# ID: svediakorp-per3561
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1931
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 10,541
# sentences: 486
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


V a d har hänt?
D E SVENSKA NATIONALEKO- NOMERNA ha börjat lägga fram sina program.
Professor Heck- scher och professor Ohlin ha kom- mit med var sitt farslag.
i länga stycken samstämmigt: att Sverige icke bar snarast möjligt återgå till guldmyntfot vid gamla pari, utan tillsvidare bibehålla sin fria valuta, reglerad med hänsyn till det ekono- miska livets krav.
Heckscher vill gå tillbaka till 1929 års prissystem.
Ohlin varnar för den halvdeflalio- nism detta innebär, särskilt med hän- syn till arbetslönerna.
Hans farslag går ut på levnadskostnadernas sta- bilisering vid 1930 års nivå.
S TOCKHOLMS STADSFULL- MÄKTIGE ha beslutat i frågan om arbetslöshetshjälpen: Stadskolle- piets förslag om 600,000 kr.
till kom- munala reservarbeten med avtalsen- liga löner, 300,000 kr.
till statskom- munala reservarbeten samt 100,000 kr.
till kontantunderstöd segrade.
Högern hade reserverat sig mot de kommunala reservarbetenas stora omfattning.
Från detta håll framhölls nödvändigheten att spara med sta- dens medel.
Frän det andra det opraktiska i an anordna underbetal- da nödhjälpsarbeten och sedan bätt- ra på med fattigvård.
Debatten räckte i 6 timmar.
K OMMUNALVALEN I NORGE ha fortsatt med val I Oslo, Ber- gen m. fl.
städer.
De borgerliga ha vunnit stora framgångar.
Enligt hit- tills gjorda sammanräkningar från 58 städer ha de borgerligas platser ökat med 57 - summa 1,282 medan arbetarepartierna förlorat 51 summa 820.
I Oslo har arbetare- partiet förlorat sin majoritet.
Har- med avslutas årets val.
- —, INDENBURG HAR SKICKAT UT en ny nedförordning, den fjärde presidentförordningen till na- ringarnas tryggande.
Den innehål- ler som de föregående bestämmelser om nya lönesänkningar samt tillgri- per som sista utväg en höjning av den s.k. omsättningsskatten.
Den- na utgår nu med 2 procent av om- sättningsbeloppet.
Det är svårt att tänka en mera drastisk förlamnings- politik!
Ännu beräknas det att 240 miljoner mark på detta sätt skola inflyta för delstaternas och kommu- nernas räkning.
Kartellpriserna sän- kas med 10 procent och en rikskom- missarie med utomordentlig fullmakt skall tillsättas för an reglera de fria priserna!
Så långt komna äro n till all lycka ännu inte i Sverige.
H.
Lika rätt och m ö j l i g h e t e r för gossars och flickors utbildning.
Steriliseringslag ej nödvändig.
Medicinalstyrelsen ger värdefulla riktlinjer.
Av Ada NiIsson.
M a s k i n e r i e t behöver e. konstruktörer.
sina ekonomisk diktatur efterlyses.
Av Gunnar Beskow.
Mänskliga d o k u m e n t.
Två bokanmälningar av Emy Ek.
“ Kvinnan är stor ”.
Av Devinez.
Hos s j ö m ä n n e n på Ekered.
Av Greta Cardell.
INFÖR ÅR 1932.
Tidevarvets tionde årgång ett val- år V dra läsare Se på denna sida några brottstycken ur Tidevarvets histo- ria under del gångna året, rubriker.
som påminna om de frågor vi sysslat med.
De äro en erinran om vad som varit, men vilja fram- förallt tjäna som ett varsel och ett löfte för 1932.
Det kommande året är ett valår.
Strängt taget är det ett valår med 366 valdagar.
med ständigt nya situationer som ställa oss inför val av trohet eller svek.
Många gånger kommer det att vara svårt a n veta vilken handling som innebär den största troheten mot idealen.
Man kan ta fel, man kan slarva förbi de avgörande ögonblicken, man kan trassla in sig i tekniska detaljer, misslyckas i a n tyda det chifferspråk, varmed sakkunskapen älskar att uttrycka sig Den saken har fövisso en redaktion klar för sig, som äter vädjar till sina läsare att följa med på det äventyr en ny årgång betyder.
Ett äventyr sam vi utan kontakt med läsekretsen och stöd av den ej kunna gå i land med.
den tionde - startar inte av gammal Tidevarvets nya årgång vana, inte för ro skull, inte för vinnings skull.
Men kanske därför att den krets som samlats under årens lopp kring Tidevarvet såsorn dess tillskyndare, läsare och medarbetare väga räkna sig till dem som för- nummit något av idéernas ivriga nödgande, deras oavlåtliga klappande på verklighetens dörr, deras begär att komma in i det levande livet.
-
- efter fyraårig bottenskola samt därpå fyraårigt gymnasium fördel- aktigare än e n sexårig bottenskola.
fyraårig realskola och treårigt gym- nasium.
Valfrihet beträffande den Medicinalstyrelsen ger värdefulla riktlinjer.
lämpligaste skolformen borde i varje en I Sverige tydligen ganska riges läkarförbund och Psykiatriska fall tillåtas för flickor likaväl som segslitna steriliseringsfrågan föreningen.
erinrar till alt börja med för pojkar.
Statsministerns svar på framställ- har äntligen tagit ännu ett steg fram- om, att såväl från Svenska läkarsäll- D en 1 2 dec.
1 9 3 1. ningen innehöll, a n frågan icke skul- åt genom Kungl, Medicinalstyrel- skapet sam från personer med aukto- le komma att föreläggas 1932 än sens nyligen avgivna yttrande över ritativ juridisk sakkunskap hava riksdag, bl.
a. därför att det pågår det sakkunnighetsförslag till sterili- gjorts väsentligen trenne invändnin- vissa utredningar i saken, vilkas re- seringslag, som avgavs den 30 april gar mot det föreliggande lagförsla- get.
Den första är att den rashy- sultat först måste avvaktas.
Han 1929. trodde emellertid att frågan så små- Sakkunniges förslag går som be- gieniska principen givits ett domine- ut på, att sterilisering får före- rande inflytande.
den andra att in- kant ningom skulle mogna av egen tagas dels » då grundad anledning sikten om steriliseringsåtgärdernas tyngd .. Tidevarvet har för sin del under föreligger antaga, att någon på innebörd gjorts till villkor för förfa- Frågan om de nyupprättade flick- alla de är skolreformen stått på dag- grund av arvsanlag skall komma att randets tillämpning och den tredje läroverkens organisation har tagits ordningen uttalat sig för önskvärd- till sina barn överföra sinnessjuk- att en legalisering av sterilisations- upp av ett stort antal kvinnoorga- heten av största möjliga valfrihet i dom.
sinnesslöhet eller fallandesot, åtgärder i de av lagförslaget angivna nisationer, vilka i en skrivelse till fräga om skolformer och största som gör dem oförmögna att taga fallen skulle kunna medföra en kri- konungen hemställt, att också flick- möjliga smidighet i undervisningens vård Om sig själva,, dels ock » där minalisering av andra fall, där in- läroverken mätte anordnas med dub- organisation.
För både gossar och någon på grund av sjukdom, som greppet skett på andra grunder.
Styrelsen skänker helt och fullt bel anknytning till folkskolan på flickor.
Vår ståndpunkt till denna ovan sagts, är varaktigt ur stånd att samma sätt som motsvarande goss- fräga kan ännu uttryckas med sam- handhava vårdnaden om sina barn sin anslutning till den andra punk- och samläroverk.
Det är icke en- ma ord, vilka v i med anledning av och skäl äro att antaga an sjukdo- ten, menande att upprätthållandet av dast de fackbetonade organisatio- 1928 års proposition i skolfrågan ut- men är ärftlig ».
