# ID: svediakorp-per3554
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1931
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 7,947
# sentences: 440
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Skräcken har segrat.
Katastrofvalen i Englnad.
Skräcken har segrat.
Läkarna ställa sig avvisande.
Av Honorine Hermelin.
Världen är fattig.
Ställningen Ledande artikel.
Elin Wägner: Deember 1923 Oktober Konservativa Liberala Arbetarpartiet Partilösa sig avvisande Stora händelser och små män.
Läkarna ställa 257 158 192 8 N og sov världen oroligt natten till den 28 oktober i förväntan på valresultatet från England, men Maria Lazar: detta uppvaknande hade ändå ingen Skolbarn som skådespelare.
drömt om.
Vad ä r det som har hänt och vad kommer att hända?
Vad skall Ett teaterförsök i Berlin.
segrarna göra med sin vanvettiga Tre svenska romaner majoritet, som kan göra precis vad i den nordiska tävlan den behagar.
Vad betyder det att av fil.
lic. Emy Ek.
det engelska arbetarpartiet i verklig- heten är förvisat utanför parramen- Fången n:r 327. tet.
England kringgärdas av höga Av Elsa Björkman-Goldschmidt.
tullar - de arbetslösas öde, avrust- ningens öde - vad är fram eller till- baka, upp eller ner.
Ett val som detta kan endast ha skett i skräckens tecken.
Liksom 1924 det förfalskade » Röda brevet » gjorde människorna vilda och blin- da inför misstanken om MacDonalds SMUGGLINGEN har utveck- samförstånd med Sovjet, så har i lats så, att tyngdpunkten flyttats från långt högre grad detsamma skett nu.
fascistlägret över till general Munch Tydligen inför ångesten att bespa- ringar och förnödenheter voro hota- Munchs ledarskap, Ändamålet är de.
Utan förbehåll har historiens » att på anfordran ställa sig t i l l myn- mest överväldigande majoritet givit digheternas förfogande såsom ett det engelska regeringspartiet önskad yttersta medel att hävda samhällets fullmakt att till varje pris, med vilka nödvärnsrätt ».
Polismästare Hårle- medel man kommer att finna lämp- man, som gav licenser till vapen- återupprätta och stötta det innehavet, har förklarat att han ligt, visserligen anser frivilliga skyddskå- system, som tros kunna rädda från rer mindre önskvärda, men just då bankrutten.
var han tydligen rädd, ty han » kunde icke avvisa det bistånds som er- bjöds.
Sammanblandningen med fascisterna, d.v.s. överlämnandet av vapen till dem - antalet 1927 in- smugglade pistoler har f. ii.
stigit inför födelsekontroll inom tuberkulosvården.
Vad har hänt?
HISTORIEN OM VAPEN- och hans 2,000-man starka frikår.
ombesörjts från 200 till av över andra 500!
militärer.
- tyckes Hi- ha storien förefaller att vara lika fatal för det ena lägret som det andra.
S K A N D A L E N N:r 2 är brevet från greve H.-I.
von Rosen till polis- intendenten Zetterquist, om att De- gerforshomhen på av provokationssyfte sin arbetsvilliga tid kastades i samförstånd med Nationella Ung- domsförbundare.
Uppgiften, som väckt en del uppståndelse, demente- ras av de senare.
H Veckovakten vid föregående val.
1924 Maj 1929 419 260 59 40 151 5 288.
8 Skräcken säger Sig inte att det ä r just detta samma system som fört fram till dagens olidliga förhållan- den, till besparingarnas bankrutt och till miljoners bleka nöd, mitt i över- produktionens mättnad.
Skräcken klamrar sig fast i stället för att söka nya utvägar.
Man har inte vågat att med arbetarpartiet erkänna det gam- l a systemets misslyckande och gå löst på en ny politik.
Särskilt så som den framförts av I.L.P., den radi- kala gruppen inom arbetarpartiet, kan denna nya politik uttryckas så: Människorna först.
Först anständiga levnadsvillkor både för löntagare och På det sättet, understödstagare.
men endast så, kan också troiiringen mellan överproduktion och nöd bry- tas och utbytet komma i rätta gän- gor.
Stridsuppställningen vid detta val skedde efter klassiskt enkla linjer: två fronter.
Endast i ett land med enmansvalkretsar kan ett sådant jordskred tänkas.
valkretsarna ha endast i undantagsfall varit störda av trekantsval, en aldrig så knapp majoritet har i denna envigeskamp mellan två kunnat göra sig gällan- de och skickat denna oerhörda ma- (Forts. å sid.
4.)
en aktuella frågan om före- vederhäftig upplysning på denna hyggande av tuberkulos bland punkt?
Hur nödvändigt den veder- småbarn går ju framförallt ut på att häftiga upplysningen ä r fick också skydda dem mot smitta.
Detta in- sin kraftiga belysning i d:r G. Dahl- nebär i många fall, att det späda bergs artikel i D.N.
i onsdags.
barnet måste skiljas från modern och För att få frågan närmare belyst hemmet.
Enligt Natfonalföreningens har Tidevarvet vänt sig till flera inom mot tuberkulos uppgifter hade för turberkulosvården sysselsatta läkare, Sveriges del t. o. m.
1928 års utgång, både inom den slutna vården och sammanlagt 1,328 spiidhorn från tu- inom dispensärverksamheten.
Det herkuliisa hem blivit utackorderade har visat sig påfallande svårt att få i friska familjer.
Nationalföreningens några uttalanden i ämnet.
Läkarne kostnader för utackorderingen upp- vid Stockholms tuberkulosbyråer d:r gick till över 51,000 kronor.
Sigrid Björkquist-Wolontis, d:r Fol- Då dödlighetsrisken för de späda ke Wallén och d:r Reinhold Nauc- barnen synes påtagligt ökas ju läng- lér, neka att uttala sig i saken.
re tid som förflyter, innan barnet D:r Herman Lindwall medger att skiljes från smittokällan, är det myc- dispensärläkarna i många fall måste ket viktigt att barnet så tidigt som säga åt patienterna att de böra avstå möjligt, helst omedelbart efter födel- från att skaffa sig barn, och kanske sen tages ifrån hemmet.
