# ID: svediakorp-per3563
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1931
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 7,940
# sentences: 469
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Gerda Lundequist.
TIDEVARVET den 7 februari 1931 innehåller: - En ny äganderättslag.
Ledande artikel.
Skönhetsrådets dom.
Svenska biskopsmötet och a. Eisenachresolutionen hol.
och fil.
kand. Signe Nilsson.
Motioner.
Andra rapporten.
Oäkta mödrar av Disa Västberg.
En skilsmässa.
Verklighetsskildring från Island.
Av Estrid Falberg-Brekkan.
- ET var en händelse som såg ut som en tanke att Gerda Lun- dequist den 3 februari, kvällen före sin högtidsdag talade i radio i Oslo.
Norge hade anmodat henne att läsa svenska diktverk.
Och så gick hen- nes stämma den kvällen ut över Nor- ges land.
Men, tack vare Norge, även till hela Sverige.
Då Gerda Lundequist för en tid sedan höll en uppläsningsafton i Oslo var » be- geistringen overældende alle reiste sig rent spontant og som en ærbödig takk for en uforglemmelig stund.
Sandelig » hette del vi- dare » har da Sverige også sin kulturskamplet, når der ikke gjöres plads for en slik helstöpt begavelse D i i lats mellan nationalistiska och so- cialistiska studenter vid universitetet och tekniska högskolan.
De judiska studenterna kartades ut, socialister- na Sista pryglades.
numret av tidskriften Die Hilfe innehåller en översikt av den nationalistiska åskådningens fram- marsch bland studenterna i Tysk- land, sådan den framgår av de se- naste månadernas val t i l l studentre- presentationer vid de olika universi-.
.
Universitetet i München teten.
33 1 / 3 % Universitetet i Würzburg .. 40 % Veterinärhögskolan i Berlin 50 % - Universitet i Breslau 72 % teatern då hon fyllde sextio år.
Icke heller läste hon i radio.
Ty andra vilja, spela och läsa hennes roller.
Fast ingen har kunnat ta upp hennes man- tel. Tiden och smaken begär sensation och ytliga tricks som förströelse för att slippa tänka på livets allvar, an- ses det.
Och del ar lättast och lö- nar sig bäst att utnyttja de sämre böjelserna.
Det är sant.
Men så har det alltid varit, och ingen tid är så dålig eller så ensidig, att där inte finns olika riktningar och även känsla för det äkta.
Inte heller var.
Och re stilen.
men sade sig med särskild det språkrör för svensk scenkonst glädje minnas Gerda Lundeguists som skrev häromdagen att den mo- imposanta gestaltning av Ifigenia på derna repertoaren (visserligen på Musikaliska akademien för ett par grund av fattigdomsbevis) allt min- år sen, torde erinra sig, att det inte dre har bruk för en konst i den hög- var Ifigenia han framställde utan Finland, gå nationalismens vågor » Skapandet av blivit visare och vårt folk - Medea, två till sitt väsen vitt skilda typer.
Och kan man aga, att Ifi- genia inte passar ihop med vår tid, så gör Medea det däremot alldeles förträffligt.
Ett faktum är, det kan inte bort- Arbetslöshetsfilmen.
Ofta är det konstens privilegium att genom sin översättning tvinga Tekniska högskolan i Ber- lin.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
74 % folk a n uppfatta det, de varken kun- Universitetet i Erlangen .. 76 % de se eller förstå, när de stötte på Tekniska högskolan i Graz 100 % det till vardags i verkliga livet.
Hur Siffrorna anses typiska för den mänga gånger har icke en bok, en allmänna ställningen.
tavla, ett skådespel plötsligen le- vandegjort sådant, som föreföll ovid- kommande, så länge sam det bara höga också där.
Lapporörelsens tidning Aktivisti, fanns bredvid en, utan att man falt där Kosola är huvudredaktör.
utta- det beskrivel eller förevisat i avbild- lar följande dådberedda hälsning ning.
Den hjärtelagets fantasi, som behövs för att uppleva även andras ett Stor-Finland är ingalunda någon omöjlighet.
Det oden, är ganska få beskärd.
vore redan nu förverkligat därest i Man får hoppas, att arbetslöshets- vår stats ledning skulle stått män av filmen » De utstötta » kommer alt annat slag än Ståhlberg e l kompani åstadkomma många väckelser, och förmedla förståelsen för arbetslöshe- av skadan tens elände, där delta icke lyckades nästa gång til fäl e yppar sig - och det kommer säkerligen snart, det skaka ass- åtminstone icke tillräck- måste komma man i gärning skall gripa sig an med skapandet av ett Stor-Finland.
Estniska bröder!
E n gång skall uppgå den dag då Finlands östgräns utgöres av Uralbergen och då stor- makten Finland är en viktig faktor i världspolitiken. » Sam om det inte skulle kunna bli det utan svärd och blod!
» Ty offret måste ske, som i väl veten, i konst som liv att nå helgjuten- heten., De raderna äro alldeles särskilt hen- nes.
Det ar detta inte » det tra- giska », som man ytligt taget tror vilket gör hennes konst så storslagen och så äkta, a l l bakom den står hen- nes personlighet.
Då man hörde och såg Gerda Lundequist framställa Andersens » Näktergalen » på Kon- serthuset i Stockholm för en par månader sedan.
spelade hon på livets olika strängar, även de skämtsamma, med sin fullödiga konst.
Hon var sig lik.
Det var bara det, att man kände hennes konst liksom ännu mer fördjupad.
Gerda Lundequist tycker inte om att bli firad, och ingen vet nu var eller hur hon tillbringar sin högtids- dag.
Hon tycker inte att den dagen är annorlunda än andra.
Och hon har rätt.