Tvångssterilisering denna fordran skulle leda till sådana nerna, såsom Fredrika Bremerför- talade och sedan dess vid upprepade förutsättes icke i lagförslaget, vilket konsekvenser, att lagens tillämpning bundets Stockholmskrets, Svenska tillfällen haft anledning understryka: tvärtom går så längt i motsatt rikt- å den grupp, inom vilket det största Kvinnan Medborgarförbund, Sveri- » Frågan om anknytningen till bot- ning, att det icke medgiver sterilise- gagnet vore a t t förvänta, nämligen ges Husmodersföreningars Riksför- tenskalan syns oss av jämförelsevis ring av någon, som e; » med insikt de sinnesslöa, skulle i väsentlig grad bund, Akademiskt bildade Kvinnors ringa vikt mot frågan om ett smidi- om åtgärdens innebörd samtyckt inskränkas, för så vitt ' nämligen la- gens föreskrift i detta avseende icke förening och Stockholms Högskolors gare system, som ger Utrymme åt därtill,.
Tillstånd till sterilisering skall på bleve en död bokstav.
kvinnliga Studentförening samt Vars och ens arbetsförmåga och ar- Vad den första erinringen beträf- Svenska Kvinnors Centralförbund betstakt När denna fräga skriftlig ansökan, åtföljd av Iäkarin- för fysisk kultur utan även politiskt blir löst för både bottenskola och tyg och vederbörandes skriftliga far påpekar styrelsen, att såväl i dem inriktade föreningar såsom Modera- högre skola, då är udden bruten I samtycke meddelas av medicinalsty- ursprungliga motionen sam i riksda- ta Kvinnoförbundet i Stockholm, All- striden om bottenskolans längd och relsen och gäller endast för viss tid.
gens skrivelse och statsrådets anfö- männa Valmansförbundets centrala den högre skolans anknytning.
Operationen, som icke får innefatta rande till statsrådsprotokollet de so- finns det någon kastrering, skall verkställas ä lasa- ciala skälen för ifrågavarande lag- Kvinnoråd och Svenska Kvinnors Men till dess Vänsterförbund.
Vidare märkes den rimlig och saklig anledning att inte rett eller sjukstuga och den opere- stiftning framhållits i första rummet.
pedagogiska sammanslutningen hälsa med glädje varje ny valfrihet rande läkaren har att till medieinal- D e rashygieniska skälens domine- Hur kan någon som käm- styrelsen däröver insända rapport.
rande roll i lagförslaget synes för Stockholms lokalförbund av Sveri- ges flick- och samskolors lärarinne- Par för en sak frän vilket läger Sakkunnige företräda för övrigt den styrelsen vara ett förhastat steg, en förbund och i syftet instämmer Cen- det Vara må - vilja denna sak så meningen att utan en särskild steri- överskattning av det vetenskapliga tralstyrelsen för flick- och samsko- illa, att den genom att undertrycka Iiseringslag är detta ingrepp enligt fundamentet och den praktiska till- en annan måste bli syndabock för svensk rättsuppfattning även med lämpningen av ärftlighetsforsknin- leföreningen.
I skrivelsen framhålles, att den alla misslyckanden och olägenheter.
vederbörandes samtycke så gott som gen.
De missförhållanden, vilka nuvarande organisationen av de lä.
som varje övergång frän teori till undantagslöst rättsstridigt, och hän- närmast föranledde den föreliggan- roverk, som äro avsedda uteslutan- praktik måste medföra. » förligt till svär kroppsskada som om- de utredningen äro, säger styrelsen.
de för kvinnlig ungdom innebär et Till detta vilja vi foga vår även- förmäles i 14 kap. 10 § strafflagen.
ur humanitär och social synpunkt så extra betungande av och en orättvis: leder mångfaldiga gånger framförda Medicinalstyrelsen, som först in- påfallande och ofta så motbjudan- mot flickorna.
I motsats till motsva- åsikt att varken den fyra- eller fem- fordrat yttranden av rikets samtliga de att de synas i och för sig utgöra rande gossläroverk ha dessa flick- åriga realskolan med examen slut- hospitalsdirektioner, Svenska läkar- fullgoda skäl för steriliseringsåtgärd.
skolor endast fyraårig realskola med giltigt löser skolproblemet.
varken sällskapet, centralstyrelsen för Sve- Förutom sinnessjuka och sinnes- anknytning till sexårig folkskola för flickor eller gossar.
V i måste i samt - med undantag för en latin.
stor utsträckning få fram en exa- linje vid flickläroverken i Stockholm mensfri linje med praktisk kompe- och Örebro - endast treårigt gym- tens men för både gossar och flickor.
nasium med anknytning till avslutad Aven gossarna behöva komma i åt- realskola.
Delta står helt i strid njutande av en sådan linjes förde- med den princip om likställighet mel- lar.
Och blir kompetensen olika för lan gasar och flickor, för vilken gossar och flickor kommer detta för riksdagen Uttalat sig och som också konkurrensens skull att tvinga ett tillämpas i ett stort antal städer med oproportionerligt stort antal flickor samläroverk.
För mänga flickor vore att gå examensvägen.
säkert den femåriga realskolan - Steriliseringslag obehövlig D Lika rätt och möjligheter.
- - - -.
- - - -.
- -
slöa framhåller styrelsen vissa andra grupper, där sterilisering synes kun- na komma ifråga: där försörjnings- plikten synes en barnrik familj allt för tung, där bör läkaren ta hänsyn till den inverkan, som kommande havandeskap.
förlossning och om- vårdnad av det späda barnet kan få på moderns hälsotillstånd.
Moraliskt mindervärdiga kvinnor, som leva i sexuell promiskuitet och sätta i världen en avkomma, som samhället i stor utsträckning får om- händertaga, och vilken under sin ut- veckling ofta visar sig vara på grund av psykiska defekter av ett eller an- nat slag från Samhällets synpunkt föga önskvärd, utgöra en annan grupp.
Likaså vissa manliga asocia- la element, arbetsovilliga, lösdrivare och vagabonder.
Även ifråga om epileptici, frånsett den omstridda ärftlighetssynpunkten, finner styrel- sen påtagliga sociala indikationen kunna i vissa fall föreligga till ste- rilisering.
Slutligen erinrar styrelsen om vissa grupper av kroppssjuka som blödarsjuka och vissa nervli- dande, där den ärftliga belastningen är så klarlagd att sterilisering är be- fogad.
Styrelsen framhåller med skärpa längre fram i sitt utlätande att den godtagit även sociala indikationen såsom giltiga skäl för ett sterilise- ringsförfarande.
Vad formerna beträffar vill sty- relsen frånråda, att en lag stiftar för steriliseringsförfarandet i all- mänhet, då lagbestämmelser.
som detaljerat reglera förutsättningarna för ett sådant ingrepp kunna tänkas bliva till större skada än nytta på ett område, där praxis under tillbörlig kontroll anvisar den bästa lösningen Endast ifrdåa om sådana personer hos vilka man e j kan förutsätta sam- tycke och insikt om åtgärdens inne- börd, föreslår styrelsen ett särskilt Maskineriet behöver sina konstruktörer.
Av GUNNAR BESKOW.
pengler säger i sin senaste bok, skaplig-tckniska livsområdena.
På att en av orsakerna till att Väs- kort tid ha dessa begåvningar - terlandet måste gå under är, att de, naturvetenskapsmän.
uppfinnare och födda ledarna, begåvningarna — som ingenjörer - byggt upp ett maski- hittills huvudsakligen inriktat sig på neri för världsproduktionen, för det naturvetenskaplig-tekniska om- mänsklighetens materiella lyckliggö- rådet, och där åstadkommit det enor- relse, som skulle kommit alla gångna ma uppsvinget på senare tid börja tiders med förnödenhetsbristen väl- överge dessa områden.
Om Speng- förtrogna folk att falla i paroxysmer.
l e r har rätt ifrdåa om själva iaktta- Nå, men felet i systemet?
Politi- gelsen, har han här, enligt under- kerna anse allmänt att felet är tek- tecknads mening.
skadat det hopp-, nikernas-vetenskapsmännens: de ha fullaste tecken på Västerlandets him- åstadkommit ett alltför fulländat mel som Jet på länge varit någon produktionsmaskineri.
förunnat att se.
(A l l en ragna- Lät oss rent empiriskt utgå frän röksprofet ser alla järtecken som världssituationen just nu; från det olycksbådande är ju självklart.)
faklum, att världen går mot den Det är nämligen ofrånkomligt att största nödkris den hittills upplevat, de senaste två århundradena — och endast på grund av ett alltför full- därav framförallt den sista tredjede- ändat produktionsmaskineri.