Vilket li- ger man dem också i enskilda fall en danade innebär icke detta för föräld- anvisning om hur de skola bära sig rarna, kanske allra mest för modern.
åt.
Men beträffande frågan om så- Och vilka oöverskådliga psykologi- dan upplysning borde ingå generellt ska verkningar kan det icke ha för i tillämpliga fall, anser d:r Lindwall barnet, som på detta sätt ryckes från att den är av för stor räckvidd, sin naturliga miljö under den för hela dess utveckling så betydelsefulla för- sta levnadstiden.
Så länge man än- nu erkänner hemmets o c h familjens stora betydelse för barnets harmo- niska utveckling, är det ofrånkomligt att beakta de vådor som ett sådant lösryckande av barnet från dess ur- sprungliga omgivning måste inne- bära.
för att kunna besvaras.
Han har in- te förut tänkt på saken.
Visserligen förekoninier också vid tuberkulos att havandeskap måste avbrytas.
Men om man tar i betrak- tande de risker detta medför, upp- ställer sig osökt frågan, om icke ett Största förståelsen ha vi funnit hos två sjukhusläkare, överläkaren vid Garphytte Sanatorium d:r Helena Klein och förutvarande underläkaren vid Söderby Sanatorium d:r Sossi Allewin, vilka förklara att de under vissa omständigheter bruka råda si- na patienter att inte skaffa barn till världen.
D:r Klein understryker emellertid att detta inte finge gälla som en allmän regel, utan endast ef- ter omsorgsfull prövning i varje sär- skilt fall.
förebyggande av havandeskapet mången gång vore en lyckligare lös- ning.
Den frågan framställdes också i förra numret av Tidevarvet av d:r Ada Nilsson.
Och - då det inom ett redan bestående äktenskap i många fall torde möta stora svårigheter att uppnå detta endast på avhållsamhe- D:r Allewin anser för sin del att det vore synnerligen lämpligt att upplysning om förehyggande av ha- vandeskap lämnades vid dispensärer- na - särskilt till kvinnorna påpekar att preventivlagen ännu Iäg- ger hinder i vägen.
Det är emeller- tid fullkomligt galet att säga till pa- Stora händelser och s m å män.
mål J Romantik eller revolution?
där I 16 november ånyo i rådsmöte ta upp ett kampbetonat intresse, ungefär som lena visserligen i viss grad utmättes efter den japansk-kinesiska konflikten och ställningen för och emot funktionalismen.
partilinjer, men där kunde man väl ändå vet ej vilken situation de oberäkne- för och emot inmalningstvånget.
När Ture definiera kärnpunkten med den gamla frå- liga kämpande makterna inom dessa Nerman i en artikel i Folkets Dagblad an- gan: Får konsten vara till för sin egen griper De fem unga och med dem besläk- skull?
I vilken grad är den skyldig - länder ha till dess.
tade genom sin kritik av Harry Martin- eller förbjuden - att fullfölja politiska, Laval å sin sida vet nu att hans sons nya diktsamling Nomad, kommer sociala.
ekonomiska mål?
Nermans anmälan av No- anbud om att gå med på nedrust- motattacken ögonblickligen i ett tempera- Om Ture ning och krigsskuldreglering, icke mentsfullt inlägg av Erik Asklund i Fönst- mad på ett frånstötande sitt förstorat, anses nog värdefullt för dem som ret och uppdelningen för eller emot skir- ja, rentav framhesvurit sidor i diktsam- makten ha i Amerika för att de skulle pes bland åhörarna, d.v.s. läsarna, de lingen, som i och för sig ingalunda va- som intressera sig för dikten, konsten, li- rit värda denna provspråkiga tvåspalts- ge honom den säkerhet för Frank- vet av idag.
artikel, var hans inledningsattack i KIa- Konflikten anses fordra offentlig upp ra icke mera uppbygglig.
Det var omöj- rike som han fordrar i utbyte.
Detta kan hero av många orsaker, bland görelse.
Den ägde rum i förra veckan på ligt att bakom de hastigt som sidoblic- annat presidentens oro för att den ett av den kommunistiska ungdomsklub- kar utslungade kvickheterna, angreppen, traditionella amerikanska olusten att hen Revolt anordnat, till trängsel fyllt.
av tillvitelserna, spåra den övertygelse, som olika åskådningar hedrat möte i Klara ensam hade gjort tillställningen befogad.
lägga Sig i Europas affärer kommer Folkets Hus stora sal.
Med en repliklys- De unga diktarna beskylldes för att ha (Forts. å sid. 2).
att begagnas emot honom vid den ten och slagfärdig publik som domare ut- stundande valkampanjen.
Men när de båda statscheferna icke lyckats enas om annat än ett samarbete i penningfrågor, så beror det inte bara på Amerikas isoleringslusta, ty den börjar ge med sig.
Det beror ock- så på att Amerika icke vill garantera (Forts. sid. å 4.)
.
— men har begagnat sin vetorätt den stora politiken från Briand, skul- tens Väg, borde det icke sättas som tienten, ni får gärna gifta er, men för den tuherkulosvårdande verk- ni bör inte få några barn, eller till m o t ett enhälligt beslut av F o l k - denne e j haft tid att sitta i dagar (Forts. å sid.
4.)
förbundsrådet i den kinesisk-japan- och underhandla med en svårhanter- samheten att också tillhandagå med ska frågan.
Det ä r en fundamental lig japansk rådsrepresentant.
När herrar Laval och Briand nu punkt i Förbundets konstitution som härmed tydligt visar sin verkan.
möts i Paris vid Lavals återkomst Som man minns kom den in på ett från Amerika kan ingen av dem be- senare stadium av arbetet på pakten, römma sig av att ha riktigt lyckats och då som en eftergift åt de olika i sina uppgifter.
