# ID: svediakorp-per356
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1908
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,724
# sentences: 754
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


I.
1: a &amp; rg.
Stockholm 6 Augusti 1908 Prcsumerntiosspris: I I Iicdaktiou: I ReilektSr o. ailsvarig utgifvnre:) I - I I - Statens yrkes- och arbetsskola for kvinnor i Basel.
@.
, be tallde fareningens darner tillkallades som sakkun- nigs, lilsom allt fmmgeot vid inspektion och ut * vidgoingar nf kurserna.
.
.
.
Redan fr&amp;n biirjan uppst %lldes tvB viktiga princi- ' per, soin a l l t j h t utgiira gruncl firr u~iclervisningen, niimligen dels att eudast minutiost noggranna arbe- ten fB gillas - inte nhgra l#ttvindiga far rhusbehofa -; dels ' att lmfvudfacken upptaga hela dagen, sh att ej.
.so111 i ' skolorna eleverllas intresse och arbetskraft van- ligen - splittras - pH - en mtingd olika fiinnea.
Bland f iirs- ta skolhrets 188 elever voro, flers husix~iiclrar, soin be- gagi~ade tillf iillet.
att fylla bristerna Tar det af mig reda.n fijrut 11iimnda lifsltraftiga 2 55111- i sin utbil ' duing, skayet fvr det goda och allmiinnyttjga)), so111 pb detta och det f6rekom- siitt sbkte aflnjdpa den brist i praktiska fiirdigheter ~ n e r ofta, att inor hos den kvinuliga ungdomel~, som var eu niiclrandig .och dotter- samti- faljd af de stegrade fordringarua pK boklig bilclning.
digt ljesoka kur- Ii ' lickskolorna mhste hgga hufrudvikten p5 teoretiska senla.
Utveckling- kunskapers meddelande och togo dessutoin ltirjungar- lea gick.
oerhijrdt nas tid sB, helt i ansprkk, ntt de vid uttrtidet ur sko-: snabbt, nga fack 1an stodo fullkomligt framinande for de prak ' tiskd infiirdes dltjiimt, uppgifter, som Blades dem i eget elIer andras hem.
, och larjungeanta- Helt ansprBksliist borjade de forsta kurserlla i hus- let uppgBr f. n. liga asbeten, sorn i firrsta rummet afshgo heinrnets be- till afver 3,000 yr Br.
iifven fsBn utlandet striirn- hof, och det var naturligt, att vid programrnets utar- ma lgrjungar till skolan, och den har tjiinat som 7-etta iusti tut, titill I~vil ket son1 bekant ingen mot- svarighet nf samma omhttniog fiimes 110s oss, upprattades reclau hr 1879 pB privat initiatir.
Det '
t forebild for kn m8ngd dylika anstalter.
Redau 1894 iler pB G ~nKnader aro de- dika fackeu fQrdeladle, och rackte det privata si %llskapets understod ej langre kurserna kunna repeteras a£ dm, som 6nska grund- till de nodviindign utvidguiugarna, och, nu ofvertog ligare utbilduing.
For blif vande 1arGriunor.
tillkomnaa statea kela institutionen.
Alltsedan dess iiro kur- ndgra anmneu och f6r dderas statstexahen - b.er&amp;kn+s serna afgiftsfria, liirarna, c: a 60 fast a~~stiillcla, fh minst fen1 terminer.
rakna tjiinstekr, och en officiell statsexamen aFslutar Under * en vmdring genom de stora, ljusa iokalerna, terminen.
Skolans uppgift ble: f nu icke laogre in- son1 fir0 fiirlagda i tre byggnader, f %r man ett maktigt in- skrankt till utbildning af husmiidr&amp; och h jalpredor i tryck af arbetsskolans folkuppfostrande verksamhet.
.Alla hemmet,.
den utsander Arligen Eackliirariunor for lik: ' samh&amp;llsklasser liro representerade bland eleverna, och nande arbetsskolor 11 % andra platser och ' handarbets- en otvungen to11 rhder afverallt, icke heller Bro llig- lararinnor for all.manna flickskolor.
Slutligen tillkom- malda sarntal eller en glad unison sling forbjudna mer specialutbildning for kvinnliga yrken, och denua och hindra ej .de flitiga handenla.
.
Ehuru dottrarua sida af skolans uppgift erbjuder kanske det sttirsta in- i valbcrgade familjer 6ftast.stanna i-hemmet utan att, tresset for Sverige, dar en siidan yrkesskola alldeles so111 hos oss, soks sig en egen inkomst; besoker garna saknas.
iifven den.
rika - .. flickan efter skoltideh n Agra kdrser Hos oss aro ju de unga flickor, son1 vilja lara ett och f&amp;r sh en inblick i de mhnga olika uppgilter, horn yrke, hanvisade till privata, ofta dyra kurser, t.
ex. huslig verksamhet omfattar, och en shdan grundlig hos ed sommerska, modist eller strykerska, dlir resul- utbildniug stBr bar hog6 i kurs.
Det ar alltsh ett slags tatet ar beroeade af fiSrestAndarinnans pedagogiska kvinnligt viirnpliktsBr, eh&amp;u ej obligatoriskt.
duglighet och villighet att lara ut sina yrkesfinter, DII.
eleven &amp; betar fbr egen rlikniug och sjalf be- och om det ocksh ar samt, att ett p k e endast i p r d - kostar materialet., valjes tyg och mitt efter hvars och tiken riktigt kan - inlaras, sh fK nog Bleverna hos en ens smak och tillgilngar.
En stor fordel ligger i rattig: noggrann .sornmerska t. ex. sallan liigga handen vid heten att medtaga egna klader till lagning, ' ' strykning viktigare arbeten, i anaat fall bli kunclerna latt de etc., ty darigenoln komrner eleveinas arbetskraft hem- mest lidande p&amp; systemet.
A andra sidan m&amp;ste ju met direkt till godo.
arbetet i en stor syatelj6 bedrifvas annorlunda an i Undervisningeu - i teckning ar obligatorisk fbr nligra en skola, d k man har godt om tid och kan fordra fack och anordnad i direkt anslutning till praktiken.
ininutios noggrannhet.
De flesta syelever loredraga Har eleven en drakt under arbete, fhr hon i ritsalen elnellertid arbetsskolan diirfijr, att de dar f&amp; lara till- komponera ett garnityr passande till tygets farg och skarning, hvilket sbmmerskorna ej garna lara ut.
Ock- kvalitet och i stil nled den v a l d modellen.
Detta SB klagadde dessa till en borjan ofver skolan, so&amp; tog for att motverka beniigenheten att anvanda de fardig- if&amp;h dem elevema, nien dh de i stallet fingo battre kbpta, ofta s.rnakl6sa garnityren, som icke forutsatta utbildade arbeterskor, upphorde kritiken frail det hiil- nhgra egna idder.
I handarbetskurserna frapperar.
let.
Ja, inoin- kort kom en anhA1la.n frha sijmmer- den hilgt uppdrifna fardigheten i de finaste hvitbrode-.
skornas fackfbrening om undervisning ' i t.illskarnibg: rier.
Daremot kunna fargbroderierna hvarkeu i ori- Det blef ett nytt uppslag till en programutvidgnili&amp; ginalitet eller konstnarlighet mata sig b e d produk- i det aftonkurser anordnades for arbeterskor eller hus- tionerga i vBra fackskolor.
niodra.r, som aro bundna i hemmet eller fabriken hela Att en s&amp; kolossal institution underhA.lles af dagen, men som med gladje offra ett par ' ledigakval- staten kau forefalla oss otroligt, sA .styfmoderligt.
lar i veckan for att tillagna sig de aodvandigtiste hus- som den kvinnliga ungdomens skoI- och yrkesut- liga kunskaperoa.
Icke mindre au tusen elever pr Ar bildning i v h t ' land behandlasl).
Men d&amp; ilr full- fh genom dessa aftonkurser handledning i klad- och komligt i stil med skolfijrh~llanden for oMgt i liunesOnmad, lagniug.
af kliider, strykning, bokfijriug Schweiz.
Bottenskolan, sAv8,l f8r flickor ' som gossar, och matlagniug.
iir ju fri, i Base1 iifven gymuasiet.
Jo, h8r bestir Den egentliga arbetsskolans prograin omfattar nu skolan still och med - l&amp;robiScker, skrifmaterial ril.
m. I8 fack, namligen hand- och .maskinsilmaad med lag- Fattiga och rika barn besoka samma skola, men iit ning, forfiirdigande af dam- och baruklader, lroderier de rnedellosa lamnas afven klader och mat.
i hvitt och kulijrt, trikhvaror, e nod is tar bet en, vidare Det forvhnar darfor ej, att i de kvinnliga arbets- teckning, kousthistoria, rakning och bokforing, 1110- skolorna fruar och flickor ur de mest olika lefnads- dersmhlet, hiilsolara och sjukv&amp;rd, matlagning och hus- fbrh Allanden sida- vid sida.
utbildas for specifikt kvinn- hhllning in.
in.
Rurserna Bro afgifts- och valfria, liga arbetsornrhden.
men eleven forbinder sig att regelbundet bevista de NAIMA SAHLBON.
valda kurserna, i annat fall Aterliimnas ej de 5 fr., I) Republiken bidrager med ' 1, a£ underhlllet, resten, om- som vid terminens bbrjan deponerats sorn pant.
I termi- kring 100,000 francs, ltimnas a€ kantonen Basel. '
' ' ' '.
Kvinnororelsen i Kina.
m det annu finns de, som bestrida betydelsen af &amp; n reformrorelse i .Kina och faran sf densamma for Eu-ropa, sd.
iir det dock ingen, soln tviflar p % att &gt;Him- melens riker hnr vaknat upp ur en somn, sgm riickt i hundratals Hr, och att det nu,.med uppmiirksamhet ser eig omkring pH hvad som forsiggAr ute i varlden.
hen den kinesiska kvinnan stAr under inflytande a.f denna rorelse.
k t d a fram till vilra dagar har hon lefvat i .det full- stiindkaste beroende.
Det fanns inga skolor for henne, ingen andlig v8rld vid sidan af den materiella.
Det skulle aldrig fnllit n &amp; on af ~Himmelens rikes D inneviinare in att IAta sina flickor Atnjuta niigon undervisning, att gifva dem tillfiille till laming och andlig utveckling .. Af denna grund rHder ingen skilnad niellan folkets kvinnor och damerna i de hogre klasserna.
De forra skilja sig fran de senare endnst genom den skyldighet till arbete, som hvilar p % dem.
