# ID: svediakorp-per3549
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1931
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,925
# sentences: 771
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Sparsamhetens vådor.
Kring ett program Partipolitiken har utvecklat sig i sådan riktning, att partiprogrammen mer och mer skjutas i bakgrunden.
Det är d. s. k. dagspolitiken, som åstadkommit detta.
T y med d a g s politik menas inte längre historien av i dag, utan det mynt som går Därmed raknar och felräknar man.
Det kallas verklighet.
I den gamla goda liden skulle pro- grammet ange partiets grundåskåd- ning.
Och det är väl så alltjämt, fart grundåskådningen får runka på sig en smula allt efter som vinden blåser.
De konservativa.
de libera- la, de frisinnade.
socialdemokrater- na.
de leva alla » på minnen från fornstora d a r » Kampen för brö- det, kampen om själarna eller rät- tare sagt rösterna, har drivit parti- politiken att mer och mer inrikta sin ställning med hänsyn dels till klass- intressen.
dels till de frågor som ha förmåga alt fånga opinionen.
Detta är kanske en mycket mänsk- l i g och naturlig Utveckling.
Men á andra sidan har partibildningen som sidan.
i och med att den övergår från att representera en grundåskåd- ning till ett verktyg för klasstriden.
mistat sitt berättigande som politiskt kampmedel och går sin undergång till mötes.
Varför gå människor in i partierna?
Låt oss fråga dem!
Ar det för att där kunna kämpa med helig eld för Sina ideal.
Ånej.
man gör sig inte l ö j l i g Men vi ska va- ra rättvisa.
Det finns en del, kan- ske t o. m. de flesta, som gå in i det parti, där de anse sig närmast höra hemma.
Men icke för att de instämma i partiets handlingspro- gram.
Det finns de, som säga sig knappast kunna gilla en enda därav.
Utan för att göra sig gällande Detta olyckliga slagord, som fördö- - föredrag Över England av nationalekonomen har nyss radierats J. ett M. Keynes, vars huvudpunkter enligt referat mer all politisk moral.
Och for att inte kasta bort sin röst!
Kan man göra sig gällande på annat sätt är genom att vara, vad man är att gå in för vad man tror på Och när vet man, vilket som är att kasta bort sin röst.
alt vara bland den majori- tet som valt eller den minoritet som blivit slagen.
.
Valleda, valtrötthet.
valagitation, mandathunger, allt talar om, att vi råkat in i ett politiskt dödvatten.
Men just alla dåliga tecken tyda på att rätta tiden snart är inne för att vak- na ur dessa mardrömmar.
Låt oss börja med att gå i n för en åsikt i de frågor, tider närmast kräver.
Så fä vi se, vad det sedan blir därav — e t t program, ett parti eller en g r u n d åskådning.
Men först och sist låt oss söka en övertygelse, som v i väga stå för och följa.
Där förutan mäk- ta vi intet.
Remarque och Fridericus Av Helge Heerberger.
Vad har hänt?
stinkbomber svångremmen spara och svälta svälta oss i stället håg för expansion och akti- vitet.
håg att handla, kipa.
tillverka.
Det är inte sant att vi är fattiga.
Trots — alla arbetslöshetsunderstöd växer den engelska nationalförmögenheten denna väldiga förmögenhet blir krävan- de därför att den inte blir använd Den vållar arbetslöshet.
» Vi har gott a tyg Keynes Keynes klippa niska s om på ett eller annat sätt kastas ut i arbetslösheten minskas ytterligare köpa an konsumera och krisen blir förvärrad med detta Keynes tal höjer n gamle nationalekonomen J A. Hob- son sin röst i en artikel i Manchester Guardian.
Han säger: Det är en kronisk eller snarare periodisk.
sjukdom att det sparas för mycket och detta beror på - förmågan att Samtidigt — den vettlös inkomstfördelningen gar omöjligt kunna förtära sina inkom- ster måste spara dem Detta prisas, ty det är ju från sparfonderna som medel skall tas till nya företag, nyt!
arbete och större omsättning.
Men sådana sparade medel få ligga alltför länge fonderade och vänta på omsättning.
Marknaden stork- nar till sist av överflöd på realkapital: stora kunna massan.
pengar förtära maskiner.
överflödet s o n varor lider alldeles brist - medan och inte skulle den har r i d att köpa dessa varor.
Detta ä r en trollcirkel.
Förr var den trängre gick hastigare runt a h märk- varit ärligt menad och att också ma- tes inte så mycket som nu då de världs- joriteten av tyska folket inte vill fred.
omfattande måtten på handeln penning- Att ingen av dessa slutsatser lett till väsen och Produktion och framför allt ökad sympati för Tyskland är ju » rationaliseringen » så oerhört ökat kapi- klart.
Den första torde vara fullt rik- talets produktionskraft.
tig — regeringens politik ändå se- » Det irrationella elementet i vårt eko- dan septembervalen har känneteck- nomlska liv » säger Hobson, » kommer nats av fruktan för nationalsocia- från den ojämna inkomstfördelningen och listerna.
Den har aldrig torts öppet bryter fram i allmän arbetslöshet d. v. s. i konsumtionens oförmåga att hålla jäm- o c h energiskt näpsa dem.
Även i ett annaf fall har den just i na steg med produktionen.i Och han dagarna gett efter: Sedan flera må- tillägger » Det främst hindret för att nader tillbaka har en strid pågått denna diagnos på sjukdomen skall bli er- mellan Riket och den nationalsocia- känd ar den falska tron på att sparan- Iistiska regeringen i Thüringen.
Riket de alltid är en dygd som aldrig kan över- indrog anslaget åt den thüringska drivas. » varit nad pöbel ha Berlins nationalsocia- I svenska riksdagen har remissde- lister lyckats fä den pacifistiska fil- batten gått av stapeln med regerings- men » På västfronten intet nytt, för- bildning och arbetslöshet.
handelspo- bjuden i Tyskland.
De påstodo, att litik, jordbrukshjälp och användning filmen smutsade tyska folkets ära, av rusdrycksmedel som främsta dis- och de kallade de skandalösa u p p kussionsämnen.
trädena i biografen för fosterländskt I Finland sammanräknas siffrorna sinnade mäns och kvinnors spontana för elektorsvalen till presidentvalet.
indignation.
Efter vad man ännu vet har Lappo Eftersom falk ju knappast i var- med Svinhufvud lidit nederlag och dagslag brukar h a ormar och stink- Ståhlberg för Lappo en nagel i ögat, bomber i fickorna, kan del omöjligt gått fram: Spännigen omkring va- vara tal om, att det hela hade en spontan karaktär, och av den tusen- let är följaktligen stark.
I Genéve pågå två rådplägningar.
hövdade mängd bråkmakare.
som regemente A r b e t s l ö s h e t e n N.
F:s sextioandra rådssession skall skränade utanför på Nollendorfplatz.
organiserad och fått en helt och hål- på att man inte dragit konsekvenserna bland andra arbetsuppgifter i Slutet hade endast ett litet fåtal sett filmen.
let republikfientlig sammansätining.
vare sig av konjunkturuppsvinget efter på denna vecka fastställa tid och De voro beordrade att skräna av den Men kort före jul gav inrikesminister kriget eller BY rationaliseringen och D i - plats för avrustningskonferensen, nationalsocialistiska pressen.
Polisen Wirth — som hitintills förefallit vara talat nog höga laner.
Och vi fortsätter Europakommissionen, rom tillsattes Ingrep, men mycket tamt.
Polisen i av republikens mest energiska re- att synda när som här och i England och n " delegeradeförsamlingen i fjol, hål- Berlin går alltid synnerligen försik- presentanter ur borgerligt Iäger Amerika och många andra länder.
natio- ler samtidigt på a t t utarbeta en lin- tigt tillvaga.
nar det gäller att ingri- Erich Maria Remarque helt plötsiigt upp spelet, Thüringen nalförmögenheten stiger och Iönerna je för ordnandet av Europas förenta pa mat demonstrationer från höger- Efter en eth Wolff.
fick sina polispengar tillbaka utan att sjunker Det betyder att förmögenheten stater T, o, m, Turkiet och Ryssland håll.
Vid de kommunistiska hunger- ha inbjudits att deltaga i de ekono- demonstrationerna för några veckor det.
Då censuren förut Inte haft nä.
behöva ge några som helst trovär- samlas alltmer kraftigt på några få hän- sedan komma både battonger och got att anmärka mot filmen, kan diga garantier.
Det var den andra der.
.
Och även om dessa få anstränga miska överläggningarna.
sig till det yttersta att förtära sina till- Runda-Bords-konferensen i Lon- skjutvapen till användning.
men na- man svårligen sätta tilltro till påstå- stora triumfen för nationalsocialister- London har avslutats efter att i tio vec- nationalsocialisterna på Nollendorfplatz endet.
att förbudet utfärdats oav- na under den sista månaden.
De be- gångar som den tappre oljekungen nyligen gick genom pressen därför hängigt av skandaluppträdena.
finna sig också nu i ett segerrus.
som kor ha dryftat de indisk-engelskra uppmanades bara hövligt att gå vi- problenen.
Konferensen har låtit en dare, och när de vägrade, lät polisen I utlandet har man dragit två olika Dagen efter det att Remarquc-filmen att han beslutat förbruka fem miljoner slutsatser: å ena sidan.
att regeringen förbjudits.
förkunna överskrifterna i dollars i samband med att hans dotter särskild kommité utarbeta ett för- dem så tämligen vara i fred.
av rädsla för nalionalsocialisternas deras press: » Republiken slagen!
