# ID: svediakorp-per3548
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1931
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,939
# sentences: 771
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


V a d har hänt?
" Vi äro blott boskap ".
Första Oktober.
Intryck från en världskongress.
Av ADA NILSSON.
I nför det nu så vanliga kongress- kvinnliga läkarnas medverkan kan myllret kan man verkligen göra ha sin betydelse, nämligen det so- sig den frågan, om alla dessa inter- cialhygieniska.
Vare nu härmed hur som helst.
De nationella sammanslutningar fylla en verklig uppgift.
Företräda t.ex. de kvinnliga läkarnas internationella kvinnliga läkarna några andra in- allians består sedan 1919 med 24 tressen In sina manliga kolleger?
anslutna länder.
Dess sjätte kon- Naturligtvis är tillvaratagandet av de kvinnliga läkarnas utbildnings- och ekonomiskt-juridiska rättigheter Käthe Kollwitz: Förbrödring.
en uppgift, där det internationella S V E R I G E STAR FRAMFÖR AN- samarbetet kan stödja kampen i det DRA i eldlinjen, när det gäller pundkrisen, skriva de tyska tidnin- enskilda landet.
Däremot saknas, det garna.
På grund av Sveriges bero- j u varje anledning för de kvinnliga ende av engelska marknaden.
Så läkarnas allians att sysselsätta sig mycket betydelsefullare är detta för de internationella förhållandena, ef- med rent medicinskt vetenskapliga tersom » den stora, internationella frågor.
Och det gör ej heller allian- finansmannen Ivar Kreuger också sen.
Men det finns ett tredje am- drabbas ».
Veckovakten har sökt eller gläd- råde, där, som Österrikes Bundes- jeämnen som molvikt.
Olyckor och president betonade vid den nyligen våldsamheter tränga sig dock i för- i Wien avhållna kongressen, de grunden.
FINLAND SVALLAR striden I omkring Lappa arbetarhus, som öppnats på inrikesminister v. Barns tillskyndan.
men åter spikats igen av Lappofasta » Sydösterbottniska män .. Lappoledaren Kosolas son har häktats för och erkänt mord på en av de kommunister, som förra hösten skjutsades till ryska gränsen.
- » Det måste bli ett slut med all självtagen myndighet vid sidan av och i motsats mot den lagliga rege- ringen~, skriver i Huvudstadsbladet Rabbe Wrede.
Lappo tycks dock inte färdigt att vika.
ÖSTERN HA JAPAN OCH KINA drabbat ihop i ett krig, som krävt dryga offer.
Japanerna utkräva hämnd för kinesiska gräns- övervåld.
Tvisten har dragits inför N.F.
som skall försöka åstadkomma vapenstillestånd.
Världsläget är mörkt.
Men ännu kämpa krafter starka krafter för förbrödring.
Redaktionsfönstrets utsikt över Korn- re.
en motvilja mot att gå p i posten.
Till hamnstorg med dess hållpats för det senare skall endast påpekas, att talet spårvagnslinjer har ibland givit mig om postjänstemännens oginhet grundar tillfälle att ana något av en spårvagns- sig på en myt.
då man tvärtom i de allra konduktörs syn på mänskligheten.
Myc- flesta f a l l blir älskvärt, i alla händelser ket paketförsedd, springande och orolig, oklanderligt bemött.
Och en vandring måste han tycka att den är, kämpande till posten behöver inb t a någon oskäligt för den sista minut av livet, som ännu lång tid i anspråk.
är värd en språngmarsch.
För att se- I fråga om själva prenumerationsför- dan.
ännu flämtande efter kapplöpnin- farandet äro fem sätt tänkbara, alla av pen, ikläda sig den likgiltigt beställsam- synnerligen enkel beskaffenhet.
ma min man får, när man oombedd be- tala för sig på ett lovligt.
kommunalt I. Tidevarvsläsare i Stockholm ringa fortskaffningsmedel.
upp på telefon 182 43 och begära tid- Det är inte underligt om människor i ningen, varefter vi hämta avgiften på sådana yrken.
rom särskilt ha att syssla den tid prenumeranten önskar.
, med en sida av den mänskliga naturen, gärna ställa in sig på en enda linje.
T.
2.
