# ID: svediakorp-per3551
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1931
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,101
# sentences: 686
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Återklang av världskrisen.
Vårt kollektivavtal med tillvaron.
K r a s c h e n inom världshushållnin- inför den ekonomiska gen genljuder nu i hela värl- situationen: dens press.
Diskussionen är råd- återklang av världskrisen.
vill.
Man ropar på handling.
Men Spar-panik i England.
experterna tvista inför avgörandet om handlingens art.
Under det or- Tidens bostadsproblem: saker och utvägar prövas, förvärras Boligsak og boligarbejde läget, medan ett raskt ingripande i i Norge ena eller andra riktningen skulle av boligkontrollör Lulli Lous, Oslo.
vara den enda hjälpen mat den psy- kologiska förlamning, som drabbat En procent fullgoda världen, och som etter de senaste bostäder: Lantarbetarhemmen inför Husmoders- veckornas händelser ingen längre kursen förmår överskyla.
Den fråga som står i diskussio- Landstingens förloss- nens medelpunkt är nu, om man ningsvård skall följa deflationens eller inflatio- av Ada Nilsson.
nens väg.
För Sveriges vidkomman- de ha vi redan prövat de första verk- Emy Ek: ningarna av den inflation, som följ- Röster ur den unga lyriken.
de med guldmyntfotens övergivande.
Pengarnas värde blir mindre i för- En roman om tändsticks- hällande till varorna, som stiga i kungen pris.
Vilket ju innebär en sänkning av E.W.
av reallönerna.
Men med stigande varupriser kan näringslivet få en välbehövlig lättnad och arbetslöshe- ten därigenom minskas.
Vad det gäller är framförallt an uppnå överensstämmelse mellan kon- sumtion och produktion där den nu- varande spänningen till fullo visat ILL KARLFELDTS EFTER- sin ödesdigra karaktär.
Väljer man TRADARE har Svenska Aka- demien valt redaktör Torsten Fo- då i stället deflationens väg, d.v.s. gelquist.
Inte alldeles oväntat D:r penningvärdets återställande till sin Fogelquist har haft mänga föresprå- fulla höjd, måste anpassningen ske kare.
Skalderna ha, som d:r Land- frän andra sidan.
genom att prisni- quist påpekar i Aftonbladet, kommit i skymundan vid hesättandel av vän ytterligare sänkes.
Man skulle då fortsätta som hittills med sjun- Akademiens platser.
Vad har hänt?
T D E N M E D SPÄNNING EMOT- SEDDA DOMEN mat redaktör Engberg i Mestertonska tryckfrihets- malet är fälld, lydande på två gån- ger 600 kronors böter, 3,000 kronors ersättning till kapten Mesterton samt rättegångskostnadernas ersättande.
En jätteinsamling för beloppets gäl- dande i samband med en proteströ- relse har ögonblickligen salts i gång på initiativ av Arbetarekommunen och Fackliga Central.
10 öre beräk- nas pr person.
» Därigenom kan vi få hundratusenden protestanter på lis- torna, även kvinnorna kunna däri- genom bli med, ja, varje arbetslös, varje lärling.
hela familjen., Sam- manställningen är skärande.
Direkt u r de grupper, vilka tillfogats vål- det av militären, komma pengarna, som skola hålla denna militär ska- deslös för angrepp, uttalade av samma gruppers förespråkare.
Det skulle inte vara rolig!
att ta de pen- garna i sin hand.
MEDAN KAPTEN MESTER- T O N väntar på slutrannsak- ning har major Holmström dömts till fjorton dagars vaktarrest för kritik av Mestertons åtgärder!
Det är un- derligt.
Ådalsdomarna korsa var- andra som trådarna i en väv.
Hur skulle det vara att göra slut på ett åtalsraseri, som ändå aldrig träffar sakens kärna.
kande priser, ökad arbetslöshet och utan att längre kunna undgå löne- sänkningar med allt vad därav föl- jer av psykologiska påfrestningar.
Huvudargumentet mot inflatienen är att den är svår att hejda, sedan den en gång börjat.
Svenska Riks- hanken har lär sin del genom del höga diskontot gjort sitt för att hind- ra penningvärdets ytterligare fall och motverka inflationens- effekt.
Något klart program för framtiden, som självfallet är av största betydelse för valet av åtgärder, tycks emeller- lid vara lika svårt att få.
vilket land det än gäller.
Det enda som är klart är att alla äro beroende av var- andra och att ingen kan vänta läng- re på hjälp.
Riskerna av overksam- heten maste vägas mot riskerna av ett ingripande, skriver The New Republic, som för Amerikas del föreslår alt man resolut skall till- gripa inflation och öka köpkraften genom rikliga arbetslöshetsunder- stöd, hjälp till jordbrukarna och igångsättande av allmänna företag.
Visar sig denna linje oframkomlig får man slå om och pröva den mot- satta.
Först sedan alla tänkbara nöd- fallåtgärder blivit prövade och sla- git fel återstår att erkänna nödvän- digheten av en radikal omläggning BY hela samhällsordningen.
De enskilda ländernas förluster på nuvarande kaotiska system, kun- na belysas med otaliga exempel.
Låt oss ta Tyskland.
De arbetslö- sas antal uppgingo där under för- sta halvåret 1931 till 4,500,000.
Varje arbetslös kostar samhället i H I N D E N B U R G HAR UTFAR- genomsnitt 1,000 mark pr år.
De DAT E T T NODDEKRET i kostnader som under ett halvår på- Tyskland, där de konstitutionella vilar det ansträngda tyska närings- rättigheterna delvis upphävas.
livet för dessa av nödtvång impro- Kabinettet Brüning har avgått.
Brüning själv väntas komma tillbaka duktiva uppgå sålunda till mellan 4,000 och 5,000 miljoner mark!
Till med en ny regering.
Han kan ännu användas som mellanfigur.
Men de jämförelse kan nämnas att skade- radikala grupperna inom socialde- ståndsbetalningarna uppgå till 1,800 mokratiska partiet ha förlorat tåla- milj. mark.
modet.
utgått ur partiet och bildat Riskerna av handling förefalla e t t nytt » socialistiskt arbetarparti .. Vid borgerskapsvalen i Hamburg med sådana exempel för ögonen inte förra veckan underströks den tendens större än riskerna av overksamhet, till högerradikalisering, som visat alba helst med hänsyn till den avgö- sig vid föregående val.
Nationalso- rande roll som de psykologiska fak- cialisterna vunno nära dubbelt mat kommunisterna.
Socialdemokrater- torerna, » förtroendet », suggestionen nas förluster voro förkrossande.
spela.
Inte minst ur denna synpunkt Med hänsyn till utlandets förtroende tala allt flera röster för att depres- i finansiella frågor är varje seger sionen, deflationens tryck måste by- för » olaglighetspartierna » ödesdiger.
tas mol stimulerande inflation.
» Genom att fasthålla ett lägre MACDONALD OCH HANS GRUPP ha uteslutits ur arbe- värde på kronan », skriver professor i Stockholms-Tidningen, tarepariet.
Underhuset har upplösts Ohlin och nyval utlysts till den 27 okto- skaffar man industri och jordbruk ber.
MacDonald har förklarat sin ett förbättrat läge utan alt löne- avsikt att ställa upp Sig som kandi- sänkningar behöva tillgripas, vari- dat med egen valfond.
genom arbetskonflikter undvikas.
Arbetarklassen får å sin sida i min- skad arbetslöshet kompensation för en obetydlig höjning av levnads- kostnaderna.
Verkan av en sänkning av kro- nans värde ä handelsbalansen torde bliva tillräcklig för att avföra alla ronstlade åtgärder för att ’ förbätt- ra ’ denna från dagordningen.
Endast om man tänker återgå till gamla guldpari torde lämpligheten av till- fälliga importrestriktioner kunna diskusteras, men i så fall torde en skärpning av krisen vara oundvik- lig, hur svensk politik än inrättas. » I bankernas Iedband.
A. Golubkina: Barn.
Landstingens E för nligt den nya sjukhuslagen till- Förslaget accepterades av lands- kommer det landstingen att tinget och anslag beviljades av 1930 också sörja för anstaltsvård vid ärr landsting till en avdelning på barnsbörd.
Flera landsting ha gjort tio sängar vid Nyköpings och 14 detta redan före lagens tillkomst, sängar vid Eskilstuna lasarett.
Till- som ägde rum 1928, men inom en sammans med beräknade avdelnin- hel del län står man nu inför upp- gar på 8 sängar vardera vid Flens giften.
och Katrineholms lasarett skulle Detta är ju en sak, som i hög kostnaderna belöpa sig till omkring grad angår kvinnorna, men, svagt 90,000 kr.
per år.
Dessa betydligt representerade som de äro inom ökade utgifter för landstingen skulle, landstingen, ha de icke stora möjlig- ansåg man, i någon mån kompense- heter att göra sina egna speciella ras genom indragning av barnmor- synpunkter gällande.
Och saken kan skedistrikt, minst en tredjedel, kan- verkligen ordnas på olika sätt.
I ske halva antalet.
Det uttalades Södermanlands landsting togs frå- även från auktoritativt håll att lands- gan upp år 1929, då uppdrag gavs tinget knappast skulle komma att åt sjukvårdsavdelningen alt verk- gå in för några mindre förlossnings- ställa utredning och inkomma med hem.
förslag till denna vårds ordnande.
Men Södermanlands kvinnor voro Det inkomna förslaget gick ut på i ganska stor utsträckning missnöjda inrättandet av sammanlagt 40 sän- med detta förslag.
Länsorganisa- gar vid länets fyra lasarett; jämte tionerna av Socialdemokratiska tvenne redan befintliga mindre för- Kvinnoförbundet och Svenska Kvin- lossningshem samt några platser nors Vänsterförbund framhöllo efter planerade för Trosa skulle sängan- grundlig diskussion i ett gemensamt talet ökas till ett femtiotal och an- uttalande, som förut refererats i staltsvård på detta sätt beredas för Tidevarvet, att enbart barnbördsav- omkring 50 % av länets barnaföder- delningar vid länslasaretten icke till- skor.