De fördes ut i societeten så måste dock slag till ny författning för Indien, Och regeringen gav vika för ga- på grundval av samma slags organi- lans terror, och filmen blev förbju- växande makt inte vägat annal än röda makthavarna tvingade på knä !.
mycket stanna i aIlt trögare och dödare Också herr Hugenberg, som står i fonder och lager Att lönerna sjunker be- sation som förbundsstat federation den - med motiveringen, att den ge vika - d andra sidan att rege- tyder onaturligt minskad konsumtion och som gäller för Canada Australien skadade Tysklands anseende i utlan- ringens proklamerade fredsvilja inte spetsen för tysknationella partiet och detta betyder arbetslöshet Det enda (Forts. å sid. 4).
som kan bringa jämvikt åt det ridande.
och Sydafrika, och med ställning som dominion.
Den indiska kongressen men tydligen bankrutterande ekonomiska systemet ar alltså an det tar sina egna eller parlamentet skulle i sitt » övre konsekvenser och betalar löner som kan hurr ha representanter för småsta- betinga normal konsumtion.
terna.
Det » nedre » skulle vara en Mot detta ter sig textilförhållanden i folkrepresentation, vars förtroende en underligt ljus.
Veckolön på mellan skulle låta ministärerna komma och trettio och fyrtio kronor.
» när det går g å Parlamentariska regeringar allt- för fullt » har bringat barnrika familjer så ansvariga inför det indiska fol- i jämn kontakt med fattigvården säger ket och e j inför det engelska paria- kyrkoherde Thysell i Norrköping, och mentet - det är knuten i det hela.
detsamma meddelas från Bards.
Men åt generalguvernören, eller vice- Tänk om det ar så an rart förstånd kungen, är reserverad vetorätt i fi- blivit omtöcknat av nationalekonomins nansiella frågor samt avgörandet ständiga predikan: » Spara - det är i fråga om försvar och utrikespolitik.
dygden! » Och vidare: » Arbete finns all- Förslaget skall först behandlas av lid - om blott löneanspråk sänkas till- engelska parlamentet.
Sedan åter- räcklig » står det viktiga avgörandet Vad sva- Tänk om i stället våra mänskohjärtan rar Indien?
sitta inne med s laprutan lom kan leda oss rätt ekonomiskt rätt såväl i löne- som arbetslöshetspolitik.
H.
L.
H..
innebär polisen Fricks en — —
På rätt väg Vinterlägret.
Ett led i modernt socialt upplys- Låt l i v e t s a n v i s n i n g a r ä n d r a l a g e n.
ningsarhetevar det » vinterleir », som hölls den 2-8 januari utanför Oslo Tidevarvet skildrade i några ar- t o s I hem i de fall, där i den vackra Bærumsbygden.
Norge tiklar under sistlidne oktober månad modern ingått äktenskap med an- mötte med sol över glittrande snö, ärligt släd- och skidföre, ett myl- de upprörande konflikter och lidan- non mon an barnets naturlige fader; kälkar; er av munter ungdom ungdom med på hällning skidor och och den för både vuxna och barn, som d e l s o c k att riksdagen i skri- ofta blir följden av paragraferna om velse till Kungl.
Maj; t måtte hem- blick speglande landets säregna skönhet av dröm och stål.
Det var styvfaders underhållningsskyldighet ställa om utredning, huruvida icke i gentemot hustruns barn.
Frågan var fattigvårdslagen nu gällande bestäm- rätsidan av medaljen.
Där var ock- en avigsida, det är det ju alltid.
inte n y Den dök redan för flera år melser om hemortsrätt böra, för att Här slog och hålögd jag följe man, med som den hade i en sam- grå- sedan upp i riksdagen, då det emel- förebygga de skadliga verkningarna blek lertid inte togs någon större notis om av desamma, reformeras d e l s be- ma väg den kilometer eller ett par, den.
J U mer de nya barnavårdsla- träffande av samhället omhänderta- som jag hade att gå till vinterläg- garna kommit att praktiskt tilläm- get barn, som förbliver i samhällets ret.
Det var inte svårt att se vad derns Krig eller fred.
Årets remissdebatt ger närmast anledning till en axplockning bland de yttranden.
som fälldes.
Den var icke avsedd att utgöra en strid på liv och död med regeringen, endast ett tillfälle att göra påminnelser.
Först får antecknas en erinran, a n ler ' ' depression.
stämde nog regeringen oaktat de frisinnades UPP- pas, dess mer har den påtalade si- vård efter moderns giftermål, d e I s Det med seendeväckande stora förluster icke tuationen förvärrats.
Lagens tilläm- i fråga om gift moder.
som på grund den skildring av situationen jag bad gjort några ansatser att ställa sig till pare, barna- och fattigvårdsarbetar- av barnafaderns försummelse måste honom om och fick.
Inne i det varma välombonade efterrättelse folkets i val härmed för- na, ha framförallt haft erfarenhet av anlita samhällets hjälp för försörj- kunnade vilja.
detta.
Det var också med stöd av ning av sitt barn, o c h d e Is med » Oslo Hjemmenes Vels Husmors- Sedan var det årets budget.
Hrr den allmänna opinionen bland dessa hänsyn till all mannens hemortsrätt skole », som öppnat sina dörrar för socialt intresserades rådplägning Lindman och Trygger gjorde en del som Tidevarvets skildringar åter påverkas av underhåll lämnat åt denna vecka.
låg i en väl avskild allvarliga anmärkningar mot finans- förde frågan i förgrunden.
Bara en hustruns barn med annan man.
sal tolv små skyddslingar, spröda planen.
Finansplanen är ju ett sorts kort tid efteråt tydde vissa tecken Den stora betydelse det har för barn från Oslo fattigvärld, var och bokslut, och var och en, som något på förberedelser till en aktion mot samhället att barn omhändertagas en med sin egen lilla eländeshistoria sysslat med bokföring, vet, hur olika den vådefyllda bestämmelsen, bl.
a. och vårdas så att de kunna växa upp och sin ovissa » framtid ».
Den gamla historien, samhällets sjuka samvete, ett bokslut kan ta sig ut beroende på förebådades en riksdagsmotion, till goda och dugliga samhällsmed- dyker upp med sin fräsa: finns det uppställningen.
Det är icke alltid Denna föreligger redan nu, väckt borgare, torde vara värd en sådan en lösning, hur och var?
detsamma som den ekonomiska ba- av andrakammarledamoten fru Oli- ekonomisk uppoffring som den ifrå- I den frågan möttes man alltså, lansen.
Vidare försvar och jord- via Nordgren.
gasatta lagändringen skulle föran- ett fyrtiotal kvinnor och män.
kvin- bruk!
Där saknades icke den van- Fru Nordgren påvisar i sin moti- leda, anser fru Nordgren.
som för- nor mest.
Värdinnan för kursen var fröken liga satsen att: » det gäller således vering att ifrågavarande lag åstad- resten erinrar om att bidrag even- för varje stat, som är en verklig vän kommit stor skada för familjelivet tuellt kunde utgå ur den allmänna Bergliot Larsson.
föreståndarinna av fred mellan folken, att, så långt och vållat svåra slitningar i eljest arvsfonden, så att kommunerna inte krafterna räcka, ordna för försvaret lyckliga äktenskap, i synnerhet i de ensamma behövde bära denna tunga.
de temperamentsfull representant av sitt land, sin kultur, sin tillvaro fall, där mannen ej förrän avsevärd Med kännedom Om den oluststäm- för den äldre generationen.
Hus- såsom en oberoende nationell per- tid efter giftermålet just genom att ning, på barna- och fattigvårds- morsarbetet, det ej minsta i detta sonlighet ».
Och likaså förordades han blir krävd av samhället erhåller mannahåll är rådande mot den nu- rörliga hushåll av boende, gående för avhjälpande av den ekonomiska kännedom om a n hustrun tidigare varande ordningen torde det kunna krisen » att varje stat söker på bästa har barn med annan man.
En sådan förutskickas att motionen vinner ön- Halvorsen tog hand om gästerna och sätt ordna sina ekonomiska förhål- make kan ju inte med fog sägas ha skad framgång.
alla de praktiska arrangemangen till allas trevnad och tillrättafinnande.
det vore just försummat någon underhållnings- Ledare för kursen var Birgit Nissen, skyldighet.
Att denna trots detta journalist och radikal i ordets egent- det, att varje stat för sig och till sin skall ackumuleras under hela tiden liga betydelse.
privata fördel vill ordna sina eko- Föredragens rad inleddes på fre- nomiska förhållanden, som fram- synes ej vara skäligt.
dagskvällen av fröken Bergliot Motionären visar även på de för bragt depressionen!
Och som om etik och sjuk- 1921 på hösten, första gången Larsson med Social inte just detta alltid utgjort anled- barnen menliga följderna, som la- ning till krig!
Vad är den första gens tillämpning medför.
» De stac- svenska kvinnor voro valbara till vårdens historia genom tiderna, var- efter följde konsert, då Draumkvæ- kars barnens uppväxtår blir en li- riksdagen, invaldes fröken Kerstin orsaken till krig, om inte tävlan om Hesselgren i Första kammaren.
På det sjöngs av Bachföreningens kör.
makten, som otvivelaktigt vilar på dandets historia, vars minne aldrig grund av den framskjutna ställning Följande dag började med oriente- ekonomisk grundval.
Tullar blir helt kan utplånas och många gånger hon redan förut intog i det offentliga ring i den internationella situationen krig.
Är det därigenom man vil lägger grund till en inre bitterhet, livet.
blev hon vid sin första riksdag med avseende på arbetslösheten av hjälpa jordbruket?
Ty jordbruks- som räcker livet ut.
Ett dylikt för- suppleant i andra lagutskottet.
Frö- inspektör Hvidsten, varpå följde en intensiv och allvarlig diskussion.
produkterna och jordvärdet stiga farande står föga i samklang med ken Hesselgren var då medlem av Frisinnade landsföreningen, men an- I nykterhetsfrågan gav överläka- onekligen under krigstider.
den humanitära anda, som präglar slöt sig efter sprängningen icke till ren vid Oslo hospitals psykiatriska Hr Örne förde frihandelns talan, samhällets barnavårdslagstiftning i någondera av de frisinnade parti- avdelning d:r Johan Scharffenberg bildningarna.