Alltför len karakteriserats av en de kom- fulländat nämligen.
när det gäller binerat praktisk-teoretiska begåvnin- den tekniska delen.
Men produk- garnas.
d.v.s. de » naturliga ledar- tionssystemet har inte bara en tek- nas », anriktning till de naturveten- nisk, utan också en samhällsstruktu- rell, politisk-social sida.
Jämnvikten prövningsförfarande av styrelsens har störts av att de naturvetenskap- Iig-tekniska specialisterna åstadkom- rättspsykiatriska nämnd.
Styrelsen föreslår anmälningsskyl- mit för mycket, ha gjort sin sak för dighet t i l l medicinalstyrelsen, som bra.
D.v.s. relativt taget, i jämfö- icke skulle innebära en granskning relse med de övriga specialisterna.
Ur dessa synpunkter är det jag av det enskilda fallet, men giva sty- relsen möjlighet att få en uppfatt- tror det vore synnerligen hoppfullt ning om indikationernas tillämpning om Spengler hade rätt; om de prak- och med stöd av en större erfaren- tisk-teoretiska begåvningarna något het kunna taga initiativ till lagstift- läte tekniken vila, och ägnade sig åt ning.
om missbruk skulle visa sig andra livsområden, främst det poli- uppstå och göra en lag erforderlig.
tisk-sociala.
Det är inte mer än rätt- Vidare förordas samråd mellan vist att de får reparera sitt fel: de minst tvenne läkare, samt föreskrift har skapat en ekonomisk världsenhet att sterilisering endast finge före- på teknisk-naturvetenskaplig grund, tagas d offentlig sjukvårdsinrättning men detta tekniska världsmaskineri ha de överlämnat att skötas av per- eller på godkänt enskilt sjukhem.
Medicinalstyrelsens i hög grad in- soner vilkas utbildning och kompe- tressanta och beaktansvärda utlå- tens i regel ligger inom helt andra tande finnes offentliggjort i num- områden, och efter bruksanvisnin- ren 45, 46 och 48 av Svensk Läkar- gar, vilka genom den politiska apo- tidning.
Man kan endast uttala den stoliska successionen tämligen oför- förhoppning, att regeringen snaras ändrat nedärvts frän de självhushål- möjligt ser till ' att den i vårt land lande suveränstaternas lid.
med så stort intresse omfattade ste- Härav förklaras den slentrianmäs- riliseringsfrågan snarast möjligt lö- siga behandlingen av de världspoli- tiska frågorna, ofönnågan att se ses efter dessa linjer.
En anordning av denna fråga efter friskt på fenomenen och tänka obe- medicinalstyrelsens program skulle roende av de vanemässiga tankeba- även i hög grad underlätta lösan- norna.
som gör att diskussionen om det av en annan ömtålig fråga på hela världens mest vitala frågor kom- det socialhygieniska omrädet.
Näm- mer a n röra sig kring oväsentlighe- ligen de framkallade aborternas, Det ter, om sekundäreffekter i stället för nuvarande tillstdådet på detta om- primära realiteter.
Man har en käns- råde omvittnas av alla omdömes- la av att världen lider under en för- giltiga läkare som outhärdligt.
Pro- trollning; om och om igen frågar fessor Bovin framhöll i ett föredrag man sig: När de tekniska produk- vid 20:de allmänna läkarmötet i tions- och fördelningsmöjligheterna Stockholm 1930 behovet av en stad- är större än någonsin förr i histo- ga för abortframkallning.
I sitt till rien, när de mobiliserbara råvarutill- medicinalstyrelsen avgivna särskilda gångarna visar överskott, samtidigt yttrande angående steriliseringsfrå- som överflöd rader på arbetskraft, gan framhåller professor Bovin yt- vad är det som hindrar att denna ar- terligare det önskvärda, att en in- betskraft helt utnyttjas för produk- struktion även komme till stånd, i tionen.
Vad är i vägen, vad, vad?
fråga om hur en läkare skall förfara Det som är i vägen är synbarligen vid framkallning av missfall på me- inga natursvårigheter, inga tekniska dicinska eller andra Indikationer.
ofullkomligheter.
Det är gränser Sterilisering och abortframkallning och politiska doktriner, finansiella mellan vilka det linnea ett visst na- principer och imateriella skiljemu- turligt sammanhang, säger han, rar: misstro och övertro det är måste ske efter samma principer.
över huvud taget hela det fossila po- De av medicinalstyrelsen framlag- litiska systemets skelett som fastnat da principerna för godtagandet från som spakar mellan hjulen i det tek- samhällets sida av sterilisering synes niska världsmaskineriet.
också kunna med fördel tillämpar När diskussionen huvudsakligen vid uppdragandet av linjerna för rör sig Om åtgärder av finanspolitisk Abortus provocatus.
Aven härvid- art. rör den sig på ett område där lag står vårt hopp till regeringens dels lagarna äro ytterst ofullständigt snara ingripande.
kända och där sakkunskapen har S -, - - Ada Nilsson diametralt motsatta uppfattningar om nästan varje åtgärds effekt, och där vidare endast sekundärfaktorer spelar in.
Hur ofantligt viktiga än de finansiella åtgärderna ar, kommer man inte ifrån, att varje stats natio- nalekonomiska problem är en del av hela det världsekonomiska proble- met, Och att detta i grunden är ett näringsgeografiskt problem.
Endast ur denna teknisk-naturvetenskapliga, geografiska, synpunkt är problemet översiktligt, emedan man då rör sig med relativt fåtaliga, primära fakta- rer, av vilka den fundamentala är: naturtillgångarnas fördelning jäm- fört med befolkningsfördelningen.
Delta näringsgeograiiska betraktel- sesätt tillämpas och framföres av enstaka fackmän, till vilkas stånd- punkt den aktiva politiken emeller- tid tar ringa eller ingen hänsyn.
Men även andra än fackutbildade näringsgeografer borde kunna kom- rutillgångar.
Dess arbetsskicklighet ma till den vissheten, att för at: en och uppfinningsförmåga d.v.s. universell materiell levnadsstandard, väsentligen psykiska tillgångar — vilken utnyttjar produkter från alla ingår här i exportvärdet.
jordens olika produktionsgebit, skall Den europeiska stat som är det kunna upprätthållas, fordras.
att bästa exemplet härpå är naturligtvis varje land kan åstadkomma ett pro- Tyskland.
duktionsöverskott med tillräckligt Men om övriga stater omgärdar bytesvärde för den erforderliga im- sig med tullmurar, vilka framförallt porten.
Detta överskott represen- avse att förhindra import av indu- terar dels råvaruvärde, dels föräd- strivaror, d.v.s. arbete, och vilka lingsvärde (arbete).
Om nu den, endast lämna en knapp lucka för produktions- och folkenhet som en ' absolut nödvändiga exogena råva- stat utgör, äger ett rävaruvärdc per ror, innebär detta alt en arbetsex- capita som understiger det genom- porterande stat får i det närmaste snittliga, följer härav, att antingen hela sin export förhindrad (vissa dess genomsnittligs levnadsstandard allmänt nödvändiga, för denna stat måste bli lägre, eller att det måste säregna, industriella specialprodukter öka bytesvärdel av sin genomsnitt- blir väl det enda undantaget), d.v. liga arbetsprestation per capita i s. att den är hänvisad till självhus- motsvarande grad.
håll.
Härmed sänkes naturligtvis, eller åtminstone förändras, under Men am nu, genom rationalisering av den tekniska produktionsproces- alla omständigheter dess levnards- ren (utan motsvarande ökning av de standard; men om landets naturtill- stora massornas köpkraft), inom gångar icke räcker till folkets för- alla land ett överskott av arbetskraft sörjning med det nödvändigaste, uppstår, innebär detta, att intet tand framförallt om livsmedelsproduktio- som fallet är har behov av ett annats produktion, nen är otillräcklig den mån denna representerar ar- inom hela det mitteuropeiska bältet måste antingen bete.