Utredningen hade visserligen godosågo de berättigade kraven på givit vid handen.
att behov av an- ordnad förlossningsvård för det staltsvård knappast förelåg för mer stora flertalet mödrar, särskilt för än en tredjedel av samtliga barnafö- landsbygden, utan att mindre för- derskor.
Dessutom hade, enligt kom- lossningshem bättre motsvarade be- mittténs påpekande, erfarenheten från hovet för normala fall.
Barnafö- Västernorrlands län, som inrättat väl derskorna bereddes härigenom möj- ordnade förlossningsavdelningar till- lighet att få stanna närmare hem- räckliga för halva antalet förloss- met och undgå de långa, plågsam- ningsfall, visat att platserna icke ut- (Forts.å sid.
6.)
nyttjats av mer än en tredjedel bar- naföderskor.
Men sjukvårdsavdel- ningen i Södermanlands län avrun- dade dock platsantalet uppåt, huvud- sakligast som det förefaller.
av det skälet, att avdelningar på mindre än 8 sängar icke skulle ge den anställ- da barnmorskan full sysselsättning.
~ en
Förslag till lagstift- Heder åt ban kr ut t en.
ning i alkoholfrågan.
Nykterhetsfolkets lagstiftnings- kommitté, som tillsattes 1928, har nu framlagt sitt betänkande.
Att kommittén icke kunnat komma till ett enigt förslag visar häst vilka sto- ra svårigheter, som föreligga att na ett praktiskt resultat genom nykter- hetslagstiftning.
Majoriteten före- slår: avskaffande av motbok och fri inköpsrätt.
Höjd beskattning, d. v. s. förhöjda priser.
Socialisering av bryggerierna och ensamrätt för sy- stembolagen att driva restaurangrö- presenterad till inlösen och mötes av svälta och lido nöd?
För alla män, relse förenad med alkoholutskänk- ett nekande svar.
Skada blott att kvinnor och barn är det nu otvivel- ning.
Utbyggande av nykterhets- den hade en så lång cirkulation, all aktigt alt ert samhälle var osant.
nämndernas verksamhet genom an- den ursprungliga förfalskaren så s &amp; Heder därför åt bankrullen, alltid ställande av fasta funktianärer och lan var den som i sista hand fick rättvis i stort om ock i detalj så grym.
dylikt.
Införande av lokalt veto.
bära svedan.
' Osanningar och den Med s i l l outtröttliga mineringarbete M. m.
Reservanterna skilja sig hu- massa ont de föra med sig gå u r undergräver den alla lögner.
Det vudsakligast däri, att de förorda bi- hand i hand, .överflyttas från rygg ges ingen lögn, reste den sig än him- behållandet av inköpsmaximering till rygg, från led till led och komma melshögt i vädret och överskyggade Och kundregistrering.
Viss mängd så slutligen till dal stumma nedersta hela världen, som e; bankrutten en alkohol, I lit.
á 100 %, skulle vara ledet, som med spade och hacka.
med dag skall störta ned och befria oss tillåten p r m för å n a manlig d hus- tungt hjärta och lom påse kommer i ifrån.
Thomas Carlyle.
hållsföreståndare och » för annan » (Ur Franska Revolutionen.)
1 / 5 därav.
(Kvinnlig?
Eller hur menar man?)
Kommitténs förslag går således höga?
Det är frågan.
Vi ska inte ut på att göra spriten dyrare liksom bara stirra oss blinda på industriar- H Vårt kollektiv= avtal med till varon.
Kort efter den svenska kronans fall inträffade uppsägning av kollek- tivavtal omfattande 150,000 man.
Den berörde verkstäderna järnbru- ken, pappersmasse- och dustrierna.
sågverken, metallverken i Västerås och Finspång samt arbetet i hamnarna.
Inom garverierna och skoindustrin är ännu oavgjort om uppsägning skall ske.
Återstår tex- tilindustrin och gruvorna.
Detta är en händelse, som Iänge förberetts i den borgerliga pressen genom att framhålla det nödvändiga av en lö- pappersin- nesänkning inom industrin för de- pressionens avhjälpande.
Så kom kronans fall.
Ett par dagar därefter höjdes priset på en del artiklar av järn med c:a 15 %.
Vidare höjdes priset på elektrisk materiel och dy- likt ävenledes med 15 %.
O. s. v. Hur hänger det ihop?
Man måste höja priset på det, som tages uti- från, där kronan gäller mindre.
Det förstå vi.
V i förstå också, att man då begagnar tillfället att höja pri- sen i allmänhet ännu mera.
Det förnekas inte heller.
Ar det då rätt- ålla vi på att störta ned i statsbankruttens svarta av- grund?
Stor är bankrullen: det sto- ra bottenlösa svalg, i vilket alla lögner.
enskilda och allmänna, sjun- ka ned och försvinna, dit de allo från sin första början voro dömda.
Ty naturen är sann och ej en lögn.
Du kan ej tala eller handla osant utan att din osanning, efter längre eller kortare cirkulation, liksom en på na- turens verklighet drogen växel, blir daglig beröring med verkligheten och ej kon låta lögnen gå vidare.
Med en fortunabörs i fickan, hur länge skulle ej nästan vilken lögn som helst kunna äga bestånd.
Vilket förändrat utseende får dock ej allt, när både börs och visthus bli tom- ma?
Var ert Samhälle verkligen så sant.
så överensstämmande med na- turens fagar, hur i alla himlars namn kommer det då till, att naturen, med all sin oändliga godhet lämnat er att betarnas löner.
Eller murarnas dagsförtjänster, som alla tala om.
Är det skäligt, att dessa sänkas nåväl, då må de sänkas!
Men det finns flera.
som förtjäna än de.
Del kunde behövas en undersökning om, hur och var en indragning rättvisli- gen bör göras, Om vi inte frivilligt gör den undersökningen, kommer den att verkställa sig själv.
Det är bäst vi besinna oss, medan tid är.
Och vakna inför vad som vist att sänka lönerna?
Där finns sker.
Där pågår en strid mellan svårigheter å ömse håll.
V i anföra kapitalismen och bankrutten!
Den fakta.
Å ena sidan: Produktionens börjar bli tillspetsad.
Carlyle har svårigheter på grund av minskad av- rätt.
Vad icke politisk majoritet, eller rättfärdighetskänsla sättning och högre inköpspris på påbud varor utifrån.
Å andra sidan ar- mäkta, det åstadkommer bankrutten.
- hetstagarnas ställning gynnad ge- Bredvid skärpningen av motsatser- nom billigare livsmedel.
men med na löper en strömning som går mot utsikt a t t bli försvårad genom den utjämning av orättvisorna.
Inskränk- fördyring i andra avseenden, som ning i vanor, utrymmen och möjlig- skett och kommer att ske genom kro- heter!
1 städerna de få stora vå- nans fall.
Och slutligen kristider- ningarna färre spekulanter, på lan- nas följeslagare spekulationen som det b l i herrgårdshusen ofta pensio- i sista hand går ut över de ekono- nat, om de ej stå tomma - eller på Skansen.
De stora gårdarna dela miskt sämst lottade.
Men - och det är detta vi vilja upp sig i mindre.
vi förenkla vårt ha sagt - om en lönesänkning skall levnadisätt.
Beror detta på viljan äga rum, då bör den ske efter ett i att följa en ny tids berättigade krav?
alla avseenden försvarligt system.
Nej, det är en ekonomisk nödvändig.
Penningvärdet måste givetvis inver- het.
Skada att vi ej vilja göra en ka på lönerna, men icke endast på de lägsta Ulan på alla.
Och när lö- nerna falla.
vilket särskilt måste förekomma i tider av ekonomiskt be- tryck.
bör inga undantagsställningar förekomma.
Det dar talet om, att de stora chefslönerna inte spela nå- gon roll, häller inte streck.
De in- verka, både ekonomiskt och mora- liskt.
Den engelska statskassan blev visserligen icke hjälpt med de pund.
som kungen av England och prinsen av Wales avstodo av sitt apanage.
men det var en riklig prin- cip, som här följdes.
Vidare bör t det undersökas, hur löner och arvo- den stå i förhållande till varandra.
Vilka Iöner äro förhållandevis för dygd av nödvändigheten.
Och öpp- na vägen för den nya tiden, i stället för att med all makt söka spärra den.
Men sådana äro vi.
» Heder därför åt bankrutten, alltid rättvis i stort, om än i detalj så grym! ».
S par=p anik i England.
Kommittén betraktar icke detta som klasslagstiftning.
då sprit icke har till nödvändiga livs- medel.
Men det synes likväl vara ett osympatiskt och odemokratiskt Senaste häftena av den politiska sätt.
Och skulle tilldelningen ' in- veckotidningen Die Hilfe, utgi- skränkas till den av reservanterna ven i Berlin av Gertrud Bäumer, in föreslagna kantiteten,så har Bratt- mycket ett par artiklar,som på ett systemet visat oss, hur lagarna om läget i Eng- kringgås, vilket ingen spritpolis san- nolikt kan förhindra.
För närvarande måste man göra Det är beklagligt att se i kommit- klart för sig att de politiska och téns redogörelse att sänkningen av finansiella ledarna i England äro offer för en panik, som söker sin rusdryckskonsumtionen sedan för- like, säger förf., Anton Erkelenz, krigsliden endast är ca 30 % i Sve- tydligen vida överträffande v a d vi i rige, då Danmark gått ned med 87 % och England med 60 %.
Detta juni och juli upplevde i Tyskland.
Efter krigets slut ha två olika skulle visserligen tyda p å att det tysk uppfattning land.
åskådningar beträffande om herra- danska land försökt världen.
sin ställ- att återvinnna delpunkt i Därför övergick man 1925, under en tid, när Frank- rike led av finansiell svaghet, till guldmyntfot och stabiliserade pun- det till dess fulla värde.
