# ID: svediakorp-per3560
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1931
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 11,405
# sentences: 602
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDEVARVET N.
F:s Rådsmöte den 31 januari 1931 innehåller: En bävan över halvvakna sinnen.
I England har man kvar dödsstraffet.
I kraft av sin värdighet som system får denna sedvänja, mod rötter djupt i en förgången uppfattning, ta makten från Politiskt resebrev från Elin Wägner.
den enskilda människans avgörande och tvinga henne genom vilka lidanden som BERLIN gjor- att se en hel del helst.
Motloner.
de sig betryc- ungdom, interna- D i t händer visserligen att den en- En första rapport.
tionella studenter skilda människan gör revolt.
Ett stort ket och hysterien ögonblickligt för- i Genéve.
propagandaarbete har länge pågått i Eng- land för att samla de skingrade krafter- Tre dagsaktuella böcker nimbara.
Kanske Vad alla voro na till att kasta av sig oket.
Men syste- anmälda BY H.L.N.
borde den tunga spända på att få mets grepp om föreställningen är segt.
stämningen på veta var väl unge- Det berättas att bland de främsta i ar- fär det Tide- som betet för att dödsstraffet skall bibehållas skyndat den re- Stenarna s k o l a ropa varvet nyligen för- också varit kvinnor, som man annars sande att genast av Ada NiIsson.
älskar att förställa sig rom livets milda ta den bekväma, modade an räds- vårdare.
direkta vägen ner mötet skulle ge Medan meningarna svänga för och emot Orientens kvlnnor till Medelhavet.
I klarhet over, näm- har systemet sin gång.
I det stora kvin- Bokanmälning av Elsa Wilkens.
ligen hur makler- no fängelset utanför London äro avrätt- stället var det just na skulle stå sig ningar inte några ovanliga händelser.
T r e konstutställningar Straffet för barnamord ä r hängning.
Så- låga politiska v i d d e p r o v som dana avrättningar förekomma varje vec- av Lilly Arrhenius.
före Folkförbunds- de ställdes på vid ka.
Systemet pressar människorna under rådets samman- behandiingen av sin järntyngd och de foga sig.
Men vakt- träde som drev re- den tysk-polska personalen vid fängelset kan berätta om konflikten om tys- den outhärdliga beklämning som bemäk- senären ur sin tigar sig atmosfären genom de gång efter ka minoriteten i gång verkställda dödsdomarna.
Vördna- Polen cch frågan den för livet i fredstid är trots allt så om avrustnings- stark, att inte ens en prövad fångvakta- STADSFULL- biljett till Genéve.
konferensen, res hjärta står ut står med de sina vänteda- Samma impuls vid sitt senaste Under de se- garna och väntetimmarna innan ett liv hade l e t e t n hel skall utsläckas i förtid, med våld - vore sammanträde beslutat om en ny lin- naste månaderna det också ett fläckat och till synes för- j e ifråga om stadens arbetslöshets- massa niskor dit.
och särskilt efter felat liv.
politik.
Den hittillsvarande typen förberedande av- I dagarna har en kort notis gått ge- av nödhjälpsarbeten utbytes mot bekanta glasve- rustningskommis- nom den svenska pressen.
Den meddelar randan i sekreta- s. k. reservarbeten, vilka skola ut- sionens sista mö- att en ung mor i London blivit dömd till riatet v a r packad döden för mord på nio sitt månader gam- faras mot sådana löner som betalas i av folk.
Världs- te har oron varit la barn.
Kvinnan, som var skild från sin öppna marknaden.
För detta ändamål pressen hade sänt stor i världen, man, hide fyra barn förut och väntade skola de kommunala arbetena under- rykten ha gått ett femte.
Hon tog livet av det minsta, ungefär dubbelt sökas och fastställas för en tid av om allianser och därför att hon varken hade mat eller hus- 5 år.
Enligt .den utredning som flera journalister krigsförberedelser.
gav henne ingen föreligger komma omkring 329 re- än vanligt vid I denna tryckta stämning har den särskild jury ha sammanträtt.
bestående servarbetare om året att kunna få rådsmötena, och på ähörareplat- EDITH CAVELLS DÖD.
ekonomiska de- av endast kvinnor.
De hemställde till arbete för en tid av 6 månader, eller pressitionen ytterli- domaren a n få dödsdomen uppskjuten.
serna rådde träng- Efter etsning av J.F.
Willumsen.
om arbetstiden inskränkes till 3 må- tills det väntade barnet blivit fött.
Kan- sel.
Man var glad (Forts.å sid. 5), nader, 658 reservarbetare.
ske hoppade de vinna tid för att möj- ligen kunna få nåd för den fattiga mo- Detta principiellt.
viktiga beslut, dern.
ett steg i rätt riktning för alt kamma Ur den väldiga apparat, med amfiteat- upp ur nödhjälpsarbetenas träsk, fat- raliskt uppbyggda rättsalar, domare i röda kåpor, skådande folkhopar, tunga fängelsemurar, brott och straff, som sy- stemet sätter i gång för att lukta en fe- majoriteten befann sig även en hö- lande, stiger ibland som en väckande german.
Av Ada Nilsson.
ton från det mänskliga öde.
som där pär Allmänhetens oro frågar och tillfrigas.
Socialdemokraternas jordprogram?
Ledande artikel.
I det Vad har hänt?
STOCKHOLMS kurs och kom andra män- rum.Mannen debatt efter en långvarig och hetsig Stenarna skola hjälp.
ropa GANDHI HAR FRlGlVITS ef- Regeringens förslag till lag om de särskilt verksamma läkarna och Så länge som reglementeringen fanns i har fått brev från Norr- ter alt nära ett år ha setat vanartigt levnadssätt har överlämnats mänga, mänga andra.
kvar, och den fanns till 1918, var land till Götaland, från Ostkusten och fängslad i Poona, och med honom till lagrådet.
Låt oss med en gäng Vad är då skillnaden?
Och vari den » inskrivna » helyrkesprostitue- Västkusten, där man frågar: Hur kan nå- de övriga medlemmarna av allin- konstatera, a n det icke överensstäm- skiljer sig detta förslag till lösdri- rade kvinnan, om hon iakttog vissa got sådant ske diska kongressens verkställande ut- mer med de önskemål, som vad pro- varlagens omarbetning det femte polisföreskrifter, skyddad för lösdri- skott.
De frigivna ha efter detta rätt stitutionsföreteelsen beträffar för i ordningen inom loppet av tio år varlagen.
frågande: På vilka punkter äro vi här i att hålla sina möten igen.
icke länge sedan framfördes til so- från sim närmast föregående?
Reglementeringen avsåg ett skydd Sverige och var och en på sin plats lika Denna märkliga åtgärd av Mac cialministern av representanter för en Jag tänker endast på prostitutions- mot de smittosamma veneriska sjuk- blinda, lika fångna som den engelska ju- Donalds regering har framkallat häp- utbredd och enig kvinnoopinion, av företeelsen i detta sammanhang.
domarna och vi ha genom 1918 års ryn i sin pompösa rättssal?
nad i pressen.
Enligt Londontele- representanter för det sociala rädd- Vår ännu gällande lösdrivarlag av lag övergått till ett helt annat system grammen är man i politiska kretsar ningsarbetet med livslång erfaren- 1885 behandlar de prostituerade som för dessa sjukdomars bekämpande.
vridna i våra domslut och det betydelse- obenägen att ta ställning till hän- het bakom sig och av representan- om de ingen inkomst hade, alltså som Lösdrivarlagen har svart att släppa fulla som händer varje stund genom oss delsen.
som förefaller omotiverad ter för den för en gångs skull eniga lösdrivare med polisingripande och de prostituerade ur sikte.
Man an- och omkring oss Låt oss höra Edith Södergran i en dikt och vars följder inte kunna genom- sakkunskapen - de på detta områ- bortdömande till tvångsinternering.
(Forts.å sid.3) från krigsåren: VÄRLDEN BADAR I skådas.
BLOD ..
Det är lärorikt an iaktta den för- bryllande verkan på den åskådande världen av denna handling av förtro- Gud vill skapa ånyo.
Han vill omforma världen till ett klarare tecken.
ende från regeringens sida.
Därför gjordar han sig med ett bälte av Om Gandhi själv berättas att han (det finbladiga théet) blixtar, mottog underrätleloen med tystnad, d a r f ö r b ä r han en krona flammande av eftersom den bragtes honom på en taggar, måndag, som för honom är tystna- därför höljer han jorden i blindhet och PRODUCERAT ÄR I D E TROPISKA HÖGLÄNDERNA OCH natt.
dens dag.