En kinesisk dam for en mycket enformjg tillvaro utan att sysselbatta sig rned nhgot., sRviil eom ung flicka, som sedan hon intrgdt i aktenskapet.
Mannen frHgar henne aldrig till rllds i viktiga angelagen- heter.
Hon intar ingen sarskild stallning i eamhallet.
Hennes Aligganden inskranka sig till att enlellanht besoka sina och sin mans niirmire sliiktingar.
Men p % senaste tiden hafva .stora forandringar intraEEat i detta sakernas t i l l d ~ n d.
Orsaken till dessa f6r&amp;dringar fSr man nog anse ljgga hos tvA unga kinesikor, hvilka for ndgra %r sedan viickte stor sensation i Paris.
De voro dott- rar till Kinas davarande minister i Frankrike, H: s Excellens Yu-Keng, och det ar hans vistelse d8r rned sina bAda in- tagande dottrar, sorn Hr upphof till hela den nya rorelsen.
Ty deesa tvH unga flickor, hvilkas egendomliga men obestridda fagring vackte ett stort uppseende i den for- nama varlden i Paris, larde sig att forst % och uppskatta de lyckliga forhiillanden, under hvilka den euroyeiska och annu mera, den amerikanska kvinnan lefver.
De voro for ofrigt sjalfva endast halft kinesiskor, deras moder var af amerikansk.
familj.
Dt % H: s excellens Yu-Keng Bterviinde till Kina, blefvo hans dottrar uppvaktande hos enkekejsarinnan.
Hofvets trdnga och formella etikeit, de olndligt mknga regler, som det var nodvandigt att boja sig fijr, blefvo till ett pinsamt tvAng for dessa unga kvinnor.
Reformpartiet vaqn af denna grund i dem tv % ovarderliga medhjalperskor.
Med ytter- lig forsiktighet, rned en ovnnlig smidighet och skicklig- het lyckades de pAverka den gamla kejsarinnan, hvilken ditintills varit sjalf va inkarnationen af det stillastAende, oberorda Kina.
Hon insig nu emellertid sjalf nodvandighe- ten af en forandring, hvilken sedan kom att satta hela varlden i forvhning.
De tre Ar de tillbragte vid hofvet blefvo a£ storsta be- tydelse; det var dS de olika reformer beslutades, hvilkas genomforzlnde skall betrygga hela det himmelska rikets framtid. '
Men vi skola hiir endast sysseleatta oss rned de re- form.er, hvilka sarskildt angA .kvinnori-irelsen, och i spet- sen for hvilka H: s Excellens Yu-Keng ' s dottrar gingo.
Sedan den yngre systern emellertid gift sig, hvilar led- ningen nu helt och h&amp;llet i den aldres hand.
Det synes, som om deu yngre systerns make skulle st&amp; i opposition mot de nj.a idker, sorn gora sig giillande angiende kvin- nouppfostran, hvilket dock icke hindrat honom att ing % aktenskap rned denna unga kinesiskn, som fAtt en euro- peisk utbildning.
Kejsarinnans hofdamer hade redan 1902 uppnAtt, att ett kejserligt edikt utfardades, som tillrddde de kinesiska kvinnorna att icke liita sina emll.flick&amp; lida de marter, som Atfolja den pinsam1n.a hopbindniagen af fotterna, hvilken har till syfte att genoni forkrympaing Bstadkomma den minimalt lilla fot, sorn ar utmarkande for kine&amp; korna.
Samtidigt rned detta edikts utfardande bildades foren- ingar i alla .stiider i midt tens kejsarrike~ i Bndamdl att afekaffn detta barbariska bruk.
Foreningarnas medlem- mar afgAfvo lofte om ntt ldta sins smii flickors fotter vaxa naturligt och att At sina soner endast gifva e %dana kvinnor till hustrur, hvilkas fotter icke fijrkrympts.
De europher, som kiinna till Kina och som fStt en inblick i hvilken rnakt famil jetraditionerna aro i detta land, skall hafva svHrt att tro p % nlojligheten af en s %dan forandring, giillande en nationell sedvanja.
Icke dessmindre aro dessa reformer allvarligt mennde, hvilket inses diiraf, att enkekejsarinnan 1905 1i.t sitt forsta edikt efterfoljas af ett vida betydelsefullare; hklket helt enkelt forbjiid forkrympning af fotterna, cletta tre Ar efter sedan hon inskrankte eig till att blott nfrdda saken.
Huru skulle man ocksB kunna forena detta urgamla bruk - hvilket hindrar de kinesiska kvinnorna af de hogre klasserna att forflytta sig utan att stodjas af sina kvinnliga tjanare - rned den nya roll, som kvinnan ar kallad att utfora i framtidens kinesiska samhalle?
I stiillet for att uteslutande vira hiinvisad till hemmet och dess sysslor, besoka nutidens kinesiskor skolor, dar det meddelas dem kunskaper och uppfostran.
I november 1904 gaf kejsarinnan befallning om att en fond skulle afsattas for byggandet a£ en skola efter europeiskt monster, och hvilken vore afsedd for de unga flickorna vid hofvet.
Foljande B r borjade denna skola sin verksamhet, och i januari 1907 hade den redan ett betydligt antal elever.
Man har funnit, att den m %ste utvidgas och forlaggas till en storre lokal, emedan dar icke fanns .plats for alla de mandarindottrar, for hvilka det begardes intrade i skolan.
h n u en skola, for barn af olika vsamhallsstallning, grundades i fjol i Peking.
Barn af alla Bldrar tillstrom- '.
made, och alla afdelningar.
fylldes mad detsamma.
Vicekonungen Yuan-che-Kais hustru foljde ornedelbart det exempel, som gifvits a£ den gamla kejsarinnan, och '.
I upprBtta.de en skola i Tientsin, dar etadens unga flickor undervisas efter europeiskt monater.
dfven ute i provinserna lmfva flickskolor bildats, clit de unga flickorna soka eig mnssvie, s: f, fort de oppnns, och man behafver pA intet s&amp;tt bearbeta eller p5verkn hvarken flickorna sjLlfva eller deras familjer till att gifva dessa lo£ att cleltaga i uadervisningen.
Till och rned hogskolestudiunl sokns nu af de unga kinesiskornn.
I Japan hafva kineser redan liinge Atnjutit undervis- ning vid universitetet i Nippon.
Nu sokn sig iifven de unga kinesiskorna, dit, cle arbeta med den storsta ifver, och de japanska professorerna r5kna bland den1 flere frametiiende diciplar.
Desva kvinnliga stndenter hafva skrif vit och of versatt en he1 ' del bocker for kvinnovdrlden i ~himmelens r i k e ~, sAsoni t. ex. Fenznzi~zisnze~is zippkonbst och Den 7ci) zesiskn Icvi~z- mizs riitt att s j d f ualjn sin luake.
Dessa tv % bocker hafva utgifvits i Shangai, liksom en bok om Rgslca terrorist-, kviwor.
Under rysk-japnnska kriget va.r det icke endast kine- - siska studenter i Tolrio, hvilka erbjodo ~ i g att ofvergifva studierna for att 1rBmpa mot ryssarna i handelse ~midtens r i k e ~ skulle komma att intervenera.
Det fanns iifven kinesiska sludentskor vid Nippons universitet, hvilka cr- bjijdo sig att bilda, en sjukskiiterskeki ' Lr och g H, u t i fiilt for att vdrda de ~Brade kinesiskn soldaterna p,S, krigs- skddeplatsen.
Kineser, sorn Hro patrioter och krigare, bildade lrine- siskor, eom aspirera pii faltsjukekoterskms roll!
Lilt dem, som Hnnu tro pA ett stillnstAende, mumieartadt Jhinz- melskt rikes, inneslutet af en ogenomtriinglig mur af tra- ' clitioncr och fordi~nlar, tretusende fir ganiln, 1At dern rea- lisern for sig, att dithan hafva nu kinesiska man och kvin-.
nor ltommit!
Bled detta uttalande slutar mr F. Mury, frdn franska Cochinchina ofvanstbende artikel, hvilken dtergifvits i clanska ~Kvindcstemmeretsbladet w, hvnriFrHn vi l h n t den- samn~a.
For Kinas fijrhdllanden kan man utan iif verdrif t anse, att kvinuororelsen d6r sannerligen genomgiir en snabb u tveckling.
\ Tidigt uppe.
n iigonblicksbild ur kvinnovarlden, gripen just i den stuud, dB den triidde fraln i somnmrmorgo- frisklxt ville jag ge Sit Dagny, ocksh den ett vitt- nesbi) rd om lzy dag.
Det var i en af Norrlanda harligaste trakter, dlir Ljusnan flyter frain bred och maktig, omkransad af hilgresta, mjukt buktande ~ k 6 ~ s h o j c l e mecl r underbart skiftande skuggor och dagrar, ett trolskt flirgspel,.
sorn ingen utau d ' eu, som varit uppe i nordanland, fhtt se och njuta.
Morgonsolen &amp; r ett godt vackareur, och i mitt sof- rum i den norrl&amp;clska bondghrden med sina fern fon- ster och ljusa rullgardiner hade den fritt och obehindradt tilltrade.
Rlockan var fyra, o&amp; det var ornojligt att sofva.
; Jag foredrog att sitta vid det iSppna fonstret, inandas clen underbart friska luften och se u t ofver den va.knande nejclen, clar morgenljuset lekte sin trolska lek rned skogens topyar och rned blAnande djup ' och skankte hiigre farg &amp; t de roda stugorna i byn pA andra sidan &amp; liken, d k kanske innevhuarna annu sofvo sin lugna somn, omedvetna om naturens rnorgonhogtid.
Men hvad var det, som plotsligt rorde sig dar nere pB landsviigen med egendomlig snabbhet?
Det syntes ett h ~ ~ l v med ~ ~ en d rod- och hvitrutig snibbhalsduk och dartill en kraf tig gestalt i blBraadig.
bomullskl~dning, en valkand drakt fr&amp;n forna tider bland Sveriges a.11- mogekvinnor.
Men hon, soln riktigt tycktes ha beva- rat den g a d s typens enkelhet och styrka, rorde sig frarniit ej i den gamla sakta ocli stadiga stilen, u t k med en ny och fiirunderlig snabbhet, hvars forklaring den mellanliggande giirdesgQrden f ijr ett dgonblick hindrade mjg att finna.
Snart varsnade jag dobk det rnodihmn hjiilpmedlet, velocipeden, som hade satb fart i clenna kvinnororelse.
gled 11011, den svenska bondkvinnan, rak och saker med sin gammaldagssnibb- balsduk och sitt nlodiirna rijrelseverktyg, en eg@dbm- lig karaktlris ' tisk foreaing af gamma1 och ily ticl.
