# ID: svediakorp-per3556
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1931
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,848
# sentences: 660
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Imitatörer och initiativ- tagare.
Imitatörer och initiativtagare.
Barnavård, tandvård, N är den enskilda medborgaren i dagsfråga om inte alla anslag och ett land avslår från att själv sörja för Sin säkerhet och själv ta sig rätt.
då har gjorts ett betydelse- fullt framsteg i kultur.
När förtro- Tysklands proletarisering.
endet till statens makt brister och Sparsamhetens väg mot undergång.
medborgarna i smyg börja beväpna Av Carl David Marcus, Berlin sig för alt vara redo för alla even- tualiteter då har ett allvarligt bak- slag kommit.
När man väl gått Europas krishärd.
utanför det betydelsefulla gräns- En scheizares syn på Tyskland strecket, bom betecknas av statens lagliga och öppna makt, då kan vad Har bolsjevismen åstad- som belst ske, då är fältet fritt.
Re- kommit något gott?
dan de frivilliga försvarsorganisa- Svensk journalist i Sovjet tionerna, landstorms-, skytte- och Iuftvärnsföreningarna äro företeel- Det första pacifisterna.
ser vilkas existens betyda ett under- En aktuell Franciscus-studie kännande av det statliga försvaret, av Lisa Lundh.
och misstro till värnpliktsarméns på- litlighet.
Elin Wägners nya bok Hela denna småskog omkring för- anmäles av Emy Ek.
svaret är farlig.
Den bör huggas ner så att den icke kan tjäna till betäckning medan den ena samhälls- gruppen intar sin position för en blivande klasskanip.
De senaste veckornas händelser som avslöjat åtminstone en del av de borgerligas MIRAL L I N D M A N HAR FOR privata hemliga försvarsåtgärder förra högerregeringens räkning visa att skyddskårerna haft nytta av uttalat sitt.
hr Tryggers och hr Lü- becks gillande av den » frivilliga de frivilliga försvarsorganisationer- hjälpberedskapen », Munckska kå- na.
Och det går från nian till man ren.
Svenska allmänheten är för förbindelser ända från den legitima förtroendefull.
Den har inte fattat försvarsmakten ut till den yttersta bolsjevikagitationens fara.
» Det ur- högerrevolutionära flygeln.
gamla förtroendet för vår samhälls- Efter detta bör det bli en riks- ordnings fasthet har skapat en viss sorglöshet bland svenska medborga- re. » N u är säkerheten hotad.
Poli- sen behöver hjälpen.
Som är » ett uttryck av god fosterländsk anda »!
” Intet är som väntas tider — — ”.
Vad har hänt?
A E T T UTTRYCK AV D E T FOR- TROENDE hr Lindman fruktar är regeringens tillmötesgående i affä- ren Mannby.
Enligt Veckovaktens senaste uppgift funnos inga militär- hemligheter där Mannby anklaga- des för spioneri.
Saken ligger nu så, at1 K.
M:t » medgivit Mannby att la del av vissa i försvarsdeparte- mentet förvarade hemliga handlin- gar, av vilka han anser sig kunna vinna upplysning.
huruvida Bremön år 1914 förklarats vara hemligt för- svarsområde, och Om därstädes un- der samma år funnits försvarsanord- ningar av hemlig natur ..
Det är hyggligt.
SOCIALDEMOKRATISKA UNG- DOMSFORBUNDET som räk- nar omkring 65,000 medlemmar.
har hållit kongress.
Huvudfrågorna: Försvaret och arbetslösheten.
I den senare uttalade kongressen med er- kännande av vad hittills gjorts, en enträgen vädjan till regering, riks- dag, kommuner, företag och enskil- da att med gemensamma krafter be- kämpa arbetslösheten bland ungdo- men.
Faran är överhängande.
H j ä l - pen måste komma omedelbart.
ENGLAND HAR F A T T SIN RE- GERING med övervikt för tull- vännerna.
Balansen anses lyckad.
MacDonald har hållit sitt första tal i den nyn situationen.
Stabil valu- ta, balanserad budget, samarbete mellan alla nationer voro hans ön- skemål.
Independent Labour, arbetarpar- tiets vänsterflygel.
tycks utgå ur partiet.
Det har inte blivit inbjudet till sammanträde i samband med parlamentets öppnande.
Dess fram- tidsprogram är: pånyttfött arbete för socialismen.
alla licenser för frivilliga vapenöv- ningar böra slopas och en strängare kontroll än hittills övas mat alla väpnade förbund, vare sig de ha s.
k. samhällsbevarande eller om- störtande syfte.
Ha vi inte sett tillräckligt ute på kontinenten av den hemska uppdel- ningen av folken i två väpnade grup- per?
Borde vi inte akta oss för att i vårt land imitera dessa förtvivlade åtgärder, v i som icke leva under det hårda nödtvånget därtill.
vi som inte fått några dåliga vanor i kriget?
När man för tio år sen i neder- lagsländerna, revolutionsländerna stötte på vanligt hyggligt folk som stoltserade över alt ha en kulspruta i sin privatvåning eller eldigt för- svarade en gentlemans plikt att utan- för lagen ta sig hämnd och rätt.
då tyckte man det var farliga tecken på kulturskymning, men man förstod i alla tall den psykologiska bak- grunden till dessa företeelser.
Men vad riksföreståndare Horthy kunde säga kort efter det röda upproret om sina officerares plikt till att öva privatjustis, eller vad stackars ar- betslösa utarmade före detta office- rare och desperados kunde ta sig till, del borde inte ens i d kasta en inbördeskrigets skugga in över Sve- riges gränser.
Man kan till nöd förstå de sven- (Forts. å sid. 6).
Tysklands proletarisering.
Av D CARL DAVID MARCUS.
et är mindre underligt.
Om v i under intryck av den för varje dag växande gudaskymningen inte längre förmå fatta vad rom sker och förlora sinnet för allt vad pro- portioner heter.
En liknande känsla av svindel bör ha bemäktigat sig de intelligenta och vittseende represen- tanterna för del stora romerska im- periet, när det fördunklades av den germanska ragnaröken.
Det är min- dre underligt, om man glömmer bort att varje kris har en första brandhärd.
Den hette denna gång Tyskland, Österrike.
Här började världskriget, här började inflatio- nen, den sista hankkrarchen och de- flationen, här började ultrahögerns kupper.
Eldsvådan har kartat gnis- tar från den ena grannens tak till den andras.
N u stå vi där, vi del tjugonde århundradets upplysta människor, med våra härliga tek- niska uppfinningar, med våra fabri- ker och maskiner, med våra lysande sportideal och kämpa den sista stora kampen för att rädda åt oss den kapitalistiska samhällsformen!
lagliga utan kallas nödförordnin- gar.
Frågar man efter vad som egentligen tryckes för närvarande i Tyska riket blir svaret ovillkorligen: nödförordningar.
Ty grundligt går det till.
den sista nödförordningen är en hak am hundra skrivmaskin- sidor.
Den tyska revolutionen gick ju ut på alt grundlägga en republik.
Den är skrinlagd, och med sorg i hjärtat har i dessa dagar ett antal republi- kaner konstaterat.
att det inte Iängre är fråga om demokrati.
Ja, de ha vågat påstå att denna regering dock icke är den rätta ledaren, då allting bestämmes utan alt fråga någon som helst församling till råds.
1500 självmord pr månad i Tyskland.
När del gäller reformer, vilka ytterst ha ett ekonomiskt syfte, har regeringen gått fram med stormsteg.
Brüning står där på maktens tin- nar och svänger en jättekvast över sitt folk och varje dag sopas en penningsumma in, varje dag drives en grupp personer in i proletariatets En blomstrande produktion av — helvete eller stannar helt enkelt på gatan.
Så vida man inte föredrar nödförordningar.
den onekligen enklaste vägen, den Vad som skett i Tyskland under att begå självmord.
Det har så den sista diktaturperioden är intet länge jag följt med den tyska sta- annat än en modern storstats ut- tens utveckling på ort och ställe plundring till bara kroppen.
Och varit ett mycket omtyckt medel och detta på officiell väg, med hjälp av det gäller ända sedan de sista krigs- ett oändligt antal lagar, vilka vis- åren.
Medan eljes i regel blott en- serligen strängt taget icke äro fullt (Forts. å sid.
6.)
parasitkrig.
och Röda Korsets utställning MÄNNISKAN OCH LIVET.
Spädbarnets sängläge.
Överst: Den platta, hårda madrassen är bäst Därunder: För mjuk madrass och hög kudde.
MÄNNISKAN OCH LIVET kallar får sin riktiga sammansättning framgår Svenska Röda Korset sin stora tydligt av bilderna på väggen min emot, hygienutslällning, som i söndags öppna- som visa rarhitiska barn mad stora hu- des på Liljevalchs.
Det är en delvis ut- vuden.
svaga, krokiga ben och alltför Okad och förbättrad andra upplaga av liten kroppslängd.
Huvudorsakerna till 1925 dra utställning över samma ämne, rachitis eller engelska sjukan stå angiv- rom på sin tid väckte så stort intresse.
na på tavlan bredvid: brist på D-vitami- Materialet har dels ställts till förfogande ner och brist på solbestrålning.
Bidra- av Deutsches Hygienmuseum i Dresden gande orsaker bl.a. a. dåliga näringsförhål- bearbetat efter svenska förhållanden landen över huvud taget, dålig hygien och — dels av Statens Bakteriologiska Labo- osunda bostäder, ärftlig belastning.
ratorium och Sveriges Tandläkareför- Till spädbarnshygienens krav hör ock- hund.
så att den ömtåliga lilla kroppen skall Säkert ha dessa utställningar sin be- h i en förnuftig bädd.