Därmed höjdes löner och vissa andra slag av inkomster, t. ex. ränteinkomster.
Man trodde sig kunna pålägga nä- ringslivet denna belastning.
eftersom ralisk grundval.
Den kan förvand- la folksed och folkuppfattning.
sen i sin hand och att vinsten av detta skulle bli stor nog att kunna bära bördan.
Egendomligt nog var det vid den tidpunkten några av ar- betarrörelsens män.
som motsatte sig deflationspolitiken, d. v. s. av- rädde frän att höja köpkraften.
Brailsford och Keynes voro bland sin stora nationalekonomiska bety- delse.
Men i ett högt utvecklat överbefolkat industriland överskri- das mycket l ä t t gränserna för det nyttiga sparandet, som i stället le- der till näringslivets sammankrym- pande.
Mot sparsamheten står de mera klarsynla ekonomernas syn.
som dock är svårare att förstå för ge- nomsnittsmannen.
Grundtanken i denna uppfattning var den interna- tionella kampen mat deflationen och världshushållningens stabilisering på grundval av exempelvis 1928 års prisnivå.
Här har den engelska politiken länge vacklat.
När MacDonalds re- gering i slutet på augusti ombilda- des till nationalregering trodde man att deflationisterna i England nit slutgiltig seger.
Ty nu började inknappningarna, sparandet.
Budge- ten måste balanseras arbetslöshets- understöd och löner sänkas.
Sedan man en gång slagit i n på denna väg föreföll det avgjort att England inte skulle återvända till stabiliseringspo- litiken under någon form.
Inskränk- Det misslyckades för England alt 8,15 e.m. Nyradikala Gruppens diskussions- förening består icke endast Grup- pens egna medlemmar, utan av även av personer av radikal läggning tillhö- rande andra politiska partier.
Radikala medlemmar av Svenska Kvinnors Vänsterförbund bosatta utanför Stockholm äro välkomna till sammanträdet.
näringslivet - deflation eller stabi- Iisering?
- skärptes.
Allt vad som omedvetet leder till deflation ligger det så kallade sunda förståndet när- mast: löne- och skattesänkningar, prisnedsättningar så länge det gäller andras pris, med ett ord, att spara man beräknade att London snart – det är vad vanliga människor bäst återtaga platsen som världens kre- varande ekonomiska världskrisen.
äger rum tisdagen den 13 dennes i kafélokalen Kornhamnstorg 2, kl. systemet skulle ha åsyftad och väldet.
Man skulle kunna kalla de- verkan.
Men mera tilltalande ras förespråkare deflationister och mera förtroendeingivande än alla stahiliseringranhängare.
Sedan de- lagbud, är en genom uppfostran och flationskrisens början 1921 har Eng- självuppfostran bibringad fast mo- dem.
Nyradikala Gruppens diskussions- förening börjar i oktober en serie diskussioner över Kapitalismens di- lemma.
Första sammantradet med inedningsföredrag a " professor G. Silverstolpe.
Göteborg, om den nu- i Danmark.
ditcentrum.
Guldet strömmade till Frankrike och Förenta staterna.
Ha- de England haft det i sina bankvalv, skulle det med säkerhet ha använt det till vidsträckt kreditgivning.
Churchill, som hade ansvaret för pundvärdets stegring 1925, yttrade också för några veckor sedan -- med ratta: Vad är det för mening i att med stora kostnader skaffa fram guldet ur ett gruvhål i Sydafrika.
när det genast begraves i ett nytt hål i Paris eller New York?
När den stora internationella de- flationsprocessen med förnyad styr- ka satte i n omkring 1929, kom Eng- land att lida särskilt svårt.
De båda motsättningarna inom det engelska vun-
En procent fullgoda bostäder.
Landsbygdens ningar och sparande innebär, att man fullföljer den deflation, som re- dan inträtt på världsmarknaden.
bibehållande betyder motsatsen, allt- så inflation.
Vad som blir följden när ett folk råkar i sparpanik veta vi för ögonblicket mer än väl i Tyskland.
Denna sparpanik utbröt också i England.
Regeringen, som trodde sig ha bringat reda i trasslet genom den räddade budgeten och arbetslöshetsunderstödens nedskä- rande.
hade i själva verket endast Husmoderskursen.
inkomster.
ter utan ett badrum.
Just där krä- ves badrummet om någonsin.
Här säger folkmeningen själv ifrån så tydligt, att en fastighet utan bad får ett betydligt lägre värde än en med bad.
I stället för att börja borttaga badrummet från v i r a nybyggen för arbetarebostäder, skulle badrummen beständigt givas ett viktigt tillägg: e " sluten nisch för mannens arbets- kläder; en maskinarbetares eller ga- tuarbetares oljedränkta.
tjäriga eller smutsiga kläder skala där ha sin en- samma plats och icke behöva inmän- gas med garderobernas övriga klä- att varje människa sparade så myc- ket som möjligt, utan att det tvärtom gällde att var och en på ett förstån- dig sätt skulle ge " mycket som möjligt.
Så övergavs guldstandarden och pundet har sedan dess sjunkit med omkring 25 procent av Sitt ursprung- liga värde.
Det avgörande är dock sjunka.
England förlorar det för dess handel, skeppsfart och kredit- väsen viktiga pundet som värdemä- tare.
Med ett ord, den nuvarande sparpaniken till spiseln skall man vara.
Så far man göra, köken så små, att där knappast finns plats för tre stolar.
Eljest bli de strax bebodda.
Oändligt mycket bättre äro städer- nas bostadsbertänd än landsortens.
I MacDonald var tvungen att ropa ut över landet att intet var hjälpt med " ' inte guldmyntfotens engelska lät valutan arbetar - förmån, d. v. s. för de länder som städerna finnes samhällets kontroll redan nu sugit t i l l sig rikedomarna.
över det tekniska utförandet av bo- staden och under årens gäng erhålla - V träder härmed " " ' " hela Det " " ' mycket ningsarmén och under denna denna tid ar- och uppmuntras - der.
De små köken, de mycket små och smala köken hade arkitekt Wallan- ders stora förord.
Med denna Plan- typ: ett litet kök bredvid det stora enda rummet, önskar man helt en- kelt » påverka vanorna, hos .de små hemmens folk, man vill driva u t dem - tillika med husmodern på lediga stunder i det stora rummet, där den heliga d i n a möbeln.
står.
Hus- mor och familj skola förmås a n an- vända den möbeln och rummet tillika i alla vardagsstunder.
Men det är svårt, den fäderneärvda hävden sit- ter i, i köket omkring husmodern och tet hade knappast rulla.
Parlamen- Den nya slumchefen.
bostadsproblemets skuggsida huvud- sakligast i det ekonomiska, Stock- holms pris av 2 3 - 2 8 kr.
pr år pr id en glad och högtidlig fest i i dess mångskiftande former måste Templet installerades i onsdags ledaren upprätthålla en djup person- Talaren betonade allra kraftigast kvm.
inkl. värmeavgift för liten lä- genhet måste ju anses ram en hård den svenska slummens nya chef i sitt lig kontakt.
det organi- sin övertygelse gentemot de nya tvi- velsmål, som under sista året börjat press för en arbetares fru k o m m e n d ö r Rich landet.
betyder höras i pressen och byggnadsfack- Men bostaden är oftast dragfri, väl på den viktiga posten som Fräls- för slumsystrarna ute i landet, många litteraturen att badrum I smålägen- belyst och god.
ningsarméns socialsekreterare, det gånger kanske på avlägsna platser, att i d personligen samråda med sin heter icke skulle vara värt sitt höga En undersökning av landsbygdens kvinnliga sociala arbetets ledare.
Major Östrand som utbildats till chef, lägga fram sina erfarenheter pris.
Detta måste vederläggas.
bostäder, nyligen utförd inom ett av- Varmvattnet är dyrt tyvärr.
Men gränsat område, har visat att endast av hennes varma, vannvattnets folkuppfostrande möj- 1 % av samtliga bostäder för de betat på flera olika områden.
De Ar det någon viss gren av arbetet, ligheter kunna knappast överskattas.
breda befolkningslagren på lands- senaste åren har hon varit avdel- som är särskilt viktig för närvaran- Det ä r e n både ekonomisk och so- bygden kunna ges betyget fullgoda.
ningschef för krigsskolans kvinnliga de '?
Nej.
arbetet fortgår som van- cial dumhet att bygga små Iägenhe- Dålig planläggning otillräckliga bi- avdelning och sedermera sekreterare ligt.
efter gamla kända linjer, de ' är bostadsfråga @ L i k s o m tisdagens föredrag inom folkhälsans och folkhygienens område förde Husmodersförbundets Studiekurs i stark kontakt med de allra fattigaste norska och norr- Iändska hemmen, så hade även ons- dagens föredrag t i l l mål att söka uppmäta, hur fattigt opraktiska, svårskötta och delvis hälsovådliga mängs av småfolkets bostäder ännu i denna praktiska, organiserande tid befinna sig.
Detta särskilt beröran- de lantarbetarnes hem.
Dagens huvudtalare var arkitekt Sven Wallander, som i sitt föredrag » Tidens bostadsproblem.
gav såväl interiörer som problem från den tek- niska sidan av svenska bostadsför- hållanden för de mindre bemedlade.
också städernas bostäder bättre om- åt fru utrymmen, såsom garderober, fukt, R i c h, under hennes tid som kyla och dålig skötsel äro de brister I det stora rummet en trappa upp som mest vidlåda lanthemmen.
i Högkvarteret, Östermalmsgatan 71, Hustrun, som skall sköta detta där major Östrand har sin arbets- hem och kanske ett flertal barn skall plats, löpa trådarna samman från lika betydelsefullt barn eller vuxna.
vare Major sig det Ostrand gäller tänker ägna sin kraft åt alla verk- samhetsgrenar.
En utgångspunkt är nu som förut bestämmande i arbe- tet: den personliga omvandlingen tidigt upp på morgonen för ka och sedan tillbaka till ladugården på vissa mellantider.