Han har förklarat att den SAMMANSATT AV DE YNGSTA OCH SPÄDASTE SKOTTEN Därför skådar han grymt.
Hans skapare- passiva kampen måste fortsätta ända händer krama jorden med kraft.
Å THEBUSKEN tills Indien befriats från de påtyung- Vad han skapar vet ingen.
Men det går na lagarna och tills de politiska fån- som en bävan över halvvakna sinnen.
Det är som en garna släppts lösa under 1930 svindel inför avgrunders blick.
fängslades inte mindre än över 54,000 Innan jublande körer brista ut i en lov- fullbordan.
- - Man undrar om detta frågande bety- Endast de djupaste siareord kunna till SLOTTS THÉ - personer.
konsum gröna bilar med goda bullar sång är det tyst som går upp.
i skogen förrän solen CASAN.
ning vid arbetskonflikter.
Motionen avser sådana arbetare, i vilkas löne- villkor ingår fri bostad.
Motionä- D e n 31 j a n.
1931. rerna åberopa den utredning som so- cialstyrelsen låtit verkställa och som visar att omkring 70,000 familjeför- En första rapport.
sörjande arbetare äro beroende av Fjolårets motionsrekord i riksda- verkande medel för det inhemska arbetsgivaren, när det gäller deras gen - 314 stycken - har i år le- marknadsprisets förbättrande », skall digt slagits.
När tiden för väckan- kunna skänka trygghet och stabili- vräkning de av motioner till de ständiga Ut- tet.
innebär för d e anställda.
har arbets- Också sockerodlingen är ihåg skolten utgick i förra veckan före- givarens möjlighet att tillgripa den- kommen.
Till denna begär högern laga inte mindre än 362. na utväg vid konflikter inte sällan genom partimotioner i båda kam- sig vara en irriterande faktor.
Jordbrukshjälp i olika former.
rarna tullförhöjning med 8 öre pr visat när del gällt att föra underhandlin- I partimotioner i båda kamrarna kg.
Både ur principiell och stats- gar i tvisten till ett gott slut.
har högern begärt införande av hav- finansiell synpunkt anse motionä- å sin sida föreslår i parti- retull med 4 kr.
pr 100 kg., tullför- rerna att en statssubvention åt soc- motioner att den utredning som ' a- höjning på råg, vete och korn från kerodlingen vore betänklig.
Då &amp; om skydd för tredje man, d. V. S. 3.70 kr.
till 8 kr.
pr 100 kg.
samt emellertid en begränsning av socker- allmänheten, i arbetskonflikter skall Högerns jordbruksprogram skriver Sv.
Dagbl.
och räknar med höjning av tullarna på ärtor, bönor, tar sin till utvidgas till att omfatta åtgärder stolthet upp de förslag till hjälp åt mjöl, gryn och malt.
I motiverin- över huvud taget till arbets- och nä- jordbruket, som framställts i höger- gen framhålles hur bestämmelserna höjda tullar.
Motionärerna anse det ringsfrihetens skydd.
Motionärerna motioner.
Och de ära många!
För- om inmalningstvång, i stället för att nämligen rättvist att konsumenterna avse skydd mot strejk- och blockad- höjning av tullen å vete, råg och hjälpa.
blott skapat stor oreda på få bidraga något till täckande av de vakters terror, skydd mot övergrepp korn från kr.
3,70 pr 100 kg.
til 8 spannmålsmarknaden, en oreda och förluster sam drabba sockerbetsod- från organisationer inom näringsli- kr.
samt införande av en havretull ovisshet som en dag kan komma de larna.
Den prisförhöjning, som vet, skydd mot blockader, som vilja på 4 kr.
Höjning av tull å ärter, svenska spannmålsodlarna att stå tullökningen kommer att medföra, är tvinga arbetsgivare alt förmå sina bönor.
mjöl, gryn och malt.
För- fullkomligt oskyddade inför den ut- heller inte så farlig, om man betän- arbetare att organisera Sig.
Iängning av utförselbevisen.
Höj- Iändska konkurrensens omedelbara ker vilket billigt födoämne vi ha i Kommunisterna föreslå arbetsti- ning av sockertullen med 8 kr.
som faror.
Konsekvenserna av inmal- sockret!
Dessutom ha högermotionärerna dens begränsning till 7 timmar pr stöd åt sockerbetsodlingen m. m., ningstvånget kan knappast bli något m. m. Social-Demokraten svarar annat än långtgående statlig regle- i partimotioner hemställt att utför- med alt kalla detta demagogi och ring med minimipriser och statsmo- selbevisen för brödsäd måtte bibe- tungt eller hälsofarligt arbete före- bluff, och anser de föreslagna åtgär- nopol som yttersta följd försåvitt hållas till 1934.
Samma förslag har väckts av derna bottna i höstens landstingsval, man vill uppnå den önskvärda stad- slås gränsning resp. 6 som och också 36 timmar, bör gälla en be- far då bondeförbundet framgångsrikt gan på marknaden.
En tuiiförhöj- bondeförbundet.
Detta sträcker sig ungdom under aderton år.
tävlade med högern om jordbrukar- ning däremot, » ett sedan gammalt i i en annan partimotion så långt som nas gunst.
- Däremellan står rege- skilda länder prövat och organisk1 till förslaget att riksdagen skall ge Skolfrågor.
regeringen rätt att fastställa minimi- ringen, vars antydningar både i tron- Hrr Thelin och Björck i Kristian- talet och remissdebatten visar, att varaktigt välstånd ernas och heller pris på brödsäd och y r k a för övrigt den ämnar fullfölja inmalningstvån- ingen fred.
Icke Europas förenta på höjning av vissa frukt- och grön- stad motionera om rätt för k. m:t gets väg för spannmålsodlingen.
Det stater mot Amerikas eller tvärtom, sakstullar, höjning av polatistullen, att på ansökan från kommun i vissa är protektionismens väg och därtill utan alla stater enade i fri utveck- statsunderstöd på en 8-15 miljoner fall tillåta en omorganisation av I till gossrealskola.
ett tvångsingripande i den fria pro- ling och fritt utbyte!
Frihandeln är kr.
till mejerihanteringen samt im- samrealskola många mindre och medelstora stä- duktionen.
D Det väntas att inmal- säkerligen en ännu viktigare fråga portavgift på fodermedel.
der ha flickorna genom den kommu- ningstvånget skall utsträckas att om- för världsfreden än den s. k. nedrust- Arbetslöshetsförsäkring och nala flickskolan tillräckliga möjlig- fatta även havren.
Och om regerin- ningen.
Blir frihandel genomförd, arbetsförmedling.
heter att få högre undervisning, anse gen även kan Sträcka sig till någon följer ned- eller avrustningen.
Socialdemokraterna begära i par- förhöjning av tullarna, vet man inte Då spörsmålet om ökade tullar ses timotion arbetslöshetsförsäkring för motionärerna.
Del är därför onö- än.
Till sockerhelsadlingens hjälp i det större sammanhang, som det var och en, som fyllt 1 6 men inte digt alt kosta på dem tillträde också följer den subventionslinjen.
rätteligen bör, kan man inte godtaga 67 år och som mot avlöning är an- till realskolans båda linjer och det Sådan är partiernas stäiining till protektionismen som en tillfällig ställd för arbetsgivares räkning i in- skulle medföra ganska betydande jordbrukarna.
Det är i sanning be- nödhjälpsåtgärd.
Den måste i varje dustriell eller annan rörelse.
Motio- besparingar om dessa stode öppna drövligt.
Visserligen har högern rätt form betraktas som ett utslag för del nen avser dock endast ett principut- endast för gossar.
Hrr Pålsson i Anderslöv, Jonsson i att tullar är ett gammalt beprövat samhälle, som bygger och vill bygga talande i frågan medel, som visat sig kunna höja pri- på väldet.
När del därtill har visat Kommunisterna hemställa i grupp- i Eskilstuna och Andersson i Ovan- serna, och det är så tillvida att före- sig vara ett så dåligt botemedel mot motioner om ett anslag på 100 mil- myra finna även utgifterna för de draga framför inmalningstvånget, att det onda, som det skall avvända, bor- joner kronor till arbetslöshetens be- kommunala flickskolorna oroväckan- de Stora och föreslå därför dels man vet, vad del är.
Och del drar de högerns s. k.
» jordprogram » vid kämpande.
inte med sig den olust och dåliga denna riksdag inte vara så lockande.
H r Mogård m. fl.
frambär en strängare villkor far deras upprät- moral som kristidstving och kris- Det bör helt enkelt inte kunna ifrå- motion om extra förslagsanslag på tande, dels strängare bestämmelser tidsspioneri ovillkorligen medför.
gakomma.