Avgiften insändes i frimärken i van- ex. lasarettsläkaren, som säger att del ligt brev, med uppgivande av namn är bra, när barn komma på sjukhus vid och adress.
unga år, för då bli de likt vana tills de bli stora.
Eller biografmusikern, som 3.
Prenumerationen verkställes på pos- understöder skärpt filmcensur med avse- ten, på en tidningsprenumerations ende på » barnförbjudet », därför att han blankett, som tillhandahålles vid varje inte vill bli störd i sitt spel av barn på postkontor.
Obs.!
Lätt att ifylla.
biografer.
Här på redaktionen M vi på mänsk- 4.
Avgiften insändes på postanvisning, ligheten inte minst ur synpunkten pre- röd blankett, moten portokostnad av numeranter.
D.v.s. jag deklarerar för 15 öre för upp till 5 kr., 25 öre för mig själv under första oktobers infly- tande.
Fastän människorna under din 5 till 50 kr.
synvinkeln äro både mångsidiga, in- tressanta och ansvarsfyllda, kommer 5.
Avgiften insändes på postgiro, gul man ändå Underfund med några oända- blankett, lika bekväm att ifylla som målsenliga egenskaper has dem, rom postanvisning och billigare, bara 10 man kan kalla fel.
öre för upp till 50 kr.
Jag tänker nu uteslutande på dem, Alla ovannämnda tillbehör finnas på som vilja läsa Tidevarvet och beslutat sig för alt ha den.
Därför alt de pilla varje postkontor.
Tidevarvets postgiro- tidningen.
De som säga: vid ni gör.
n:r är 1544, Adressen, Tidevarvets exp., tag inte Tidevarvet ifrån mig, den vill Stockholm 2.
Prenumerationspriset är jag läsa till döddagar.
De människor för ett kvartal kr.
1,50, för helår kr.
6. som läsa och tycka om en så besvärlig För att till sist tala med lasarettsläka- tidning — och besvärlig måste den ju vara, så länge den sysslar med avgö- ren: Det är bra att prenumerera ett t i g rande frågor, ty de äro inte alltid silkes- vid kvartalsskiftet, så I i man litet van ljuva — borde inte låta avskräcka sig av tills nyårsprenumerationen kommer.
Vi prenumerationens vådor.
Men de fel vi hjärtligt konstaterat äro faktiskt dels i vissa fall önska kvartalsprenumeranterna obekantskap med konsten att prenume- välkomna till den första oktober!
Casan.
rera på en veckotidning; dels, och ofta- lyra gress ägde som sagt rum i Wien den 16 — 19 september med därpå föl- jande inbjudan t i l l Budapest de tre följande dagarna.
Kongressens tvenne huvudämnen voro: Den kvinnliga läkarens roll i de exotiska länderna och Skydds- lagstiftning för kvinnor.
Utförliga rapporter förelågo i b i - da frågorna, av stort allmänt in- tresse.
Diskussionerna voro livliga och spännande och ett flertal utta- landen gjordes.
(Forts. d sid. 6).
Guldmyntfoten i fara.
M åndagen den 21 september ägo befintliga guldmynt till omyntat skakades världen av under- guld.
rättelsen att Bank of England in- Guld fick fritt utföras ur och in- ställt sina utbetalningar i guld.
Eng- föras i landet.
Med andra ord.
det land hade övergivet guldmyntfoten.
var den rena guldmyntfotens system, Sedan världskrisen vid krigsutbrot- vilken England, som det första land tet har knappast någon mera upp- världen.
genomförde.
Så smånin- seendeväckande händelse.
inträffat gom följde andra länder efter, Tysk- på penningväsendets område.
Den land.
sedan det efter tysk-franska omedelbara följden var att Europas kriget genom skadeståndsbetalnin- börser - med undantag av Paris- gar kommit i besittning av rikliga börsen stängdes.
Det engelska guldförråd.
Sverige och de övriga skandinaviska länderna omedelbart pundet sjönk med omkring 20 %.
För Sveriges vidkommande innebär därefter.
Guldmyntfoten ulveckla- detta, att våra exportindustrier på der under växlande öden och har England, främst trävaruindustrien, sedermera varit det absolut förhär- enna artikel har ingenting a n mänskligheten i allmänhet att i måste underkasta sig stora förluster, skande systemet.