Briand måste den ntresset för den unga dikten har blivit spelades en diskussionsmatch, tillmä- staternas siiveränitet.
Detta må va- ra nödvändigt så länge Förbundet S T I L M E D OVANSTAENDE är icke ä r en opartisk övernationell det förhållande, om vilket Vecko- makt och så länge de enskilda sta- vakten fått sig berättat, att småpoj- k a r vid Beskowska skoIan under terna ej insett att absolut suveränitet idrottsdagarna delta i skjutövningar.
icke längre kan existera.
Men det Man får välja på simning och skjut- förlamar Folkförbundets kraft.
ning med gevär.
Simningen ligger Vid en annan mindre orolig tid- självfallet under.
E n tidig förbere- punkt skulle dock det faktum helt sä- delse till att senare syssla med va- kert haft större effekt att världen penförråd.
enhälligt ställt sig på Kinas sida i ÖGERSEGERN I ENGLAND den ifrågavarande konflikten och ic- ke har erkänt att Japans framfart är fullständig.
Den tar 472 av underhusets 615 platser.
Liberaler- i Mandschuriet varit berättigad som Men i na få 63, därav Simongruppen 25, svar på Kinas övergrepp.
MacDonaldgruppen får 13, arbetare- dessa tider, framförallt efter det partiet 50 och Lloyd George-grup- pen 7 platser.
Arbetarepartiets le- våldsamma omslaget i England, kan dare Henderson är utslagen, Fenner knappt en opinion samla sig till en Brockway, ledare för I.L.P., likaså, gemensam verkan.
Ett hotande krig Margaret Bondfield och Susan Law- mellan två asiatiska makter är bara rence utslagna.
MacDonald återval- en sensation bland de andra i värl- des i sin krets.
Seaham, med 6,600 den.
Och rådsmakternas represen- röster mindre än 1929. tanter ha andra och mera närliggan- de saker att sköta.
Om inte franske konseljpresidenten Laval övertagit I D Katastrofvalen i England.
o -
TIDEVARVET Romantik eller revolution.
REDAKTIONSKOMMITTÉ: Elin Wägner, Elisabeth Tamm, Ada Nilsson, H o n o r i n e Hermelin.
REDAKTOR: Carin Hermelin.
ANSVARIG U T G I V A R E: Ada Nilsson.
Utkommer varje helgfri lördag.
Slussplan 1 — 3, 2 tr., Stockholm Tel. N.
48 42, 182 43.
(F o r t s.
fr. sid.
1.)
övergivit kampen, revolutionen och den klass de tillhörde, att skriva borgarpres- Berlin lever man i politik.
Man pågå på teatern, antar livet därute i sen till lags, att befatta sig med religion och olämpligt behandla den sexuella frå- äter, dricker och sover med den.
den riktiga skolan så hotande former, gan, med ett ord att orättmätigt tillvälla D e n 31 o k t.
1 9 3 1.
Man beundrar den och fruktar den.
att den godlynta skolpjäsen ovillkor- sig äretiteln » den unga lyrikens.
Den i Inte ens den mest världsfrånvände ligen förvandlas till ett våldsamt po- sanning unga dikten däremot skulle all- skön-ande kan längre undandraga litiskt tendensstycke.
Scenen blir t i d ha en förkämpe i Nerman.
Trots den timslånga utläggningen, gick sig politikens makt: den spärrar hans skådeplatsen för dagliga uppträden, man från mötet utan klarhet om vad bankkonto, den gör lians hushåller- teatern griper över i publiken, och Ture Nerman vill.
Hans angrepp bl.a. ska ifrån sig, den slår in fönsterru- detta inte bara därför att enskiltla på Edith Södergran med nfullständiga t o r n a hos grannen och den debatterar skådespelare debattera saken utifrån citat ur Landet som icke är, var beteck- nande för hans sätt att slåss och fram- högt omkring honom i spårvagnen.
åhörarplatserna, utan emedan publi- kallade opposition från publiken.
Vi läsa i historien om forna tiders Privategendom lär ännu existera.
Pri- ken känner sig träffad av styckets Efter Ture Nerman och den likaledes vatliv däremot finns det knappast problem.
Ty allt som händer där är för kampdikt - eller, i varje fall, mol osäkerhet.
Den förorsakades inte en- mer.
ju verklighet.
Det ä r sant att alla de just nu förhandenvarande unga dik- dast av ofta förekommande fejder stridande Nils Flyg, kommo skal- Endast på teatern går det ännu unga lärare avskedas, d e t unga sin- tarna med grannländerna.
Stigmän gjor- derna själva i tur och ordning med för- ganska beskedligt till.
Rheinhardt net och den unga kraften förvisas ur svarstal och motangrepp.
Erik Asklund, de också de stora skogarna osäkra öppnade säsongen med Kabale und skolan.
Sparsamhetsåtgärder är ett arg som ett bi, Artur Lundkvist, säker, för att inte tala om björnar och Liebe.
Det är betecknande.
En stor- slagord, med vars hjälp mycket som G u s t a v Sandgen, Harry Martinson.
Där vargar.
Den europeiska kulturen har artad föreställning, regiens, kosty- ä r obekvämt kan röjas ur vägen.
lästes först och främst dikter.
särskilt ur Barn som i sina lärare se kamrater Martinsons produktion, som publiken- förändrat samhällslivet.
Men strängt mernas och stjärnornas glans.
Det och ledare i stället för gudasända domaren med rätta godkände som den taget är det endast formerna, som var så att man kunde somna.
auktoriteter, betrakta inte heller po- socialt medvetna, verklighetsallvarliga dikt På Volksbühne försöker man på man tidigare efterlyst.
Så kommo dekla- äro förändrade.
Allt går nu i stort, lis och militär som gudomliga aukto- rationerna.
ett aktningsvärt sätt med något an- det är den väsentliga skillnaden.