Tidigt uppe var hon.
Det arlvet hade holi tagit niecl fr&amp;n galnla goda seder.
H r a d heanes ijrende var, och h a r t hennes vag forde, vet jag ej. '
Hon lyste och forsvaun, men Iaqlnade kvar i Init@ sinne bhde ett m i m e och ett llopp, ett m i m e a£ forna tiders sveilska kvinna med sin morgontidiga, idoga.
verknings- lust ocli sin sunda enkelhet, men ocks5 ett hopp, att den nya tiden ej skall berijfva den svenska kvinnan hennes enkla k r d t, utan att hon mer och lner skall 1&amp;ra att hata ofverkulturens forslappande forfining ocli osunda hetsjakt, lara at.t hata sena kviillens kraftodande vaka i nervost arbetsjakt eller i niijenas virfvel ocli i stiillet i ljus inorgollfriskhet och enkel naturlighet lefva lifvet, buren framdt med ny snabbhet till ny och rik utveckling g e l ~ o k den moderna, kullurens mhngartade l~jal~ineclel.
INA ROGBERG: ram '
Bref fran Amerika.
E tt kvinnoparlament.
!
- kvinnoparlament $an man kalla den kongress, - @ tt som hvartannat Br b~.lles af the General Fede-: ration of Women ' s Clubs)) i Amerika, och som f. n.
.for nionde ghngen sammantrader i Boston.
Den okun- aige .fr&amp;mlingen stirrar kanske till en birrjan forvhad .och halft road p i dessa flockar a£ .ljuskl&amp;dda kvin- nor med sina fladdrande foreningsband i brokiga fiir-, ger, som stromma ut frbn hotellen och fylla det mo- - derna Bostons vackra gator.
Men m&amp; han folja dem - .till deras mil,)) The Symphony Halls, det stora konsert-: palats, som utgijr kongressens motesplats, och mA han dar blicka ut ofver detta sominarljusa haf af tusentals: kvinnor, ett haf, som tyckes i standig svallning p % .grund a£ otaliga solfjiidrars flitiga rorelse, eller uppe pb, den likaledes uppfyllda plattformen, dekorerad som .en leenda triidgkrd, och mA han sl.utligen lyssna och .lyssna lange.
Mbhanda skall det d&amp; gh honorn, som - .det gick undertecknad - forvhingen, skepticismen bytes i beundran, man kanner sig uiderligt gripen, varnld och imponerad.
Ty hvad a.r det, som eldar dessa Amerikas bilsta, intelligentaste kvinnor till en valtalighet, soul taflar med den mest t9r&amp;nade parla- mentsledamots?
~r det mhnne harm och f6rtrytelse 6fver att, trots 60 brs oafbrutna, valdiga anstranpingar, .annu - i ett land, son1 framfor andra skryter af att vara styrdt af hela folket - undanhbllas det med- borgarskapcts forsta privilegium, rdstratten, som utan betankande skanlces At den okunniga pisbe1 fr %n gamla varldens mest f6rsum1nade landsandar, som Wigen sprides afver landet - ar det m. a. o. for att pocka p&amp; egna rattigheter och klaga ofver egna forspillda mojligheter att tjaua stat oc11 medmanniskor, som m %nga af dessa kvinnor rest dagar och natter frbn sina stater i den fjarran Sdderu och Vastern?
Nej, IAngt dar- ifrbn!
Icrafvet pb rostratt finnes d&amp;, men det ar s&amp; klart, s % odisputabelt, att inga ord bellofva spillas darpk!
Det fyller hela atmosferen som ett valdigt, flammande frhgetecken ofver en af tidens storsta obegripligheter.
Hvad man diskuterar, hvadman framliigger ar emel- lertid inga passiva onskemhl - utan praktiska planer och resultat., ingripande i hela samhallets valfard.
Man ser har representanter for en organisation, hvars make varlden sakerligen aldrig skhdat, en jiitteorganisation af ett helt lands kviilnor, utan afseende p&amp; politisk eller religios %tskillnad, utan nhgon som helst egen fordel i sikte, uteslutande rued det stora ~n %let att an- vanda sitt iaflytande, sin tidy sin intelligens, sina piingar till att hhlla sa.mh&amp;llets moraliska ansvarskansla vid lif, att stodja goda filretag och beklimpa dbliga, egois- tiska uppsht.
Det kau utan irfverdrift sagas, .att det kuappast finnes ett enda humanitart frarnsteg i Forenta staterna under de tvH sista decenierna, som ej &amp; stad- Boston den 29 juni 1908. '
kommits eller phskyndats a£ kviunoorganisationer~las amtrangningar.
Kvinuoklubbar ha funnits i Amerika sedan 1850- talet, men det ar forst sedan de gh 80 och 90-tnlen.
sammanslBto sig i fsderationer samt de senare i ett stort nationellt firrbund, som de vunnit den styrka och betydelse, som organisation ofverallt medfor.
Nu finuas i Amerika ' iSfver 5,000 klubbar och 46 stats- federationer med ett sammanlagdt medlemsantal af nirr- mare en million.
De enskilda klubbarna upptaga allt.
efter lokala behof ett eller flera arbetsfalt, men genom federationen!
som medium uppn&amp;s likval en hog grad af enhetlighet och samverkan.
Hvarje stat har sina standiga kommittder, hvilka ha sin motsvnrighet i .det nationella ' forbundets kommittder.
Forbundets motto ar: unity in Diversity~, och helt sakert har det varit en a.f senare Brs maktigaste faktorer att utplhna den af 1oka.lpatriotism uuderblhsta tjmsesidiga misstank- samhet och afvoghet, som lange rbdt mellan republi- kens till ' intressen och karaktar sh oliltartade stater.
Hvari besth dB denna kvinnornas insabs i det sociala framfitskridandet, hvilken nyligen foranledt fol- jande yttrande ' af en framsthende.
ambetsman, ~ a t t medan mannen tvistat om piinningfr bgor, ha kvinnorna skyddat och vhrdat mausklighetenw?
- LSt oss bilrja rned folkbildningen.
De flesta .klubbar voro frHn bor- jan litteriira, d. v. s. bsyftande medlemmarnas intel- lektuella sjalfkultur.
Men i och med insikten af bild- ningens varde foddes ocksh bnskan att sprida den till andra.
Sklunda har i detta folkbiblioteltens forlofvade land ensamt nkvinnoklubbarna, forutom att de bekostat.
uppf iirande af biblioteksbyggnader rund t om i landet, uppsatt iandringsbibliotek, omfattande ofver en half million bocker, och i mhnga stater ha kvinnorna varit pionittrer p&amp; detta omr&amp;de.
F6rst senare ha myndig- heterna vackts till erkannande och endera ofvertagit biblioteken eller gifvit anslag dartill.
Att det ibland kan droja, innan vederborande ofvertygas, framghr af att dB harom Bret Illinois~kvinnor hembjado staten sina bibliotek pA 10,000 bocker med villkor att en &gt;Library Extension-lags kom till stbnd - afbojdes anbudet.
For konstens popularisering i Amerika ha kvinnorna ett brinnande intresse.
SBlunda sandas tusentals re- produktioner af konstverk genom deras filrsorg till skdor, fabriksklubbar, anstalter samt isolerade landt- hem, och vandringsutstiillningar af originaltaflor om- besorjas i stor skali.
Men de stanna ej harvid.
De aro outtrottliga att.
predika budet: sgod konst ' eller ingen konsts, nar det galler deras staders och Sam- hallens forskoning.
och utvidgning.
Derss mB1 ar att " erhhlla ett standigt estetiskt rhd af sakkunniga i hvarje -
stad - men afven utan detta ha de lyckats fram- bringa f orvknande f orandringar i sina respektiva sam- hallen.
Triid ha placerats utmed gator och vagar, ocli siirskildt olnkring skolor och anstalter llar allt fult och skymmande bortrojts och vackra anliiggningar intagit dess plats.
- HarifrBn Rr blott ett steg till den pas- sion for skogsl~usl~~llning samt skydd af naturens och historiens in&amp;rkesplatser, livilken f. n. son1 en valdig v8g g h ofver landet, ocli som i kvinnorna har sina mest energiska anhangare.
net ar de, som ifrigast arbetat for lagskydd p&amp; detta omr&amp;de samt utverkat att statsinspektorer for skogarna tillsatts.
Ett officiellt erkannande hrirfor kom, d % mrs Decken, ordforande i kvinnoklubbarnas nationalforbund, utshgs, att som ensam kvinlig medlem deltaga i den enastAende konfe- rens af Forenta staternas guvernorer, ~lom president Roosevelt for ahgra veckor .sedan sammankallade i Washington for att diskutera medlen att bevara landets naturliga resurser.
' Det skulle taga mig for lhngt att redogora for allt hvad kvinnorna utrattat i fr&amp;ga om reformer rijrande barnens uppfostran och v h d.
Battre skollagar ha kommit till sthnd, iughende undersokningar ha faran- staltats betraffande barnens regelbuadna skolgbng, deras h8sotillst&amp;~d, deras arbetsduglighet vid slutad skoltid etc. Vidare ha kvinnorna i en mangd stater fbtt in- fort slijjd och huslig ekonorni samt kindergarten i folk- skolorna.
Och livad betraffar bebandlingen af forsum- made och vanaitade barn, sLq k det ett faktum, att det ar till storsta delen kvinuornas forenade bemodan- den, som frainkallat den nu af hela varlden kanda och beundrade reform, som innebares i barndomstolarna och det darmed f ijrbundna ijf vervakningssystemet.
Nu &amp; ller den hetaste stridei utplhandet af det fria Amerikas stdrsta- skamflack, barnaslaveriet.
Kanske var det den pligaende kongressens mest betydelsefulla ogonblick, d5, senator Beveridge frBn Indiana i flam- mande ordalag uppdrog den skakande bilden af en million barn frin 5-14 Ar, som i detta land och i denna stund traia 12 5L 14 timmar natt och dag, be- rofvade barndomeas frojder och hemmets och skolans v %rd, utsa.tta for de mest ijdeliiggande inflytelser p % forstimd, fysik och moral.
Skall nigon kunna utverka ett bgttre tillstbnd i detta afseende, s&amp; fir det s " k B er- ligen denua stora organisation af Amerikas basta kvin- nor, hvaraf majoriteten sjalfva Siro modrar.
De ha redau i mAnga stater genomfort bitttre skyddslagar, men er- farenheten visar, att fabrikanterna trots lagen fortsatta att forskaffa sig den billiga arbetskraft, som deras kolleger i andra stater lngligen anvanda.
Hstr hjalper blott ett medel: en natiouell lag.
