# ID: svediakorp-per3557
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1931
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,687
# sentences: 619
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Borgerlighet och socialism.
Från den ekonomiska En på dödsdimman.
mörk horisont.
I väntan fronten Av ELIN WÄGNER.
Ett svenskt förslag till planhushållning U n d e r den nuvarande samman- Femtio procents lönesänkning I U.S.A.
levnadskrisen försöker varje land dra sig inom Sig självt och ska- En mörk horisont p a självhushåll.
Men de trådar som av Elin Wägner.
gå mellan länder och händelser kun- na inga tullvänner, inga nationalis- ter, inga militarister skära av.
Sam- norsk om bandet är ofrånkomligt, skillnaden är blott att det verkar till välsignelse abortfrågan: om man accepterar det och till för- De olika i n d i k a t i o n e r n a bannelse om man vill förneka det.
av Dr Ingeborg Aas.
De engelska valen och den därur följande kursförändringen sträcker Det sanningsägande barnet sitt inflytande in i de nu pågående En läkare Av Ada Nilsson.
skadeståndsförhandlingarna mellan Frankrike och Tyskland, i n i krisen mellan Kina och Japan och de kasta säkerligen sin skugga över det skriv- dimman vid Liège?
bord där Sveriges finansminister ar- Av Maria Lazar.
betar med budgeten för nästa är.
Det nya engelska parlamentets öppnande, trontalet och premiärmi- nisterns tal gåvo intet riktigt besked Aldous Huxley av Emy Ek.
om Englands framtida handelspoli- Arthur Schnitzler lik.
MacDonald fortsatte på samma som människa och wienare linje som under valkampanjen och av Elsa Björkman-Goldschmidt.
begärde för sin nya regering tid att sätta diagnos på den sjukdom de engelska finanserna lida av och se- dan föreslå behandlingsmetoden.
Men därmed har han sprängt den nationella enheten, ty högern anser sig inte ha tagit hem majoritet för att gå med på utredningar utan för P R O T E K T I O N I S M E N VINNER att med en gång lägga om den SEGRAR i alla länder.
I Frankrike har regeringen beslu- engelska handelspolitiken till protek- tat en höjning av importtullarna, tionism.
Här går dag efter dag, un- avsedd att motarbeta den ökning i importen, som de sänkta valutorna i en hel d e l länder framkallat.
För Sveriges del kommer tilläggstaxan att betyda en 15-procentig tullhöj- ning, för England och Danmark ungefär lika, för Norge 8 procent.
sin ledande artikel för förra vec- kan framhöll Tidevarfet, att det E N G L A N D S N Y E HANDELSMI- NISTER Runciman har begärt är ett misstag att jämställa de vän- en extratull på 100 procent.
som lans tider i vilka v i leva med overk- skall kunna tillämpas vid behov.
D. samhet.
Alla gå och vänta, därför v.s.
när importen .överskrider det att förhållandena drivits till sin normala,.
Importen bör aktivt över- spets, så att man emotser ett avgö- vakas av handelsdepartementet.
Va- rande.
I stället för overksamhet in- ruinförseln från dominions och kolo- för detta avgörande, borde alla kraf- ter uppbådas för att förbereda vad nier är förslås fri.
Regeringens förslag om åtgärder ram komma skall.
I delta sammanhang tycks oss en mot dumping har gått igenom med glans, och dess förslag till åtgärder artikel av professor Gunnar Myrdal för importbegränsning blir troligtvis i senaste häftet av Tiden om Den färdigt att stadfästas i denna vecka.
svenska penningkrisen vara av in- Den gamle frihandlaren Churchill tresse.
Professor Myrdal ställer frå- har höjt tullfanan, gått till attack gan helt praktiskt, vilka möjlighe- mol regeringen för dess bristande ter man för närvarande kan se, att aktivitet i tullfrågan och ställt sig oberoende av den övergivna guld- på de unga protektionisternas sida.
standarden leda den Svenska pen- Om MacDonalds framtid i den pro- ningpolitiken mot ett medvetet mål.
tektionistiskt välrepresenterade rege- Förutsättningarna för hans resone- ringen är det ingen som vågar spå.
mang är de hotande utsikterna att krisen kan komma att ytterligare dessutom den DANMARK INFÖR EXPORT- allvarligt skärpas FÖRBUD på kronan och kom- fullkomliga ovissheten om vad varje mer efter allt att döma att förlänga ny dag kan komma att medföra.
Vad ha vi då att komma med?
De suspenderingen av guldmyntfoten.
Tyskland begär att dess betalnings- penningpolitiska medel, som stå förmåga måtte noga undersökas, då riksbanken till förfogande äro be- en revision av skadeståndsöverens- tänkligt svaga.
De skulle visa sig kommelserna nu är under arbete.
ännu svagare i en verkligt påfrestan- Samtidigt vidtagas extra åtgärder ile situation.
Vad professor Myrdal fram till är en viss regle- mot den starka valutaexporten.
Det kommer är vad man kallat » ett drunknande ring och kontroll av näringslivet, en penningpolitik från riksbankens sida, grepp om guldmyntfoten ..
Allt detta ter sig mörkt, men det » som icke längre är guldmyntfotsme- kanik utan politik i ordets egentliga finns en ljuspunkt: Amerika.
Där mening ».
Denna förutsätter självfal- stiga vetepriserna, farmarna jubla, let en närmare kontakt mellan riks- näringslivet börjar blomstra.
Det banken och näringslivet.
Och just enda är, att ingen kan förstå Orsa- nu, under den isolering frän den in- ken.
ternationella kapitalmarknaden.
som v i lever i, skulle en kapitalransone- ring av någon farm vara möjlig att genomföra, som just för en kortare Har Europa läst om döds Två författare: Vad har hänt?
der vilka massor av skepp fritt lossa varor vid engelska kajer, och detta måste stoppas med det snaraste.
Den enda hållhake MacDonald har på högern är den att det står i hans makt som premiärminister att utlysa nya val, sedan regeringens närmaste Uppgift a t t sanera budgeten och sta- bilisera valutan är slutförd.
Och en segerrik majoritet lär inte vara an- gelägen om att få nya val på halsen.
T y man vet ju aldrig riktigt var man har väljarkåren.
Denna arma kår är som ett vax under den suggestion som påtryckes den vid valtillfällen.
Den som har pengar att slunga ut den mesta suggestionen har då en fördel framför den som har litet pengar, särskilt när det gäller att på en kort tid prägla i n en uppfatt- ning av den aktuella situationen.
Vid parlamentets öppnande fick Baldwin.
som givit kvinnorna av yngre årsklass rösträtt, mottaga gra- tulationer från unghögern över att experimentet slagit ut så bra.
Detta var ett av uttrycken för en gängse uppfattning: att kvinnorna avgjort valet i den riktning det gick.
Obe- vandrade i politiska ting reagerade de på så enkla uppmaningar som: rädda era sparbanksinsättningar, hjälp oss an skaffa er man ett jobb.
Ingen väljare borde vara så okun- nig att han blir ett värnlöst byte för slagord.
Men denna okunnighet som (Forts. d sid. 6).
Från den ekonomiska fronten.
I - Veckovakten krisperiod kunde vara ganska effek- tiv.
Sedan blir frågan den, hur den önskade kontakten mellan riksban- ken och näringslivet skall uppnås.
Riksdagen är intet Iämpligt organ, riksbanksfullmäktige lika litet.
Där- emot skulle man kunna tänka sig, att ur de halvofficiella institutioner, som redan finnar på näringslivets område, Landsorganisationen, Ar- betsgivareföreningen, Industriför- bundet, LantbrukssäIIskapet, Koo- perativa förbundet, Bankföreningen o.s.v., kunna åstadkomma ett eko- nomiskt råd, som vid sidan av riks- banken skulle representera de sven- ska näringsintressena och samla dem till en målmedveten och enad hand- ling.
För att underlätta de ansatser till en planhushållning, som det extra- ordinära läget gör befogade, bör re- geringen ofördröjligen improvisera det institut för konjunkturforskning, sam vi länge saknat och som riks- hanken omedelbart behöver för att kunna genomföra sin omvårdnad om valutan.
Professor Myrdal ser för sin d e l en enda linje, som måste bli avgörande tör denna politik: Kon- stanta arbetslöner och ett minimum av arbetslöshet.
En allmän förläng- ning av arbetsavtalen måste i nuva- rande situation vara den principiella förutsättningen för vår näringspoli- lik och penningpolitik.
Som förhål- landena ligger till är detta det enda praktiska förslag, som kan genom- föras utan Iiinestrider och omfattan- de Iiinestrider under pågående kris skulle vira ödeläggande för alla par- ter.
» Här gäller det att hålla ihop om vi skola klara oss någorlunda osvedda genom världsbranden ..
MARIA Av LAZAR.
D en 13 november stod följande plats.
(Personligen har jag inte telegram från Bryssel att läsa träffat någon människa.
som läst den i svenska tidningar: lilla notisen.)
Innehållet löd: Döds- Den kommission, som fått i uppdrag dimman vid Liège berodde på oför- att undersöka orsaken till händelserna riklighet från de kemiska industrier- december 1930 vid floden Miss.
då en antal äldre personer avledo och ett hund.
nas sida.