Han är densamma idag som igår och imorgon som idag.
Det ska v i minnas, vi alla, som nu sända henne blommor och lyckönskningar!
Men det må vara tillåtet att säga henne ett tack just nu, ett varmt och vördnadsfullt tack för att hon fyller sina sextio år med hela sin person- lighets ungdomliga kraft i tanke och hjärta och liv - en konstnärlig prestation som kanske t. o. m. över- går hennes största glansroller.
- - Vad har hänt?
G e r d a L u n d e q u i s t spelade icke Tora Parsberg, icke lady Macbeth, icke heller någon annan roll på Dra- B ORGERLIG SAMLING H A R matiska den 4 februari 1931, tigevalen Stockholm mars.
All- männa Valmansförbundets inbjudan till » teknisk samverkan.
har nämli- gen blivit antagen av såväl Liberala föreningen i Stockholm som Stock- holms frisinnade Medborgareför- ening.
Kartellbeteckningen blir Samhället främst.
Vid elektorsvalet kommer borger- lig samverkan däremot inte att ske.
Den tendens till uppdelning efter klasslinjer, som bl.
a. tagit sig ut- tryck i detta beslut för Stockholms räkning.
har satt ännu kraftigare spår i den senaste tidens händelser på andra håll.
I Wien ha häftiga strider utspe- spela.
Om Vår Herre skapat henne med förmåga alt intrigera och att skaffa sig egna fördelar, att hålla sig framme, att tissla och tassla och misstänkliggöra andra samt begåvad med de fel, sam hennes belackare och avundsmän antagligen tillvita henne, skulle v i helt säkert ofta få se henne på scenen, men då vore hon inte Gerda Lundequist Jag tänker på ett par strofer, som Gerda Lundequist ofta brukar läsa: - - - förklaras, att det är inte publiken, som hindrar Gerda Lundquist a n - ligt skaka oss när vi mötte det enda av skådespelarna har förut stått utanför vår dörr.
En så pass konst- inför en filmkamera, de uppträdan.
närlig film som » De utstötta » borde de äro allesammans namnlösa.
Re- ha förutsättning att förmå just d- gissören, redaktör Stenström, är an got i den vägen.
I alla händelser lyckönska till de resultat han nåt utgör den ett kraftigt bidrag till dis- med detta material, som säkerligen kussionen angående arbetslöshetens måst behandlas enligt helt andra problem.
Dessutom vill den göra gott metoder, än de för yrkesaktörer även på annat sätt, då överskottet brukliga.
Det är ingen liten psyko- skall komma de arbetslösa till godo.
logisk och pedagogisk uppgift red Filmen, utgången från Irefilm, ha- Stenström fått sig förelagd.
Spelet de premiär för Stockholm den I var bra, man kan gott saga, på alla februari i Konserthuset inför en full- händer bra, i ett par roller utomor- talig publik.
Aftonen inleddes med dentligt.
tal av Fredrik Ström, och filmen led- Skådespelet gav en vardagshisto- sagades av musik, kompnerad av ria, en arbetslös familjs öden.
Fil- en arbetslös musiker.
Annika Björk- men var ingalunda fullkomlig.
åt- lund.
Det märkvärdiga med denna skilliga befogade anmärkningar kun- film är, att den efter ryska mönster na göras.
Så t. ex. voro de löst in- inspelats av » folket självt ».
Ingen stuvade Scenerna hos barnmorskan (Forts. å sid. 2).
-
Den 7 febr.
1931.
Skönhets- Motioner.
Arbetslöshetsfilmen, (Forts. fr. sid.
1.)
Snarare ägnade att försvaga än för- stärka intrycket, och lämpligheten av » Världskrisen och arbetslösheten det romantiska slutet å la » Flickan nu i första rummet allas Hur handla stadens betrodda påkalla uppmärksamhet. » Med dessa ord med strykstickorna » ovanpå all rea- inleder hr Lindhogen en motion till lism kan ifrågasättas.
Men förtjän- ämbetsmän.
årets riksdag angående d e n nödli- sterna voro sa övervägande att in- K Ö N H E T S R Å D E T tala om dande lantbefolkningens rätt till jor- vändningar till sist bli småaktiga.
sig!
Rådet hemställde på sin den.
(F. K. n:r 174.)
Miljön var given med rund strävan Den sociala jordfrågan ligger tid till Eva Bonniers donations- sammanstörtad.
Landsbygdens till- efter sanning, även om tilläventyrs nämnd om medel för inköp av Sigrid gång till jord kan inte längre stå be- ett par smärre misstag skulle begåtts.
Fridmans Kentaur emedan konst- folkningen till huds.
Enligt den På det hela taget var det en riktig verket hade stort konstnärligt värde svenska statsmaktens mening böra ram kring enkla och vanliga män- och storgodsägare forttarande och vore lämpligt att uppställa på få bestämma i denna sak, icke rätts- niskors enkla och vanliga öden.
Men offentlig plats i Stockholm.
Köpet ordningen.
Men det bör aldrig få ur detta träder lika stilla som starkt måste anstå, då nämnden saknade saknas i riksdagen, i varje fall icke ett djupt patos, en samhällstragedi, tillgängliga medel.
Hr Fredrik under folkets nu betryckta läge, en en mänsklig tragedi.
Vilken full- I andra kammaren har hr Jöns- Ströms motion i stadsfullmäktige påminnelse om dödligheten i en så- träff var icke bland andra e " tavla jordpolitik.
son i Revinge framställt en interpel- något mer än ett år efteråt om att som följande: Ven nödställda famil- Motionären hemställer att den Iation till jordbruksministern angå- staden skulle inköpa samma konst- kommitté för sociala jordfrågor, som jen.
som icke kan betala hyran, blir verk.
remitterades till skönhetsrådet, ende vissa missförhållanden inom tillsattes den 4 december 1930. mätte vräkt.
