# ID: svediakorp-per3562
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1931
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,782
# sentences: 818
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Jane Addams heder.
Fråga till det hägrande Personlighetens makt Den är i fara men lever.
Fråga till det hägrande seklet J Å la frågeställningen ANE ADDAMS, ordförande för » Hon har varit rastlöst verksam Internationella kvinnoförbundet för att bispringa nödlidande och för fred och frihet, har fått dela hjälplösa människan och » på del mänskliga sammanhang.
Auktori- Uppgift, en linje, ett program.
teterna ge oss goda råd, Vilka in- Del är ingen hemlighet att det fredspriset i år med universitetsrek- pacifistiska området är h e n n e ar- bördes upphäva varandra.
Marken steg som nu skulle tagas är över- Butler i Newyork.
Av denna an- hete mera präglat av god vilja än förberedes under tiden för en rädde- gång han nationalism till interna- sig-den-som-kan-manöver, även från tionalism, från imperalism till ra- Sveriges sida.
Suckande tar mången sernas jämbördiga samarbete, från avstånd från gamla ideal.
Den gam- ekonomiskt krig till världsplanhus tor Ada Nilsson: Fruktan eller förtröstan.
Människorna måste ha sitt lösenord.
i en ekonomisk plan med en efter de mänskliga behoven förnuftigt an- passad produktion och ett förnuftigt utbyte av värden och nyttigheter länderna emellan.
Hermelin: En bok av John Landquist.
EmyEk: Böcker och människor.
“ Landvinningarna måste utnyttjas. ” En intervju med doktor Karolina Widerström.
På Gandhi-möte I Genève.
av Anna T. Nilsson.
Jane Addams En del av upplagan åt- följes.
av bilaga.
protektionism hållning, från klasskamp till solida- eller frihandel tas u p p igen, fast den ritet.
är ohjälpligt föräldrad och lösnin- Framtiden kommer att säga om gen säkerligen ligger på annat håll: oss att nästan alla våra handlingar, Hagar Olsson: Trädgården och världen.
Honorine Humanism.
seklet.
r 1931 närmar sig sitt slut.
De- gonde seklet även ifråga om den pressionen äter Sig i n i alla mänskliga sammanlevnaden har en ledning har man fått veta en del am politiskt omdöme, Hon har mera denne inom det internationella freds- litat till agitations- och väckelsemö- arbetet mera okände herre.
Om Jane ten än till ett tålmodigt och realistiskt Addams och hennes strävan att ena inträngande i fredsproblemens in- kvinnorna kring en gemensam freds- vecklade sammanhang., politik, har det tidigare skrivits myc- Jane Addams är gammal och myc- ket i Sverige, men nu är det glömt.
ket sjuk, man måste frukta a n hen-, Dagens Nyheter till exempel avfär- n e s livsverk är avslutat.
Det kan dar henne, efter att elegant ha skäm- därför vara riktigt att erinra om tat med hennes ålder, som en väl- några fakta som karaktärisera det.
görenhets- och fredstant.
(Forts. å sid 7.)
, Julens budskap.
Julens budskap är budskapet om en kät- tares födelse till denna välld.
Denna tid ger oss direkt anledning i n intres- sera oss för kättare.
Två broschyrer om detta slags männi- skor ha just kommit oss tillhanda p å Tidevarvet.
Den ena är utgiven av en känd kristen kommunist, en tjeck med det besvärliga namnet Premysl Pitter.
Den handlar om bömiska kättare under medeltiden av vilka vi känna blott en, nämligen Huss, men han var blott m av många väldiga reformationer, marty- rer och predikare.
Din fortsätter med en jämförelse mellan dem och Tdstoy och den nya tjeckiska republikens store man, Masaryk, som hade vissa anlag att bli en martyr i den vapenlösa kampen mot våldet men i stället blev president och nu tar tillbaka på gamla dar sin ung- doms teser.
Författaren är själv en efterföljare av de män han skildrar och var ofta fånge under Masaryks regemente.
Så kan det vara värt att höra kanske.
hur.
h i n ser på den mänskliga andens utvecklingshi- storia.
Dess kärna L. säger han, en företeelse som upprepar sig tid efter annan: en andligt överlägsen personlig- het uppträder.
ger en lysnnde exempel, och tusenden låta sig hänföras.
Under t i n a r lopp kasta människorna bort idén, idealets klarhet fördunklas och de sjunka själva i dyn.
Ur elände och smärta mognar m ny betydande personlighet, för att gå vidare på den lysande bana, som nu åter stiger och för uppåt.
Det är icke den stora massan a h blinda hopen utan starka rena idéer, inkastade i enskilda männi- skon liv, som framkalla framstegen även om dessa idéernas bärare under sin livs- tid tillhöra en liten förföljd minoritet.
Så ser den tjeckiske krigstjänstvägra- ren på historien.
en syn bestämd av hans liv, Eller är hans l i v bestämt av hans syn?
Den andra broschyren handlar om världskriget inberäknat, skett mot bättre vetande.
V i veta fullkomligt vad resultatet blir, d3 vi söka den tillfälliga lättnanden undan ögonblic- kets svårigheter genom lullar och ekonomisk isolering, när vi följa min- 1931 g å r över i 1932.
Årtalet 1932 säger oss alt v i äro sta motståndets lag och fortsätta ett stycke inne på andra kvartalet med gamla vanor, ur vilka anden av det tjugonde århundradet.
Lik.
och meningen ha flytt.
Det har talats mycket om faran som en människa bör även ett sekel vid del laget ha visat något av vad för den själsliga hälsan av att leva del duger till och ha hunnit utföra under för högt spända religiösa en del av den insats det fått på sin krav.
Så ock om den splittring som lott i det stora sammanhang av sek- blir följden då man lever utan kon- takt med de ideal man erkänner som ler.
När del gäller vetenskapliga upp riktiga.
Vårt sekel har sett denna spänning täckter och ingenjörstekniska brag- der kan vårt århundrade som bekant lösa upp sig.
Rädslan för att falla igenom vid Inträdesprövningen till gott svara för sig.
Det är rikt på del eviga livet sätter inte längre sin hänsynslösa och djärva experimen- prägel på sinnena.
Men se!
Sam- tatörer, inför vilka naturen får ge upp sina djupaste hemligheter.
Man tidigt ha v i inom den jordiska sfä- spänning.
har nått in till grundkraften och kan ren på nytt fan transponera den efter behag, så att Lära och leverne ära fortfarande skilda åt när det gäller folkens och vi nu kunna höra ljus och se ljud, individernas samvaro.
Frågan om alla andra underverk att förtiga.
frälsning och fördömelse kommer Upptäckter ha gjorts som innebära igen.
Endast med den skillnaden oerhörda möjligheter på gott och att det nu gäller mänsklighetens ont, till liv och död.
frälsning.
inte den privata själens i Sista skriket är att försöka sprän- en himmel ovan molnen.
ga atomer.
Men för närvarande är Så blir problemet till sIut i grun- det icke så viktigt att lyckas spränga den detsamma under alla sekler.
D e l atomer som att lyckas m a männi- gäller att vara trogen den idé man skor.
fattat, att ha mod att förverkliga Hur har det tjugonde seklet under sina drömmar.
Den som satsat på sin bana lyckats därmed?
människan allt vad man har, som an- Jo: ser alt den risk som följer med för- V i ha för närvarande en samman- troende är bättre att l a än vissa dö- levnadskris över hela jordklotet som den som följer av misstro, får för- snart gör det obeboeligt.
söka att följa denna linje även i Annars är det nog så an det tju- rädslans tider.
samma rom nått fram till att » ta det fulla per- sonliga ansvaret för krig, för våld och reaktion » måste helt naturligt känna sin makt och sin styrka.
» Vi ha uppnått makt att förhindra ett krigsutbrott.
Om vi och våra allierade, krigstjänstvägrarinternationalens senaste världens stora proletära organisationer kongress i Lyon.
Den är därmed en revy säga nej, så blir del intet krig.
Krigs över krigstjänstvägrarnas öden.
lidanden, tjänstvägran är praktisk politik. » antal I hela världen.
När sekreteraren, Krigstjänstvägrarinternationalens stora Runham Brown.
höll sitt stora tal kl. 10 krux är en alltför bekväm civil tjänst eller f.m. kunde han meddela att i hela värl- - som alternativ till krigstjänst den.
oavsett vad underlig tid på dygnet alltför koncilianta myndigheter som ta det blev, vom grupper samlade omkring udden av en vägran den fruktar mera de samma tanke, krigstjänstvägran som danska myndigheternas taktik att låta praktisk politik.
det personliga offret som vägrarna löpa in de franska myndighe- nödvändig insats för världens räddning.
ternas in förfölja dem.
Detta betyder Det mötet visade att den enda lysande inte likgiltighet för de inskildas öde.
ledarspersonligheten som uppbär en idé Man gör sig stor möda att hjälpa och kan ersättas av kättarsinnelag, offervilja stödja dem som I m i fängelse, att bi- och mod att uthärda hos en grupp van- springa olyckliga flyktingar och andra martyrer för fredens sak.
lipa människor.
När den internationella sekreteraren, Där reste sig en man upp och talade, som nyligen återvänt från en av de hel- Runham Brown, som har dessa menings- vetiska deportationsorter, där fransmän- fränders öden p i sitt hjärta mer än nå- nen förvara sina vägrare.
E n annan reste gon annan, får höra att professor Thy- sig och gick ut för att begå den vägran réns förslag till revision av strafflagen i delen om förräderi helt avspeglar de som skulle föra honom dit.
Många av de närvarande, däribland ord- gamla föreställningarna am vad som är föranden, Fenner Brockway, buro mär- Sveriges räddning, nämligen krigsmak- kon för livet av sin vägran under kiget.
ten, och förräderi, nämligen det som ska- En församling så prövad och så härdad dar den, så kommer han att önska Sve- - hedern av kättarprocesser, det blir hans reaktion.
Och d i t är nog så alt det finns till- räckligt många svenskar med m uppfatt- ning så motsatt strafflagens, den gamla a h den föreslagna i frågorna om plikt.
säkerhet och förräderi, att därest de stå rycken i ett allvarligt läge måste vi få kättarprocesser och domar i vårt hygg- liga land.
Hur långt ha dessa kättare rätt?
HI långt ha Mooney och Billings rätt som vägra att mottaga villkorlig frigivning ännu efter 15 års fängelseliv, vägra för m framtvinga ovillkorlig frigivning och moralisk upprättelse för falsk anklagelse och dom.
Hur långt har deras domare rätt när han nu strider och går i breschen för att få sin egen dom upphävd som falsk, ja, hur långt gentemot domaren Tayer i Sacco och Vanzettiprocessen, som vägrar en revision, vilken måhända skuIIe bevisa alt han dömt fel?
Vad skall man säga om folk som offra tid och kraft på att skaffa dessa två arbetare frihet och rättvisa, när världen är full av f i n - gar och dem som lida oförskyllt.
Ja.
allt reducerar sig till en frågan om vär- dering av kättare och deras historiska mission.
Vad säger julens budskap därom.
Devinez.
rige
180 röster ingendera dock i så be- lydande grad att därigenom kunna påverka valets utgång i enlighet med röstetalets stigande eller fallande.
Det enda parti som gått fram ' åt så väsentligt att inte ens det proportio- nella valsystemet kunnat hindra det att få rättvisa är venstre, som ökat med nära en tredjedel.