Mycket lugnande, inte ratal andra insjuknade på grund av den sant?
Närmare orsaker anges inte, s.k. » dödsdimman ».
har nu framlagt re- några åtgärder mot sådana oförsik- sultatet av undersökningen.
Kommissio- tigheter är det inte tal om.
Visserli- nen anser orsaken till dessa händelser gen ställer man varenda droskchauf- vara, att luften hade förpestats av gaser från fabriker och att samtidigt de säll- för till ansvar, om genom hans oför- siktighet ett människoliv blir bara det synt ogynnsamma väderleksförhållande- men 64 döda na förhindrat den normala luftcirkulatio- minsta skadat nen i Maasdalen.
Kommissionen påyr- nåja, det var en olyckshändelse med kar.
att förebyggande åtgärder snarast hela dödsdimman.
Ar det någon böra företagas, så att saken icke upp som har hört, att ledaren för de ke-, repas.
miska industrierna blev ställd till an- svar?
Vet man över huvud taget Den gåtfulla och hemska dimman vad det är för industrier, vad de tjä- i Maasdalen.
sam i december 1930 na för ändamål?
Om man vet det.
kostade 64 människor livet, vann varför blir det inte offentliggjort?
egentligen på sin tid föga beaktande Varför lugnar man inte allmänheten från allmänhetens sida.
De flesta med underrättelser om denna sjuk- människor ha nu alldeles glömt bart dom, som enligt de sparsamma no- händelsen.
En underrättelse som tiserna tycks härja värre än pesten?
några månader senare dök upp i ett En sjukdom som kommer levande fåtal tidningar att den s.k. dödsdim- människor att förbrännas invärtes.
Allmänheten tycks sova djupt.
Har man också på våren hade krävt sina offer, tycks inte ha blivit läst av n i - verkligen inte en tidningsläsare nå- gon människa.
Visserligen kom det gon gång, kanske inspirerad just ge- fram gissningar och förmodanden, nom händelserna i Belgien, läst ige- man yttrade också här och var en nom en giftgasbroschyr?
l alla så- misstanke, att det inte bara var väd- dana broschyrer, också da allra enk- (Forts. å sid.
2.)
ret som var skuld till att invånarna i Maardalen blevo sjuka.
Men man lugnade sig.
när man fick veta att en kommission av kemister och lä- kare hade avgjort, alt det hela be- rodde på vädret.
Dessutom hade Nationernas förbund tillsatt en kom- mission som var sysselsatt med att grundligt och förutsättningslöst un- dersöka saken.
Alltså - Nationer- president i Sovjetunionens Statliga Vetenskaps- nas förbund!
Vad kan man mer be- gära?
Och både tidningsläsare och kommission.
förutvarande folkkommissarie för kulturdepartementet, akadmisk la- kåsörer ägnade sitt intresse åt fallet r m och estetisk skriftställare, och d a n Kürten eller den sköna mrs Boultens 30 d i tillbaka kommunist - han hör otvi- velaktigt till förgrundsfigurerna inom svartsjukemord.
Vem vet vad Nationernas förbund modernt ryskt kulturliv.
Hans besök i Stockholm räknades också som en upp- sade?
Man skall inte göra N.F.
seendeväckande händelse.
Alla veta an orätt.
Det har nämligen yttrat sig.
det inte varje dag bjuds ett tillfälle att Någon tid senare stod kommissionens direkt från en av de aktiva själva få rapport milt och ödmjukt i tidnin- hörs hur förhållandena utvecklas i Sov- garna på en mycket anspråkslös jet.
Och varje levande människa måste ju, oavsett politisk åskådning, vara spänt intresserad av vart det stora kraftpro- vet skall leda.
Den motsatta vägen, lönereduce- Det mottagindi Lunatsjarskij tick I är ett underbart exem- ringarnas och arbetslöshetens väg, Stockholmspressen som t. ex. Tyskland och Amerikas pel på den misttro, som alla nybygg- Förenta Stater ha gått kommenteras nadsförsök uppväcka i det beståendes bl.
a. i senaste numret av D i e Welt- värld.
Det måste ju för dessa » nybyg- bühne.
Den amerikanska statistiken gare kännas som om hela världen stod har en särskild kolumn för arbets- dem mot.
Undra på, om ryska resande löner, där den sviktande köpkraftens till sist stelna i standardfraser.
Vad de verkliga underlag kan avläsas i siff- än svara på frågor bli de ändå bara ror.
Sommaren 1931 hade den to- rävar och hycklare och propagandister tala summan av arbetslöner minskats för dem rom få svaret.
med omkring två femtedelar sedan Lunatsjarskij sedd på nära hall var en 1929.
Därpå inträffade den senaste obesvärad och livlig man med humor och stora lönereduktionen.
I jämförelse stor lärdom.
Hans utseende överens- med år 1929 lever nu den ameri- stämde mest med den bild man i allmän- kanska arbetarklassen på tillsam- het gjort sig av en äldre kultiverad och mantaget ungefär hälften av diva- » typisk » ryss.
Vad han hade att säga rande löner.
Övriga priser ha fallit fick just genom hans personliga uppfatt- med omkring 15 procent.
I Tysk- ning sitt största intresse.
Alltså, efter vilka principer censureras land.
som dock icke har tillgång till exakta siffror, beräknas den sam- den utländska litteraturen i Sovjetunio- fällda löneminskningen vara ännu nen?
Vilka ändamål vill man tillgodose med konstsamlingar och utställningar?
större.
Och resultatet?
Ja, ingen kan ju Hur långt It den ryska uppfostran ren- säga att sparsamhetspolitiken varit Odlad propaganda?
Vi ha övervägande intresse för så- framgångsrik som räddning ur kri- sen.
Där är Tyskland självt del dan litteratur som är socialt betonad, säger hr Lunatsjarskij, arbeten som bästa exemplet.
(Forts d sid. 3).
, - - Ryskt besök.
i Stockholm.
Anatolij Lunatsjarskij, -.
” Gift kvinna ” I väntan på dödsdimman.
och komkurrensen om arbets- till fällena.
kritik av Göteborgs löne- nämnds förslag ifråga om de gifta kvinnornas anställningsförhål- landen, som framfördes i Tidevarvet n:r 45 har åstadkommit diskussion i Göteborg, där frågan tagits upp på ledande plats i N y Tid.
Vi vilja inte neka oss nöjet att anföra några utdrag ur tidningens försvar för lönenämndens uppfatt- ning.
Ett försvar, som uppkallat D D e n 21 n o v. 193 1.
Borgerlighet en Greta Cardell, att författare, fröken stryka kravet på rätt till valfrihet och socialism.
från kvinnornas sida.
när det gäller förvärvsarbete eller icke och kravet » Den stora politiska skiljelinjen i på lika rätt inför lagen, som Tide- vårt land går mellan borgerlighet och varvet vid upprepade tillfällen tidi- som rent principiellt socialism », säger högerns ledare i ett stort anförande.
V i kan förstå anse att d o gifta kvinnorna över huvud taget icke skola tillåtas konkurrera om detta y yttrande nde som en upptakt till arbetstillfällena, särskilt i kommunernas 1932 års valrörelse så mycket och statens tjänst, skriver Ny Tid.
Att kvinnans civilstånd i gare förfäktat.
- (Forts. fr. sid. 1).
laste, står nämligen att människor som inandats senapsgas efter flera timmars förlopp avlida av den mest över huvud taget inte.
Så naiv får inte någon människa vara att hon tror det.
D e t finns inga andra ke- m i s k a fabriker än sådana, där man till mänsklighetens bästa och kultu- Precis så rens och framåtskridandets tjänst framställer gifter, som - man har ju sett det i h ö g grad äro bero- ende av luftens fuktighetsgrad och väderleksförhållandena över huvud taget.
precis som giftgaserna under världskriget Var och en som en seendeväckande.
Nu läser jag i en stor tidning föl- enda gång halt den allra primitivaste jande: I Maasdalen väntar man en giftgasbroschyr i sin hand vet vilken ny dödsdimma.
Det är inte säkert roll väderleksförhållandena spelade att den kommer, men det är heller v i d gasanfallen under världskriget.
inte uteslutet, ifall det blir samma För några veckor sedan gick ett väderleksförhållanden som torra meddelande genom pressen: i New året.
En kommission sammanträdde York har man gjort gasvärnsförsök från ett flygplan.
Alltså m e d ga- p å nytt för under chefen hälsodepartementet.
ordförandeskap Den av Ser, som skulle skydda mot giftga- föreslog utfärdandet av en bestäm- serna.
E t t i och för sig mycket melse om att befolkningen i den ho- oskyldigt försök, för all del.
Stora tade landsändan skulle iföra sig gas- människomassor voro närvarande masker, om dessa atmosfäriska för- vid skådespelet.
Emellertid blanda- hålianden återupprepades.
E t t varu- de sig den oskadliga skyddsgasen hus i Bryssel har redan sålt ett större med dimman, blev elakartad och far- fruktansvärda förbränning.
som man skildrar de gåtfulla döds- fallen i Maasdalen.
Det är mycket märkvärdigt att se h u r litet uppmärk- samhet en händelse väcker, när den bara meddelas tillräckligt litet upp- - detta sam- mera.
som det strax efter kommer manhang har en helt annan betydelse än av boIsjevismen, mannens är så uppenbart, att det knap- parti gasmasker och man ämnar dra l i g och brände stora hål i åskådar- alldeles som 1928 -, men likafullt past skulle behöva diskuteras.