Vid krigsutbrottet göra med en filmdrama och handling visa sitt deltagande för dessutom under förutsättning att 1914 övergavs guldslandarden hu- kursfallet hiller i sig svårigheter vudstupa först av de krigförande, en fin biograf utan om det land där katastrofens offer, en vädjan som för framtida avsättning.
redan jämväl av de neutrala länder- 10 miljoner människor ha förgåtts.
vunnit genklang även här i Sverige.
na.
vilket hade en våldsam inflation Må de läsare förlåta mig, som redan I sin motivering ottalade han dess- Läget är dock ännu omöjligt Pengarna riktigt bedöma.
De senaste under-!
till följd.
Sverige återgick först av läst am Kina i förra numret av Tide- utom den förhoppningen a h Folk- förbundssekretariatet och Rådet alla på våren 1924.
England 1925. varvet.
Guldmyntfoten i fara.
rättelserna frän London meddela re- Syndafloden i Noe dagar var en skulle lämna all den hjälp som Kinas B a n k e r n a s diktatur.
geringens förhoppning att inom kort För att nu.
efter de enorma guldut- regering begärde för all möta situa- hållit sig kvar i kunna återgå till guldmyntfoten; åt- tag som skett från Banken och med händelse En kupp - med myndig- gärder vidtagas för att förhindra de välkända svårigheterna ifråga om mänsklighetens minne genom årtu- tionen.
Man letar för den skull med sär- prisstegring inom landet.
Börsen i utländsk kredit, etc., åtminstone till- senden.
Översvämningen i Kina är heternas välsignelse.
Hemvärnsbravaden i Österrike London öppnades äter på onsdagen.
fälligt uppge pundets sammanhang kanske en ännu större katastrof.
skilt intresse i Folkförbundstrycket av Maria Lazar.
Lord Cecil nämnde i sitt tal av den efter det som angår Kina.
Och fin- Emellertid betecknar Bank af Eng- med guldet.
8 september i Förbundsförsamlingen ner att Förbundet och dess organ lands åtgärd att lämna guldstandar- En internationell samverkan H a g a r Olsson den åt sitt öde, en klimax i de finan- krisens lösning genom utnyttjande av 10 miljoner döda och 30 miljoner sänt ut en liten grupp av experter skriver om siella svårigheternas förlopp, som de oanvända guldmassorna i Paris husvilla och hjälpbehiivande.
Det är till den fjärran Östern.
De kanske Jarl Hemmer och hans roman.
knappast kan lämna något land i och New York, målmedvetna åtgär- siffror som kunna sysselsätta oss inte rest med samma båt, men man der för upprätthållande av pundva- flera veckor d rad.
Det faktum all tänker sig dem ändå som besättnin- världen oberört.
N o a k s ark till Kina Guldmyntfotens historia är i viss lutan och ett ovillkorligt fasthållan- jobsposterna komma så ofta från gen i en modern Noaks ark, byggd, av Devinez.
grad bunden till de stora krigens.
de r i d guldmyntfoten för vår egen Kina är intet skäl.
varför vi skulle icke för att klara ett fåtal undan de Efter Napoleonskrigens slut gällde del — i varje fall tills man lyckats negligera dem.
Om man försöker mängas öde, utan för att hjälpa dem.
D e överflödiga.
Kommittén för intellektuellt sam- Jet för England att slutgiltigt söka utfundera en tillfredsställande nyord- sätta sig in i vad det skulle betyda Människan i de arbetslösa miljo- nerna — hur når jag henne?
ordna sitt tilltrasslade penningväsen.
ning som ersättning för guldmynt- att Skandinaviska halvön genom arbete har sänt ut en liten grupp på (Forts. å sid.
5.)
delta är nu den enstämmi- golfströmmens hastigs avsvalnande Denna ordning baserades på guld- foten C h e f e n inspekterar.
myntfotens införande.
Det innebär ga uppfattningen bland flertalet av måste utrymmas av sina invånare, En Stockholms-berättelse av att guldet blev det enda betalnings- Sveriges nationalekonomer om vad får man några jämförelsesiffror att Helmer Grundström.
medlet med lull laglig betalnings- läget kräver.
Med rådet att hälla röra sig med.
Ingen fantasi kan kraft; guldmynt präglades med viss huvudet kallt blandas tonen av er dock fatta den möjligheten att denna Tre dikter lagligen fastställd guldhalt.