En platt, nmli- tydelse, när det gäller att sprida kun- gen hård madrass är det bästa för har-, skap am människokroppens byggnad.
nets runda växt.
Den mjuka madrassen, funktioner och vård.
Vad man skulle där barnet sjunker ner som i en grop.
önska vore en ännu enhetligare och mera och en hög kudde under dess huvud kan målmedveten framställning av det u r åstadkomma krakig ryggrad, som mycket uppfostringssynpunkt mest verknings- åskådligt visar på ovanstående bild.
fulla materialet.
En större konstnärlig- Efter en färglagd framställning bilder het I uppställningen.
Det kan ifrågasät- och text av kikhostans och mässlingens tas om den rent anatomiska avdelningen, inkubationstid, förlopp och smittfarlighet som upptar i n ganska stor del av ut- - Särskilt lämplig för skolor — får man ställningens utrymme, har någon större avslutningsvis veta, alt barndödligheten betydelse i uppfostrande syfte.
Dessa i Sverige är den lägsta i Europa näst framställningar av muskel- och bensy- Norges.
stem, blodomlopp och nervsystem äro Det skadliga inflytandet av en ensidig visserligen tydliga och välgjorda, men a h olämpligt sammansatt matordning.
förefalla likgiltiga i sin stumma saklig- som spelar så stor roll för småbarnen, het.
Det S i föga troligt att de påverka är ingalunda avskaffat för den vuxna en allmänhet.
som Inte samtidigt får an- människans del.
En serie bilder i färg visningar om hur din skall påverkas.
visar vad man skall äta far a t t undvika Man saknar den påträngande och ome- skörbjugg, den typiska näringssjukdo- delbart verkande åskådlighet, som borde min.
Serien Ur framställd efter professor ligga i varje upplysande utställnings Gustaf Göthlins undersökningar och av- väsen.
ser minsta skyddsdos pr dal: för en vuxen, En del ansatser i denna riktning kunna sextiokilos människa.
Man kan välja på emellertid inte förbigås.
Dit hör bl.
a. t.ex. två glas handskummad mjölk från salen för barnhygien.
Där står en trä- kor på bete eller kraftutfodrade (motsva- skulptur, föreställande don fåfängliga rande 700 — 1,000 kbcm.
); i n 6 — 8 färska modern.
som med spegeln i hand för- kokta potatisar (140 — 200 gram); 700 summar att amma sitt späda barn, med gram färska morötter; 280 — 400 kbcm.
den påföljd att delta ryckes bort av d 6 färsk morotssaft, ett litet glas.
Bland dens benrangelshand.
Bredvid är en bild frukterna visa sig citroner, apelsiner och av den plikttrogna modern.
Barnet, som hjortron vara häst.
Av deras friska press- ligger vid hennes bröst är välnärt och salt räcker det med 42 — 60 kbsc.
Bana- livskraftigt.
Spädbarnets konsumtion un- ner Bra utmärkta, 140 — 200 gram.
me- der första levnadsåret är f.ö. av över- dan det behövs 280 gram druvor och raskande omfattning.
En halvt dussin ända till 420 — 600 gram päron.
Som sy- mjölksåar, en stor korg med frukt, hav- nes rör del sig om övervägande lätt an- reavkok i en jättegryta, stora paket skor- skaffade, billiga och goda födoämnen.
por.
en sockertopp, tre paket smör.
Be- På avdelningen för tandsjukdomar och tydeelsen av att denna dess första föda (Forts. å sid.
6.)
—
Tyskland - Europas krishärd.
Vad skall göras åt kronan?
D at den V en dystra skildring av utarmnin- gen i Tyskland, som hr Mar- cus ger på annan plats i veckans nummer, tycks oss på ett belysande sätt kompletterad av nedanstående D e n 1 4 nov.
1 9 3 1.
reflektioner, hämtade ur den schweiziska tidningen Der Aufbau.
Det ekonomiska läget i Tyskland har inte förbättrats under de sista veckorna och månaderna, skriver tidningen, trots att de föregivna or- sakerna t i l l tyska krisen ha fallit bort, i och med Hoovermoratoriets ikraftträdande och betalningsfristen.
Tyskland är för närvarande befriat från skadeståndsbetalningarna - ” både och återlämnandet av de kortfristi- ga krediterna.
Om också enligt De orden ha alltid låtit så för- officiella siffror Tyskland under hoppningsfulla.
Men för närvaran- denna tid återbetalat kortfristiga lån de äro de allt annat.
Faktum är.
upp till en miljard.
beror detta på att alla gå och vänta.
Varför?
Och att den sjunkande pundkursen just på vad?
Därför att förhållandena nu erbjöd en fördelaktig tidpunkt drivits t i l l sin spets.
så att man emot- för betalningen.
Den ständigt till- ser en avgörande vändning.
En del tagande nöden kan sålunda inte sanningar börja a t t avslöjas ohölj- skyllas på yttre omständigheter.
da.
Sanningen - det är nöden, Dess djupaste orsak ligger i det ka- orättvisorna, bristen på god vilja, pitalistiska systemets oförnuft, fram- och del hemliga spel.
som ägandets förallt den tyska kapitalismens som makt, symboliserad i penningen, ut- står i en klass för sig.
För det för- övar.
Men vad är det då, v i vänta sta i en oansvarig rationalisering; på!
Det veta v i kanske inte själva för det andra i det envisa motståndet antingen något, som skall rädda mot effektiva åtgärder för arbetslös- våra pengar och återge oss vart hetens bekämpande (de mer eller lugn till slöhet eller också något mindre utopiska planerna på koloni- onämnbart förfärligt, vars konturer sationsverksamhet stranda ju på vi inte riktigt äro i stånd att utmåla.
brist på kapital, ett kapital, som Världspolitiken har kommit i n i måste vara mångdubbelt större än vart dagliga liv.
Den berövar oss vad arbetslöshetsunderstöd eller be- vårt välstånd, om v i haft något eller redande av arbete genom nödhjälps- gör vår fattigdom än värre.
Den förläggningar skulle kräva); för det tränger i n i våra yrken och på våra arbetsområden och hindrar oss, den minskar eller tar ifrån oss vår ar- som möjligt för att minska driften. '
hetsförtjanst.
Och hur reagera vi, e n eller t v å, vad göra v i för att avvärja det onda.
över V i göra som England, v i försöka var de slutligen många.
Det går och en att klara sig på alla de an- de enskilda.
I stället borde v i natur- dras bekostnad.
V i äro alla goda ligtvis försöka hjälpas at att med all makt hålla rörelsen i gång så långt protektionister i vårt dagliga liv.
Var och en måste försöka reda sig.
det möjligt.
är riktigt.
Men det är det där olyck- Det är ett misstag att väntans saliga tillägget » på de andras be- tider är detsamma som overksamhet.
kostnad .. T y när alla göra så, blir det t i l l Sist omöjligt för alla.
Och ter för att in i det sista förbereda den starkaste får orättfärdig Over- hand.
Detta är, k o r t sagt, protek- det, som komma skall.
Och en sak tionismens innebörd.
Äro v i stater, t i l l - då världspolitiken så påfal- bolag eller enskilda arbetsgivare för- lande tränger i n i våra enskilda för- söka v i nu att » spara », som del he- hållanden och talar ett så tydligt ter.
Det går sa t i l l att v i dra in på språk, borde v i äntligen vakna för andras förtjänst.
E n arbetsgivare att det är v i som i stället ska tränga t. ex. avskedar mänga arbetare in världspolitiken.
" Intet är som väntans tider - - - Kanske bara men om ut De borde tvärtom uppbåda våra våra så i tredje genom den systematiska sänk- ningen av alla löner för de tjänste- ad man bör göra sven- män och arbetare, som ännu ha ar- ska kronan och dess förhållan- de t i l l guldet och vad man hör göra bete.
Lönesänkningen genomföres hän- för de svenska spararna och de sven- arbetslösa mitt i den allmänna synslöst.
I går träffade den järnvä- garna, i dag riksposten, i morgon åter andra kategorier med miljoner rika ekonomiska diskussioner att dö- anställda.
Följden är att köpkraf- ma, pa skilda platser i landet, äro ten minskas med ytterligare många utvägarna många.
Frågan om inflationen själv- miljoner mark.
Ingen kan undra på am en sådan politik förvärrar kri- hållen sen - vilket v i sedan åratal till- es a " professor Bertil Ohlin.
i haka framhållit.
Den tyska produk- I s föredrag i Västerås häromda- om världskrisen och den Sven- tionen har år 1931 sjunkit, t. o. m. under 1924 års produktion, som ef- ska penningpolitiken med, att ingen egentlig inflation bör tillåtas.
Men ter inflationskulmen till följd av Ruhrockupationen, föll till omkring hälften av förkrigstidens.
maste tiden skall kunna återgå t i l l Detta får ske, inte bara av de sitt gamla guldvärde, bör man i Stäl- försöka stabilisera den ' ' l annat styrandes likgiltighet för det Ode, som drabbar miljoner av krisens of- sätt.
Huvudsaken är att fasta rikt- fer, utan säkerligen också för den D e t är nationalistiska prestigens skull.
Man att försöka åstadkomma en stabilise- ring av kronans inre köpkraft.
d. v. hoppas att med den tyska krisen som ju haft sa drastiska fjärrverk- s. detaljprisnivån.