En flyttningskarl, som bär bort möblerna, råkar tappa och egnahemsrörelsen i Malmöhus län.
som egentligen hade att yttra sig om få sitt uppdrag övervägandet utvidgat av till en att sådan även krossa moderns balsaminkruka.
Den för dess uppsättande.
Ma- omfatta Det påtalas, att hushållningssällska- rättsordnings organiserande, som in- joriteten inom rådet gjorde nu vad stackars kvinnan plockar upp hitar- nefattar rätt till jorden för den nöd- pets experter och egnahemsnämndens man kallat en kovändning, och har i lidande lantbefolkningen, oberoende na och sjunker så ihop på golvet i ledamöter tillstyrkt upprättandet av dagarna avstyrkt inköpet.
Häremot av bolags och stora jordägares med- gråt.
Denna lilla anspråkslösa till- egna hem på olämpliga jordar, och anfördes likväl starkt motiverade re- givande.
dragelse, då hennes förtvivlan utlö- att lån beviljats, så att egnahemmen servationer från professor Olle Hr Lindhagen motionerar också om ses, medan hon hopsamlar skärvor- att skogs- och flottningsarbetarna Hjortzberg och fröken Anna Lind- na till den osökta symbolen för all belastats med en skuld, för stor att skola bli representerade i den ovan- kunna förräntas.
Ett flertal ha re- hagen, professor Martin Olsson re- nämnda kommittén och att de själva sin omvårdnad och Strävan, all sin serverade s ' ' också fast blankt.
skola få ange vilka de önska som ömhet och skönhetslängtan var dan blivit försålda pa exekutiv auk- Det värsta är, att majoriteten inte sina representanter.
(F. K. n:r 175.)
framställd så äkta, att det hjärta tion, och ännu flera stå inför sam- kan ange några bärande skäl.
Man måste vara väl bespansrat, som icke Löfvander och A. ma We.
åberopar, att del kan finnas större Nilsson.
(F. K. n:r 1 13.)
De påpeka, snördes ihop i medkänsla.
Där var Det är möjligt, att förhållandena konstverk, och att det är mindre hur den del av vår svenska befolk- en allmänmänsklighet i denna scen, rörande ifrågavarande egnahem äro noga med ett inköp genom dona- ning, som försörjer sig med trägårds- som kom en att viska: » Syster, ock- så min balsamin ligger i gruset. » särskilt betänkliga, men d&amp; &amp; att tionsmedel än med ett som sker ge- egnahemslån beviljas til större be- nom allmänna medel.
Det första är porten till låga priser av grönsaker Här fanns inga stora gester, ingen alltför negativt.
Vet andra är non- och frukt.
De anföra arbetslösheten grannlåt av något slag, allt gjordes lopp, an som kan förräntas, det sker sens, d i man vet, vad allmänna me- som skäl för ett statligt ingripande med små medel.
blygsamt och " a- ju överallt.
Det kan ske i större el- del ha råd an bekosta, om viljan även här.
» Den nationalekonomiska turligt.
Och dock formade sig det ler mindre utsträckning, men v i ska finns.
Det är på sin höjd lärorikt sidan av saken torde icke behöva be- hela till den mest gripande vädjan röras. » Motionärerna ha tänkt sig till det sociala och mänskliga sam- inte inbilla oss något annat, än, att för donatorer och för de konstnärer att tullarna närmast skola drabba det är detta, som egnahemslån nu- vars konstverk blivit uppsatta tack den s. k. lyxkonsumtionen och dar- vetet.
Huru länge skall medborgaren, hur för begränsas till vissa tider av året.
mera går ut på.
Den vackra tanken d o n a t i o n s m e d e l.
att För äpplen, päron och plommon skall länge människan skjuta ifrån sig få vi lämna åsido.
Den är outförbar fyra av majoritetens medlemmar inte ansvaret för den krossade balsamin- och genom lån.
Vilket jordbruk kan be- ens sett konstverket, som sedan vå- krukan?
Hur länge än skall det gå öre kilo, för tomater 1 maj till 1 tala ränta på av sin åkerjord, ren 1929 finns utfört i brons i unge- augusti med 30 öre pr kilo, för ra- för sig att krypa bakom den gamla och kanske därtill på byggna- fär hälften av den storlek som är barber 30 öre pr kilo under tiden 1 ursäkten: » jag för min del kan ju ingenting alls göra åt hela saken,.
Det behöver tänkt för det slutliga utförandet.
En december till I maj etc. der och inventarier?
De breda folklagrens levnadskost- Signe Henschen.
inte vara så dåligt som nu, för att av dem försvarar sig med att han nader vill man icke öka, inte heller sett fotografier, en annan säger att föranleda någon minskning i förtä- det inte skall gå.
Egnahemslån äro det varit konstnärens skyldighet att randet av de för folknäringen så föreligga i tryck.
De som önska bra för dem, som ha pengar, inte för ställa en skiss till förfogande.
En erhålla motionerna kunna rekvirera viktiga grönsakerna!
andra.
Men riksdagen har ju själv liten s k i n i gips på skönhetsrådets Vi fråga: hur skall detta ske?
dem från Riksdagens tryckeriex- Emot den breda flod av motio- pedition, Stockholm.
fattat a h lagfästat detta beslut.
Skall bord?
om tullar och andra skyddsåt- O m huvudstaden skall ha ett skön- ner då resultatet väcka sådan förvå- gärder som strömmat in över årets Högerns partimotioner om höjda ning?
Det är bara, vad varje jord- hetsråd bör det vara ett förutsätt- riksdag, sätter hr Orne sitt förslag ningslöst och sakligt skönhetsråd.
om att uppförandet av kontrollsta- spannmålstullar, A.