P å den grund har hon en utomordentlig föreläsning.
så han sade att ingen kunde överbevisa övrigt.
Motionen formar sig till en hem- icke i likhet med, vad brukligt är, djup och fri i sin syn på den indivi- honom om att tullar kunnat hindra ställan om att riksdagen måtte be- efter ett par är som suppleant blivit duella och sociala inställningen till eller avhjälpa en depression i nä- uppflyttad till ordinarie, hon är första alkoholbruket, så helt och oemot- suppleant men icke mera.
Det torde ståndligt förande individen fram till ringslivet.
Och ingen kunde heller sluta d e I s sådan ändring av bestäm- vara känt och erkänt, att fröken Hes- en egen verklig värdering, att man överbevisa honom.
Men regeringen och särskilt jordbruksministern, melserna i fattigvårdslagens 3§ tred- selgrens sakkunskap i ett stort antal satt och önskade att tusen i stället- ha glömt bort att de frisinnade gått je stycket samt i lagen om samhällets av de frågor, som förekomma inom för fyrtio varit i tillfälle att följa barnavård 68 §2 mom. tredje stycket, andra lagutskottet är av behovet på- denna vägledning till absolutismen.
Bostadsinspektrisen fröken Lulli in för att föra frihandelns talan.
att vad i dessa lagrum stadgas om kallad och även anlitad.
I är, när Arbetslöshetsfrågan, det stora en av de frisinnades två ordinarie Lous gav i Boligsakens lösning ute samhällsproblemet, fördes på tal av m a k e s u n d e r h å l l s s k Y I- hr Möller, som efterlyste arbetslös- d i g h e l m D l a n d I a m o- k e n s (&gt; a r n i tidigare gifts hetsförsäkring och effektiv hjälp.
Det är uppenbart, att alla dessa eller utom äktenskapet m å t t e u t- - terskornas organisation, en strålan- =,, Delphine Holm, sköttes av fröken i ligt tal.
Det Som om inte - Betecknande.
- tycks frågor ha sitt sammanhang, de hän- g d eller, om detta icke kan bifallas, föra sig alla till tidens och alla ti- a t t bestämmelser införas i nämn- ders allvarligaste spörsmål: krig el- da lagar, inskränkande makes under- hållsskyldighet f ö r andra makens ler fred.
barn, evad det rör av fattigvårdssam- hälle eller barnavårdsnämnd lämnat understöd till h ä I f t e n a v v d r d- k o s t n o d e n; a t t den tid för framställande av Människouppfostringsproblem be- krav från det allmänna på ersättning leant eller ordinarie.
V i kunna va- ra uvertygade om, att fröken Hessel- lystes frän antroposofisk synvinkel for av fattigvårdssamhälle eller bar- grens sakkunskap kammer att tagas av fröken Signe R a l l föreståndare navårdsnämnd lämnat understöd el- anspråk lika fullt, och hennes in- för Rudolf Steiner-skolan i Oslo.
ler vård i n s k r ä n k e s I i I I sats blir densamma.
Men det är be- Folkupplysningsarbetet både natio- I 2 0 d a g a r i likhet med be- tecknande för hur litet sakkunskap nellt och internationellt var föremål väger i partipolitik.
för utmärkta föreläsningar av pro- stämmelserna om fattigvårdssam- hällenas inbördes ersättningsskyldig- g het; att sådana bestämmelser infö- ras i lag om samhällets barnavård.
att barn, som av samhället omhän- dertagits genom fattigvårds- eller barnavårdsmyndighet, i c k e u t a n b ar n a v d rds n ä m n d s till- s t y r k a n m d t t c f å f ö r f l y t- SÖDERMANLANDS ENSKILDA DEPOSITIONS K A P I T A L &amp; SPARKASSERÄKNING mot högsta gällande ränta.
Solidarisk Bank.
Grundad 1865.
Hur skolan blev en ny värld * En impönerande meningsyttring terna sin grupp.
Att ha dessa på förhand bestämda grupper var ut- märkt, t. ex. när vi skulle företa Et- flykter för hembygdsundervisningen.
Jag glömmer aldrig första gången de i lösdrivarfrågan.
Ett bidrag till belysande av nya möjligheter.
fungerade.
V i skulle bese ett me- jeri, och barnen hade blivit tillsagda Till socialministern överlämnades Av Agnes Gustafson.
att samlas på Stora torget i tidig lördag förmiddag av en deputation bestående av fröken Maria Sand- Det hände sig våren 1929, att kommenderade ledet i tamburen, an- Nästa dag blev det samma historia.
morgonstund.
Där stod de också Craddocks bok » Självstyrelse i sko- förde klagomål.
Det var en pojke, Tredje dagen fortsatte bråket.
Då i 7 små linjeraka kolonner ström.
d:r Gerda Kjellberg, förestån- lan » kom i mina händer.
Länge ha- som bara bråkade och absolut inte sattes pojken kvar i flickslöjden.
Sen gruppledarna i täten!
Och sen tog darinnan för Unga Kvinnors Värn Dagmar Ekström, fröken Ebba Hol- de jag känt mig otillfredsställd med gersson, adv.
Eva Anden och d:r det gamla arbetssättet i skolan.
Den Ada Nilsson listor på de personer, vanliga förhörsmetoden, det splittra- som instämt i de av vissa kvinnoor- de schemat.
det gängse kravet på A T L A N T I 13 dec.
till social- ganisationer den disciplin allt tyckte jag samver- ministern framlagda synpunkterna kade t i l l att det blev något konstlat O C E A N på den förestående omarbetningen och Slentrianmässigt i arbetet.
Det av vanartslagen.
blev inte tillräckligt fostrande för Denna opinionsynring gick (skri- barnen, det gav heller inte åt alla velsen är i sin helhet införd i Tidevar- den arbetsglädje.
som borde kunna vet n:r 52 för 1930) ut på att pro- Utvinnas.
Somliga barn kom inte stitutionsföreteelsens behandling bor- alls till sin rätt.
De tröga.
» obegå- PORTUGAL de helt skiljas från Iösdrivarnes.
vade », fick aldrig tillfälle att visa, Namnantalet uppgick till över 600, vad de säkerligen hade inombords.
men det framhölls för statsrådet, a n Den oerhörda hänförelse.
som ta- namninsamlingen helt nyligen tagit lar ur Craddocks bok, smittade av sin början och alltjämt fortgår.
sig, och jag beslöt att göra ett litet Det påpekades vidare.
att bland försök i samma riktning som han.
undertecknarna befunno sig samtliga Det är ju närmast grupparbete och läkare, anställda vid sjukhuset S:t barnens eget upprätthållande av dis- Görans venerologiska avdelningar ciplinen, som han så varmt förordar.
EN I L L U S T R A T I O N med sina respektive överläkare prof.
Jag talade med mina 9-åringar Om J. Almkvist och d:r Karl Marcus i saken.
De blev intresserade.
Grupp- är denna teckning till det tullsystem, som herr Örne under remissdebatten trotsade att kunna vare sig hindra en spetsen, sjukhuset Eiras överläkare ledare valdes högtidligen med slutna ekonomisk kris att bryta ut eller stävja sådana som redan ör för handen.
d:r H.
I. Schlasberg samt på en sedlar- och nu skulle alltså den ut- Herr Örne anförde också följande: I Ryssland konsumeras för närvarande 5 kg.
socker pr individ och år, i när alla Iäkarna anställda vid sedda kommittén ta ansvaret för ord- Sverige 40.
Om Rysslands oerhörda tullmurar togs bort.
sade hr Örne, och billigt socker fick strömma in och Stockholms stads polikliniker för ningen i klassen.
Det var en folk- konsumeras intill sockermättnad, vore världens sockerproblem löst.
könssjukdomar, Således ett 20-tal skolans 3:dje-klass, som bestod av Det ligger snubblande nära att fullfölja resonemanget sålunda: Om alla tullmurar togs bort vore sannolikt specialister med stor sakkunskap.
20 flickor, några av dem särskilt ini- det mesta av världens » överproduktions-problem borta.
Flera andra läkares namn återfun- tiativrika, samt 12 pojkar, därav de nos även på listorna såsom prof. Jun- flesta Ovanligt tröga.
Några M O S - lydde!
Men jag hade ju sagt ifrån, blev han lugn i ledet.
Under lektio- varje ledare hand om de sina på dell, d:r Karolina Widerström, över- element fanns.
läkarna J. Tillgren och Nils Holmin, att jag inte längre befattade mig nerna var han ofta orolig ..
Han hade bästa sätt.
Svårigheterna för gruppledarna med sådant.
Pojken sattes k a r un- kvicksilver i kroppen.
Kommittén Men det var inte alltid det nya d:r Julia von Sneidern, d:r Andrea yppade s i g genast.
Flickan, som der uppsikt av någon i kommittén.
överlade med mig.
Jag förklarade for systemet utföll till belåtenhet.
Der Svedberg, d:r Karl Hedén m. fl.
Vidare märktes Sv.
Fattig- och dem, att bråkstakar ofta behövde hände, a n någon gruppledare miss- extra sysselsättning.
att kanske rent förstod sin ställning och satte sig på Barnavårdsförbundets direktör Axel fessorn vid Pittsburg universitet d:r den rationalisering av hela samhälls- av ett förtroendeuppdrag skulle gö- sina höga hastar.
Det visade sig, Hirsch, förbundets sekreterare bar- B. Hoode, sekr. herr Gunnar Stener- livet, av vilken e n konsekvens är av- ra gott.
Detta gav gruppledarna allteftersom barnen utvecklades, at: navårdskonsulenten Lars Barkman sen och fröken Birgit Nissen.
Kvin- rustningen.
I samband med freds- och upp- något att tanka på.
De skrev upp en och annan i gruppen passade och d:r G. Steenhoff.
Många i det nornas sociala och politiska upplys- ning och deltagande i det politiska lysningsdiskussionen redogjorde Bir- på en lista en hel del förtroendepos- bättre till ledare an den först valde.
praktiska barnavårds- och fattig- livet var föremål för ivriga diskus- git Nissen och Rut Adler för Nor- ter och bad mig tillkännagiva dem.