Detta kunde ske ningar i England och Amerika - t. och genom den skräckbild av bal- mot tillåtas stiga så mycket som är sjevik- och fascistvälde, som därige- förenligt med en sänkning av den nom frambesvärjes, kunna tvinga ut- svenska valutans yttre värde på 15- landet, inte bara att stryka skade- 20 procent.
Sker detta.
kunna san- flertalet Iöneavtal förlängas ståndskraven utan att också tillmö- nolikt tesgå Tysklands övriga önskemål, utjämning av rustningarna, grän- riksbanken snarast möjligt upptaga sernas reglering etc. Om man verk- ett stort utländskt lån, vilket icke tor- ligen lyckas uppnå s i n mål med des- de vara omöjligt även om räntesat- sa medel är tvivelaktigt.
Säkert är emellertid att en fortsatt försump- lågt som möjligt, påverkas nings- och utarmningspolitik kom- ogynnsamt.
En dylik politik ansåg mer att göra den tyska krisen obot- professor Ohlin skulle verka kraftigt lig och förr eller senare leda t i l l stimulerande på det svenska närings- ekonomisk och politisk katastrof.
är intressant att iaktta de olika De politiska följderna av den för- meningarna om den svenska levnads- tvivlade taktik som regeringen har standardens höjd, riskerna av att bi- följt, påverkad av storindustrien, behålla den oförändrad och riskerna av att sänka den.
I diskussionen, som Hugenberg, Hitler och Schacht ha följde efter professor Ohlins föredrag inte dröjt att visa sig.
Valen i Meck- lenburg i början av månaden ha förordade d:r Åkerman en tillfällig nedskärning av svenska folkets lev- återigen med överväldigande siffror nadsstandard, som ett medel att äter- bevisat att ju större arbetslösheten vinna balansen mellan import och blir ju värre nedpressning av löner- export och därtill självfallet att man hopplösare framtiden ter sig bör köpa svenska varor.
Sparsam- het och stor försiktighet med statens för en stor del av proletariatets och utgifter var också generaldirektör den intellektuella ungdomen, dess Örnes råd, som ansåg att krisen starkare växer radikalismen, fram- kommer att gå över av s i g själv, som förallt radikalismen till höger, den andra kriser gjort, om v i inte själva bidraga t i l l att förlänga den.
Det är nationalismen.
först nu framförallt viktigt alt vara ytterst rädd om spararna och tillvartaga de- blir Europas verkliga brand- och ras intressen så mycket som möjligt.
Alltså inte förstöra penningvärdet krishärd.
Det är mot bakgrund av denna ut- för dem.
Deras förskräckelse har spelat en stor roll i den nuvarande veckling man får se bildandet av det krisen och de äro ända den höna som nya socialistiska arbetarpartiet, värper oss guldägg.
skriver tidningen till slut, som vill Nyradikala Gruppens Diskussions- föra en politik oberoende såväl av förening fortsatte i förra veckan sin kommunisternas hetspropaganda serie om Kapitalismens dilemma med ett sammanträde, där dir. Albin som det gamla socialdemokratiska hansson i Kooperativa Förbundet in- partiets karaktärslösa opportunism.
ledde en diskussion som fått rubri- ken » på sidan om nationalekono- mien ».
Tack vare direktör Johanssons Uppläggning av ämnet kom diskus- sionen att bli mycket l i v l i g och in- tresserad.
Visserligen fastslogos inga positiva resultat av diskussio- nen.
Men de närvarande hade liv- ligt kunnat deltaga i ett samtal som på många punkter var belysande och bidrog till ökad bekantskap med frå- gornas olika sidor.
ska världsosäkerheten har ännu inte bli- fallet - inom snäva gränser- den svenska kronan inom den när- let linjer uppdragas $;:: - Grosshandelspriserna kunna däre- undgås.
För att behärska läget bör lågt diskonto som möjligt, så att icke diskonto livet.
na, ju fascistiska Jo-
äta köpte de en bit gurka till sitt svarta bröd a h hämtade vatten direkt ur Ne- van som är något mycket värre an - Har bolsjevismen åstadkommit Strömmens - och drack därtil.
något gott?
Ö fjortonde Idestam-Almquist på fredagen årsdagen av Sovjet- ver delta ämne talade d:r Bengt Vi följde efter.
Vid Storfurstens palats stod angivet: Sanatorium för det a h det länets bönder, vid ett annat palats stod: Unionens bildande - inför det för- Sanatorium för det a h det regementets bund bland huvudstadens arbetare soldater.
Därinne satt man och prata- och intellektuella som tillhör den in- de och spelade schack - kort spelas inte ternationella sammanslutningen Sov- i Ryssland och allt var frid och fröjd.
jet-Unionens vänner.
Tidevarvet.
I ett annat slott, som tillhört zaren, som fått tillfälle åhöra föredraget voro orden dukade inte precis som på återger det här nedan, då det bland Operakällaren, men med vita dukar över- alla motsägandc uppgifter om det allt.
Och i d i t stora rum.
som varit in- stora experimentet man dagligen får rett åt den sjuke tronföljaren, med ut- Sig till livs, torde höra till de veder- sikt över Svarta havet, fanns nu inte några teddybjörnar mer, men det var i häftigaste som nått oss.
- - Talaren berättade huru han, såsom reporter till en av våra huvudstads- tidningar i år besökt Ryssland &amp; genomfarit det i flera alika riktnin- gar samtidigt som hans korrespon- dens publicerats här hemma.
Detta resulterade bland annat däri att han från tidningens läsekrets fick mot- taga en mängd skrivelser som myc- ket klart visade huru stor begrepps- förvirringen är beträffande vad som hänt och händer i Ryssland, stället Dit kommer fyllt av nu böcker.
en berömd engelsk re- därtill.
D e s p a - flaska brännvin - brännvinsförsäljnin- gar fanns det inte bara i vartannat hus -, det fanns i varje.
Deras högsta lycka var an få supa sig lulla och glömma - vara borta från alltihop.
Missnöje fanns det nog också då på den tiden jag minns huru del under en strejk haglade sten in genom arbetsrummet där min far satt.
När familjen 1917 skulle lämna Lenin- grad måste vi göra oss av med en del saker som samlats under årens lopp.
bl.
a. fanns där en gammal järnsäng, som det inte var så mycket värde i.
Portieren i det hus där vi bodde.
en man mod guld- galoner som jag som barn beundrat, där- för att han var så fin bad nu att få köpa denna gamla järnsäng, för han hade i hela sitt liv drömt om att få ligger i en riktig säng - han hade aldrig legat på Tävlan om bästa arbetsresultat i ett ryskt järnverk: De olika avdelningarna symboli- annat än en matta.
En annan kom och seras av ett lok, en sköldpadda, en kräfta.
Stålvalsavdelningen har vunnit, flygma- skinen betecknar den snabbaste arbetstakten.
porter med sin stora och berömda pipa i munnen.
förvånar del ej att bå- Honom fanns förord- ningar som efterlevdes, man kände att del fanns människor som försökt att sätta maskineriet i gång.
Jag är inte bolsjevik, så jag upphäver därför inga glädjetjut - jag ser det bara rent mänskligt.
de åka med järnväg, det att palatsen äro sanatorier.
Han förvånas inte Han går f r a m till bordduken: Jaha, titta här en fläck, han ser en park som de icke hunnit med ännu: Gud bevare oss en sådan gräsmatta, en sån skulle man aldrig finna i gamla England - och när han på morgonen inte kan få bräckt Linka med ägg re- ser han hem: Ned med Sovjet - dukar- na ha fläckar, parkerna äro inte skötta och man kan inte få bräckt skinka med ägg till frukost!
tar byggas, » Men jag förstår ».
sade talaren, » att för den stora läsande allmänheten som måste bilda sina intryck efter uppgifter från turister och korrespondenter som rest över och ätit en tallrik kålsoppa i Leningrad och sedan återvänt med fär- M i m föräldrar bosatte sig i Leningrad ska intryek från Sovjetryssland det hela när jag var åtta ar.
där min far var chef måste te sig som en enda röra, en stor för in stor fabrik.
Vi bodde i ett stort karusell som bara snurrar runt.
Det är hus.
I källarvåningen.
dit nästan inget synd om tidningsläsarna.
B nd hundra ljus kom, bodde minst sex familjer.
korrespondenter finner man kanske två Dessa a h andra abetare såg jag under som kommit till samma uppfattning.
En många år på nära håll.
När de skulle reporters främsta uppgift är j u att åter- ge de intryck han får av i n land.
Men intrycken måste bli olika, då de flesta kamma med så olika förutsättningar för uppgiften.
De ha inte sett Ryssland on- der den gamla regimen.
inte sett det un- der revolutionen a h ha ingenting att jämföra med.
När jag nu kom över i år och skulle ner till Krim.
såg jag några stora affi- scher med stora kraftiga båtar, så som fartyg avbildas på järnvägsstationernas affischer och jag tänkte: Det där är nog överdrift.
Så pampiga är de nog inte I Verkligheten.
Men när vi kommo nar var det verkligen en fin båt.
Och där var flera tusen unga människor, snyggt klädda.
inte precis med kostymer som våra, för del var mest vita blusar, men det var snyggt och rent och all right ’ - När vi sedan kommo fram lade fartyget till vid en n y och fin hamnpir a h män- niskorna strömmade åt var s i n håll, i långa slingrande led drogo de sig upp- för backkrönen, där slotten lågo inbäd- dade i grönskan.