Samtidigt skall man och barn ha mat, kläder lagas Varje vatten- och hemmet skötas.
droppe skall oftast bäras i huset.
inifrån Hela verksamheten för varje enskild är därför människa.
lagd på att mjöl- slumarbetet ar en betydelsfull hela Sverige post.
Femtio runt.
olika Det institutioner arbeta för närvarande under majorens ledning, frän Malm- berget i norr till Trälleborg i söder.
Det är barn- och kvinnahärbärgen.
slumstationer och räddningshem med en kår på ungefär 250 räddnings- Hemmet är ofta ej invånarnes eget, officerare.
Med denna organisation intresset sporras e j t i l l att hålla det i domsägare icke har råd därtill för stånd.
;,, ett individuellt omhändertagande av de hjälpbehövande och samtidigt på frivillighet frän deras sida.
Det fal- ler av sig självt under sådana för- hållanden, att den rätta placeringen i arbetet av dem som skola hjälpa, spelar en stor roll.
Här ligger ock- så en av slumchefens största upp- gifter.
Hon skall känna arbetarna i sin kär, så att var och en får den post där hon kommer t i l l den stör- sta ' välsignelsen.
Den glada och självfallna tjänarandan inom kamrat- kretsen gör denna svira uppgift lät- tare för ledaren.
Ofta ha slumsyst- rarna känt sig kallade till ett visst De visade skioptikonbilderna framhöllo skarpt den stora skillna- den mellan stadsarbetarens och lant- arbetarens hem.
Några av lanthem- men - för stalldrängar, för Iadu- gårdskarlar etc. voro, i likhet med de sina underlydandes hem.
En stor förbättring vore dock, framhöll en talarinna, om i byar, sta- tionssamhällen o. d. envånings- och till begynnelsen ganska enkla bad- hus uppbyggdes.
En talarinna från samma dag visade norska småhem- men för lantarbetare, knappast att räkna som hus och hem men som en hytta, ett lider.
Åland beskrev från egen erfarenhet a t t just den Sin inom sin skolsocken en ganska god utbildning fä de också efter krigs- ersättningsmöjlighet för den forna skolans nästan årslånga teoretiska badstugan: tillbyggt vid sidan in- kurser - direkt i de praktiska upp- - Vad kan göras till praktisk hjälp?
Den jordägande befolk- ningen i Sverige av bönder och hem- mansägare har icke kapital för ny- byggnader av sina underhavandes mänga små hem.
- Vad kan i nå- gon mån göras?
Vid den omedelbart följande dis- kussionen framfördes flera förslag icke t i l l hel men kanske t i l l halv - lösning av bad- och varmvatten- frågan för lanthemmens, bebyggare.
Vattenledning och badrum för varje ensamt liggande trähus på landet ställer sig för dyrt, nästan undan- tagslöst måste fastslås att en egen- - - - till bostadshuset ett tämligen litet, rektangulärt rum med tegel- eller stengolv och tegelväggar, längs lång- väggen fristående en bänk av ribbor och på denna flera handfat för fa- miljens olika medlemmar, tvål, bor- ste spann för varmvatten.
Detta gemensamma tvättrum för familjens alla medlemmar ersätter i någon män städernas badrum, eldstad kan i de flesta fall anbringas härinne, och vattenstänk betyda intet på tegel- väggar.
Redan detta primitiva » bad- rum » skulle giva ett stort framsteg för de enklaste lanthemmen.
- fullfölja den - kallelsen.
ledning.
Om det också någon raters gäng kan hända ett misstag vid ar- betsfördelningen, går det därför allra oftast bra att finna den rätta män- niskan för den rätta posten.
Major Östrand själv inger med sin starka personlighets värme och na- turlighet en känsla av förtroende som g ö t v a r j e beröring med henne till en glädje.
Den svenska slummen har haft lyckan att som sina ledare kvinnor.
se många V i stora äro övertygadc och framstående om att kommendören hade rätt, när han vid invigningshögtidligheten uttalade Sitt välkommen till major Östrand som deras värdiga efterföljare.
-
Röster ur den unga lyriken.
Av EMY EK.
m unga modernistiska lyriken V i skall spela livets nya melodi för i Sverige har snabbt gjort sig människorna, hörd och uppmärksammad.
Redan den eggande, stegrade livsrytmen, snabb, 1929 kom antologin Fem unga, som djärv, i år följts av den bredare lagda Mo- stålglänsande!
dern lyrik, utgiven av Erik Asklund.
Även om häri medtagits ett och an- nat, som har en mera traditionell Samma tankegäng om en n y form formgivning, är det dock de moder- och ett nytt innehåll finner man hos nistiska svenska och finländska dik- Josef Kjellgren i dikten: tarna, som giva boken dess egenar- Uppdykande u r massan tade klang och rytm.
De vilja skapa för jag med mig en ny lon ur djupet, en ny form åt ett nytt innehåll.
De och jag skall lära er hittills okända sånger: vilja, som Artur Lundkvist säger i en de slom städernas gälla brus, av sina program- och siridsartiklar, hamnarnas larmande liv, icke längre acceptera » farfars poesi fartygsdäckens hojtande röster, och mormors moral,,.
icke övertaga vinscharnas gnäll och maskinernas » utlevade generationers trötthet och surr.
desillusionerade visdom .. Med hela sin unga.
hetsiga livskraft vilja de leva, känna, förnimma, på ett nytt, Allt vill jag skänka er med slösarens givmilda hand: intensivare sätt, häda i närmare, vegabondens sorglösa dagar naknare kontakt med tingen och li- och det lunga arbetets berusande vets alla yttringar.
Liksom de här- glädje vid vilja spränga alla vedertagna känslo- och tankeklichéer, vilja de Okänd ur mängden skall jag komma också övergiva de gamla ordens ål- till er derdomssvaga och åderförkalkade förande nya sånger med mig ur schabloner.
Det gäller att finna ännu djupet.
aldrig hörda morgonfriska ord, svala och våta som morgondaggen, salta som havsvatten, sugande som brän- ningen, sjungande som vinden.
Man erinrar sig Artur Lundkvists dikt: Den Spökskepp, I vilken diktaren ännu icke hade funnit Sin egen form, sitt eget personliga uttryck.
Samlingen Nomad bär vittne om ett djupgåen- de och starkt konstnärligt genom- svenska konans kris har brott.
Bildspråket överraskande kommit människor att grubbla friskt och ursprungligt: över den stora finansens hemligheter.
Norrlands skog klippte med mörka Vad ligger bakom dessa snabba kast frän högkonjunktur till lågkonjunk- ögonhår tur, frän förtroende till misstro?
Vad kring Umans vatten - Firkgjusen kam - härmade fjällets är det som tömmer bankerna på guld, som stänger eller öppnar fabri- vithet.
Ofta bryta djupa, starka, enkla ton- ker?
Man ser människor störtas eller stiga, och man vill veta varför, gångar fram, såsom i Psalm: i afton är jag sånglös, jag lyss till man vill veta om man bör slösa eller trastens tal, en klar, klar bäck i skogen är hans spänstig durklang, som påminner om stämma.
de ord, han i diktsamlingen Fanorna Liksom de övriga unga lyrikerna och skrev om sin egen diktning: i samklang med en hel tidsotrönining Mina dikter: besjunger Martinson gärna ungdo- men, den friska, livsstrålande, Sa i pilar, vilande på den spända båg- strängen, dikten Ungt och Brev till en yngling, » vars ålder är aderton är.
och vars beredda att i nästa ögonblick susa muskler äro spända rep, vibrerande i mot ditt hjärta.
, hög sång ».
Vi måste lära de nya melodierna och plocka de nya orden ur rymden med våra läppar.
Vi måste fånga de tusen sångerna i gatukorsningen, ' luren och tingen.
För Artur Lund- fånga fabriksvissilornas samlingsrop kvist blir klippan, där han ligger och och saxofonernas förgyllda gråt.
solar sig.
» ett hårt stenbröst, som jag känt emot mitt .. Med varje fiber av sin kropp förnimmer han Vi måste lära de nya rytmerna det liv, som pulserar under klippans hos de snabba, starka, stålglänsande » skrovliga hud ».
En frapperande maskinerna.
omedelbarhet och friskhet i intrycken finner man hoa Harry Martinson, som i Modern lyrik är representerad Något nytt har kommit i världen vi anar det, vi ser en skymf av del i med några dikter och som nyligen utgivit en samling, kallad Nomad.
vimlet.
Vi måste söka det, söka det outtrött- Denna samling betecknar en avgö- rande utveckling från debutboken ligt!
En roman om tändstickskungen.
Den spara, köpa eller sälja, hoppas eller misströsta.
Aven skönlitteraturen sysslar med dessa problem, den söker männi- skorna och idéerna bakom dessa opersonliga, hemlighetsfulla noterin- gar av valutor och papper som av- göra människoöden.
Typisk för denna nyare art av litteratur är Upton Sinclairs serie av skildringar från den amerikanska finansvärlden.
Ryssen Ilja Ehrenburg för länge sedan presenterad för Tidevarvet av Elsa Björkman-Goldsshmidt — har nu också slagit sig på a n skildra den västerländska finansvärlden, se- dan han gjort sig ett namn på sina böcker från det moderna Ryssland, Hans roman: Enhetsfronten, är At- komlig för icke ryskläsande i en tysk översättning, under titeln Die Hei- ligisten Güter.
Den är intressant, Av de diktare, som äro upptagna i framför allt far vad den lär en om En ungdomens besjungare är i särskild grad Arnold Ljungdal, som antologin Modern lyrik, har jag här hur nutidens ryssar se på de män även givit sin i år utkomna diktsam- endast omnämnt några få.
Till de och idéer som behärska vår väster- ling namnet » Ungdom ».
Dess led- övriga Aterkommer jag kanske na- ländska värld.
Det vill säga härska gon gäng.