Det ya^ kvinnorna, som skulle komma att avgöra valet.
visste man på förhand och tvekade ej att lägga Längs horisonten, D et världsekonomiska händelse- förloppet alltsedan den rykt- bara septemberdag, då Bank af England inställde sina guldutbetal- ningar har hittills uppvisat en dras- tisk utveckling.
Sammanlagt 12 länder ha tills nu släppt sina guld- valutor Nämligen Englands Sveri- ge, Norge, Danmark, Finland.
In- fria näringslivet praktiskt taget kan anses upphört.
I Finland och Schweiz ' ha regeringarna lagt fram förslag till införande av nödfull- makter.
avsedda att skydda det in- hemska näringslivet med mer eller mindre diktatorisk importreglering.
England och Frankrike bygga på sina tullmurar till ömsesidig besvi- i raden är Japan, vars nya regering i söndags började sin bana med ett exportförbud på guld, vilket betyder detsamma som guldmyntfotens sus- pendering.
propagandan som trumfar sitt: köp ngeelskl, köp svenskt, köp franskt och tyskt rapporteras varje vecka ökade arbetslöshetssiffror från alla länder.
personlighefens huvudsakligaste land Argentina och Brasilien Zee- Sist förtvivlade kelse och förargelse.
ansträngningarna.
Och trots trots de makt.
på bostadsfrågan, man gick till val, Detta kunde även våra svenska tid- Den är i fara men lever ningar förmäla.
Hur förorsakade nu detta att venstre vann ett man- Med valet till stadsfullrmäktige dal från arbetarpartiet.
Stod på eller » bystyre », som det kallas — i tredje plats - den striden gällde Oslo den 7 dennes, avslutades de - ett kvinnonamn?
Nej, på andra kommunala valen i Norge.
Kring plats, och den var säker.
Men på valet i Oslo samlar sig hela landets femte plats stod namnet: Lulli Lous Genom mångårigt intresse.
Och även vårt Låt oss boligkontrollör.
— uppfinningen Fö Förslaget om en rådgivande Om-.
röstning förbudsfrågan h a r initivt antagits av den finska riks- tryggande ».
Det fjärde nöddekretet i Tyskland dagen.
Tre frågor skola besvaras ätgärder » till det ekonomiska Iivets f med sina genomgripande pris- och lönesänkningar betecknas som en Fullmäktige arbete som bostadsinspektris i häl- fullständig diktatur under vilken det börja med siffrorna, bestar av 84 ledamöter.
I föregå- sorådet och för övrigt genom socialt D e t v a r d o c k likafullt synd om ende val erhöll arbetarpartiet 42 och samhälleligt arbete har fröken väljarna och det är e t t exempel på platser och de s. k. borgerliga lika- Lous visat, vad vi mänskor så säl- hur felaktigt det tekniska valmaski- ledes 42 platser, varav högern 35, lan förstå, att det är vår dagliga neriet i allmänhet verkar.
Skulden frisindede venstre 5 och venstre 2, gärning och den allenast, som ska- ligger dock hos venstre, som kunnat men därigenom att ordförandeposten par en ställning, där personlighe- tillåta sig, att sätta ett så framstå- med utslagsröst tillföll arbetarpar- tens makt osökt gör sig gällande ende namn på ovalbar plats.
Det tiet, medförde detta majoritet.
- Enligt den norska valmetoden kun- är oförsvarligt.
Sedan är det lätt Och denna gäng!
Högern erhöll 39 na namn inte bara strykas, utan att påstå, att » det beror på kvinnor- platser och frisindede venstre 1, samma namn kan också upprepas na ».
Arbetarpartiet, säges det, sammanlagt 40 liksom förut Då visst antal gånger, » kummuleras », skulle med stor tillfredsställelse ha frisindede venstre är att räkna som heter det, på samma röstsedel.
Det hälsat fröken Lous ' inval.
konservativt.
betyder platsföränd- ger större Valfrihet åt väljarkåren Skada var det för Oslo att gå ringen här egentligen bara en om- beträffande kandidatnamnen.
Men miste am en så betydande kraft.
gruppering inom högern beroende möjligheterna ära därför icke obe- en varför v i här velat framhålla på de frisinnades liberals vana att gränsade.
Följden blev här, att Väl- hur det tillgått är emedan det upp- genom borgerlig samling avstå man- jarna icke endast tillhörande venst- seendeväckande i saken lätt kan dat åt högern.
Det stora nummer re, utan även andra och särskilt undgå uppmärksamheten, då det ej högertidningarna velat göra av den kvinnorna, Slöto upp kring fröken blev ett val, Sven om bara ett fåtal vinsten är därför i verkligheten un- Lous ' namn, vilket kummulerades.
roster fattades.
T y så ytligt domer gefär plus minus noll, även om man Därigenom förvärvade venstre ett man.
Låt oss fatta och förstå M e n måste medge, an det är mera sym- mandat.
och det fattades endast att en sådan samling kunnat ske är i patiskt.
om man är höger att också kalla sig häger.
Skillnaden mellan valen 1928 och 1931 är således den, att venstre har tagit ett mandat från arbetarpartiet.
Och hur har det gått till?
Följa vi alltjämt siffrorna och jämföra röstfördelningen i förhållan- de till fjolårets stortingsval, så ha högerpartierna minskat avsevärt i röstetal, arbetarpartiet ökat med 3 à 4,000 kommunisterna likaså med några tiotal röster i att fröken Lous också fått detsamma.
Men röste- talet avgör intill lotten, ej det antal röster varje namn skaffar partiet, och nu lyfte han i stället in en annan och blev endast suppleant.
Fröken Lous undgick på så vis en mycket svår situation.
att som radikalare än både de borgerliga och arbetarepartiet vara en av de tre i ett utslagsgivande minoritetsparti.
i Förbudslagen bibehålles på basen f ö r b u d s l a g e n andras och en lag stiftas som tillåter reglerad och beskattningen haltiga drycker?
Skall lagen upphävas och en lag stiftas.
som tillåter reglerad och be- skattning underkastad tillverkning alkohålhaltiga drycker sva- omröstningen, som ju genom den tresidiga frågeställningen kommer att få en ganska säregen karaktär Utgången övertygande förbudsvännerna ha på sin sida de befolkningsgrupper som ha ekono- miska intressen av att förbudet bibe- hålles och dessa äro.
som man lätt kan räkna ut inte obetydliga.
Från kustbevakningenens för sitt livsuppehälle är beronde av den utbredda smygtrafikens bibe- hållande mandschuriska konflikten Den kommenteras fortfarande värl- presidentskifte " ":: ett förhoppningsfullt tecken, som man ej väntat i dessa mörka tider Nanking-mannen Chiang Kai-shek och som uppfordrar till arbete för genom sin förmenta svaghet inför det allmänna.
Det är en seger för Folkförbundsrådet.
framkallat na- persolighetsprincipen.
Den finns tionalisternas missnöje.
Om konflikten hade dragits inför påtagligen ännu och detta är fram- Rådet för två år sedan.
säger man.
gång för kvlnnornas solidaritet.
En- skulle det ännu ha funnits utsikter hetsfronten Oslo Kvinneparti ha t i l l en bättre lösning.
Då funnos icke verkat förgäves.
ännu vissa sympatier för Kina i Ja- Till sist - vad talade fröken Pan.
Men att röra vid denna fråga som ju främst gäller de japanska Lous Om under valrörelsen?
Om i södra Mandschuriet » Kvinnesak og boligsak » Hon an- skulle betyda att också frågan I såg själv att det var ren liten tynd om Frankrikes järnvägar i Syd- flöjt solo ved siden av den store Kina, Englands och Amerikas gru- valgorkester ».
Men det var ord och vor i Nordkina och de talrika järn- inga visor Den sakkunnigas bistra vägar, som tillhöra England, måste tas upp Och en sådan inblandning vidräkning med förhållandena skulle de stora makterna aldrig ha Kvinnorna måste tillvarataga hem- tillåtit.
År 1931 ha förhållandena mens intressen i samhället.
Och på tillspetsats därhän att Rådet inte detta samlade fröken Lous alla des- kunnat lösa frågan på annat sätt än sa röster ty hon utgick ifrån (i att medge Japan praktiskt taget ostörd rätt till i l e åstundade områ- ord och i Gärning) Björnstjerne dena i Mandschuriet.
Därmed har järnvägarna — Björnsons ord att politikk er næs- också varje bestraffning för dess tekjælighet.
.
krigiska uppträdande uteblivit.
Landvinningarna måste utnyttjas ".
Fruktan eller förtröstan.
Av A D A NILSSON.
E Intervju med doktor Widerström.
n epidemi rasar över världen, skräckslagen människa, att hon vet lingsinställning, men under vår civi- ödeläggande som pest och di- hela mekanismen i sina inälvors lisation, där samarbetet blir mer och gerdöd.
Och det är fruktans epi- djup, lika litet synes kunskapen om mer nödvändigt och samhörigheten ligt slöseri, säger hon och berättar demi.
del bristande förtroendets ödeläg- ofrånkomlig, och kriget i alla for- Om de olika arbetsskeden, som blom- Vi känna sen urminnes tid fruk- gande verkningar kunna hjälpa de mer förödande, där ödeläggas v i av sterhyllningarna representera.
Där tans och ångestens symptomkom- skräckslagna folken.
fruktan.
Där går hela samhällsma- ä r t. ex. en hälsning från en av de plex, som den framträder hos den Och det är kanske ej så underligt, skineriet sönder när förskräckelsen gamla kamraterna på anatomisalen enskilda människan.
Hur kinderna när man betänker skräcksymptomens segrar.
för femtio år sedan, när doktor Wi- blekna, hur läpparna darra, hur tun- biologiska innebörd.
Under en viss Vi ha behov av förtröstans epide derström som ung studentska börja- gan låder vid gommen och håret re- utvecklingstid har fruktan och dess m i i stället för fruktans.
Ju mer vi de sin bana, den första kvinnliga ser sig på ens huvud.
Hur blodet kroppsliga reflexer stor betydelse la avstånd från krig och fysiskt våld och så vi- stelnar i ådrorna och kallsvelten dry- for människans livsföring.
Det är ju mindre nytta ha vi av skräckin- medicinaren i Sverige dare genom alla år ända fram till per.
Den moderna vetenskapen har väl icke utan skäl som del heter att ställningen.
Krigets vedersakare be- den unga och livskraftiga samman- klarlagt mekanismen för sinnesrörel- fruktan är vishetens begynnelse och höva i högre grad mod och förtrös- slutning av kvinnliga läkare i Sve- sernas inflytande på vår kropps därför har väl fruktan ännu en ofrån- tan än krigaren.
Ty han har för sin rige, Kvinnliga läkares klubb, som olika funktioner.
Vi vela att tack komlig roll i uppfostran.
Men då kampinställning nytta av själva med en praktfull skär kamelia vare en nervförbindelse mellan cen- det är ett sinnestillstånd, som är skräckkomplexen.
Pacifistens lö- varmt uppskattad av födelsedags- trala nervsystemet och binjurarna, mycket oförklarligt för vuxna män sensord måste däremot vara: intet barnet — hyllat den avhållna kolle- en förbindelse som icke är avbruten niskor i allmänhet.
går den moderna kan förskräcka mig pan och banbryterskan.