- Nu kan försorg om a l t gamla och sjuka fö- nas - som det Officiellt meddelas ras bort från dödsdimmans dal.
I kläder.
kan man ej godtaga en sådan för- Detta var ett försök, som man sa- nas sålunda frågan öppen för vederbör- den hotade trakten själv är man vis- klaring.
Den politiska skiljelinjen lig prövning.
Det &amp;, då överraskande serligen en smula förvånad över att k e r ~ inte h a r lust att upprepa i bråd- går i verkligheten icke mellan bor- att finna att man från kvinnohåll kland- myndigheterna inte kunna finna på rasket.
Men att man utan betän- gerlighet och socialism.
Det finns rar det visade tillmötesgåendet.
Löne- några andra skyddåtgärder mot de kande, utan att skämmas det minsta en hel del socialism i det borgerliga nämnden har endast avsett att få veder- giftiga gaserna än gasmasker och kommer a t t upprepa försöken i börlig kontroll över att gifta kvinnor icke obegränsad utsträckning anställas i sta- borgmästarn i Seraing har förklaral Maasdalen i år, så långt att befolk- samhället, liksom ett samhälle är i byggt på gemensamhetens grund.
dens tjänst.
Vi undra just vad de ogifta att han kommer att stoppa samtliga ningen blir tvungen at!
gå omkring kvinnorna skulle säga om de överallt fun- kemiska fabriker i sitt distrikt.
om i gasmasker är upprörande.
Ty Telefon, telegraf, post, större delen ne sig molade av gifta kvinnliga k l a t t - dödsdimman skulle uppenbara sig denna dödsdimma som förorsakats av järnvägarna och större delen av ningshavare?
Redan nu finns ett starkt på nytt.
Frågan är om han också av den kemiska industriens » oförsik- sjukvård, skolväsende m. m.
äro utbrett missnöje över att gifta kvinnor l i g a tillvägagångssätt » (enligt N. som ho sin försörjning i äktenskapet, kommer att lyckas.
faktiskt socialiserade.
Och vill man kurrera om arbetsmöjligheterna med de Men vad är det egentligen för k e F.) k a n breda ut s i g och den inskränka socialismen till ägande- ogifta o. s. v., o. s. v. (Kurs gjord av oss.
miska fabriker det är fråga om?
kommer också a l t göra det, tack Red.)
Naturligtvis inte några giftgasfabri- vare Europas oerhörda likgiltighet.
rätten, Sa h a vi expropriationsrätt Ledareförf.
anser, att lönenämnden va- ker.
Bevare oss väl, sådana finns ju Den kommer att breda ut sig långt t i l l jord för vissa ändamål, van- rit mycket » liberal » mot kvinnorna, skri- utanför Maasdalenr gränser.
hävdslagen.
skogsvårdslagen m.
fl., ver fröken Cardell.
F ö r att kunna hysa en sådan uppfattning måste utgångspunk- majoriteten av socialdemokratisk åskåd- Maria Lazar.
som äro fullt införlivade med det ten och grundförutsättningen vara, att det ning vill gå in för en rent raktionär borgerliga samhället.
Gå vi sedan allmänna rättsmedvetandet fastslagit a t t uppfattning i denna fråga.
Strindberg äktenskap il lika med försörjning och har j u, såvitt jag minns rätt, någonstans t i l l socialdemokraterna, så finns inte att gifta kvinnor icke skola ha rättighet sagt att äktenskapet var en ankarsmedja heller där någon renodlad socialism, att inneha yrke eller anställning.
Då kan för mannen, ett helvete för barnen och dels beroende på att utvecklingen man inse.
att lönenämnden varit fri- en försörjningsinrättning för kvinnan.
kostig, som avhållit sig t. v. från an gå Äktenskapet som f går vidare, dels därigenom att bor- mer in ett steg mol målet.
Det är denna uppfattning, som jag på ständigare, sannare och djupare uppfatt- gerligheten och betänksamheten det skarpaste vill vända mig mot Det ning av äktenskapet som ett r e n t mänsk- kommer med åren.
är icke i rättsmedvetandet fast- ligt förhållande i främsta rummet.
Nej, skiljovägen går i stället mel- slaget att äktenskap är försörjning och Även rent ekonomiskt sen är det oklokt lan höger och vänster, mellan kon- att gifta kvinnor icke ha r i t t till yrkes- och kortsynt att i dessa tider med alla arbete.
Därför är det försåtligt och far- de osäkerhetsmoment som arbetslöshet, servatism och radikalism, dessa ligt när en ansvarig myndighet utgår ekonomiska omvälvningar, skilsmässor, tvenne krafter varav utvecklingen denna uppfattning som fastslagen sjukdom och död utgöra för familjen, består, den ena, som söker bibehålla och handlar i enlighet därmed.
- - - avskära den ena av makarna från att i Äktenskapet s som sådant tages till in- mån av förmåga utnyttja sin ekonomiska det tillfälliga, vilket v i vilja kalla be- täkt för ett godtyckligt förfarande gent- kraft.
stående, f ö r att bevare de värden, emot en viss grupp befattningshavare.
De Den ledande artikeln framhöll vidare, förutsättas icke skola åtnjuta de förmå- att jag icke tillräckligt beaktat de ogifta som vunnits, den andra som stän- ner.
den säkerhet och det skydd som till- kvinnornas intressen.
Jag ber få erinra digt måste gå t i l l grunden med de kommer andra befattningshavare.
» Lö- om.
att ogift kvinna i dag kan vara gift nåd för gift kvinna, rubrice- kvinna i morgon, så att någon verklig spörsmål, vilka efterhand uppstå, nenämndens rades också förslaget följdriktigt i en tid- och beståndande intressemotsats förelig- för a l t lämna rum åt framtiden.
ning.
Det är inga förmåner här kämpas ger icke.
Stat och kommun ha intet in- Hur vi sedan gruppera oss i par- tar.
utan samma rättigheter som övriga tresse av att företaga åtgärder, som tier allt efter åsikter, förhållanden, hämmande på äktenskapsfrekven- en skräckmålning skära emellertid en kam och därför läm- - kon- - allmänna från befattningshavare.
stat måste vara lik- verka bekvämlighet eller andra orsaker, het inför lag.
Ledareförf.
förebrår mig till sist ensi- Jag vill högst ogärna tanka mig an dighet i ställningstagandet, slutar fröken bör icke förblandas med livets fort- Cardell.
En dylik anmärkning får jag löpande utveckling där orsak och dela med såväl arbetarpress, arbetarre- presentanter s o m över huvud taget alla, verkan h a sin gång, vars lagar både vilka i strid föra en angripen grupps ta- politik och partipolitik få underord- lan.
Det ligger i sakens natur.
na sig.
-
Apoteksprivilegiet i Sölvesborg.
I fröken Gerda Borgström, Kristianstad.
Borgström Det sanningsägande barnet.
- en V Ar Verkligheten överträffar som be- fredagens konselj utnämndes t i l l in- kant våra vildaste fantasier.
nehavare av det personliga privilegiet Men aldrig hade jag drömt om att u r ett femårigt barns mun erhålla det mest slående vittnesbörd man löst sväljer dem, utlöser hos henne en gråtattack, sedan kväljningar och ideliga frågor.
Hon käxar i ett för allt, och har gjort det redan länge, sade modern, - Ryskt (Forts. r. sid. 1).
i Stockholm.
skildra de f besök verkliga förhållandena i Olika länder och har direkt aktuellt intresse.
Varför har man pappa i Sådan litteratur förekommer egentligen i huset?
det bara för att han skall England och Amerika.
De skandinaviska arbeta och komma hem med pen- författarna, rom förr spelade en mycket gar?
Då är det ju nästan synd om stor roll och lästes av så gott som alla honom.
Och var har mamma fått bildade ryssar, äro numera nästan full- Fröken är härmed Sveriges Har mamma köpt andra kvinnliga apoteksinnehavare och kan önska om nödvändigheten av att hon vill ha reda på var hon har fatt i pappa?
den första som tilldelats stadsapotek.
Ut- den sexualpedagogik, som jag icke kommit ifrån, hur föräldrarna har pappa pi torget?
Och varför köpte nämningen har dock ej ägt rum utan före- minst i denna tidnings spalter under fått henne.
Nå, Ni svarar väl icke mamma en annan pappa (un- gående strid.
derförstått som icke var full!)
henne då, som det är, inföll jag.
- - - ständigt försök att okända.
ändra detta.
Jag har Ifråga dock om upptagit rent skönlitterära saker bruka vi förse dem med ett upplysande förord, att det inte är fråga om någon social skildring, utan flera år förfäktat.
femårigt brådmoget flickebarn Nej, det är hon ju förliten till, sa Det är väl märkvärdigt, sade ungen att värdet ligger i den stilistiska skön- t a m förslagsrummet gav nämligen sökte mig på min mottagning.
Det modern.
Inte vet jag hur jag skall vidare, att jag skall behöva fråga h e t e n.
konsten beträffar är det ett kungl.
medicinalstyrelsen förord till den korn visserligen vid sin moders hand säga det.