Vid sidan av utomor- i den mån den härskar som bestäm- motiv ligger antytt i orden: dentliga ting finner man hos dem mer värdet på kronan.
A, denna hisnande lycka att våga, även meningslösa och osköna.
Mån- lycka att vara ung!
Bland den internationella gruppen Redan i hans första diktsamling, Till gen tycks hylla satsen.
att en skald av finanspolitiker som tänkas ha den nya tiden, fann man en dikt, är störst i de Ogonblick, då ingen be- våra öden i sina händer, intar den kallad David.
som nu står upptagen griper honom.
Men det finns också blonde, högväxte, leende tändsticks- i antologin Modern lyrik.
Den yng- de, sam på ett sällsamt klart, ömt kungen Sven Olson från Jönköping lingagestalt, som där tecknas, är icke och djupsinnigt sätt tala, icke blott en framstående plats bredvid sir blott av ideal kroppslig skönhet, den till de unga, spontant och djärvt William Wainstein, den franske de.
är oekså genomstrålad av själ, av levande, utan också till dem, som puterade Bernard och tyska republi- livet slog till blods.
vilja.
av eld.
I Arnold Ljungdals kens representant, herr von Ulrich Emy Ek.
bästa dikter förnimmer man en ung, Halva sidantalet handlar om dessa är herrars rastlösa och skadliga verk- samhet.
deras ogenerat brottsliga metoder för an slå under Sig mark- nader och råvarumaterial, deras cy- niska likgiltighet för de människor de driva i fördärvet.
Den andra hälften ungefär om deras vidriga.
vällustiga privatliv, och några få si- dor om hur deras inbördes tvister och överenskommelser verka på en stackars neger i Amerika och en ut- svulten arbetslös i Wien.
Någon avundskänsla inför de rika uppam- nias minsann ej, den tillhörde naivare tider.
Deras liv är eländigt, fyllt av leda a h tristess och de sjukdomar - Lulli Lous: Boligsak og boligarbeide i Norge.
Det föredrag Som bostadsinspek- trisen i Oslo, fröken Lulli Lous, höll vid de nordiska Husmodersförbun- dens studiekurs i Stockholm, återges härnedan med några förkortningar.
B oligsak og boligarbeide er lo forskjellige ting.
I Norge hørte vi tale om boligsak længe for vi fikk noget slags bevidst boligarbeide.
Jeg mener da begrepet tatt i moderne be- tydning.
Jobberiet löser inte bostadsfrågan.
Fra 60 — 70 årene var det stille og dødt om boligsaken i mange är frem- over.
Men så ser vi ved århundrede- skiftet at billedet pludselig forandres helt.
Vi fikk en voldsom jobbepe- riode - med lett om penger.
Det blev regnet som en innbringende for- retning d bygge hus og det ene store byggeforetagende blev sat igang ef- ter det annet.
Man regner at det f. ex. i Christiania en tid stod ca.
5.000 leiligheter ledig på vestkanten.
Men samtidig hadde v i overbefolk- ningen og nødsboligerne uforandret på den annen kant BY byen.
Eierne lot heller leiligheterne stä tomme enn de leiet dem ut til barnerike familier fra østkanten.
Som rimelig var.
De hadde bygget sine hus for ä tjene - - tale ved foredragsreiser fra Nord- kap til Lidesnæs - ved utallige un- dersøkelser av boligforholdene, blandt fiskerne langt nord - blandt tømmerkjørerne inne i vore skoge, blandt småkårsfolk og storfolk i by og i bygd.
Men ikke bare i Norge - nei hele Norden ropte han på til felles reisning for den store sak og sammen med en del intresserte inn- bød han i 1915 til den første skandi- naviske boligkongress i Christiania.
Det var adskillige svenske bolig- experter tillstede ved kongressen også som foredragsholdere og i 1916 og i 7 holtes lignende kongres- ser i de øvrige nordiske Iande.
Og gjennem Norsk Forening for Bolig- reformer som blev stiftet samtidig har Gierløff fortsat arbeidet i alle disse är.
Snart var det lægerne — og da særlig distriktslægerne utover som skulde mobiliseres.
Så lannet — var det de store foreninger og orga- nisasioner for d vekke intressen og få dem til å ta saken op hver innen sin kreds.
Og vi kan trygt si at det skylder ham at en stor orga- nisasion som Norske Kvinners Sani- tetsforening har tat boligsaken op Den nya rörelsen inledes.
som selvstendig sak.
Den nye retning belyses hos os Dette har sin store betydning allerbest ved et enkelt navn — nem- ikke mindst for landsbygden.
på dem.
Men det ga iallefall den værdifulle lærdom, at skulde bolig- saken nogensinne kunne løses, måtte den ikke gjores avhængig av det pri- vate initiativ av private menne- skers lyst eller ulyst til d hygge.
Den pludselige ledighetsprocent som jeg nævnte var naturligvis også helt kunstig og svandt samtidig med at jobbeperioden til rigtig tid efter- fulgtes av et dundrende krakk.
Ban- kerne blev nødt til d overta en hel del av det halvfærdige bygg.
De blev gårdeier i stor stil og dermed litet intressert i d støtte dem, som vilde ta saken op igjen, da tiderne be- gyndte ä bedre sig.
Men derved - - - - - - - De unnersøkelser som er foretat ved Ileger-viser f.ex. når det gjælder tuberculosen - at sykeprocenten er høiere på lannet enn i byerne.
Og tuberculosen er som vi alle vet den typiske boligsykdom.
Men derfor er del nu fler og fler landskommuner som tar saken op i det de ansetter helsesøstre ved siden av menighets- søstrene og med særlig instrux om ä ta op et effektivt boligarbeide.
Dette er det første tegn til at kvinner set- tes inn i boligarbeidet også utover lannet.
En og annen tanker kanske nu, a l de gjerne vilde vite vad v i mener med effektivt bligarbeide og hvordan vi tænker os at det skulde gripes an.
Lär barnen att rita hus skolan!
Jo.
Jeg mener det skal begynne allerede i skolen.
I småklasserne i hjemstedslæren skal ikke barna bare tegne hus utefra set med pipen på taket og røken ret mot himlen.
Nei - la dem tegne stuen de bor i og møblerne som fins der, eller stuen de ønsket d bo i og de møbler de ønsket å ha der.
Det kan bli tanke- vekkende nok for både barn og voks- ne.
I helselæren skal legges inn un- dervisning i bolighygiene.
Ung- dommen skal læres op til ä skille mellem m god og m dårlig bolig.
De skal oplyses om hvilke skadelige virkninger en dårlig bolig har på hel- - sen.
, ' De skal lære å forstå at det er enkel menneskerettighet d bo sundt.
Og i tegnetimerne skal plan- tegninger gå in som et naturlig ledd i undervisningen.
Det sam skolen skal gi barna, skal helsesøsteren gi hjemmene men bare meget mere til.
For å nævne en eneste sak: Er det kommet t.b.c.
i et hjem og patienten på grunn av dårlige boligforhold må fjernes og sendes til sanatorium, så er ikke det det viktigste.
Nei, viktigere enn alt annet er d tjerne selve årsaken til sykdommen.
Hindre at vedkommen- de sendes tillbake til den dårlige bo- ligen.
Og det er sikkert: Sålænge man ikke magter det så længe er alt tuberculosearbeide bare halvgjort sak og mangen gang det rene penge- sløseri.
Her er det organisasioner og foreninger må ta fat.
Her ligger et uhyre stort arbeidsfelt og venter på kvinnerne.
For - tro dere mig — Den saken blir aldrig helt løst med mindre kvinnerne tar den op. en - Bostadsbristen i Oslo — 6 års väntetid till de kommunala lägenheterna.
V i kjæmper nu med en fortvilet bolignød.
Det kommer sterkest frem i byerne og allermest i Oslo hvor ventetiden enda er 6 — 7 år for dem, som står innmeldt ved det kommuna- le leiegårds-kontor.
Vi må vel si at boligsaken hos os er blitt en politisk
härröra av vällevnad och väl- tresserade komsomolen vid hans lust.
Ryska läsekretsen får alla sina studielampa.
föreställningar bekräftade och utöka- Ehrenburg har icke lyckats konst- de.
Den får vatten på sin kvarn och närligt levandegöra sina hjältar eller som bränsle för sitt hat.
Tänk, denne skurk Sven Olson som lejer ryska emigranter till att anlägga mord- brand i ryska fabriker, när han inte på annat sätt kan åtkomma sina konkurrenter.
Och honom äro sven- skarna så stolta över!
deras umgänge skökorna han kan- ner dem ej.
Och svar på de frågor varmed vi började denna artikel få Tysk brett storstadens uppges Ina kriminalfilm.
Fritz Lang intresse överdrift .... I förbrytarorganisation skådespelarmaterial ren, kanske originalet har m klar ten- mer kanske att fladdra några veckor i gel, i vars vimmel De tyska filmbolagen odla för närva- A l b r e c h t lustmördarens närhet fullblodsskönhet.
Det är.
så vitt man har m e l o d i Lang en regissör av stora mått som har gartyperna.
gjort filmen TiII sitt förfagande har han sitt vi knappt.
Men därför är problemet: motsättningen mellan västerländsk utgör en inte inte ens ur moralisk mer man Peter Lorres blott förbiskym- ekonomisk politik och rysk, lika in- synpunkt föraktlig makt i storstaden tande men genialt-vidriga framställning Det synes här inte direkt vara fråga av kriminaldåren.
tressant.
Den ryska har en fördel Om ryssarna hysa oro att inte kla- däri alt den har en plan och ett en- om filmindustrins tillgodoseende av den En » kriminalgrotesk » kallas UFA-fil- ängsligt laglydige småborgarens behov men Der Mann der seinen Mörder sucht ra sig i kampen mot dessa makter hälligt klart fattat mål vilkat saknas att drömma om nervkittlande lagöverträ- (Mannen som söker sin mördare).