Det inträffade också, att någon mam- värdsarbetet arbetande personer samt sioner efter anförande av d:r Lilly diska folkhögskolan i Genève, dess Den omtalade pojken skulle få ma blev sirad över att hennes barn erfarna pedagoger och i det enskilda idé och principer för de lokala Ge- hand om utlåning av tryckta arbets- skulle behöva lyda en tillsägelse av räddningsarbetet sen minst trettio år verksamma personer hade även med ingenjör Lyng, som särskilt belyste nèvekommittéernas i Norden bil- uppgifter i naturlära.
Han fick hela.
en kamrat.
grundskyldsfrågan i städerna och moderna sam- satsen med kort, en lista f ö r nummer En ändring måste ske.
Jag fun- sina namn stött dessa önskemål.
fröken Elisabeth hällslivet illustrerades i föredrag av och namn och fick själv bestämma, derade ett tag på att slopa grup- punkt, Fröken Tamms föredrag om överläkare Jacob Prytz om Bruks- vilka lider han ville ha » mottagning ».
perna.
Barnen hade nu hunnit upp Då har ledaren ansvar för uppgif- Radikalismens väg i vår reaktionära kunst och av journalist Inger Tost- Något mera häpet förtjust än den i 4:de klass, och man kunde tämligen ten.
Någon i en grupp har kanske tid åhördes med djupaste uppmärk- rup om Funksjonalisme.
pojkens min har jag sällan sett!
Sen bra resonera med dem.
AIIa utta- genom sjukdom blivit efter i ett äm- samhet.
Alla föredrag följdes av den dagen hade han så pass stor lade sig för att behålla grupperna.
ne, har slarvat med läxan eller har i d i s k u s s i o n och f ö r - värdighet, att det just inte passade Men vi kom överens om att de skulle inte förstått.
Då tar gruppledaren sig att bråka.
bildas på annat sätt och ha delvis eller någon annan hand om kamraten med inledningsanföranden.
av d:r eningsledning.
Väl stod man vid vinterlägrets » Ämbetena » fördelades för övrigt andra uppgifter än förut.
Barnen och hjälper honom tillrätta.
Varje Naima Sahlbom, Stockholm, av frö- ken Johanne Ambli, en av det norska uppbrott inte vid infarten till en ganska klokt.
Ett par mera krävan- sammanslöt sig, alitefterrom de triv- ledare har i katedern ett facit och arbetarpartiets unga krafter, och fru kungsväg ut ur svårigheterna men de poster, som att handha materiel des ihop.
i grupper om 4-5 stycken.
vakar över att fel bli rättade.
Ofta Rut Adler, Göteborg.
D: r Sahlboms och klassbibliotek, gavs i l de pålit- Varje grupp valde inom sig ledare rättar de hemräkningarna.
Ja, upp- föredrag ledsagades av ljusbilder som visade det kemiska krigets för- till att med förnyad kraft ta fatt på ligaste.
Några blyga, förbisedda små för en av dem själva bestämd tid.
gifterna ar mångfaldiga och räcker ödelse.
Fröken Ambli belyste från någon konkret och närliggande upp- stackare fick uppdrag, som kom dem En del sysslor, som förut varit le- till inte bara för ledarna utan för historiska och socialekonomiska syn- gift i ens egen linje, som är vars att känna sig litet framhävda.
Och darnas, t. ex. kommendering, skulle gruppen i sin helhet.
Men ledarna punkter ohållbarheten och inkonse- och ens ensak att ge liv och inne- åt de bråkiga gavs om möjligt nå- gå i tur och ordning över hela klas- är » rådet », som jag har att vända got både arbetsamt och roligt göra.
sen.
kvensen i Norges militärförsvar.
Den håll åt.
mig till och ofta sammankallar.
R.
A, sista talaren betonade den positiva Gruppen bildar Ofta gemensamt Det roligaste grupperna vet.
är Varje ledare det var 4 flickor försvarslinje som går via kunskap och 3 pojkar valde bland kamra- arbetslag, styr med sagospel el.
dyl. » underhållningens ».
Den går av sta- - övertygelse-folkvilja fram till - -, &amp; - - - - diskussion ion jordfrågan inleddes av En Tamm syn Konstens plats i det moderna offentligt möte i avrustningsfrågan diskus- da övningar I - - - -
peln antingen den timme, som p i schemat betecknas med » fritt val av ämne,, eller också en e. m.
Då vi- sar barnen en enastående uppfin- ningsrikedom och företagsamhet.
En grupp i taget står som anordnare, men det hindrar inte, att ibland hela klassen medverkar.
Ledaren är » con- ferencièr ».
Jag har i de flesta fall ingenting att bestyra utan är gäst - ofta tillsammans med en hel del inbjudna.
Ämnena för underhållningen ar vitt skilda.
E l i program gick i Skå- nen tecken.
Då hade barnen letat upp sånger, dikter, berättelser o. dyl. om Skåne, ritat program med skåne- motiv på o. s. v. En särskilt minnesrik afton hade vi den 17 maj förra våren.
En flick- grupp ordnade det hela med min hjälp för en gångs skull.
Ledaren spel: hade hittat » Prins på Vårs ett litet ankomst. » trevligt sago- Det uppfördes ute i skogen bland de Iju- sa björkarna.
Föräldrar, syskon samt en parallellklass hade inbjudits.
Bar- nen Sedan hade vidtog saft det med verkligt sig i gröngräset.
högtidliga.
då v i samlades i skolsalen, sam var gått en förvandling.
Diciplinfrågan har så gott som bortfallit barnen blir ju alltid livligt sysselsatta.
Det ritas, skrives, klistras av hjärtans lust.
Bilder ur Allers, vykort och tidningsurklipp får stort värde.
Upp- Vad är det för skillnad mellan en slagsböcker börjar användas.
För- damskrädderi och en teater?
äldrarna visar ofta stort intresse.
I skrädderiet säger man till sin Fusk existerar inte längre - kam- raterna har ju rättighet att hjälpa kund: Min Fru, Ni bör ta den här klädningen.
Det är ett underbart varandra.
V i d grupparbete måste de ju rådgöra.
Att prov är t i l l för material - se så mjukt det faller Pu bliksmak.
- tidlösa värld.
N ä r man besöker för levande.
Och nu skall samma dam, som i en för trång och för lång klädning på alltför höga klackar går på tea- tern, hon skall ha så självständig Sandro Malmqvists teater i Kaos och ser den föreställning, som där ges, känner man sig verkligen stå att utröna, om barnen förstått, och och modellen är högelegant.
Det är smak, att hon skall bestämma vad att fusk där är en dumhet, som se- troligtvis endast hertiginnan av Or.
som där skall spelas.
Hon, som det nare Arbetsböckerna hämnar sig, begriper gör ju koncentra- de snart.
léans, som förut burit den Ni kan inte faller in att ge sin frisör några Vilken herre tionsläsning till en viss grad möjlig vara alldeles trygg den klädnin- närmare föreskrifter.
deras sällsamt begåvade regissör får ge- nom det overkliga, suggestiva.
för- tätade i stämningen tidens och rum- mets begränsning att vika och låter - och jämfört jämfört med - och det är ovärderligt.
inför något helt nytt, både vad de och skriftställare och stackars skrynkliga själ leva upp Om det gen passar just för E r som för ingen den på schemat står geografi, skrivning.
annan.
Ni bör ta den.
sam skriver stycken som » kan slå jämt äro sköna och enkla, blott man läsning och teckning, så kan man ju slippa att vid varje timmes slut ploc- Så ungefär talar en fackman till an ».
Vilken konstnär är han inte i får se dem, befriade från vaneföre- Men på teatern är det jämförelse med den som under före- ställningarnas och de konventionella sin kund.
växeln.
ka undan Barnen alla grejor kan ju och helt lägga lugnt om få annorlunda.
Nuförtiden.
Fackman- vändning att skriva vad tidens ande tyngd.
det inretts en fortsätta med sina arbetsuppgifter, i nen på teatern.
vare sig direktören, viskar honom i örat talar tidsbor- utsökt liten teatersalong i rött, vitt traditionernas vilka alla dessa ämnen ingår och det regissören eller dramaturgen skulle garna till behag.
Som n i behagar!
Ack ja, Shake- ger både ro och ökad i arbe- aldrig väga erbjuda publiken något tet.
Mer än en gång har barnen jub- ovant, oprövat.
I stället spetsar han speare skrev en gång sin » Som ni lande klappat händerna för att de alltid försiktigt sina öron för att ut- behagar,, bland annat.
Månne han sluppit avbryta arbetet, när det som lista vad publiken vill, vad den ön- också skrev sin Hamlet efter publi- skar sig.
Han måste kunna avlyssna kums smak?
Knappast.
tjänar såväl på förhand - det gäller ju att träffa Men nu måste man försvara publi- mest Arbetsskoleprincipen fängslat dem.
glädje barnens individuella utveckling som solidariteten.
Var och en får knoga på efter bästa förmåga, och arbets- böckerna ger resultat även åt den svagaste.
Den begåvade hinner läng- re eller kan göra sin sak grundligare.
Ingenting hindrar, att ett barn kan ta itu med arbete i ett annat ämne, om ett beting är färdigt.
Hjälpsam- själva.
Tidigare på morgnar och het mot kamrater blir naturlig.
Det frukostraster kommer de och övar.
är inte fråga om vem som hinner Dräkter totar de ihop riktigt bra i först alltså behöver inte tävlings- all enkelhet.
Ibland har någon mam- hets göra någon hårdhjärtad och ma hjälpt dem.
Man kan inte tänka egoistiskt.
Tonen bland barnen och sig bättre Iäsövning för krakarna, än andan i klassen blir den bästa.
För att de dag efter dag få repetera sin att nu inte tala am hur roligt det ar roll.