Det riteter.
Bort därför med dessa lära- Artur Lundkvist sade: att föreställnin- nat.
Där spelar man inte med stjär- är inte bara, att krigen bli världs- nor utan med skolbarn, med riktiga, re!
Bort med en skola, där barnen få gen att dikten måste vara direkt agitation for att vara revolutionär lir både naiv krig.
Det välordnade samhället erbju- levande, osminkade skolbarn med lära addition och subtraktion direkt av statistikens grymma siffror.
Des- och ytlig och ännu värre föreställningen der inte någon säkerhet, som man sträva röster, barn som, medan de a t t sådan dikt kan bli verklig konst.
Dik- sa barn veta alltför väl var och hur ten måste vara liv.
All verklig dikt är skulle kunna tro.
Forna dagars stig- spela, samtidigt försvara sitt vikti- sparsamheten fungerat de senaste i nig själv revolutionär, utan att behöva gaste livsintresse: den nya skolan.
män ha blivit ersatta av tvenne slags åren.
Hur litet man sparat på riks- leva pli partiprogram och sociala pro- Det är inte någon storartad, upprö- moderna rövare.
Dels de, som duka värnsutgifterna, hur mycket folkhäl- blem.
Den är till sin natur en form av rande, hänryckande teaterprestation uppror mot niivarande livsformer, en under för sitt begär efter penningar man får se.
Men den lever och an- san, ungdomen fått släppa till.
längtan till nytt liv liksom den sociala Det är möjligt att Kampf um Kitsch revolutionens hotten är längtan till ny.
ända därhän att hellre använda sig das och är tagen ur dagens liv.
Det är en bättre uppvisning av skolan än mänskligt frukthar, förnuftigare, intensi- av andras medel än avstå.
Det är konstateras med tacksamhet.
av teatern av i dag.
Men när man vare livsförsäkring.
de stora förskingringarnas och för- Författaren till detta skolstycke, trots det bevittnar detta teaterförsök Den revolutionära känslan är längtan falskningarnas upphovsmän.
Och Robert Adolf Stemmle, som själv va- med verklig inre delaktighet, är det efter ständig förnyelse, den innebär en dels ha vi den mera våldsamnia ar- rit lärare vid en försöksskola, har i varje fall ett bevis för hur teatra- dynamisk livsinställning i motsats till den statiska förstelningen, som för Lundkvist ten.
den, som representeras av bol- talang, humor och blick för kome- liskt det dagliga livet har blivit.
Och förkroppsligades i hrgreppet borgerlig- dien.
Hans dialoger äro träffsäkra, framförallt; hur viktigt.
Det är vik- het.
Revolution skall begås varenda dag, sjeviker och fascister.
Det vällov- handlingen utvecklas naturligt.
Och uttryckt genom våra känslor, handlingar, liga samhället är i allmänhet och vid egentligen skulle pjäsen, Striden om tigt hur det undervisas i en skol- klass, det ä r viktigt hur man strider hela vår livsinriktning.
Om man också val i synnerhet gripen av kommunist- gipskatten (Kampf förgäves letar efter revolutioniira parol- um Kitsch), va- i en stadsfullmäktigeförsamling.
I ler i den moderna dikten, förnimmes dock skräck.
De sista dagarna har emel- ra ett muntert stycke, som framförallt denna tid av massrörelser är det in- den upproriska känslans närhet överallt.
lertid upprullat sensationella förhål- föräldrarna borde lära något av.
dividen som är viktig, hur svag och Vi kunna inte ständigt gå omkring lad- landen om det vällovliga samhällets I en ny skola kommer en av lärar- obetydlig den än må förefalla.
Pro- dade med hat i sonettform, sade Harry na på den idén att öppna ett museum letärbarnet, som här spelar teater ur Martinson: Kampen har levat länge nog olovliga gärningar i hemlighet, ut- för gipskatter och gammalt kram.
sitt eget vardagsliv, väcker mer in- i sång, nu skall den s k e i handling.
Dikt övade och beskyddade just av de kå- och politik och social kamp kunna inte Barnen ta med sig alla möjliga och rer, som anses vara till för de fred- omöjliga föremål, sådana som bruka tresse och rörelse med sin fattiga, blandas samman, utan att man därmed barnsliga röst än den stora tragedien- skadar både kampen och poesien.
Alen liga innevånarnas värn.
Det ä r en pryda småborgerliga hem.
Det blir nens skakande, smärtfyllda skri.
Li- en människa måste få vara människa och sida av saken, att detta ä r en stor uppståndelse bland föräldrarna, en vet har blivit mycket teatraliskt, kan- uttrycka sin kärlek till jorden och livet.
Ljungdal ville inte kännas vid skandal.
En annan fråga är, var konflikt med myndigheterna, saken ske ä r det därför vi begära mera liv Arnold » revolutionen inom oss », han vidhöll a t t finns någon säkerhet?
Den finns in- växer till en offentlig historia av sto- av teatern.
den sociala revolutionen miste komma ra mått.
Egentligen ett ganska oskyl- te, kan man tryggt svara.
Hedern digt uppslag, inte sant?
Ett nätt Uppförandet av Kampf um Kitsch till uttryck utan den romantiska förfalsk- ning, som strider mot det praktiska livets är på glid.
Rätten likaså.
Makt och lustspel, ett propagandastycke mol är ett försök, som man skulle kunna erfarenhet.
lära mycket av.
Det ger, utan några Nåväl, diskussionen ä r ändlös, den kan pengar är tidens ideal.
Och det gör dålig smak.
storartade medel, tvärtom äro de of- börja mätas i år, icke endast i timmar världen fattig att e j ha andra värden.
Men ännu medan repetitionerna ta helt bristfälliga, ett bevis för att eller veckor.
För den som skall läsa ä r teatern ännu inte är död eller kan dock huvudsaken a t t det skrives dikt, som ersättas med film.