Enskil- svag förhoppning.
att den ödesdigra nyhet skulle passera obemärkt i av Harry Martinsson äro hämtade ur hans nyss utkomna, uppmärksam- da innehavare av guld hade rättig- överraskningen i London skall fram- Kina.
made diktsamling Nomad.
Lord Cecils resolution som antogs het att låta prägla detta till guldmynt tvinga en lättnad i den allmänna (Bonniers: 2:75) av Förbundsförsamlingen, vädjar till och omvänt att nedsmälta i deras krisens tryck.
I - Omkring den miska krisen: - Noaks ark till Kina.
- ekono- - D - att som till -.
Bankernas diktatur K risen i England har på ert säll- eller falla med ett program, som in- synt dramatiskt Satt avslöjat te bara tillfälligt söker bistå den fria kampen om kapitalismen.
det rådan- konkurrensens offer, utan skapar en de systemets ofullkomligheter, ström- rationell ekonomisk ordning.
ningarna mot framtiden.
I den ra- dikala pressen i England och Ame- Englands verkliga regering en bankkonton.
rika har den föranlett en diskussion, Fenner Brockway, Oavhängiga ar- ofta lika glänsande till formen som rik på betecknande synpunkter.
vi betarpartiets ledare, fortsätter den- hämta några brottstycken ur denna na tankegång och tar upp skälen till Den diskussion såsom bakgrund till se- kapitalismens sammanbrott.
nare inträffade händelser i England.
genom rationaliseringen ökade pro- The New Republic uttrycker i re- duktionen, som inte motsvaras av Pengarna.
detta människopåfund för att underlätta utbytet av varor daktionella artiklar sin syn på Mac någon ökning i konsumtionsmöilig- länder och människor emellan, har Donalds hällning som en följdriktig heterna.
Massproduktion utan mass- kommit att regera världen, Männi- fortsättning av hans föregående konsumtion betyder ovillkorligen skorna har gjort pengar till ägan- handlingssätt.
Franska och ameri- massarbetslöshet.
Detta ' samman- dets symbol och därmed tillerkänt kanska bankintressen i förbund med hänger med orsaken n:r två till kapi- dem makten.
De behärska utrikes- reaktionens förespråkare i England talismens kollaps, del vanskötta Guldtillgången politiken.
det är kort sagt pengar, ha utan svårighet fångat MacDonald penningväsendet.
och endast pengar, den rör sig om.
och hans grupp i sina nät.
Men det krymper ihop.
För allt mindre guld vore överdrift att kalla dem för får man ständigt mera varor.
De Därefter rätta sig ståndpunkter, producerande klasserna bli allt fat- åsikter, övertygelse och politiskt blankt ovetande offer.
tigare, få allt mindre för sitt arbete, handlande.
Man utnämner en dik- medan de kapitalbesittande få allt tator och blir slav under sin utko- mera för pengarna och bli allt rikare.
politik rade.
varit ett lappverk på det kapita= Stackars MacDonald!
Han tror sig Hela världen lider under ekono- listiska systemet.
vara premiärminister i en national- miskt betryck.
T y penningefördel- Det brittiska arbetarpartiet har, regering.
I själva verket står han i ningen har kommit på sned, Inte de stora socialdemokratiska tjänst hos en maktfullkomlig koali- liksom inom respktive Iänder, ty det har den alltid varit, utan mellan länder- partierna i Tyskland och på andra tion av banker i London, New York na.
o c h det visar sig att kapitalets håll, länge försökt att på det kapita- och Paris.
företrädare, som i allmänhet sam- listiska systemet anbringa vissa re- Denna bankernas diktatur, som manfalla med nationalismens, när former till arbetarklassens fördel, är något annat än en tillfällig kom- utan a l l i grund ändra systemet plott mot lärarlöner och arbetslös- det gäller kapitalet ge den s.
k. f o s - terlandskärleken på båten för att i självt.
Beskattning av de rika, un- hetsunderstöd, vilken det talats så första hand rädda kapitalet.
Men derstöd till arbetslösa, till billiga bo- mycket om i den allmänna diskussio- det hjälper inte, ty kapitalflykt från städer och liknande ändamål är i nen, är också föremål för ett par ett land till ett annat ger underskott själva verket inte några radikala åt- av H.