Utmärkt är det för de blyga, att undervisa, när man på ett så att de får våga sig fram.
Glädjen är stor, när spelet äntligen efter alla mycket förtroligare och naturligare sätt får umgås med barnen.
förberedelser går av stapeln.
Då jag i höstas av sjukdom blev Något annat som grupperna styr för en längre tid förhindrad att med, fast de hittills måst ha min tjänstgöra i skolan, kallade jag upp hjälp, är » utställningar » Vi hade mina gruppledare (de är nu i 5:te t. ex. en jämförelse mellan Skånes klass) och bad dem ta hand om sina och Smålands industrier.
De skån- kamrater, så gott de kunde.
De tit- ska industrialstren ritades på tavlan.
tade på mig så trohjärtat.
N o g skul- De småländska, eller avbildningar av jultiden det brev från dem.
samlades i den med blått och le gult papperach flaggor prydda sand- dem.
Där stod bl.
a.: » Vad Frö- lådan.
Barnen hade verkligen varit ken sade, när vi var uppe hos Frö- duktiga att samla.
Affärerna låna- ken det glömmer vi aldrig.
Vi håller ihop och hjälper varandra på de ut en del.
Alldeles särskild för- tjusning väckte en liten modellplog bästa sätt.
Och tänk, det syns, vad fi smyckad ck lyssna i de till norska hur en norska färgerna, berät- och tade för oss om 17-maj-firandet i hennes hemland.
Jag vill lova, att » Ja, vi elsker » sjöngs med känsla och övertygelse.
Sagospel älskar barnen att upp- föra.
Och vilket arbete lägger de inte ned på dem!
De får sköta dem - jag Vid kom troget - frän Norrahammar.
Så har v i haft det gör åt.
V i är glada som solsken utställning av dalaslöjd, växternas allihop .. användning o. s. v. Att » Fröken » blev g l a d också, Den nya metoden med arbetsböc- ker har varit en välsignelse.
Hela behöver väl knappast sägas.
arbetssättet har genom dem under- Agnes Gustafson.
och stinkbomber, sådana kampmedel äro nationalsocialisterna förbehållna - men med energiska visslingar v i d (Forts. fr. sid. t.)
de värsta ställena.
Polisen ingriper för filmkoncernen Ufa, jublade.
Det inte tamt, utan hårdhänt.
Protester påstås, och troligen med rätta, att från pacifistiskt håll leda inte t i l l Hugenberg inte gett sitt stöd at het- något förbud.
E t t förbud skulle ju Sen mot Remarque-filmen enbart av såra herrar Hugenberg och Hitler, politiska skäl, utan att han också va- och det vågar man inte riskera ...
rit rädd för konkurrensen ...
För närvarande går i Berlin en Ufa-film, betitlad » Das Flatenkon- mot hårt, då den härigenom skulle zert von Sanssouci », som öppet gör sätta sin ställning på spel.
Så länge propaganda för kriget.
Fredrik den den står kvar.
anser den sig kunna Store eller Fridericus, som han vara ett effektivt skydd mot fascis- mera populärt benämnes- var kan- men.
Men om den fortsätter som ske inte någon särskilt sympatisk hitintills och ger vika tum för tum, herre, men det är ändå troligt, att blir dess kurs ju till sist helt fascis- han skulle vända sig i sin grav.
ifall t i s k.
.
De socialdemokratiska med- han visste.
att nationalsocialisterna lemmarna av regeringen gå natur- gjort honom till sitt skyddshelgon.
ligtvis enbart av rädsla med på den- De uppkalla tidningar efter honom na taktik men hur förhåller det och skriva tallösa Fridericus-roma- sig med de övriga medlemmarna?
ner.
Med två Fridericus-filmer har Det är inte så omöjligt, att de ganska tyska folket redan förut blivit lyck- gärna ge v i k a.
.
.
Och kanske de liggjort, men den sist inspelade och inte alls skulle ha något emot att re- tredje tar priset i chauvinistisk vid- gera ihop med nationalsocialister i righet.
Denna film är i högsta grad stället för med socialdemokrater.
ägnad att skada Tysklands anseende Det socialdemokratiska partiet har i utlandet, men den blir inte förbju- splittrats i två läger de radikala den.
En del av publiken protesterar fordra, att partiet ger upp sin pas- varje kväll inte med vita råttor siva hållning och träder I opposition Remarque och Fridericus dess smak.
Publikens smak.
Därom vore ju inget ont att säga.
Varför skulle man inte kunna räkna med publikens smak!
Varför inte?
Det är bara det, att man inte kom- mer förbi ett katastrofalt faktum att den räkningen inte stämmer.
Teatrarna är tomma.
Vad där spe- las gör ingen mänska någon glädje.
varken dem som kan betala för en - -.
- - ken.
Verkligen energiskt försvara den.
Den har nämligen inte alls så dålig smak som man jämt vill påbör- da den.
Den har över huvud ingen smak, varken god eller dålig.
Den ställer kaktusar eller förgätmigej i fönstret, alldeles hur som helst.
Den är godmodig.
den är uppmärksam, välvillig, lättrörd och framför allt den är nyfiken.
Kort och gott, den och guld och med gustavianska lin- jer.
Där har Sandro Malmqvist och hans entusiastiska trupp fått hus- varaktig stad och god framgång.
T y de behövas.
På ingen av Stockholms teatrar ges väI just nu något så na märkligt trupp och presterar.
så sevärt som Den vad utsökta den- plastiken, det skenbart formlösas ge- niala form, den fördomsfria enkel- ' ' ' ' heten, samspelet, detta förde tankarna till det man sett av rysk teater och C o p e a u s föreställningar man gladdes åt tanken att stor och enkel konst nu äntligen fatt en scen - och fått plats eller dem som inte kan det.
Det är inte alls så enfaldig, och när det är inte bara slut med teaterglädjen, gäller, Struntar den blankt i den så det är också slut med teaterlängtan.
kallade publiksmaken.
Baissen beror alltså inte bara på kö- I andliga ting låter man utan tve- paren, som man så gärna gör gäl- kan avgörandet fällas av en andligt lande, utan väl också på varan.
mindervärdig.
Vilket inte är rättvist Det är farligt att räkna med irra- mot publiken.
Vilket den alls inte tionella tal.
publiksmaken är ett all- önskat sig.
Vilket egentligen är en deles irrationellt begrepp.
Kanske oförskämdhet mot den.
Och följden är den rent av ett fantom, ett spöke.
blir att som motvikt mot all smörja Vete fan själv, om den verkligen uppstår en tjockflytande.
allvarlig litteratur.
utan rolighet, utan sensa- finns.
tion, utan väsen, bara skoluppsat- I modesaker finns det ju nämligen ser.
Den motsvarar inte heller pu- en tolk hos oss.
en fortlöpande på denna teater önska fablieaux ’ ernas uppsluppna värld och t i l l mysteriernas och mirakelspelens mättade patos.
Ett drama.
tolkat i Sandro Malmqvists regi kommer nog alltid i det som drama ske.
Något som man bl.
a. skulle vilja se upp- fört på denna scen är Strindbergs .II- na ges så Här Svanevit.
utan skulle teaterschablon det nog kun- och moderiktningarna med nästan dikta- med den gripande enkelhet och var, som blott barn och de, som skåda såsom horn, äro mäktiga.
Vad » Östan om solen.
handlar Om, skall här ej refereras.
Gå dit och se och lev med!
Men lägg ej huvudvikten vid att förstå innehållet blikens smak.
Och ingen kan ur- och de många motivens samman- skilja om den är bra eller dålig.
hang!
Man skulle kanske önskat torisk makt är frambefallda av tids- andan, så betyder det inte på något att en tidsmedborgare har något att säga därom.
Moderiktningarna ha härskarlater mot publikum, vare sig de är förnuftiga eller vanvettiga, En modesalong, som lät sina kun- der teckna utkastet till sina varor, finge snart stänga.
Så hastigt skulle varorna försämras.
Den spekula- tion blir falsk, som räknar i publik- smak.
Den finns nämligen inte.
låt inte bedraga er.
Ty om också vis vare sig de låter håret växa eller klipper det, vare sig de färgar nag- lama blå, röda, gröna eller låter dem behålla naturfärgen.
Moderiktnin- gama tar inte ens hänsyn t i l l någon primitiv kroppslig bekvämhet.
Ett - tack vare sin passivitet har det förlorat många av sina anhängare åt kommunisterna.
Det är möjligt att om socialde- mokraterna ställde sig i opposition de skulle bli tvungna att avträda si- na platser i regeringen at national- en trots något det stundom mindre extrem något pjäs.
bisarra Men in- nehållet, verkade det hela så sanno- l i k t så självfallet som blott det gör som är verkligt äkta.
Säkert skulle föreställningen ha vunnit på om styc- monolog ket något kunde förkortats.
beskurits Don både Juans för Maria Lazar.
publikens och hans egen skull.
Första aktens improviserade ope- raföreställning med de traditionella personerna älskaren, oskulden, den stränge fadern.
amman - mitt bland vindens råttor och lårar, är så smittande rolig, så full av ens barndoms lek och upptag.
att man » Östan om solen » på » Den glada motståndslöst drogs med.
Ligger höjdpunkten här eller i slutscenen, då åsnans » scen.
allt det hemlighetsfulla tolkas.
då uppklarnandet inför döden kommer?
Då den jäktade nutidsmänniskan Hur som helst, så stannar man i be- vill söka glömska från sin ensamhet undran för de stora möjligheter, den a~~ ångest, tar hon sin tillflykt t i l l sällsamma begåvning att tolk; vitt - Romantisk teater.
de jazzen, negermusiken, skilda ting, som Sandro Malmqv socialister.
Men det kanske vore det kollektiva allra bästa, ifall dessa på poster där revyerna, danspalatsens ger.