Trots alla skep- vare sig den handlar om lokomotiv, snö- lyktor, hemlösa vandrare eller arbetare i tiska försäkringar om motsatsen.
arbete, förmår a t t väcka till liv krafter, Men det får inte vara teater av i går utlösa glädje och harm och lust att leva.
eller i förrgår.
Teatern av i dag kan Det kunna faktiskt de flesta a v de unga diktarna i sina bästa arbeten, hur de se- leva också utan stjärnor.
dan formulerat sin dikt- och livsåskådning.
Berlin i oktober.
Ar det inte ganska bra, redan detta?
I Världen är fattig.
— - Maria Lazar.
Casan.
Tre romaner.
N:r 327. lian ser så vild ut i ögonen.
Du ska fä se att han vill åt mina pärlor.
Men där kammade han noll!
Göm dem, flicka! » - Sade och försvann.
- Mizzi brum- made, vände sig At väggen och sov vi- dare.
Efter ett par timmar vaknar hon vid ett underligt ljud.
Det lät som ett gurg- lande.
Vad nu då?
Ännu ett konstigt gurglande.
Mizzi for upp som en fjä- der.
Kanske Lizzi blivit sjuk?
Dir inne finner hon polska Lizzi lig- gande på golvet, i den svaga daggrynin- pen kan hon inte se vad som är fatt.
Hon lyfter upp henne på sängen.
Kän- ner något klibbigt, vått.
Tänder en lam- pa.
Blod.
- Jesus Maria!
- Hon rusar ut och skriker av alla krafter.
v de tre böcker, som jämte Jarl ungdomens daggfriska fräschör men Hemmers » En man och hans utan tankar, utan verkliga känslor, samvetes blevo prisbelönta inom den blott med vaga drömmar om kon- D e n som under de sista tio Aren va- en 5-årig pojke hos fosterföräldrar vid rit i Wien har kanske lagt märke Rodaun, och lönen hon hade räckte aldrig svenska gruppen av den stora nor- sten att fängsla en man - ingen av diska romanpristävlingen, handlar dessa eller övriga figurer intresse- till en liten vithårig blind gumma.
som till, det fanns inga satt och tiggde i hörnet av Weihburg- Man visste inte mycket om dem i huset den första om en skyltdocka, den rar verkligen.
Men läser man bo- gasse och Kärntnerstrasse?
- Hon hade annat än att de aldrig kunde hålla sams.
andra o m en död människa, vars ken än en gång, tycker man sig spå- aldrig varken hatt eller mössa på sig och De trätte för jämnan.
ibland så att det själ vandrar omkring på jorden och ra en mening.
Temat, som varieras ibland, när det var kallt, hände det att hördes ända upp i femte vininpen.
Men i rymden, och den tredje om en pam- i så musikaliskt sköna satser, är folk stannade och frågade om hon inte vad folk inte visste - det var att de pig storbonde, som håller sig » nära drömmen om allt det, som verklighe- frös.
- Nej.
brukade gumman svara, jag samtidigt var goda kamrater som höll har fått alldeles för lite frisk luft i mina ihop i vått och torrt.
Sån ’ t låter ju min- jorden,.
Som synes, äro de nog så ten nekar oss.
I drömmen, det vak- dar.
N u tycker jag om att känna att det dre tala om sig.
När polska Lizzi, som olikartade till innehållet, och detsam- na livets eller sömnens dröm, ta vi blåser om näsan på mig.
- För en tid det hände d.?
och d.?, för en tid flyttade ma gäller formen.
Men få ting äro revansch för verklighetens karghet sedan dog hon och då stod än en gång till en fin våning i fjärde bezirket - di- » Saken är ju tämligen klar,, säger po- för närvarande så svävande som ro- och brist på generositet.
Publiken, hennes namn i tidningarna.
Det hade plomatstaden - s ?~ kunde Mizzi tidigt lisinspektören och sneglar på vackra Miz- manens form.
Sida vid sida möter som med hungriga ögon betraktar de stått där en gång förut och n u rullades slå igen butiken och hälsa pi sin pojke zis nedblodade nattrock.
- » Ni säger allt- den sorgliga historien upp igen.
- Den - pengarna räckte gott till för dem bå- så att de ofta brukade gräla - att man man inom den europeiska litteratu- strålande skyltfönstren, där den gyll- återges härnedan.
da.
Efter en tid kom Lizzi hem igen - kan tala om bestående fiendskap?, - ren fjärilslätta, skissartade romaner ne Astarte stiger ur böljor av siden ibland med pärlhalsband.
t. o. m. äkta!
- Konstapeln skrev, grannarna stod i en med snabba glimtar av modernt liv och spetsar, inspireras till svindlande men utan ett sparat öre.
Då var det tur ring och glodde.
- Till Mizzi: » Det blir Polska Lizzi och vackra Mizzi bodde att Mizzi lagt av lite.
det hade hon all- nog bäst att hon klär på sig och följer och moderna människosjälar - och önskedrömmar.
Musiken på restau- väldiga tungviktsromaner, ofta i fle- rangerna, dansen, filmernas lyx- och vägg om vägg i samma farstu.
De var tid, och snart var de i fart med att träta med till polisstationen.
Seså, inget bråk s.k. slarviga flickor, som tog emot herr- igen - träta och trivas ändå - den nu. » ra delar, antingen med traditionell iventyrsvisioner, ljusreklamernas eld- besök.
Polska Lizzi hade nog kommit gamla vanliga trallen.
uppläggning av konflikter och ka- kaskader, juvelerarfönstrens glim- därhän till följd av talang och fallenhet, raktärer eller med ett mikroskopisk1 mande skatter, allt bidrager att sätta vid hennes vagga hade fru Lusta statt fad- Vid rättegången uppträdde Mizzi på ett förföljande av varje förnimmelse, drömmarna i drift.