Däremot är det en ljus- sammanlagt 950,000 kr.
till olika angående uppdelning i parallellklas- Men det är ett medel, som visat sig punkt, att den svenska socialdemo- slag av yrkes- och folkhögskolor ser etc.
Fröken Hesselgren och hr Oscar höja priserna i allmänhet och inte kratin så helt och oförfalskat går in samt stipendier som ett led i arbe- gagna annat än ett fåtal större pro- för frihandel, det länder partiet till tet mot ungdomens arbetslöshet.
Hr Olsson begära 8,000 kr.
till under- ducenter.
Visserligen kan socialde- s~,,, heder.
Nu väntar man dock, Sigfrid Hansson och hr S a n d l e r åt Anna-skolan, hr Norman m. föreslå ett anslag på 3.000 kr.
mokralerna ha rätt i att säga att hö- och har rätt att vänta, på socialde- hemställa om ökade stipendier åt gerns jordbrukspolitik ar påverkad mokraternas jordprogram.
Och när elever vid folkhögskolor.
Ordinarie till anordnande av esperantokurser för lärare, etc. av taktiska synpunkter.
Men vad det kommer, låt oss hoppas, alt det anslaget som nu utgår med 290,000 har socialdemokraterna för ett jord- tar sikte på jordfrågan, samhällets kr.
föreslås höjt till 410,000 kr.
Det M o t i o n e r. bostadsförhållanden.
som Socialdemokra- ternas jord- Högern program.
- beklaglig man - synnerligen arbetare, som äro anställda i särskilt i - - fl.
program att sätta i stället?
Därom och brukarnas förhållande till jor- påpekas, att ett stort antal av de hör man intet.
Och regeringens för- den.
Om ej, gir jordbruket sin un- elever som åtnjuta stipendier äro ar- sök alt finna ett sätt.
som skulle dergång till mötes.
- verka som tullar och skulle vinna jordbrukarna, men kunde kallar nä- got annat, ha i båda avseenden visat sig fruktlösa.
Tidevarvet presenterade i sitt förra nummer e n bild av Europas tullmu- rar.
Man kan aldrig nog djupt få in- om präglat, vad den har att säga det vanvett och den fara, som ligger i protektionismen, i tullsystemet.
Det talas Om huruvida den nuvarande de- till den 1 febr.
upp- pressionen skall bli av Iängre eller skjutna årsmöte å kortare varaktighet när krisen Strömsborg kl. 13. skall vara över!
Det finns antagligen två vägar att komma ur den, krig eller I stället för gymna- frihandel.
Det visade sig på tullkon- stikdirektör Ingrid ferensen i Genève, hur krampaktigt Fischer, som av både Europa och Amerika höll fast vid sina tullmurar.
Och detta visade, sjukdom blivit förs hur liten fredsvilja del egentligen hindrad närvara, t a - lar dr. Ada Nilsson finns.
Där ligger den allra mör- kaste sidan av tidens nödläge.
Utan om Kvinnlig skol- fri handel mellan folken kan intet idrott.
Erinras - - S. hetslösa unga arbetare, som begagna sin nödtvungna fritid till deltagande i en folkhögskolekurs.
Vidare anhålles om utredning an- gående möjligheterna till förbättrad arbetsförmedling för ungdom över För och emot fredsupplysning.
Högern yrkar avslag på regerin- gens förslag om 32,000 kr.
till upp- lysningsarbete för freden.
H r Väst- berg däremot önskar anslaget höjt till 35,000 kr.
av vilka 25,000 böra tilldelas Informationsbyrån för freds- frågor och resten utdelas som sti- aderton år på sådana platser, där pendier.
Och hr Lindhagen föreslår den offentliga arbetsförmedlingen ännu inte falt en fullgod organisa- utgå m e d samma belopp s o m till den frivilliga skytterö- problem och anslaget relsen d. v. s. med 470,000 kr.
enligt regeringens förslag.
Om detta arbetstidens.
Socialdemokraterna motionera om avslås begär h r Lindhagen i varje utredning angående skydd mol vräk- fall 100,000 kr.
till fredsarbetet.
K.
C. F. K:s Arbetskonflikternas måtte - S Ö D E R M A N L A N D S ENSKILDA BANK Solidarisk Bank.
Grundad 1865.
DEPOSITIONS KAPITAL- &amp; SPARKASSERÄKNING mot högsta gällande ränta.
&amp;
Tre dagsaktuella Alm: Indiens kamp för sin frihet.
Lindblads.
2: kr.
Herbert Tingsten: Frän parlamen- tarism till diktatur.
Natur och Kultur.
5: 75 kr.
Theo Findahl: Ryssland i dan.
Ge- Sigfrid - bens 6: 75 kr.
.
Man frågar böcker.
la » och tämligen sympatiska, flyttat in på de stora tidningarnas första sidor eller under strecket.
Emellertid ville jag för ögonblic- ket hänvisa till de trenne ovannämn- da böcker, som alla kom ut förliden höst.
De äger också alla tre den STENARNA SKOLA ROPA.
(Forts. fr. sid.
1.)
Hur är nu upplagan av 1931) beskådande Man föreslog i stället hjälputskott förebråelser genom att i fråga om in- gripande mot det sedeslösa levernet eller skyddsnämnder, Förre socialministern följe i 1930 bort huvudvillkoret: » undandrager års proposition 1929 års princip.
Men sig att efter förmåga ärligen försörja i stället för det litet tvivelaktiga ut- sig ».
Vanart föreligger sålunda he- av sam- ter det » jämväl då någon som fyllt ska förslaget.
Atgärderna vändes trycket, » sedeslöst leverne hällskadlig art » framkom ordet van.
är hemfallen åt otuktigt leverne på så sätt även mot de s. k. halvyr- kesprostituerade, vilket skulle i prak- art.Polisen trollades även tillbaka och i tillfälliga förbindelser och därjäm- lägger nu förbättrings- och rädd- ningssynpunkt och i viss mån sam- hällsskydd mot dem som » vanemäs- sigt bereda sig inkomst genom otukt », som det hette i det von Koch- ta 18 år stora förtjänsten att de bringar hän- delserna eller skildringen ända upp till det sista halvåret.
Detta är väl- den egentliga förtjänsten med norr- mannen Theo Findahls » glimtar » » Ryssland i dag ».
- vi ha ju i svenskt original en bok med min- dre sidantal men ojämförligt mycket grundligare och mera upplysande tiken ha lett till rena orimligheter.
I den odisputabla fördel som förslaget te » till otukt förleder ungdom, åstad- 1929 års förslag lämnades den eko- hade, att åldersgruppen 1 8 till 21 år kommer fara för förledande.
väcker nomiska synpunkten.
Endast om del förlades under barnavårdsnämnden, anstöt eller stör grannar ' sedeslösa levernet hotade att göra omintetgjordes av att ingripanandet Här ha vi sålunda likhet mellan en människa oförmögen till » hederlig skulle ske efter vanartslagen vis- fattig och rik.
likhet mellan man och självförsörjning » borde samhället in- serligen » oavsett om de ärligen för- kvinna.
Här är icke en könslag, här gripa mot vad man kallade » sedes- sörjde sig eller inte » - — inte efter är icke en klasslag.
är månne fascismen blott ett kramp- saren genom Findahls personliga » påföljden »?
- Jo, ärendets Liver- lämnande till ännu en nytt organ, sig, hur historien på vår jord för närvarande ter sig för Vilken en genomskådande blick.
innebörd och väsentlig kraft de väl.
diga rörelser som pressar sig fram upp mot varandra, och häver sig egentligen besitter.
Om den kapi- talistiska världsepoken verkligen, liksom en gång den feodala, står vid sitt slut, om den bankrutt den lidit genom världskriget och den därpå följande krisen är definitiv.
Och är det så kommunismen som skall bli dess arvtagare, därför att den djär- vast dragit facit ur det som betin- gar det nya tidsskedet: världsenhe- från - löshet av samhällsskadlig art » barnavårdslagen.
Alltså den rike mannen väcker Båda förslagen sökte avkoppla 1930 års förslag kunde ej gå fritt sina grannar, genom oljud med gram- innehåll: J.
T. Arnes Det moderna polisen frdn handhavandet av sam- frdn beskyllningen klasslag, könslag, mofon och flickor.
Icke endast des- Ryssland (N. och K.
1928, 5: —).
hällets ingripande på detta område.
och uteslöt ej heller polisgodtycket.
sa utan även den rike mannen kallas Findahls bok har ingen pretention inför skyddsnämnden.