Kunskapen kan som sagt ej för- av » transformatorer » eller ganglier uppfostran i hög grad ut på att som vid andra körtlar, utlösa sin- hindra uppkomsten has barnet av lösa människa från skräckens gast- — Jag vill också saga, fortsätter doktor Widerström svaret på våra nesrörelser av ovannämda slag en » skräckkomplexer » Det var annor- kramning, det kan endast en känsla frågor, att jag är glad över att det snabb reaktion från binjurarna.
Des- lunda för människor som levde un- av annat innehåll, förtröstan, tillför- nu för tiden göres så mycket.
Även sa öka sin avsöndring.
Deras hor- der andra livsbetingelser än vi nu.
sikt, hopp.
om det slarvas och förstördes åtskil- moner eller budbärare översvämma Tänk på den primitiva människan Den stora skillnaden mellan män ur det känns att fylla sjuttio- ligt, göres det mycket och tänkes blodmassan, varigenom blodets fur- levande i ständig osäkerhet och niskor levande i hoppfull stämning fem år Det känns mycket mycket, som man kan vara glad att måga att stelna eller » koagulera » skräck, där voro de fysiologiska eller under fruktan beskrivas på ett trevligt, när man får vara frisk och fa ta del av, fastän man inte själv ökas.
Pupillerna vidgas, håret reser symptom.
som fruktan utlöser, av slående sätt av en författare i den sig, huden blir blek och blodtom.
stor fördel för den nödvändiga flykt- förnämliga amerikanska tidskriften är omgiven av vänliga människor, orkar vara med längre.
svarar doktor Karolina Widerström Jag sitter förresten här och ser tarmkanalens rörelser och körtlarnas eller kampinställningen.
Det var The New Republic.
Det är som att på vår fråga, då hon på sin sjuttio- på Tidevarvet, det står så många verksamhet avstanna.
Bilden av en fördelaktigt, att huden blev blod- kamma in i solljuset från ett mörkt skräckslagen människa framträder.
tom, och att blodet hastigt kunde rum, sager han, när man lämnar femårsdag har älskvärdheten att ta glädjande saker i senaste numret.
Hur ett skräckslaget samfundsliv koagulera.
om yttre skador upp- Tyskland och kommer in i Ryssland.
emot för en liten födelsedagsin- Och doktor Widerström är vänlig nog att tala om, att hon alltid tycker ter sig se v i runt omkring oss.
Lik- stodo.
Det var fördelaktigt, att mat- Det förra landet regeras av skräcken, tervju.
som förut medicinens stormän som smältningen avstannade och alla folket lever i fruktan för revolution Hela våningen vid Fleminggatan mycket om Tidevarvet, men i det är uppfylld av härliga, doftande numret måste man läsa varenda bit, ryssen Pauloff, amerikanaren Can- kroppens krafter inställdes på en från höger eller vänster, fruktan för non m. fl.
klarlagt sinnesrörelsernas muskelansträngning, vare sig till.
arbetslöshet och industriellt samman- blommor, från djupröd cyklamen till Medicinalstyrelsens förslag i sterili- inflytande på den mänskliga orga- flykt eller kamp.
Symptomkom- brott.
Ryssland var förhoppningar- nejlikor och rosor i blekaste skört, seringsfrågan t. ex., var ett gläd- jättebuketter av liljekonvalje, m - i jande tecken och likaså det ar- nismen, så söka nu hela världens na- plexen var med ett ord ändamålsen- nas land.
Till och med icke-kam- tionalekonomer utreda den interna- lig för det dåtida livet.
munister sågo förhoppningsfullt på mosa och smidiga ginstkvistar.
En bete, som utföres på skolans områ- Men tiderna förändras.
Männi- framtiden.
Deras levnadsstandard- blomsterskörd som bättre än ord de.
Där har doktor Widerström själv tionella rädslans och ångestens h ä m mande inflytande på samfundskrop- skor leva ej längre i skräck för vilda var låg, de frös och svalt och hade kan berätta om den tillgivenhet och tillhört dem som målmedvetet arbe- pens funktioner.
djur och hemska naturfenomen.
Ej otrevligt på många salt, men de hade trofasta beundran och vänskap, som tat för även den praktiska och den Men lika litet som det hjälper en i ständigt krig med sin omgivning.
fått sitt lösensord.
Och det var fem- doktor Widerström äger hos en examensfria linjen.
För samma Men skräcken och fruktan framkal- årsplanen och därmed tron på möj- mycket vid krets av människor — möjligheter för gossar och flickor, las nutilldags av så mycket annat.
ligheten all slå Sig igenom.
Del från olika arbetsområden.
Blommor och den praktiska duglighetens jäm- run, som skall sköta hemmet inte ens Människorna leva fortfarande i en stora spelet, där var och en kan göra är också doktor Widerströms gläd- ställande mera än vad som sker kan få sina hushållspengar utan att evig rädsla.
Samma fysiska symp- sin insats.
Kanske förlorar man je, hon sköter dem själv i vardags- nu med fina teoretiska betyg.
tigga sig till dem och de kanske tom utlösas av fruktan som förut, spelet, del gör mindre, ty sådan är lag, blomm orna och kanariefåglarna Och artikeln om den lilla bir- ändå inte räcker.
Det är inte så men de äro ej längre ändamålsen- människan, att hon lever icke endast i det soliga fönstret och rummet, manskan var förtjusande!
Vi satt av bröd.
Hon måste ha sitt lösens- där hemtrevnaden vårdas med ömma just och talade häromdagen, om problemet berättar hushålls- doktorn, ovanligt.
lilla kvinnan Och från så Birma kommer och den sager där liga.
Låt mig t a som exempel en obser- ord och hon måste tro på sin stjär- händer.
att i hennes land är jämnlikheten mel- vation, jag en gång gjorde på en se- nas mening.
Det är ju slöseri, men ett ljuv- pengar, hur tokigt det är när hust- Ian man och hustru fullständig minarieklass ett år då en hotande — — H — — — — — — — — precis som det skall vara, att man- arbetslöshet på lärarbanan livligt nen och hustrun är goda kamrater i och offentligt diskuterades.
Den ju också nödvändigt att ständiga dem i fruktans oron för grepp framtiden och sympto- äktenskapet.
mycket göres — det behövs en om- organisation p i så många punkter och inte minst den som doktor Beskow tar upp i sin intressanta ar- tikel.
Hela världen behöver omor- ett jättarbete, ty den ganiseras är fasligt oorganiserad för närva- rande!
Del borde ju vara så, att alla manniskor skulle bli delaktiga av de framrleg som vinnas genom de frlmsla bepdvningamas insatser, alla skulle ju hjälpas åt med sina produkter och sina armars och hjär- nors kraft.
Men nu får så många stanna utanför och framstegen kom- mer bara några få till godo.
Del är på många områden SOm det så länge varit ifråga om hygienen, att man kammit oerhört långt i kunskap och insikt, men saknar organisation för att utnyttja landvinningarna till allas bästa.
På senare l i d har det dock blivit bättre på hygienens område i det avseendet, slutar doktor Wider- ström, kanske man kan hoppas ock- så för de andra!
vi äro i varje fall förvissade om, att det är på den optimistiska linjen, som doktor Widerström vunnit de många och bestående resultaten i sitt sällsynt arbetsfyllda och för alla mänskliga förhållanden så varmt in- tresserade liv.
Casan.
— men dröjde ej att framträda.
Men voro nu föga ändamålsenliga.
Se- minaristen hade ingen nytta av att blodet koagulerade fortare i hennes ådror, ty hon skulle ej ut i blodig strid.
Den upphörda verksamheten i matsmältningsorganen hade hon endast besvär och ingen fördel av.
Ej heller gagnades henries Stjilalit- tan &amp; arbete av den iikade miijlig- het till den maximala murkelan- strängning, som skräcken medför.
Symptomen voro otidsenliga och fördärvbringande.
Sinnestillstånd som förtröstan och tillförsikt utlösa daremot for den nu- tida människan och hennes arbete oändligt gynnsammare fysiska be- tingelser.
I flydda tiden samfundsliv, där krigen voro normaltillstånd, där kun- de fruktans bioiogiska följdsymtom vara människorna och samfundslivet till nytta genom ökad kamp och täv- i I
Honorine Emy Hermelin: Böcker och människor.
Humanism.
E n bok Ek: J o h n Landquist.
B l a n d de människor, jag mött i av årets böcker, har knappast nä- å fick vi då aldrig veta vad hu- och av de en gång givna förutsätt- gon gripit mig så starkt sam huvud- manism är » kanske mången ningarnas bestämmande kraft sätter personen i Gustaf Hellströms nya är färdig att utbrista som läst till Landquists kritik den » framtidssträ- slut den nyss utkomna bok av d:r vande kraft .. målsättningens kraft, John Landquist, som bär namnet Hu- som finns hos alla friska människor.
fet till en diktare och tänkare men manism.
- Boken innehåller en del framlockad av » värmen och kraften han blir polismästare.
Hans tra- större uppsatser: om Thomas Mann, i det rosiga ljuset ».
gik är.
att han kommer på fel plats Freud, om Diktaren och livssynen, Här är John Landquist inne på den I livet.
De anlag.
som finnas inom Historisk utveckling, Personligheten linje som han i trofasthet sedan honom, en diktares starka och öm- och samhället samt dessutom ett länge har följt och tecknat männi- tåliga känsla och en tänkares omut- stort antal små författarkaraktäri- skogestaltens linje framför andra, liga klarhetsbehov och sanningskrav, stiker, de flesta i form av minnes- spänd mellan varaktighet och fram- komma aldrig till full utveckling, runor, några inbäddade i en land- tidssträvan, mellan minnena om må- emedan han ' saknar förmåga a l t skapsbild, några - det gäller Grim- let.
Den linjen träder också fram i skänka dem den form och det ut- berg och SpengIer - urgörande samlingens tyngst vägande uppsats, tryck, som kan giva själen skapar- skarpa avståndstaganden.
Man sö- om Historisk utveckling (varur ett glädjens lycka, befrielse och har- ker dock förgäves någon samman- citat anföres på annat ställe i detta moni.
Så länge hans liv går i sina fattande orientering över den avsed- nummer).
vanliga gängor av ämbetsplikter och Man måste säga att belysningen sällskapsliv.
märka de flesta intet av genom tiderna visat sig så av humanismen blivit förspridd och hans inre oro.
De hålla honom f ö r osäker på sin väg genom alla min- » en förbannat hygglig karl., som digt.
kan spela kort och dra en rolig hi- Har nu John Landquist lämnat åt nesrunorna där huvudparten av storia och lyssna till andras oratio- dessa uppsatser att själva föra sin utrymmet upptas av den över Birger taIan och även uppenbara innebör- Sjöberg- även om värdefulla glim- ner med älskvärd förbindlighet.
så den i den samlande titeln så kan tar ofta springer fram.
Av stort in- inträffar en händelse, som likt en glidande sten sätter ett helt skred i han göra det med ro.
sista tresse är emellertid uppsatsen om rörelse.
Hela hans liv raseras bit bok är ju för det första innerligt Diktaren och livssynen, som genom knuten till ett föregående författar- Tegnérs och Strindbergs gestalter fur bit, och som den konstnärsna- skap, som med trofasthetens intensi- ger blick på betydelsen och makten lur, han egentligen är, kan han iakt- taga det utifrån på samma gäng som tet stått i humanismens, » människo- av en livsåskådnings inflöde i en han känner det inifrån, förintande, kunskapens.
tjänat.
Och ur dess diktares ådror.