Den ar okonstitutio- nell, svarar man.
Men, som ofvannamnde talare yttrade, det finnes redan tjogtals s. k.
.okonstitutionella lager hetrriffande skydd af handel och industri, mot hvilkzi ingeu nhgonsin opyonerat sig.
)) Barnaskyddslagen strider visserligen icke mot den konstitutioa, som skrefs af Nya Englands frihetsalskande aybyggare, nej, den strider blott mot deras oskningar, som taga konstitu- tionen till skold for sin egen brottsliga vinningslystnad.
w Men, frBgar kanske nAgon, hur kunna rijstrattslosa, kvinnor stifta lagar?
Det &amp; r sant,.de kunna icke gora det utan .miinnens lnedverkan - men hvad de filr111&amp; ar att pB eget bevLg och egeii bekostnad inforskaffa bevismaterial och skrifva d&amp;rpB grundade motioner och lagforslag, sorn annars lauge mast viinta p5 att se dagen.
Detta gores ocksA i stor omfattning harute, och motionerna anfortros Bt piilitliga politiker.
Och s&amp; tungt vagande - betraktas kvinuoorganisationernas stad och samtycke, sb betydelsefull deras makt att genom pressen iuverka p i allmanna opinionen, att nu- mera, ingen parlaxnentsledamot forsummar att soka deras bisthnd, nar det galler en adel, manniskovanlig reform.
Som e t t exempel mB anforas, att den natio- nella lag, som nyligen antagits mot fijrfalskning af fodoamnen, %the pure foodlaw w, tillkommit uteslutande till fdjd af kvinnornas anstrangningar.
I sanning, kvinnorncz harute ha redan i lif och handling omsatt, hvad i andra lander &amp; r blott en till leda upprepad fras - att utstracka sin kvinnliga gar- ning, faltet for sin speciellt kvinnliga begAfning, - f6f sin moderskansla - frKn det enskilda till det stora hemmet, samhallet.
De ha redan borjat tega aktiv del i den af alla rattankande amerikanare forda kam- panjen mot den korrumpernde off entliga administratio- nen.
Hvarje statsf ederation.
af kvinnoklubbar har nu sin, Civil Service Reform Leaguer, och nar de be- skyllas for att shlunda mot sina grundsatser idka pi- litik, svara de: detta &amp; r icke politik utan religion - medborgarens plikt att varda om fosterlandets heder och vhlfard.
Jag vill sluta nled att upprepa ett yttrande a£ en hisgt ausedd pedagog och fosterlandsvaa: ~ H v a d detta land behijfver, ar flera kvinnoklubbar, flera konferenser af modrar, flera nationella kvinnofOrbund, ty i kvin- nornas organisation ligger republikens moraliska ocfi i&amp;ellektuella fiamtid.
r C. v. K..
MEDARBETARE I DAGNY. '
'.
+,.
Bland de framsthende kvinnliga pennor, sorn stallt sig till tidningens forfogande, rntirkae bl .. a.: Gertwd Adelbo~g, Signe Bergman, Hilma Borelius, Emilia Broomb, Frigga Carlberg,~otten Dahlgren, Ellen Hagen, Kewtin Hesselg~m, Ann-Margret Holmgrm, Eerstin Hhrd af Segwstad, Anna H6jer, T y a Been, SigridLeijon- Itz&amp;tiicl, Gudi LincZ&amp;,.
Anna Lindhagen, ElZen Limdbe~g, f. N$blonn, Agda Montelius, Anna M.
.Roes, Anna '.
Ry7ande~-,.
Hilc7a Sachs, Hdmz ' s6derberg, '.
.
Elna ~ m &amp; Lydia, WahZsErbm, Anna Whitlock.
,
Litteratur.
for den fiirre, i verkligheten, ar sh oandligt mycket betyclelsefullt verkande an den senare.
Hans K. Gleerups forlag.
Lund 1908.
Larsson Bar i ett par uppsatser,)) Platon sorn pole- 7-et finnes riitt rnycket i Hans Larssons bok sId6er mikerw och en annan, .betonat sin uppskattning och och makter w, liksom i flerta.let a£ hans f oreghende, vordnad sarskildt for Platons rnetod.
Man fhr nu sorn anger, att han afser att framtrtida friimst sorn.
ocksh lof att erkanna, att Hans Larsson tamligen lekman, framst sorn filosof i mer vid bemiirkelse, framst genomghende rijjer en med Platon gemensam tro p i son1 forfattare utan vidare - icke sB mycket sorn pro- vid6v5i.rldensw makt.
Hvad denna hans sid6varlds fessor, som fackman, soln filosof i inskrankt, i akade- narmare innebar, huruvida den - icke ar af en .val ab- nlisk bemarkelse.
Detta ar nu, enligt unclertecknads strakt karakthr, ar kanske s v h t att komma pB det afgjorda formenande, en verklig fortjanst - han # for- klara med.
I alla haudelser k Hans Larsson, genom stArw, att en forfnttare -- for att agn betydelse - mAste sitt fasthhllande vid denna iddvadds maktfullkomlig-.
vara icke-fackman, lekman - rnamniska.
Huruvida.
heter, hojd, lkngt, ofver all empirisk dumdristighet hail konsekveat ti; r hvad han nfser att vara (eller: och ofver a.11 hvardaglig p&amp;kslagsp,olitik, shsom fram- lluruvida ham B af sikter D aro f ullt allvarliga., djupt, gAr t. ex. just af plato on sorn polemiker~ och af upp- satsen om B Skonlitteraturens frihet W.
omedelbart grundade) ar en m a n sak.
Genom sitt IAngsamt, fram och tillbaka, utredande, mjukt focekommande sprhk, iifvensom genom de flesta 1 v&amp;rt lif, iifven i dess hagsta former, kan komma att smaka fack, och darmed iir det alltid i af sina sympatier, ar och fijrblir Hans Larsson emeller- nhgon mhn skadadts, skrifver h.an i ~ D e helaw, t en upp- tid just pedagog, d. v. s. yrkesmassigt undervisande, sats, hvilken, jarnte w Det intuit-iva omdomets giltighet D, om ock ej i en alltfor inskrankt bemarkelse: Hans intar en i dubbel mening central plats i den bok, sorn afsikter gh ju, sam sagdt, ofta i en annan riktning,.
fijreligger.
Detta uttalande bestyrker den forestallning och man vill dessutom garna ana, att han understun; om .halls afsikter, soul nyss angafs, pB samma g h g dom, om ock oklart, visar sig aga nhgot af den lyriska s o n det yppar en viss klentrogenhet betraffaude moj- understrom, som Inor det representativt manskliga ' till ' ligheten af ett fullt och klart realiserande af det icke- - i alla handelser rojer han oRa, afgjordt, kansla for fackliga - af det rent manskliga.
dfver liufvud taget det rent, intensivt lyriska.
Att, sorn H-ans Larsson ar detta uttalande, liksom de flesta af hans uttalanden, gor, pB ti1 om lifvets mening, citera en poesi af Ola till sin bade inre och yttre form pragladt a£ en viss Hansson, detta vittnar om kansla far hvad sorn ar f~; rsiktighet, som ofta verkar just (aidlig) klenmodighet, verkligt uttrycksfullt, ej blott talesatt, det vittnar om och en viss pdagogis7c fortanksanz7aet, som lianske under- uppskattning af det icke-fackliga, if det blott och bart stundom aflagsnar lionom.
frhn realiserandet af sina rent manskliga.
Detta blir ocksh fallet med m h g a af nyssnamncla ' afsikter.
Eller ar det ' icke s&amp;, att detta hans sirnpatiuttalanden for Niet,zsche.
Det ar tydli!
tillagg, (s vkrt lif r) r afven i dess hogsta former w, yppar gen en ratt varm kansla for lifvet sorn shdant, sorn klentrogenhet, tvifvelsmiil angkende tillvaron af dessa leder honom atk referera, sorn foljer: .Den objektivi- samma liiigsta former, ar det icke ahgot visst af en tet, Nietzsche vill At, ar den sorn forhaller sig rent nastan f ackmassigt pedagogisk f ortanksamhet i ett ointresseradt, kdlt betraktande.
Den finnes icke., sager sadant fullstandigande tillsgg.
Icke som om en f W han, och finns den har den icke, med riittvisa stt.
fattare behofde forlora sitt mest egentlign genom att gora .. Tv&amp;rtonl, den som icke sjalf har en vilja, vara undervisande och larande formedels sin produk- den ' ar icke skickad att bedoma lifvet.
Han st&amp;r tion.
T. o. m. en ren lyriker - och allt egentiigt far- utanfor och f6rstAr det icke.
Utan tvifvel har Nietz- fattarskap har en karaa, en understrom af lyrik - sche ratt i detta: kan icke rattvisa finnas.
dar det kan, till sin verkan, vara undervisande; han blir sA finns en vilja, s&amp; kan den ofverhufvud icke finnas~.
genom konsekvens i motivval, genorn h&amp;nsynsllis upp- etc. etc. riktighet mot sig sjalf, genom en ratt hansynslas h$ll- Ocksh, dA Hans Larsson.
talar om wdet intuitiva ning gentemot allmanheten soln shdan, kort sagdt, omdomets giltighets, om instinktens formags af ur- genom att vara representativt mansklig, i hogre me- skillning o. d., soker han hafva lifvet,.
i dess helhet, ning.
Men det Br en annan sak att vara blott peda- for ogonen.
I denna riktning har han verkat sA pS gogisk, det iir att verka (synas) undervisande, utan att mhnga - ofvertygande, att ntlmnda begrepp, redan ge- egentligen vara det, utan att htadkomlna den verkan, nom hans bok intuition^ (1892), vunnit burskap inom sorn &amp; r det representativt manskliga, det djupt exernpel- v k populiirvetenskapliga litteratur.
Inom skonlittera- gifvande fijrbehhllen.
Detta ar ocksA t. es.
hvad sorn turen diirernot har det ju alltid funnits manniskor, knnske framst skiljer Sokrates och Platon At, det iir som haft blick for dessa sjiilsf6rm&amp;enheter, .som 13ar.k med tanke pi % denna skillnad, man kan forstA, hvar- Larsson afser.
Hvad Hans Larsson med begreppet Hams LarSsom: Ideer och makter.
C. W. IINX @ ' ' I '.
.
-
intuition egentligen afser 5ir for ofrigt, fr&amp;n rent mansklig, innerlig synpunkt, ej s % alldeles klart.
Han framhtiller visserligen, att intuitionisten ej f&amp;r lof att vara alltf or mycke t B slaf under sina generalisationer D, men sorn exemgel pil intuition.
aufor han bl.
a. om- domen af hagst allmiin och generalisations&amp;tad karak- tar.