Enligt lagens att vara annat än glimtar, den har § 19 » skall nämnden tillhålla den Ingen historik eller gör försök att felande att föra ett ordentligt liv samt tolka den ideologi.
som ligger bakom allvarligt erinra om de påföljder, som i annat fall,,. » eller växer fram med den ryska re- volutionen Men vad Arnes bok ej En rörande lika behandling.
Men ten och medvetandet om kraften i en kunde ge, och som däremot når lä- kollektiv viljeyttring, I vad mån det finns ett men.
T y vari består erfarenheter så sent som våren 1930. är en fläkt från andan och tempot i det tredje skedet av den ryska revo- lutionen — femårsplanens skede.
(För femårsplanens innebörd redo- gjordes i Tidevarvet n:r 8 1.
1930.
Även hänvisas till en mycket målan- de artikelserie som nu löper i D.
N. innehär väl den indiska frihetsrörel- av amerikanen t ~ Knickerbocker.)
.
se "?
Som förnekat industrialismens,.
välståndets och mekaniseringens väl- Docenten Herbert Tingstens bok signelser, som - genom Gandhis mun — formulerat sin misstro till » Från parlamentarism till diktatur.
våldet så skarpt som att » våld är ger en synnerligen god framställning självmord » som — också i Gandhis av fascismens både för- och utveck- person — hoppas att den vapenlösa lingshistoria samt nu gällande struk- kampen måtte bli långvarig, efter- tur och därtill av den teori och ideo- aktigt och därför dödfött försök att översätta den nya världrepokens lö- sen i gamla formler och gamla ideal, nämligen nationaliststatens och en på yttre tryck beroende konfliktfri arbetssamverkan.
och gentemot allt detta — vad del s. k. Vårdnadskollegiet, som har tvångsåtgärderna i sin hand.
Men som dess betydelse består i och dess logi som kommit till användning och seger beror på om den under tiden Utformats under denna utveckling.
skall kunna uppfostra ett individuellt En sådan framställning har förut självmerdvetande, sådant som blott saknats på svenska.
och det är med kan framgå modigt lidande.
tacksamhet nian mattar en så Iättläst Alltså, här är motsatsen tycks ilet, och Innehållsrik bok även med vilken också till allt vad som i politiskt avseende litteraturförteckning förut prövats och nu annorstädes rekommenderas till del allra bästa.
prövas på jorden.
Dock vem vet hyllas med anledning av hennes sextioårsdag av kolonisternas — kanske ser ett genomskådande Så har vi » Indien i kamp för sin äldste herr Alfons Holm.
öga att det väsentliga exempelvis i frihets den lilla 2-kronorsboken E N FÖRSTA MA] 1930 beslöt Tidevarvet visserligen att Icke kommu- på 128 sidor av missionären Sigfrid den stora vidare uppmärksamma 60-årsdagar, eftersom dessa ju in- nismen, är just den uppfostran som Alm.
Man är frestad säga att den falla under en människas arbetsålder och lngalunda betecknar en lidande och hängivenhet i idéernas tar priset, fast här är ju inte fråga tjänst, i den mån sådant verkligen om någon jämförelse.
Men ända avslutad arbetsdag Dien i den hyllning från koIoniträdgårdarnas folk till fröken gives, i all hemlighet ger de enskilda frdn omslaget i den indiska natio- ANNA ÅBERGSSON, som här ovan är förevigad.
deltager Tide- människosjälarna, vars existens kan- nella flaggans färger och Gandhi- varvet med vördnad och erkänsla.
ske förnekas!
förklaringen därtill strax under inne- Även med insikt om att ett ge- hållsförteckningen ger den allt och nomskådande öga knappast kan just vad man önskar av en sådan vad man får.
Och dock är kanske framlagt som resultatet av Runda- ägas av någon människa som lever liten handbok, som bokstavligen bor- det allra bästa belysningen av bords-konferensen skall kunna anta-,, ~ — - - - motsatsrörelsen D Gandhis person och betydelse i del hela.
Framställningen går ända fram till vicekonungens underhandlingar med den fångne Gandhi och de an- överlämnandet till detta organ kan endast ske » där den felande undan- drager sig att efter förmmåga ärligen försörja sig » eller » till följd av hans leverne uppenbar fara är för handen att han icke kommer att efter för- måga ärligen försörja sig ..
Delta kallas nu likhet inför lagen.
Av motiveringen framgår dock med all tydlighet alt så ingalunda är me- ningen vad tvångsåtgärderna beträf- far.
Och så stå vi där igen.
Felet är, att lagstiftarna alltjämt laborerar med de gamla b e g r e p p helyrkes- och halvyrkesprostituerade de, som det dels gällde att rädda, dels att oskadliggöra.
Prostitutio- nen är ett ont, som man ej kan av- skaffa, har det sagts i alla tider, ja, ett nödvändigt ont, har man även sagt.
Det gällde alt skydda sig för det värsta och rädda vad som räd- das kunde.
Problemställningen är föråldrad.
Den ändring som prosti- tutionsföreteelsen undergått under det Senaste drtiondet visar detta till- fullo.
Det gäller i vår tid att leda ungdomen i n i sunda former för köns- livet.
Det gäller att.
begagna den tid till ingripande som naturen själv anvisar.
Vi vet nu för mycket om personlighetens daning för att god- taga 18-årsgränsen såsom avslutning på utvecklingsperioden.
Ty även här har en ändring skett under tidernas gas av de indiska nationalisterna får sin skarpa belysning av de absoluta lopp, krav som genom Gandhi fixerades Det kan synas lönlöst att gång just under dessa underhandlingar: på gång framhålla samrna sypunk- en nationell styrelse med full kon- ter.
Man kan sluta sina öron till, vi kunna tystna.
Men stenarna skola världshändelser.
Det ar ju också psykologiska innebörd, belysning av dra ledarna i augusti-september troll över såväl försvarskrafterna uppseendeväckande hur t. ex. skild- Runda-bords-konferensen - allt 1930.
Omöjligheten att del som som allt det ekonomiska, då ropa.
H.
L.
H. Ada Nilsson.
ringar frdn Sovjetunionen, » neutra- detta är ju vad man önskar sig och Englands premiärminister i dagarna mitt i dessa rörelsers virvel och kanske blott i deras allra första be- gynnelse — går nog ändå lite var med en önskan att kunna begripa så mycket som möjligt av vår dags — de kunna komma i var mans hand Och bli läst och förstådd Fakta, siffror, historik, redogörelse för re- ligionernas ställning, för skattevä- sendet och för Simon-rapportens
Orientens kvinnor.
Stölden.
Barnstudie av Eugenie Beskow.
mest anlitade Karin Johnsson är en före- vill fastna läsaren i halsen och man Britt och Inga gingo till handelsboden boktyckerier står tagsam dam.
Inte vem som helat börjar undra, h u r denna hjälpverk- för att köpa blyertspennor.
Det fanns &amp; skulle ha lust och mod att ge sig samhet egentligen sköts.
Författa- sådana härligt stora blyertspennor hos fortfarande bland på biltur i den syriska öknen och då ren borde mera betonat, att Cam- handelsman Selinder för bara tio öre de främsta vägen befinnes spärrad för utlän- pen är ett genomgångsstadium för stycket.
ningar till Bagdad, taga luftvägen till något bättre, nämligen de åkerbruks- i Babylon och Nineve bara for nö- kolonier, som Karen Jeppe i mån av kvickt fram till handelsboden.
De voro prispolitik, jet att ha trampat dessa historiska tillgångar upprättar ute i Synen p å mycket bekanta med handelsmannen, för kort leveranstid och g e d i g e t marker under ett par timmars tid.
de ställen som lämpa s i g därför och de handlade alla sina förnödenheter hos utförande garanteras våra kunder.
honom, blyertspennor, kritor, glansbilder Inte vem som helst skulle våga ge där efter en ringa pekuniär hjälp en sig in i beduinbyarna och blanda s i g armenisk familj för all framtid själv att i det orientaliska sällskapslivet bland kan försörja sig.
Således en prak- Vad får det lov att vara i dag?
uteslutande män, vilka bjuda på tisk hjälp till självhjälp och ett sätt frågade herr Selinder artigt.
kaffe, snus och brännvin och gara a l l skaffa det olyckliga landsflykti- - En blyertspenna av den stora gula mer eller mindre förtäckta förslag g a armeniska folket ett nytt fäder- sorten, sade Britt.
Herr Selinder letade fram en penna av Men rätt som det var på eftermidda- Fbi all del, sade herr Selinder och till den främmande damen att in- nesland.