Den b l i d e dock snarare lugnade än upp- i det stora kapitalets spel med vär- delser.
snarare verkar det.
rom om den har inte spelats och lär inte komma att skrämda.
visserligen samlas de den, krafter och liv, för så vitt man desperation.
som gripit stora delar av spelas i Sverige på grund pin exklusi- Ett egendomligt motiv!
filmen västerlänska finansmännen under icke skall betrakta befästandet av tyska folket och som präglat den delvis sina eljes meningslösa operationer den lilla maktgruppens välde som ett illegala tyska politiken.
upplöst de tra- med den hemska titeln är en ren fars väI- mål Ty Ryssland söker planmmäs- ditionella rättsföreställningarna och detta gjord och sinnrik visserligen men lika med Värden omkring en gemensam I sin tur väckt intresset för kriminalite- skrattretande som om makaber önskan all knäcka Ryssland.
Delta sigt nå UPP och överflygla västerlan- tens problem.
Ett annat utslag av detta En levnadstrött herre av sympatisk land oroar och gäckar dem, emedan det i industriell kapacitet och höja intresse är att på sista tiden i Tyskland dandytyp tecknar kontrakt med en in- det möter upp i konkurrensen om arbetarklassens standard.
Ryssland en rad jurister av facket (Alsberg.
Finkeln- brottstjuv.
att denne mot ett visst hono- burg, Lichtnecker, Rehfisch) framträtt rar skall mörda honom.
Men tjuven dar- världsmarknaden med andra tillgån- har ännu allt framför sig att göra: som dramatiker och på scenen gestaltat rar på manschetten och anhåller am upp- av sina resurser och gar och krafter än de själva förfoga mobilisering problemet brott a h straff.
skov, den levnadströtte far till en restau- över.
Då de ryska handelsombuden tillfredsställandet av folkets oerhör- Några djupare problem ställas visser- ang för att fördriva sina sista timmar säga att de Sträva för det ryska pro- da behov av varor.
Därför har detta Iigen inte i kriminalfilmerna.
men intres- dansen råkar han en flicka, som följer letariatet och den kommunistiska mål ännu möjlighet att hänföra, dri- set för mord är uppenbart.
Till filmen honom hem, vilket föranleder honom att världsordningen, tror man att de va upp energi och stimulera till offer.
med det mystiska namnet M (förkortning slå självmordet ur hågen.
Men nu har av Mörder) lära Düsseldorfmorden gett han all möda alt undgå att bli mördad.
bakom dessa ord dölja samma egen- Det är en stor sak att fördriva fat- uppslaget.
om än inte handlingen.
Denna allra helst sedan den engagerade mör- nytta och cynism som herrarna själva tigdomen hos miljoner.
Men ju när- verkar nästan parodi på fackföreningsvä- daren överlåtit kontraktet på en kamrat.
bakom sina demokratiska, pacifis- mare man kommer målet dess min- sendet.
vilket dock naturligtvis inte av- Efter att ha svävat i livsfara flera gån- tiska och paneuropeiska fraser, Det dre skall det te sig, och del skall för- setts Förbrytarnas organisation oroas g i ritt närlngsfång av de irriterande retsamma är att upptäcka att de me- lora sin makt över sinnena.
razzior, polisen.
företar efter barnmör- na vad de säga, och man skulle gär- D å skall det gemensamma i de två daren.
Slutligen tar den saken i egna na tömma sina egna guldpåsar för skilda systemen framträda som är händer och fångar mördaren med hjälp inriktningen på maskinproduktionen av tiggarnas lika väldisciplenerade kor- de medelst ett par handklovar a l l få triumfera över dem.
- — liga filmslutet ordförande lynchning Polisen som kapilalisternas Filmen, är regisserrad av Robert Men trots att vilja av Varor, tron på tingen och likgil- av stort tek- att komma Ryssland till Iivs är god, tigheten för människan, hennes hjär- nom till döden.
Det ger oss inte våra Siodmak.
är som ljudfilm barn tillbaka!
ropar en mor i åhörarbåset niskt intresse Den kunde gott visas på tas problem och hennes lycka.
äro de för oeniga inbördes, för de svenska biograferna För den del av E, Den svenska versionen är stark besku- publiken som inte uppskattar Ijudmon- maskätna och fördärvade för att tagets finesser och den stundom något vara verkligt farliga fiender.
Sven intellektuella humorn, rymmer den även Olson.
ett slags livlös räknemaskin de lättfattligaste vilda västern-upptag.
ulan möjlighet att knyta mänskliga Vacker, mycket vacker till och med.
är kontakter, ser sin finansbyggnad Lupu Picks sista film i livet.
Gatusån- vackla, erkänner sin liv som förfe- garna (på Sturebiografen).
Den är fylld av vagabondlynne, ädelmod.
kärlek dyg- lat och dör ensam i hjärtkramp.
Den dons blöning och höga artistlöner Jag sluge juden Wainstein är väl hans är ledren att behöva gräla på filmen, som överman i samvetslösa internatio- delvis är betagande.
men jag måste Det nella operationer men övermannas finna vid närmare besinning knappast nå- got mera cyniskt än den nödens roman- av sin fruktansvärda leda.
Den tik, som blott existerar för de mätta.
europeiska konferensen för enhets- Även här Iii en mordhistoria iniflätad frontens bildande sammanträder som ett tragiskt intermezzo i den ljuva verkligen, men Olson är död, Bert- idyllen.
Gatusångaren.
rom av frivillig rand och van Ulrich kunna ej enas uppoffring sitter i fängelse far mordet får dock både friheten och flickan - na- och i del kritiska ögonblicket, då turligtvis Och vinner ära och guld för Wainstein behöves för att säga ett en schlager på köpet naturligtvis.
avgörande ord, firar han massochis- Konstnärligt är filmen ypperlig.
inne- tiska orgier på en bordell.
hållsligt är den falsk.
Schlagern om Marie.
Marie, som jag är kär uti.
kom- Detta bör givetvis lugna den in- w, - Første gang stat eller kommune å si gjælder det likeså ofte å få utstillingen a gjøre.
Spørsmålet blir tok kvinner i boligsakens tjenest rusket kvinnerne selv op av deres da om kvinnerne reagerte på delte var da det i 1918 blev oprettet en tusindårige søvn.
Få rystet av dem eller om de lydigt fandt sig i tilside- avdeling for kvinnelig boligtilsyn del inngrodde feilsyn at boligssak og settelsen Og det er del som blir ved Oslo Helseråd.
Vor instrux går byggeplaner er noget som ikke angår spørsmålet for os allesammen: Om U t på tilsyn med leiligheters vedlike- os kvinner.
I en aksiegård som blev vi er våkne nok så v i i sakens inte- hold, skjøtsel OR rette b r u k Under- bygget for en 12-15 år siden og resse reiser os mal tilsidesettelserne.
søkelserne omfatter alle ledigheter hvor klagerne haglet ned over de eller am v i av bekvemmelighetshen- på intill 3 rum og kjøkken.
Større arme arkitekterne efterpå, der hadde syn tier og tåler Men gjør vi det så leiligheter går ikke inn unner det av de 40 husmødre, som skulde bo vil det si del samme som at vi stiller såkalte sociale tilsyn.
der, ikke en eneste umakt sig ned til a l l for små krav til os selv og dermed Dette var det forste bygningens arkitekt for å studere de også stænger os veien til å kræve vor Så sammenkalle Norsk Forening fremlagte tegninger.
Og for nogen ret av andre.
for Boligreformer i 1920 kvinner fra uker siden fortalte en husmor mig, a l Ved del store internasionale bolig- hele Norges land til en boligkongress i det aksiebygg hvor de hadde kjøpt stevne i Oslo ifjor uttalte prof. i Christiania.
Den fikk vædig til- sig inn med 20.000 kr:s inskudd Kampfmeyer fra Frankfurt i et in- slutning, og del foresvævet nok alle der fandtes d i t ikke spiskammer tervju følgende: » Det som enda står os som møttes der, at nu skulde vi (skafferi).
På mit spørsmål om de igjen er hvordan man skal få kvin- få være med om en virkelig Iøsning hadde kjøpt leiligheten færdig inn- nerne og kvinneorganisasionerne med av boligsaken for hele Norge.
Kvin- redet svarte hun nei.
De hadde altså i boligarbeide.
Og ved kongressen i men Berlin til neste år sa han vil del nernes Landsboligråd blev stiftet kunnet følge den hele liden som el ledd av Norsk Forening for del faldl hende ikke inn at det hadde bli el led i programmet å utrede hvad Boiigreformer.
Den ' var tænkt å tillkommet netop hende i tide å se kvinnerne kan gjøre før bligsaken .. skulle la arbeidet op hele lannet mer, en slik graverende feil og hindre Ved del nævnte boligmøte var det underhanden forespurt, om del skul- men pengevanskeligheler har her som den.
de vare kvinner med og vi fikk nei.
så ofte ellers lagt hindringer i veien.
Men et vakthold har den været og " Det inte sömn – men Men i anledning herr Kampf- er den fremdeles.
Den har rettet Del er uforståelig a l slikt enda meyers intervju ringte så en av vore henvendelser til organisasioner og kan hande.
Det er forlitet ä kalle redaktörer til et kvinnelig bystyre- foreninger hele lannet over om å del søvn.
— Del er dvale — rent ut medlem og spurte, om det hadde gjøre sig kjendt med boligforholdene sagt.
Det skulde glæde mig om del varet nogen kvinner med ved anled- var anderledes i de andre nordiske ningen her i Oslo.
Jada, svarte hun, og ta arbeidet op. Landsboligrådet ser ellers ikke lanne.
Men jeg la merke til en liten alle mennene hadde Sine fruer med.
Hur sköta kvinnornas sina plikter mindst sin opgave i å ruske op i ting ved Stockholmsutstillingen Nei, del var ikke del jeg mente, sa Før jeg går over t i l noe annet skal kvinnerne selv.
Den største vanske- ifjorsommer: Såvitt jeg forstod så vedkommende.