Men nu är jag så orolig så här många gånger och icke kun- misstag att tro, att v i inte intressera oss på andra förslagsrummet Placerade man- och satt i hennes knä.
Modern var att de gjort henne något där nere na få svar på detta som på andra för annat än ren propaganda.
Tvärtom liga medtävlaren.
Ingen självständig den egentliga patienten men ville på garden, så jag ville be doktorn frågor jag gör.
anordnas utställningar över konsten un- Jag hoppas att modern nu lyckats der olika tidsperioder, enhetliga sam- passa på och fråga till rads också undersöka henne också.
manställningar av t. ex. fransk konst, hade presterats av någondera Ungens kväljningsreflexer Okades klara även detta skär och rädda bar- också etnografiska utställningar.
Vad den parten.
Ytligt sett kunde man kanske för flickan, som var nervös och ville ytterligare i n f ö r detta moderns tal net i tid från de svira neurossym- ryska konstexporten beträffar anser hr tycka i n vederbörandes meriter voro kräkas i ett för allt.
tämligen likvärda.
Fröken Borgström ha- Hon var enda barnet, skyddad i och ideliga kältande om de otrevliga lom som voro p i väg att utbryta.
Lunatsjarskij, att den ryska staten hade de dock som ett plus längre tjänstetid möjligaste grad för andra barns uttrycken.
Med kattens välvilliga På min inrådan har flickan nu även så stora rikedomar på detta område att samt dessutom.
vilket han bl.
a.
seder- eventuellt dåliga inflytande.
Modern bistånd lyckades jag få flickan utom fått komma i kindergarten, vilket ju den kunde " råd att med mera framhöll; s, " besvärsskrift till kungl.
maj:t, » under sin 25-åriga verk- var tydligen hennes enda sällskap.
hörhåll för a t t kunna ge modern en bryter den isolering föräldrarna i flera andraplanssaker, som han tyckte samhet i Kristianstad förskaffat sig in- Faderns bild stördes av tidvis upp- välbehövlig uppsträckning över hen- all sin välmening hållit henne i.
Det Var ett brådmoget barn med mycket om.
gående kännedom om förhållandena i trädande brutalitet i hemmet på nes förvända uppfostringsmetod.
Någon vill veta om den nuvarande in- Skåne och angränsande delar av Ble- Svara nu ungen på vad hon en enastäende förmåga att verbali- grund av alkoholism.
Det framkom kinge ».
frågar i stället för a t t jaga upp hen- sera, ge ord åt det som rörde sig i eller o m det är e n Denna sista omständighet, som gjort så småningom, att ett sådant pin- ne ytterligare med tal om undersök- hennes sinne.
Det kunna icke andra de kraftansträngning som ryssarna skola henne särskilt lämplig för berordran just samt uppträde ägt rum strax innan till Sölvesborg, har säkerligen också be- flickebarnets kväljningsattacker bör- ning och dylikt, som gör Ont värre, barn och de äro mera avtrubbade av tröttna på.
Vilket område det än gäller, det aktats av befordringsnämnden, då däre- jat.
Men det utlösande momentet menade jag, och här skall Ni få d:r allt de höra.
Men man får icke ett mot i medicinalstyrelsens förord en syn- låg icke där, utan det var något som Gerda Kjellbergs bok, » Varifrån ögonblick tro, att icke samma pro- såväl som industrien och nä- nerligen olycklig tendens till » mannamån » hänt da hon undantagsvis var nere kommer jag, mamma ?., till present, blem finns där för alla barn.
A v det krafttillskott det kommit till synes.
och lekte på på garden med alla där om Ni bara lovar att läsa och sedan barns och spenabarns mun skoten i innebär att ho en gemensam idé, tron på Med glädje och djupaste tillfredsställel- att det Ur en ny värld man arbetar på.
höra sanningen.
se hälsa därför vi alla ansvarskännande förekommande barn.
Några ord av svara.
medborgare kungl.
maj:ts beslut.
sexuell innebörd.
dock icke värre De gingo.
Jag har ej återsett det Det är den sanning som den kände Ur den synpunkten tror jag vår ungdom E. Hgn.
än de flesta mera härdade ungar sak- lillgamla, starkt bekymrade barnan- själasörjaren och själsforskaren i är det vackraste man kan se.
Det lig- siktet, men modern såg jag om nå- Zürich pastor Oskar Pfister på ett ger en ensidigt religion som i detta.
Det nor.
blir inte något fattigt av och många enhälligt uppsatt fröken Borgström på Ett forskning ende " ' ' " ' " ' " en del, fastän han själv som konsthisto- - bibehållas, att kunna - kulturella gen oerhörda Modern tandvård.
PI Kungsholmen, denna intressanta stadsdel med sin iögonenfallande brytning mellan gammalt och nytt, har en tand- klinik öppnats, som lär vara den moder- naste och största i Skandinavien, Det är tandläkare Emil Lindblod, som låtit inrätta denna klinik i ett lågt och glas- rikt funkishus vid Hantverkaregatan 37.
Idén med kliniken, som sysselsätter fem tandläkare och troligen inom kort l i d ett lika stort antal sköterskor är, att med de metoder, som det kollektiva ut- nyttjandet BY lokal, reklam, administra- tion etc. innebär, förena den förstklas- siga vård och individuella behandling, som allmänheten sätter värde på, när det gäller sjuk- och tandvård.
Själva inred- ningen har följaktligen en strängt » pri- vat » karaktär.
Kliniken är uppdelad i smårum ensamt behandlingsrum tör var patient och fritt val av läkare.
Labora- torium och röntgenavdelning etc. äro förstklassigt inredda.
Väntrummet rom som är dekorerat av konstnärinnorna Dagny gon dag.
Jo, flickan var mycket alldeles utmärkt sätt gör sig till tolk Skolundervisningen t. ex. är i andra län- De hade strax vid hemkom- för i en Uppsats Farlig sexualpeda- der också ensidig tur den delen.
En Bohlin och Brita Hörlin med bilder från bättre.
de firn världsdelarna, är hemtrevligt och sten satt sig till med boken.
Mo- gogik i den på annat ställe omnämn- franskt barn som läser tysk historia I måste ju tro att antingen den franska underhållande som en tesalong.
Ett sär- dern läste högt.
Flickan blev nöjd.
da norska tidskriften Fritt ord.
eller den tyska boken ljuger - så olika skilt rum är inrett för barnpatienter.
Talade följande dråpliga ord: Det polemik mot den tyske pedagogen är framställningen.
Vår historieunder- här tilltalar m i g mycket, jag har ju Foerster, som ivrar mot sexuell UPP- virning är inte mera ensidig, kanske i grunnat och grunnat sa, varför jag lysning, framhåller nu Pfister, att många fall tvärtom mera objektiv.
just är här.
Jag trodde a n mam- det finns ingen uppfostran som är H r Lunatsjarskij småler godlynt åt morna stod i kö och då fick man den så sexualiserad som den asexuella, de framställda frågorna och svarar som och med särskilt utprovad, ändamålsen- som var i tur och ordning, eller ock- d.
Y. s. ingen pedagogik inriktar som är intresserad av sitt lig belysning.
- Är det inte roligt, frågar d:r Lind- så att barnena låg med nummer på intresset så ensidigt mot könslivet Vid det stora möte, som anordnats på blad vid demonstrationen Moderna magen och då valde mammorna ut.
som den, som ostentativt vill avvisa Auditorium på inbjudan av en del olika människor skall ha modern tandvård och När jag då var förargad på mam- och låta harmlösa frågor vara obe- föreningar och som samlat fullt hus, modern miljö.
Efter den principen är ma, tyckte jag, att det hade väl varit svarade, men därvid bereder jord- framlade Lunatsjarskij vidare mot kliniken inrättad.
Vackra färger, mo- mycket bättre att jag kommit till mån / Ör en föreställning om e n dys- kommunistiska grund av en utförligt översikt av kamp den ideologien och dess dern utrustning och förstklassig vård för alla.
Vi beräknar ändå att genom denna en annan mamma, men nu när jag tert och skamligt mysterium.
emot omvärldens misstro, några av de form av gemensamhetsarbete kunna hålla vet a t t jag kommit inneifrån mam- » När uppfostran », säger han, praktiska insatserna, som den nya sta- priserna ganska väsentligt lägre än ge- ma, ar det ju en annan sak.
Då » icke tar ledningen över sexualite- ten gjort på bildningsväsendets område.
ten, då är det en allvarlig fara för Skolor.
yrkesskolor, teatrar och klubbar, nomsnittspriserna för annan Privat tand- hör v i ju ihop.
högskolor för medicin och teknik.
Stu- vård.
Men ett bekymmer återstod.
Mo- att sexualiteten tar ledningen över dentantalet vid högskolorna t. ex. har I I varje fall måste man medge att den vissa fall femdubblats sedan för-revolu- moderna byggnadskonsten och nya tek- dern hade ej vågat gå in på faderns uppfostran. » niken kan göra en ur skönhetssynpunkt roll.
Det var flickan fortfarande fullgod skapelse också av en tandklinik, förliten till och nu frågade den att omvandla en världsdel.