*) den rätta sorten ur sitt stora pennför- lade pennan till de andra i lådan.
gen då Lovisa satt med Augusta och Också beskrivningen på de arme- råd vecklade in den i brunt omslagspap- Det var inte riktigt klart vad han me- drack kaffe i jungfrukammaren så sade taga en plats i deras harem.
Men fru Johnsson har gjort allt detta och niska barnen är beklämmande.
De per och överräckte den till Britt.
- Får nade med » för all del ».
Men saken var Lovisa: berättar nu om sina äventyr i en bok, äro ofta psykiskt defekta.
blinda och det inte Iov att vara något mer?
i alla fall i ordning nu och flickorna kom- - Om jag kunde begripa var mina Jo, var snäll och ge mig en likadan mo slutligen riktigt hem med var sin slantar, som jag hade i glasasken, tatt som hon kallat » Bland haremsdamer sjuka.
Författaren är övertygad an vägen!
och schejkers.
Titeln överensstäm- » de ej äro mycket att räkna på för Selinder på nytt ut en pen- blyertspenna.
Senare sade Britt i n det kanske inte Hjärtat hoppade till i bröstet på Inga, mer otvivelaktigt med farfattarens framtiden ..
Enligt andra ögonvitt- na ur sitt stora förråd lyckliga herr båda varit pennorna, stöld om för Inga Selinder hade hade behållit ju sydde där hon sig stod fort i dörröppningen, undan.
för att och inte hon Lo- romantiska sinnelag, men har en bi- nens uppgift tycks detta vara en Selinder som hade en sådan massa pen- hade och virade in den nätt och om- skänkt henne den ena.
Men det var så visa i alla fall skulle kunna varsna nå- smak av dålig film, som måste miss- omotiverat pessimistisk syn på sa- nor!
sorgsfullt.
got av onda gärningars märken i hennes kreditera den i allvarliga läsares ken.
Barnen äro enligt dessas ut- n e g o adjö dags säga kinkigt att all- ansikte.- Hon såg i en blink vilken för- ögon.
Det är synd ty boken är icke sago intelligenta och energiska, så blott välskriven, underhållande, del- att de redan som hell små åtaga sig blyertspennorna.
På hemvägen var det tid kunna avgöra vad rom var stöld eller skräckligt stor synd hon hade begått med an stötte ta fallfrukt man ti var l en förstås grer stölden.
tog en och Det satte var en för i fängelse.
sådant som Och polis den vis spännande.
den har mycket att ge arbeten, som kunna hjälpa till att för- mera uppförs- än nerförsbackar, men inte.
T. ex. Och en vetgirig läsare, som önskar en in- sörja familjen.
M a n k a n få se en föret var bra och de turade om att dra inte stöld.
varandra.
Blyertspennorna höllo de for- så där kom mera fallfrukt så var det väl gången kläderna då ur klockarens kläppa-Johanna trädgård stal så tvätt- sade blick i armeniernas och arabernas liten åttaåring sitta hela dagen och siktigt Plötsligt upptäckte Inga till sin inte det heller.
Men att ta äpplen Lovisa, att tjuvar inte kommer till him- knyta på en matta utan att låta sig förfäran att hon höll i en tom pappers- på träna, det var stöld, sade Britt.
hemliv och karaktär.
len.
Fast inte var det väl troligt all man Två saker har särskilt intresserat lockas av leken runt om.
Att sär- tuta - pennan hade slunkit ur.
De vän- En gång, någon vecka efter blyerts- dömdes till helvetet för bara tjuguåtta Karin Johnsson: det armeniska fol- skilt ögonsjukdomar härja i de ar- de om och letade i snön ända fram till pennshandeln var Inga en tjuv en hel öre!
Och för resten så sade Britt att kets tiden och de arabiska kvinnor- meniska barnens leder är något, som handelsboden.
Det var så klart att man lång dag, och det var hemskt farligt och det var vidskepelse att tro på helvetet, inga bildade mänskor nu för tiden trodde nas hemliv.
Hon har försökt a t t de dela med alla orientens barn och inte ville betala för en blyertspenna som spännande.
man inte hade.
det måste herr Selinder Lovisa hade några kopparslantar i en på helvetet.
finna den egentliga orsaken till ar- härleder sig från de överallt rådan- glasask på sin byrå, idel ett- och två- Inga gick in i barnkammaren och satte meniernas sorgliga öde att utdrivas de ohygieniska förhållandena, insek- steg in i boden och side förtroen- öringar.
En d i g stal Inga slantarna och sig i mörkret och funderade.
Det var defullt till herr Slinder: » Jag har tappat gömde dem i en liten blå ask som det plötsligt inte intressant längre att vara från sina byar och sin bärgning i ter och smuts.
varit chokladpraliner i.
Hon räknade slan- en tjuv.
För resten hade hon inte tänkt T u r k i e t Armeniernas långvariga Aleppo är utgångspunkten för Ka- min blyertspenna. » det var tjuguåtta öre - och behålla stjälpengarna över natten, för det betryckta ställning i Turkiet är ju rin Johnssons resor åt olika håll och Herr Selinder smålog och tog fram än- tarna nu en penna, på pricken lik den tappade.
smög sig till att betrakta dem allt emel- ar förstås otryggt att sova med stjälsa- väl bekant.
Den utlöste vid krigs- det är tydligen med tillhjälp av Ka- inte mer pengar med mig.
lanåt under dagens lopp - det kändes ker i rummet, och det var så klart att utbrottet 1914 ett uppbåd av ar- ren Jeppes vidsträckta relationer rätt besynnerligt att vara en tjuv, nära- hon aldrig skulle velat köpa något för på en sån tjuv, som bröt sig in i främ- stjälpengarna.
meniska frivilliga man talar om inom Syrien, Som hon blir i stånd att Herr Selinder nickade förstående.
Så fort hon kom åt smög hon sig in ett antal linda upp till 150,000 man göra Sina bilresor kors och tvärs och Flickorna drogo åter på hemväg med mande hus och stal silver och guld.
vilka Ställde sig på ententens även sin flygtur till Babylon.
Hon kälkarna.
men, du store!
de hade hunnit Lärarinnan hade sagt under en kris- i jungfrukammaren och lade tillbaka stan- sida mot sina lagliga herrar lur- styr därefter kosan till Jerusalem och i sista gången karna.
Med anledning av detta på- har lyckan att träffa på en muham- som låg mitt på vägen.
Inga smög sig den ’ dagen otaliga gånger som Inga var en tjuv.
Det var så klart att hon måste ge till spegeln och granskade sitt ansikte.
bjöd den turkiska regeringen att de medansk prins, Munif El-Husseini, armeniska byarnas befolkning till som i egenskap av redaktör för en igen den ena pennan till herr Selinder.
men hon kunde inte upptäcka någon slags sista man skulle drivas ut ur landet, arabisk tidning, blir intresserad av - De vände om igen mot handelsboden, förändring däri - ögonen voro precis men nu i litet raskare tempo.
för den lika blå och klara som vanligt, munnen Långa sorgliga tåg av gubbar, kvin- den svenska tidningskorresponden- här blyertspennshandeln började verkligen trutande och kinderna rosiga - så det var nor och barn drevos p å detta sätt ten och ledsagar henne både till dra ut litet på tiden.
kanske litet överdrivet del där med mär- Inga kom inrusande i handelsboden och kena.
Och ingen i hela huset betraktade Ut i den syriska öknen där flertalet moskéer och muhammedanska hem, gingo sin död till mötes och ett få- eljest oåtkomliga för västerlänningar, räckte harr Selinder den ena pennan.
henne misstänksamt forskande.
Inte ens Jag hittade den igen, sade hon and- Britt tycktes misstänka att hon blivit en tal räddades genom att upptagas av Ännu en gång blir hennes roman- tjuv.
fådd.
arabbyarnas befolkning.
Bland tiska förhandsuppfattning av ha- M muhammedaner intaga de dock remslivet djupt skakad.
De muham- en ställning som är likställd med medanska hemmen äro så instängda att en enda dag i Achmeds hus gjort författarens och hennes tant Augus- slaveri och krafter äro i rörelse för och enformiga, att hon nätt och jämnt mig många år äldre. » tas turistäventyr i Jerusalem och att på nytt samla det förskingrade uthärdar att vara gäst där för någ- tillfällen beröres den Kairo, men ändå ge de ej mycket Vid flera folket.
ra dagar.
arabiska kvinnans ställning.
Hon behållning utöver ett gott skratt.
In- Detta arbete är koncentrerat till » Livet gick sin enformiga cirkel- lever sitt lugna liv bakom slöjan, tressantare är givetvis att följa för- staden Aleppo och den som framför gång », berättar hon.
