerna gemensamt slå mor jazza?, S e där ett idealpro- kvickes underbart av denna intres- maner, som så att säga kastar ljuset Den 4 man.
vakt omkring dem.
Ingen stormakt har ifrån sig, nekar a t t glöda inifrån.
ännu talat.
Det hela är ännu en förbe- Högdramatiskt.
Pressläktaren fylld.
blem: överraskande, passionerande santa främmande miljö och dess Jag har ett svagt minne av a t t Telegram efter telegram räckas fram redelse.
en orientering, men talen äro och otillgängligt för teoretisk lös- oskyldiga nöjen, Den därav inra- danskarna talade vers i Munks över barriären till väntande vaktmästare, kraftfullare, ehuru ej så sköna som i ge- ning.
Märkbara avvikelser från made repetitionskursen i lutherdom stycke, svenskarna föreföllo a t t per som befordra dem till telegramavdelnin- neraldehatten i avrustningskonferensen.
denna grundform h a r ingen utsikt verkar bara stilenlig, och slutakten konst då och då kunna utforma pro- gen.
En resolution nyss antagen, beford- A.T.N.
att fängsla en tänkande och idébe- i den med ängsblommor smyckade san så att den klingade likt fyrkan- tig-medeltida knittelvers.
Det lyss- rusad nation.
bondkyrkan bildar stämningsfull nande regiiirat vid Dramaten, såväl Nyss råkade jag på ett fragment entré till societetslivet.
som vid många a n d r a sener, fortsät- av en socialdemokratisk tidnings- Men härmed är endast ett lyck- alltjämt m e d att vara okänsligt konversation om ett lika fiffigt för- ligt fåtal avfärdat, Hur många över- för rytm och valörer i dialoger.
En- Königsbergs nationalsocialistiska tid- segra eller du.
Och varken segrade eller stak artister ha gudskelov ännu i bluffande spörsmål: » Skall arbetar- ning skrev häromdagen en fru och dog efteråt.
Men saken är riskablare n~ flickan konfirmeras? » Mammor och klassflickor måste inte nöja sig med sitt kunnande och portionera a t t läsa för prästen i all enkelhet, ut det åt oss vid högtidliga tillfällen, föreslog, att man i varje bättre foster- än di.
Nu är han föremål för hela fol- pappor tycktes uppträda med diver- ländskt hem borde upprätta ett litet hus- kets, för hela Europas uppmärksamhet.
de Wahls kung Henrik visade s i g altare åt Hitler: » ett svart hakkors mot Nu vore det verkligen pinsamt fur honom se meningar om denna etikettsfrå- på skolbänkar och i den ledsam- måste omgivning!
Där räcker j u vara brylling till Markurell, vit bakgrund och en bild av Hitler i na- att bli slagen.
ga, ehuru möjligen somliga inlägg mänskligare babian än härrörde från den ordinarie skäm- inte ungdomens beryktade nöjes- krögare, men icke förty dess släkting.
turlig storlek ».
Inför denna bild, som Det är tämligen säkert att han blir lystnad som förklaring.
Till nå- I intimare moment, när rollen dagligen skulle prydas med friska blom- slagen.
— taren.
gon del spelar den väl in, eftersom tilläts förtäta Iuften omkring sig, fick mor, skulle familjemedlemmarna samlas Från början förklarade Hindenburg, att Om än skenbart lika fåvitsk som den första (och i regeln sista) natt- han en mustig, levande kulör, och till stilla andaktsstunder.
Säkert har han endast ville ställa sig till förfogan, detta vackra förslag funnit livligt eko.
om hela folket var enigt i önskan att be- d r y f t a n d e t av mormors jazzskyldig- het var dock denna debatt ej helt varden har utvecklat s i g till en kom- som prestation betraktad står den sig Hitler är inte blott » der Führer,, han är hålla honom.
Nu har han gett efter och dock gott vid sidan om många en Gud.
Nu har Guden pa smygvägar låtit uppstålla sig som partikandidat.
För- poänglös.