Är detta Potemkinku- lisser eller är det verklighet?
undrade vi.
Och vart taga alla dessa människor vä- Två unga arbetare vid kraftverksanlägg- gen?
ningarna på Dnje prstranden, Dnjeprostroi.
De gingo i n i parkerna, i n i slotten.
im Bau) (U.S.S.R.
Sju år senare möttes man av bärare som verkligen orka bära, allt är nymålat och mycket snyggare än det någonsin varit under den gamla regimen.
Där fanns autobussar a h där fanns blommor: har man tid med att odla blommor då är inte allt ödelagt.
Och utefter Volga växer den ena staden upp efter den an- dra a h i Baku, som förr var en rökig och otrevlig stad har hela stadsdelar vuxit upp, funktionalistiska och moderna, a h de ha fått elektriska järnvägar.
I Tiflis var det likadant.
Kollektivt » stor-kök » med maskinell - Mos wa.
(U.S.S.
R im Bau.)
Nåja.
hus kan skjutas ner men människorna äro annorlunda.
På hela att komma på tåget.
Man måste stiga tiden såg jag kanske inte mer än fyra på någon om man skulle komma med.
personer fulla.
De ha fått ett annat in- Under två års tid reste jag praktiskt ta- tresse, de ha fått intresse för att arbeta.
get med en livvakt a~ två rödgardister.
Den ryska kvinnan är också annor- Vi kommo f. d. mycket bra överens.
När lunda.
Hon kan ersätta mannen nästan vi kommo till det fullpackade tåget lyfte på varje gebit.
Det är hon som står de bara nod dem som stodo i vägen, med flaggorna när tåget kommer.
det är l a t e in oss i en vagn, stängde igen dör- hon som växlar lok, det är hon som skö- ren a h satte sig själva utanför med ha- ter om vattentrycket.
De äro allesammans jonetterna.
Och så satt man där - sju arbetande kvinnor och ha sin egen in- dagar - fjorton dagar, om man t. ex. komst.
Tjänar mannen 300 rubler, ad skulle till Vladivostok.
Ut kam man inte.
tjänar hon också 300 rubler.
Vill man Man fick livnära sig på sardiner och an- slå sig ihop så gärna det.
Trehundra dra konserver.
Vi stannade i Ryssland plus trehundra gör sexhundra.
Men man- i två år och när vi reste därifrån frågade nen kan icke komma och beklaga sig: vi oss: Hur skall detta sluta.
Vad skall hur skall jag kunna föda hustru och två barn på sjuhundra rubler.
Han skall icke bliva.
av detta?
försörja hustru och två barn.
Hustrun Första intrycket när jag återvände skall förtjäna själv och barnens uppfost- 1917 låg jag i Uppsala då professorn ringde och frågade om jag ville resa till 1924 var ohyggligt.
Stora delar av ran ombesörjer staten.
Med detta följer Ryssland - med den svenska ambulan- vagnarna voro uppeldade och bärarna.
också ett självmedvetande som icke till- sen.
Revolutionen hade utbrutit.
Keren- ja, d i behövde bäras själva, så utmärg- låter någon att ta emot allmosor.
Den nya människan ä r revolutionens skij hade kommit till makten.
Allt var lade voro de.
Allt var grått i grått.
Och kaos.
Vi, som ändå reste för en lega- de trasklädda människorna liksom gömde största förtjänst!
tion, kunde inte som här bara köpa bil- sig i sin gråhet.
En professor t. ex.
Föreläsaren avslutade del livfulla jett a h stiga på tåget.
Det var a n bodde i ett rum a h levde i ett armod företag bara det in komma ut på per- som förfärade en.
Det var ett liv som föredraget med en skildring av inne- rongen genom folkmassorna a h sedan vildarnas i Mongoliet.
Men - man kun- hållet i den stora ryska filmen » De utrustning bad att få köpa en gammal stol för han hade aldrig ägt någon stol.
Allt fick sådana underliga proportio- ner.
Min syster åkte tillsammans med sin franska guvernant i spårvagn och kam hem och talade om att Rasputin kommit i n i vagnen och sett på dem med sina underliga ögon.
Min syster hade stigit av tillsammans med guvernanten, för det var så obehagligt.
Dagen efter kom inte guvernanten a h inte på flera dar.
Hon hade blivit underlig.
hennes bror måste skugga henne.
n ä r hon gick ut.
Utanför Rasputins dörr lyckades han hejda henne: Allting blev så fantastiskt, erotiken så hetsig, människorna blevo så lätt hysteriska.
!
T I D E V A R V E T 4 Elin Wägners » Vi i leva och vandra mitt i frag- menter av skickelser och till- dragelser, vilkas orsak och början oftast bära ett dok och vars slut döljer av en hemlighetsfull slöja ..
Dessa ord av Love Almquist, Sveri- ges modernaste diktare, som Ellen Key kallade honom, föllo mig i min- net, när jag läste Elin Wägnern nya Hon gör däri bok Gammalrödja e t t ytterst intressant experiment, som jag icke kan erinra mig förut ha mött i svensk litteratur nämligen att genom en så fragment av livs- öden och händelser i en småländsk landsbygd få fram en bild av e t t samhälle, där en gradvis skeende förskjutning från gammalt till nytt äger rum.
inga våldsamma strider, ingen flåsande agitation upprör sin- nena, men under och bakom allt som sker, ligger spänningen mellan gammalt och nytt.
Isoleringen mel- lan människor och bygder är sprängd.
Även i de » ringaste » öden märkes svallet av de stora - världs- händelsernas och rörelsernas bölje- gång Med utomordentligt besjälad konst har Elin Wägner tecknat des- sa fragment ur människors inre och yttre öden, så att en helhetsbild växer fram, bilden av Gammalrödja, bygden, i vars namn redan förnim- mes en strid och samklang mellan det gammaldags stabila och väg- röjningen för det nya.
Var och en sam känner Elin Wagners produktion.
vet, att hon icke idealiserar sina människor, huru mycket hon än håller av dem och känner med dem.
Hennes bönder äro icke urdjupa och urfina utan vardagliga och naturliga, vilket icke hindrar, att vardagen kan ha sina ögonblick av helgd och naturligheten sina drag av förfining som icke äro konfektionsbetingade.
När gestalter som prostinnan Springer och Iära- rinnan Maria få något av en glorias strålglans över sig.
så är det icke därför att de äro idealiserade, utan därför att det lyckligtvis verkligen finnes människor, vars innersta vä- sen är godhet och osjälviskhet.
fattiga barnen » vars genomgående nya bok.
Prostinnan Springer träder en så le- vande till mötes att man blir hell betagen.
Hon är som en vacker höst- dag, solig, klar och mild.
Hon har så roligt under de överdådigt skild- rade förberedelserna till biskopsvisi- tationen.
Som ett spännande även- tyr upplever hon och läsaren fång- sten av braxen.
om vilken hon säger: .Man vet inte var man har honom, förrän ban har blivit aladåb ..
Hon har » ålderns ljuva lättsinne », sam ler åt de jordiska bekymmer, vilka så snart skola vara till ända.
Hon har den lugna trygghet Och orädd- het, som följer med ett gott samvete och en innerlig religiös känsla.
Hon är vidsynt och klok och försöker att förstå när hon genom sin son medi- cinaren konfronterar med den mo- derna vetenskapens uppfattning av ärftlighet och odödlighet.
Med strå- lande humor skildras hennes skär- mytsling med biskopens måg konst- historikern, om trähelgonen i kyr- kan.
Jag vill icke förråda innehållet i denna dråpliga skildring, som stäl- ler gammaldags intuitiv klokhet och erfarenhetskunskap i motsats till nu- tida vetenskaplig tvärsäkerhet.
Jag vill blott påpeka, att en av vår tids största diktare och psykologer, Mar- cel Proust.
i sina skildringar från barndomshemmet och - bygden givit uttryck åt en tankegång, som myc- kel påminner am prostinnan sprin- gers.
I de gotiska skulpturerna på kyrkan i Combray finner Proust ut- kastet eller skissen till den nuvaran- de invånartypen i trakten.
När bad- pojken Teodor hjälper den sjuka tant Léonie får han, säger Proust » något av den naivtbeskäftiga mi- nen hos de små skulpterade änglar, som betjäna Guds moder.
när hon faller i vanmakt.
Man hade verk- ligen det intrycket.
att dessa gråa i affärsverksamhet!
sten huggna ansikten vom lik- barnuppfostran, rom träden om vintern sömn- försvarsfrågan Det heter om Vik- druckna väsen, fulla av dold kraft, tona, som ställes inför åtskilliga av som åter blommade upp i otaliga familjelivets problem: » återigen fick enkla.
äppelröda och bondska ansik- hon den där underliga förnimmel- sen att vara indragen i en förvirrad ten ..
Det ljus som strålar från prostin- och gåtfull tillvaro, där intet stod nan Springer, beror på en inre viss- sig.
som hon lärt i barndomen, och het och frid.
Någon kamp och oro där problem mötte som hon .inte i verklig mening genomgår hon icke.
kunde bemästra ».
Om Viktoria är En sådan kamp finner man däremot illa rustad att lösa livsproblemen, hos lärarinnan Maria.
Hennes tidi- så är Sara-till-Söderbergs fullstän- gare liv skildrades ju i Svalorna digt värnlös.
Hon bär Sitt namn se- flyga högt och i den nya boken ser dan den lid.
dd hon tjänade hos Sö- man henne lära barnen den religion derbergs.