» regelrätt som hemma eller på shopping på gator- fattaren, när han ensam och modig allt har hedern av detta hjälparbete ett väl justerat urverk.
Klockan sex na.
Hon deltager aldrig i umgän- strövar omkring i det arabiska folk- är den där verksamma danska mär- steg man upp och tog en promenad gesliv eller offentliga nöjen.
Bio- vimlet och avlyssnar samtal ur fol- keskvinnan Karen Jeppe.
Förfat- i parken.
Klockan åtta serverades grafer och teatrar äro blott för män.
kets mun.
E n situationsbild frän taren beskriver flyktinglägret Cam- den första frukosten.
Därefter fick I allmänhet längtar hon ej efter nå- friluftsteatern utanför Jerusalem till- pen utanför Aleppo, där man med man göra vad man ville till lunch- gon annan existens, och de muham- hör något som man aldrig glömmer. '
minsta möjliga utgift söker bereda dags - klockan ett men det an- medanska männen anse med rätta, Hon är vänlig och hjälpsam mot den tak över huvudet åt dem, som kom- sågs mest passande, att man till- att de västerländska äktenskapen arabiska omgivningen och hennes ma från alla häll och aldrig bli av- bragte tiden i en stor salong med med sina många skilsmässor äro un- vänlighet missbrukas också med be- visade av brist på plats.
För när- röda schaggmöbler, där evig skym- gefär samma sak ro,,, deras mång- sked.
När till slut efter tusen och varande finnas där 17,000 armenier.
ning rådde.
E n dag besökte j a g ett gifte.
» Hela skillnaden är att våra ett äventyr den snälla prins Munif M a n får tränga ihop sig och hygie- friluftsbad i närheten, men det togs f. d. hustrur stanna kvar i hemmet kommer och hämtar författarinnan nen är ej den bästa beskrivningen inte väl UPP.
Efter lunchen for och försörjas där », säger en av dem.
måste hon lova att aldrig mer upp- paschan till Beirut och damerna be- Mannen intresserar sig blott för den föra sig så » opassande ».
Prins Mu- gåvo sig till den röda salongen.
Där sista hustrun.
Det är med henne och nif är till slut den ende person, som Heinz sutto de och snattrade med varan- hennes barn han lever sitt hemliv.
behåller den romantiska glorian av dra eller tego, ända tills husets her- D e » f.
d. » leva för sig i var sin vå- underbart Österland.
M a n förstår re vände tillbaka klockan sju, då ning och h a sin bärgning men an- att boken tillägnats honom.
Sparris-puré Grön ärtsoppa middagen avåts.
Timmarna kröpo nars intet gemensamt med husets Elsa Wilkens.
långsamt fram och det förvånade m i g herre.
Karin Johnsson: Bland haremsda- Cellery Soppa icke mer, att den österländska kvin- Spexartat roliga äro kapitlen om mer och schejker.
Bonniers 9,50. nan åldras hastigt.
Själv tyckte j a g Maja-Soppa *) En sådan åkerbrukskoloni linnes Tomat-Soppa upprättad med uteslutande svenska pen- Kar.
Vet är Förbundet för Kristet i burkar om c:a 500 gram hällsliv, som åtagit sig denna del av in- rekommenderas!
ternationellt hjälparbete.
Bidrag mottagas alltjämt av kassaförvaltaren, fröken Ger- da von Friesen, Djursholm.
Även andra Ny sändning.
ha behjärtat armeniernas sak.
På K.
M.
Fru Zetterlund Thelanders alla utförsbackarna, så de kommo - Radikal m.m. Och det hände allt emellanåt - - - Herr valde nytt - - ken, och och sprungo i väg med att nu efteråt!
stöld Inga - sade Jag har - - fick syn halvvägs tappade blyertspennan, ningar satte märken i i hennes ansikte.- tarna Lovisas glasask.
- - des- B ö rj a - den nya månaden - med en - prenumeration Konserverade Soppor på Tidevarvet Sam- Arvid Telefon: Nordquist Arvid Nordquist H. A.B.
salu broderade dukar arbetslösa och underkläder armeniska vilka förfärdigats av av Helår kr.
6:- Halvår kr.
3:- Vilket?
Naturligtvis För såväl ljust som mörkt hår t paket à 35 öre.
Postgiro 1544
Tre konstutställningar.
N.
F:s R A D SM Ö T E. g a r e ö k a t s f ö r a t t sen i sin tur ge varandra vid Rådets hästskobord, näring åt ny politisk fanatism och ehuru ingen av herrarna har något nya funderingar på a n söka rädd- hjälteutseende, varken den korrekte ning ur nöden genom en katastrof.
torre Curtius eller den fete lågpan- Hur skulle nu Rådet reagera i nade Zaleski.
Rådsordföranden, den denna situation, och på vad sätt rödblommige Henderson, ser heller skulle den europeiska stämningen inte ut som symbol och verktyg för påverka den Första Eurapakonfe- ett högre rättsmedvetande.
Men än- rensen?
då kändes det att samlingen kring gröna bordet var ett överstatligt fo- rum, på något vis höjt över var och Kampen mellan motsatser.
Två danska konstnärer och en På » Tre kamraten utställning » får anses vara intendent Sigurd svensk konstnärinna utställer för när- fängslar otvivelaktigt Elsa Erixons förtjänst, pågår en Utställ- varande på Svensk-Franska konst- mest.
Hennes porträtt är gjorda ning av Litauisk folkkonst på Nar- galleriet.
De är Sinsemeiian mycket med en intensiv inlevelse.
Hon är dirks museet.
Den är ytterligt se- olika.
Huvudet högre än de bägge inte rädd för att-hänsynslöst g e det värd.
Framför allt kan det intresse- andra &amp;].
F. Willumsen.
Han är karakteristiska, även om det yttre ra oss att i vissa föremål som grav- endast representerad av teckningar, skulle bli mindre » fördelaktigt ».
Ett kors.
linfästen och annat se samband etsningar och litografier.
Han kom- sådant porträtt är » Anna », e t t intel- och likheter mellan Litauens folk- mer utifrån som en frisk fläkt i den ligent.
målmedvetet ansikte, sam dock konst och vår En stor samling helgonbilder av kvava idylliska värld, där våra hem- knappast skulle göra sig på en bal.
makonstnärer odlar sina blommor » Gosse i mössa », en bullig och but- olika ålder ger ett ypperligt uttryck ter grabb.
vet också vad han vill.
åt den folkliga uppfattningen.
» Den och porträtt.
Den vanlige privata åhöraren fin- en enskild medlem däri, ett forum Willumsen har starka sociala in- Aven » Flicka med mandolin » är in- sörjande Kristus, lär återgå till ett ner i början bilden förvirrad och där även en stormakt kan inställa sig och kräva upprättelse och dar tressen och ett upproriskt tempera- tressant med sina stora tunga ögon, hedniskt motiv (landet kristnades ment mot orättvisor och förtryck.
men mest fängslar porträtten av hen- först i början av 1400-talet), och mångtydig.
Det är ju så i Genève Krigets meningslösa offrande av nes föräldrar och henne själv.
Hen- skall symbolisera folkets sorger och att intet som sägs får gälla för vad motparten lämpligast torde bekvä- det är och att förhandlingarnas sig att svara hövligt, i stället människoliv symboliseras på ett oför- gätligt sätt av » Invasionen » (1916), offentlighet snarare döljer än uppen- att tillgripa noter, ultimata och där man ser soldater, ridande på Alla gamla vana folkför- barar.
hemska odjur trampa under hovar- Tyskland begärde hos Rådet un- na stackars olyckliga människor.
dersökning, upprättelse och garan- Och » Invalider », litografi från 1915, och en på sitt sätt, men aldrig efter tier för framtiden.
Polske utrikes- då krigspsykosen i allmänhet härska- ministern förvänade med att i hu- de, har titeln » Ofre før det nationale bokstaven.
spøgelse », vilken djärvare än den Även om man skulle vilja ta stats- vudsak erkänna anklagelsernas rik- tighet och förklara att hans regering beskedliga svenska översättningen visar vart konstnären syftar.
» Miss orden stå i redan inlett undersökningar och var Cavells död » (1916) är en skriande mot andra ord och andra handlin- villig att utdela bestraffning och protest mot militarismen.
En polerad löjtnant åser med fullkomlig likgil- gar.
Makternas politik är nu s dan upprättelse för övergrepp.
tighet, hur Edith Cavell sjunker ihop bundet att maktgrupp Polen än efter skottet.
I förgrunden ligger en velat stödja Polen i denna sak.
Om präst på knä med uppsträckta hän- derson talar för reduktion av rust- för att lugna stämningen i Tyskland der.