K. n:r 157, an- brukare i vårt land, som vill veta tioner for smör och ägg skall få an- gående utförselbevisens giltighet, Men inte ett oskäligt!
det, vet.
stå tills vidare.
1930 ar$ riksdag gick A.
K. n:r 158. in för den svenska mejerihanterin- Mera förvänande är det, a n det Socialdemokratiska partimotionen gens främjande genom vissa åtgär- motioneras om understöd åt egna- der, som skulle förbättra prissättnin- om arbetslöshetsförsäkring.
F. K. n:r hemsägare till ett belopp av 1 miljon re utredning om » inrättande av en ' gen på dess produkter.
BI.
a. fatta- 133. kronor.
Visst behöva de hjälp, men statlig utlåningsfond för uppförande Kommunistiska partimotionen om skulle uppföras kontrollsta- det är ett underligt slag av barm- av, lantarbetarebostäder ».
Visserli- tioner till en kostnad av 4 miljoner arbetslöshetshjälp, A.
K. n:r 249. härtighetsverk, att staten skall be- gen bara en utredning och ett sätt kr.
Genom denna kontroll skulle allt Hrr S. Hansson Och Sandler om tala ut så mycket pengar, för att män- att visa intresse för lantarbetarna, smör, som var avsett att exporteras, stipendier till folkhögskolor etc., F. niskor inte ska kunna reda sig som men dock ett förslag att ytterligare passera.
K. n:r 14.
Emellertid ha dels vissa hushåll- jordbrukare.
Vi ha ju lagen om åbo- öka jordbrukarnas skuldsättning = Hr Möller m. fl.
om skydd mot rätt (ärftlig a h förytterlig besitt- deras undergång.
Och lika väl kan ningssällskap, dels Sveriges Smör- vräkning Vid arbetskonflikter, F. K. exportörers förening och Lantbruks- ningsrätt mat årlig avgäld på obe- man motionera om lån till höjande styrelsen betygat, a n dessa åtgärder n:r 1 3 2.
Hr P. Nilsson m. fl.
om gränsad tid).
Varför kan inte sta- av lantarbetarnas löner.
Det skulle långt ifrån att höja priset på de skydd för utomstående vid arbets- ten lösa in dessa egna hem, som för- låta ännu bättre.
svenska mejeriernas exportvaror i konflikt, F. K. n:r 131. säljas exekutivt, Och förvandla inne- En ny äganderättslag i form av stället medföra så stora omkostna- Hr Pålsson m. fl.
om samrealskolor, att de hota jordbrukarna med en havarna till åbor?
Varför finns där åborätt är det enda, Som k hjälpa förlust på omkring en miljon kr.
pr F. K. n:r 89; fröken Hesselgren Och ingen riksdagsman, som motionerar jordbruket.
V i ha den!
M e n del ar.
Hr Örnes förslag går nu ut på hr Oscar Olsson om anslag Anna- härom?
återstår att tillämpa den.
att uppförandet av de planerade kon- skolan, F. K. n:r 90.
I stället föreslår bondeförbunda- Elisabeth Tamm.
Hrr Västberg och Lindhagen om anslag till fredsupplysning, A.
K. n:r ställas om hur en betryggande smör- kontroll skall utövas.
(F. K. n:r 171.)
129 samt F. K. n:r 177.
Hrr P. Nilsson m. fl.
samt J.
B.
V i ange här numren även på i Johansson och N. Gabrielson om stat- föregående n:r av Tidevarvet om- lig lånefond för lantarbetarebostäder, nämnda motioner, i den mån dessa F. K. n:r 145 och 146. rådets dom.
En ny Andra rapporten.
S sig!
ägandes bolag rättslag.
platsen tas upp om tull hrr de konkurrens genom den ökade im- vare augusti,, ' och 1 mars och utgå med 25 ".
- Malmö der till en fullständig utredning hunnit verk-
E n s k i l s m ä s s a.
Svenska Biskopsmötet och Eisenachresolutionen.
Verklighetsskildring från Island.
A r Estrid Falberg-Brekkan.
Enligt ett tidningsmeddelande pen av Chichester, G.
K. A.
Bell (Sydsv.
Dagbl.
1 / 2) har svenska (varför punkterna även kallas Chi- säger 84, men när du ser hennes chester-förslaget), kan den knappast ögon, tror du ingendera.
De spela ha menat annat än att den som er- är samhällets äld- ännu av liv hennes blick ar un- känner de 3 första punkternas motiv sta och hennes derligt temperamentsfylld, på en för vädjan i den 4:e punkten, också är också det äld- gång lycklig, klipsk och genomträn- måste ansluta sig till denna.
Vad sta av husen i gande.
svenska biskopsmötet däremot me- den lilla fiskar- Asta har så smått börjat gå i nar med att godtaga motiven till en byn, hennes och barndom, hon minns inte väl det vädjan men taga avstånd frän väd- Kjartans.
Det som hände i går.
Men sin ungdoms jan själv, är svårare att förstå.
Den- vänder två moss- dirskaper dem har hon inte glömt na 4:e punktens vädjan följer visser- belupna trägav- hon vet ännu alt hon varit den ligen icke ur de 3 föregående punk- lar åt gatan, de vackraste och mest eftertrådda 1.
» Vi välkomna med helhjärtad över- terna enl. samma lag som slutsatsen tjocka torvväg- kvinnan i dalen och hon tycker om tygelse den högtidliga förklaring som följer ur premisserna i ett skolexem- att minnas det.
garna äro räm- världens ledande statsmän gjort i sina na- pel ur logiken, men enligt en lag, nade och sneda I riktigt klart väder kan man se tioners namn, att de fördöma krig såsom röken från Fjallshlid, den innersta för hundra år utväg för lösandet av mellanfolkliga tvis- som är eller åtminstone borde vara ter, avsäga sig det såsom ett redskap för lika bindande: att vi äro förpliktade, sen har man gått gården i dalen.