Sedan har hon bliv '!
gift av kärlek, offer och självförglöm- och fått en skara barn, men hon får melse, som han finner, uttryckt i behålla Sitt gamla namn Som ett Bergspredikan.
Inför den förfära- slavmärke Hon lever i yttersta fat- de prästen, som trots sin ungdom tigdom.
och man använder henne är ärkekonservativ och styvt håller som hushjälp till allehanda sysslor, på katekesläsningen såsom kris- som ingen annan vill göra.
Folk tendomsundervisningens orubbliga tycker, hon bör vara glad an få för.
grund, säger hon de ord.
som utgöra tjäna en slant, och man kommen resultatet av hennes livskamp: » För aldrig på den idén att fråga om min del vet jag intet större under hon vill.
Med förunderlig konst har och hemlighet än att det funnits en författainnan fatt fram, att denna människa i denna onda värld, som elända, misshandlade varelse har stått upp och sagt: Älsken edra » en levande och trotsigt resignerad fiender, gören väl mot dem som själ » Hon är, heter det, en av dem hata eder,.
Prästen replikerar med som sitta i sitt ödes nät som fångna att tala om högfärdig individualism, fiskar.
Befrielse giver det icke för som innebär fara för kyrkans splitt- dem förrän i döden.
Många skola, ring och förfall Här uppställes när de läsa om henne, känna den kontrasten mellan föråldrad dogma- sympatiens gemenskap, som likarta- tisk religionsuppfattning och mo- de inre erfarenheter även under dern personligt tillkämpad religiös olikartade yttre förhållanden livssyn.
I skildringen av prostinnan skapa.
Springen son Lucas framträder ett De anlydningar, jag gjort am drag, som också siar hål på gam- innehållet i Elin Wagners bok, kun- mal slentrian.
Lucas lär känna en na icke ge någon föreställning om indisk lärd och får genom honom en det spelande liv, den underfundiga introduktion i indisk religions- och humor, den slagfärdiga kvickhet och själskunskap.
Han finner till sin den varma medkänsla, som prägla häpnad, att indierna på dessa om- skildringen.
Gammalrödja blir oss raden besitta en djup visdom, som förtroget och levande.
Det frag- kristendomen icke borde i självgod- mentariska i skildringen av de en- het se ned på ulan söka Iära av.
skilda livsödena eggar fantasien att icke blott vetenskapliga och reli- följa dessa människor, som man giösa spörsmål komma själarna att börjat intressera sig far, vidare.
vi känna luftdraget av en ny tid.
på förstå dem, ty vi äro liksom de barn alla andra områden är del likadant, av en period, då » tidens orm byter t. ex. när det gäller äktenskap, om skinn .. Emy Ek.
Musikalisk upptäcktsresa.
Skansens Högloft ha i hast musik riges andliga kultur har fått något fat- varit anordnade, där pro- tigt över sig: vi smäller upp stora m " _ grammen ha utförts av de båda konstnä- séer för att samla och spara de mate- rerna Dora och Knut Brodin och omfat- riella uttrycken för gångna tiders liv tat enhetliga grupper av gammaI svensk men det Ievande innehållet har vi intet musik T, ex. musiken i Sverige på intresse för eller en aning om I Frank- Gustaf II Adolfs tid Herde- och sorge- rike t. ex. lever medeltidskulturen på kväden från 1700-talet och liknande gam- vissa områden ännu i dag lika pulseran- la vackra sångersätt och pianosaker från de starkt som den moderna kulturen.
I 1600- och 1700-talen Dessa musikaliska Tyskland finns det » Sällskap » bildade skatter ha hittils varit nästan fullstän- omkring de gamla musikerna.
med anda- digt okända Det ligger ett mödosamt mål att bevara deras musik och göra den forskningsarbete bakom » tisdagskvällar- känd, Ty det finns inte något bättre huvudtema är en lovsång till arbe- tet.
Författaren och regissören vi- sar här huru en grupp av » de vilda barnen.
barn som under revolu- tionen av en eller annan anledning förlorat sina hem voro nära att gå under och bli ett farligt samhälls- element.
då man intresserade dem » för att starta en fabrik.
hur de entusiasmeras av sitt arbete där och na ».
Men de ha också mötts av stort sätt att komma i kontakt med olika tidens utvecklas till samhällsnyttiga med- intresse från allmänhetens sida.
vi passa kultur än att lära känna deras musik lemmar.
darför på då vi sammanträffa med pia- Musiken har intet evighetsvärde den är I Ryssland ha till och med film- nisten-upptäckaren hr Knut Brodin att tidsbetonad, liksom allting som gjorts av regissörerna gripits av den nya be honom berätta något om sitt arbete människor nationellt betonad.
d i n får sin tidens anda och idéer E. s. Spinoza av HANS LARSSON nu utkommen.
Pris 12: 50.
B0NNIERS Det var egentligen folkvisorna, II- färg av en viss tid, ett visst folks förhål- ger hr Brodin, som gjorde att jag bör- landen.
Men den avspeglar på ett sär- jade leta bland d i n gamla svenska musi- skilt levande sätt, starkare än konst och ken Jag undrade varifrån de kom, ty litteratur en tidsperods väsen Den är att en hel del av dam icke var gjorda av den enande syntesen V i behöver heller inte skämmas för nå- folket självt kunde jag förstå sådana folkvisor som Allt under himmelens fäste gon fattigdom på detta område i s " + och flera andra av de allra vackraste.
rige, fortsätter hr Brodin bara vi gör skära havre t. ex. är av den musik som oss besvär med att leta reda på våra på 1500-talet levde i Tyskland och Italien rikedomar.
Vi har t. ex. 1600-talets och kom till Sverige på lim-talet.
Här skolmusik, en högstående vokal musik av var den till att börja med d i övre b e mycket stort intresse.
I Pir Brahes vis- folkningslagrens egendom och sjönk först bok finns utom en mängd dansmelodier så småningom.
efter mar I n hundra år från 1600-talet ett femtiotal alldeles ner till folket.
Man kan tydligt urskilja okända men utomordentligt bra melo- två sådana kulturströmningar på 1600- dier, marscher, preludier gamla psalmer och 1700-talen.
på 1800-talet gick det arrangerade som dansmelodier som fortare.
Vad som i början på århund- de också ursprungligen varit värdiga radet skrevs för de högre stånden var långsamma vackra danser redan i slutet på samma århundrade fol- Hela Wasa-familjen var ju djupt musi- kets musik.
kalisk.
Gustaf Wasa övade sig varje Hr Brodin har under sina studier i dag på luta och hans söner var stora bibliotek och gamla vanskötta arkiv fun- musikälskare När Sigismund kom över nit oanade skatter inom den svenska mu- till Sverige hade han med sig sina polska siken.
musiker a h i Tyska Församlingens ägo Det är ett helt kulturområde av en finns bortåt trehundra hand av musik.
utomordentlig betydelse vårdslösat 1700-talet är emellertid den rikaste de sätt som träder en till mötes Sve- musikepoken.
Därifrån finns Karl XII:s intelligens sen uppövas.
A rnold Hahn har försett Sin bok » Hur inteiiigensen uppövas » med följande sammanfattande slut- ord, vilka som deklaration gott kun- de ha satts främst: » Avsikten med denna bok var att bevisa tre saker: 1.
Att man kan bringa ordning och klarhet i förnuft och intelligens ända till en mycket hög gräns.
2.
Att förnuft och intelligens äro formbara och att den andliga prestationsförmågan kan Stegras genom övning.
3.
Och att det finns övningar också for uppövande av själens kraf- ter.
Fr den amför egna allt har denna själen bok velat och uppväcka väcka modet att pr förtrös- öva och öva tan hos människor till deras framtid » egen Detta är ju ganska stolta ord.
och Hahn tågar ut till sin teoretiska be- visföring med en kolossal grundlig- het och gedigen En intelligent själ i en sund kropp.
och mycket av Sin bok ägnar han frågan om kroppens sundhet Och de bästa medlen till Den sunda kroppen blir hans förutsättning.
krop- » Nu, just nu.
börjar människan att bli sin egen skapare Något på vår jord oerhört tilldrager sig., kon- staterar han och övergår att lala om själen, som han tycker är en dåligt och oekonomiskt arbetande maskin Sedan behandl allmän as intel ektet och dess prestationer, själen och dess krafter och en orientering över själs- hygien.
För den praktiska själshy- gienen har han en hel del råd vars Utforskandet av bästa arbetsbetingelser för den egna själen.
Utforskandet av den egna själens prestationsmaxi- mum.
Kontrollen av själens bered- skapsläge Motstånd mot bekym- mer ' Att behärska sina lidelser Självaktning om framgång.
Efter detta kommer tie något ut- förligare kapitel, sam i essayens form marscher r i d Narva och Pultava mycket behandla livsångesten.
självmordet vackra, en ramling utmärkt musik av den Och geniet.
raus, som spelades myc-Kunge musikern När det gäller undersökningen av själskraftens stegring genom skrivit en sorgmarsch till På Hur Gustaf III:s medling av kroppen.
ägnar Hahn små kapitel åt födan konsten att an- begravning från 1700-talet har vi rn ' - så bl.
a.
Romans stora värdefulla, men mycket förbisedda produktion Förr komponerades musik på beställ- ning till vissa tillfällen Musiken i äldre tider ammanhänger också mycket in- timt med livet självt Ett exempel på detta är de pestarior och oden som sjöngs under peståren Stockholm 1710 när en tredjedel av stans befolk- ning dog i pest.