Det ar tydligen icke dB s % mycket fr %ga om hvad man kan benamna poetisk intuition.
Detta blir klart, om ej forr, sB htminstone d i han anfor Spinoza sorn intuitionist; sorn det synes, &amp; fven Kant.
En s %, allt- jamt ined termer och generalisationer sig, stral~gt, schematiskt, riirande filosof soin Spinoza kan ej garna hafva bruk for intuition i mer vid bemarkelse; en s %dan sorn Kant ej heller.
Ser man noga efter, torde man finna, att Spinoza betraktar iutuitionen sorn blott hjalmedel eller sldresultat vid rent fackliga, strawt filosofiska berakningar och utredningar.
Hans Lars- son synes ofta nog vara l h g t ifran fri frBn att dela denna eller en liknande uppfattning.
Vi aro shlunda tillbaka.
vid den forestallningen, att Hans Larsson, trots vissa sina afsikter och ten- denser, dock, hufvudsakligen, rir och fbrblir fackrnan, fackmanniska - och nu slirskildt pedagog.
Som s&amp;- dan iir han otvifvelaktigt mycket framstilende.
Han undervisar skickligt om en mangd saker, sorn far en kultiverad person &amp; o sarskildt viktiga att karma till.
Huruvida det sedan ar en fortjanst att vara kultiverad, ar .n %got sorn har ltimnas darhan.
Han undervisar ' om filosofi, om filosofer, om, Nation och stat?, 011.1, den logiska kanslan B, om Bjornsons ~ D a g l a n n e t ~ och om mycket annat; han redogor med smidig och vig intelligens, och med bred kunskap i foreliggande amnen, for hbad som sagts om det ens och det ' andra och for hvad som, till slut, med bibehillande af ~ s u n d ~ och forsiktig klarhet, lir att tanka om saken.
Hans framstallningssatt, flytande; fint khseriartadt, mA vara n %gon ghng intimt slapande, erbjuder minsta m6jliga motathd for en lasare, sorn ar nAgorlunda bildad, men ej lefver med alltfor stark intensitet.
Det ar, med sina diskret samtalsartade, ofta mjukt forekom- mande och sakta sltimrande, korta satser eller langre perioder, tillrgckligt egenartadt for.
att kunna starkt fangsla en bildningshungrande b a r e, utan att andock d jupare besvrira, moda eller uppjaga honom; tvartom, forfattaren forsth att hela tiden bibehiilla honom, ej uppskakad, utan i en, sii att saga, bekvam och for- siktigt behaglig stallning.
~IdBer och makter~ har ett omslag af klart, hvitt papper med titelbokstaf verna i flammande rodt.
D e t t ~ ar vackert.
Men kanske had,e det passat Battre med titeln p&amp; annat s a t t: som del af en &amp; agt rod, blott helt forsynt framtradande, prydligt formad mar- morering, pb jamn grAhi.it botten - kanske hade om- slaget s&amp; blifvit mer adekvat for forfattarens egen inre farg.
G.
0.
ADELBORQ.
Lararinnors raft att aflagga universitetsexamina.
L&amp;roverks6fverstyrelsen tillstyrker under vissa fCirbeha11.
os k. m: t petitionerade under %r 1906 en del f. d. elever vid hogre 1a.rarinneseminariet darom, att k. nxt mHtte forordna, att godkand afgi.ngsexamen.
fr6n n a i n d a seminariums tredje Arsafdelning m %tte pi % samma satt sorn studentexamen berattiga till.
in- skrifning vid universitet och aflaggande af akademisk.
.
exanien.
0fver ifrhgavarande petition har k. m: t in- fordrat yttranden fijrutom r \ f de akademiska myndig- heterna j %nlval fr&amp;n ofverstyrelsen for rikets allrniinna Iaroverk.
Liiroverksofverstyrelsen, sorn tidigare till k. m: t anmalt, att styrelsen ansbge sig b6ra anstl med ut- lhtande, intill dess styrelsen inkommit med infordrat forslag i fr8ga om forandrad organisation af hogre la- rarinneseminariet, l ?ar nu, sedan styrelsen i maj af- gifvit sistnamnda forslag, inkommit nied yttrande rorande petitionen.
Enligt omorganisationsforslaget skulle seminariet omfatta tv % kurser i foljd, en liigre omfattande tv % ett %riga afdelningar, en hogre, tvhhrig.
DB seminariet genonl den ifrhgasatta omorganisa- tionen skulle f or samtliga elever blif va fyrahrig, d % vidare i den hogre kursen tillfalle skulle beredas ele- verna att i sina hufvudamnen bedrifva mer oinfattande sjiilfstgndiga studier tin i det nuvarande seminariet med eudast 3-&amp;rig obligatorisk kurs varit inojligt, anser ofverstyrelsen, med h&amp;nsyd jiim&amp;l till ofriga bestam- melser i ifdgavarande forslag, att darest detsamma blir antaget och faststalldt, erforderlig kompetens hos den, sorn aflagt s. k, lararinneexamen, skulle finnas for erh8llande af den rattighet, hvarom sokandena i petitionen anh8llit.
~ v a d Ater augbr liirarinna, sorn aflagt afghgsexamen fr&amp;n seminariets tredje afdelning enligt hittills gjlllande bestammelser, finner ofversty- relsen, med hansyn % ena sidan till de betankligheter, sorn f r h de akademiska myndigheternas sida mycket allmant uttalas mot bifall utan vidare till petitionen och &amp; andra sidan till det behof af den ansokta rat- tigheten, som i vissa fall kan forefipnas, att ratt till inskrifning shsom studerande vid universitetet bbr till- komma sadan lliiarinna, for det fall att hon fordjupat sina studier genom att komplettera namnda examen p % satt, som om efterprofning i ofvannamnda organi- sationsforslag sliges, ett stadgande, som for den, sorn har allvarlig.
afsikt.
att fortsgtta sina studier vid uni- versitetet, ej larer forefalla betungrinde.
FrAn allmanheten.
.
samma skola, diir hon standigt undervisat ett 40-tal barn.
Hon mindes under clenna I h g a tid endast en glad examen.
Hennes dngar hade w r i t sH ytterst mbrka.
PB sin ringa Itin hade hon Till Redaktio ?ec ?z fog.
Dagny!
dessutom fijrslirjt en syster.
Sedan hon var utsliten och mAste liimna skolan, hade liennes far strnx underhiillit henne, men nu D6 Dagny vill striifva for tillvaratagande af kvinnornas eko- stod hon vid hans b6r och nenlnde grbtnnde, att hon ej s8g nomiska intressen i egensksp af ltintngare hos staten, f l r under- nhgon annan vag .it11 den, som leder till fattighuset.
I en skola tcclinad vordsamt anhblla om plats for nedanst5ende: iir bostaden bristfallig, ej en solstriile t.r&amp;nger dit in, diir nu Iiirarinnan ligger i lungsot.
Orsaken till hcnnes sjukdoni anslg Smhskoll&amp;rarinnornas lonefrhga.
Iiikaren vnra dels bostaden och dels 6fveranstrangning.
En annan mhcte for sin nervsjuliclo~n liin~na skolan efter 10 Br, och plstocl Visserligen hnr i Dagny vnrit intamen en artikel on1 dennn lonefrhga, mcn den slutade sit hitr: nF6r hinge vilntar ej clen, hon sjdlf, alt hon ej haft r6d att skaffn sig clet allra nodvan- son1 viintar pB nAgot gocltn.
1) et skulle c15 kunna t %nk: ~s, att cligztste, och knude hon diirfor ej heller bibehdlla sin h8lsa.
M h g a denna friiga fir lost ph ett Iyckligt siitt.
Sii Br cj forldillandet.
clylikn exempel sliulle kul~nn, framdragas.
De son1 bo i stiider och storre samhallon lrunns knappast fijrest8lla sig clet clystra, Tviirt om borjn roster hiija qig for att aflrnnppa clet begiirda beloppet.
T i 4 ~nillio ' ner kronor iiro ej smiesaker!
Men clii rnnn forsakancle lif, en smiiskolllrarinnn p l clen nfliigsna lanclsbygden tiinker pB de ~n: ' .ngs, som skola dela d e m a summa, blir hvarje ~nQste fora.
DH vit L j n n g ~ skilclrar triiffande den iingslm, fattig- clel rilyclret litcn.
H: tr clh landet ahstillt for ~nAnga sn~lskol- clom, no11 och forakt, en sBdan ensnnl flicka fRr utsth.
De mest lararinnor?
PB sn~lskolliirnrinl1em18tet i JoakiSping fCirra ~0111- aflilgsna skolor aro tifven de lninst aflonade.
Det borde vara tviirtom.
Arbetarna i dessn skolor nota sina krafter i skolnns maren framhtills, at.t ~ u i n g a stnAskollilrari~~nor hafva cirka 80 barn tjBnst s l val soin andra, battre lottade.
att undervisa., Ci lzlasser och hvarannandngslilsning sanlt 350 kr.
Tillhtira dA ej s~i~lskollararinnorna fosterlandet,, eftersoln de Ion.
Har en folkskollararinna en sldan skola, hvilket sallan in- att trsffar, erhaller hon 900 kr.
i iirlig 1Un.
Den, som nRgot forstfir skola lida, strida och gie under, eller iiro de s l ~inderhalt~iga, skolarl ?etet, fcjrmflr ilfven s#ttn sig in i, hvilket utslitande a r h t e fosterlandet ej kan unna den1 nijdtorftig blirgning?
Miirkviirdigt iir clet, att .fosterlsnclet clock 1Amnar i deras hfinder, dst dyr- utfores i sfi.clana skolor.
Kurserna afprutas ej, d l bnrnantalet arbete sS1 ih stort och klasserna lnBnga och tiden kort.
Liirarinnornas baraste, barnen.
Hvarfor s k d l smbkolliirarinnor~~as arb&amp; rsclrer lfingt ut6fver de tim~nar, barnen iiro i sli01a11.
En ringa ukderas, atat dessn ej kunn: r tiinkn p6 sin afloning utan att kiinna fruktrul for framticlen?
sn~Askolliirarinna erhlller SK bristfallig seu~inarieutbildning, att 0111 111811 gor en noggrsnnaro undersolining, finner man, att hon ~ndste p i alla fristunder arbeta pA sin egen ntbildning och hvarje kvall forbereda sig for liommancle dags lelrtioner.
13arnen 550 kr.
nr endast en niidtorftig inkomst for en stn8skollBrnrinna.
~ n l s t e erhHlls ett visst kuasknps~nBt t, 0111 e j lr18nder skall vilckas.