Ser man boken der, hon var med själ och hjärta » bei En natt, Mizzi hade just somnat, kom fräckt och utmanande sätt, det var den varje halvdragen aning, varje fysisk på detta sätt, blir Astarte en sym- der Sach ’ », som wienaren säger.
Med polska Lizzi in med en vådlig fart.
- allmänna meninpen.
» Direkt lättsinnigt,.
vackra Mizzi var det annorlunda.
Hon » Du, se här, tag detta.
- hon slängde sade försvarsadvokaten.
Som de flesta eller psykisk reaktion inom ett visst hol, en drömmens gudinna.
Det är försökte sig ideligen på nya jobb - men pärlshalsbandet i Mizzis byrålåda.
- tidsavsnitt, såsom hos James Joyce utan tvivel fullt riktigt, att det mo- hon hade en gammal mamma i Linz och » Det är en sån konstig karl hos mig.
okunniga hyste hon nämligen en vidskep- lig tro på den Höga Rättvisans ofelbar- och hans efterföljare.
Eller man fin- derna livet med dess hetsande arbets- het.
Att hon skulle bli frikänd var ju ner stora konversationsromaner, så- jäkt och oerhörda beroende av eko- klart.
Hon var ju oskyldig, vet jag.
Men som Aldous Huxleys, där handling nomiska faktorer, som insnäva grän- är utom dess stilistiska skönhet de gor.
I gripande och skakande bilder hon var arg över bara tanken att de kun- och dramatiskt liv äro så gott som serna för de uppfyllbara önskningar- glimtar, den ger av motsättningarna tecknas krigets fasor och menings- de tro att hon hade velat göra Lizzi något.
uteslutna, och personerna dyka upp na, skall inbjuda till att taga re- lyx och elände, njutning och lidande.
lösa lidanden.
Trots allt blir bokens Dessutom var hon ifrån sig och ledsen.
Och när hon blev ledsen blev hon arg.
i vart tredje eller fjärde kapitel för vansch i drömmens värld, där liksom Från Astartes värld, vars symbol slutackord harmoniskt: själen blom- Det var det inget att göra at.
att i mer eller mindre spirituella sam- i sagans allt är möjligt.
Det är blott är en själlös docka, är vägen lång niar i gränslös ömhet för allt mänsk- » Ni var väl svartsjuk på den döda, det tal med andra, som också äro i tur skada, att drömmarna hos d e här till Py Sörmans var väl där skon klämde », sade domaren.
Aloë, där en själ, lig;, allt levande och lidande.
att dyka upp, eller i dagböcker och skildrade nutidstyperna blott röra befriad från kropp och kläder, be- Från Vintergatans skälvande bro - » Hon var väl vackrare än Ni, eller brev utbreda sig över spörsmål, så sig om yttre elegans, karriär, rike- traktar människornas liv, ungefär genom rymden kommer man i den hur?, » Det vet väl domarn.
häst själv, efter- subtila, att som Huxley säger, endast dom, sinnesnjutning.
Bland bokens som den mycket ensamma människan tredje romanen, Elisabeth Högström- som han var kund hos henne,, ljög Mizzi 0,01 % av mänskligheten möjligen gestalter finnes icke en, som har ett går på sidan av livet och iakttar den Löfbergs » Nära jorden », till den sta- fräckt.
- » Så ’ n idiot! » fräste hon.
kan första dem.
djupare tankeliv.
Häri ligger förmod- frainvältrande strömmen av liv.
Med diga landsvägen.
Romanen är en Publiken myste, pressen skrev och do- För den, som känner Karin Boyes ligen en dom över vår tids storstads- mycken kompositionell styrka och ori- skildring av svenskt bondeliv i våra maren skummade av rättmätig harm.
lyrik, innebär hennes » roman » kultur.
Men ingenstädes framträder ginell fantasi har P y S ö r m a n försökt dagar.
Teckningen är gjord med Utslagsgivande blev en husundersök- Astarte en stor överraskning.
Hen- kritiken annat än i ljuvt beslöjade att genomföra sitt egenartade tema.
mycken vederhäftighet och livlig iakt- ning, där man i den anklagades gömmor funnit ett pärlhalsband, vilket bevisligen nes lyrik har ett drag av kärvhet, former.
De långa, sköna hymnerna Hennes roman blir en fragmentarisk tagelseförmåga, trygg humor och hade tillhört den döda.
Vid åsynen av knapphet, tankeklarhet och viljedyr- till silkesstrumpor och pälsar, spets- generalvy över människan och tiden.
säker människokännedom.
Bäst äro det, brast Mizzi i gråt.
Nu kom hon ihåg kan.
Hennes sista bok är en samling klänningar och juveler äro så inspi- Människan står fram i sin storhet de novellistiska avsnitten, t. ex. in- att Lizzi ju var inne hos henne den kväl- prosapoem på en utsökt, nästan väl- rerade, att man blott anar deras iro- och litenhet, sin godhet och elakhet, teriörerna från ålderdomshemmet.
len, just som hon höll på att somna.
Hon lustigt böljande prosa.
l början kan niska underklang.
Någon gång glim- sin slughet och hjälplöshet, och för- Den varma medkänsla, som bär skild- berättade nu om det mystiska herrbesöket, javisst, det var ju klart, det var förstas man, synes det mig, trots all formens mar ironien fram som ett halvdolt fattarinnan ser på henne med en ringen, har föranlett författarinnan han, som ...
Men berättelsen studsade skönhet icke fängslas av boken.
Den smycke, t. ex. på tal om silkesstrum- blick, full av humor och vemod, med- att som motto på sin bok sätta-or- mot bitande misstro.
själlösa skyltdockan Astarte har j a g por: » Att träffa just den färgsam- lidande och ömhet, kanske något av den: » Det finns inga frågor, det finns Anklagade, Lehner Maria (Mizzi), döm- icke mycket till övers för, och av manställningen, som noggrannast, den underfundiga blick, som en av bara människor,, vilket som bekant des mot sitt nekande till livstids straff- bokens personer är knappast någon djupast uttrycker en personlig egen- hennes stora döda har, när han ser är en tvivelaktig sanning.
i vår tid arbete.