Det finns också ett grepp i fram- förtärande, förkrossande.
spridda uppsatser med tyngd- punkten lagd hos de första och de ställningen av Franciscus ' och Sank- Den händelse, som bildar den tra- sista stiger en bild fram ur be- ta Klaras Assisi - där man dock giska vändpunkten i Carl Heribert greppet humanism, som är mycket ville utstryka den oangående avslut- Malmros ' liv, sammanhänger med stark.
Den talar om människoge- ningen, som klumpar in efter Fran- hans uppgift att såsom polismästare ciscus ’ solsång - vilket på ett vac- svara för ordningens upprätthållan- staltning.
Det är vad boken starkast ger, en kert och djupt sätt kommer den att de i staden Söderås.
En fabriks- belysning av vad som gestaltar en passa in under rubriken om huma- ägare.
en fränt framställd utsugare, människa, ger henne resning, ka- nism, om människogestaltning.
Assisi har erbjudit sina arbetare nytt avtal raktär, levande utflöde och kraft att blir den fullkomligt enhetliga, orub- med så starkt nedskurna löner, att gestalta världen runt omkring och bade minnesvärlden kring det m ä n - dessa icke anse sig kunna acceptera å andra sidan de makter för- niskopar, som förmått lyfta villkoren utan gå i strejk.
Fabrikö- lamar denna gestaltningskraft och människosjälen till ren energi, till ren anställer ett Sextiotal strejkbry- kommer människan att sjunka ihop ett väsen, obrytligt inför döden, mö- tare.
Oroligheter uppstå, och en dan och frestelsen.
På denna hårda strejkbrytare råkar döda a av de i formlöshet.
Thomas Mann-uppsatsen, mark gror poesien », fortsätter Land- första i samlingen, ger quist, » och Franciscus och Sankta Klara hade gjort en svårtillgänglig den skarpaste tillspetsning av pro- blemet.
» Ett Iivs tänkande över erfarenhet, av oss andra blott anad, att härdning i hårda övningar och människosjälens uppgång och ned- gång har fört Thomas Mann till prövningar ger rum för mildhet ».
S - strejkande arbetarna.
Den social- demokratiska pressen rapar » mör- dare », och situationen blir alltmera hotande.
Polismästare Malmros hem- Malmros.
Denne bär inom Heribert kallas - da innebörden i ordet humani sm, mångty- - Denna - -,,, ' - - omedelbart Ur historisk utveckling av John Landquist.
M innet och målet är de två po- mot den gamla determinismen, som lerna i själen, och deras in- vill förklara allt det som sker ur del halsa och sjukdom.
T y » disciplin, hjärta.
Detta beskedliga ord, kan bördes inflytande på varandra eller förflutna, Ur krafter som redan fin- form, tukt, handling, värdighet äro man ju säga.
Men säkert är det så, deras samspel är den egentliga själs-nas.
Men dessa krafter finnar icke förut i samma art och grad, de kun- också hälsans skydd-, medan » den att tiden bär på a utmaning mot utvecklingen.
Den moderna psykologien har na icke heller när rom helst realise- psykiska tendensen till passivitet, humanismen, mot mänsklig själskraft spridning, upplösning har ett ömse- i skiftande gestalter att träda fram uppvisat som grundregel för själs- ras.
D e bliva först till i och genom hälsa och växt att det finns en handlandet och genom den tålmodi- sidigt samband med den fysiska och visa om den lever och kan bety- upplösningsprocessen ».
da något.
D:r Landquist har åter- viss harmoni mellan minnena och ga inriktningen.
Men härmed har man också sagt Den mästerligt klara studien över igen - liksom förut troget under en målet och i kraft därav en förmåga n~~~ full uppmärksamhet hänge att begreppet utveckling i d e n bok- Freud yttermera värdefull därför lång bana som filosof, essayist och skänkt denna kämpande sig åt ett mål.
Själens hälsa ligger stavliga bemärkelse inte täcker vad a n den också innehåller en kort hi- kritiker storik och den därtill fogade kri- humanism sitt stöd, genom att rikta däri att den kan vara riktad mot som sker vid bildandet av en karak- tiken sätter människogestaltningen i blicken på människans kraft att i framtiden.
Själen måste i all sin tär.
Ty det är inte en utveckling eller belysning av frågan om minnenas varje ögonblick kunna gestalta det mångfald söka en enhet, det är på ett avslöjande a v vad som redan betydelse och målets.
Mot Freuds som ännu aldrig funnits och ännu denna punkt, i denna enhet, som finns, det är något nytt, som blir till kraft strömmar till från okända käl- i och genom själslivets spänning.
entoniga betoning av minnenas makt aldrig hänt.
lor.
Ingen är från början en person- lighet, den måste göras.
En männi- - livets - - - att skosjälens hemlighetsfulla egenart är » bräkande idyll », såsom nutidsung- domen brukar kalla den näst före- gående generationens liv och dikt.
Plötsligt rymmer han från alltsam- semesterresa.
Hu- mer till London, där han i Eastend f r å n sin ker han uppnå en lugn och fredlig lösning.
Han förhandlar med arbe- tarorganisationens ledare och träffar med dem en överenskommelse, som visar sig fullt effektiv.
På aftonen Dagen efter är allt lugnt i staden.
blir polismästaren emellertid föremål för häftiga angrepp i stadens tid- ningar.
Det socialdemokratiska or- ganet förklarar, att polismästaren av rädsla och feghet fallit till föga och att arbetarna själva dikterat villko- ren för fredsslutet.
Högertidningen kallar polismästaren för en bolsje- vik och förrädare, som låtit kommen- dera sig av arbetarna.
» Han var icke en karl ».
Från denna stund är po- lismästaren en märkt man.
Ingen vill umgås med honom, och han blir alltmera isolerad, Han går som i e n lufttomt rum, och han har den förlamande känslan av att hans öde stelnat, Ingen räddning, ingen hjälp linnes annat än i spriten, som skän- ker en stunds glömska, och i att skriva.
Han skriver en dagbok, där han söker komma till klarhet över sig själv och sitt öde.
» Bläck och penna är i ett fall som mitt en säll- sam och underbar medicin.
D e äga morfinets alla goda egenskaper utan dess nackdelar.
Man blir fri från de akuta smärtorna utan att för- slöas. » Han berättar om sin barn- dom och de intryck, sam hos honom skapat inre osäkerhet och mindervär- deskänslor.
Han prisar den moder- na ungdomen lycklig, som får växa upp i större frihet.
» Den moderna ungdomen är den första generation, som fått framleva sin barndom och sina pubertetsdr befriade från fruk- Minnet och målet.
hans sista verb den stora sanatorie- Det är märkvärdigt att erfara hur romanen Bergtagen », d. v. s. till att ordet Humanism på en bokpärm kan se problemet som en kamp mellan väcka spända förväntningar i ens tans spöke.
Deras individuella egen- art har inte opererats bort som pest- härdar utan vårdats som en dyrbar tillgång. » Studenttiden i Lund skild- rar han som en tid av andlig oro och kamp under 1890-taIet, icke någon får se sådana bilder av fattigdomens elände, att » den sociala frågans » fruktansvärda innebörd går upp för honom.
» Det kändes, om om hjär- tat grävts ur ens bröstkorg och tom- rummet fyllts av ångest och förtviv- lan som tätpackade gaser, ett kaos av sprängämnen. » Efter hemkomsten till Sverige går han enligt faderns råd in på polis- banan och avancerar så småningom till polismästare.
Under den strama döljer han sitt sårbara och sitt grubblande förkla- ringsbehov, men till slut bryter han samman.
Under rusets inflytand uniformen sinne har han blivit invecklad i ett upp- träde, som anses skandalöst, och ja- gad a " anonyma skrivelser och tele- fonpåringningar, tar han sitt liv.
Han var en av de i det dagliga människo- kriget försvarslösa och till under- gång dömda.
Boken, av vilken jag endast kunnat ge några glimtar, är ett rikt och starkt verk, fullt av djup kunskap om människorna och tids- strömningarna.
Önskar man kontrastverkan.
kun- de man som motsats till skildringen av den besegrade uppställa en skild- ring BY ett par segerherrar, som fräckt och hänsynslöst gå sin väg fram till rikedom och glans.
I en väldig bok, ett slags modern skälm- roman, har Waldemar Hammenhög tecknat sina båda hjältar, Pettersson och Bendel.
sam finna varandra en natt under en presenning på Skepps- bron och sedan bli kompanjoner i varjehanda affärer och efter sago- lika framgångar n$ rikedom och makt.
Det finns väl knappast na- got affärsknep.
som de lämna oför- sökt.
Skildringen är full av situa- tionskomik och flödande berättarlust.
Vissa partier falla utom ramen och verka oäkta, framför allt skildringen av den fina fröken Borgman.
den bildade damen, som icke kan motstå skojaren Petterssons tjuskraft.
En engelsk motsvarighet till Ham- menhögs roman är J.
B. Priestleys nu till svenska översatta roman - Angel Pavement, här kallad Ängel- gränd 8.
Där är det en skojare och bedragare, som tränger sig in i en gammal hederlig firma och tillämpar nya » effektiva » metoder, med den påföljd att firman ruineras men he- dragaren lar hem vinsten och avdun- star.
Styrkan i Priestleys bok är dels Londonskildringarna, där stadens liv och atmosfär fångas på e n överdå- digt Sätt, dels teckningen av typerna, framförallt kontorsslavarna i Angel- gränd 8.
De äro återgivna med ett
Trädgården och världen.
Av H A G A R O L S S O N.
» M in gamla trädgård att framväxa ur den gamlas mitt, Om hon ville ställa varje atom ' av sin kraft till det nya världsbyggets för- fogande.
Hon var i sina brev den mest outtröttliga frågare.
Hon ville framför allt veta vad de andliga le- darna hade för sig, om de var be- redda, om de säg klart på situatio- nen och arbetade för att samla och konsoiidera det framtidsdugliga ele- mentet.
I en insändare i Dagens Press uppmanade hon individerna » att göra det högsta möjliga utav sig själva att ställa sig i fram- tidens tjänst ..
Hon inspirerades i sin diktning av denna tro: » en ny rikanska författaren Thomas Beer ’ s värld blir till .. i motgängarnas här- » Endast konsten i den större bety- da lek stålsatte hon sig med denna delsen av en strävan att humanisera visshet: » Jag är den sälla övervin- världen är människans svar på så- naren av det förflutna. » — » Ödet dana (yttersta) frågor, ly den är det ställde mig att vakta den uppgåen- medel, varigenom människan behär- de solen .. - Sådana idéer hörde skar eller kvarhåller sitt liv och tap- Edith Södergran susa i sin gamla: pert möter sitt tragiska öde. » Den- na strävan att humanisera världen älskade trädgärds kronor.
att genomlysa samhället, naturen I ensamma stjärnenätter strålade och kosmos med den mänskliga sjä- kosmos med Sitt obevekliga sken in präglar hela Edith över trädgärden, och hon såg den lens krafter bilderbok för gudar som universum Södergrans produktion.
En konst öppnar för det virionära människo- utan en sådan längtan syntes henne ögat.
Men hon kände ingen fruk- betydelselös.
Hon kände sin otill- tan.
H o n accepterade även detta.
räcklighet inför sin » stjärna », men Hon gav i sin diktning kanske stjärnan svarade henne: lyssnar desto mera blev hon hänvisad en- Mitt hjärta av järn vill sjunga sin sång.
halvförstrött », heter det i bart till den närmaste omgivningen Tvinga.
tvinga en av Edith Södergrans dikter.