Obeme ' cllnde Elickor genon~gh selrlillariutn och fii en sk~ilcl af c: a 700 kr.
sanlt bosiittningsskulcl af c: a 200 kr.
En smbkolliirar- Mlngen s~nAskoll#ra.rinnn: sthr blfvande under forsta h e n infor klxssen, och kanske hon i Tlirtviflan tiinker: nH11.r sknll det gii innns lefnaclson~kostnader, skatter, liffijrsiikring, amorterjng af till att mecl minsta rnbjliga kmftw~strtingning fijr barnen ko~nnla sknld o. s: v. berli1; nas till 647 kr.
En stor orfittvisa tir clet, att till basta mtijliga resultat?, Ullclervislli~lgskonsten ilr sv&amp;c, och staten aflonar sina tjBnare sB clliligta, att de mlste nntingen gH uncler ellcr undgrh8llas sf for&amp;ldrnhemmen.
Dettn Blir ej till galler clet att soka efter goda rRcl och hjalp i wbetet.
Bfven ern8skolliirarinnori1n lnRste besoka skolmtiten ooh f6roliisnings- skolnns fordel.
Ar en Iararinns nedtryckt a £ ekonoiniskn, svhrig- l a m e r och hBlla sig ~koltid~~ingar, i rtnnat fall k u m a cle riskera lleter, kan ej allt hennes nit och intresse riktas p A s1; olan.
DR att blifva unclerhaltiga.
Hur skall nu 350 kr.
liunna riicka till hon tvingas att lefvn under allt for torftiga omstlndigheter, Bdrager hon sig liitt sjukclom, och skall hon med bruten 11ii.lsa allt?
Denna ringa summa kan ej racks till.
Ofta hiincler det, frsmsllil,a sitt lif, knn 11on ej med gliiclje och kraft arbetn fijr de att sll-rAskoll~rarinllor duka under 14, ett eller annat satt.
En sn~Askollararinna berat tacle, ntt 11011 hade, d l 11011 btirjade snG.
En god htilsa och nfigorluncln bekg~nmerfri frarntid aro sin verksamhet., skulcl, ocb skulle hon nfbetala densamma.
En nodviindiga villkor for en llrarinna, son1 skdl nied allvar och 1nAnac1 1x7, hbsten hscle bnrnen betlof.
Under dennn tid reste fran~glng arheta i skolnn.
En fmn1st6eadc seminarierektor p&amp;- 11011 hem till sina fattiga foraldrar och cleltog med den1 i bet- pekade mecl riitta i ett foredrag, att folkskolan tcigit ett godt steg f r a ~ a l t, dtirigenoln att 18rarnas loner ftirbilttms.
DB nu upptagningen ocll var, dii lion borjacle skolan igen, s8 uttrottad folkskollilmarnn och folkskolliirari~nornn kunna Ee mot en Ijusare och ijfveranstriiagd, att clet drijjde liinge, innan 11011 Aterhiimlat sina Itraker.
Hon deltog i betodlingen diirftir att hennes for: frarntid, iir (let rlttvist, att sm8skoll~rarinnorna, som 1.ianclledn %lildrar slrulle uncler vinterns lopp siinda till h e m e matvaror.
En barnen, dB de Aro mest onltBlign ocli rnottagliga for goda intryck sang, en st01 och ett bord bade hon IHnat.
Det var hela mijble- erhblla af riksclagen det stocl och den hjillp, son1 erfordras.
manget.
En nnnan onltalnde, att hon i nara 20 Br tjiinstgjort i A.
E.
AR Nl EN VAN AF DAGNY och onskar fkamghg Gt densamma, g C d6 hvad I Ni kan for en okad spridning genom att uppmana vanner och bekanta att prenumerera.
Betank att en tidnings spridning utgor den ekonomiska grundvalen f o r dess existens.
No tiser.
H ~ i t a b i ~ ~ l d e i~rsmijbe.
t~ Under diskussionen om f r k gan ~ K a n Hvitn bltndet PA ncPlgot s5tt nlotviirka spridan- det nf i oseclligt ~lyEte utgiFna biicker m. m.B, framkom forslag, om, att 111nn geilonl ntt ofva pHtryclrning p H riks- dagen skulle viirka fijr inforande nf oblignlorisk uncler- visning i sexuell hygien i skolorna, hvarjiinlte foljande resolut.ion antogs: Hvita bandet tror pA sainma renhetslag fijr lnan och kvinna och vill: vlirka for s1iiktet.s fostrnn till sedlig ren- het (bide inom och utom Kktenskapet).
Vi iinslin for- blittrade i i l ~ t c i ~ s k a ~ s l a som g ~ r, kunna skiinka kviqnnn en hogre och friare stiillning, men vi fasthHlla det lagstad- gade iiktenskapet son1 grundval for hem och samhiille, och vi motsatt;; ~ ' oss a l h lHror om riitten till fria fiir- 1 I bindelser och s. k. steril kiirlek.
Vi.
kriifva renhet inom litterntur och Itonst., och viljn, i den m8n vi kunnn, be- kiimpa osecliiga inflytelser pA clesea omrbden.
Vi vilja skydcla de v5rnlijs: t och uppritta cle fallna, och diirvid fijrknstn vi prostitutionens rcglementering, dA clenna for- nedrar kvinnan och binder h e m e vicl lasten, vilseleder den ~nttnlign ungclomen samt utgor det starkaste stijcl for dubbelmoralen.
Genom dcnna stAndpunkt vi1j: t vi hHfda foreningens i clew stadgar angifrm eyfte att varlta fiir sedligheten och dcn nllmiinn,z mordens hijjnnde.
Dagcns f6rhnndlingnr inleddea n ~ c d boll k1.
half 10.
Diirefter nntogs en resolution i nikotinfr8gan.
Ett forslag om upprlittande af vandringsbibliotek an- togs enhiilligt och anslogs for Hndamilet ' 2,000 kr.
,:
D A G N Y Var ' finns Lidkopings F. K.
P.
R.?
motet syntes icke en enda kvinna.
Sondagen d.
2 nug.
talade fru Carlberg i Jonsered och fiiljande dagar R valmoten i Hnlland.
I Stromstad anordnar darvarande F. K.
P.
R. ett storre mote med flera talare.
Stor tillslutning vantas.
Ett foredrjg af froken Elin Nilsson om passivitet och aktivitet i foreningslifvet Bhordes med stort intresse och applKderades lifligt.
DarpA upptogs till diskussion rostriittsfrQgan, i hvilken foljnnde resolution nntogs: ~Hvit: ~ bandet uttalar sitt beklsgande ofvei ntt - trots det energiska arbete, som utforts af foreningen for kvir~nans rostratt och trots det socinlpolitislra intresse, som kvinnorna Hdagalagt -- det icke lyckades dem att fii sin rostriittsfrkga lost pK samma gHng eom miinnen.
Men, dB Fosterlnndet behofvqr kvinnornas sb val son1 miinnens krafter p i de mKnga samhalleliga arbetsfiiltea, och dB rostriitt~frAgnn i sin helhet ej ban anses.
lost, sb IZuge hiilften nf befolkningen liimnns utan allt clirekt in- flytande pH lngstiftningen, uttala vi den forhoppningen, att regering och riksclag i en snar framtid matte behjiirta kvinnornas rattmatiga kraf och framliigga forslag om snmmn politiska riittigheter for lrvinnor sorn for man.))
I forbudsfrilgan antogs en resolution af fijl jande ly- delee: xDA rusdryckshnndteringen g6r vhrt folk L e d hvarje dog fattigarc, ajukare, brottsligtzre, med hvnrje nytt slakt- led mera clegeneradt, forklara vi hiirn~ed, ntt vi anse det vara svenska staten oviirdigt att tillAta rusdr~ckshandtering och slraffa sjg vinst damf.
VBrt mR1 &amp; r att fb fhllstan- digt f6rbud mot inforancle, tillverkning och fiirsiiljaing af allrohol f o r, annat # n medicinskt, tekniskt eller dar- med jalnforligt BnclnmHl.
D ' I friigan, huruvida ~ H v i t n btmdet)) skall kunna gora nfigot for ntt motviirka annoneerandet ' och spridandet af i osedligt ~ y f t e utgifna bocker, skrifter och medel, an- togs en resolution, i hvilken man viidjar till prassens medviirkan i denna trangande kamp.
A ':.
.
Yalriirelse- och riistriitts~niiten.
A valmotena i Gote- necl och Lidkoping cl.
24-25 juli,, dH darvarnnde reprc- sentahter for KQllandg, Kinire och Kinnefjiirdings v d - krets .- herr MHnsson i TusagQrden, hogermm - redo- gjorde for riksdagens arbete under den g h g n a perioden, begardes ordet nf fru Frigga Carlberg for ntt tala om kvinnans politiska zostriitt.
PA ordforandens till motet framstallda frHga, huruvida fru C. skulle tilltitas tala., svnrades ett entusiastiskt ja.
Efter anforandet Foljde ett lika kraftigt bifall.
Dettn torde - tillskrifvas de A motet gnnska talrikt representerade arbetarna.
Den 2 aug.
holls ett frisinnadt mote i Gotened for ntt uppsiitta viinsterkandidat.
Moteennordnarnn hndc fram- stallt onekan nth fb.
en kvinnlig talnre!
och hade froken Signe Wollter Htagit sig uppdiaget: A Lidkopingsmotet - besokt af uteslutande landt- miin - gick det inte EA alldeles latt for fru C. att f&amp; ordet.
Bland ja-qopen hordes ett par ganska kraftiga nej, men sedan ordforanden, friherre \ - on Klingspor, lagt sitt ord i vdgskilen, lugnades sinnena och tio minuter nnslogos, S; t kvinnornas rostriittafriign.
.
Ordforanden iiglm.de ndgra r5nliga trostens ord tit Ialnrinnan och slot med qloftet~, utt wnar den tid kom- mer --.
och den torde tyv#rr .icke vara sB aflagsen - att Sveriges miin behofvn hjiilp af Sveriges kvinnor, db komma cle och be.
om gens.
Men niir lrvinnorna - som nu - kornma och be om miinnens hjalp, dti - -.
.
Den socisldclnokrntiskn kvinnoko~~gressen for Sverige, Norge och Danmnrk oppnades p % s0nda.g formiddag i Folkets hug.
Deltagarnas antal uppgick till 83, dtiraf tv % frbn Norge och en frAn Danmark.
Vid kongressens borjan.
utfordes under det lifligaste bifnll sang af Sthlms allm.
kvinnoklubbs sbngkor.