Paret Brodin föredrar ett par av arior- nu.
Det är de mest rörande, underbart vackra sånger Stigna direkt ur en ångestfull mänsklighets bröst där för- ändå blandas med en ljuv glädje i den konstnärliga fulländningen och en är ett så - 11 tvivlan Kanske inte svenskarna om- das och körtlarnas funktioner, Kli- matet omkring oss undersökes nog- grant, och var och en bör föra sin meteorologiska dagbok för att ut- rön &amp; under v i k a förhållanden hans kroppsliga och andliga apparat är i bästa form.
Här kan dock ifrågasättas om inte Hahn gör sig skyldig till en något ensidigt betraktelsesätt då han i samband med vår anpass- ning envist hänger fast vid åsikten alt människan för miljoner år till: baka varit vattendjur och att hon ännu ej kunnat anpassa sig » till livet i luftrummet och ännu har att Iida tusenfalt hållanden ».
under Detta dettas framkommer växlande även för- klimatiska senare på tal om det mest välgöran- folk när allt kommer de klimatet » d.
v. s. det största kring?
Nej det är bara en brist i uppfost- kroppsliga andliga välbefinnan- Fallenheten för musik aktualiseras dets klimat.
Därvid har det visat aldrig som något som har betydelse Men sig att det ä r det klimat, i vilket hu- säkert finns den hos alla människor dens värmeregleringsapparater tagas Musiken skulle ingå i uppfostran på ett minst i anspråk i vilket de befinna tillstånd av salig helt annat sätt än nu.
Som en viktig Sig liksom i casan.
jämnvikt.
således ungefär som fisken del av kulturlivet Omusikaliskt ran och ett Det modernaste Hotellet och ett au de billigaste!
Solsångens diktare som en hövisk trubadur hade gjort sin reverens för syster D ö d och vid hennes hand ha- de låtit sig leda avsides från vand- ringsvägen, strävade hans följeslaga- Av LISA LUNDH.
re troget vidare på de stigar hans D e t berättas i Fioretti om det orden pace och salvezza fred och finger hade utpekat och hans fötter M o t människohjärtats få- mäkta heliga underverk, som frälsning omfattade fredens bud- banat.
sanct Franciscus frän Assisi gjorde, skap och uppfylldes av längtan ef- fängliga begär och klassernas kamp, när han tämjde den vilda och grym- ter sina själars eviga väl. » Av den mot avund och partifejd, mot indivi- ma vargen i Gubbio.
Och det be- grund gick mången man efter en dens falska stolthet och staternas rättas med Giottos oförlikneliga pen- franciskansk predikan raka vägen till folkförödande Strid för äran, mot sel i en ej mindre välbekant vägg- sin trätobroders hus och förlikte sig.
tidsandan själv ställde de upp sin fresk om det lika märkliga mirakel, Voro de båda försonade motståndar- ordens otidsenliga bortom alla tider i det likformiga varma havsvatt- som helgonet verkade i Arezzo, när na partichefer, kunde deras samför- syftande motto: Pax et bonum net (!).
Man fann då att dessa han med ett ord av sin mun fördrev stånd innebära fientligheternas in- fred och allt väl.
Och varhelst be- sinning och eftertanke väcktes, slock- klimatförhållanden, som mot- en skara demoner ur staden.
Båda ställande inom ett helt samhälle.
special- blandning Må såsom belägg för detta på- nade partilidelsernas brand.
Parti- svara dem, t i l l vilka det forna havs-.
skildringarna äro liknelser, t y de sin- djuret människan (!)
först anpas- nebilda ett historiskt faktum.
stående tjäna ett dokument, utfärdat emblemen nedbrötos, och Fridsfur- högsta sat sig, äro: För den lätt klädda vi- Betraktat frän sin ena sida låter år 1210 och tillgängligt vilken dag stens anagram - I H S i en flam- märket växtmargarin sig detta historiska faktum samman- som helst i Assisis stadsarkiv.
Do- mande sol av eldtungor - uppsattes Mellan Florens mar- lativ fuktighet.
För den nakna män- fatta så, att den senare medeltidens kumentet är en fredstraktat av social i deras ställe.
niskan orörlig luft av ung.
30-35º Italien var en de sociala och politiska och politisk betydelse på s: " tid och morlejon över ingångsportalen t i l l understundom predika med sitt före- C.
med medelfuktighet. » lidelsernas blodbesudlade himmel- innehåller i ordagrann översättning Palazzo Vecchio påminner detta dömliga liv.
De äro, med andra o r d Bokens andra del upptager de plats.
Samhällsklass stod i sanct som följer: märke än i dag om guelfers och ghi- sagt, i men icke av denna världen.
praktisks övningarna.
belliners äntligen försoning i Dantes Organisationsförmågans övningar Francisci dagar emot samhällsklass, I Guds namn.
Amen.
detta föreningarnas tidevarv äger äro att författa korta och korrekta samhälle emot samhälle.
I brott- Mellan majores och minores i stad och hugfäster de första paci- ingen sammanslutning ett högre telegram, att hastigt och rätt slå upp ningskampen mellan påve och kej- Assisi är för all framtid följande och åt dess bebyggare en god medlemsantal än Sanct Francisci i telefon- eller adresskalender, att sare, guelf och ghibellin, flöto ström- paktum ingånget: Tredje orden.
Dess regel följes av organisera uppdrag.
att transportera Utan varandras samtycke må vilja.
vid pass fyra miljoner män och hin- B e t r a k t a t f r å n sin andra sida g e r de ej ingå något förbund, varken De voro pacifister.
emedan de nor.
binationsförmågan övar han med oss samma historiska faktum v i d med påven eller hans nuntier eller desavouerade kriget.
I enlighet med denna regels ur- puzzleövningen och tre-ords-övnin- handen, att franciskanismen inom I detta sammanhang ni erinran om sprungliga legater eller med kejsaren eller statuter, stadfästa år gen, d. v. s. man tager tre ord, exem- parentes antytt e j tidsenligare i sin konungen eller deras nuntier eller att det inom sanct Francisci samfund 1228, vägrade medeltidens tertiarer pelvis åsikt dem.
krets M - lana, begynnelse än i våra dagar utan, i legater eller med någon stad eller förekommer en tredje orden.
Dess att bära vapen.
Följaktligen läto de kombinerar a n p kan t. ex.: Enligt åsikten hos en stor likhet med sin upphovsman.
histo- fästning eller med någon storman; medlemmar, des.
k. tertiarerna, bära ej engagera sig i något slags krig, krets av inänniskor äger plantan en riens måhända märkligaste anomali men tillsammans skola de ena sig ingen i ö g o n f a l l a n d e dräkt och leva varken i inbördesstriderna eller de själ.
På liknande sätt exercerar han är en pacifistisk rörelse.
Under om allt, som är nödvändigt för ej innanför klostermurar.
De sträva suveräna staternas fejder.
analogibildningsförmågan.
uppfatt- ett tidsskede av allas krig emot alla, Assisis stads ära, välfärd och blott var i sin stad och på sin post Redan år 1221 stodo krigsvägrar- ningsförmågan, sinnesnärvaron, slagfärdigheten uppmärksamheten, den då krig, guerra var italienarens lö- framgång. » i världen att uppföra sig såsom krist- na i öppen konflikt med den världs- logiskt-kritiska tankeförmågan, om- sensord och fred, pace knappast hun- Vad staden Assisis annaler doku- na människor i Francisci anda.
För- liga överheten.
Denna straffade dömesförmågan, minnet och viljan.
nit att bli böneord i enfaldiga lek- mentera, det vittna de klassiska denskull äro de lydiga emot sina uppenbart.
Högre kommunalskatt Och så t i l l sist talar han om fan- mäns hjärtesuckar på modersmålet, Franciscus-biograferna om Arezzo, överordnade, så långt som deras utkrävdes av franciskanska tertiarer tasiens oerhörda betydelse för själs- v o m profeten från Assisi och hans Perugia och Siena.
Genom elden i samveten bjuda och tillåta, de bruka i kompensation för decimerad krigs- Över lärjungar pacifister i tvenne avseen- sin glödande tro p å gudabelätet, av denna jordens goda, så mycket beredskap.
Den trakasserade i det gömt bakom de djuriska åthävorna, som är behövligt t i l l deras kroppars tice Mulfords ord: Ur luftslott opp- den.
fördolda.
Vapenstrejkare förhindra- stå palatsen på jorden.
För f a n t a - De voro pacifister, emedan de och tjuskraften av sitt milda, starka nödtorft och deras själars växt, och des " avhända sig sin egendom sien har han naturligtvis också en åstadkommo fred.
väsende tämjde Franciscus sin tids överskottet skänka de åt dem som d e l övningar.
Frän stad t i l l stad, frän riddare- ulvar i människohamn och utdrev äro i större behov därav, de ' vinn- förmån för nödställda.
Den depor- terade.
Den torterade.
Ännu några i n t e borg till riddareborg drogo dessa hatets djävlar ur Italiens av borgar- lägga sig om en rättskaffens och an- år, och kraftmätningen mellan de fullt motsvarar den ganska imitatores Cristi under arbete, bön krigets fasor så hemsökta städer.
ständig vandel, och de stä ej upp tiösa titeln » Hur intelligensen upp- och ordets förkunnelse.
överallt Och frän den punkt på färden, där och predika med ord, men de kunna ej ett eller övas », men man tager ändå med ljödo samma ingängsord de oräkne- ett problem över hela den italienska nöje del av hans bok.
då ju bakom liga åhörareskarorna t i l l mötes ur halvön.
rent otroliga för väckelsepredikantens mun: » Herren Tertiarerna framburo sitt martyr- t i l l botten med allt.