Försvarande omständigheter vo- ro den anklagades lösliga vandel och trot- intresseväckande.
Den ytliga stre- art eller kanske bara en nyckfull lyn- ner på människorna och säger: kan man icke komma förbi frågor siga, styva sinne.
bern Tage Verin, den sköna Viola, nesstämning för kvällen - vore in- » Människorna äro roliga.
De är och avgöranden.
Ingen kan » gå som står i sybehörsaffär och är en te det en konst, lika omsorgskrävan- de mest charmerande idioter som udenom », när livet och tiden ställer Ungefär 20 är därefter kallades en ka- utpräglad affärsbegåvning i fråga om de, lika utsökt som diktkonst och finns,.
frågorna framför oss med så ofrån- tolsk präst till en dödsbädd.
Den döen- kärlek och njutning, den unga flic- musik?, P y S ö r m a n ställer sina människor komlig och skakande kraft som nu.
de ville bikta.
Det var en hel del virrigt kan Britt Landers med den första Det värdefulla i Karin Boyes bok inför livets och tidens djupaste frå- Emy Ek.
tal han där fick ta emot.
Lustmord, pro- A En sann historia.
planer ...
Läkarna ställa sig Stora händelser Skräcken och små män.
avvisande.
h a r segrat.
(F o r t s.
fr. sid. 1).
dem som redan leva i äktenskap, ni bör för framtiden inte f å flera - utan att samtidigt ge dem upplys- ning om hur detta skall ske.
D e bli ofta nödsakade att ta sin tillflykt till otillförlitliga eller rent a v skadliga medel.
Hur saken skall ordnas blir en senare fråga.
men att upplysning är befogad anser d:r Allewin obe- stridligt.
Overläkaren vid tuberkulosavdel- ningen på S:t Göran, d:r Emanuel Lindhagen, kan däremot icke inse a t t det finns något skäl för a t t tu- berkulösa föräldrar skulle avstå från a t t f å barn, d å det j u g å r lätt för sig a t t skilja barnet från föräldrar- n a och sålunda skydda det mot smitta.
Så långt läkarna.
Vi förbise icke att saken ställer sig olika för välbärgade patienter, som h a råd att skaffa sig d e upplys- ningar och den hjälp som behovs.
För sådana hem blir heller inte frå- gan om a t t skicka bort barnet över- hängande.
Där det finns gott om utrymme och möjligheter till god och hygieniskt tillfredsställande vård a v barnet, trots endera av föräldrarnas sjukdom, kan barnet stanna i hem- met.
En helt annan s a k ä r det för fattiga och trångbodda familjer, utan dessa möjligheter till extra vård.
Men läkarnas avvisande hållning förefaller i sin brist p å social med: känsla, minst sagt beklämmande.
(F o r t s.
fr. sid. 1).
joritet in i parlamentet, som under- lag för e n regering, som tryggt tycks kunna sitta sina fem å r fram, om e j något oförutsett inträffar.
Arhetarpartiets program har alltså förvisats ut ur parlamentet, bort från överläggningarna där.
Men utanför alla parlament lever verkligheten i människornas liv och öden, nöd och förtvivlan.
D ä r kan mycket » oför- utsett, inträffa, där står kampen mellan det gamla vinst- o c h förlust- systemet som man med väldig makt söker stötta och den politik som än- nu knappast vågar tänkas, eller den som sätter människan först.
Säkert kan den politiken finna bättre vägar än det engelska arbetarpartiets pro- gram a v i d a g - men det gäller först och främst att den kan tänkas.
Lampor och möbeltyger.
(F o r t s.
fr. sid. 1).
Frankrike säkerhet p å basen a v de I Birgerjarlsgatan 44 i Stockholm öpp- nu gällande fredsfördragen.
nades i våras en affär med namnet En verklig diskussion om möjlig- Liberty, huvudsakligen avsedd för lamp- heterna att uppnå bättre förhållan- skärmar, lampetter, ljusstakar och lik- den i världen måste vara befriad från nande.
Det är framförallt fråga om icke alltför dyra tillbehör till heminredningen.
förutsättningen om fredsfördragens Där finnas exempelvis lampskärmar av oantastbarhet.
Att så ä r d a g a s för pergament i olika modeller med eller utan fler och fler, men än sitta tunga utsmyckning, hetingande ett pris av om- kompakta majoriteter som hålla igen.
kring 20 kr.
i färdigmonterat skick.
Malm- D e f å tyskar som ännu hoppas på slakar, enkla ljuskronor av malm och lampetter i trä med pergameniskärmar h j ä l p från Frankrike sitta med siff- erbjuda ett försök till omväxling med d e rorna för dess arhetslöshet och för- ofta sedda tennutstyrslarna.
I Libertys sämrade handelsbalans framför sig utställningsfönster finnas också lackerade och söka räkna ut när fransmännen cigarrettställ i vackra färger och prak- skola komma underfund med att de- tiskt inredda - Wienerarhete för omkring 10 kr.
- en kinesisk fajansskål i grågult r a s säkerhet inte ligger främst i en med tegelfärgade och röda dahlior i amerikansk garanti utan i en om- mönstret, billiga små askkoppar av blom- läggning a v politiken mot Tyskland.
migt, genomskinligt porslin m. m. Arbe- T y nöden i Tyskland ä r Frankrikes tet är f. ö. i huvudsak svenskt, utfört a v värsta fara, mena de och dess trygg- två till firman knutna konstnärer.
Honorine Hermelin.
het ligger i förhållanden som g e folk arbete igen.
Nöden agiterar för d e tyska ytterlighetspartierna.
O c h med Florentine, Birgerjarlsgatan 37, 3 tr., var d a g stiger entusiasmen bland de en sedan några Ar tillbaka arhetande af- olyckliga, de svältande, de despera- fär för möbeltyger, gardiner, heminred- FÖRÄLDRARÅDET.
ta för en ny politik mot västra gran- ningar etc., har mera specialiserat sig på exklusiva varor.