C. odrägliga ungen utan förskoning.
Casan.
inrett för konstruktion, bl.
a. intresserar en upp- sättning från Siemens verkstäder en pe- lare som placeras min på golvet med alla hyllor och tillbehör lätt tillgängliga en människa, " ' - Ada Nilsson tionstiden och alalfabeternas antal är i
Arthur Schnitzler som människa och wienare.
Någon har sagt att för att rätt kun- na förstå Arthur Schnizler måste man känna till den plats där han verkat och diktat och den tid inom vilken höjd- punkten av hans skapande inföll.
Platsen är Wien, Wien framför allt a annat.
Schnitzler var en wienare durch und durch och genom hans arbeten blå- ser en vind från Kahlenberg och Wiener- wald, den sveper mellan villorna i Döb- ling ända ut till Schönbrunns trädgår- dar.
Schnitzlers hem ligger högt uppe på - av en slukas ligt tro avgrund?
- Det var omöj- att han skämtade, hans ansikte hade på en gång blivit grått och gam- malt.
Och dock, fortsatte han utan att vänta på svar, och dock gå vi män- niskor alla denna väg, sorglösa, obetänk- samma, utan rädsla, trots att vi veta att intet är så säkert som att vi alla en gång måste ner i den mörka avgrunden.
Förr brukade han ofta tala om hur han kände sig, nämna småkrämpor.
litet hjärtbesvärligheter, eller klaga över den tilltagande dövheten som mycket pinade honom.
Den sista tiden undvek han allt liknande på ett sätt som påfallande.
Kanske att han känt något förebud ett särskilt tecken vars budskap han som - Sternwartestrasse.
Därnedanför, som en jättematta.
utbreder sig hela Wien i dunst och rök, ur vilken Floridsdorfs skorste- nar, Stefansdomens kyrkspira och Pra- terns » Riesenrad » framträda m o s blånan- läkare kunde tyda.
" ~, - de konturer och där Donau slingrar sig som ett smalt silverband.
Det var i parken utanför hans hem den stora » Türkenschantzparken » - varif från man rid klar dager t. o. m. kan skönja alper- na i ett avlägset genomskinligt fjärran som Schnitzler tog sin sista långa morgonpromenad.
- - Men å andra sidan var han absolut livs- bejakande.
' Jag vill så gärna leva länge.
länge än, brukade han plötsligt utro- pa, man är ju så nyfiken på allt som skall hända i världen!
Han hade förmågan att njuta av allt det sköna och goda som livet har att bjuda.
Stort som smått.
Han tyckte * * om glada färger, gott vin, vackra män- niskor, god mat.
Allt utan överdrift.
» Ett stick i hjärtat, tredjeklass-begrav- Och hin var godheten och försyntheten ning, inga kransar, inga sorgkläder » själv del önskar jag att alla män- dessa uttryckliga bestämmelser angåen- niskor skola få veta.
Tomheten efter de hans sista tärd fann man i Schnitzler honom är obeskrivlig ....
efterlämnade papper.
Schnitzler arbetade alltid samtidigt » Det är så likt doktorn », säger fröken med flera arbeten », berättar fröken Pollak, som i över 20 Ar varit Schnitz- Pollak vidare.
» Han brukade läsa minst lers trogna medarbeterska, » jag känner tre böcker på en gång.
På samma sätt knappast någon människa som var så hade han en underlig förmåga att i sig personligt anspråkslös som han.
För sitt upptaga det förgångna, det närvarande arbete önskade han framgång a h kände och det kommande.
Detta kan kanske nog en djup bitterhet över all hans verk på något sätt tjäna som förklaring f ö r på sistone ej togs emot så som förr.
det egendomliga förhållande som rådde Men personligen var han anspråkslöshe- mellan Schnitzler och hans f. d. hustru.
ten själv.
Han gick aldrig på premiä- Efter ett nära tjuguårigt äktenskap rer t. ex. - ville helst inte synas var lämnade fru Olga Schnitzler för omkring förtvivlad över att man föranstaltade fir- tio A r sedan sin man, sina två barn och ning av hans snart inträffande 7O-årsdag.
sitt hem tör att börja e t t nytt liv med Och det var äkta - inte någon pose.
en ung musiker.
Detta förhållande blev Det vet jag kanske bättre än någon an- emellertid av kort varaktighet och det nan. » har ofta sagts att hon gärna skulle velat » Dödsaningar?
Ja, det hade han nog.
återkomma till Schnitzler under alla des- För en tid sedan gick han genom Wiener- sa år.
Schnitzler träffade henne ofta, wald med en god vän.
Plötsligt stanna- de tillbringade t. o. m. somrarna tillsam- de han, avbröt ett glatt samtal och frå- mans med barnen och numera har gade: Skulle du fortsätta att gå på så man fått höra att han insatt henne sam- här muntert m du med säkerhet visste tidigt med sonen i sin testamente.
Men att du vid denna vägens slut skulle upp- återupptaga gemenskapen med henne, - - - - - - - det kunde han ink.
Lika litet som han kunde helt utesluta henne ur sin krets.
' Det som varit kan aldrig utplånas - men man måste också kunna re med klar utmaning svara på ett häftigt angrepp honom som författare måste han mot - värna om sin konstnärliga och litterära frihet.
svarade han, och som angripare blick mot del som kommer. '
Förgången- av duellens meningslöshet kunde han ju ej själv duellera - varpå sagda » Ehren- hit - nutid framtid.
Intet har tagit Schnitzler så hårt som rat » förklarade honom förlustig officers- dotterns M a - ingen har kanske stått rangen.
En sak som pick honom mycket - hans hjärta så nära som hon.
Hon gifte sig sjuttonårig med en italiensk officer hon var ej fyllda nitton - tog hon sitt liv.
Det har ej kunnat utrönas vad som var orsaken.
Många rykten voro i omlopp, även rik- tade mot hennes man, men Schnitzler dementerade dessa kategoriskt genom sin vänskapliga, ja, innerliga förhållande till svärsonen.
Det har så ofta sagts att författare skapa livsöden rom de senare själva måste uppleva, ’ Jag törs aldrig mera skriva romaner, yttrade nyligen en känd författare i Wien, allt det jag skrivit om, har sedermera slagit in antingen hos mig själv eller i min familj ...
Man kan ej hjälpa alt man ovillkorligen inför den- och ett år därefter - - - na tragiska händelse kommer att tänka på Schnitzlers ’ Fräulein Else ’.
Kanske var d i t detta som gjorde att han så energiskt avvärjde epitetet dik- tare.
’ Jag d i ingen diktare: utropade ’ Jag är för det första, andra och han.
tredje en läkare.
Jag känner mig myc- ket mera som läkare.
Mina arbeten äro - idel diagnoser! » Schnitzler som wienare tillhörde ett Wien som gått.
Hans gestalter ha inget att göra med den nya sakligheten, fun- kis, radio och fygkommunikationer.
DI äro alla wienare omkring sekelskiftet - även de som skrivits betydligt senare och de problem han behandlar röra mest del forna österrikiska sällskapalivet, äro ej frågor som skaka samhällets grund- valar, Hans författarskap var en t r e kling: lek, kärlek och död.
» Vi leka alla den som vet det är klok. » Men i dessa små problem var Schnitz- ler obönhörligt sanningskär och han vi- sade också att han vågade stå för vad han sade.
Nuförtiden skratta vi A t hans novell » Leutnant Gustl » - där han löj- liggör duellerandet v i tycka på sin höjd att det är en fyndig satir, ett lyckat skämt.
Men på den tiden hade don all- varliga följder.
Schnitzler inkallades in- för en militärdomstol - han var rege- mentsläkare - och ett s. k.
» Ehrenrat » uppmanade honom att stå till svars för att han skadat den kaiserl.
Y königl.
ar- méns prestige.
Schnitzler vägrade att förklara sig, likaledes att med en duell- nära.
Bredvid » Leutnant Gustl » skapade Schnitzler typen den lilla wien-flickan, » das süsse Wienermädel », en skapelse så levande att hon faktiskt uppstod en masse under Schnitzlers glanstid.
Hon blev till modell och förebild för tusende små wienflickor - ända till den nya fi- den bröt in med de nyktra och klarögda » självförsörjandes » alltmera växande skara.
Numera existerar hon inte längre eller blott som en anakronism.
Inom sin tid var Schnitzler en radikal föregångare men språnget över kli- get till en helt ny tid orkade han inte taga.
Det som på hans tid var radikalt är numera bestående vardaglighet.
Betydelsen och livslängden av hans författarskap får väl en annan tid än vår mäta ut.
För ej så länge sedan ytt- rade Schnitzler vid Hugo Y.
Hoffmanns- thals grav: » Vi äro e j här för an begå död och förintelse vi äro vittnen till födelsen av en odödlighet. » - Kanske kunde man med större fog säga detsam- ma vid den enkla kista av ohyvlade brä- der i vilken.
enligt judisk ritual och hans egen önskan, Arthur Schnitzler vigdes till den sista vilan.
Elsa Björkman-Goldschmidt.
- - - - - - pet, om v i inte fann något annal än de fortfarande tabu: ifråga om fram- den vanliga blodbristen, nervosite- kallad abort.
V i hor icke laglig rätt ten.
sömnlösheten och de många- att hindra att ett barn kommer till vare sig genom sterili- handa smärtor och plågor, som ofta världen mångdubblas när d i t och hart ar- sering eller abort om än nöden På senare lid har är aldrig så bitter och överbefolk- hete kommer till.
emellertid många läkare, också bland ningen aldrig så stor i ett hem.