Och trädgården.
Om hennes värld var människornas hav, sannerligen, den gamla förvuxna mindre vidsträckt an andras, förmåd- forma, forma trädgården med de ogenomträngliga de hon i stället tillägna sig den in- människornas stora massa busksnåren, de glada solplatserna timare och intensivare än andra.
Det till en fröjd åt gudar.
och de höga träden susande kring får man en stark förnimmelse av, Vaggande i lösa sadlar komma vi det stora öde huset, tyckes alltjämt när man vandrar omkring i hennes de okända.
lättsinniga, starka.
lyssna halvförstrött — till ekot av trädgård.
Diktarandan tyckes allt- Bär oss vinden fram?
en lyra som för länge sedan upphört jämt ha sitt hemvist bland löven och Såsom ett hånskratt klinga våra röster ur att spela.
Här fortlever klangen av barren; varje grässtrå skimrar av det fjärran, fjärran.,, dess sällsamma spel, här bevarar ljus dikten svept kring detta ställe.
För Edith Södergran blev hennes träden och blommorna minnet av den Trädgården som står och sörjer, privata värld, hennes skyddade träd- lyckliga liden, då en diktare gav träden som vänder sig om och frå- gard, Inte den plats, dit hon drog sig dem själ av sin själ.
gar, ungbjörken som skakar sina undan från vimlets yra, den blev inte I denna trädgård — belagen i hängen, den gamla granen som står det elfenbenstorn, där hon meditera- Raivola på Karelska näset och i vaken och tänker på det vita molnet de över tingen och de eviga värde- dess närmaste omgivning tillbragte han i drömmen kysst - man återfin- na.
Hon hörde bruset av » männi- Edith Södergran största delen av sitt ner dem alla här, barn av diktens un- skornas hav » utanför sina porlar, liv, ända från sin tidigaste barndom.
derland.
Naturen själv talar till en världens nöd och vända trängde Karelska näsets surande tallmoar med diktens röst.
Man fattar intui- fram till henne, och hon kände att var hennes hemland; därför var sko- tivt sanningen i de inspirerade orden: hon bar ett svärd i sin hand: gens hemligheter henne så förtrogna.
Mina flammande rader skall varje ban När man reser till Raivola.
är det Och Gud är dold i den minsta blomma läsa den granna ljungen som vinkar en och tingen förkunna hans namn.
välkommen och smäckra tallar är men människohjärtat som utstötts av lag skall Omvända alla till en heligare gud.
Fadern ens ständiga följeslagare.
Tallen och främst i Animalisk hymn ett rent All vidskepelse vill jag sopa ut med er ljungen blev för skaldinnan symbo- vet icke hur nära han bor.
och obevekligt uttryck för den tro- Ijudlös kvast.
lerna för den milda visdom som bor giska glädejen, som är och förblir i den övergivna trädgärden kän- all litenhet vill jag hånande döda.
i naturen: människosjälens högsta prestation: ner man diktarens makt över dessa Eder stora orm vill jag stiga uppå: hans All fåfäng visdom kan du akta ringa huvud vill jag stinga med mitt svärd Den röda solen går upp ting, denna natur.
Dikterna står utan tankar ty nu äro tallen och ljungen dina lärare.
upp i ny gestalt, versrader klingar i O. du mitt goda svärd, som jag har fått och är lika mol alla.
Tag hit de falska profeter, de böcker som från himlen, jag kysser dig.
ens öron, varje susning talar ett säll- Vi fröjda oss It solen såsom barn.
Iiuga, samt språk.
Diktarens possession För henne var diktandet inte en Det kommer en dag då vårt stoft skall vi tända i dälden vid vattnet ett lustigt du monde!
lek, men inte heller en självrannsa- sönderfalla, fladdrande bål.
Kan man tänka sig en mera idea- kan.
Hon diktade för att utöva sin det är detsamma när det sker.
Edith Södergran levde ett i yttre lisk förutsättning för renodlad idyll.
makt, den makt som var henne given.
NU lyser solen in i våra hjärtans innersta måtto mycket isolerat liv.
Hennes diktning än ett sådant frän världen Hon visste för väl detsamma som " d umgänge med människor var obetyd- isolerat liv i en romantisk trädgård?
visste: vet mina - - - - - Walt Whitman » Jag Och ändå blev det Edith Södergran, ord äro vapen, fulla av fara, fulla trädgårdens ensling.
som gick upp av död. » den bjärtaste linjen i anti-idyllisk Edith Södergran älskade världen.
riktning!
Ändå blev det hon, den Hon älskade världen lidelsefullt.
I sjuka skaldinnan.
som gick upp den en svag och bräcklig kropp bar hon hårdaste, mest kampfyllda vägen!
en glödande själ, i vilken den eviga Allena ligger jag och väntar, Det blev hon, den isolerade, som har Kristustanken bodde, tanken att off- ingen människa har jag sett gå förbi.
upp de mest gigantiska förhoppnin- ra sig själv för att frälsa världen, Stora blommor blicka ned på mig från garna!
Hennes dikter kom att fladd- a t t själv brinna upp och förtäras, höga stjälkar, ra sam lanor; han gick sin ensamma för att skänka världen ljus.
bittra slingerväxter krypa i min famn, väg såsom den som har stridshärar Få diktare i vår tid har varit så jag har ett enda namn för allt, och det bakom sig.
fullständigt isolerade frän världen är kärlek.
Det som retat, och i den dag som som Edith Sodergran var på Få var i sanning de människor hon i dag är retar den borgerliga opi- grund av olika omständigheten sam- såg gå förbi den plats.
där hon vak- nionen och kritiker som är dess verkan.
framför allt sjukdomens och tade sin ensamhet.
I desto rikare språkrör är just detta, att Edith armodets och få diktare har så och mera mängskiftande gestalt kom!
Södergran8 diktning är så anti-Idyl.
lidelsefullt sträckt u t armarna mol naturen henne till mate.
Ju mera lisk, så påfrestande och besvärlig världen som just hon.
Alla de heta hunden hon blev av sin sjukdom, en enda anfordran till andlig kamp: strömmar som i dessa övergångsti- der dragit genom människornas l i v och en rikedom av detaljer, som pensionatsvärdinnan samt den unge värld har genomkorsat henne och arkitekten och hans älskade, den ryckt med sig ett stycke ur henne är fenomenal.
En Londonskildring är även Norah nyckfulla och egoistiska Elisabeth.
bröst: ligt i jämförelse med hennes um- gänge med naturen.
Det finns en dikt i hennes första samling som på en gripande sätt skildrar hennes s i - tuation: - - - - Hoults bok R u m att hyra.
Såsom Beklämmande verka skildringarna av Stycke för stycke bröt du ur min hjärta alltid hos henne är verkligheten ta- miss Moore, en ung kvinna, som le- övermäktiga gud gen på kornet.
i detta fallet ett bil- ver i fullständig isolering och genom och gjorde mig till ditt redskap.
ligt litet pensionat med dess gäster.
ständigt ofruktbart grubbel föres Jag tillhör dig med kropp och själ Bäst äro de partier, som skildra närmare katastrofen, utbrottet av en och med resten av mitt förpantade liv sinnessjukdom.
Hon såg att en ny värld höll på En storstadsskildring av intresse är också den unge amerikanske far- fattaren Louis Bromfields roman Tjugofyra timmar.
Scenen New- York, och miljöerna skifta från mil- jonärernas praktsalonger till simpla nattlokaler och spritsmugglarnästen.
Den komposition.
han använder, är inte så märkvärdig, som man velat göra gällande.
Han börjar med att skildra en miljonärsmiddag, och se- dan följer han de sju deltagarnas öden under de närmaste tjugofyra timmarna.
Det är en stark brygd av lidelser, tårar, mord.
kärlek, svek och lögn.
Scenerna växla som på en film, Om stundom anlitas röntgen- ljus för att genomlysa människornas innersta.
Men till de verkliga dju- pen när Bromfield icke i denna bak.
är Emy Ek.
- - mänskobarn, hölj din ansikte för det ofattliga dit egna, dat egna skall giva dig kraften.
S I är människan hänvisad till sig själv, till Sin litenhet och sin storhet: det egna skall giva dig kraften!
Med en sidan livsuppfattning skapar man inga idyller och-klänger sig inte fast vid himmelska paradis.
Man accep- terar glatt katastrofen, den tragiska upplösningen, såsom den enda män- skovärdiga.
På delta sätt fann Edith Söder- fyllande allt med tanklöshet gran i sin tysta trädgård vägen till stark rom skogen, vintern och havet.
världen, som hon lidelsefullt anam- Det är intressant att ställa den made.
Hennes trädgård, hennes lil- södergranska hymnen vid sidan av la värld, var snäckan sam hon lade ett för den nya generationen så re- till sin öra för att lyssna till havets presentativt uttalande som den ame- omätliga brus.
ter i gång med skurduksväv.
hur söka i längder till en.
så att de bilda en här fyr- förväg erhålla beställningar till sjukhus, kantig matta.
Mörkblått.
mellanblått och N å g o n liten f ö r t j ä n s t.
.
.
parkettgolv Av EVA SCHMIDT.
H ur litet som städer och samhällen utträngt skurgolv ven, äro de mjuka skurduks- och golv- boningstrasorna en mycket efterfrågad vara Det andra svaret - från en vida fa- rande hemhygdsforskare - lyder: Trasmattor det ä r Något som i alla tider varit omtyckt och pillat i lanthem och gårdar Där vägens och åkerns lera eller sand följer klackarna in i rummen Trasmattor skola vävas i vackra enhet- liga färger.
Den som inte har säker blick för färgsammanställningarna bör undvika de skarpa-te färger tlllsammans.
särskilt gredelint.
rött och gult.
Mörka.
grå.
gråsvarta eller blå gångmattor för för- stugor eller kök.
Men för ett innerrum kunna sammansyr tyd bredvävda matt- helst — Om man bara nes gråbruna.
kappa hade barslitet skinn kunde förtjänta något Något i halskragen, ingen fart och fejd lyste Ett Iågmält ord i mer om hennes bruna ögon Hennes man en lågmäld ton, men iver flammar un- hade varit arbetslös e n år Nu kom hon der.
och de utspärrade fingrarna slå en In med ägglådor.
sålde på torget för en slag mat bordet, som ville de slå In med grannfru vilken sjålv inte kunde resa ifrån spädbarn.
ens arbetsgreppet - förtjänstgreppet.
Hon har stått vid detta köksbord förr Man har blitt fattigkärring riktigt den l i l l a brunögda.
undersätsiga ener- nu ser frun — om man har kunnat få giska Ernie hon knådade alla dagar.
ihop till maten.
så har det varit något dukade alla dagars bord och lagade mat Ståtligt.
Vepinnar plockar V i i skogen, här, tvättade skurade.
grälade litet över kläder har man ju alldeles fått upphöra barnen och mycket över portvaktsfrun att skaffa sig och lyste i skär musslinsklänning och Att ni bara har kunnat existera alls Iackskor om lördagarne innan han för- — med tre barn - under ett helt år svann till bio eller dansen på Haga.