Firman är bl.a. en- Vid Föräldrarådets senaste samman- nen, en trotspolitik, ej en » Erfüllungs- samförsäljare i Sverige för den kände träde den 2 okt.
diskuterades Kvarsittnin- politik,.
italienaren Mariano Fortunis konstnärliga gens problem.
En sammanfattning.
av Alla d e många visiterna och åter- produktion.
Denne är utom mönsterteck- diskussionen ger följande resultat, visiterna mellan statsmännen i Euro- nare både målare och skulptör och leve- Då den nya Ilroverksstadgan (Sv.
Förf.
rerar bl.a. materialet till de stora operor- n:r 412, § 46) föreskriver individualise- pa och Amerika - den senaste är na ?.
kostymer.
Från hans båda ateljéer ring av undervisningen, bör hänsyn kun- italienske utrikesministern Grandis i Venedig utgå de originella arbeten i na tagas både till mera allmänt svaga ele- besök i Berlin - betyda lika många bomulls- och sammetstryck, som blivit ver och till de ensidiga begåvningarna - erkännanden a v a t t något måste gö- mycket omtyckta också i Sverige.
Det de bägge kategorier som vanligtvis sät- ras mot världskrisen, och a t t mera finns gardin- och möbeltyger.
hållbara, i tas kvar.
vackra färger från 5, 7 och 10 kr.
pr me- Minimikurser torde, beträffande dem samarbete måste till.
ter, men också lyxsaker såsom möbelbro- Men så länge ingen a v dessa stats- kad i siden till betydligt högre priser.
som icke orka hurudan arbetsbelastning C.H.
som helst.
vara en ganska god utväg och män h a modet att misslyckas, a t t g e Intresset för heminredningar och stil i ge tillräckliga och fasta kunskaper, där stituerad.
före sekelskiftet.
Weihburg- kursens vidlyftighet bara skulle bringa sig själva till Spillo, så länge måste allmänhet har på .de senare Aren vuxit gasse - förmodligen feherupphettade oreda och överansträngning.
Rikligt till- överläggningarnas resultat bli för ofantligt.
berättar Florentines innehavarin- na fru Olrog.
Fortunis tryckta sammet, fantasifoster, föranledda av vår tids sen- tagen uppmuntron i stället för hackande små och försenade.
ofta signerad av konstnären själv är ef- stionsbetonade litteratur.
Det ä r underligt a t t inte d e som nu tersökt av finsmakare.
Fru Olrog biträ- och tjat samt goda anvisningar för en- Men patern var samvetsgrann, bikten skilt arbete i klargörande syfte torde icke stå i centrum t a varning a v Lloyd der med råd och anvisningar vid hemin- hade innehållit e n uppdrag och enligt det- heller förfela sin goda verkan på elever- ta anmälde han saken till Wiens Landes- na fråga.
Dessutom ha ju läroverkens Georges bedrövliga öde.
Han off- redningar.
gericht.
Man började slå i gamla dam- ämneskonferenser (se § 165 — 171) både rade när kriget skulle likvideras åt miga luntor, ett hofrat sade sig minnas möjligher och skyldighet att så begränsa folkets fördomar och tyskhat, åt fallet - det var före första gången han kurserna att elevernas * harmoniska ut- Frankrikes bestraffningspolitik Bland företag som startats i Ar är Par- del assisterade i brottmål - och lyckades veckling » icke äventyras.
Den nya stad- som han själv visste vara rätt och fumerie Rietz.
Mästersamulsgatan 7, darigenom precisera tidpunkten.
Akten gan fortjänar mycken uppmärksamhet bå- vid Biblioteksgatan.
Innehavarinnan klokt.
Han gjorde det, därför att är kemist och har förut varit anställd kom fram och det konstaterades att Ma- de från friräldrars och lärares sida.
han annars skulle fallit.
Han be- som expert vid en av våra större tvål- ria Lehner ännu satt häktad - n:r 327 i kvinnofängelset vid Klosterneuburg.
höll makten än en tid.
Men nu, när och parfymfabriker.
Tillverkningen I Maria Lehner, förut kallad » Vackra han ropade ut över England sitt Parfumerie Rietz blir därför helt speciellt sista varningsord, sin sista appell, betonad, med originalsaker komponerade kom ut igen efter 20 år, d.v.s. Mizzi ».
» N:r 327 hade under tiden blivit biind », av fröken Rietz själv.
Den moderna par- rapporterade fängelsedirektören på för- hon överflyttades till Alderdomshemmet.
var h a n maktlös och utan auktori- fymtillverkningen arbetar huvudsakligen frågan.
- I början hade hon varit yt- Den summa hon erhöll av staten räckte tet.
Han övergavs a v d e sina och med konstgjorda essencer och icke med terst oregerlig men med tiden hade hon ändå inte till att försörja en blind och blev a v f ö g a gagn för frihandeln, blommor, berättar fröken Rietz.
Det är f.ö. bättrat sig och var nu en av de fogligaste hon utbad sig att den anonymt skulle när han nu - försent - satte sin ett helt studium med dess moderiktningar fångarna.
Han hade länge velat anmäla översändas till hennes son, som omhän- och dess framstående tillverkare, som henne i och för frigivning, men hon ne- dertagits av goda människor och aldrig partiledarställning på spel för en ange smaken och öva ett mäktigt infly- princip.
kade alltjämt att underskriva nådeansö- fått veta moderns öde.
tande på marknaden.
Frankrike är fram- E.B.G.
Elin Wägner.
kan.
förallt de ' ledande parfymhusens hem- vist.
Varorna i Parfumerie Rietz äro inte dyra.
Man har ett stort urval av goda saker i tvål, parfym och puder.
Sak- kunnig vägledning ges åt dem som önska.
—