Man- de mera konservativt lagda, funnit nen kan dricka så mycket han be- a l t också denna överansträngning i hagar och ta sina försörjningsplik- har i år utkommit en tid- abort är följande: Medicinska, ras- moderskapets tjänst kan vara till- ler aldrig så lätt.
V i har aldrig del blir ju slutligen kunnat göra något för att hindra den skrift, som heter Fritt t O rd.
hygieniska, sociala och humanitära.
räcklig orsak in fråga om personligt bedömande obegränsade, i sin djupaste grund Den redigeras av den radikale teolo- var gränsen går för den hotande la- osedliga barnalstringen i sådana gen och skriftställaren K r i s t i o n ran för kvinnans hälsa.
Detta gräns- hem och v i kan än i dag icke göra S c h j e l d e r u p.
Ur n:r 5 av den ” Det taget intressanta tidskriften hämta vi ne- Då det för läkarna gällt att be- område med dess ytterst oklara del, såframt v i vill handla i över- gränslinjer, har man givit namnet ensstämmelse med norsk lag.
Men danstående enligt vår mening mycket belysande artikel i abortfrågan, för- bör e l l e r icke, hit- utvidgade medicinska indikationer.
nu börjar v i göra uppror.
Till och De rashygieniska indikationerna med de mest ' försiktiga anser att fattad av praktiserande läkaren, tills varit tvungna att strängt hålla avser att hindra tillkomsten av min- våldtäkt b ö r vara laglig orsak till d o k t o r I n g e b o r g A a s, oss till de medicinska indikationer- dervärdig och svag avkomma me- abortus provocatus.
Men den v i l d - Trondheim.
D:r Aas h a r bl.
a. varit na, som avser att bota, lindra eller delst sterilisering.
d.
Y. s. att man täkt som äger rum i skydd av äkten- i n t e n o g genom en enkel och jämförelsevis skapet?
Hör bara pi vad hustrur- ofarlig operation hindrar att veder- na har att berätta i de hem, där man- och ungdom, handel med gifter tionerna är till följd av gällande börande man eller kvinna kan sätta nen nästan dagligen kommer hem Artikeln återges med en del uteslut- tolkning av § 245 (som avser foster- ytterligare barn i n i världen.
Ofta berusad till enrumslägenheten, som ningar.
fördrivning) begränsade till ett så är denna indikation av blandat ras- redan är lull med barn.
snävt område, att det inte kan jäm- hygienisk och social innebörd, då Många tröstar sig kanske med, a l t Fritt Ord om livet og religionen.
Gyl- föras med något annat inom läka- dendal, Norsk Forlag.
6 häften pr år.
rens verksamhet.
På detta enda om- den i regel gäller individer, som är detta är undantag.
Ånej, kom då ur stånd att försörja sig själva och bara ihåg vad dåvarande professorn Pris kr.
I: 50 pr häfte, kr.
7: 50 pr Ar.
råde måste det praktiskt taget gälla sina barn och ofta kostar det all- i förlossningshjälp, överläkaren vid livet, innan vi har rätt att utföra ett männa s t o r a summor.
Barnbördshuset I Stockholm, pro- är jag gått med på att skriva operativt ingrepp.
fessor Forssner säger - en person- en artikel i ovanstlende äm- Men för de » utslitna mödrarna », som förenar sträng saklighet ne, kan jag inte åberopa någon som som nu spelar så stor roll i fattiga hemmens nöd är bak- lighet, med en djupt mänsklig syn på saken.
grunden för de sociala helst auktoritet.
Jag kan endast in- sionen, har alla vägar varit stäng- indikationerna.
taga referentens roll och lägga fram da, undantagandes de olagliga.
Om den syn på saken, som en mångårig en mor också har varit förbrukad De sociala indikationerna är så Här de välsituerade praktik bland de sämst ställda inom ända till sista fibern till följd av djupt ingripande i läkarens dagliga ingen talan.
ett arbetarsamhälle så att säga har många barnsängar och nöd och elän- gärning, att man knappast kan be- påtvungit mig.
de av alla slag, s$ h a r del ändå inte röra de övriga indikationerna utan Det har ofta sagts att kvinnorna De indikationer som kan ifråga- fallit oss in att tillmötesgå hennes att oupphörligt göra utvikningar till borde göra sin röst hörd i denna komma i samband med framkallad bön om avbrytande av havandeska- de sociala ..
Men på ett område är fråga.
Det som har intresse är de Dr. Ingeborg Aas: - Abortus provocatus I Oslo och de olika indikationerna.
- måste praktiskt skap ske har vi frågor om av N.F:s 5:te kommitté, för förebygga sjukdom.
Och &amp;.
N diskus- De ha - verkligt nödlidandes röst.
Om an- dra opponerar sig har det mycket liten betydelse.
En viss blygsam- helskänsla borde också avhålla kvin- nor från Socialt och ekonomiskt bätt- re ställda samhällsklasser att alltför högljutt ta till orda i denna sak.
All erfarenhet visar att de bättre förstår att inrätta sig.
De har bättre kun- skaper om h u r ett havandeskap före- hygges.
de kan resa till Oslo eller någon annan storstad d e t är ju så att ju större städerna är, dess mer florerar fosterfördrivningen.
Det är inte någon tillfällighet a t t kampen för at1 ställa kvinnan friare pi detta område överallt har utgått från ar- betarhåll och det hjälper så litet att man från andra samhällsklasser ut- målar vilken välsignelse det är att ha barn - som om inte också en fattig mor skulle kunna känna mo- dersglädje!
- De prostituerade mödrarnas problem.
I samband med de sociala indika- tionerna skulle jag vilja säga några ord om en grupp kvinnor, som inger har berört i denna diskussion, och där det inte så mycket är fråga om den blivande modern som om barne och oss andra (samhället): De pro stituerade, de antisociala kvinnorna den direkta motsatsen till de förut beskrivna » lastdjuren ».
Av allt de nedtryckande jag möter i min prak tik är det fä saker som verkar s omedelbart upprörande på mig som när en prostituerad kvinna kommer
5 Litterär snobbism.
A v E M Y E K.
För den som sedan flera ar un- der ett visst inre motstånd läst Huxleys Aldous böcker.
är det en kuriös upplevelse a n plötsligt fä se honom lancerad i alla tidningar och tidskrifter såsom ett nytt namn.
Den närmaste anledningen till att hans sådana spegelstudier av det egna jaget i Huxleys böcker, men ingen är mera detaljerat utförd och mera belysande än bilden, av Philip Quarles i den stora romanen Point counter point.
Philip Quarles är romanförfattare namn kommit i brännpunkten för och naturligtvis hyperintelligent.
Allt den allmänna uppmärksamheten är, som är fattbart för förståndet, be- att en av hans novellsamlingar, griper och behärskar han fullstän- Brief candles, utkommit i svensk digt.
Hans själ är, säger han, som översättning under namnet Fyrver- ett hav av andlig protoplasma, som keriet.
Det påstås, att även Hux- utbreder sig i alla riktningar, upp- leys Stora roman Point counter point slukar varje föremål i sin väg, trän- snart skall utkomma på svenska.
ger i n i varje springa, utfyller varje Om så sker, får publiken en fylli- form och lämnar allt tomt och torrt gare bild av denna egendomlige för- och utsuget bakom sig.
Han vill fattare än den, som den lilla novell- behärska allt vetande, därför att samlingen Fyrverkeriet kan skänka.
han som författare vill » se med allas Ett par av novellerna däri ar blott ögon ».
Varje människa ser i all- prat för pratets skull av en överin- mänhet en viss bild, ett visst.
yrkes- telligent herre, som frän sin utsökta eller intressebetonat skikt av verk- länstol betraktar det världsskåde- ligheten, men han vill se alla dessa spel, vilket förefaller iscensatt för bilder, alla dessa skikt av verklig-.
att giva honom stoff till en ändlös heten, biologens, kemikerns, histori- Philip serie kvickheter.
Den andra novel- kerns, affärsmannens etc. len har en djupare ton.
Den skild- Quarles har också liksom Huxley en rar en kvinna, som efter ett miss- allomfattande lärdom, och det enda lyckat äktenskap söker vila i Italien konstanta i hans skiftande väsen är och där gripes av en våldsam pas- en kylig, intellektuell nyfikenhet.
sion för en ung man.
För första Men han är också klart medveten gången lär hon känna kärleken och om, att en till det yttersta driven förbrännes därav.
Den unge man- intellektuell och estetisk förfining nen tröttnar snart på äventyret, och köpes dyrt genom känslolivets för- kvinnan tar sitt liv.
Den sista no- tvinande.
Han är » en utlänning, en vellen behandlar ett för Huxley ty- flyktig turist i känslans land ».
Med piskt motiv den berömde förfat- de mest komplicerade intellektuella taren Miles Fanning, vars ryktbar- problem går han utmärkt i land, het och personliga charm lackar men med de enkla vet han ingen kvinnorna, bl.a. en stralande livs- räd, l y han saknar känsla, deltagan- Tarn, de, intuition.