I Då vände hon sig om vid dörrposten tri ar hankade hennes unga men be- där hon stod, och sista återstoden av den stämmande energi här, den blev oss k a s forna oförfärade humorn och livligheten .ske litet för bestämmande mot slutet, men for Över dragen: - Ja.
tänk.
det ar en vi fann oss ty arbetsamheten låg under korsord.
som förvånar en själv mest att Efteråt när man tit- den och välviljan - den önskade ordning man har löst u t i hustet.
tar på det då minns man bara.
att När tre år hade gått om kom mannen man plockade för tretti kroner lingon i höstas - Sen minns man just inget mer.
in i hennes Ievnad.
och hon föreslog själv att baka ett skorpbak som kunde räcka Inget som gav tiekroningar åtminstone — Och vävstolen d å Ernie.
Ernie.
som ett halvt år för barnen, innan hon flytta- de ut till eget kök och eget skorpbak i kunde väva som flicka?
- ett litet industrisamhälle i Uppland.
- Ja.
sade hon, den vävstolen gamla Hon hade allt lovat.
att komma in nå- svärmors den har jag då tänkt på några gon gång och se till oas och haka våra gånger.
Min vad kan en viva.
som la- skorpbak, men därav blev intet ty bil- ter sälja sej, frun?
När man ser över- jetten kostade 3: 50 Någon gång om fyllda fönstren här inne med så billigt diet kom hon dock.
fick kaffebrickan i t y g så blir en då modlös Allt m kan len och berättade vad årspojken hette tänka sej vävt hemma av köpt gam, det Mannen arbetade vid en snickerifabrik.
blir dyrare.
Men man ser vävstolen sta- de hade » inget eget » men en bra bostad endes där - Och man kunde ha tiden Jag svarade henne ingenting då ty ty hyran var billig därute.
Hon var ännu prydligt och rätt modernt klädd som i här var ett svar som var av stor vikt i sin unga tid men var tacksam för ur- detta fall, här tick sannerligen inte vuxna kläder till småkyttarna - Jag har väckas förhoppningar.
som inte kunde in- övat opp mej i att sy pojkkläder!
sade frias och h b i tick inte laggar ut pengar hon med ett litet tveksamt skratt.
Kunde i fåvitsko för garn.
man så bara väva slittyget till!
— jag lovade skriva till henne ett svar.
Ernie hade då I alla fall vävt förr och jag gick U t en dag på tre håll och därhemma.
innan Ernie var här?
— Javisst frågade d i sakkunniga: - Vad är det det lättast säljbara - som ja!
sade hon då tämligen muntert obe- säljbara kymrat — om man skulle ta och börja en enkel och olärd men dock något väv- igen!
jag har min svärmor gamla väv- kunnig hustru kan tillverka i sin egen stol på vind.
men se kyttarna mini dom hemmavävstol?
Jag har fått de tre e ju så små In.
så dom slet väl av var- svaren.
Det skulle glädja mig mer än pen - - mycket.
om de kunde ge - i denna vinter Denna vinter, när hon kom.
hade hon - någon liten förtjänst till någon av varit borta i två år Men hennes ålder dem som blivit som min Ernie » så hade plötsligt märkbart höjts det var medelålders » En Vävstol.
en väv kan som Om henne h u r t i a och litet karska ge » ungdom » = litet tillförsikt.
litet hur- ungdom rent brustit bort.
och med ens tighet och något av » fast arbete, igen hade hon gått in i sin medelålder.
Hen- har man sagt mig.
Men väven måste kunna säljas —.
Den första av de sakkunniga svarade: Det finns en mycket använd väv- nad.
som vi hittills i stor utsträckning importerat från utlandet det är skurduks- väv.
Denna väv i entänning kan inte vara enklare.
en tolvårs tös kan lära den.
den vävs ju endast med h i trampor slås samman med lätta slag.
Materialet.
Iöst tvinnat bomullsgarn.
linnes i var lanthan- del.
Väven är smal.
Ian tillslagen.
ar- arbetslönen hör bli 35, högst 50 öre tim- min.
Den som i större utsträckning sät- tonar ordet efter -.
— - - — — - - - sala.
Just de sista åren ha mörka, gan- ska färgrika.
rutiga frukostborddukar — barnmkammardukar.
sommardukar - vi- s t sig vara en helt lättsåld vara.
De ha än klara.
än dämpade färger.
i grönt i gult.
i blått utan annat mönster sa- ledes än rutor i 3 — 4 färger Vanligt slätt bomullstyg för resten av billigaste växtfärgat bomullsgarn.
från Uppsala hemslöjdsförening har dylikt rutigt bom- ullstyg för kulörta dukar, ibland även för gardiner, senaste vintrarna kunnat utlämnas till ett flertal väverskor på lan- det Våra böcker Visa.
a n förtjänsten för en duktig upplandshustru har har kunnat gå upp till 580 kr.
för året det har ju varit mest endast om vintern väv- 550, 5.10 kr.
för stolen varit i gång andra.
Mönster och material har läm- nats av oss men varpning och uppsatt- ning av väven måste väverskorna ju kun- na göra enamma.
Ett arbete som ger glädje det vet man.
Vid alla tre svaren ha, ungefär sam- ma åsikt tillfogats; en enkel väv i hem- hemmavävstolen ger ingen kungsväg till stor och snabb förtjänst och inkomst.
Dock kan, frdån en enkel början, intresse och skicklighet stegras a h sporras så att spe.
specialiserad konstskicklighet i vävnader och därmed större arbetsförtjänst vinnes, Nej, 50 öre i timmen är ingen stor slant Men den blir större därför att den kan vinnas i fred och flit lnom egna hemmets väggar och vid det urgamla hemredskap, som ger en så sällsam ar- arbetshälsa en glädje en fasthet i arbets- tagen och ger själva det ivriga dun- kande bullret en fristad för tankarna, som gingo förut i stirrande köld ut i den förbittrade, förtunnande tystnad som ar- beslösheten lagt över ett hem, _- — och - — — — — — — - l j u s g r å t t Verkligt ker fastän en trasmatta.
En dylik hop- sydd matta i storlek 3 X 4 m brukar vid försäljningen betinga e n pris av 40 — 45 kr.
Materialet har d i gått till hälften eller tredjedelen av priset, såvida man ej hatt trasorna gratis.
bäst blir mat- tan för den sam kan få köpa nya bomulls- hitar från en bomullsfabrik, priset tör dessa är kr.
1:50 pr kg., färgerna kunna då ordnar bättre och mer enhetligt ä n från ramlade.
använda tygrester.
arbetet med hopsyning och väv blir också mir hygieniskt.
— dr väverskan trasnystanen hopsydda av beställaren som det ofta brukas på landet, går arbetet lort.
och förtjänsen bör kunna bli e n par kronor om dagen, kanske mer tör en rask ung hustru Många enkla hemvävda varor kunna väl bli försålda i den lanthandel som ligger väverskan närmast eller i en manufaktur- bod i närmaste stad.
Men där en hen- slöjdsförening finnes inom räckhåll.
hör en väverska ute på landet d i r k helst sätta sig i förbindelse med denna.
hon erhåller då säkrare färgställningar och hållbarare färger för sin väv Den tredje som svarar ä r en hem- slöjdföreningen från landsorten - U p p — —, e t var i med pepparkakorna.
augusti 1914.
Alla extra En kö voro inkallade i hanken.
av uttagare med sina sparkasseböcker i handen ringlade sig ända långt ut på ga- tan - Krig — Det var något v i alla läst om i historien Men vad betydde det i verkligheten?
— Just nu betydde det för oss anställda arbete arbete.
arbete, men också en hisnande känsla av otrygg- het.
gungfly.
Strax innan dörrarna öppnades och allmänheten strömmade in hade vakt- mästaren gått omkring med avlönings- Med anledning av ett par krigsfilmen kigets verkliga ansikte har blivit ett populärt motiv i romanen och i filmen.
Vad innehar detta psykologiskt sitt.
med hänsyn till den fara for ett nytt världskrig.
som är nutidsmännisan allt överskuggande öde?
Värdefullt är att krigets vämjelighet inför allmänna opinionens ögon avkIädes sin gamla, cyniskt-enfaldiga reservlöjt- reservlöjnatsromantik Men i denna fruktans- värda paradox världskriget ett popu- lärt konstmotiv — lurar också en fara: det hemskas vanvettiga tjusning.
I Stockholm ha samtidigt framförts K - * &amp; amerikanska filmer, som handla om världikriget.
Den ena.
Ingen mans land, bra visserligen inte mycket nervkittlande \ ' i ha.
efter att ha gått igenom remar- quepsykosen.
blivit blaserade och kräva starka sensationer för att Iåta oss ruskas UPP.
Har har också en kärlekshistoria skjutits fram i förgrunden.
och kriget är lösningen av en till synes eljest olöslig konflikt: två varandra djupt tillgivna brö- der om en kvinna Den.
hon älskar.
blir hennes man men då har han mist ena armen som ett slags förrsoningroffer åt den stupade brodern.
Alldeles smärt- fritt hemsöker sålunda inte kriget mänsk- ligheten!
Motsättningen mellan front och harnesk mot - Då hände något som jag aldrig skall glöm- varandra.
lyser fram oket igen och lyfta upp korgarna.
Mannen D En ny krigs- romantik?
- - När jag såg Upp var salen redan fylld » Din demoner inspelas bland skakade särskilt höst har jag episoden kärlekshistorien synes mest tillkommen för att visa » flickan med så ofta dykt upp i mitt minne att jag hälsade Och detsamma gjorde min kam- platinahåret » man har till och med rat.på andra sidan pulpeten och den där- slutligen måst skriva ner den.
färgfilmat en balscen for att demonstrera En som borde varit pepparkakskund platinaglansen.
Sedan tror åskådaren näst och den därnäst.
Om det var smitta — eller vad det var.
Men vi tycktes alla utan Ord besjälade BY samma anda: Dra Här kunde när som helst komma tider då man inte hade bröd för dagen Nog fick man i första hand vänja sig av med pepparkakor av människor.
sam med oroliga ansikten in och spara bara!
trängdes utmed diskarna.
Man ville ha Ut sina besparingar Helst allt på en gång Frågorna smattrade in genom gallret och möttes av våra stereotypt höv- liga svar Så och så mycket om dagen - - så en replik men sy- vita listor och pengar.
Det var för var och vet jag att jag h a n avärjande en av oss samma summa, som vi brukade på huvudet, när han tick syn på mig och kvittera ut och i lika orört nya sedlar som vanligt.
Men vad betydde sedlarna nu och hur långt skulle de sträcka sig?
Ingenting visste man.
i Där kom en av kamraterna ner nes inte till i permissionsscenerna, där från bokföringen för att avlösa i lunch.
den kunde ha skildrats verkningsfullt.
Hon var en av de äldsta i laget, Douglas Fairbanks j:r har sin fan darr!
När jag härnäst tick ett ögon rasten och sannerligen inte av dem som levat tänder men visar dem för mycket i leenden.
Riktiga frontsoldater togo nog blicks tid att se ut över salen hade där på solsidan Om någon fått vänja sig inte ens permissionerna fullt så oskuld- kommit in en man med ok över axlarna spara och försaka så " og var det hon.
glatt.
Bäst är han i den tragiska u p p och två korgar.
Han följde inte med Men hon hejdade mannen med peppar görelsen med brodern eljest är han or- kön av uttagare Han hade strukit av dinärt b r a Om hans motspelerska Rose kakorna och köpte sin påse sig mössan och gått fram till bänken mitt Hobart finner jag Inte något bättre yt- » Det är ju hans Ievebröd det Och tryck än bedårande: hon har den för en emot, och där ställde han ner sina korgar ännu har ingen tagit ifrån oss vårt filmstjärna sällsynta egenskapen intelli- och satte sig själv att vänta.
sade hon bara i förbifarten.
just som gent skönhet Regissören Alan Dwan Det var mannen med pepparkakorna har gjort ett gott genomsnittsarbete.