Jeg mente om de var vi se litt på kvinnernes stilling til lighet er slet ikke altid å få mennene hadde del ikke været kvinner med i med, de som står i boligarbeide til å lytte til vore krav.
Nei — skam de kommitéer som hadde med bolig- Fagfolkene altså A, sa hun, nei boligsaken.
sak idet arbeiderpartiet i 1912 efter en seig kamp fikk trumfet igjennem a l kommunen skulds bygge.
Egent- l i g fart lok saken først i 1917.
Og intil mars i år er del bygget 7182 leiligheter for tillsammen 130 mill.
kroner.
Det er dessuten git kom- munal støtte og nedskrivningsbidrag for 83.5 mill.
så vort boligbudget har nådd op fil over 200 mill.
kr.
Det skal vare mer enn nogen annen by i verden på Oslos størrelse har ofret på boligsakens Iøsning.
Del kan hande dere efter dette tænker: Ja, har dere allikevel bolig- nød i Oslo, så må det da vare ra- vende galt at kommunen bygger.
Mange tænker slik og v i har hørt del sagt i årevis.
Se på Stockholm sier de.
- Der gjør kommunen næs- len ingenting, og se hvor fint de greier sig.
Det linnes ingen bolig- nød.
Ja da svarer jeg altid med ä henvise til Stockholms Stads Små- stugebygge.
Også er v i jo ikke så lykkelige at v i hos os har e l kjempe- tiltak som H.
S.
B. ä trøste os til.
Desværre.
Og hvad bolignøden an- går så ser det efter tidsskriftet » Vår Bostad.
ut til at del herinne appe- leres ganske stærkt til kommunen netop nu.
- - - - - är dvala! ” - desværre, budgettet rak ikke sålangt.
Nu må dere ikke tro at ikke jeg Unner husmødrene alle de festlighe- ler de kan få De har så ærlig for- tjent dem.
For hvad var vel mennene uten sine fruer.
Og i og for sig er det jo en småsak som v i skal smile til udadtil.
Men vi skal ta lærdom av den inne i os selv.
For i dette tillfelle blir spørsmålet Om v i har lat den stilling til boligsaken at v i kan si: Del er os ikke længer nok bare å vare med som knapphulsblomsl ved mennenes festligheter.
V i v i l vare med i kraft av os selv.
F o r så dypt skal boligsaken ha trengt inn i vort sind at vi tør si så Den er fremfor noget annel en kvlnnernes sak.
Den er hjemmets og samfun- nets grundvold.
-
Landstingens sid. (Forts. fr. förlossningsvård.
1).
a, ofta riskfyllda transporterna.
fallen kräva, allvarligt beakta frågan barnmorskeinstitutionens ställ- Det hemställdes därför, att landstin- get utöver de vid lasaretten föreslag- om ning.
Den svenska barnmorskekå- En duktig barnavårdsnämnd.
V i träffa en dag barnavårdsin- ningshemmen, sorteringshemmen, ha.
spektrisen och sekreteraren i Här få barnen vara under den bästa na avdelningarna skulle taga i över- r e n har med framgång fyllt sin upp- Kristianstad barnavårdsnämnd, fru gift, varför man uttalar " $ för att Elsa Nordlund på besök i Stockholm upprättandet och under- den bör vidmakthållas i livsduglighet och påminnas genast om det bety- förlossningshem.
ödjandet av lämpligt Det begärdes antal mindre även skick, deras verksamhet vilket icke kan alltför äga myeket rum om in- delsefulla jubileum.
som just n u firas vård, tills ett passande hem blivit funnet åt dem.
I god l i d få de reda på att de skola flytts.
och det anses alls inte längre som något förskräck- mödrar, och I. o. m. blivande fäder, som i t i d vilja ordna för det vän- tade lilla barnet, anmäla sitt faders- skap och försäkra sig om, att barnet, när det kommer till världen på B.
B. inte skall vara utan far.
Det ökade antalet frivilliga hän- vändelser är ett tecknen " den allmänna uppfostran av människor- na, som de nya barnavårdslagarna - trots kvardröjande brister här och där - ändå kunna sägas ha åstad- kommit.
Och här måste man kom- ma ihåg det banbrytande upplys = " häruppe och som är anledningen t i l l ligt.
Det är riktigt roligt att b l i ett av dessa organisationer utsedda barnbördsvården lägges att denna långväga representant för » ackorderad ».
Det hinder ibland, representanter för mödrar, skulle på anstaltsvård innebär detta stora det aktiva barnavårdsarbetet gör oss när bilen kommer för att hämta nå- I deltaga i utredningsarbetet.
kostnader.
som utan skada för nå- den äran: Svenska Fattigvårds- &amp; got av barnen pa upptagningshem- Men kvinnoorganisationernas re- gon part kunde undvikas.
Man skall resentanter.
som inbjödos till sjuk- icke bygga anstalter, som sedan stå barnavårdsförbundets 25-årsdag.
met, att de kvarvarande fråga: blir a v Fattigvårds- och Barna- sammanträde, mer eller mindre tomma.
» Erfaren- Fru Nordlund tillhör en av ile har- det inte snart min tur!
vårdsförbundet.
Det har arbetat på vårdsavdelningens levo ganska snävt bemötta.
Det heten från epidemivårdens ordnande navårdsnämnder u t e i landet, vilkas Kristianstad barnupptagningshem, lång sikt, som föregångare till lag- I vårt land, liksom vissa erfarenhe- praktiska arbete säkerligen alldeles som har plats för omkring tjugu stiftningen, Så mycket mera gläd- meddelades att med de 90 tusen kro- ter angående barnbördsvård t. ex. norna pr år offrades mer än i något från Västernorrlands Iän tala sitt motsvarar vad förhoppningsfulla barn, kan också bereda rum för jande att frukterna redan börja lagstiftare en gång drömde, när de väntande mödrar.
Det kan hända mogna.
annat län på förlossningsvården, tydliga språk. » Kommitterade gå in för en barn- nya barnavårdslagarna kommo till.
att en flicka kommer upp till Barna- Det allra roligaste arbetet anser åberopade den medicinska sak- kunnigheten som uttalat sig mot bördsavdelning r i d Mora lasarett på Genom dessa barnavårdsnämnder vårdsnämndens expedition, utan pen- fru Nordlund vara inspektionerna.
mindre hem.
Sjukvårdsavdelningen sängar, vid Ludvika 4 platser och förverkligas de idéer, som nuvaran- gar, utan plats, efter en brytning med Den personliga bekantskapen, med vid Särna sjukstuga 2 platser.
De de Svenska Fattigvårds- och Barna- föräldrarna för det väntade barnets barn och fosterföräldrar, förtroendet kunde på Det hela taget icke förstå anse att genom dessa små och me- att icke anstaltsvården vid barns- delstora anstalter av olika typ bör arbetat alltsedan skull och frågar vad hon skall ta sig från deras sida, små brev och vän- börd genom deras förslag ordnades värdefull erfarenhet kunna vinnas.
sin tillkomst 1906.
Idéer, som efter till.
Hon tan då ta stanna en tid på skapsbevis från barnen och de många Som av det anförda framgår.
har hand blivit stadfästa, först genom upptagningshemmet.
Det har t. o. möjligheter, som därigenom yppa på det bästa tänkbara sätt och kvin- oorganisationerna borde upplysa den medicinska sakkunskapen inom denna energiska sammanslutnings m. under den tid barnbördshuset sig att ingripa hjälpande i de fall länets kvinnor, vilka utomordentliga Kopparbergs län en annan uppfatt- strävanden, och t i l l sist genom upp- varit stängt fått ordnas så, a l l för- där det inte passar bra ihop, äro fördelar som landstinget tillämnade tagandet i den moderna lagstiftnin- lossningar kunnat försiggå där.
Möd- uppmuntrande erfarenheter.
rarna kunna också få komma till- En välgörande entusiasm för ar- lem.
Några hänsyn till deras för- Man har rört vid några kardinal- " " ' Eftersom alla veta, att det ännu på baka för att amma barnet.
punkter i den svenska förlossnings- betet.
Kanske kan den ge uppslag slag kunde man ej ta.
vården.
Man fäster sig i första hand sina håll finns mycket som brister i Nå, innan man kommit så långt till nya försök också för andra.
M Man vid den med all styrka framhållna handhavandet av dessa lagar.
a t t som att placera barnen eller någon får nu inte glömma Kristianstads bikten.
att anstaltsvård framför allt okunnighet, likgiltighet och byråkra- i samband med större lasarett utan tism ännu kunna lamslå arbetet, är u n g mamma på upptagningshemmet, barnavårdsnämnds stora förmån att kan det hända a n man får besök och till ordförande ha själve upphovs- av intresse att särskild specialläkare icke med sä- Det kan kerhet erbjuder den ur medicinsk det lika uppmuntrande som Iärorikt begäran om råd och hjälp på barna- mannen t i l l lagen, häradshövding aga del av, hur man i ett annat län synpunkt bästa vården.
Sen kom- att få ta del av de erfarenheter, som Vad tillgången till ställt sig inför samma fråga.
I sista mer frågan om barnmorskeinstitu- gjorts i en så framstående barna- vårdsnämndens expedition.
Den ar- Holdo Edling.
betar i själva verket som en modern hans intresse och erfarenhet betyder numret av Svenska Läkartidningen tionen.
indragandet av anda till vårdsnämnd som Kristianstads.
rådfrågningsbyrå för barnavårds- av inspiration kan man ju lätt före- redogöres t~~ ett uttalande av Da- halva antalet barnmorskebefattnin- gar är för Södermanlands landsting Nordlund påminner a t t och uppfostringsfrågor och allt vad ställa sig.
larnes läkarförening angående an- endast en ekonomisk fråga utan so- därtill hör av praktiska och psykolo- Men i barnavårdsarbetet är Skåne staltsvård vid barnsbörd.
cialhygienisk innebörd.
Men en så- kunde hända att barn, som måste giska problem.
Sekreteraren får un- framstående också som helhet.