Ar det dit Asta den nationella politiken i förhållande till att så långt v i kan omsätta i hand- uppför ett trapp- riktar sina blickar?
I tjugosju år andra länder, och komma överens om att ling del vi insett och erkänt såsom steg för att kom- har hon som husmor bott och rege- lösningen av alla tvister eller konflikter, rat på denna gård.
När den rike ma in genom d e n av vad slag de vara må och vad urs spr prung rätt.
Att svenska frikyrkomötet 1929 låga dörren, nu Snæbjörn, som då var 50 år, friade de må ha.
som yppa sig dem emellan, till den 18-åriga Asta, föll det var- aldrig skall eftersträvas med andra än antog en resolution i fredsfrågan, gar man utför i fredliga medel. » som i praktiska konsekvenser gick stället.
E Ett par ken henne eller hennes föräldrar in 2.
» Vi hålla före, att krig såsom en in- långt utöver Eisenach-förslaget, har torvhögar, täckta a n säga nej, och ingen kan säga rättning för lösandet av internationella givetvis ingen beviskraft i frågan annat än att Snæbjörn blev henne en av gamla säckar tvister är oförenligt med Kristi ande och god make.
Hon skänkte honom tio handlingssätt och därför oförenligt med för det svenska episkopatet.
Det kan och klutar stå barn, och hennes duglighet både hans kyrkas ande och handlingssätt. » däremot ha sitt intresse att erinra vakt vid dörren, inom- och utomhus kom hans väl- s » Vi äro övertygade om att den tid om, att de höganglikanska kolleger- en väldig massa stånd att ytterligare ökas.
Den n i - måste komma, d å nu gällande traktater na på Lambethkonferensen 1930 an- a " gamla obruk- måste i fredens intresse revideras, men v i togo en resolution av principiellt bara salttunnor, got vilda skönhet, som kommit ho- fasthålla, att alla tvister och konflikter samma innehåll som den av svenska nom att fästa sig vid den unga Asta.
fjärdingar, lådor mellan folken, för vilka ingen lösning annat ligger utbrett över fängslade honom alltjämt, men det och konservburkar, fiskredskap, nya mycket kan vinnas genom diplomati eller med- biskopsmötet avslagna 4:e punkten ling böra avgöras genom skiljedom av i Eisenach-förslaget (» The Lambeth och för länge sen kasserade, får- gårdsplatsen.
På ett par klädstreck fanns flera som den fängslade.
Alla världsdomstolen eller någon annan av conference 1930.
Encyclical letter skallar och fårfötter och mycket, flagga några grådaskiga plagg.
hans fasta tjänstedrängar och hela båda parterna erkänd dom domstol. » from the bishops with resoIutions I regn och gråväder blir jag trist tjänst den stora skara, som om somrarna, följde han den hade vack- i Det torde icke kunna undgå någon and reports » s. 47, n:r 27).
Ett par dessa dagar: modet att vilja gå till sinnes, då jag ser detta hus, ra husmodern med trånande blickar, icke ens svenska biskopsmötet citat frän denna samma konferens att dessa tre punkter icke äro något vittnar om vilken helt annan håll- in i historien med ett beslut som fastän jag vet, att det ju inte är fat- tigdom därinne.
Men är det sol- och det sades " hon gärna såg annat än premisserna, motiven för ning av frågans allvar och direkta detta.
sken, och i synnerhet om det är som- det.
Alla känna historien om Signe Nilsson.
mar, den på praktiskt handlande inrik- krav på kyrkans medverkan.
som och solen lyser på det grön- den unge lättsinnige prästen, som * kam ridande till Fjallshlid nästan tade 4:e punkten.
som efter samma detta engelska biskopsmöte lagt i da- Med fullt instämmande i de slut- skande tunet och sluttningen där gen: » Om vi kunde ta människor att källa lyder: f ö r fosterfader » Vi rikta därför (kurs.
här) en all- höra Kristi kallelse lika klart som de Satser, till vilka teol. kand. fröken bakom, på takmossan, som lyser av varlig vädjan till vederbörande myndig- i det stora kriget hörde sitt lands Signe Nilsson härovan kommer.
vill gula och vita blommor, kan det hän- björn.
Vid sommartid, då allt hus- Tidevarvet dessutom erinra om vad da, att jag stannar och tänker: En folket var en hel dagsled borta heter i alla kristna kyrkosamfund att i kallelse, så skulle de finna vägen till tydligaste ordalag förklara sin vilja att fred i det ömsesidiga tjänandets ge- som i dess nummer 47, omedelbart idyll trots allt på höslåttern kom han tidigt om icke erkänna något krig eller uppmuntra efter fredsdagen den II november, Är det solsken, står Asta gamla i morgonen och stannade hela dagen, sina landsmän att göra tjänst i något menskap » (s.
106), och » Vi få icke krig, om deras land tillbakavisat ett er- bli olydiga den himmelska synen av skrevs med anledning just av den nu dörröppningen.
hon skuggar med hans häst leddes in i matboden - och de två, bjudande att hänvisa tvister till skilje- en värld befriad från krigets hot efterlysta fjärde punkten i Eisenach- handen över ögonen och blickar för säkerhets skull oavvänt mot söder in i den vid- prästen och husmodern, njöto den dom. » eller rygga tillbaka för någon an- resolutionen: Den svenska kyrkan och del sven- sträckta dalen, som förtonar sig i långa sommardagens soliga, freds- D i Ekumeniska nämnden på mö- strängning eller något offer, som kan tet i Eisenach 1929 anslöt sig till göra den synen till en verklighet » ska folket kunna aldrig tänkas kom- fjärran upp emot de bli snötäckta fyllda ro utan att störas ...