Där skymtade en saklig bination av mogenhetsexamen och lysning, alltså en anledning till och krånglat sig till tyskt medborgarskap och sök att dölja detta faktum ha inte sak- i låtit uppställa sig som presidentkandidat.
nats, men de voro inte övertygande upplysning som - ifall den verkli- blomstergärder och kostbara pre- som utförd karaktär, var Sven Berg- » En storm av jubel går genom det tyska själva verket är Hindenburg kandidat för gen är sann - förtjänar socialt be- valls kardinal Wolsey, Skådespela- landet,, sade han själv.
Den 27 februari fyra partier: för Centrum, Wirtschaftspar- aktande: den nämligen att i våra senter.
ren sjöd över av renässanskraft och dagar finns arbetarflickor som ef- Men j a g för min del tror att fres- brutalitet.
Lars Hanssons Cromwell talade han i Sportpalatset i Berlin.
Sköna tei, för demokraterna och socialdemokra- germanskor på galleriet läto ett regn av terna.
Säkert har Hindenburg inte åsett tersträvar konfirmationens väl- telsen kommer f r å n en allbekant ii- överraskade genom maskens oigen- blommor falla över honom, då han besteg denna utveckling med glädje han signelse och tycks beredda att skri- ten docka.
Från henne som regel- kännlighet, men i dialogens modernt talarstolen.
Musiken dundrade, ' och tju- skulle vida föredragit att ha blivit propa- turnerade repliker och i aktörens su- gofemtusen mänskor vrålade av hänförel- gerad av sina gamla vänner.
Särskilt da till altaret tvärs över blödande bundet figurerar i veckotidningarna veräna förakt för samspel, lyste Lars och de vulgäraste dagbladen, vit- Och så hov Hitler upp sin röst.
— I smärtsamt torde det ha varit för honom, föräldrahjärtan.
första ögonblicket greps jag av klädd höljd i slöja, med blomkvast Hansson helt igenom.
I första akten tretton ha vi stått i opposition — nu att Stahlhelm, som han alltid visat den nalkas den stunden, då makten kommer varmaste sympati, blivit honom otrogen.
osäglig häpnad och i det nästa av i handen och en liten taggig krona att vila i våra händer - nu nalkas do- Kampanjen för Hindenburg går efter på skulten.
Denna glatt grinande, intrigernas växlingar och Anne Bo- mens dag.
Den 13 mars kommer histo- två olika linjer.
Socialdemokraternas pa- utmärkt högaktning för b ä g g e par- utklädda backfisch är sannolikt kyr- leyns gång mot drottningavärdighe- riens bok att ännu en gång slås upp och roll lyder inte » För Hindenburg » utan terna, för dessa fromma små flic- ten fick aktrisen en ond, stickande kor som likt sina heliga systrar i kans bästa missionär.
Ännu för blick och e t t forcerat teatraliskt tal de skändliga sidorna från I918 till 1932 » Mot Hitler ».
Det s.k. » Hindenburgsut- kristenhetens begynnelse frimodigt några år sedan uppvaktades hon och man hade svårt att förlåta denna att slitas ut - på den nya sidan skall stå: skottet » däremot, vars sammansättning det tyska folket har återvunnit sin ära, — är övervägande högerbetonad, slår an sin tro i en hednisk hem- stadigt av en herre i frack eller fän- drottning hennes maktberusning.
Hitlers hysteriska krafttal gav uttryck åt helt andra strängar.
Där talas det om Arnold Sjöstrands unga Richmond en segervisshet så segerviss, att den röjde » segraren vid Tannenberg » och » historisk miljö, för dessa ståndaktigt okyrk- riksiiniform; han har numera, på grund av en takt- och skamkänsla hade en nuna som var fascinerande en stark inre osäkerhet.
Det sägs, att tradition, och » tysk trohet » med flera liga föräldrar som tar statsreligio- men det tycks fortfarande vara svårt han tvekat länge, innan han antog kandi- vackra saker.
Och man tillbakavisar det nen på så trohjärtat allvar att de som hedrar honom, dragit sig till- för honom att lösgöra sitt daturen.
Det är inte trevligt för en Gud nationalsocialistiska påståendet, att Hin- anser beröring med dess yttersta baka.