är blott en chimär.
skina-att den inte kan sätta hårt så - mod ger aldrig någon garanti om gon i dessa dagar verkligen tar en - därtill är det allt- med gans, sig skönhetens, och för en den tillbaka äkta konstens in i sa- ett lyckligt slut ijusreklam Och än en gång önskar man: måt- Och i och te denna teater kunna få fortsätta illusion, git in Det på på den väg den sla- de förmå.
Kanske skulle massorna på!
som stå bakom dem, då få en annan har man dömt den till att vara blott konsten och ej konstfärdigheten vi uppfattning om det tredje rikets här- lighet.
En avsevärd procentsats av och bart en illusion, och den har in- längta efter, det ar sanning och ej sensation vi behöva.
deras anhängare följa dem i tron gen bot att ge längre.
Bör man inte då tacka för att nå- Elsa Busch.
att de äro ett antikapitalistiskt parti.
För närvarande sysselsätter sig emellertid herr Hitler med att resa landet runt och hälsa p å diverse in- dustrimagnater, försäkra dem sin vänskap och ta emot pengar av dem.
ifall Hitlers trogna ta hand om rege- Humlegårdsgatan 6 - Tel. 786 15 ringen kommer det att visa sig vad de antikapitalistiska fraserna ' äro Rekommenderas värda.
i varje fall måste socialde- mokraterna ge upp sin oförlåtliga passivitet.
Så länge nian väjer för REPARATIONER UTFÖRAS fascismen, kommer den att växa sig allt starkare.
Berlin januari 1931.
Helge Heerberger.
D e nio saligheterna Det Var allmän glädje denna so- liga sommarmorgon bland dem som förberedde sig till skolexamen.
Lä- rarinnan i Åskefälla skola pratade muntert med sin svarta hund Ka un- der det hon gjorde i ordning ett kaf- febord inne i sin lägenhet.
Det var sed att bjuda skolrådets ordföran- de och föräldrarna när examen var slut.
Hon var färdig i så god tid att hon hann kasta en blick i det schema hon gjort upp för förhöret.
Men hon behövde inte mer än en blick, ty hon var väl förberedd och barnen också.
När hon satt på sin nya bomulls- klänning och kom ut i skolsalen, vo- ro barnen redan i gäng med att klä.
De klädde katedern som en brud- gum och svarta tavlan som en brud med björklöv och gullvivor.
I varje bläckhornshål satte de en kvist blom- mande hägg.
Aven de hade nya kläder och voro högtidliga och glada.
Men prostinnan Springer, som nu åkte vid sin sons sida i den lilla promenadvagnen på väg till Aske- fälla, hon var gladast av alla.
Aven hon var klädd i gullvivor, fast de voro av sammet och hade sin trygga plats bland spetsarna i hennes svarta hatt.
Under hatten var hennes run- d a rynkfria ansikte skinande glan och milt.
Jag tänker det här är sista gängen jag far åstad på skolexa- att en mor kan aldrig t a barnens godhet mot henne för given.
Hon vänjer sig inte, hon är alltid lika rörd och glad.
Hon klappade Marcus hand, där den låg på fotsacken, men han drog undan den, ty nu voro de framme på skolplanen.
pojkarna sopade sina mössor i marken, och flickorna nego till jorden.
Lärarinnan tog emot dem och bar in prost ' ans ytterplagg i sin lägen- het.
var sig alldeles lik som hon brukade vara, stillsam, fattad och med en underligt avlägsen blick i sina blå ögon under de tunga ögonlocken.
Den enda skillnaden prostinnan kunde upptäcka var att arets bomullsklänning denna gång var svart-och-gulgnistrig, svart öv och gul varp.
Hon neg för prostin- nan som vanligt, fastän hon ökat på sin lärdom sen sist och nu fält en mindre folkskola.
När prostinnan såg den där nig- ningen mindes hon henne som liten lejeflicka Som lukade ärterna i grön- sakslanden mot löfte om ett bomulls- tyg.
Hon överfor samtidigt snabbt lärarinnans öden i livet och sin egen del i dem.
Slutet, tänkte hon, får jag aldrig veta .. Eller också får j a g det.
Många kära levande gestalter, vil- kas bekantskap hon gjort vid dopet eller nattvardsläsningen skulle hon men, sade hon strålande.
snart lämna.
, - Hon.
hon Viktorias pojk i Västergårn tre- va sig fram i.
men jag säger Eder.
,.
Hon märkte nu att det alls icke var fråga om tio Guds bud.
Man lade åsido det som var sagt till de gamle, viktigare var vad Kristus ha- de sagt.
Förhöret hade börjat mitt in i Jesu förkunnelse, vid Bergspre- dikan.
Det var detta som hade re- tat Marcus.
Nämndemannens dotterson läste upp De Nio Saligheterna som ett rinnande vatten.
och hans bänkkam- rat tog vid.
Barnen kunde faktiskt hela Bergspredikan utantill, inte ens lärarinnan visste riktigt hur det gått till, ty det var dem icke anbefallt, de hade lärt den i sin iver att visa sig framstående.
Prostinnan spände riktigt ögonen i lärarinnan.
Det fanns intet hos henne som tydde på att hon var medveten om att med detta förhör ha infört nya och farliga seder i Gam- malrödja.
Snarast såg hon nöjd ut över att förhöret gick så bra.
Ingen hade svarat fel, inte ens Viktorias pojke, som ej var nägot lärdomsljus.
Katekesen kommer väl då på slu- tet, tänkte prostinnan.
Men inga- lunda.
Sedan instiftelseorden till Nattvarden blivit lästa, lämnade för- höret dem utan ett enda: Vad är det?
Om man inte visste förut.
att Luther skrivit en katekes och att Gammal- texten.
.
.
av E l i n W ä g n e r.
Prostinnans tankar vandrade till mannen därhemma som satt i sin gungstol med postillan i knät, ja, stundom läste han katekesen som ett barn rom läser på läxan före storför- höret.
Hon visste hur glad och trygg han var över att ha fått lämna över ämbetet åt Magnus, som förunder- ligt nog med sina unga är var lika stadgad i tron som han själv.
Mo- dern hide kanske någon gäng, då han suttit och lyssnat till herrarnas samtal hyst en svag undran om inte Marcus gjorde det litet för lätt för sig med detta oerhörda förakt för alla anlopp mot den gamla lutherska tron.
Men samtidigt hade hon varit oändligt glad att fars sista dar ble- vo ljusa och bekymmerfria, och att han finge dö i den visshet som mest av allt underlättar skilsmässan från livet för en man: att hann ätt fort- satte hans verk i världen.
Men vad upplevde hon väl nu?
Under tiden spändes pastorns tå- lamod, till dess det var så nära brist- ningsgränsen det kunde komma utan att brista.
Det tog honom nästan lika hårt att lärarinnan förhörde på Gustaf II Adolf utan att fråga efter slaget vid Breitenfelt, som att hon förhörde kristendom utan att fråga på tio Guds bud.
Efteråt sade han, överdrivet men rätt belysande: hon lär barnen bara Bergspredikan, och så årtalen för Göta Hovrätt och kom- ~ ~~ - Ingen alls, sade Maria.
För- höret som jag hade i dag, det arbe- tade jag själv ut på seminariet till en provlektion.
Lektorn tyckte det var bra.
Jaså, då förstår jag, sade pas- torn ironiskt.
Det är seminariein- att fröken hoppar över ka- tekesen.
rödja skolor haft en nitisk katekes- munallagarna.
- Det är nog lag och förordning, Längs skolsalens vaggar sutto vän till ordförande i trettio år, så in- När han märkte att examen nal- sade ordföranden mycket stillsamt, Marcus Springer satt och tänkte u t d e t tacksägelsetal han skulle hat- några föräldrar som kommit för att te fick man reda på det nu.
I d e s sitt slut, arbetade hans hjär- så stil samt att Marcus gott kunde la till lärarinnan för nit och skick- höra på Sina barn.
Där var Viktoria Utan att rast eller klockringning na febrilt för att finna några på en glida över det som om det aldrig lighet i tjänsten under året.
Men i Sunnanåkra Västregård, denna markerade utträdet ur den Nytesta- gäng taktfulla och allvarsbetonade ett halvt öra hade han alltid för sin olycka som gift sig och skiljt sig mentliga tiden, fortsatte förhöret ord, varmed han kunde ersätta det varit sagt.
- Ja trodde minsann att det var gamla moder, vad som än upptog så galet, hon fick bara en hälsning oförmärkt in på kyrkohistorien.
Det fina lyckönsknings- och tacktalet någon kollega till fröken som velat honom.
och han svarade: i går sa i förbigående.
Där var nämndeman- blev på nägot sätt som om kristen- som han nu icke kunde hålla.
Men mor att det var sista gågen mor sat- nen i Läppamåla Rävagård: » tänk domen vore historia och historien han fann dem icke i hastigheten, han M a r i a rodnade i g e n.
I r o n i e n var te ärter, i morse var det hatten som att nämndeman redan har barnbarn kristendom.
N u äntligen, som en var ännu icke övad i konsten att im- så tydlig, att även hon begrep den.
var mors sista hatt.
och nu är det i den lärda åldern, ja tiden går ».
resolution på ett kyrkomöte, kom provisera.
Jag VOR tacksam om pastorn likadant med resan till skolexamen.
Där var hans dotter, som bar siden- trosbekännelsen.
Marcus gjorde en Därför blev det heller intet avslut- ville rätta mina misstag, sade hon Det ar inte roligt för oss barn att blus i egenskap av hustru åt kom- rörelse som om han velat säga nä- ningstal.
Det blev en minuts spän- blygt.
Jag är rädd att jag måtte ha jämt höra den visan.
munalstämmans ordförande: » God- got eller hejda förhöret, men åtrade nande och pinsam tystnad, varunder låtit några oriktiga svar passera.
- Är det inte roligt?
sade prostin- dag Signe.
ja, jag säger Signe som sig.
Vad skulle han säga?
Att det alla hjärtan började klappa.
Sen Marcus svarade inte på denna nan förvånad.