Willumsen måste i oerhört hög grad ha känt krigets brutalitet och ningarna läser man i Times om en eller för att den europeiska opinio- vämjelighet och vanvett.
Han skild- rekryteringskampanj i England.
nen är upprörd över marskalk Pil- rar också den gamla fattiga gatusån- Samtidig1 som belgiske utrikesmi- sudskis brottsliga sätt alt sköta va- gerskan på ett gripande säll.
Liksom nistern underskriver ett fredsmani- » Vattenbärare i Taormina », som ta- ligt knogar på sin tunga börda.
Han fest, voterar belgiska kammaren kan som få prägla olika karaktärer miljarder för fönvaret.
tydliga nervositet, nämligen Fred och låta det yttre förråda det inre.
Och dock.
En översikt av allt och Frihets förra sekreterare, miss Hans amerikanska sportsmän ha som sagts och gjorts under Europa- Sheepshanks, som nyss återvänt energiska hakor och stålhård- blick.
konferensen och Rådsmötet ger det » Kvinnohuvud » (1900) återge en allmänna, intrycket att statsmännen själfull kvinna med mjuk blick.
Själv- bestialiska porträttet (1916) en äldre profetlik- grymheter Pilsudskis kreatur där nande man.
tillåtit sig.
Hon hade dagen före Mogens Lorentzen är mindre in- den situation de själva med sin tve- Zaleskis svaromål hållit föredrag i tressant men har dock tendens och tydiga politik framkaliat.
Och att Genève om vad hon själv sett och vilja.
Han har gjort en affisch för de följaktligen på alla håll bemödat mlingen till de hungrande i Tysk- sig att åstadkomma en avspänning.
ö g o n v i t t n e n.
att världsopi- med ett barn vid knäet Några alltför stora offer av natio- nionen ännu kan röra sig och att det har stelnat till ett monument över ci- nes människor har kämpat.
lidit och bekymmer.
v e n förekommer i flera nella intressen har ingen gjort, men betyder något.
tjock, imponerande gestalt mot ku- tänkt Porträtten är på något sätt exemplar av vilka n:r I och 2 är ett bemödande kan konstateras.
biska hus och mörka arbetarmassor.
outtömliga, såsom levande personlig- de psykologiskt mest gripande.
Ett Dessa dagar ha visat att det dock Lorentzen har också några färglito- heter är.
Särskilt i ögonen lägger annat omtyckt motiv är pietágrupper- har sina fördelar med ett folkför- » Europas Förenta Stater » labo- grafier.
bl.
a. några mycket roliga hon i n ett djup, som ingen analys na, där n:r 5 visar en stackars fal- rerar med de missnöjdas grupp helt kan fånga.
Hennes styrka lig- tig jordisk kvinna, som håller sin bund.
och de nöjdas samt med karikatyrer av Liva Weel.
ger i människoskildringen, däremot döda son i sina armar.
Det säregna Ingrid Rydbeck.
den tredje på intresserar hennes stilleben och land- med dessa helgonframställningar, Avrustningsfrågan.
de neutralas?
som ofta ogillats av den katolska Svensk-Franska, skulle snarare ha skap mindre.
Vid behandlingen av rapporten ID senaste Folkförbundsför- Eva Skillberg är icke psykolog, kyrkan, är deras mänsklighet.
De h a passat på » Tre kamraters utställ- ning » på Konstnärshuset.
D. v. s. men ger ett par goda utanverk i ofta skapats av enkla träsnidare, som från avrustningskommissionen un- samlingen beslöts att tillsätta hon är nog ganska mycket yngre » Modeller » en flicka med skarp bara halt typen och legenden att gå derströko stormakternas utrikesmi- en kommission för att studera nistrar nödvändigheten att nedrusta möjligheten a v e n euro- och kanske mera up l o date så till grön hatt och gul blus.
och » Fru D ».
efter.
Inez Leander visar ett oroligt sö- vida att hon antagligen haft större En samling textilier förskräcker inte bara stoppa upprustningen: p e i s k s a m m a n s l u t n i n g. möjlighet att hese d e nu moderna kande hit och dit vid val av teknik Några förkläden i dämpade färger Själva Briand medgav att en viss konstnärliga vallfartsorterna.
Men och motiv.
Hon växlar mellan ro- och handduksflätningar skiljer sig säkerhet kunde ligga i avrustningen Denna studiekommission har nu suttit i Genève från den 16 till den hon har gemensamt med dem och mantiskt idylliska interiörer, kvinno- dock fördelaktigt från de övriga, fa- detta förefaller vara gemensamt f ö r porträtt i starka brutalt kontrasteran- sansfullt anilinfärgade.
De ger dess- och höll icke sa starkt som vanligt 21 januari.
Den har bildat nera många kvinnliga konstnärer för- de färger och e n teknik där duken utom troligen en alldeles falsk bild på sin » säkerhet ».
Curtius förkla- kommittéer, som ger den ett slags mågan att måla karaktärsfulla och oroligt skimrar igenom de annars av litauiska textilier, därför att de rade allvarsamt att Tyskland önska- permanens, och den skall åter sam- levande porträtt.
Kanske lugnt uppfattade mänskorna.
Jag är av mycket sent datum.
smidigare kunna s i g in i andra tror, att de olika grupperna kommer Man får hoppas på flera liknan- de avrustning men menade något manträda i maj.
Med sin samman- man människors själsliv än männen?
i kronologisk ordning.
men på ut- de utställningar, som ur folkpsykolo- mycket mera väsentligt än den för- sättning av utrikesministrar T. ex. » Konvalescens » med en kvin- ställningen är det svårt att se den gisk synpunkt kan ha större intres- beredande avrustningskommissio- saknade dock Sveriges - liknade na, som slappt lutar sig tillbaka i en organiska utvecklingen.
Till den se än mera tekniskt utbildade konst- nens förslag.
Om tiden för den all- den mera en beslutande församling länsstol eller » Vid ateljétrappan » sista gruppen hör en så utmärkt stu- närer som genom den i och för sig männa konferensens hållande har än en studiekommission.
Det ver- med en blond ganska kritisk dam.
die som det lilla porträttet av D:r H. nödvändiga internationaliseringen Hennes landskap däremot är tämli- alltmera förlorar sina nationella sär- man, då detta skrives, icke enats, kar ändå som Europa ville fram, den blir antagligen sent i höst eller trots alla svårigheter, varav den Lilly Arrhenius.
gen konventionellt vanliga.
Några drag.
tidigt nästa år.
Den antas skola främsta är uppdelningen i två stora från cirkus och teater visar för originella typer.
Man får Litauisk folkkonst.
vara omkring ett halvt år.
Redan intressegrupper: den nöjda gruppen hoppas a t så småningom en person- och den missnöjda.
den för Vet- lighet skall kunna växa fram ur den- Som en följd av det samarbete, nu kastar saillesfreden och den emot.
Den na nu något konfektionsbetonade ar- som inletts mellan Litauen och Nor- dinka museet, och vilket väl främst nordeuropeiska gruppen, som står tist.
Den utanför denna gruppering, är oför- Utom avrustningsfrågan var den mögen att lägga ett avgörande ord polsk-tyska konflikten i medelpunk- i vågskålen, sa Iänge den icke be- ten tör intresset.
Tyskland hade slutat sig för vale sig neutralitets- klagat hos Folkförbundet över be- eller solidaritetspolitik och icke handlingen av den tyska minorite- själv tillägger sig någon större be- ten under de polska valen och Cur- tydelse eller uppgift.
Det var heller icke denna små- tius skulle nu muntligen framföra saken inför Ridet i öppen försam- statsgrupp som sysselsatte europa- ling.
Nu gällde det om Frankrike konferensen utan balkangruppen.
och England skulle eller ej hålla Man gick på den linjen att de sä- brottslingen bakom ryggen och låta desköpande staterna i Europa, när- mast Tyskland, borde kapa dessa Tyskland känna sin vanmakt.
Det var ett högdramatiskt ögon- små agrantaten produkter och sam- blick, då de båda utrikesministrarna tidigt skulle de fä kredit från Frank- Curtius och Zaleski uppträdde mot rike för att utveckla sina jordbruk.
Nilsson ma för bundsexperter äro handlingarna var s man på på att i motsägelse Folkförbundet kom til mera tvetydig den Polen betyda len, må själva varit känsliga för allmänhe- bevismaterial över de hört av land.
En man med i get.
» Liebknecht talar » visar kri- - V leva - - kvinnorna - skisser intresse Ty då då gäller det Europa.
polsk-tyska konflikten.
TIDEVARVET Giron:r 1544 Tidevarvet började 1931 sin nionde årgång.