Bruden står där ensam (som psyke och skänka stämman den un- att lida nederlag.
Visserligen sade han denburgs son skulle vara socialdemokrat, om hon redan vore lyckligt skild) derbara lyster den fått av naturen.
formaliteter själavådlig.
(Forts. å sid.
4.)
också l923, i München: I morgon ska jag och hoverar s i g inför allmänheten August Palmes plats s t å r ännu till En sådan ärlig andebrottning mellan generationerna är numera över sin unika utmärkelse.
Klart är förfogande för honom, romantiken otänkbar inom bourgeoisin.
Hos att flärdlystna flicksjälar som växer går mot sin knoppning.
Manlig konst upp med denna kliché för ögonen är inte enbart ett prov på renodlad detta mångdubbla samhällslager härskar alltigenom en oreflekterad automatiskt vänder sig mot altar- k a n t i g maskulinitet.
pjäsen in- kyrkovänlighet, vardagligen vac- ringen.
Om den tänker de av hjär- dikeratles genom att huvudrollerna kert speglad i pressen men eljest tat ungefär vad Henri IV sade om kommo in med några tulpaner, callor och en mimosakvast i handom.
, ' aldrig högljudd eller fanatisk.
Bour- Paris.
ynkligt slut på en historisk tragi-ko- geoisins uppväxande telningar mö- Och j a g fruktar att brudklichén m e d i och ett ynkligt tilltag av aktö- t e r ingen vare sig religiös eller anti- får stå till ansvar även för vissa ar- rer som anse sig som konstnärer och religiös makt att slåss med.
För betarflickors trånad efter konfirma- inte enbart amatörfenomen.
Tänk hellre på Blomsterfonden!
dem innebär konfirmationen min- tionen.
mernas —.
- från själva m Kampen om Tysklands öde.
ter I behåll Bergmans många bättre Bäst, både som rollteckning - —, år voro Karin Molander och Bror Büg- - bekänner lyriska i Ett Sven Stål.
Kvinna i blått.
F ö fr. r sid. s t a a k t e n.
(Forts. håller på status quo, utan också för dem som vilja ändra på status quo.
England: att slopa u-båtsvapnet be- (F orts.
fr. sid.
I.)
tyder en fördel inte bara för oss utan och andra berömda målare, efterbil- också för andra makter.
dade med växlande lycka av små Det kan inte undgå någon läsare akademister utan egen personlighet.
av de stenografiska protokollen vem Det ä r beklämmande att se, hur det ä r som bestått argumenten för grundligt de lagt för fäfot hjärnan.
1).
Attack mot de offensiva vapnen.
vidrighet har fått stämningen emot Nu tåga makterna åter in på sce- sig och att man kan inte försvara det nen efter något över ett års uppehåll maskineri som förvandlat kriget från och deras ställning är helt annorlun- en kamp mellan män till nidingsöver- da.
Man står inte längre bakom fall mot värnlösa.
Därför slängde avrustning och likaså förslaget att De gen som ä r något Torsten höjer Jovinge: sig över stiliserade småsko- Frankrike.
Vartenda lands program det i n sitt förslag om den internatio- tavlor i skarpa, klara färger, Stella innellåller krav på utränsning eller nella förbundsarmén, redan innan gå på de offensiva vapnen.
Det om är Falkner-Jovinge: näpna, kanske nå- R e s t au rang pacifismen.
Hör vad som säges åtminstone stark begränsning av de diskussionen hade börjat.
Det berör rustningarna.
England: rustningar got väl söta barnporträtt i pastellfär- Jen Nyström: färgglada, roliga ger, vapen som Frankrike hittills lyckats inte avrustningen utom i så mån att skapa en illusion av säkerhet på ena akvareller, Else Mokli Brag: rediga skydda.
Man går till en attack mot den stora anfallsplanen skulle bli ett hållet och tilltagande osäkerhet på de offensiva vapnen, dessa som ge- privilegium, uteslutande förbehållet det andra.
Belgien: rustningar ska- Telefon B I e k i ngegatan Söder 34784 40 nom sin snabba och dödliga verkan Nationernas förbund.