Våra kropps- give eder frid. » » Och », d försäk- av HARRY skap för ordensprotektorn.
De vad- liga och själsliga defekter och häm- rar oss en samtida sagesman.
» mån- jade t i l l den helige faderns kärleks- ningar bollar han med virtuost, och ga, som så hörde sammanställas de fulla hjärta.
Och ej förgäves.
Knappt med en aldrig svikande optimism ser han bot för allting.
Jag undrar om SAGA.
Prinsessan rider lugnt och tryggt tjugo år efter Innocentius III:s pon- denna bok inte särskilt skulle kunna ' som jorden vänder sig.
tifikat var nämligen Den heliga sto- (Till John Bauer.)
rekommenderas till lärare, då de sä- len en alltjämt respekterad skilje- Hon rider genom mörkan skog kert här kunde finna många idéer, domstol, och i kraft av sin auktoritet som kunde hjälpa dem i deras ar- långa gyldne håret vågigt fäll Det omtrent ringlar, evinnerlig.
ringlar guld förmådde påven de krigsvägrandes bete, och alla dessa övningar, som både äro roliga att göra och säkert Göteborgsavdelningen av Svenska likt sommarregn styresmän att giva avkall på sina på krökta kopparrötters rör, ha sitt stora värde.
skulle nog kun- Kvinnors Vänsterförbund hade tisd.
den krav och inställa sina förföljelser.
na vara till stor nytta för deras ele- 2 nov.
gemensamt med Ungliberala grup- av solens strålar ringlat, och jorden bara vänder sig, Lyckligare ställda än senare t i d e n ver.
Men även andra böra med in- pen och Frisinnade ungdomskretsen sam- ett ringelguld, ett majregn fäll, kväkare kunde därför de franciskan- att sila solens sagohår tresse kunna taga del av denna sam- manträde varvid diskuterades: Nya vä- men utan tyngd och dropp på löv, gar för nykterhetslagstiftningen.
Inledare ska tertiarerna genomföra om ej en vetsgranna bok.
det sjöng blott sam när på en spröd i alla skogars valv.
fröken Elsa Skäringer.
fullständig avväpning runtom i de Johan Falck.
var Inledaren fiol erinrade först om.
att d i t stridbara italienska smårikena så Arnold Hahn: Hur intelligensen uppövas.
inom nykterhetskretsar sedan flera år man blåser flygsand stilla.
POJKEN och ÄVENTYRET.
dock en avsevärd nedrustning.
For Wahlström &amp; Widstrand.
4:75.
Övers.
tillbaka rått en viss tvekan om vilka vä- den ur sin hemstat förvisade tertia- från tyskan av professor emeritus C. gar man borde slå in på i arbetet för Och detta guldhår likt ett släp D. Josephson.
folknykterhet.
Utvecklingen av Brattsy- av sagolands fjunlätta lin pojken har läst om Alexander ren blev Tredje orden ett nytt fäder- stemet, ungdomsfylleriet och din steg- nesland, inom vars vida gränser brö- och Lenin rade spritkonsumtionen visade med lyd- drog som en mångguldsskir profil der och systrar mottogo den lands- lighet, att man inte kunde slå sig till ro bland Kopprhårda träd.
ock Hjortdödaren flyktige med kärlek och räckte ho- Presidenten i Statliga Vetenskaps- med förhållandena sådana som de voro.
och drämt om Kvinnan nom hjälpande händer.
Så lades ge- Så tillsatte nykterhetsfolket själva en kommissionen i Sovjetunionen kommitté som nu framlagt sitt betänkan- börjar torpets trappsten glöda; nom franciskanismen såsom fredsrö- de.
Kommittén hur undersökt nykter- detta gyldne fall a v hår blodet flyter rött ur de bara benens relse de första fröna till en natione hetstillståndets förändringar i olika Iän- en krona satt, med spetsar tre italiensk samhörighetskänsla.
Än myggbettsår, der, Danmark.
England, Holland och och ögon tre Moskva, jämfört med förhållandena i vårt eget trasten håller förmanande tal från mer.
Inom tertiarernas stora familj anlades ett av de första långsikten i f. d. folkkommissarie för kulturdeparte- land.
En minskning i spritkonsumtionen av ädelsten som blixtrade.
furans balkong.
för Nationernas kunde för alla de undersökta länderna Det var tre dropp av dagg historien emot de andarnas förenta Men höhässjorna stå otåligt väntande stater, där man ej är italienare eller Förbund, Clarté, Sovjet-Unionens Vänner konstateras men denna minskning var Pro et Contra, Stockholms Student Tea- mindre för Sverige än för de övriga.
I på gren av törnetagg, på avfärd jugoslav, europé eller amerikan utan ter, Arbetarnas Bildningsförbunds Tea- d i undersökta Iänderna har spriten i min saga tryter aldrig, om ni vill!
världsmedborgare, icke yrkesman som packåsnor i orangefärgade största m e n priset möjliga har varit utsträckning högt.
Kommittén varit fri, eller ståndsföreträdare utan männi- sagor.
kI.
8 e. m. över ämnet: anser detta tiIlvägagångssätt effektivare Nu föll från träden kottarna, ska.
DAS KULTURLEBEN DER i n värt syrtem, och vill alltså ha det nu- Pax et h u m.
Ett otidsenligt Snart reser pojken till Alexander och SOWJETUNIONEN.
(Den kulturella utvecklingen i Sovjet- varande Brattsystemet slopat.
Minori- nu ropte trollen: stena ’ na!
syftemål i medeltid som nutid.
För- Lenin teten inom kommittén förordar dock en med slumpens svamp och sten!
unionen.)
visso.
Ty ideal äro tidlösa.
Och och Hjortdödaren och Kvinnan Föredraget kommer att behandla bild- viss reglering och begränsning av sprit- Men striden blev förstås ej strid; dock » huru ljuvliga äro icke de- ningsväsen, press och förlagsverksamhet, kvantiteten.
Men vid det blåa havets strand Fröken Skäringer betonade att betän- solelden är så genomblid, ras fötter, som komma över bergen vetenskap, litteratur, teater och konst i måste han först strida med gråa Sovjetunionen.
Tolkas till svenska.
kandet visserligen icke för fram några troll kan ej slåss för a n förkunna frid, deras, som Konsertbolaget arrangerar föredraget.
direkt nya metoder men förtjänsten lig- drakar.
gott förkunna? » ger främst i att en del problem nu fram- med dessa bloss De första pacifisterna * - margarin- köpande fruar - övergå alltmer till - kooperativas.
kanske EVE Solros ungefär 22º C. med 30-40 luft av 1:10 -: 90 I jorden kunna använda sig av källor.
Kom- - och - - verksamheten.
nog satt Pren- ' " ' Arnold tycker kanske att med, preten- denna var förmåga att gå Två dikter annat enstaka fall utan MARTINSON.
MÖTESPLATSEN - Det När - På Anatolij Lunatsjarskij, Akademiska Förening Auditorium måndagen den 16 november - Biljetter från 50 öre till Konsertbolagets vanliga försäljningsställen.
föras till diskussion.
som inga nävar ha.
Vad vet han väl nu?
- Lisa Lundh.
Imitatör er och in it i at iv t a ga r e. Tysklands proletarisering.
, (Forts. fr. sid. 1).
skilda ha försvunnit på detta vis.
begå numera hela familjer själv- mord.
Behöver det sägas att olyck- lig kärlek inte är det vanligaste mo- livet till den förtvivlade handlingen utan finansiell nöd och den absoluta hopplösheten gentemot alla nödför- ordningar, vilka sällsamt nog blott h i till uppgift att stävja statens nöd, men öka den enskildes.
Är det underligt om man vänder om frågan och säger: varför skall sta- ten leva och jag dö?
En som man vet mycket farlig frågeställning.
En- ligt en beräkning, som är ett par månader gammal, är självmordens antal dagligen ungefär femtio, det är 1,500 per månad eller 18,000 per år, men klart är att den lavinartat vaxande nöden dagligen ökar anta- let.
Ständigt och jämt måste man under dessa olycksår tänka på Wal- ther Rathenaus profetiska, tragiska ord.
att det kommer en dag, då det finns tjugo miljoner för mycket tyskar inom Tyskland självt ning - eller åtta bli således 24 mil- joner direkt beroende.
Det finns för övrigt tillsamman 21 miljoner ar- betare och anställda i hela tyska ri- ket.
Och direkt beroende äro ju egentligen.
alla andra.
då de i en eller annan form måste bära utgif- terna för de arbetslösa!
Det är kan- ske inte a l l undra på om regeringen inte haft tid eller krafter att arbeta ut mera än ett system för att hjälpa de arbetslösa Den fulländade utarmningen Under tiden har del tysks folkets proletarisering blivit fulländad.
et har sparats och dragits in löner till den grad att en allmän utjämning ägt rum.
som hur ironiskt det än låter.
starkt påminner om förhållan- d e m i Ryssland.
Hur hela omsätt- ningen lider av arbetslöshet och minskade löner visa följande siffror för Sachsen: Totalsiffran arbetslösa blir halv Enligt b e r ä k n i n g miljon hos dessa, både de arbetslösa och Regeringen Brüning fullföljer ju de som arbeta för sänkt lön min- blott det som alla andra regeringar skad med inte mindre än tre miljar- och sakkunnige ha fordrat av Tysk- der riksmark per år.