Det enda importbehovet blir av industristater då råvaror, nämligen sådana råva- en stor del av befolkningen svälta ror, vilka i det egna landet saknas ihjäl, eller utvandra, eller måste fol- eIler endast kan åstadkommas i otill- ket på något sätt spränga sin isole- förvärva erforderliga natur- ricklig mängd.
Härav följer, att till- ring gången på råvaror (framförallt tillgångar, resp. träda i ekonomisk speciella råvaror », av vilka väsent- kommunikation med åtminstone nä- ligt behov föreligger i flera andra got annat produktionsområde med produktiva stater) är den för lev- tillräckligt råvaruöverskott och ar.
nadsstandarden viktigaste faktorn.
betsbehov.
Ett folk med mycket litet råvaruvär- de per capita blir i så fall - det må till den protektionistiska vara aldrig så arbetsamt à priori epidemien är naturligtvis ar- tvingat till låg levnadsstandard.
betslösheten.
Det är möjligt att den- Men om inte genom tullar industri- na i vissa fall kan komma alt min- produkternas fria konkurrensförmå- skas genom lullskyddet; men i d ga hämmas - och än mer, om rela- fall sker delta genom upptagande av tivt underskott på arbetskraft före- i den fria konkurrensen icke livsdug- ligger på andra häll- har ett sådan liga produktionsformer, d.v.s. så- lands arbetsprodukter i sig bytesvär- dan produktion som binder mer ar- de; och genom ökning av produk- bete än varans fria värde tillåter, tionskapaciteten eller genom kvali- varigenom åtminstone de reella varu- tets- och specialarbete kan ett sådant priserna stiga.
Innebörden är, att folk öka bytesvärdet av sin arbetsex- totala arbetstiden utökas (och där- port.
och på så sätt mer eller mindre med genomsnittsdrbetstiden per ar- kanske t.o.m. över- betsduglig individ), med bibehällen kompensera kompensera sina bristande råva- produktion, d.v.s. arbetslösheten - - -, - - - - Orsaken
Läckert och hälsosamt Lika rätt vid Runda Bordet.
Fogelstads- förbundarna I Indiens Rundabordskonferens i ställigheten mellan könen där är full- London har efterträtts av en lik- Ständigt genomförd.
intet land i värl- nande församling från Birma, vil- den kan uppvisa en så rättvist av- ken högtidligen öppnades i ett kung- vägd jämlikhet mellan man och ligt gemak i Överhuset av prinsen av hustru som i Birma.
Från urminnes Wales.
Enligt Simonrapportens för- tider ha h i n n o r n a åtnjutit stor fri- slag, som också gillats av den in- het, likhet inför lagen och rätt till diska ' Rundabordskonferensen, skall egendom.
Deras ställning i socialt, r Birma betraktas som skilt frän In- e dien och med egen konstitution.
Konferensens uppgift är sålunda framförallt an uppnå enighet be- träffande fastställandet av Birmas förhällande till England och till In- dien.
Självfallet vill Birma som självständig part icke ha mindre självbestämmanderätt, än det skulle ha fått som en del av den Allindiska federationen.
Bland de birmanska sändebuden i London är en ung flicka, miss M a y Oung, den enda kvinnliga represen- tanten vid konferensen.
Hon är 26 är gammal, har tagit sin examen I Oxford, och tjänstgör sam inspektör för en flickskola i Birma.
Hon Ear tidigare varit Birmas representant vid den Allindiska kvinnokonferen- sen, som hölls i år.
- D e som känna miss M a y Oung, skriver Tidevarvets medarbetare, Anna T. Nilsson, som under somma- rens lopp ofta sammanträffat med henne i Genève, äro alla intagna av hennes kloka, glada och vinnande sätt hon är helt enkelt en ovan- ligt söt och begåvad ung flicka.
Själv berättar fröken Oung, att hon vid fyra års ålder var så » initiativ » riks, a n föräldrarna i sin förtvivlan skickade henne i skola redan vid denna späda ålder.
Skolarbetet Fröken May Oung.
passade henne utmärk.
Hon blev den fullmyndiga medborgarens.
De tidigt färdig med sina studier och birmanska kvinnorna undanbe sig har förvärvat sig vidsträckta intres- följaktligen varje slags förändring i sina villkor och önska självfallet be- len.
Miss May Oung uppträdde vid vara sin ställning även under de nya Londonkonferensen med ett anföran- former, som en konstitutionell för- d e om kvinnornas ställning i hennes ändring kan komma att medföra för hemland.
Han talade om, att lik- deras land.
- - är smörgåsbrödet UPLANDSKUBBEN I hygienisk förpackning hos Eder handlande.
i Stockholm Undvik efterapningar!
Begär uttryckligen U p I e n dsk u b b e n!
blevo kanske litet överraskade då de för- ra veckan erhöllo kallelse till " sam- kurskamrater och konstatera att Hagar manträffande.
Edith Lindblom konstaterade därför ge- Olsson i sin artikel i en finsk tidning hälsningsanförande på lördags- träffat rätt när hon skriver: » De kvin- kvällen, att en önskan, att kunna träffas nor.
unga som gamla, som lämnar Fo- lite oftare än vid årsmötena på Fogel- gelstad, för alla med sig en fläkt av ge- stad, nog legat och grott på botten av menskapens anda.
.. » (Hinner tillägg: varje Fogelstadsförbundares hjärta se- » - den ondo, som skall skapa världen d i n länge.
men att del nu skridit från tanke till handling egentligen berodde ny » törs man ju inte citera, även om man hoppas och tror att han har r i t t - det på att hon själv och en kamrat från Kvinnliga Kontoristföreningen för en kunde j u se ut som skryt.)
vecka sedan haft tillfälle gästa Fogel- E f t e r den gemensamma tésupén, som d i kvinnliga kontoristernas husmoder stadsförbundarna i Norrköping som dukat i julens tecken, sjöng Maj Sonden numera ha regelbundna sammanträden och därvid blivit så tilltalade av detta för oss och man hade ännu en stund alt MÖTESPLATSEN nast i sitt - - - Trälleborgskretsen av Sveriges Folk- skollärarinneförbund höll den 30 nov.
1931 sammanträde under ordförandeskap av fru Ester Forsberg.
Fru Anna Jepp- son gav en livlig och intressant skildring från sommarens ombudsmöte i Malmö med redogörelse för de frågor, som där förekommit.
Därefter behandlade av centralstyrel- sen utsända frågor.
» Hur kan man på exempel att de beslöto sig för att försöka diskutera dagens frågor samt bese loka- bästa sätt anordna undervisningen i sexualhygien sätta i gång med något liknande så snart liteterna.
Det hela hade säkerligen inte gått att de kommit hem.
Beslut och handling äro tydligen ett i ordna så i en hast om inte initiativta- högre grad än hos andra hos dessa K. garinnorna varit i den lyckliga ställnin- K. F.-kvinnor.
De kallade på ett par gen att kunna erbjuda Fogelstadsförbun- Fogelstadskamrater, kallelsekort utskic- darna att samlas i Stockholm Kvinnliga kades - och här voro vi nu för att över- Kontoristförenings nyrestaurerade och ut- Iägga om huruvida vi skulle träffas mera vidgade lokaler vid Brunkebergstorg, regelbundet än vid tillfällena på Fogel- som vi nu också hade tillfälle att bese.
Det gladde en riktigt i själen att se vad stad.
Någon diskussion blev del inte, som ändå kan åstadkommas genom sam- alla accepterade med förtjusning försla- get.
Första mötet 1932 skall gå av sta- arbete.
Dar fanns rum för de kvinnliga peln lördagen den 6 februari och en per- kontoristernas kvällskurser I språk och manent kommitté bestående av Thyra stenografi, deras bridgekvällar och sång- i våra skolor? » Frågan inleddes av fru Anna Jeppson och mötet beslöt att göra följande uttalande.
Upp- lysningsverksamhet borde bedrivas ge- nom anordnande av föredrag av läkare dels för barnen i skolan i lämpliga klas- ser och dels för föräldrarna på föräldra- möten.
Önskvärt vore, att liknande upp- lysningsverksamhet bedreves av Husmo- dersföreningar.
Socialdemokratiska kvin- noklubbar och andra föreningar för att skapa förståelse för frågan bland möd- rarna.
Ett annat önskemål vore, att den goda upplysningslitteratur, som redan finns, bleve mera lättillgänglig genom bil- ligare Plis.