Man ma i den situation, att de bli pröva- fjällen.
Vad ser hon efter.
eller talade om det ute i bygden.
men för- dessa 4 punkter framlagda av bisko- (s. 107).
ty något ser siktigt.
När talet rent omsider Det är intressant såvida man de på detta beslut.
Många situatio- rättare vad ser hon ner äro möjliga, men icke den då en hon.
Hennes läppar rara sig oupp- nådde Snæbjörns öron, red han over inte vil använda en mera känslobe- svensk regering skulle vägra att hän- hörligt, stundom för hon förklädes- älven till sin fosterson, Redan föl- tonat uttryck - att se vilken energi som biskopsmötet och kyrkan i stort skjuta en granntvist till skiljedom.
snibben till ögonen, ibland vinkar jande höst flyttade denne till e n kall inlägget i avvisandet av de för till- Lindman-Trygger skulle icke gö- ' hon med handen, ibland med förklä- på Sydlandet utan att någonsin mer fället aktuella katolicerande tenden- ra det, men icke heller Forssell- det.
Vinden leker i de snövita stri- visa sig på Fjallshlid.
Snæbjörn fortfor att vara blid och serna i vissa rituella frågor, medan Essén, att nu icke tala om Ekman- porna och tvi små hinna flätor Men piska henne i ansiktet.
Hon är liten god mot Asta, men hon halade ho- kyrkan i allt fler väsentliga frågor, Ramel eller Hansson-Unden.
vad har det för värde för oss med och tunn, nästan som ett barn men nom nu, t y hon anade, alt han hade som tiden själv bär fram, intager den avvärjande äkt-romerska non-possu- ett beslut som vi aldrig kunna tän- ännu rak i ryggen.
och hennes gång skuld i prästens plötsliga flyttning.
80 ÅR kas bli prövade på?
Tvärtom, det är lätt och spänstig som en ung- - En svår farsot bortryckte vid mus-attityden.
VÄRLDSMÄRKET ar en fara att vi nöja oss med ett doms, där hon smyger sig fram på denna tid en mängd unga männi- En sak kan i alla fal ingen I SYMASKINER icke ens den illvilligaste pacifist - sådant beslut som rättesnöre och mjuka isländska skor.
Hon säger skor, däribland nio av barnen på själv, a t t hon är 80 är, kyrkboken Fjallshlid.
Denna prövning knäckte frånkänna det svenska biskopsmötet illusoriskt handlingsprogram.
biskopsmötet beslutat biträda punk- tema 1-3 av den s. k. Eisenach- resolutionen.
Det låter med denna formulering ganska positivt, endast det icke vore så att Eisenach-reso- lutionen till hela sin innebörd och praktiska betydelse utgöres av just den uteslutna 4:e punkten.
Punkterna 1-3 återgivna efter ärkebiskopens skrift » Kyrkan och freden.
lyda: - -.
.
- - - i - .. Snæ- gamle dag - - - Singer SEDAN NÄRA - -
I nen och med förfäran sett på, me- dan han delat köttet och pölsorna.
Det är.
som om skilsmässans verk- lighet först nu gått upp för henne.
Hon sträcker ut båda händerna, det borta hade hon så tråkigt.
Nisse och Vad är moral?
gamla vita huvudet skakar av sin- Ja.
herre gud.
det är så olika vad man hon var goda vänner.
V i d ont låg det lägger in i det ordet.
Moral är något då i att han kinesade på hennes ottoman?
nesrörelsen: » Kjartan, låt mig få man rycker på axlarna åt, det låter så Hennes flicka sov även i samma rum, stanna, jag är åttio år, Kjartan, Jag patetiskt, inte sant?
Det finns ingenting och jäntungen var tolv år fyllda.
så där lever ju inte så länge till, låt mig få som är amoraliskt.
allt är så subjektivt fick intet försiggå.
stanna.
Kjartan min .. » Åttiofy- - Vi taltes vid länge.
Hon medgav ra », säger Kjartan och allt flyter ut i något konturlöst.
bin anser s @ Har ni kanske inte hört det där, kan- att hon även kysst honom.
Hon bara inte behöva upprepa vad han sagt ske själv gjort ett inlägg, tagit stånd- skrattade åt mej då jag blev blek av henne var dag de senaste tio åren: punkt eller fegt fallit undan?
- - - skräck.
Jag vill diskutera om vissa kvinnor - Jag frågade hur, hur man kan kys- att han inte längre står ut med hen- ha ambition.
ett levande ansvar, en sa en annan man då man är gift och ne.
Han går och Lello följer honom känsla av moderskapets förpliktelse.
älskar sin man.
utan en blick på farmodern.
Ett direkt fall om vi får be.
så vi - Nåå?
Asta försvinner in i stugan och Hon tittade på mej som om jag varit vet vart du vill komma.
Adjöss, det här är ingenting för en spetälsk, och säger med en medöm- kommer tillbaka med en ansovis- kan så djup, att jag tyckte mej falla burk, i vilken växer en Vit ros.
och mej - mina damer, jag går.
- J a h a, sådär jo.
nu har du styrt till ihop över min naivitet: Vi är ju goda en blänkande modern elektrisk det fint då mina gäster smiter i väg i vänner!
kaffekokare.
Bilföraren bjuder hen- Men flickan?
Barnet?
Din barn?
otid.
då jag tänkt att vi skulle få en trev- Tja, hon vet ju intet.
Farbror Nisse ne sitta upp, men hon avböjer och lig afton.