Allting blir så hög- förr,, fast Signe är gift med själva historiska sammanhanget icke an- läste Marcus välsignelsen med osta- fråga, ty hon hade icke begått några tidligt och festligt, när det är sista ordförarn.
Goddag, ordförarn, nu ginge barnen i Sunnanåkra och Läp- dig röst och tog upp avslutnings- misstag.
gängen det sker.
Så högtidlig och ska jag se om jag kan peka ut er pamåla, förr än de började studera psalmen.
- Jag klandrar inte alls fröken, festlig som jag blir, då jag far sista pojke.
Det var inte svårt så som teologi?
Han var ung och osäker, Prostinnan kunde inte låta vara sade han.
Jag klandrar dem som tog gängen till kyrkan, har jag aldrig va- han brås på släkten. » och han teg.
att skämmas litet över sin son, som bort katekesen och lämnade fältet Marcus klev upp till den heders- Medan han tvekade, hade förhöret så litet kunde behärska en oväntad fritt.
Aldrig har jag förstått så bra r i t i livet.
Käre Marcus, du gör min afton så ljuvlig, jag kan aldrig vara plats på katedern som hans fader övergått till Sveriges kristnande, och situation.
Hon gick fram och tog som under detta förhör tack.
inte dig nog tacksam fur att du skjuter brukat inta vid examina.
barnen visade sig veta en hel del om Maria i hand.
så mycket kaffe hur nödvändigt Han om nan brås väl på släk- apostlarna Ansgarius och Sigfrid.
upp att fara till hedningarna än en Ja, tack för i dag, sade hon.
det är att ha en stomme i kristen- liten tid, medan far och mor behöver ten, viskade nämndeman.
Slutligen i samband med katolska Det gick som ett rinnande vatten, domsundervisningen.
Han märkte Ja, han var far själv upp i dagen, kyrkans förfall, nämnder även Lu- fast jag får då säga, att jag för min att under hans ord hade alla de när- dig.
- Fattas bara att jag skulle rest inte bara i drag och sätt att tala ther.
Men då var lektionen slut.
del inte förstår mig på den nymo- varande, utom viktoria, glömt bort ifrån er nu, sade Marcus nästan och föra sig utan i en obeskrivlig, Alla tego i känslan av att något derna kristendomen.
ovänligt.
Mor behöver.
inte stän- oförliknelig prästerlig värdighet.
Nu låg i luften.
Det var klart för alla Maria rodnade.
Hon hade äntli- digt tacka mig eller påminna om alt ' skulle Lukas se honom, tänkte mo- utom för lärarinnan som var fullkom- gen förstått a l t något var på lok.
Bergspredikan, mumlade hon det är en liten tid.
Jag har kom- dem, han som motsätter sig förvär- ligt koncentrerad på sitt och som i sin oskuld icke ens gjorde något för- förläget, är väl inte så ny.
mit ur den åldern, då barn tar alla vade egenskapers ärftlighet.
gåvor från föräldrarna för givna Medan psalmversen sjöngs, satte sök att tyda det sfinxlika uttrycket, Marcus kom nu också fram.
- Jag skulle gärna Vilja tala vid utan tacksamhet.
Jag gläder mig I t sig prostinnan tillrätta för att i go- i pastorns ansikte.
Då bon frågade dan ro studera barnen.
Katekesför- om han finge fortsätta med ett kort lärarinnan lite, sade han.
att kunna återgälda något litet.
.
.
Men jag ska säga dig Marcus höret behövde hon inte ägna så myc- historieförhör före rasten, nickade Maria föreslog att det kunde ske ken uppmärksamhet.
Själv kunde han högtidligt.
och så vände han si?
inne i hennes lägenhet.
För jag får väl bju på kaffe i hon ju tia Guds bud, och hon var till barnen igen.
viss om, att barnen även kunde sin Prostinnan kunde icke hälla sig alla fall?
Hon såg sig omkring läxa.
I prosten Springers skolor ha- så orörligt ogillande och värdig som bland de församlade färäldraanhö- de kristendomen ett olagligt stort Marcus, därtill var hon alldeles för riga.
antal timmar på schemat.
Så stort att häpen och bestört.
Hon tittade på Viktoria hade varit fullt beredd på hotet om statsbidragets borttagande nämndeman, men han satt med ned- att säga nej till kaffet, om alla de svävat som ett damoklessvärd över böjt huvud och snurrade sin käpp andra på detta vis hade uttryckt sir Gammalrödja fattiga kommun, in- mellan fingrarna.
Hon tittade på vrede över det uteblivna katekesför- nan skolöverstyrelsen tog sitt parti ordförarn, men han besvarade icke höret.
Men då prostinnan och pastorn och lät de gensträviga smålännin- hennes blickar, han var helt och hal- genast gingo in, följde hon lättad garna tillsvidare vara, på samma sätt let upptagen av den påbegynta hi- med, sist i raden såsom frånskild som mänga centrala myndigheter storielektionen.
Då viskade hon för- t. o. m. efter Anna på Torpet.
Me.
fått göra i gångna århundraden.
.
siktigt bakom banden i Signes öra: dan lärarinnan var ute i sitt kök När hon om en liten stund flytta- vad i Guds namn har kommit åt ledde prostinnan konversationen on det svart- och gulgnistriga bomulls- de över sina blickar frän barnen till Maria?
- Hon har ju varit på semina- tyget.
Men så fort Maria kom in Marcus, märkte hon att han var störd och förargad.
Vad nu då?
Redde rium, viskade ordförarns fru tillbaka.
med kaffet, sade pastorn: - Ja, kunde jag inte tro, att det Vilken lärobok har fröken gått sig inte barnen?
Han började lyssna.
efter vid kristendomsundervisningen?
Det är sagt till de gamle.
hörde skulle gå galet.
- - - - - - - - -
Skansen.
Ett inslag i remissdebatten.
lyssnade de.
Kanske fröken hellre vill dis- kutera den här saken mellan fyra ögon, sade han.
O, nej, svarade hon, det här angår ju föräldrarna väl så mycket Herr Ture Nerman häll i lördags sitt jungfrutal i första kammaren med en programförklaring på hexameter.
Vi an- föra här några utdrag - dock mindre vad det är för moderna inflytanden för den uppseenväckande formens än för som tärt sig ända hit in till Läppa- det tänkvärda innehållets skull.
mäla.
D e t är just betecknande att vilja ta bort allting utom bergspre- Då man, h r talman, står här som re- dikan och förklara att Kristus själv presentant för ett litet inte var medveten om att vara Guds Fattigt parti i ett hörn av det parlamen- son, sänd för att dö för syndare.
Det torns mening, sade nämndeman.
Min mening - efter som man frågar efter den är att det om den enskilde läraren väljer ut på eget bevåg vad som passar honom eller henne i bibeln och komponerar en lära efter egen smak, så får vi lika många schatteringar av kris sten- domen som vi har skolmästare i Sverige, det vill säga alldeles för så men derat teologi, den vet hur fort så- dana där nya teorier spelar ut sin roll.
Det kommer strax en ny teori som upphäver och förtär den andra.
Men den som håller sig till Guds ord, den kan ta allt det där med ro.
Nämndemannen, Viktoria och An- na på Torpet tyckte att pastorn sagt del sista som kunde sägas om saken.
De suckade och började doppa igen.
ljust öre.
sitt kaffe och sitt dopp, så spänt - - som skolrådets ordförande och pas- är bevandrad, den den som stu- - - många.
folk?
Vore det inte synd om vårt svenska Ja.
jag ansåg, började Maria, men hejdade sig med detsamma, ty det var ju det hon inte fick.
Sen fann hon ändå inte något annat ord och fortsatte: att bergspredikan ä; det centrala i kristendomen.
Maria lilla, sade prostinnan, som har varit så redig i alla år.
Jag minns nog vad far brukade säga, nar vi for hem från avslutningarna.
Ja, se Maria.
sade han, hon viker inte frän den rätta läran, han.
Ett ögonblick, mor, sade Mar- cus, mor har nog alldeles felaktig uppfattning om den prästerliga auk- toriteten bland skolfolket.
Men jag vill be fröken använda sitt eget för- itänd.
Antag alt en med vår luther- ska tro obekant person kommit i n och åhört den nyss avslutade lektionen, Han skulle fått den föreställningen att vi här i landet hyl a en obestämd ödmjukhets- och kärleksreligion, som predikades av en religionsstiftare för ett par tusen år sen.
Det var en stor och ädel man, ty när han för- följdes, tillät han inte sina lärjungar att försvara sig utan gick i döden för sin tro.
Han gav ett oförglöm- ligt exempel på kärlek till sina fien- der, vilket v i böra följa.
Gatt och väl, det är en vacker morallära, men &amp; det kristendom?
Den främman- de åhöraren skulle inte fått höra ett dugg om att Gud sände sin ende son för att frälsa världen frän dess synd.
hur han led döden för våra synder, ej heller något om hans uppstindel- se genom vilken segern över synd och död beseglades.
Den kristendom som fröken förmedlar till barnen, har mist sina höjder och sina djup, kor- sets hemlighet och frälsningens un- der.
Den har blivit platt, ja, rent av tarvlig.
Jag förstår mycket väl, - - - gör pengarna dryga 1931 köp kooperativt - ' ' " ' - Lönar det k n a p p t helst för den som i en samling experter På en finansplans rörledningsteknik (som - hr Sandler har tolkat) - - - - Älvrosgårdens plan susar som en skog.
Att i detalj hugga i n på regeringens de- T i l l och med ha belönts med en dynamit- och det känns som vore var och en av de besökande en kär och hedrad gäst, bet och kredit, patrons fredspris?
till vars söndagstrevnad man är villig Detta så mycket mindre som valmännens Ja, allt är frisinne, fromhet och frid att bidra med sitt yttersta.
a d ändå är folken i Bollnässtugan står julbordet kvar med flertal kanhända Knappt b r y sig om - eller ens fäst sig Visst inte rikligt lugnade än och anty- väldiga brödkakor och staplar av smör.