Kretsens medlemmar beslöto att verka för ökad spridning av Tidnin- gen Tidevarvet, som särskilt intresserar sig f ö r denna fråga.
Lärare Gösta Lind- quist inledde frågan arn skolbiblioteks- verksamheten med en saklig redogörelse för härvarande biblioteks organisation och arbete.
Därefter vidtog en livlig dis- Holmstedt, Alfhild Karlström och Elsa Svartengren valdes att jämte program- kommitté, som väljes för varje gång, sva- ra för föreläsningsprogram och under- hållning, Kortsystemet lades upp med ett detsamma, Stockholmskretsen var faktum, ett litet forum att räkna med.
De som icke hade tillfälle att närvara övningar, här ha de matservering som förestås av deras egen husmor och i del charmanta klubbrummet ett välfyllt bi- bliotek med såväl svensk som utländsk Allt detta har ordnats, orga- niserats och skapats från en ringa början genom frivilligt arbete på de kvälls- timmar de haft över d i n förvärvsar- men önska bliva kallade till nästa möte, kunna skicka sin adress och uppgift pi årskurs till Elsa Svartengren, S:t Eriks- gatan 112, 5 tr.
Sedan » ärendet » alltså var expedierat hade man tillfälle leta rätt på sina egna betet för dagen utförts.
Vad gör det att det tjatas på den mo- kussion, varvid åtskilliga önskemål fram- derna kvinnan i litteraturen och på tea- fördes, särskilt rörande klassbibliotek.
Efteråt hölls samkväm.
tern - när de, som man möter i verk- liga livet, ha levande intressen!
Florida Holm.
E.
S. Pressombud.
~ " litteratur.
- ~~ minskar eller försvinner; men det- samma skulle kunna uppnås, utan omsättningshindrande lullar, genom en minskning av den Individuella ar- betstiden, så, a n med bibehållen hög- produktiv totalarbetsmängd det ar- betslösa överskottet absorberades.
Med bibehållande B Y nuvarande samhällssystem - där varje egen- domslös arbetarfamilj i förhållande till samhället är som en råvarulös stat i förhällande till världen i övrigt.
d. v. s. endast har sin arbetspresta- tion att tillbyta sig förnödenheter för vore den enklaste, snabbaste och mest överskådligt verkande åt- gärden, att genom internationell - överenskommelse antingen nedsätta den lagstadgad: maximala arbetsti- den (per dag, vecka eller längre pe- riod).
eller dra de yngre årsklasser- na ur den direkta produktionen, och i stället ge dem fortsatt utbildning - eller kanske allra helst samverkan mellan båda metoderna.
Det borde vara N.
F:s första och angelägnaste uppgift a l t samtidigt inlernationellt genomföra en sådan reform.
och att i fortsättningen hålla ett snabbt ar- betande specialorgan för alt reglera denna arbetstidsbegränsning efter behovet.
Men a l l denna tanke, framförd bl.
a. vid den socialdemokratiska kon- gressen i Wien i somras, under den gen till deras politisk-ekonomiska närmaste tiden ens skulle upplagas förening går via tysk revolution och till prövning.
torde vara uteslutet.
sannolikt allmänt öst-mellaneuro- Den k för saklig, bygger för myc- apostoliska successionen ket på de primära faktorerna.
De i de västerländska staternas världs- finansiella övergångssvårigheterna politiska handlande först brytas ge- ty brytas - antingen den allmänna lönenivån nom allmän revolution skulle bibehållas och prisnivån till måste den, med en naturlags nöd- vändighet.
en början stiga, eller tvärt om Skulle målet inte kunna nås utan verkar synbarligen också alltför av- hekatomber av blodsoffer och syn- skräckande; och del fastän v i redan dafloder av kulturförintelse?
U t från i alla fall upplever finansiella svårig- de funna förutsättningarna ligger heter av samma art och grad - vilka konsekvenserna klara: Låt några utvalda representanter dock icke äro följdföreteelser til en de människor som skapat.
och allmän saneringsreform, utan de för- äro direkt verksamma i, den nutida Sta resultaten av en massa överens- tekniska produktionen, också sköta det maskineri de byggt upp, be- stämmande statliga säraktioner av vilka var och en innebär en försäm- handla det ekonomiska världsproble- met på samma sätt som de skulle ring för totaliteten.
Skall inte England förstå, att när behandla varje annat likvärdigt tek- dess viktigaste naturtillgångar, niskt-vetenskapligt realproblem.
Om främst kolet, minskar i värde, när i varje falk tillsattes, låt oss säga en dess arbetsprodukter bli allt mindre tremannakommitté, bestäende av en kvalitetsexklusiva och konkurrens- naturvetare, t. ex. en näringsgeograf, fria, och koloniernas naturtillgångar e n tekniker och en industriarbetare.
och dessa kommittéer efter ett halv- - bortsett från separationsfaran alltmer absorberas av koloniernas års förberedelser (varunder de na- egen befolkning, moderlandets lev- turligtvis skulle ha obegränsad till- nadsstandard måste nedsättas avse- värt och permanent eller befolk- ningsöverskottet uhrandra.
Så länge imperiet består som ekonomisk en- het är väl dock Englands ställning endast relativt försvagad.
och abso- lut laget tämligen god.
Men Tyskland?
Ser man inte, att det tyska folket, råvarufattigt, ur självhushållningssynpunkt våldsamt överbefolkat, materiellt och psykiskt beliingat, av industritullmurar kata- strofalt beskuret i sin arbetsexport måste gå mot en katastrof, inte kan existera.
Och att det självklara eko- nomiska komplementet till Tyskland heter Ryssland.
med dess enorma råvarutillgångar och trängande ma- peiskt krig.
- - för - - gång till kompletterande expertis), finge diktatorisk myndighet, var och en i sitt land, och i gemensamt in- ternationellt plenum alltså hade möj- lighet att utan ratificering fatta bin- dande beslut, skulle det sannolikt in- te dröja länge förrän maskineriet var i gång.
Man kan naturligtvis hysa syn- nerligen berättigade tvivel på att den obegränsade leknisk-materiella kul- terrevolutionen har något egenvärde som mål för mänskligheten.
M a n kan.
från den biologiska utgångs- punkten.
att evolutionens faktiska in- nebörd är utveckling av allt rikare psykiskt liv, diskutera vid vilken ma- teriell standard optimum ligger.
M e n så länge en stor del av mänsklighe- ten lever under den materiella stan- dard som kallas svältgränsen - för att inte tala o m de massor som trots alla skiljaktiga meningar med visshet lever under den psykiskt kulturopti- mala standarden - kan väl knap- past några sådana argument anföras mot skyldigheten att fortast möjligt söka reorganisera ilet materiella pro- duktions- och fördelningsmaskine- riet.
Gunnar Beskow.
Mänskliga dokument.
“ Jag har varit en tjuv ”.
Det N är Katherine Mansfield, den vill lära henne att leva, an känna, var diskussion i Eulalias ung- sterila!
Från den ena ytterligheten till kända engelska författarin- » Å, du måste lära dig denna kän- flickskula.
Tio flickor talade i den andra.
Råkar man tycka om sitt jabb nan, ville berömma en bok, sade selns hemlighet.
Livets puls, som mun på varann och det var nästan omöj- så bums måste m i n göra oss till någon- hon: » Den är varm, den är levande, vibrerar och sjunger under ens fin- ligt att få en syl i vädret.
Slutligen steg ting förkvävt och excentriskt!
den andas ».
Detta omdöme synes gertoppar.= Deras kärlek slutar i Eulalia själv upp, talade och sade: Jag Nej, jag tycker att pjäsen PI psy- mig tillämpligt på en egenartad mo- tragik.
Hon är för intellektuell, för utnämner mig själv till ordförande när kologiskt sann, förklarar Kajsa, d till dernistisk bok, som nyligen utkom- differentierad för honom.
Han be- ingen annan gör det.
Var och en får vida att kvinnan i motsats till mannen mit, Feberboken av Mimmi Palm.
höver vila ut och hämta kraft hos i tur och ordning tala om sina llvsvis- som genast ränner åstad och blir Författarnamnet är utan tvivel en en kvinna av enklare andlig struk- domar till allmän uppbyggelse.