Han medger, att det hungrig ung flicka, Pamela som blir hans älskarinna, till dess är mycket lättare a n veta en mängd lågan helt snart brunnit ned och det konsthistoria, metafysik, sociologi hela för båda blir en episod att etc. än att intuitivt veta något am - na.
Arbete i vanlig mening före- kommer icke bland hans drivhus- blomster till människor, om de nu kunna kallas människor.
Han med- ger själv i fråga om Philip Quarles, att de människor han tecknar, äro sonör än diktare.
Han låter också Philip skriva: Quarles » De verkliga, födda dikterna skriva icke böcker, som äro idédiskussioner.
Men jag har aldrig påstått, att jag är en född romanförfattare ».
konstlade, » ty människor, som när I den inledning, som föregår den som helst kunna producera elegant svenska översättningen av » Fyrver- och exakt formulerade tankegångar keriet ».
framhålles bland annat, att om vad som helst, äro icke riktigt Huxley skulle älska ungdomen Sa- verkliga.
De monstruösa, ona- som del spontana, morgondagg- turliga, att leva samman med friska, av kulturens depravation onaturliga individer är tröttsamt i obesmittade.
Jag kan icke dela i a en » enkel » denna åsikt.
De tankar, som här längden ».
Att skr v historia är omöjligt för Huxley — tilläggas Huxley, hava snarare ut- » en enkel historia skulle vara djup talats av den berömde spanske kul- och fast, men jag är vid och fly- turkritikern och filosofen Ortega y Gasset, som alltid prisar det runda tande ».
De diskussionsromaner och novel- och friska livet.
Men det förefaller ler Huxley skriver, Bro allt annat än mig föga sunt.
när Huxley om den enkla även i fråga om komposition.
unga flickan Pameia Tam, som Han eftersträvar ett slags musika- skall vara sa stralande frisk och lisering av romanen med flera pa- sund, använder wliyeken: perverst rallella, kontrapunktiska motiv, som fräsch; perverst oerfaren; med ung- löpa jämsides genom romanen, lik- domens förtjusande perversitet etc. som melodier, som röra sig paral- Aldous Huxley, som i dessa da- lellt inom ett musikstycke.
Modu- gar i otaliga annonser och artiklar lationer söker han åstadkomma ge- utropas som världens spirituellaste nom att ställa olika slags människor författare, kan då och då skänka en inför likartade problem eller likar- raffinerad intellektuell njutning men tade människor inför olika problem.
mycket ofta är han en affekterad Man brukar anse.
att det är ett litterär snobb, som later kvickheter- svaghetstecken hos dikten, när den i na dansa en ansträngd och tröttan- högre grad blir en dikt om dikten de tåspetsdans.
Därtill kommer, och icke om livet.
Huxley har i sina att det intellektuella raffinemanget böcker infört många författare och dödat känslan, varigenom de utsökta konstnärer, vilka filosofera över dik- orden fä en ihålig och skrämmande ten och konsten.
I » Point counter klang.
En av hans figurer säger: point » låter han författaren Philip » Att leva modernt är att leva snabbt.
Quarles skriva i sin dagbok: » Jag I våra dagar kan man inte släpa miste ha en romanförfattare med med sig en vagnslast ideal och ro- i min bok.
Det motiverar estetiska mantik.
När man far i flygmaskin, resonemang och experiments.
Han maste man offra det tunga hagaget .. forcerar detta motiv i n absurdum.
Det tunga bagaget — det är hjär- genom att säga, att denne diktade tat, känslan, ömheten, godheten.
författare kunde i sin ordning skapa Vore det inte bättre att offra några en diktad diktare o.s.v., till dess vagnslaster snobbiga paradoxer?
man finge en romanförfaltare.
som berättade handlingin i algebraiska symboler eller i blodtrycksväxlingar.
' * " ' prydnad It.
gör ingen i åtskilliga hemlighet drag av att är och sina med romaner, medmänniskor där man dem.
Därför konverserar och skriver känna han och for och tionen.
Huxleys förändringar Av produktion ett dylikt i den framgår, stickprov inre sekre- att ur gäspa Miles Huxley Fanning ett självporträtt.
Man träffar många kåserar under och mellan måltider- han är mera paradoxmakare och re- upp och är i grossess.
Hon är i all- det inte bara var ett föredrag utan mänhet frisk nog att få barn — nä- en bergspredikan.
gon medicinsk indikation föreligger i de flesta fall icke.
Men förmågan De humanitära indikationerna: att vara mor och uppfostrare är ofta en värld av bottenlös förtvivlan.
så bristfällig, att barnet i sin spä- Andersens Kristen ställning till de Också här föreligger en social in- soci ala sammanfaller helt med vad jag vill kalla den in- indikationerna dikation, som väl de flesta männi- vara ternationella linjen.
Han avvisar de värd att erkännas och som i de utvidgade medicinska indikationerna allra flesta fal omöjligt kan kallas och alla speciellt norska utviknin- gar såsom » själslig våldtäkt » etc. - medicinsk, hur man än vrider och de kan icke på långt när tjäna som vänder på den.
ersättning för sociala och humani- tära indikationer och hotar bara att Föregångsmannen i Norge, skapa begreppsförvirring och hyck- doktor Kristen Andersen.
lande diagnoser.
Här skall jag emellertid särskilt I Norge är det en mäktig person- lighet som med ett slag har lyft uppehålla mig vid Kristen Ander- ömtåliga fråga upp ur skum- sens ställning till de humanitära in- rasket till klart beskådande ut från dikationerna.
Det är här som till en sakkunnig och mänsklig stånd- sist den stora skillnaden i uppfatt- denna punkt.
1929 höll överläkaren Kristen ning ligger.
Andersen på Kirurgkongressen i När Kristen Oslo sitt uppseendeväckande före- drag som utmynnade i ett förslag om radikal ändring av paragraf 245.
Det som särskilt bidrog till en den ofantliga uppmärksamhet det väckte, när han höjde upprorsfanan — och inte minst inom läkarkåren, som på det hela taget är en mycket konservativ kar — var utan tvivel den omständigheten att det just var han som gjorde det.
Han är en äldre läkare med utomordentligt stor erfarenhet och varmt religiöst in- tresse.
Det sägs om honom att han vilken dag som helst kan ta doktors- graden i teologi och om hans be- römda föredrag har det sagts, att Andersen så ofta an- vänder ordet nödläge och mänsklig nöd, menar han med detta inte bara den nöd, där kvinnor lever, som inte är stort annat än en sorts födelse- maskiner och som i fattigdom och motgång har ett otroligt tungt lass att dra i livet.
Han innefattar häri också den djupa själsliga nöd, som en kvinna kan komma i, om hon be- gått vad människor brukar kalla ett moraliskt felsteg.
Och denna nöd ar i allmänhet desto djupare ju bätt- re och hederligare hon är för övrigt.
Förförelse, brutna äktenskapslöften, hård behandling i hemmet (om hon har något) förlust av den medbor- gerliga aktningen (mera påtaglig ju » bättre » miljö hon befinner sig i), hetshänsyn och han vill inte blamera skam och bekymmer for framtiden sig med att skicka » ovärdiga » fall (som kan tyckas alldeles förstörd tji1 sjukhus eller specialister, m i för henne) — hela detta komplex av sin tur maste rapportera fallen till bottenlös förtvivlan, som inte sällan medicinalstyrelsen.
Joumaien bör helst inte ha alltför många fall som slutar med självmord eller barna- avvisas eller kritiseras.
Det är den mord utgör bakgrunden till den hu- verkligt djupa själsliga nöden eller manitära indikationen.
andra förtvivlade förhållanden som Läkaren är förbjuden att hjälpa.
kommer att utgöra den humanitära indikationen.
Många a v d e kvinnor det här är fråga om skulle säkert föredra vil- ” Själanöden bör jämställas med ken sjukdom som helst framför den- annan sjukdom. ” na lidandets bagare och lagens hand- havare i de civiliserade samhällena Kristen Andersen hyllar den upp- har också på renare tid ofta låtit fattningen a l t denna själanöd är straffbestämmelserna vila inför så- jämförlig med annan sjukdom och Men läkaren får inte han hävdar att hans förslag är icke dana fall.
ställa sin konst till förfogande.
Kvin- endast medicinskt men också mora- nor som visst inte är mindre heder- liskt berättigat.
Det finns andra liga än befolkningen i allmänhet och värden än blotta livet i en människas kanske väl så ansvarsmedvetna, dri- tillvaro menar han och hänsyn t i l l en vas i stora skaror ut i lagöverträ- människas livslycka eller hennes livs delse, ekonomisk utplundring av de ruin bör också väga något.
Det förefaller mig som uttryck for tarvligaste existenser.
sjukdam och inte sällan död, bara för att rätt- en oridderlig Och billig tankegång skaffens läkare - som nog vill hjäl- a n använda beteckningen » dråp » och pa inte törs.
De törs inte aktivt » angrepp på livet » ifråga am indi- erbjuda den hjälp, som juristerna re- kationer som man inte gillar (so- ciala och humanitära), medan man dan nu ger passivt.
Det måste fastslås, att även Om de använder helt andra » parlamenta- mest vittgående förslag blir lagfästa riska.
uttryck, när det gäller de ul- hos oss, betyder detta ingalunda ett vidgade medicinska indikationerna.