Och nutidens människor med sitt över- - Härmed, hr talman, har jag i korthet Hur Men visst inflytande av sin äldsta son lä- lä- Mot vilken Sveriges misär måste karen, var inte lika nöjd.
Marcus är för säker, tänkte hon.
Han bor- de ta varning, när till och med en sån som Maria går med de nye.
Det var med Maria som med många andra reformatorer, större än hon, de hade handlat självfallet och enkelt utan någon aning om risken av sin företag, förrän kritiken satte in.
Men då kom det ögonblick då de medvetet beslöto sig.
För min del, sade hon och talte ulan tvekan och darrning, vet jag inget större under och hemlighet än att det funnits en människa i denna onda värld som stod upp och sade: älska edra fiender, gören väl mot dem som hata eder.
Prostinnan fick tårarna i ögonen och torkade dem öppet med en näs- duk.
Han förstod nog varför de orden voro ett under för Maria.
De må väl vara det för var och en som svikits och förkastats av den de trod- de bäst, och som upptäckte sin fien- de och baneman i den de älskat.
Ett mycket typiskt svar, sade Marcus, som icke kände lärarinnans historia.
» Jag tycker häst om bergs- predikan., » Jag vet inget större under., Om en katolik vare närva- rande, skulle han få belägg på sin sats att utanför katolska kyrkan är allting högfärdig individualism.
splittring och förfall.
Men, som sagt, felet ar inte frökens utan 1918 års undervisningsplan.
Och vem som drev den igenom minns vi nog.
- V i har ju den utvägen att präs- terna kan undervisa i rätta läran vid konfirmationen, sade nämndeman- nen medlande.
Ella vad sär du?
vän- de han sig till mågen.
- Ja, efter vad pastorn sagt, sva- rade ordförarn och satte ifrån sig koppen med stor lättnad att han inte krossat det tunna postelinet mellan sina väldiga nävar, så är det ju inte passligt för den som inte är lärd att ha nån mening.
Så leg han, men teg p å ett sådant sätt att han tvingade pastorn att be En söndag, när arbetet förbjuder en B l i r något monumentalt efter alla långtur på skidor, tar man sig en tim- fosterlandsfraser.
mes paus och går upp på Skansen för - att känna på den friska lulfen.
Det är Detta om arbetslöshetens problem.
Det lustigt att barken upp till grinden och vaktens spärr kan vara en så effektiv andra var freden.
Ingen är okunnig om hur människomas- gräns mot staden, att man däruppe ge- nast tror sig vara miltals borta.
sorna längtar En dag som i dag ligga alla platser- T i l l en betryggande fred, och vi vet hur na tysta och vita och stora snöflockar vänsterns partier gunga på buskarnas grenar, där de blod- Ha firat orgier i att bedyra att freden är röda bären ämna sitta kvar ännu många veckor.
Värlekorna knattra på taken säkrad, Liksom i år samma blå optimism finns i konungens trontal.
Allt är obeskrivligt välkomnande.
I var- Har inte staterna byggt ett förbund I enda stuga flamma brasor i spisarna.
Genève, vars magnater Vakterna pyssla husfaderligt med elden ses - och därmed den enda a l l a s t o r m a k t e r s rustningar växt, flöd på över bröd den av alla falla stil i med för- undran gamla slag.
tidens långt över år fjorton, så stora brödkakor och så många sorter!
Staternas umgänge går som förut med Skansen ser som en av sina uppgifter an vara en lättillgänglig vilo- och för- hemliga avtal, Lösning som finns på ett världsnödspro- Diplomaterna reser som förr och tvinnar lustelseplats för dem, som under hela sommaren äro bundna i staden.
Den blem: en ordning av världen, den taggtråd fyller i hög grad denna uppgift också Så inte längre stat emot stat konkurre- Där när vår nya förkrigstid har på under vintern.
Den är alltid ett roligt mål för en utflykt till nya land, för dem nytt blivit krigstid rar på kniven - - - för sitt land » som inte ha tid att i verkligheten resa så långt.
för en lögn som år fjorton.
motståndarställning, C.
Klasser i kamp och kriser och krig är Fredsdamens nere i har en olustig likhet framtidsutsikten N u och i evighet - trots all världens bön- Med en viss sagokostym den är kej- Snärjer sitt¨ trogna folk i all världens Eller som nu stad och land stå i ständig Våra pojkar ska » dö Genève mantel - dagsplakater.
Se vi på Sverige därnäst elände sarens nyaste kläder - tändsatsaffärer.
För att nu inte nämna Bofors, idyllen i Värmland, Nå, mina herrar, jag tror inte på några Som säljer krigsattiralj till alla världens Ha vi ju här ännu relalivt lugnt, men det arméer, underverk minst i Nya förbundets dar och Sverige, den Kristna och hedningar om varann, så hasar sig utför: mycket den orkar Fyrtiofemtusenfemhundra par av armar fredskänslans stamort, (Där råder aldrig.
gunås, någon låg- var utan möjlighet --- konjunktur i den branschen).
Att förtjäna sill bröd den sista oktober.
Hor några namn av en rätt imponeran- - - - Det rör nu inte intimt själva riksbudge- de fredsvänlig klangfärg, Detta officiellt.
ten, hör alltså Vad den är den där arbetslösheten ha vi Namn rom, rättare sagt, betygar hur Inte till pjäsen direkt men väl hör Sverige marscherar som nu sitter här det till tragedin Väl själva rätt litet begrepp om.
Friskt i i m p e r i a l i s t i s k takt fram Att i en situation av det slag rom jag till stormakten Norden: Jag mig ingen som helst illusion att Enskilda banken, med Daweslån, Grän- i en mängd par- av planetens - vår sektion - - - - - - - Massorna-splittrade riks För riksdagens gärning gesbergs Afrikagruvor, våra arbetslösa i år får resning och Tändstickstrusten, som med sina fingrar storhet runt omkring jorden - lärinnan och de nye ...
Nämnde- man kliade sig i huvudet, osäker hur han skulle vända sig, hans dotter Signe växlade åskådning medan hon borstade smulorna ur knät, lärarin- - tier och statsbås Ställda emot varann och lärda att miss- tro varandra Jordens emot industrins och handens mot huvudets krafter - - fromma var egentligen en förfärlig predikan, det visste var och en som kände livet stå d e där som får och se och människohjärtat.
Hov.
taburetter och parlament som gu- domliga makter.
Innan pastorn hunnit ge ordförarn svar tillbaks, kom en av nämndemans Kanske hur man ändå börjat känna dar- Alla nan lyfte på huvudet och lystrade.
pojkar från Rävagården med telefon- Längtan till samling till Men framför prostinnan öppnade sig bud.
Det var till pastorn och prostin- den officiella - marken, och ett tidevarv sjönk i gra- nan att de skulle skynda sig hem.
Varje nation för sig efter ven.
T y den som talat så var inte Prosten hade fått slaget, trodde jung- sist.
Men inte kartans krigs- Arbetes samling runtom till till kamp för en en lärarinna, färsk frän seminarium, frun som ringt.
ordning som ger oss - utan en av fars egna katekesprepa- Innan prostinnan visste ordet av, Vad vi nu inte har - vår rätt till livet rerade läsebarn som inte ens varit och freden - vid folkhögskola.
Hennes tankar satt hon åter i sin vagn, och arren- flögo genast till mannen därhemma.
datorn drev på hästarna så bra han Inte mens profitens varganarki, men socialis- Medan han höll sina renläriga pre- orkade.
Ja, nu hade det kommit som Ordnade världshushåll och en mänsklig- hets ordnade budget!
dikningar, inspekterade skolor och hon väntat på så länge.
Hon hade - talte på husförhör måste något ha ibland i ensamma stunder, men hänt som han icke anade.
Var del när det nu kom var det inte alls så månne så, att trots all avskiljdhet och svårt Två ting måste hon tacka omvårdnad hade den yngre genera- för som en stor Guds nåd.
Det ena tionen i tysthet avsatt den gamla var att far inte behövde få veta nå- Var det så, då stun- got om skolexamen i Åskefälla.
Det REDAKTION: bävat T I D EVA RVET auktoriteten.
dade nya och förändrade tider för andra var att sjukdomen tagit ho- Gammalrödja.
Hon såg på ordfö- nom först och lämnat henne själv att Nu hoppades hon rarn som gladde sig åt Bergspredi- vårda honom.
kan som man ser på ett barn: med bara, att hennes tur skulle dröja, in- honom tala ut.
Ja, om jag får säga som jag ömkan och kärlek.
Stackarn, han till dess far icke behövde mera vård.
Vid hemkomsten möttes de av tro- tycker, så san jag och va så gla un- fick väl fresta på när han ställdes der förhöret.
för det som lärinnan inför ett prov!
Då fick han antin- tjänarinnan Mina.
färde barnen va ackurat det rom en gen lägga bort Bergspredikan som Jag satt och läste bergspredi- själv tycke en kan tro på och glä se ett fagert tal utan tillämpning vid kan för prosten, då han sjönk ihop åt.
Det vet jag fler än jag som me- arvskiftena eller bråkiga stämmor, i stolen, sade hon.
nar, fast de inte är här och kan så eller också knäfalla vid korset, som det.
han nu försmådde, och knäfalla med Hans ord gjorde ett djupt intryck en brinnande bön till Guds son vår på alla.
Jaså, ordförarn häller med frälsare om hjälp.
Bergspredikan - - Telefon N.
48 42.
10-12.
Mottagningstid EXPEDITION: Telefon 182 43.
Kontorstid kI.
10-12 Postgiro 1544. e. m. f. m.
1-4 PRENUMERATIONSPRIS: Far helår kr.
6:-, halvår kr.
3:-, kvartal kr.
1:50.
Lösnummer 15 öre.
ANNONSPRIS: I text 25 öre per millimeter.
Zetterlund &amp; Thelanders Boktryckeri-A.-B.