När han kom brukade han komma vid lunchtid, och de flesta av oss brukade h a r h j ä r t a d e egoestiska sndln&lt;dn- Den andra krigsfilmen.
Rymdens de- sa! » kunde hon lika gärna ha slungat mig är av större mått intresse och köpa av honom.
Men vem kunde tänka rakt i ansiktet.
Och han hade halt all- på att köpa pepparkakor i krigstid.
ma.
Och mannen.
som gjort sin stumma rundfråga med ögonen och fått idel av- och så mycket i veckan.
Tills r u n d f r å g a svar beredde sig just att axla
På Gandhi-möte i Genève.
På disi vägen i från London över Brin- att söka efter orden, enkelt och na- Italien till Indien var turligt.
Han tolkades, mening för JANE ADDAMS HEDER.
(Forts. fr. sid.
1.)
Den del av hennes arbete som den internationella kvinnokonferen- mening av mr Privat.
den kände Varit koncentrerat i det berömda sen för fred i Haag.
Denna kon- esperantisten och sedan Gandhi väl Hull House i Chicago har varit ägnat ferens under Jane Addams ordföran- fångat publiken med ett humoristisk1 deskap uttalade sig för en snar fred litet tack för a t t den hade offrat sin Förenta staternas stora problem un- viktiga och dyrbara lunchtid för att der invandringsperioden: republi- utan annektioner och med hänsyn till komma och höra honom så hördes kens möjligheter att uppta och med falkens självbestämningsrätt.
Vidare under de följande fem kvarten icke sig förena ilet väldiga brokiga emi- för en ny mellanfolklig ordning efter sa mycket som en hostning.
Ibland grantmaterialet från andra världsde- fredsslutet med öppen utrikespolitik, föllo några applåder.
» Varför göra lar.
Hon har l hela sitt verksamma upphävande av hemliga fördrag, de sa del tar ju bara tid ?.
sade överenskommelse om en folkens soli- Gandhi till Privat som småleende liv bott i främlingskvarteret i Chi- upprepade meningen.
cago dit skaror av nyanlända kommo daritet för att förhondra nya krig En mängd frågor hade inlämnats för att stanna några ar.
Hennes genom moralisk, social och ekono- av vilka man utvalt 10 och som då settlement är en tillflykt, ett hem, ett misk påtryckning mol fredsbrytare.
Gandhi besvarade.
Det blev något Efter kongressen besökte Jane tillfälligt över det hela på detta sätt, universitet för vilsekomna invandra- men intressant ändå.
Man hade re.
Men samtidigt har det varit hen- Addams med en delegation av neu- t. ex. frågat varför han vid ett till- nes laboratorium, dar hon studerat trala kvinnor regeringscheferna i alla fälle så kraftigt protesterat mot folks alla dessa nationer och prövat sig krigförande länder för att sondera uppfattning att han menade, att sol- fram för a n bidraga till lösningen av deras ställningstagande till en neu- dater borde skjuta i luften och inte frågan hur Amerika skulle kunna få tral medlingskonferens.
Ar 1919 or- på fienden.
ganiserade kvinnoförbundet på en — Man skall vägra a n understöd- fullmyndiga medborgare ur de nya ja krig innan man blir soldat.
sade tillskotten av främmande folkkraft.
kongress i Zürich, där Jane Addams han har man åtagit sig att vara sol- Genom tradition och anlag är hon åter presiderade.
Denna kongress dat ska man inte svika sin plikt en representant för den goda gam- utdömde segrarnas fredsvillkor och bryta sitt löfte, som han uttryckte la demokratiska andan i Förenta begärde redan då revision av det det.
Han menade det var viktigt staterna.
Så måste hon lägga i n all nyss undertecknade Versaillesför- att ej bli missförstådd på denna punkt.
Man hade frågat om hans sin kraft i arbetet för an demokrati draget.
Delta krav förnyades och ställning till Röda Korset.
Han sa- inte skulle bli ett tomt ord och med- preciserades under Jane Addams de några vördsamma ord am deras borgarskap icke ett privilegium för presidium år 1921 i Wien och år arbete, men betecknade det som en vissa gynnade klasser och raser.
1922 i Haag på en extra ordinarie organisation, som kriget kunde lita Denna hennes politiska och hu- kongress, vari deltagare för 111 or- att filmen propagerar internationell för- på som hjälpinstitution.
Man fråga- mana gärning förde henne samman ganisationer brännmärkte Versailles- brödring genom den anglicerade tyske d e hur Schweizarna enligt hans me- med representanter för alla Europas freden och krävde en ny fred i vänd- studenten, som räddar London genom att ning skulle hete sig om fienden kom folk.
Och som man kan sluta av ningar, vilka äro mycket allmänna ge zeppelinbefälhavaren falska rapporter.
över dem.
I det ögonblicket var det mycket hennes bok: Newer Ideals of peace, nu 1931.
Men slutligen blir det en hymn till foster- landstroheten: två engelska bröder gå i intressant att studera publikens ut- har den för henne ett nära samband Klok och förståndig som mr But- döden hellre än att röja militära hemlig- seende.
ler har däremot Jane Addams aldrig Han beskrev hur män, kvinnor, med hennes internationella fredsar- heter för fienden.
Dock inte varje foster- bete.
I Hull House lärde hon a n älska varit.
Hon har många gånger riske- barn och åldringar alla skulle kunna landskärlek, ly filmen har en utpräglad tyskfientlig tendens: alla tyskarna - visa samma hjältemod och disciplin och tro på Europas folk.
och deras rat all sin popularitet och auktoritet utom den som sviker Tyskland - äro som en soldat nu gör, genom att vara förbrödring där kom henne att hop- genom att uppträda mot masspsy- koser i sitt hemland.
Hon har varit en samling ovanligt vidriga fysionomier.
beredda att ge sina liv utan att sam- pas pa en större förbrödring.
Men detta betyder härvidlag mindre.
tidigt döda andra.
Vaga ' de delta Man kan tydligt följa en bestämd en av dem som samlat den ameri- Det väsentliga och betänkliga är, an fil- ha de visat en högre grad av hjälle- kanska eliten mot den under intres- linje i den politik som förts av in- men ger ett storslaget uttryck åt en ny mod och intelligens, sade han, Som kvinnoförbundet för sepropagandanr anfall försvarslösa krigsromantik.
Vilket skådespel att se hör framliden till.
Och han var över- ternationella tygad om att ett dylikt krig uppre- opinion som ömsom varit krigslys- fred och frihet, vars ledare hon är stridsaeroplanen, dessa fulländade maski- ten, ömsom velat vända Europa ner, utkämpa sin vanvettiga strid u p p pades icke.
Där var frågor om ka- sedan dess tillkomst.
bland molnen!
Endast det moderna flyg- pitalets förhållande till arbetet, men ryggen och ömsom velat bygga Ar 1915 blev det genom Ad- Jane kriget förmår ge så skarps.
så raffine- däremot ingen fråga om arbetslös- dams ögonblickliga beredvillighet krigsflottor mot¨ grannarna på andra heten.
rade sensationer.
» Om jag lyckas .. så föllo hans att komma över till Europa med en sidan Atlanten och Stilla oceanen.
Nutidsmänniskan på en gäng hatar och älskar sin jättelika tekniska kultur.
ord tvenne gånger, » så är ' icke- stor delegation, möjligt för de hol- ' Detta är hennes stora heder, stör- Älskar den därför att hon lever genom våldet ' - ‘ non-violence ’ mer än en ländska kvinnorna att organisera re än fredspriset.
Vad är del för idé med att skämta den, hatar den därför att den växer hen- teori.
då betyder det något inte bara ne över huvudet.
Det kan hända, alt för Indien utan för hela världen. » bort den?
Själv har Gandhi inte så många djupt i hennes undermedvetna uppspirar en farlig.
om man så vill perverst för- anhängare.
som man kanske förestäl- diga risknippen bara, lycker om att visa förisk längtan: kriget, framför allt det ler sig.
Den stora mängden där ute sin muskelstyrka.
Kvinnorna ser ymniga moderna.
tekniskt sinnrika kriget, som i Indien står nog på det hela avvak- bärmarker hägra efter röjning, allt me- med teknikens egen kraft slår hela den- tande, väntande.
Segrar han, då är dan de värmer sina valna fingrar vid det bra, segrar han inte, j a, då falla brasorna, ty det I i rimfrost på riset.
no fördömda teknikkultur i spillror.
Och Femtonårsdottern, med de långa nästan denna oförnuftiga längtan kan bli en de tillbaka på det gamla vapnet, vita flätorna, ser in i somrarna och skå- mäktig psykologisk drivkraft I mobilise- våldet.
dar drivor av smultron på röjningen och Genève den 10 dec.
1931. ringens berusning - militaristerna behö- skjuter undan sina flätor och slä- va inte längre sträva att maskera kri- Anna T. Nilsson.
hon par n s oförtrutet.
Dessa flätor!
Et En nyhet för föräldrar.
gets verkliga ansikte, tvärtom.
Först ef- helt år har de varit familjens trätofrö teråt kommer besinningen, om det över Faster har gråtit för dem, far har befallt huvud blir något » efteråt ».
En alldeles ny verksamhet har i da- och mullrat och dundrat.
mor har stru- garna satts igång: att genom en liten Rymdens demoner il en konstnärligt kil över dem och sett ledsen ut.
men de central röka förmedla adresser på goda delvis föråldrad men välgjord och fram- ungs sönerna har sagt: alla flickor är lanthem.
villiga att ta emot barn under förallt kopiöst dyrbar filmskapelse med kortklippta nu.
hars pingstväns-tjejorna ferierna Hughes Howard som regissör och Ben eventuellt också under termin har långt hår.
Och femtonsårsdottern: - till de föräldrars eller läkarn tjänst.
Lyon som främsta skådespelarkraft.
Este- Mången förstulen stund har hon stått in- som önska sända Ut sina ungdomar tiskt måste jag i stort sett berömba den, för den blyinfattade spegeln, som ju- eldar stiger rakt upp ur stor- eller patienter på en tids vistelse i ren politiskt måste jag varna för den.
skogssluttningen och speglar i min dams bjöd tvåtusen kronor för i krisr- lantluft och ny omgiving.
Fru Elsie Nils Beyer.
stugas fönster.
Eldar i skogen en hård- tiden, och rullat och stramat och bänt Gavel, Tre Liljors plan 8, Stockholm, tel. frusen decemberdag.
I början av advent.
med de över meterlånga flätorna för att 859 64 tar emot anmälningar från båda Rökpelarna ur skogen påminner om fa- H dem osynliga.
parter mot en anmälningsavgift av I kr.
En söndag säger hon.
då alla sitter Hon kan också hjälpa att vid behov briksskorstenar, om maskiner.
om drift och penningjäkt.
Det flammande skenet till bords i det stora köket: Nu klipper söka referenser.
jag allt mitt hår.
Söndagsfriden blev b l i r till sken från masugnarna vid ka- Ingen medicin ger så Iriska krafter som störd, men femtonårsdottern har sina flä- friluftsliv och luftombyte.