Tonen låter inte värst vänlig från en är ju så snäll.
Hon får en biobiljett då följer till fots tätt efter bilen, som värdinna.
Men hon tar det i alla fall och då, ibland en påse frukt.
med möda kan laga sig fram genom Jag talte om för henne att jag hört snösörjan.
Hon är i sin finaste kyrk- kallt.
Hon tänder en cigarren och pla- cerar sig vid brasan: Nu får du allt att flickan vid ett tillfälle hotat tala om stass, och den långa svarta klädes- lov att berätta historien, ty en sådan är för pappa om hon inte fick pengar till det väl.
något han ville ha.
Och jag sporde om kjolen släpar, tyngd av väta, och Däri har du rätt.
Men ingen sen- det var sant, att flickan fått det begär- hindrar henne att gå så spänstigt sationell, endast en av de vanliga, och da.
Jo du.
hon gav henne mutorna.
som vanligt.
En stor hop kvinnor just därför även farliga, ty sådana histo- Jag blev så förbittrad att jag velat bita och barn följa med, men ingen talar rier kryper på oss överallt och vi fäster henne.
Hon fattade inte vad hon gjort!
till henne.
Det är som vid en jorda- ingen vikt vid dem.
Du vet ju Kajsa?
Men begriper inte du.
att hon begått nå- färd.
Hon har ju varit så osynlig en tid, och got tarvligt, en låg förbrytelse?
a l tog jag mej tör att gå dit en dag Fem minuter senare hör jag Kjar- Men älskling då, du tar del för Det var rätt tidigt, kanske för tidigt att hårt.
Barn är inte så dumma.
Tösen tan vid sin motor, och snart ser man göra visit, men rom vägarna låg åt del kan väl bli bra för det.
Om barn möter den gröna motorbäten sätta fart ut hållet så.
.
.
Men jag blev flat.
Du för- sånt hemma eller ute spelar väl ingen genom fjorden.
står, d i r var en karl.
En alldeles hel roll.
Till sist beror det blott på dem O ä k t a mödrar.
- - - - - fullkomligt gamle Snæbjörn, som dittills varit ungdomligt spänstig och en arbetare som få.
Han blev tvungen att taga en man, som var litet mera än dräng, till hjälp.
Del blev Kjartan, som varit två är utri- kes, kallade sig förvaltare och åt- minstone till en början visade sig vara en duktig bonde.
Efter ett år insåg Snæbjörn, att han tagit miste och sade upp Kjar- tan men del var för sent.
När Kjar- tan en höstdag lassade sina ägode- lar på de och red red ut från gården, följde Asta med på sin ståtliga rid- häst och efter henne fyra packhäs- tar.
Den gamle Snæbjörn stod bar- huvad ute på tunet och stirrade utan att riktigt fatta vad som hände.
Han knäppte sina skälvande händer och bad som ett barn ber: » Asta, Asta, gå inte ifrån mig.
Han får gärna stanna, men du vill inte gå ifrån mig, Asta! » Det var som om hon tvekat ett ögonblick, men Kjartan gav sin häst sporrarna och svepte i detsamma till Arlas med piskan och i galopp redo de bort från gården.
» Gud, om han finns, skall löna dig detta, Asta! » ropade den gamle det var de sista ord hon hörde av Snæbjörn Är det detta hon tänker på?
- -.
.
.
Det är sist i mars månad, strålan- de solsken.
värme och nästan bot- tenlöst av smältande snö.
Asta gam- la står vid sin dörr med förklädet för ögonen och gråter som gammalt folk gråter: tyst och hjälplöst.
En stor lastbil håller vid grinden - det - - - och riktig karl.
Ha.
ha.
ha.
Har du inte reda på Nisse, du?
Kära du, karln är ju vännen i huset då Albin är i tjänsten.
Menar du .., menar du att du vetat om det?
- - hela - själva vad det blir av dem.
- Kärs du, vi förstår inte varann, vi Fram på eftermiddagen banar jag talar två olika språk.
Det är omoraliskt mig genom snösörjan ut till andra att resonera som du gör.
Har då bar.
ändan av staden och knackar på där nets aktning för sin moder intet värde, och har modern ingen kärlek till sin Asta tagit in.
D e l är muntert där- barn?
Jag fattar ej denna upplösning.
inne: tre av » de närmsta sörjande » Tror du Albin är ensam?
ha beslutat tillbringa dagen med - Så mycket sämre.
E n mor ska henne.
Allt bohaget är på plats.
vara ett föredöme för sitt barn.
Ingen Frän sin krok mitt över sängen ned- fläck ska kludda vid henne.
Makarna ska göra OPP sitt om där finns något, blickar Kjartan på fyra muntra gum- men barnet ska ej vara med i eländet.
mor, som inte tänker på något an- Kärlek måste vila på trohet.
Jag tycker nat än kaffe och kortlappar.
Den Kajsas och andras fall är förfärligt.
, elektriska kokaren sprider en stark Vad du ändå är modernt otidsenlig lukt av kaffe med tillsättning.
Vid Min du har kanske inte själv mött ditt Disa Västberg.
ett fotogenkök på den lilla byrån öde.
världen, utom du, lilla Det vet väl - Albin också?
så du åmar dej.
Tror du hon sköter korten så illa?
- Nej, du har nog rätt.
Jag kan för- stå det, ty hon kom ju själv och gav en förklaring.
Jag tänkte be dej tala för.
nuft med henne, men jag förstår nu att du inte kan fora talan i slika mål.
Nå, men va sa hon?
Ordagrant så här: då Albin var - Toks.
- - är således sant vad Asta gamla länge talat om men ingen velat tro: Kjartan tänker verkligen skiljas frän henne.
Bilen är kommen för att hämta det som faller på hennes lott.