I övrigt ber pa ett rus, en förgiftning som nöd- fängslande skulpturer.
Lisa och Stig Södersten, som ut- utgöra ett ständigt hot mot grannar- man konferensen att först intressera vändigt leder till utbrott.
Italien: m a t s na och förorsaka osäkerhet och mot- sig för detta franska förslag och ta Ökad internationell rättsordning är ställer på Galleri Modern, ä r två unga konstnärer, som haft den stora rustningar.
Detta gäller först och ställning därtill, dess antagande är endast möjlig genom minskade rust- J a v a.
också mer gripande.
Hela Schüldts främst bombplanen med vid aktions- ett franskt villkor för varje medgi- ningar.
Sovjet: vi behöva inga ar- har varit ett ärligt sökan- radie, anfallsplanen, men också de vande om avrustning.
När den sa- méer, vi äro nöjda med vårt territo- De har där haft tillgång till härliga utveckling motiv.
Ett folk med urgamla seder de, speglande tidens konstströmnin- kanonerna, tanks, ken var klar - och diplomaterna rium, vi skulle gärna avrusta helt och och en utpräglad grace.
Glödande gar.
Skall man våga ta konstnärens långskjutande u-båtar och den kemiska krigsarse- hade nog reda på den förut - så hållet, o m de u n d r a gå med därpå.
utveckling för symptomatisk och, strålande färger.
Den som bäst fingo de påföljande deklarationerna nalen.
Det radikalaste förslaget kommer för nedrustning av offensivvapnen på Civilbefolkningar i alla länder nyttjat detta material är Stig Söder- hoppas på en ljusning i svensk konst.
skickliga, utställnin- från Sovjetryssland, som föreslår en g % ett mindre värde.
Ty det förena Eder!
nedskrotning av de offensiva vapnen framgick ju tydligt av delegationer- Detta är ju helt och hållet pacifis- men vad de kan åstadkomma utan gar, som varit på länge, är Martin och omöjliggörande av nyfabrikation.
nas hållning till det franska försla- tiska argument, så långt har den seg- så starka yttre inspirationskällor ä r Kamp - inte bara mot militarismens get att om detta kan man inte vinna rat.
De krav som de olika staterna vanskligt På Svensk-Franska nog att säga.
Konstgalleriet ger intuitivt uttryck åt efterkrigsung- drake själv utan mot hans bo och någon snar enighet, om ens någon framställt sammanfalla också med försiggår en retrospektiv utställning domens ångest och oro, samma käns- or som Per Lagerkvist gett uttryck alls.
Och då blir det också svårt att pacifismens program.
Skillnaden ä r av Fritiof Schüldt.
hans ägg.
Tyskland vars linje nu egentligen få den enighet omkring avrustningen den att pacifismen icke tänkt sig nå- denne konstnär i viss dikter.
Både själs- segrat så långt som deklarationer och av offensivvapnen som behövs för att got så fantastiskt som att man skulle skuggan av de övriga medlemmarna stämning som underlag.
Det är mör- program betyda seger, går tillsam- komma från de principiella uttalan- kunna pressa ner krigsberedskapen en i Falangen.
av våra intressantaste Han ä r för närvarande och origi- ka, tunga landskap.
Människor med man med Italien på upphävande av dena till praktiska resultat.
till den nivå den hade på fransk- nellaste målare.
Hans utveckling vi- spörjande, oroliga ögon och läppar olikheten i rustningar.
T y Tyskland Vad excellensen Ramel sade tyska krigets tid och sedan hålla den sar den svenska konstens utveckling som tyckas ropa: Vad ska det bli av där.
Den tänkte sig bara att man från ungefär 1915.
Först expressio- får inte och Italien kan inte rusta i en utväg ur all denna nöd och och icke sade.
först skulle gå mot de offensiva vap- nism: självporträttet.
Naivismen: kapp med Frankrike.
De vilja också bilderna från Italien med små dock- allt detta elände?
Det är pessimism, människor Senare stilleben men en pessimism som världen be- ha bort de offensiva vapnen.