Kvinnoklubben och en del fnckliga organisationer ha sandt ett 60.tal ombud.
Norska arbetarepnrtiet har tvenne representanter och Kopenhamns kvinnliga soc.-de ' m.
rost- rattsforening en.
Det svenska arbetarepartiets styrelse forctrades af riksdagsman Nils Persson och A. Veidenhaijn samt l ' andsorganisationen a£ riksdagsman H. Liwiqvist.
Motesdeltagarne halsades valkonma af Fru Anna Sterky.
Att led ' a forhmdlingarna valdes fr: a G. Mbnsson, Stock- holm, Anna Ekberg, Malmo, och Emma Eriksson,: Arlof.
Sedan ' en del andra val forrattats ofvergick kongressen till debatt om, Arsberatteleen.
Af denna framgick, att omkring 70 nya klubbar bildats under det sist forflutna Aret.
Darpb vidtog debatt om bildandet af ett forbund bland de socialdemokratiska kvinnorna.
Debatten inleddes a£ fru ' Sterky, sorn framholl, att det krafdes fastare former for en verklig kvinnlig socialdemokrati~k rorelse iin de nuvarande.
Tanken pb konstituerandet a£ ett sarekildt kvinnligt forbund hade p % eina hAll missuppfattgts pA sb siitt-, att nian trott det vara meningen att skapa en ny stat i den redan forut befintliga socialdemokratiska staten.
SH var emellertid icke meningen.
Det eventuella for- bundet skulle vara det centrala i organisationen for agita- tionen och upplysningen bland arbetarklassens ' kvinnor.
Debatten hkrom, sorn blef liflig och lAngvarig, hann ej alutforas, ntan fortsattes pb.
mhdagen.
NAgot definitivt beslut i fr %gan kunde dock ej heller p % mAndagen fattas, utan beelots att uppdraga %t ett ' ear- skildt.
utskott att med atod a£ den forda debatten upp- gora forslag i den viktiga frA.gan.
Upplysningsfrtlgan, som fiedan b.ehandlades, inleddes af fil.
kand. R.ick.
.
Sandler,.
Uppsala.
Foljande resolution antogs enhalligt: DD. % kongressen anser atudiecirkeln vara en form for sjalfbildningsnrbete, sorn i forhtillande till den enkla nppa- raten ' tisat sig medforn synnerligen goda resultat, upp- menar kongressen kvinnoklubbarnes medlemrnar att bilda studiecirklar eller intrada i redan bildade sldana.? '
' FrHn de socialdemokratiska kvinnorna i deli finska lnndtdrtgen nnliinde en telegrafisk halsning med maning till de svenska kvinnorna att ifrigt karnpa for sin rostratt.
Kongressen, sorn beraknae ta.ga fem dagar i ansprtik, pilg&amp;r annu, nar veckans n: r a£ Dagny 1agges " i press, hvarfor vi forst i nasta n: r kunna lImna nAgra korta referat af de tre senare dagarnas fiirhandlingar.
.
~iittelse: I fareg.
n: r i artikeln .Miss Anna Shaw.iontra Mrs ~ L r n ~ Waard~ h r ~ bar iliamugit sig ett tryckfel.
A sid. 386, sista spalten, ska1.l nlimligen ~FBrenta staterna~ utbytas lnot ~stakenn.
Bland Edra bekhta finnas sakert m h g a, som.
annu ej p-renumererat p i DAGNY.
Upplys dem om tidningens tillvcro, striifvan och m i l och sak farmi dern att desamma genom prenumeration.
,
FRAGOR I I I I PRAKTISK TIDNING I I FOR KVINNAN.
Utgifven af Frtdrika-Bren~er-Piirb1.111det.
.
1O: de Brgdngen.
SVAR.
Hvar kan man prenumerera pB Dagny?
' 11 Ufkou~xner hvarje vecka - tinder sommarm,5na- derna hvarannnn vecka - med 40 nn~nmer om Rret.
Tidningen vill fortfaranrle till billigt priv ftirse de avenska hemmen nied en nyttig och ronnde I %+, ning och ko~nmar att innehlllla korta religitisa upp-.
satser, bergttelser, lefnadeteckningar, vereer, prak- ' tiska r l d och uppsatser eamt f6ljetongsafdelning.
.
All prenumerntion sker B posten.
Pris per &amp; r 1: 35, inberiilrnadt postarvode.
Stod " H EMTREFNADu genom prenumeration!
OCH I landets alla postanstalter ' och b6klldor kan man bestslla.
huru mllnga ex. som helst.
Skaff man afftid preiume; rerra d dessa stillen?
Ja, ifall man i) nskar endnst 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alltid g6ra det.
Hvad kostar Dagny i postanstafter och bokfidor?
Dagnys postprenumeratione- och boklhdspris lir kr.
4: 50 fur I !,, 2: 50 for I /, och 1: 26 for ' 1, hr Hvifka viffkor erhdlfa prenumerantsamfare B Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhldller en provision af kr.
1: - f6r hvarje l~elArs-, 50 tire f6r hvarje halfArs- och 20 tire for hvarje k~art~alsprenumerant.
Huru skaff ' man farfara f6r denna provisions er- - Vejbystrands Sjnkhem vid Skelderviken ' (~ a r k l k r a station, Vastkuatbanan) for ben- .och kiirteltube~kulos, rachitis och allm.
svaghet, mot- tager barn och vuxna, dagafgift 4-6,50 kr.
Oppet llret om, central ' uppvarmning, harligt lage i barr- skog vid hafvet.
Lakare: Dr Ernst Lindahl vid Kronpr.
Victorias Kustsanatorium, Bapkhkra.
Dorrskyltar, Stamplar och Sigill erhllllas rtlltid billigast fr&amp;n GUSTAV H ~ K A N S S O N Stockholm.
Box 173.
Mistersamue fsga tan 54.
~oZks7coZnns Bar~atidn4n g utydr i dr i sin sjzlt- tonde hrgdng.
Kanske ha ~ z i likvul annu ej fiirsokt den for era barn!
Gor det dd under delta tir, och ni ska fii se, h u ~ u ~oligt era born fd af sin tidning hela hret, och med hvilket ' intresse de skola Zasa detz.
A f innehlU7et 1908 md surs7cildt nu9nnas: fd7je tongen Hjillten i5Zctn.d 7 @ l l t a ~ eller C7zao.Zes Gor- dons Z4f och storddd, skildrade a f MARIEL 0 UIXE GAGNER, med onzkrilzg furtio 2 ' ZZustr.
' af Edv, Bmeggren; Vdra konlstska tler d Nataonalinu- s e w n af CARL G.
LA URIN sawzd Uioyrafier a1 svensba f&amp;rf.
af M A R I Z - L O U I S B GAGNER.
Dessuto~n eern mangd sagor och berir; ' ttelsm.
af vbrn p$ ognrddet husta forf .., allt rikt illu.stremdt.
- Fo77cskolms Balatid9zing erktilznes enst&amp;9nnzigt som 6 Sedan man samlat nainst 5 preimneranter, g&amp;r n ~ a n tillvaga p&amp; ett sf f6ljande satt: 1) Antingen: Genom insiindsndet nP prenunierationsafgiften med afdrag af provisionen bestaller man det beh6fiiga antalet ex. (hur nillnga eom helst, men alltid rnirast 5) direkt frln Dagnys exp., Stockholm, soni under samla-ens adress i ett och salnma paket sander alla bestellda ex. Ssinlaren har dB att ombes6rja utdelningen till de samlade pre- numeranterna .. 2) Ell&amp;: Man prenumererar &amp; nlrmaste postkontor (ej an- norstgdes) for de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begar postens .kvitto 11 samtligrt er- lagda afgifter, mtillst#ller oss detta kvitto, dB vi orng %onde pr postanvisning sander samlaren den stadgade provisionen.
Extra fina Hvar, och tiff hviJket pris kan man nummervis 16sa Dagny - - 3- I st#dernas tidningskontor och cigarraffsrer samt 110s Cag- nys kominissionllrer i landsorten.
Pris 10 6re pr nnmmer.
Alla skrifvelser riirande expeditionen adresseras: DAGNPS EXPEDITION,.
STOCKHOLM.
I I sokas p i alla platser i landet och erhiilla fordelaktiga vill kor.
Tillskrif Dagnys Expedition, Stockholm C.
Mot SvewJges oBestoq6dt fr&amp;mstn, fimaste och bllst recldgerndc?
barmtidning~.
Kontor: Vasagatan 38. l ?oZks7coZauz s Barn t.c: &amp; n.inl y zdlconznzer en y dng Begagna denna sparbank f6r in- &amp; sparbanksriikning.
Knn i veckan mecl 36 nzcnzmer om bet.
.B.lzdiles ti allu post- ittning nvlindasafven ftir hushlllsr2ikning.
anstalter och kostar endast 1: 65 for kelt och 90 five itill 500 kr.
kunnn i regel utfks tan uppsagning.
f o ~ Jzalfi dr Stor p i s n e d s f i t t n d n ftYr s k o l o ~.
Oppen half 10 f. m.-7 e. m. Ilm.
tel. 917.
Rikstel.
73.
~oZks7coZa~1,s Barntbdnd~zg utyifues.
och redi- Inlhingsrlnta f. n.
5 ' /, proc.
.
.
, Stina Quint.
lika viil som kross-skador m. m. hr Salubrin befunnits vara ett utmiri behandlingsmedel, om det anvlndc som i beskrifningen angifves.
8al.
briu tillhandahhlles i Paify 111-, Sp ceri- och Fsrgaf Tsrer.
Pnrtilpgc 110s Geijer LP: C: o, Stockl-~olm.
Kemisk T v X t d AamBa - Hytl Bld - Handl Stockholm.
KUITGORE 1.S 13.
..
Sedan Kvislbro Kvinnliga juridiska byrAn forsanding i Orebro liln beslu- Valllngatan 1 ' 2.
- (I~latssokaade f6 pivia nnnmwer Z~aforda i tat at t.
e. o. folksliolliirarinnebe- A.
T.
188 86. fst.tningen vid Svarth bruk skulle Dagnl~ for haljva prisel ellm r I /?
lire pr nm.)
inrattas SOITI ordinnrie, knnns kom- Boutredningar, Inkasseringar, FBrlikningar, RfittegAnghr, EgendomsfBrsfiljningar, petents kvinnlicm sijkn~lde insikncln AfflrsBfverlitelser, Lepala LandUngars appslttandc, Juridislta llppdrag af alla slag.
Kontorstid kl. l / 210-4.
L~) .JDLARBRTNNA.