Den nya brin- nonbruket i min barndom.
tor kvar.
väl upprullade under yllescha- förmedlingen k -- Eldar i december.
säkert att fylla ett len, nar hon med far och mor och faster Bonden med hela sin familj är ute för stort behov.
Den bör uppmärksammas, att röja.
Just i dig, i barmarksvintern och bröder vandrar hem I december- så an anmälningar komma redan nu till har mora, faster och femtonårsdottern skymningen.
jullovet både på barn och hem.
Det är virat ylledukar om huvudet.
dragit sämsta ' Bakom dem flammar eldarna.
lyser givetvis önskvärt, att man i anmälningen yllekoftorna på, tagit de sämsta, grövsta över skogarna som i skymningen ser ut ger så fullständiga uppgifter som möjligt kängorna och följt männen till skop.
som arméer vandrande mot norr.
Länge om förhållanden och önskemål.
Ronden kutig, massiv med sin tobaks- om natten glimmar skenet mot mina M.T.-G.
buss innanför läppen, sönerna med to- frostbitna rutor, men hopkrupen i god bakspipa och lappade storvästar.
Tider- sömn efter en arbetsam dag drömmer na har varit dåliga, skogen har måst &amp; !- femtonåringen om kort hår och många jas och nu är avverkningen Slut.
Såg- uppbjudningar på de stundande juldan- verksägarnas arbetare driver vägarna serna.
Ibland vänder drömmen sig och ikring, stabbarna ligger likt skyhöga fun- hon plockar massor av röda bär på röj- kishus och väntar på vidare resa ut i ningen.
Men håret är kort.
Alltid när världen.
och nu röjer bonden sin skog.
hon drömmer är håret kort.
Ibland dröm- Han ser nog varken masugnar eller mer hon mardrömmar och då släpar hå- fabriker, när de väldiga risbålen flyger ret efter henne.
mot himlen.
Han ser en slät röjning, där Eldarna är döda, dagern silar grå ge- små tallar står i rader.
Sönerna ser nom mina rutor, det är sjunde dagen i Moa.
väl närmast inga syner alls, släpar väl- advent.
Gandhi på besök hos sin vän Ro- main Rolland i Schweiz.
interna- tionella Kvinnoförbundets för fred och frihet centralbyrå i Genève hade gripit tillfället i flykten och lyckats erhålla honom som talare vid ett of- fentligt möte på middagen i dag i den stora konsertsalen Victoria Hall i Genève.
En timme före mötets öppnande besattes alla icke reserverade plat- Ser av en förväntansfull publik.
Där- efter kommo inbjudna från Nationer- nas förbund, alika föreningar, Uni- versitetet och skolorna.
Närmast bordet, på vilket talaren skulle sitta, sutto Sekreteraren för kvinnoförbun- det m:me Drevet, professor Pierre Bovet och mr Pierre Ceresole, den senare ledaren av det frivilliga i n - ternationella hjälparbetet i stället för krigstjänst.
Gandhi » besteg talarstolen » d.v. s. med tillhjälp av en pall klev han UPP på bordet, salte sig med kors- lagda ben och bredde sin ytterman- tel över knäna.
När han väl hade placerat sig var där en ljuvlig ro över den bräckliga.
Vita gestalten, ett främmande, österländskt konst- verk.
Han talade långsamt på engel- ska med låg, tydlig stämma och utan - Barnförmedlings- centralen.
glad Eldar i december. '
Tre -
Bittert skämt och blodigt allvar.
Det M.
Frank.
En tapper h i n n a s ojämna strid och undergång skildras på ett tankeväckande men icke sensatio- nellt sätt.
Boken är läsvärd i och för sig och har högt värdesatts i författarens ovälkomna havandeskapets hemland.
A.N.
börjar allt mer och mer Josef M.
Frank: Marie Szameitats lev- bli föremål för eftertanke och be- nad.
Hökersbergs.
5:75. grundan.
Det är icke endast socialt intresserade läkare och jurister.
sam i tal och skrift söka få fram riktlin- jer för samhällets inställning till del påtvungna eller alltför riskfyllda ha- Norrköpingsavdelningen av Svenska vandeskapet, utan ämnet har blivit Kvinnors Vänsterförbund hide den 2 föremål för litterär behandling.
decermber anordnat ett möte, varvid frö- I film och drama gick Cyankalium ken Elisabeth Tamm höll föredrag om förbundet och dess syfte.
Fröken Tamm över Europas scener, även här i lämnade en historisk överblick från år Stockholm.
Likaså Storken av Thit 1914, d i Föreningen Frisinnade Kvinnor bildades, till nu, då denna förening om- Jensen.
Frågans hela innebörd blev bildats till Svenska Kvinnan Vänsterför- säkerligen för många aktuell först hund och betonade vikten av att vänster- genom den sceniska framställningen.
kvinnorna i dessa betryckta tider hålla samman och arbeta för samhällsfrågor- Till de dramatiska tendensstycke- nas lösning i framstegsvänlig riktning.
na kan man nu foga en i romanform Till mötet som var mycket talrikt be- givet livsöde » Marie Szameilats lev- sökt, hade inbjudits flickläroverks- och folkskolelärarinnekårerna, socialdemokra- nad, ar den tyske författaren Josef tiska kvinnoklubben m.fl. B.O.
En läsvärd bok.
Det MÖTESPLATSEN m intelligent a h flitig befolkning, ett börja skämta i ren land med ett särskilt framstående kom- munikationssystem, vid vilket fleryalet av förtvivlan, vilket kallas galghumor.
In- landets befolkning hade sin sysselsättning.
dependent Labour partys tidning The Allt gick bra, till dess trafikcheferna, New Leader har börjat bli mycket lustig som ville tjäna mera pengar, hittade på sedan katastrofen vid valen, minskningen att öka biljettpriserna av den anlednin- av arbetslöshetsunderstöden och det nya gen att det var biljettbrist i landet.
De tullkriget.
Den diskuterar visserligen förklarade a l l del var mycket svårt att trycka biljetter a h lagade så att det all- även allvarliga saker såsom en allmän tid fanns mindre biljetter än resande.
hyresstrejk, men den roar sig med all Det blev en biljettkris som järnvägen skämta med dem som skata Englands var ur stånd att göra någonting I t.
Till somliga stationer fanns inga biljetter ekonomiska liv.
Själva H.N.
Brailsford, denne allvar- alls, därför kunde ingen resa dit.
och stationerna måste stängas.
lige och pessimistiske herre, har börjat Biljettexperterna skrevo dagligen i tid- skoja med de mäktiga och med natio- ningarna om händelserna på biljettmark- nens förtroene tyngda gentlemen, som naden.
Deras artiklar voro ad krångliga, sitta i den nya nationella engelska re- att ingen kunde funts dem.
och am nå- geringen.
Han utgår från an den mo- gon höjde sin röst och sade att det var orimligt att hela kommunikationssystemet derna psykologien har rätt, då den säger skulle falla sönder på grund av brist på att fullvuxna, framstående personer kun- de nödvändiga små pappbitarna, så blev na gå omkring a h bära p i barnsliga han tillhållen att tiga still om det han önskningar, som ligga ouppfyllda kvar inte begrep.
Järnvägsfolket avskedades m efter en, från koltåren.
De leva bakom statsmän- allteftersom driften inskränktes, och del nens gråa hår, bakom bankirernas och såg ut som om snart inga tåg alls skulle nationalekonomernas mulna pannor.
Vid gå.
kriser och i stunder av fruktan komma Men så var det en arbetslös lokomo- tivförare som var dag gick och tittade på de fram i all sin naivitet.
Den barnkammarönskan som nu slup- sin maskin a h önskade att han kunde II sätta den igång.
SA tick han höra ta.
pit fram, är, menar han, denna: » vad las om en fotbollsmatch på ett ställe vid det vore kul om man kunde bara sälja järnvägslinjen och fick lust att fara dit och aldrig behöva köpa! » Guldet skulle Han samlade ihop eldaren och stations- rulla in i landet, och snart skuIIe v i bli karlarna och andra som blivit avskedade och frågade om de ville följa med.
Inga lika mäktiga rom Frankrike och lika tör- chefer voro i närheten a h han steg upp mögna som amerikanerna sågo ut in på loket och satte igång.
vara.
För in denna önskan skulle gå i När de kommo hem igen, sade lok- uppfyllelse började den nya regeringen förarn till sina kamrater: hör nu ni, vi Och hans genast dra i n på utgifterna.
Inom fjor- körde tåget dan biljetter!
kamrater sa: visst tusan gjorde vi del ton dagar hade livet stannat av.
Murar- Och en av dem som var nervös, därför m stodo stilla med sina slevar vid de att han hade en stor lamilj, sa: vad ska nya skolbyggnadernas ofullbordade mu- nu hända?
Vad som ska hända, sa då lokförarn, rar, grovarbetarna tappade sina spadar vid de ofullbordade vägarna.
England är att vi kör i väg i morgon också.
Och det gjorde de.
började likna den förtrollade skogen om- När de häpnadsväckande nyheterna kring Törnrosas slott.
spredo sig, att tåg kunde gå utan bil- Det var ganska im att sätta stopp jettsystemet, började andra järnvägsmän för alla inköp, men utanför barnkamma- an sätta sina tåg ogång, och massor av ren börjar man nu upptäcka, att m ingen folk kommo och bådo att få åka med tå- gen.
Som alla biljetterna voro inlåsta köper.
kan heller ingen sälja.
Det är i banker, började järnvägsmännen göra mycket lätt att hindra brysselkålen att egna biljetter av pappersbitar och sålde komma över från de franska trädgårdar- dem till alla som önskade resa.
Det var na till de engelska köken, men om man mycket enkelt för dem, ty de förstodo gör det, måste min vänta att fransmän- inte det krångliga biljettsystemet.
nen blockerar vägen som leder från kol- Reperingen sade: detta måste hindras, d i t s i revolution.
Folket blev mycket gruvorna i Wales till dockorna i Havre.
förvånat över detta, ty det hade alltid I slutet på S i n artikel blir Brailsford hört att revolution betydde att arbetar- mera allvarsam, men kanske har han va- na förstörde allting.
Och nu sågo de rit del hela tiden., MoraIen i hans saga att arbetarna togo god vård om maski- är icke den att frihandeln skulle bibe- nerna, kallade dem smeknamn och häng- de vackra röda flaggor på dem.
hållits.
Kontroll BY export och import Regeringen tillkallade polisen.
Men är nödvändig för varje samhälle som vill d4 poliserna höllo upp sina händer, d föra ett ordnat ekonomiskt liv, Sens stannade inte tågen.
Och när de kommo moralen är din.
att England skulle genom till stationerna för att arrestera lokfö- en importkommission ha börjat under- rarna, blevo de utskällda BY allmänheten.
Del tyckte poliserna inte om, och d i handlingar med andra länder efter prin- gingo sin väg.
cipen ge och ta.
T y våra grannar, säger Då kommenderade regeringen ut sol- han, måste sälja sin kål till oss, om de daterna.
Men de ville gärna fara och hälsa på sina flickor, så de stego själva skola kunna köpa våra kol.
upp i tågen.
På det sättet började landets järn- vägssystem att arbeta igen.
Och e- dan det sköttes av arbetarna, var det in- Yaffle i samma tidning berättar också gen svårighet med biljetterna, ty arbe- en nationalekonomisk saga för sina läsa- tare äro endast intresserade av att saker re.
Den handlar om a okänt land med skuIIe hållas igång.
är så i d.
kan att när allting gir för k- man -