Ut genom den låga dörren kom- mer Kjartan, en storväxt, litet kro- kig man, klädd i höga sjöstövlar, som nå upp på låren, och en gråvit, tvärrandig ylletröja, som hänger ett gott stycke ned över stövelskaften.
Han ser smutsig och ovårdad ut, blicken är mera slö än elak, näsan är stor och litet sned, munnen stor och brutal.
Han ser ut att vara mel- lan sextio och sjuttio, men alla vet.
an han ä r 25 är yngre än Arta.
Han släpar ut till bilen hälften av bohaget, hack i häl följd av en blek - står en yngre kvinna, Astas vär- och smal tolvårig gosse Lello dinna, och gräddar med stor färdig- kallad Astas enda barnbarn, som het tunna pannkakor, som hon sock- hon vårdat i tio år ... Var gäng rar och rullar samman.
En liten stund efteråt sitta vi Kjartan passerar dörröppningen, knuffar han till Asta, men hon mär- kring del runda bordet, som fått ett tillfälligt stöd av en tom sockerlåda.
ker det inte.
En stor, klumpig träslag, gam- Asta bjuder och gästerna låta sig mal och nött.
ett par väldiga bolst- väl smaka.
Det glittrar åter så rar, några sackar med diverse, ett skälmskt i Astas ögon.
Man ser en- runt hord han knäcker det ena dast trenne allvarliga ansikten: benet då han kastar det upp på bi- Kristian IX:s, Hallgrimurs och Kjar- några stolar, en liten hyrd, tans.
Det blir många koppar kaffe len tvenne tavlor: Kristian IX och den och många pannkakar och så kom- spetälske psalmdiktaren, Hallgrimur ma korten fram igen.
Man spelar Pilursson.
Till sist en väldig för- med liv och själ så som jag tror att storing av honom själv i ungdomens endast gamla kvinnor på Island vår, pampig och överdådig.
När han kunna det.
.
I skymningen inträder Kjartan kommer med den, peka alla barnen (ty det har efterhand samlat sig med Lello vid handen.
Han hänger många åskådare) och säga: Nej se, Kjartan!
Och gummorna småflina.
Men Kjartan dänger den upp- och nedvänd på lasset.
och när glaset trots allt inte går sönder, är del inte hans förtjänst.
Kjartan går bakom huset och kommer vältande framför sig en stor tunna, så ännu en och sparkar med fötterna fram tvenne fjärdingar Han kavlar upp högra ärmen, stic- ker ned en smutsig arm och begyn- ner plocka saltköttsbitar ur den en: tunnan i en fjärding.
och när detta är gjort.
blodpölsor och leverpölsor ur den andra tunnan i fjärdinger nummer två.
När han delat » bytet », hämtar han en skopa, häller på lake slår fast locken och dänger fjärdin- garna upp på bilen.
Asta har tagit törklädel frän ögo- - -.
- -.
INTERNATIONELLA KVINNO- FÖRBUNDETS FÖR FRED OCH FRIHET Sjunde upplysningskurs kommer att äga rum i Norrköping och Linköping den 13- 17 februari.
Bland föreläsarna märkas: yrkesinspektrisen Kerstin Hesselgren, sek- reterare Paul Mohn, rektor Honorine Her- melin, docent Felix Iversen, Finland, kom- minister Paul Sandegren, kapten C.
J. Brunskog, fru Rut Adler.
fil.
kand. Dagny Thorvall, fil.
d:r Johannes Wickman.
förste sekr. i U.
D.
' Pir Wijkman.
Söndagen den 15 februari fredsguds- tjänst på e. m. i Matteuskyrkan, Norrkö- ping.
Biljetter tillhandahållas i Norrköping hos bokhandlarna Wilhelm Andersson, Lundberg och Nerman, i Linköping hos Henrik Carlson och Sahlström samt vid ingången till föreläsningslokalerna.
Av- gift för hela kursen kr.
4:-, för dagar- na i Norrköping kr.
2:50, för dagarna i Linköping kr.
2: -.
Förmiddagsbiljett 75 öre.
Aftonbiljetter 50 öre.
Samkväm i bägge städerna.
Utförligare program sändes på begäran från Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet.
Da- vid Bagares gata 9-11, Stockholm.
en knippa nydragen torsk på säng- stolpen, kastar sin mössa på sängen och slår sig ned på den enda lediga stolen.
Han gäspar ljudligt, spar- kar av sig stövlarna, tager Lello upp på knät och kysser honom ömt på munnen.
Asta gamla har släppt korten men hon visar inga tecken till förvåning, lika litet som hennes gäster.
Appa- raten kommer åter i kok, och efter en stund sitter hela sällskapet Kjartan och Lello inbegripna i allsköns trevnad kring kaffebordet.
Kjartan dricker många koppar svart kaffe och slukar varje pannkaka i en munsbit.
När han äntligen fått nog, sträcker han åter ut benen, gäspar och säger hå hå, ja ja snusar, harklar och spottar.
Reser så på sig, tar Lello vid handen och - - - visst skall betyda för tack kaffet.
Men i dörren vänder han sig och sä- ger: » Jag kom n " annars för att få veta, var du hängt skafferinyckeln. » - Asta ser sig leende omkring, ta- ger så fram en stor rostig nyckel och räcker den till Kjartan.
» Här har du den, men kom ihåg att Lello tycker om socker och sviskon! » Gummorna fortsätta spelet, jag tar avsked och går.
Ännu vid mid- natt kan jag höra Kjartans grammo- fon.
Han har bara tre skivor, men han spelar dem om och om igen.
I dagningen hör jag min värdinna komma tassande uppför trapporna I strumpsockorna.
Hon var en av » de närmast sörjande ».
Estrid Falberg-Brekkan.