Italien Frankrike fick genast med sig Po- nen för att sedan fortsätta i etapper talar om skydd mot civilbefolknin- len, Tjeckoslovakiet, Belgien och kan mot total avrustning.
De förslag som färger.
ställer frågor, gen, Tyskland om demolering av man säga Finland.
Sverige lutade vissa makter kommit med att huma- Porträtt med ansiktena liksom ut- Lilly Arrhenius.
fästningar nära en gräns (sin).
åt det hållet ehuru det uttrycktes i nisera kriget, att skydda civilbefolk- suddade.
Därefter landskap och Amerika och England gå ungefär svävande ordalag.
De flesta lovade ningen, måste civilbefolkningen i alla stilleben, mer oroligt, småplottrigt ihop.
De vilja båda bygga vidare bara att studera det, Ryssland och länder förena sig emot.
De makter utförda.
Och slutligen 1930 samma på avtalen i Washington och Lon- Tyskland gingo in på kritik.
Litvi- som underskrivit Kelloggpakten och motiv, men med svepande, stora lin- jer, lugnare mer samlat.
Och 1931 don, de vilja ha bort luftvapen och nov förklarade direkt att Sovjet nu samlats till avrustningskonferens - det bästa konstnären gjort: atel- giftkrig, samt restriktioner av de skulle anse en sådan internationell ha intet uppdrag att humanisera kri- jébilder med mörka tunga djupt (Forts. fr. sid. 3).
offensiva vapnen.
Även Amerika ta- armé som ett direkt hot.
T y ä r r grep get, Dessutom är det klart, att när kända färger, dystrare än förr, men som en » gemen insinuations.
För social- demokratiska öron ä r förstas en dylik lar om lagstiftning till civilbefolk- inte Ramel, som kom strax ovanpå väl ett krig brutit löst, kan i längden musik inte särskilt välljudande.
Socialde- ningens skydd, inkonsekvent nog för Litvinov, det tillfälle som direkt er- intet avtal i världen hindra de stri- samhetslusten skall koncentrera sig mokraterna veta också, att Hindenburg i initiativtagarn till Kelloggpakten.
bjöd sig att betyga att Sverige inte dande att använda alla resurser som på Frankrike nu.
Det är visserligen grund och botten inte ä r deras man.
Hin- De före detta neutrala småstater- önskar gå i n % ' " mot Sovjet rik- det tekniska kunnandet förser dem sant att den stora internationella or- denburg, som sade: » Der Krieg bekommt nas deklarationer erbjuda icke något tad koalition.
H a n höll sitt tal som med.
Man kan inte föra snälla, kester, som nu stämt sina instrument mir wie eine Badekur », Hindenburg, som vidare intresse.
De ha intet gemen- om denna fras inte legat kvar i luf- harmlösa krig.
Men om offensiv- i Genève, inte kan börja spelet där- ständigt betonat sin trohet gentemot huset samt program och de variera stor- ten över församlingen.
Tyskland ut- vapnen komme bort och civilflyget för att Frankrike uppehåller det hela.
sat, Hohenzollern, att de ostpreussiska som med junkrarnas sin » Osthilfe » intres- vi- makternas deklarationer mot de talade den välgrundade ängslan för internationaliserades, så skulle den Men varför måste alla spelarna sitta sen ligga hans hjärta betydligt närmare offensiva vapnen i försiktigare form.
att diskussionen om Folkförbundsar- taktik bli svårare som Japan använt bundna i dessa positioner med fiolen än de arbetslösas nöd - Hindenburg är mén skulle fördröja avrustningen.
att slå till och ställa Folkförbundet under hakan och stråken höjd över ingen arbetarkandidat.
Men han ä r trots Frankrikes nya position.
De uppträdandes allmänna håll- inför ett fullbordat faktum.
Man strängarna som en film som plöts- allt hundra gånger bättre än Hitler, och Även Frankrike har en ny position ning var mjukare och försiktigare än skulle märka förberedelserna till mi- l i g t stoppat?
Man frågar sig det, så då valet gäller dessa båda, måste Hinden- burg accepteras.
Den socialdemokratiska vid denna konferens.