Plats stikes sina ansokningshandlingnr till skol- nI nncIervisningsvan person, rRclet senast GO clagar efter denna s o ~ n genomgAtt Lunclinslia kursen kungbrelses infornncle i Post- tich och Hanclarbetets vanner.i Stock- h r i k e s ticlningar.
Skolan 01~1fnt-t- holm swnt 2 sltijclkurser p5 KiiRs.
tar folkskolans 1 och 2 klnsser, ltin Svar till 22 Ar, Alingsc ' ls, p. r.:: Hogre fullstandigt Iaroverk for flickor.
:: efter Ing, bostaden utgores f. n. nf 1 rum och lrok snmt 40-kr.
ersBtt- Liiroverket inflpttar hostter~ninen 1908 i sin nga loknl DciZcrgcc- MUSI R A LI.SK ning for felnnde rum.
Ylatsen till- tc1n It; och IS * L A DLPNT, Gymnasium mccl.
climissionsriilt ph latinlinjen A. och E. samt re- FLICKA med 6-klnssig Ele- trsdes den 1 nBsts jnnuari.
Kvistbro, adr.
Gvoperz, den 30 allinjen.
Elementnrskoln mecl 8 1; lasser.
SmBskoln, i hrilken iifven mentarbilclning, soker plnts i bRttre gossar mott ngau.
Ftrrbereda~~cle seminnrielinrs.
Fort ~iittningsslcola.
familj, hiilst Sthlm, som hjiilp och juni 1908.
Skolrdde f. ltepctitionskursen mecl cle g o ~ a r so111, sijka intriicle i All~nBnna sBllskap.
Godn betyg finnes.
1.011 liiroverken, btirjar onsclagen 12 augusti Itl.
1.0 f. 111. i clen n p lolinle~~.
Onskns.
Svar till rplaFs i August in.
RDIY ART E LARARE- ellcr LA- Upplysningar liimnns och nnmiilningnr 0111 nya Mrjungar (Ilfven Fnliln p. r. RARINBEREFATTNINGAR- nyborjsre) mottagas i ~koians espedition I) alag@tn 16 och 18, 2 tr., NA vicl Heclklilw~ och Avestbo fastn tisclagar Och fredagar 12-2.
A.
t.
78 18.
R.
' kc 87.52..
U S G, BILDAD FLTCKA, S O ~ I folkskolor i TTiistnnfors forsamling H E D D A A H L IN.
* genomgktt Nancy Envalls Ilus- i Vast rnnnlnacls 1311 sbkas hos skol- 36iil~esti.ncla9=inna.
lnoderskol~ och iir van \ rid husliga rhdet i Viistanfors (arlr.
Vustnnfom) (s.
T.
A.
210 141.)
sysslor, onsknr plats i familj hiilst inom sestio dngm frfin ftirstn kun- p5 landet .. Kan 01-11 s,P1 ijnskbs iif- gorandet hiiraf i Post- och.
Tnrikes ven undervisa nybtirjare- i musik.
tid11ingn.r clen 2 jnli 1908.
(Ny nn- a a Svar till DI.
A * ')), p.
I '., Iiarlstsd.
siSkningstid.)
Minimil611 for ltirnre Sveriges stiirsta och mest mhngsidiga praktiska lihoanstalt 1,100 kronor och For ITirarinna btirjar i has t sitt: ?l: n I#sBr med fijljande ~ ' c c.
c 7 ~ c ~ f c l e Z ~ z i ~ z g c LARARINNA, energisk, intresse- 1,000 kronor.
13ventuell sl6jcl fer gossar.
r ~ d af sitt kall, sbker plnts, flllmanna afdelningen, afsedJ for all- Juridisk afdelning: 1.
Jnridiskt se- VBstxnfors clen 29 juni 1908. unclcrvisnings \ mn i skolihnen, n~inariurn (for utbildande tilllans- miinbildning.
sprhk, musik.
God % betyg.
Nys miin in.
111.).
2.
Allluiinjilridisk Skolrdde f s ordfarande.
Allmanna Handelsafdelningen, vnlfria Tnack-Byrh, Brnnkebergsg.
3 B, afd.
(ftir jnr.
allmtinbilclning).
a m e n.
Hogre Handelsafdelningen Sthlln.
(obligntoriskn iimnen) nlecl nf- Landtbruksafdelning: 1.
Alllniin (1110t- ~ I E B R I N N ~ ~ ~ J A N S fastn T I ~ N V slutade ~ ~ ~ kurser.
svarancle statens Iandtmannasko- LARARINNA, unc~er \ ~isnings.avan, f+renade folk- och smAskolun Rit- och Byg$nadsa~elningen: 1.
M * lor jamte allnlanbildande iimnen).
2.
Hogre, for vidaro utbildning skinnfclellllng.
I. ByggnnclsaF- musikalisk, sbker plats.
Tnlnr vid AboiS, .. &amp; ~lsu f6rsa1nhg, Stider- delning.
3.
Hogre byggnaclsnf- (enda i sitt slag i Sverige).
frnnskn, engelskn.
Gocla betyg.
mnnlnnds l&amp;n, sakes inom 60 clngar delning (obligatorisk kura med Kontrollassistentkurs.
Wya 1aack.-HyrKn, Rrun kebergsg.
efter fiSrsta annonsen i Post- och Inrikes tidningar hos skolrhdet i j. slutprtifn in&amp;?
Hushlllsafdeloingen i ftirening med 3 B, Sthlm.
Ripsa.
1,611 enligt lag.
hnsmoderskurs.
Forberedande afdelning: 1.
Till sta- VIISARII3 ftir htisttermin, soin tens Inndtbruksinstitut.
2.
Berg- Slojdafdelning: 1.
Vfifnacler.
2.
Fbnst- b6rjxr den 1 September, sfilces ock.
skolans htrgre nfcl.
3.
Tekniska somnnd.
Stenografi.
flaskinskrif- Ripsa, T~aZZl~alla, den 16 juni 1 !208.
sliolor.
4.
Renlskoleesamen.
ning.
Skolrddets ordfarande.
Hufvncllrurser bijrjn.
1 aug., 1 okt., 1 nov.
oc11 9 jan.
N LAR.ARINNEP LATS vicl Gncl- Prospekt ' mot clubbelt porto.
Href ndresserrts enclast till: Prak- munclrfi hogre folkskola, hvil- ken I illtriicles uncler senare hidften LAP IARINNA, anilersisningsvnn, tislcw Skolnn, A3-istinel~anzn.
.
Rilrstclefon 115.
- OBS.
!
Ny, ticlsen1i.g lokal mecl l~iirligt liige.
af instunclnnde Oktober, stikes 110s kannig i ~pr: Plk 0 ~ 1 1 musik, e r skolrklet i GuclmundrH, aclross hhller plats i i~liistghd instundan- CARL P E H R S O N.
.Thwfovs, f6re clen 15 instnndnn- cle htist att unclervisa tvh Flickor, de Augusti.
Ui~cler~~isnii~gssliylclig- 12 och 8 fir.
Svnr till v W.
Cruutaf~, het: naturkunnig \ rc:, hqsh~llsliira, Kopparbergs liin.
I handleclning nf praktiska ijfnin- garna i skolkoket samt bmdarbete F C ~ RESTAND~~RINNEP ' J~ATSEN Fredrika-Bremer-FGrbunde f: f fnintjja fan 54. och kvinnlig gynmastilr.
vid Klipp.
?ns Snmskoln iir af s by?!
irppen 1 1 ~ 4.
Allm.
' tel.
48 16.
Rikstol: 27 62..
FCirbundel Lijn i ett for allt 760 kronor och en hii,nclelse ledig ntt tilltrfidas in-.
.
.
.
fria midclngnr i skolkoket.
stnnclancle I~osttermin.
Anstiknn ~ r e d r; k a: ~ r e m e r - ~ 6 u n d s e j f ~ s k s k i i f e r ske~ri Gudmundrl clen 22 /, 1908.
~ n e d uppgift om lijnennsprfik jrimte ' Riketol.
6898:.
Skolrddet.
betyg torcle enarnst insiinclns till.
.
.
.
.
.
....
, Styrelsen for Samskolnn, Klippnn.
.
-.
- _ LAI %ARINNET,JANSTEY via ny-.
.
lnrBttac1e folkskolnn i OvlceL.
.
.
.
.
.
.
O M V; ~R: DINNA 0 ~ 1 1 11ppfost.r~-.
.
@ ?mga I; yrkoby sOlres 1.10s skolrtol- rinna finner dtiglig och g; d- det 60 clagar efter ftirsta kungij- 1ynt ung clam ett goclt hem cfter.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- -.
.
rnnclet i Post- och Inrikes tidnin- anstilrnn mecl foto.
till ~Trillnn~,,.
.
Dagens nommer .in; ehiliee:.
gar.
Lon enligt lag.
Platsen till- postfnck N: o 44, Suncls \ ~all.
.
.
.
.
.
.
.
.
tr8cles den 1 nwstn oktober.
Hu- .... ruvidn skolnn blir sams1; oln eller Statcns yrkos- och.
t~; ibctsskold f6r k v h ~ i o r i ' K: I-S~I.
Af iir Bnnu ej b.estli111t.
fli~lisk~lti N n i m SnldBonz &amp; kelljnngn clen 15 juni 1908.
S!
G O Kristimehamns Brahtisba SRola L ' L EDIGA PL A TSER.
E ' Dro.
- S ' J.
A. Burdn.
, Sk.olrHdets ordf0rande.
Ad ress &amp; lcclljzmgn.
ror,rtsx; or,s V In (f+st) MINDRE i Hplmsj6n af Ljusna,.s- be,: g, Orebro liin, Br liirarinneplats ledig etf genast sokas.
Skolan be- 15igen cirks 12 kilometer frKn Kop- parbergs ktiping och Ljusnarsbergs kyrka.
Umnnu talet ring %.
Regyn- nelselon 600 kr.
Skolrddet.
.
' Kvinnliga ICvi~inoriirclscn i Kina.
rbets.omr %den.
Tiiligt uppe.
A£ h a Rogherg.
0 ~tbildnin&amp;kurser m. m.
Bref frhi Ameriki~.
AE C. v. I&lt;.
Muntliga och skriftliga Hans Lnrssoa: Idder ooh ~nnkter. '
Af G.
0.
Aclelbor,q.
upplysningar genom Fredrika- Bremer-For-.
bundets byrb, 54 Drottninggatan.
Liirnrinnors riitt att afliigga ulrivcrsitetsexnmlil~a.
F1.h i~ll~nlnlieten.
Notiscr. '
Prenumeration &amp; .Dagny sker ti ntirmaste postanstalt (Tid- = ningstaxa n.: r 5) eller bokhandel.
-