Lördagen den 31 jan.
1931 Prenumerera på TIDEVARVET Pris 6 Kr per för år.
år.
1931.
- N:r 5 D ä r m a s k i n e r n a r ö j t väg.
.
.
s digheter har inspirerat Tidevarvet att söka förmedla en allas bekant- skap med den svenska industriarbe- terskan, i n k minst med tanke på be- lydelsen för henne själv att lära kän- na sinn kamrater.
I det syftet pla- nerar tidningen ett specialnummer av Tidevarvet: V i kvinnor i fabriken.
De stora fackförbunden, som räk- na med inalles mellan sextio och sjuttio tusen kvinnliga medlemmar ha lämnat oss ett synnerligen uppmuntrande stöd.
Och såväl ar- beterskerepresentanter som på det sociala området verksamma perso- ner ha utlovat bidrag.
Även några av landets industriledare komma att säga sitt ord.
Ämnet är ju nästan outtömligt, varför framställningen endast kan få skissens ofullständiga form.
Men det kan ju tänkas att den åtminstone blir en första anvis- ning på vägen fram till en allmän kunskap om en svensk arbetsvärld.
som på samma gång den är en så- dan betydelsefull del av landets pro- duktiva liv och världens framtid rymmer så mycket beundransvärt av mod och naturligt klokhet, framåt- strävan och ideal.
Redan publikationens rika sam- ling av bilder från fabriker och verk- städer låter oss skåda in i en under- full miljö av sjungande motorer, snurrande spindlar, outtröttligt ar- betande hammare.
Första sidan prydes av en repre- sentant för den a r b e t s e g e n s k a p, som särskilt upptar dagens intresse, nämligen textilarbeterskorna.
Bakom henne resa sig industrins hittills mest uttrycksfulla symboler: de i sin na- kenhet fula men i sin resning så myc- ket stoltare och suggestivare fabriks- skorstenarna.
Här i vårt land börja de nu allt mer att försvinna i och med att vattenkraften binder och ut- nyttjas sam energikälla för industrin, och därför har också motorerna pla- cerats i förgrunden av bilden.
TOCKHOLMSUTSTÄLLNIN- GENS ÖVERSIKT över Svea rikes drama sådant det utvcek- lat sig, från det Sverige steg ur is- tidens köld och natt och till nu.
då det utgör en aktiv del av världen.
gav industrin äran att äntligen ha fört svensken ut i solen bland de stora kulturfolken.
Allt tätare täckes lan- dets yta av den industriella flitens och framgångens tecken och symbo- ler: bruk, fabriker, verk, städer, järnvägar, hamnar och kanaler.
Ut- ställningens rika åskådningsmaterial visade genomgående svensk man och kvinna arbetandc sida vid sida i Sveriges olika verksamheter och till sist formade sig den beledsagande texten till den ståtliga maningen: » Broder!
Syster!
Det beror på Dig att bygga ett nytt, allt mera utåt världen riktat och med hela världen samarbetande Sverige. » Utställningens utrymme tillät själv- fallet inte ett sidolöpande från dia- mats huvudlinje.
Vilka på samma gång skrämmande och befriande ut- vecklingslinjer skulle inte annars ha kunnat dragas upp.
Framför allt de svenska kvinnornas uppsugande i in- dustrin.
Den kvinnliga industriar- in- betaren har som ingen annan kom- mit att personifiera den nya tiden, löftet om ett annat samhälle med krav på självständighet och socialt ansvar hos varje medlem.
Detta inte bara i Sverige utan över hela värl- den.
Arbetets kvinnor ha visserligen alltid haft att dela männens kamp för det dagliga brödet.
Men genom industrin ha de kommit att räknas som en arbetsfaktor för sig, åtmin- stone betydelsefull genom sitt antal.
Och, utan att riktigt ha gjort det klart för sig själva.
gå industriar- beterskorna av alla tecken att döma såsom grupp i spetsen för framtidens kvinna, den rakryggade.
vilken un- der en målmedvetet arbete i värdiga former förvärvar sig ett personlig- hetsvärde.
Men röjde maskinerna väg för kvinnorna till för dem hittills stäng- da yrkesområden, så ha de nu en Strid på två fronter, både mot ma- skinernas herravälde och för sin rätt till arbete.
Männen falla till- baka på traditionerna, men kvinnor- nas medverkan i industrin har allt- jämt karaktär av provisorium.
Den nu rådande, särskilt männen pres- sande, ohyggliga arbetslösheten har Ja, till och med 1930 års skörd skulle tas hand om.
Våra jordbru- kare torde önska att ile bodde på Balkan.
Fredsmanifestet.
Det är egentligen ett ekonomiskt samarbete som planeras, och till detta har man beslutat att invitera även Ryssland och Turkiet.
Något sådant som en politisk organisation är det tillsvidare icke tal Om.
Själva situationen i Europa gör det omöj- ligt.
Men en direkt politisk hand- ling utförde dock de europeiska ut- rikesministrarna fortfarande mi- nus Ramel då de på initiativ från England, Frankrike, Tyskland och Italien enhälligt skrevo under ett manifest, förklarande att de mer än någonsin voro beslutna att hänskju- la sina tvister till Nationernas För- bund och icke till våldets avgörande.
.
- - skärpt kravet på ett klart besked o den kvinnliga arbetskraft kationer och berättigande se med den manliga, och skarpt att det liknar up ktion runt hela världen mot de många skosömmar, producerades av arbetarna.
Man kan för- maskinerna under ledning av de heten hos starka friska snabba kvinnohänderna, och man stängts ute ur fabrikerna.
fann att nian kämpade med samma en sådan inställning rikta mot sig själva, mot en var Det var även detta ett högtidligt människas naturliga, ofrånkomliga ögonblick den kväll, då Briand i rätt t i l l arbete.
kretsen av sina kolleger läste upp Frågan om den kvinnliga industri- manifestet och förklarade det en- arbeterskans berättigande och vär- hälligt antaget.
Han talade lågt, de leder oss fram till att söka lära böjd över papperet som låg på bor- känna henne närmare.
I likhet med dets starkt belysta bjärtgröna di- de flesta andra yrkesgrupper i vår plomatkläde.
Men han visste nog tid står hennes skara ganska isole- att inte bara åhörarna i den fulla rad och den allmänna kunskapen om salen hörde honom utan även folken henne är egentligen ytterst ringa.
I runt omkring i Europa.
Det gäller de stora industriernas väldiga kom- för dessa regeringar av motsatta plex vet inte ens den ena kamraten intressen att hålla % till sina egna vad den andras uppgift &amp;, Vid ett ord.
Inte bara i de stora kritiska i dagarna hållet möte i Stockholm ögonblicken utan även i den dagliga med arbeterskerepresentanter från hemmapoitik, där framtiden bryg- olika fabriker gjordes en upptäckt, ges ihop för oss alla.
Och det gäl- som slog alla med häpnad och gläd- ler för oss an Iägga deras ord på je.
Man berättade var och en om minnet och ta fram dem i rätt tid.
sin maskin, sitt hörn av fabriken, om de drömmar, som lekte en i hå- gen i det att hundratusenden cigar- int &amp; retthölster, tusentals knapphål, lika » Vi kvinnor i fabriken.
blir 16 sidor i djuptryck.
Det kommer att gratis medfölja Tidevarvets ordina- rie nummer av den 14 februari till alla dem som då äro prenumeranter.
Vid lösnummerköp kosta båda numren tillsamman - det ordinarie och specialnumret av Tidevarvet endast 25 öre.
- svårigheter och hyste samma önsk- Rekvisitioner på lösnummer ningar.
Den vida verkstadslokalen.
(dubbelupplagan à 25 öre) torde sam ändå synts en så trång vidga- Stock- senast d e n 6 f e b r u a r l t i l l s t ä l l a s des.
Tobaksarbeterskan g. fann en uppmuntrande me- ningsfrände hos textilarbeterskan i Norrköping.
Timmarna flögo.
D e t blev midnatt.
men man hade kunnat hålla på än i många timmar under skärskådande av ackordssystemets verkningar, maskinkolossernas fa- bulösa prestationer, deras nycker och farligheter.
De silverhåriga, som varit med på arbetsplatserna se- dan fyrtio år talade mer Om skillna- den mellan förr och nu.
De yngre, holm, shingladc generationerna om sina unga viljor och de möjligheter, Var- med de trodde sig kunna göra sin tillvaro ädlare.
Meningarna bröto sig, men man förenades sedan åter än starkare i känslan att ha funnit en- heten i mångfalden.
Alla dessa här angivna omstän- Tidevarvets expedition, Stock-