Skån- Landstingets förvaltningsutskott dan innebörd har den framförallt för omhändertagas av det allmänna, der en dag uppleva många männi- ska Barnavårdsförbundet hör till de hade hos ett stort antal av läkarför- Dalarnas läkarförening.
överlämnades den lägstbjudande, skobarns öden.
Det kommer foster- mest framåtsträvande.
Senast i år eningens medlemmar anhållit om d. v. s. den, som begärde den lägsta föräldrar med klagomål över foster- har det upplevat en framgång, då uttalande i denna fråga.
En kom- betalningen för inackorderingen utan barnens både andliga och kroppsliga det från Kristianstad län fick ett mitté tillsattes inom föreningen och Holland är det land som anses ha att man vidare bekymrade s i g om, krångel.
Men också med glädjeäm- anslag på 500 kronor t i l l upplys- dess uttalande, som enhälligt an- den bästa förlossningsvården och hur det passade i övrigt.
Ofta brydde nena.
De vilja visa ungarnas nya ningsverksamhet.
Malmöhus Iän har togs, framhölls bland annat: att den därnäst Sverige.
Rent statistiskt man sig inte om att varsko varken kläder och fina betyg, hur de växa länge lämnat anslag.
Det går alltså särskilt insamlade statistiken visar barn eller vårdare, utan fosterfadern och ta sig.
Det kommer blivande framåt.
Casan.
det barnbördsvården, som den nu är lands, vilket naturligtvis icke hind- kom helt tidigt på morgonen med sin organiserad i länet, ger för både rar att de böra bli ändå bättre.
Vad skjuts, barnet lyftes i vagnen och stora hembygdsgård vid huvudstadens mödrar och barn mycket goda resul- som särskilt utmärker dessa båda han körde i väg med det till dess portar ».
Skogaholm är en produkt av tat.
Anordnandet av anstaltsvård i land är den omsorg man ägnat icke egen förvåning och förskräckelse.
I större utsträckning vid lasarett och endast läk k m ^ utbildning i förloss- belysningen av sådana förhållanden sjukstugor skulle icke med säkerhet ningskonst ulan även harnmorskor- Karl XIII.
Att del nu kommit att stå na.
Dessa ha i Holland en treårig kan man rikligt fastslå, vilket stort kunna medföra ur medicinsk syn- utbildningstid, den längsta i världen värde de nuvarande barnupptag- de gula höstlöven dansade och här på Skansen är ett stort verk av kär- punkt förbättrade resultat.
Detta och äro i stor utsträckning kommu- rasslade i gångarna hade Skansen lek och offer, t y från grundstenen till tornspiran är allt gåva.
framgår av en jämförelse mellan de nalt anställda.
Ävensom utbildas invigning av Skogaholm.
Herrgårdskul- Mot slutet av invigningen gläntade so- f. n. i Kopparbergs län uppnådda och anställas kommunalt hemsköter- gången av en förlossning får ej hel- turen har gjort sitt intåg bredvid bonde- " en tung molnkant och slösade med ler undervärderas.
Men uppväges kulturen, och Skansen har blivit berikad resultaten med resultaten på de plat- s k o r e f t e r v å r d.
har man då icke detta av den möjlighet till icke blott med en byggnad av utomordent- sitt guld över den vackra fasaden och kom de gyllene lönnarna att stå där som ser i landet, där anstaltsvård är i med stor möda byggt upp en lag- Iäkarvård, som alltid förefinnes vid ligt vackert slag utan med ett kultur- nyckel stor utsträckning genomförd, stadgad kommunal förlossningsvård.
ett lasarett?
Jo, för alla patologiska värde som väl ej låter sig omräknas i rodnande och förlägna herrgårdsfröknar och torde sammanhänga med, att Barnmorskornas utbildningstid höj- fall, men de s. k. normala fallen, där förmåner.
Invigningen inled- bredvid de djupgröna tallarna.
Kronprin- skränkes.
nings- 8 vårdsförbundet för Södermanlands landsting åberopade.
... " ~ ~ = Fru ... om, till sett äro Sveriges siffror på Hol- Skogaholm.
tre generationers arbete, smak och strä- När! '
" för icke alltför länge sen t i l l Iäkarnes närvaro kunde medföra an- Möjliga brister låta sig j u vändandet av smärtlindrande medel ytterligare avhjälpas.
och på mänga andra sätt vara bra, vården undviker, vilket i viss mån Dalarnes Läkarförening har med ha knappast denna fördel vid läns- kompenserar fördelen uv kvalificerad all säkerhet rätt då det varnas för lasaretten.
Läkarne äro där, som läkarvård.
*) Man ifrågasätter även att äventyra barnmorskeinstitutio- just påpekas av Dalarnes Läkarför- huruvida lasarettsläkarna med sin nen.
Men svarar någon: barnmor- ening, i för hög grad belastade med stora arbetsbörda ha tid att vid en skor skola j u alltid finnas på för- sitt andra arbete för a t t hinna med Visserligen, att ägna sig åt de normala fallen.
förlossningsavdelning i tillräcklig lossningsanstalterna.
men man kan dock aldrig tvinga alla Det mål som den kända engelska grad ägna sia åt de löpande enkla kvinnor att förlösas å anstalt.
H ä r rösträttsförkämpen Sylvia Pankhurst fallen för att genom dem förskaffa måste säkras att ett fritt val kan fö- i sin stridskrift - S a v e the mothers » sig tillräcklig rutin far de svårare religga.
Det är farligt a n försvaga (Rädda mödrarne) - ställer upp fallen.
En skolad specialläkare vid vår kommunala barnmorskevård.
för den engelska förlossningsvården en större barnbördsavdelning är ett Hur nödvändig och befogad anstalts- är, att varje kvinna vid detta tillfälle vården än är för stora kategorier skall ha möjlighet att få hjälp både önskemål, som ur medicinsk syn- barnaföderskor, så måste man dock av läkare och barnmorska.
Förkäm- punkt är den viktigaste och verksam- ha klart för sig att den personliga parne för centralisering av förloss- maste åtgärd som kan företagas till omvårdnad, som kommer barnafö- ningsvården å sjukhus mena sig ni derskan till del, när en barnmorska detta mål genom att transportera barnbördsvårdens förbättring.
ägnar sig helt åt henne vid hemvård mödrarne till de stora anstalterna.
Kommitterade framhålla därpå eller å en mindre anstalt kan aldrig M e n detta har, som klart utsäges av » att det icke är på medicinska grun- äga rum vid ett större sjukhus, där Dalarnes läkare, sina risker.
Låt der, som ett större utbyggande av ledmotivet är, att barnmorskan skall oss slå vakt o m vår kommunala anstaltsvården vid barnsbörd kan ha full sysselsättning, vilket med 8 barnmorskeinstitution med mindre motiveras, utan träda de sociala skä- platser och 30 patienter per år och hem för dem som lämpligen ej kun- len helt och hållet i förgrunden, plats gör vid full beläggning över na vårdas hemma hos sig och trans- trångboddhet och faltigdom ».
Men 200 förlossningar per år.
Barnafö- portera hellre med länsbilen förloss- man måste vid utbyggandet av an- derskan kan knappast före förloss- ningsläkaren hem till barnaföder- staltsvården, utöver vad de kompli- ningen komma i någon kontakt med skan.
Det bästa behöver icke alltid cerade Och av sociala skäl betingade hjälperskan i nödens stund De psy- vara det godas fiende.
kiska faktorernas betydelse för ut- *) Kursiverat av undertecknad.
Ada Nilsson.
anstaltsvård vid barnsbörd alltid är des för förenad med vissa risker, som hem- tvåårig.
materiella sen steg fram och vred om nyckeln i det des med dubbel svensk lösen och » Marcia gamla låset, slog upp dörrarna och in- Carolus Rex », varefter den halvcirkelfor- miga, nötta stentrappan bestegs av olika vigde därmed Skogaholms herrgård.
Den talare.
Sålunda talade ordföranden i sam- smala vindflöjeln svängde till för en fläkt, som vi få hoppas var lika mäktig och fundet Nordiska museets vänner dov som i Närkes storskog, så att vind- Carl, ridare den förre och den de landshövdingen i Örebro län, överståt- flöjeln alltid kommer att känna sig som hållare Elmquist och landshövding Has- hemma, och hur den än svänger, den all- selrot, vilka båda förde Närkes talan och tid kommer att visa ljumma och förliga vindar för Skansen och dess vackra idé.
tackade för att det lilla sagoslottet Sko- J. F. gaholm från Närkes storskog så pietets- fullt omhändertagits av Skansen och dess styrelse.
Mot den tunga, blygrå himlen singlade då och då en kråka på sina trasiga vin- gar, en mås sneglade förundrad ner på REDAKTION: oss människor, och en flygmaskin knast- nuvaran- TIDEVARVET T I D E V A R V E T rade fram någonstans högt däruppe.
Vin- den mojnade av, och löven tröttnade på ringdans.
Det blev stilla a h tyst omkring oss t. o. m. djuren i burarna tycktes med sin klagolåt.
Och Nordiska museets styresman, professor Andreas Lindblom, steg fram och talade sin upphöra på sitt vanliga försynta sätt, som på ett så egendomligt sätt harmonierar med hels hans uppgift och det kall, han satt sig före.
Han berättade för oss, hur man en vårdag, som tycktes dem alla så löftesrik, hade lagt grundstenen till Skogaholm, och hur d i t tagit dem aderton månader att få det rest inom » nationens Telefon N.
48 42.
10-12.
Mottagningstid EXPEDITION: Telefon 182 43.
Kontorstid kl. 1 0 - 1 2 f. m., 1-4 e. m.
Postgiro 15 44.
PRENUMERATIONSPRIS: För helår kr.
6:-, halvår kr.
3:-, kvartal kr.
1:50.
Lösnummer 15 öre.
ANNONSPRIS: I text 25 öre per millimeter.
Zetterlund &amp; Thelanders Boktryckeri-A.-B.