Det håller inte under det förberedande arbetet.
litär attack och de skulle ta lång tid.
på konventionsförslagets majoritets- Amerika gjorde ett medgivande för Som en inledning till allmän avrust- mycket mer som de alla beskriva att tolereringspolitiken har varit katastrofal, i de företagit individuella nedrustnin- sin begynnelse fullkomligt vanvettig beslut.
Det har naturligtvis vetat den budgetära minskningen som det n i n g är därför attacken mot offen- gar under de senaste åren.
Varför men i den situation, som just n u ä r ra- och känt att det moderna kriget i sin förut stått emot.
Tyskland gick med sivvapnen riktig.
skall då deras förslag nu vara abso- dande, är den oundviklig.
på att ta konventionsförslaget som Det faktum att världsopinionens lut bundna vid det gemensamma en utveckling av händelserna förhandlingsbas, trots de starka re- hållning, inspirerad av pacifisterna, tecknet och endast gälla för en ge- inom Tyskland, ingenting annat än att servationer det förut gjort.
Det var övat ett visst inflytande på delega- mensam handling?
välja Hindenburg.
Det är en kompromiss.
inte något tal om att fordra de andra tionernas uppträdande, ideologi och Där sitta de nu som en förtrollad men någon annan utväg finns inte.
Och staternas nedrustning till Tysklands förslag, bör uppmuntra dem som orkester, beredda men lamslagna, det är att antaga, att majoriteten av so- cialdemokraterna kommer att inse detta.
gräns, eller något hot om att gå ut hålla på med det opinionsbildande och hur länge så?
Det är inte troligt, att första valgången ur Folkförbundet.
Man ville endast arbetet.
De ha i folkmeningen ett Pacifismen har fått regeringarna blir avgörande.
Alen den andra kommer få en nedrustning av samma art som vapen som icke ä r verkningslöst.
Men att ta dess argument och dess av- med all säkerhet att medföra Hinden- Tysklands nedrustning och en kon- nu gäller det att hålla regeringarna rustningsplan.
Men det är tillsvidare burgs seger.
Hans återval betyder inte troll lika över alla stater, så att Tysk- till sitt ord, att beslå dem i slingrin- till ingen nytta.
Den kommer att b l i någon förbättring.
Det betyder ett sta- lands särställning mildrades.
Denna gar och tvekan.
Det gäller att få med vackra mattor, tvungen att inrikta sina ansträngnin- av anhållan skulle också, om ej Frankri- dem att förstå att ord äro icke nog, gar nationellt på att f å dessa stumma består, finns i alla fall utsikt till en bätt- möbeltyger kes schackdrag kommit, varit princi- nu vilja vi att det skall bli handling väntande spelare att en efter en föra ring.
o c h gardiner piellt beviljad - väl att märka om av.
Det gäller att genomskåda ihå- stråken till strängarna.
Annars ä r Helge Heerberger.
staterna ändå varit lika radikala.
ligheten i de vackra fraserna om dess seger ingen seger, endast ett Man är j u i en riksdag ofta radikal, skyddet av civilbefolkningen, det är tecken på att de kloka herrarna i av- då man talar för ett förslag som har bara en bluff.
små utsikter.
från Port Arthur Idestam-Blomberg: intressanta och tälle Bra Bali, den underbara ön intill ut- Bägge målarna är te är tekniskt En av de intressantaste Lindströms hos Gummeson.
Det är Oförskyllt har åt i sina samma finns finns i bleka, förfinade, stillsamma och som måste få svar.
- Tysklands öde. '
- på fredlig fredlig Inred Ed ert hem biliserande bedrövligt.
Men så länge det TIDEVARVET ROBERT D I T Z I N G ER Västerlånggatan 72-74 Norrmalmstorg 18 Alla be för sin sjuka mor.
Alla bådo på ett eller annat sätt för sin sjuka mor.
Ramels sjuka mor var den svenska valutan, han bad att man skulle besinna dess låga köp- kraft, om man ginge på budgetbe- gränsning.
Somliga ursäktade sig för att de bådo för sin sjuka mor.
Frankrike sade: Folkförbundsarmén blir inte bara bra att ha för oss som Stockholm 1932