Häri är icke Självförsörjningen leder till ruin land: hjälp dig själv för^^ så skall vi sedan hjälpa dig?
Kanske?
M e n hur många andra stater kunna i lag ens hjälpa sig själva?
För det första del är en öppen fråga om ett enda land i världen verkligen kan hjälpa sig självt!
Och för det andra: är d e t möjligt att radda en stat från undergång med de medel den tyska regeringen an- vänder?
Hela dess i sanning heroiska strä- van har gått ut och går ännu i detta ögonblick ut på att rädda de arbets- lösa undan det allra sista.
Med an- dra ord, en viss grupp människor måste stödjas på de andras bekost- nad.
Att även understöden åt de arbetslösa minskas är självklart, men principen måste omsättas i verklig- het.
Eljes utbryter omedelbart revo- lution från fem miljoner den kanske kommer i alla fall.
Om man be- tänker a n de räknade arbetslösa i detta nu äro betydligt över fyra mil- joner och de oräknade säkerligen framemot en miljon.
fä vi ungefär femton miljoner, vilka enligt sedvan- l i g beräkning (familjemedlemmar etc.) äro direkt träffade av arbets- lösheten; om siffran stiger till sju miljoner - Brünings egen beräk- (Forts. fr. sid.
1.)
ska officerare som äro inblandade i affären.
Den svenska officerskåren liknar en person som i över hundra år måst skriva utan bläck eller spela på ett stumt piano.
Man kan bli galen för mindre.
Man måste få ut- lopp åt sin aktivitet på något a t t.
Och det ligger si Starkt i officers- kårens intresse att tynga på och för- stora bolsjevikfaran inför svenska folket, att den måste falla offer för sin egen suggestion.
Men amiral Lindman som nu trä- der fram och förklarar att han som regeringschef känt till och gillat Munckska kåren.
har inte dessa ur- säkter.
Han bör ha fullt överblic- kat den principiella innebörden av att tillåta skyddskårer och den pro- vokation som låg däri.
Nät han ändå gav sin sanktion måste han som regeringschef ha varit bra osä- ker om att ha statens lugn och be- stånd i sin hand.
Men vilket sam- hälle i hela Europa skulle hålla i fogarna am inte Sverige gör det?
Visst kan det finnar folk som önska revolution och vilja förbereda den, men vilka odds ha de icke emot sig i detta samhälle med dess överväl- digande fredliga och stabila massa, med dess krigsmakt, polismakt, pen- ningmakt, fängelser, lagar, auktori- tet, traditioner, vanor, orörlighet!
Skulle inte allt detta förslå Utan extra mobilisering av överklassen!
Ar revolutionsandan trots delta så fruktansvärt farlig, då är det skäl alt sätta till en revolutionskommis- sion att utröna det svenska miss- nöjets grunder.
D e t är irriterande att de rörelser som uppstå här i landet i si hög grad skola bestå av svallvågor uti- från Varför skola företeelser o c h fasoner, som uppstått ur och förkla- ras av kriget.
ur rikens samman- brott och despotismens grymheter och fjasko, motståndslöst fortplan- tas till ett fredligt demokratiskt land?
Här borde finnar trygga urskilja- varje klassrum, Vad säger hygienen Om dessa åtgärder re.
och ett bålverk mot hysteriska suggestioner.
Men här borde också Man sparar @ böcker ' - och finnar initiativtagare begynnare.
pionjärer i kraft av den överblick sättarna bli arbetslösa inberäknad en enda arbetare!
Dylika En gång i världen var Tyskland siffror kan man finna överallt.
Det det land som producerade det stör- förfärliga är att ingenting i gengäld sta antalet böcker och inte var det blivit billigare.
de sämsta.
Numera har produktio- nen gått tillbaka med stormsteg, och Den andliga kulturens trångmål man kan vara övertygad att det i regel är de bästa alstren, som inte Om man nu uppställer det mycket finna någon förläggare, då risken är djärva påståendet.
att en Stat inte alltför stor ' Ty vem skall köpa lever blott för den materiella kultu- ren utan även för den andra, som en gång stod ganska högt i kurs i Europa och kallades andlig kultur - hur står det till med den i Tyska riket?
Om man börjar uppifrån, så ha ju universitetslärarnes löner reduce- — Det berättas att ett känt tre veckor sålt tre böc- ker för två och femti per styck Och förlag det bokförlaget fyrahundra sättare.
Man diskuterar i tidningarna att man måste förbilli- ga böckerna ytterligare och styra ut rats oavbrutet, så att blott en ordi- dem mycket enklare som i Frankrike narie professor kan nå existensmini- mum.
Alla andra sjunka ner i ett halvproletärt tillstånd.
Dessutom la- las om att man tänker slänga en del universitet; förmodligen menas att man slår tillsamman smärre sådana vilka ligga nära varandra.
En mängd hygieniska institutioner ha dragits in.
Detsamma gäller för andra rent vetenskapliga.
Blott i Preussen äro cirka tolvtusen yngre lärare utan plats.
Man har sagt upp dem, då man i stället pressar ihop klasserna och placerar en femtio lärjungar i för att de skola Emellertid varje så Iänge finna köpare igen, åtgärd är fåfäng, proletariserinen angriper de sista kulturreserverna hos detta läsgiriga bililningsfolk, Vad som sker är bara det att Tyskland håller på att ner till den bildningsnivå, som sjunka för några århundraden sen intogs av en euro- peisk storstat.
En tillvaro på inknappning Besvarar man således den upp- kastade frågan om en stat av i dag kan räddas genom de medel rege- ringen Brüning arbetar med, visar det sig att hela folkets kraft dess köpkraft, dess andliga kraft, dess livskraft reducerats till ett yttersta minimum, där allting ransoneras i de minsta portioner Det är en de- flation på livets alla områden av en omfattning, som säkerligen aldrig förekommit under den nyare histo- riens skeden.
Det är en hungerkur av den mest våldsamma omfattning och vi ha ännu inte sett tragediens final.
Vad det beträffar.
att den tyska staten skall reda sig med självhjälp, så vill jag blott rikta den frågan till alla intresserade och vem är inte intresserad: Vad kommer att ske om de kort- fristiga krediterna i slutet av februa- ri, uppsägningsterminen.
dras ur landet?
Carl David Marcus.
- och det mod som man kan fordra att vi räddat genom krigsåren här i vårt neutrala land Inom vår svensra socialdemokrati och dess ungdomsrörelse rör del sig något av en sådan pionjäranda.
Där finnes en stark stämning för ett självständigt svenskt initiativ i avrustningsfrågan.
Den får förnär- varande icke komma till sin rätt, enär partiledningen i enhetens in- tresse sätter sin auktoritet emot Det gallblåsa njurar och Iedgångar och Var för detta krav på lojaiitet mot åstadkomma allvarliga sjukdomar Det moderpartiet som avrustningsmajori- är propaganda för tandvård som man teten på socialdemokratiska ung- hoppas skall göra verkan domsförbundets kongress böjde sig.
En annan sal vars stoff också är Ord- Det fanns nämligen en sådan majo- nat Propagandans tjänst. "
den som ritet, även om det är svårt alt hitta visar parasiternas bekämpar Råttor den i referaten, Men den ville icke möss.
allehanda slag av insekter, fram- mot partiledningens önskan före- förallt flugor.
50 olika arter av bakte- gripa partikongressens beslut.
rier ha påvisats överföras genom flugor.
Socialdemokratien är nu i det Bland dem äro s i allvarliga sjukdomar skede som Frisinnade Kvinnor på sin som tuberkulos rödsot tyfus kolera lid genomledo: a l t samla inom sig m fl.
Bilderna i detta rum föreställa och betrakta som likvärdiga två olika vanskötta soptunnor gödseIstäder och ståndpunkter i avrustningsfrågan.
avlopp som befrämja flugornas våld- Först när det skedet är genomlidet samma förökning Tyvärr saknas anvis- och partiet står med enig front för ningar om vilka positiva åtgärder som nationell avrustning kunna vi vänta böra tillgripas för att utrota de farliga att Sverige uppträder .som initiativ- flugorna Det är ju en sak, som i hög tagare för avrustning i stället för grad angår den stora allmänheten, allra imitatör av nederlagsländernas efter- helst mot bakgrunden av de avskräckan- de bilder av barn och unga människor krigsfenomen.
på hopplösa sjukbäddar.
som åtfölja be- skrivningen på flugornas härjningar.
Utan att räkna upp fler detaljer kan man lugnt konstatera att utställningen trots vissa brister, gör sig förtjänst av allmänhetens intresse.
(Forts, fr. sid 1).
tandvård intresserar Sveriges Tandlä- Tandläkareförbunds vandringsutställning fram- förallt därigenom.
att den ju kan bli till- gänglig tar landsbygden.
Man ra, veta att av Sveriges 532 kommuner 160 ha ordnad skoltandvård.
Av dessa äro Kiruna Gällivare Boden Luleå de nord- ligas *.
V e gröna rundlarna som ut- märka platserna med skoltandvården på svenska kartan.
ro mycket glesa i norr, medan de förekomma II^ tätare söderut och för Stockholms del utgöra en hel ' Barnavård, tandvård och parasitkrig.
samling.
Avgjutningar av barnhuvuden i naturlig storlek visa de vanligaste tand- sjukdomarna och deras synnerligen skad- liga verkningar på organismen i sin hel- het.
Från en varhärd i tänderna kan giftet sprida sig med blodet till hjärta