Det skall kvinnohatare så snart han blir besviken Pseudonym.
Stil och synsätt på- tur.
vara ordning och reda i allt.
- fortsätter att söka efter d i n rätte.
minna om Sara Sand, som förut Feberboken har sin värde icke Varpå larmet d småningom saktade av.
Där finns många detaljsanningar.
T.ex. framträtt med originella arbeten blott genom de levande bilderna av Anledningen till den livliga debatten den där amanuenstypen som kommer in inom prosa och lyrik.
Feberboken huvudpersonerna, utan också genom var Sigfrid Siwertz pjäs » Jag har varit och säger: Jag har varit här på bibliote- är en samling dagboksanteckningar den intensiva skildringen av kvin- en tjuv .. ket i tjugu Ar.
Nu står jag inte ut läng- och brev.
Författarinnan har upple- nans lidelse och hennes kval och Hela pjäsen från början till slut är re ..
Jag har förspillt mitt liv.
vat det hela alltför intensivt för att ovisshet.
när mannen glider ifrån ologisk och fånig, började Märta som Och så blir det ett hysteriskt samman- orka riva upp det och väva om det, henne.
Boken har även intresse ge- först fick ordet Den går ut på att visa brott I sin ungdom hade hon inte haft » Fabulera orkar jag inte.
Varför nom sin förkunnelse av det spontana hur den stackars kvinnan blir övernervös råd att göra sig fin för männen och så arrangera?
Man mister i liv precis livets rätt gentemot del mekanise- och utom sig för att han inte har en man har hon stelnat i formerna, blivit en ma- vad man vinner i komposition., rade och i schabloner stelnade.
» Man men människan var ju gift!
A n hon skin och även hon har varit en tjuv Hennes anteckningar ha kvar hela utsläcker tingens liv för att med- råkade vara det med en schajas skulle mot sig själv.
Den typen är sinn.
sin omedelbarhet, och sedan man dela dem som kunskap. » Medve- väl h i gjort att hon struntat i mannen Neej, jag tycker den där amanuens- övervunnit den känsla av indiskre- tandet belastas med massor av fak- och helt gått upp i sitt arbete, eftersom typen är förlegad.
Otidsenlig!
Mannen tion, man erfar vid läsningen av an- ta.
» Det när inte längre fram till han samtidigt ville framställa henne som betraktar sin 20-åriga yrkestjänst som en dras brev och dagböcker, fängslas vattenställena för att förnya sig.
en intellektuell typ!
Helt inkonsekvent aktningsvärd handling.
han är stolt.
Var- man av deras originalitet och inten- Människorna borde ha förmåga att gör han henne emellertid led vid arbetet.
för skulle inte kvinnan kunna känna lika- sitet.
koppla av det socialt-tekniska livs- Och låter emancipationen föra henne in dant?
Varför skall hon behöva tycka Dagbokens författarinna är en förloppet och njuta livets egen strål- en återvändsgränd, gör henne trött och att arbetet är en sån IivsoIycka!
Den ung kvinna i 30-årsåldern, en ut- ning som ett solbad. » Hugos brev fattig.
Varför inte i stället skildra hen- här amanuensen har kommit på fil plan präglad konstnärsnatur, som måste genomandas av en strålande livs- ne som en ärligt strävande medborgare, helt enkelt.
Om hon varit det minsta psy- » kasta en lasso kring den vilda hal- dyrkan och känsla av enhet med som känner sig lycklig över att fylla en kologikst intresserad skulle arbetet på sen, av varje händelse, varje in- livets innersta brusande källor av uppgift framställa henne som en sund biblioteket ha roat henne.
dar så mycket tryck, och samla dem till litterärt för- spontan kraft, spontan lycka.
Man kvinns som varken är särskilt över- eller människor kommo och gingo.
rådsmaterial.
Hon har, en stark kan icke läsa hans lovsånger till livet underlägsen mannen?
Varför skall hon - Asch.
jag lycker att författaren ge- känsla av sin egenart.
» Varför fin- utan att tänka på den engelske livs- nödvändigt behöva bli så förfärligt un- neraliserar en misslyckad typ.
Lydia ner jag aldrig någon, som är lik dyrkaren D.
H. Lawrence, vars derlig med en massa komplex och sånt Weilert representerar inte någon sann mig?
Ingen skapades i samma stund namn också flera gånger nämnes.
där?
kvinnotyp i den här pjäsen, för då skulle Då ett arbete av Lawrence, no-.
- Ja.
det är som förgjort, utbrast man säkert inte haft så svårt in komma att tona med mig.
Det är därför jag ljuder på en gäng av melodi och vellsamlingen England, my Eng- Eva.
Antingen ska vi sitta i köket med till klarhet med henne.
För mej kunde ensamhet som ett solo.
Egenart land, nyligen utkommit i svensk famnen full av ungar eller d ska vi bli hon gärna ha fått dimp.
ner från takter- och avskildhet har kommit på min översättning under titeln Du rörde rassen henne tragik grep inte ett lott.
Jag fångar min kunskap ur ett vid mig, skall jag beröra denna med spår!
Det är precis som om författaren element som ingen känner utom jag, några ord.
Av de däri förekomman- försökte inte komma ihåg och ville tagit sig en titt på dessa målade, slanka jag. » Hon leker djärvt och självs- de novellerna äro särskilt England, inte föreställa sig, hur tingen sett flickor och sin gått hem och konstruerat våldigt med orden och har ingen re- mitt England, Simson och Delila ut. » Han känner dem, och denna upp en typ utan att lära känna dem in- spekt för deras gamla » heliga, tungt samt Den blinde mannen karakteris- direkta kontakt med tingen skänker ifrån.
Tänk om vi skulle ta och författa hopsmidda sammanhang ..
Hon tiska för Lawrence.
I den först- honom efter hand allt rikare.
allt pjäser själva och börja förlöjliga ung- längtar efter innerlighet och ur- nämnda får man ett gott prov på mera förfinade förnimmelser av li- karlarna med alla deras komplex!
Herre- sprunglighet i stället för rutin och Lawrence ' s kärlek till naturen och vets skönhet.
gu ’ vilket stoff!
» Nutidens osunda herr- Lawrence, den fattige gruvarbeta- schabloner på alla områden.
Hennes förmåga att fånga dess liv och färg typ !.
Jag tror att kvinnan var bra myc- reflexioner röra icke blott kärleken i bilder av doftande, daggvåt frisk- resonen, som föddes 1885 och dog ket osundare förr.
Nu går hon i alla fall och konsten utan även andra Iivsom- het.
Bilderna av människorna äro i lungsjukdom 1930, anses för när- ut så att vinden får blåsa på henne!
räden.
När man läst boken, ser icke mindre levande: Winnifred, varande som en av dem, vilka Star- - Vad är det ni diskutera så inten- man hennes ansikte framför sig, sprudlande av livslust, kraftig, ener- kast påverkat modern litteratur och sivt?
Jag tyckte det var om en kvinna » med Skiftningar i stället för linjer », gisk.
strålande.
och hennes man Eg- livsåskådning.
I utlandet liksom som var gift och inb hade någon man ...?
oroligt som skuggorna kring öppen bert, med en stark och smidig kropp här i Sverige står hans namn i me- - Sch!
Ordning med frågorna.
men utan vilja, utan energi.
Deras delpunkten för intresse och diskus- - Siwertz söker i min tycke vrida eld.
Bokens huvudmotiv är skildringen äktenskap blir till slut en tragedi sion.
Hans produktion är av myc- tillbaka utvecklingen med ironi, återtog av hennes kärlek till en ung moder- Simson och Delila är en praktfull kel ojämnt värde och saknar icke den föregående talaren.
Han vilt tvinga nistisk diktare, Hugo L.
Han är dramatiskt laddad skildring av er sjukliga drag.
Nyligen har en stor oss tillbaka till köttgrytorna och 12- skildrad med utomordentligt liv.
gruvarbetare, som efter 15 är i Ame- monografi över honom utgivits av barnsystemet.
Jag tycker inte det är ett Middleton Murry, som en tid smack underligt att kvinnan strejkar mot Han skriver dikter, framblixtrande rika återvänder till sin hustru och John som ljusreklamer, han vill glömma vinner henne tillbaka efter våldsam var hans vän.