» frigivande » över hela linjen.
Läka- Dessutom: varför plötsligt denna ren skall liksom förut ha rätt att be- överväldigande omsorg om de oföd- döma.
en prövning av fallen kom- da, när vi runt omkring OSS ser så mer att äga rum liksom hittills men mänga redan födda, som i högsta med bibehällande av de rent mänsk- grad skulle behöva litet av denna liga känslor, som ju brukar skattas omsorg?
Man ser då och då rik- högt hos en läkare.
Ingen hederlig tiga praktblomster av hysteriska ut- läkare vill erkänna rena bekvämlig- brott i pressen tänk om denna ANSIKTSVAHD - - MOLINDERS
EN MÖRK HORISONT.
som hotar Nationernas förbunds a n - seende och världens fred, sådan den är.
(Forts. fr. sid.
1.)
verkligen är ett faktum, lägger ett alldeles oerhört ansvar på dem som missbruka den.
Här kan man till- lämpa ordet om dem som förarga en av dessa s m å Var och en har rätt att propagera för en åsikt.
Men det är en annan sak att förenkla den intill lögnaktig- het.
De engelska kvinnorna må hopp- fullt betrakta sina postspar- banksböcker, men i hela världen glädjer sig reaktionens makter åt att det inte finns någon Arthur Hender- son med ett imperium bakom sig som kan beskydda förtryckta minoriteter i Folkförbundsrådet, medla mellan stridande makter, mildra Frankrikes europeiska politik eller driva avrust- ningskonferensen fram till resultat.
D et ser visserligen ut som om varken Japans eller Kinas re- geringar fullt rådde på sina genera- ler, sedan de en gång ha släppt dem lösa mot varandra.
Men vem vet om inte även dessa fjärran österländska regeringar skulle gjort större an- strängningar att undvika blodiga s a m m a n s t ö t n i n g a r fäst sig mera vid Folkförbundets ålägganden, om vilja att skydda livet kunde tas i an- språk för rännstenens och de många förfallna hemmens barn, som lever vind för väg.
En ofödd mindre här betyder i regel en fattigvårdskandi- dat mindre, en undermålig mindre, icke sällan en förbrytare mindre.
Men de som redan lever, måste ju leva vidare och här är ett rikt fält för.
alla samhällsbevarande krafter att sätta in sin verksamhet.
Har den nuvarande lagstiftningen skyddat mot osedlighet?
Det andra huvudskälet emot en reform av abortlagstiftningen är att en tygellör osedlighet kommer att bli följden.
Ar det riktigt?
Den vär- sta formen av osedlighet bland män anser jag vara den som man finner i drinkarens överbefolkade tränga hem.
Ofta nöjer han sig inte heller endast med att skaffa barn till värl- den inom hemmet.
Och han bryr sig då inte ett dugg om ifall § 245 har den eller den formuleringen.
Vad kvinnorna angår, är det min erfa- renhet att de b y t sig allt mindre om risken att bli gravida, ju lägre de står i sedligt avseende.
Längst ner står de prostituerade.
Dels tar de havandeskapet ytterst lugnt, dels går de gärna till utövare av krimi- nella aborter utan att besvära sig med någon omväg till läkaren, som de hyggliga och ovetande gör.
Det är väl på det hela taget inte lagpara- grafer Som i det väsentliga bestäm- mer ett folks sedliga nivå.
Den nu- varande lagstiftningen tycks i varje fall inte ha varit något lysande skydd mot osedlighet, veneriska sjukdomar.
utomäktenskapliga barn o. s. v. Den tredje huvudinvändningen går ut på att befolkningstillväxlen skulle lida.
Ja.
kvantitativt i någon mån, men icke kvalitativt och det är det viktigaste.
Fosterfördrivnings offer Statistiken som belyser de krimi- nella aborternas antal är av den mest ohyggliga karaktär och i och för sig anledning nog att sporra lä- karna till nya försök att finna en väg ut ur eländet.
I Tyskland raknar man med omkring 400,000 krimi- Briand haft Hendersons stöd och ä länge engelsmännen, liksom parterna haft anledning att Vänta att självklart styrde sitt indiska kej- stormakterna via Folkförbundet sardöme var det en lättnad för dem skulle låta dem känna alt de icke att de olika folkgrupperna och reli- tåla trots och löftesbrott.
gionerna i Indien stodo emot var- Vad Nationernas förbund begär andra.
som första plikt av sina medlemmar Men nu, när det gäller att under- är att de skola försöka ordna en in- handla med Indien om en n y konsti- tressekonflikt på fredlig väg innan tution och Indiens ställning inom im- de gripa till vapen och gå in över periet s i är denna splittring.
som varandras gränser.
Japan vänder på kommer till synes har de indiska de- saken och sätter sina villkor för a t t legaterna vid Rundabordskonferen- dra sig tillbaka inom den tillåtna sen, ett svart hinder för att komma zonen i Mandschuriet.
till resultat.
Folkförbundsrådet som när detta Gandhi som inte är någon politi- skrives just sammanträtt, ålägger ker i vanlig mening har öppet erkänt, Kina och Japan att undvika fientlig- att de indiska konferensmedlemmar- heter till dess deras sak kan bli före- na icke kunna enas am ett gemen- mål för grundlig undersökning.
Nä- samt krav gentemot England.
Han Om vem som har rätt och hans frihetsparti vilja först och i själva de djupare tvistefrågorna främst säkra sig Indiens oberoende har rådet icke gjort.
Men det har gentemot England och vilja till den erinrat Japan om att det icke har rätt ändan överta den indiska armén - att ordna sina affärer med Kina me- det är en underlig situationen for dels vapen.
En sak som synnerligen Gandhi, men det är så minskar kraften i detta annars rik- Furstarna som, styra de halvfria tiga föreläggande är att europeisks staterna och muhammedanerna som vapenfirmor samtidigt tjäna pengar utgöra en minoritet på omkring 60 på att leverera krigsmaterial åt de millioner inom det indiska folket.
stridande.
Hur står det till med vilja ha sitt inflytande inom en bli- svenska vapenlicenser?
Det vore bra vande federation säkrat, innan de behagligt att få veta att vi i Sverige släppa loss frän engelsmännen, vil- inte profitera av den konflikt i Östern kas närvaro i Indien är en garanti, Så uttalande mena de, mot förtryck frän den hin- nella aborter på är likaså i Frank- duiska majoriteten.
rike); 75.000 kvinnor blir invalider Vilken författning man än skulle för livstid och 9-10,000 dör årligen kunna skriva ihop nu, mena engels- i sin bästa ålder.
I Berlin beräknas männen, så skulle den inte kunna 60 aborter på 100 födelser.
I Norge räkna på lojalt stöd frän mer än en uppgår de kriminella aborterna på del av det indiska folket, och det är är till ett femsiffrigt tal.
Paragraf inte nog.
Genom den indiska oförmågan att 245 står uppenbarligen icke längre i överensstämmelse med den allmän- enas sam v i oeniga européer för na rättsuppfattningen och auktorite- resten inte ha någan anledning att terna finner den vara så orimlig att utgjuta oss över, ha de politiskt fått de inte längre tillämpar den.
De vatten på sin kvarn som säga att In- kvinnor som överläder den är inga- dien måste nöja Sig med provinsiell lunda sämre än genomsnittsmedbor- självstyrelse så länge.
Det var det garen och mänga av dem har v i inte förslag som sir John Simon ' s kom- råd att mista.
Men så länge m e d - mission utarbetade, och pa vilken In- hjälparnar rekryteras från sam- dien svarade med sin frihetsdeklara- hällets drägg, kan man icke undgå tion av 1930 och den därpå följande att en oöverskådlig förödelse i form frihetskampen.
av sjukdom och död blir i bokstavlig För närvarande råder stillestånd i mening deras händers verk.
Likaså Indien mellan frihetspartiet och den att kvinnorna försöker fuska på sig engelska förvaltningen i avvaktan på själva, sam på senare tid blivit mer Rundabordskonferensens resultat.
och mer vanligt.
Allt sam veckorna gå och nyheterna Det förefaller mig som om pro- frän England låta mindre hoppfulla, blemställningen i dag i verkligheten växer otåligheten i Indien.
Det fak- icke längre lyder: Skall framkallad tum att frihetspartiet hemställt till abort vara tillåten på utvidgode Gandhi att resa hem har säkerligen medicinska indikationer?
Utan i stäl- ett samband inte bara med de di- kt: Vem skall ha rätt att utföra in- liga resultaten av förhandlingarna greppet?
Ansvarskännande sakkun- hittills utan ocksa med högersegern niga eller samvetslösa okunniga?
i England.
Med hänsyn till de oerhörda siff- Så vitt inte Gandhi har något un- ror det rör sig om, är det ofrånkom- derverk i beredskap åt världen, kom- ligt att betydligt utvidgade indika- mer väl nästa fas i det engelsk-in- tioner måste genomföras, am man i diska dramat att bli en n y frihets- någon män skall kunna komma detta kamp.
Men vad England svarar på samhällsonda, ett av tidens ohyggli- den vet man icke.
Det parti har gaste, till livs och uppnå hederligare makten nu som predikat den starka förhållanden.
handens politik i Indien.
Ingeborg Aas.
Elin Wägner.