, Murry liksom mänga traditionerna.
Hon har sett för många som känt Lawrence, fram- offer på moderskapsaltaret andra, alla föregående böcker, alla förebil- kamp.
der, alla klassiska riktlinjer och ska- » Den blinde mannen.
skildrar en häller hans betydande och enaståen- - Ja, vidtog Amalia som nu äntligen pa något nytt - en dynamisk sym- man, som i kriget blir svårt sårad de personlighet och hans underbara, fått ordet, och d vill författaren mol foni i ord, som tolkar själva det mo- och återvänder hem blind.
Med flammande kärlek till allt levande.
slutet av pjäsen göra henne till en » van- derna livets väsen.
Han ger de utomordentligt suggestiv konst skild- Men Murry går också med en hän- lig.
kännande » kvinna, men var har han » gamla, nersuttna orden nya stål- ras nu, huruN han lever i en värld av synslöshet, som blivit mycket om- gjort av mannen som ' skulle åstadkom- fjädrar,.
Han lever intensivt, ge- mörker, genomflammad av kärlekens diskuterad, in på de sjuka dragen i ma detta hos henne?
Eftersom pjäsen nom varje por, som om han badade extas, tillsammans med hustrun.
Så hans själsliv.
skall vara en protest mot kvinnan utan Huru därmed än må vara, är det man, så skulle vät mannen ha varit den i liv.
Gentemot honom känner hon småningom märker han knappast obestridligt, att Lawrence tillfört lit- som omvänt henne.
I stället rusar han sig, som om hon » levde inkrupen un- längre, att han är blind.
Han äter- teraturen mänga friska värden, en vid upptäckten av att mannen har ett der huden i en vrå av kroppen ».
Han erövrar sin värld med känseln.
» Han stralande kärlek till livet och sam- barn blint iväg efter detta och mannen känsla med allt levande, en intensiv får fortfarande förbli ett bihang.
Det upplevelse av den animala, spontana kom mig- absolut att tänka på en gam- livskänsla; såsom ren lycka, och en mal tant som störtar iväg och skaffar förfining och intensifiering av sin- sig m hund.
nesintrycken, så att man förnimmer, — Skall en kvinna bli harmonisk utan rom poeten i Feberboken säger, man, yttrade Marianne vägande, så måste mannen som en andra fast punkt i till- » livets puls, som vibrerar och sjun- hon ha ett självständigt, klart intellekt varon.
DA skulle hon i n b länge be- under ens fingertoppar ».
för att kunna möta liven svårigheter och höva stå d blottställd när mannen svi- - - - - - -.
-, - - - ger själv avhjälpa dem.
Om kvinnan ned- l a d e litet av all den energi och de kost- nader hon nu slösar på infångandet av en karl, på ett yrke i stället, så bleve hon både oberoende och nöjd med sig själv Sen kunde hon ju följa mannens exem- pel och vid sidan av yrket ha motparten som ett känslopuls, ett medel att fullkom- harmonien, eller med andra ord ha na ker henne.
- En resolution antogs med endast ett par rösters lamt motstånd: » Förfat- tare som önskar få uppförd pjäs, vid nutidskvinnan ventileras, på svensk scen, vare skyldig.
att hellre söka uppmuntra än förödmjuka, hellre uppbygga än ned- riva. » Braathen.
" Kvinnan Hos sjömännen på Ekered.
Svenska kvinnors Vänsterförbund.
är stor “.
Tidevarvets medarbetare har gjort om hjärtat att intressera deltagarna Tideva besök ute på Ekered, för att för, är Nationernas förbund och Svenska Kvinnors Vänsterförbunds för denna tidnings läsare kunna be- dess uppgift och internationella rätta något om.
hur f r u Rut Adler spörsmål i allmänhet.
En hel del stu- Centralstyrelsemöte och Landsmöte ordnat det för de 20 arbetslösa sjö- diearbete har därför ägnats åt dessa äger rum I Stockholm lördagen den män, hon inbjudit till en 3 månaders saker.
Och när nu deltagarna få till 9 och söndagen den 10 januari 1932. kurs ute på sin gård.
De rent yttre uppgift att behandla det stoff de ar- Lokal blir Årsta, Smålandsgatan 20. der i den nyaste litteraturen.
Damen, konturerna av fru Adlers initiativ äro betat med, ha ett par av dessa upp- Det preliminära programmet upptar, redan kända, och ha gifter till ämne exempelvis: Natio- utom mötesförhandlingar, diskussio- som är frånstötande och lockande, kall förmodligen och het, glupsk och ändå tom, intelligent, väckt berättigat intresse.
nernas förbund, Mandatsystemet o. ner om gift kvinnas nationalitet samt självständig yrkeskvinna och samtidigt När jag med Rut Adler vid rat- s. v. Andra uppgifter ha att behand- omyndigas ställning till lösdrivarla- steril vampyr som längtar efter förloss- ten.
rullar landsvägen söder ut mot la direkta yrkesangelägenheter, t. ex. gen, med inledningsföredrag av ad- vokal Elisabeth Nilsson och fröken Ekered, passar jag på att få höra Sjömännens arbetsförmedling.
ning.
lite om hennes erfarenheter och hen- Det praktiska arbetet, som utgör Kerstin Hesselgren.
Vidare före- Jag har för min blygsamma del en an- nes planer.
Det är mig inte obekant, ett mellanslag mellan det teoretiska, komma diskussioner över aktuella nan önskan som bränner i mig efter n i. att hon länge drömt om, att göra har varit arbete som förorsakats av ckanomiska frågor, den ekonomiska tig läsning av säsongens nya romaner.
Ekered till en skola, ett studium, den gemensamma hushållningen, så- världskrisen, frihandel och jordfrå- Antagligen är den lika omöjlig i sitt där vuxna människor skulle kunna som tvätt, städning, vedhuggning, gan, diskussionen om den sistnämn- Elisabeth slag som Vagabondes, men önska t. "
få tid och arbetsro a n t a i tu med strykning, reparationsarbeten m. m. da inledes av fröken de problem livet föll i deras väg.
I köket regerar fröken Lunde med Tamm.
Fru Elin Wägner och fru man ju alltid Jag skulle vilja träffa en Så har denna förskräckliga kris kom- biträde av en kock, som av sjömans- Ellen Hagen tala Om avrustnings- författare som visste att kvinnor äro mit med dess massarbetslöshet, sam organisationen utskickats som hjälp.
konferensen i Genève och f r u Helga människor och fattat första stavelsen av i en hamnstad som Göteborg, för- Dessutom avdelas varje dag 3 man Sjöstrand inleda en samt diskussion fröken Greta o m medbor- Cardell de problem som den moderna tillvaron satt bl.
a. skaror av sjömän utan ar- som handräckning i kakel.
Han skulle icke bele och existensmöjligheter.
Önskan Deltagarna i kursen ha uttagits av garkänsla och intresse.
uppställer för dem.
Kvällen den 9 januari äger sam- att i en sådan situation kunna få ge Sjömansunionen och Eldareunionen smickra och idealisera, men han skulle ett handtag kan då ha förmälts med och bestå till lika delar av eldare och kväm rum p å Årsta för mötesdel- heller icke karrikera med särskild avsikt den underliggande djupare, att få däcksfolk, tillsammans 20 till anta- tagarna.
att få något att spotta på.
försöka med en skola.
Rut Adler let.
Just som v i är färdiga a t t gå ner Men om inte ett under inträffar lär bekräftar v i d förfrågan, att j a g är jag knappt få uppleva detta.
De yngre på rätt spår, och att just så har hen- till red.
Oljelunds lektion, kommer nes initiativ kommit till.
Hon får ett bud.
som man i en skola upp- författarna ge mig nämligen ingen an- dä, i utbyte mot den tjänst, hon byggd på frivilliga krafter måste ta ledning att vänta något sådant, tvärtom.
blivit i tillfälle alt göra, gengåvor med i takningen.
Red.
Oljelund h a r Nationaltemplarorden utger I år för De h i just upptäckt kvinnans sexualliv av erfarenhet, nödvändiga ifall idéen blivit forhindrad.
Nu gäller det att åttonde gången i samarbete med God- och äro från vettet över denna upptäckt.
om skolan på Ekered ska kunna för- finna något annat till det utsatta templarorden, Sveriges Blåbandsförening E n av kvällstidningar- och Nykterhetsorden Verdandi den för- Den verkar en smula dernier cri från i verkligas.
Gåvor och gengåvor be- klockslaget.
fästa vänskapen, säger ordspråket na innehöll referat av ett föredrag, träffliga uppslagsbok tar ideellt och so- fjol på oss andra, men det veta de icke.
och därmed avvärjes ju varje biton som kunde bli utgångspunkt för cialt arbete, vilken blivit känd och U P P Erik Asklund, som förresten är en be- av välgörenhet, som är främmande diskussion.
Det är ett föredrag hal- skattad som Nykterhetsfolkets Kalender.
gåvad ung man, kallar (lin roman av i för en radikal samhällsåskådning let a v red.
Sven Backlund inför Utom en utförlig och överskådlig avdel- höst Kvinnan är stor.
Den titeln kunde som Rut Adlers.
Malmö arbetarekommun och be- ning för svenska folkrörelser, fackliga.
Vi komma ut lagom till kaffedags handlande Det kapitalistiska syste- nykterhets- freds-, idrotts- och andra duga på flera av de unga författarnas böcker.
Kvinnan är stor, besvärande kl. 4 och vi bänka oss alla kring det met och den ekonomiska krisen.
sammanslutningar samt en del närings- stora kaffebordet i matsalen.
Efter Föredragshållaren ställde upp till be- och socialstatistik m. m.
innehåller ka- stor, för icke bara Asklund utan även kaffet kl. 5 skall red.
Stefan Oljelund svarande frågan om socialdemokra- Iendern flera aktuella artiklar särskilt Värnlund, Stolpe, Hammenhög.
Hon är fortsätta sin serie om Fackförenings- tien nu i en kris för det kapitalis- från nykterhets- och alkoholistlagstift- irriterande och svårskött, alltför lättvun- kunskap.
tiska är beredd att överta ningens områden.
Under rubriken Väg- i pausen mellan kaffet och före- produktionsmedlen för socialistisk rödjare skildras tre svenska gestalter, nen och alltför pockande, frestande och bråkig.
Hon börjar sitt erotiska liv för läsningen passar j a g på a11 få reda planhushållning.
Red.
Backlund be- Natanael Beskow av Gillis Hammar.
Fa- på litet om schema och arbetet i öv- svarade frågan nekande och motive- bian Månsson av Helmer Wahlund samt tidigt, håller i för flitigt, slutar för sent.
rigt.
Engelska intar en domineran- rade utförligt detta sitt svar.
Elin Wägner av Elisabeth Tamm.
De unga herrarna im rådlösa.
Det är de plats.
vilket ju passar utmärkt, V i samlas åter omkring det långa Priset för Nykterhetsfolkets Kalender sant att man blir i någon mån avväpnad när det gäller yrkesmän.
som ha till bordet i matsalen, som inom paren- är kr.
2:50 av Hammenhög och Värnlund för deras uppgift a t t befara världshaven.
Så ter sagt är sig lik, utom att porträtt barnsliga drömmars skull om den riktigt kommer läsning.
räkning och sven- och tavlor ha fatt ge vika för geo- Federativs förlag utger också i år ska ett p a r timmar vardera pr vecka.
grafiska kartor.
Fru Adler och en trettonde årgången sin väl redigerade fina fröken, höjd över vardagens lider- Läsningen utgöres av tidningsläs- av deltagarna dela upp artikeln emel- Arbetarkalender, vilken på c:a 300 sidor tiga fruntimmer, den stolta lyxkvinnan ning.
som oftast osökt ger Stoff till lan sig för högläsning.
Och så erbjuder ett mångsidigt och aktuellt in- som man måste bli direktör för att få diskussionsövningar.
Vidare uppta- tager meningsutbytet, som blir syn- ger schemat näringsgeografi och so- nerligen livligt och pågår till kvälls- äga.
I arbetsordningen in- mat kl. 7. skilda länder, olika artiklar om Va@- Men, men, när man är färdig med cialekonomi.
går även mötesteknik, fackförenings- Fru Adler och undertecknad stå boktraven och funderar på vad man läst, kunskap, socialism jämte lagfrågor på red.
Backlunds sida i diskussio- m. märker m i n ändå in författarnas en- och organisationsfrågor, med sär- nen medan övriga i meningsutbytet artiklar och biografier göra Arbetareka- formiga moderna kvinna gått en på ner- skild hänsyn tagen till sjöfolkets ar- deltagande hävda socialdemokratiens lendern 1932 till en värdefull uppslags- verna.
Så mycket sidor, så mycket ord betsförhållanden.
En läkare, d:r möjlighet och plikt att omedelbart och huvudbry och så liten aning om det Olof Jonsson, har ställt sig till för- överta produktionsmedlen.
Det slår är kr.
fagande för en synnerligen instruk- som en vådeld fram under diskus- sammanhang i vilket de enstaka kvin- tiv serie föreläsningar o m könsjuk- sionen, vilken fruktansvärd kraft- noödena äro insatta i en tillvaro som, domarna.
Författarinnan Elin Wäg- skada i samhällskroppen arbetslös- tansvärda upplevelse framskapat medan den hastigt förvandlas, ger allt ner har skildrat Gandhi och Indiens heten ar.
Här hjälper ingen argumentering mindre plats och uppgift åt kvinnorna.
frihetskamp.
Dessutom planerar » Om våra ledare icke våga t a här duger endast arbete och trygg- Mina unga herrar, ni ha mycket goda man, att om möjligt ta upp litet stats- risken.
låt oss skaffa o n andra le- het.
och kommunalkunskap, samt anord- dare », » Hur länge ska v i vänta? » ä Efter kvällsmat till kojningsdags huvuden och mycken ambition.
Men ni na en diskussion i nykterhetsfrågan.
» Vi kan inte uthärda längre », är man sysselsatt med förberedelse behöva vänja er av med föreställningen: Denna senare har en nykterhetsor- ger man.
Den som är utan arbete ju liderligare ju psykologiskare.
N i be- ganisation i trakten åtagit sig att känner let och s samhällets i g flyttad gemenskap, utanför utan enskild till morgondagens samvaro.
arbete Medan och vi sitta med havde lära er någon överblick, barmhär- arrangera.
några stycken i samspråk, går än särskilt de fördelar och det skydd det den ene än den andre fram till svarta tighet och mänsklighet.
Det är sant, in Vad som ligger fru Adler erbjuder.
Det är däri arbetslöshe- tavlan med sin anteckningsbok.
De En äldre kolleger, Strindberg o. s. v. tens samhällsfara ligger.
Den vän- icke alla i m föredömliga.
Del är också som skall författa, bör helst komma över skapliga samvaron, gemenskapen i är tydligen morgondagens läxa, som behöver prepareras.
sant att ni riskera att ute i i l stöta på den föreställning om kvinnorna, som d e studiearbete, den likartade miljön, En dag är till ända, som så mån- mycket provokanta och farliga exemplar vita ha om kineserna och kineserna om visserligen tillfällig, men för flertalet ga andra.
Ett stickprov ur en rad av kvinnokönet.
Men gör er besvär att de vita: att de i m precis likadana, lika deltagare sträckande sig snart två av dagar!
Lik alla andra, olik alla se er om i n smula.
Livet är rikt, det har främmande och omänskliga, den ena mil- månader bakåt i tiden, de äro makt- andra, det beror på hurudana ögon lösa, när det gäller att överbygga vi se med.
C-II.
många sidor, det bjuder p i oandliga va- jonen som den andra.
den klyfta, r o m arbetslöshetens fruk- riationer av kvinnor som av män.
Den Devinez.
I en förträfflig artikel har Vagabonde bekänt sin längtan att i levande li- vet få träffa åtminstone ett exemplar av den moderna kvinnan sådan hon uppträ- - Kalendrar.
därför systemet, - - arbetsmarknaden och redogörelser från sende, motortrafik Priset sä- samhäl- del i. "
2:50.
- - - sjöfart m.