N. Brailsfords sedvanliga, ut- i ett land och överskott i ett annat gärder.
Det är välfärdsarbete, som märkta utredningar för engelsk och och bringar handelsbalansen på i stor utsträckning inspirerats och amerikansk publik.
- Pengarna.
Arbetarregeringens hädande fallet i valutan i samband med detta, berodde på arbetslöshets- understödet och bristen i budgeten.
vara Låt att arbetslöshetsunderstö- det är en så demoraliserande extra- vagans som City anser.
Den kan emellertid inte påverka valutan,lan- dets eller ens Citys förmåga att be- tala sina skulder till utlandet.
Det må vara aldrig så orätt att beskatta aktieägare och understödja arbets- lösa men ifråga om pundkursen är arbetslöshetshjälpen lika ovidkom- mande som understödet till Hertigen av Connaught.
Liksom för övrigt det sätt på vilket vi fördela vår för- mögenhet sinsemellan.
- ” Vi ”, England, äro inte enbart banker.
Det avgörande är att vi kommit i skuld till utlandet genom att låna mer än vi kunde betala igen och ge- nom att köpa mer än vi hade att sälja.
Krisen beror på det ödesdigra miss- har sned.
Det hjälper inte, att MacDo- understötts av liberalerna i vilkas nald går in i en borgerlig ministär, intresse det ligger, inte att avskaffa Han lyckas ej att i nationalismens men att bihrhålla kapitalismen.
Full- Bank of England måste avskaffas som premiärminister.
namn rädda pundet.
Det är inte ständigt berättigade i sina sociala Innan vi lyckats avskaffa banker- pundet eller nationalismen, som skall verkningar äro dessa åtgärder icke nas herravälde över nationens liv, kan räddas.
Det gäller kampen om rät- desto mindre enbart försök att hjälpa vi inte kalla oss för ett fritt land, ten.
Vad England och hela världen upp det kapitalistiska systemet, så skriver Brailsford.
Bank of Englands behöver är en praktisk åtgärd, men att det skall te sig skapligt i deras direktör måste avsättas som ständig den är så enkel, att ingen finner på ögon, som mest Iida av dess orätt- premiärminister.
den.
De ekonomiska lagarna följa visor och brister.
Ett försök sålun- Det oeftergivliga villkoret för en sin ban.
Och när både enskilda och da, att avvärja hotande missnöje.
diskussion i frågan är att vi faststäl- stater valt den obegränsade privat- En rik stat kan också kosta på ler orsakerna till den föregående re- kapitalismens väg, måste de ekono- sig denna lyx.
Men nar det inte geringens svårigheter.
Arbetslös- miska lagarna löpa den linjen ut.
längre finns något överskott, när ar- hetsunderstöd.
och bristen i budgeten Den obegränsade privatkapitalismen betslösheten blir svår och långvarig, har ingenting att göra med själva innebär.
att den ena riktar sig pd måste den kapitalistiska staten dra krisen.
Mr.
Brailsford upprepar vad den andras bekostnad.
Obegränsat, in på lyxen.
Den kan mycket väl han i flera veckor i artikel på artikel det betyder med alla till buds stå- fortsätta med att låta de egendoms- sökt pränta in i den allmänna upp- ende medel, vilka dessa än äro.
Det lösa svälta, så länge de egendoms- fattningen: City, Londons bankvärld, var detta, som kom till uttryck även lösa inte protestera.
Men den kan hade tagit för vana att själv ta upp i Versaillesfreden.
vi bevittna nu, omöjligt reda sig utan vinstmöjlig- korta lån och låna ut dem på lång hur skådespelet lider mot sitt slut.
heter, kapitalsamling och priser, som tid.
Det lånade i Frankrike mot Reaktion.
nationalism, tullmurar äro låga nog att stimulera avsätt- 3 % och lånade ut till Tyskland mol med dessa verktyg försöka länder- ningen på konkurrensens marknad.
6 á 8.
Men till följd av krisen fröso na att reda upp situationen, d. v. s. lånen fast i Tyskland och Österrike.
att rädda sig själva, var och en för Skall ar iet under Den österrikiska och tyska kraschen s i g Och till synes utan framgäng.
derson skrämde långivarna i Frankrike.
De Ty den enkla praktiska åtgärden drogo sina lån tillbaka.
Guldet ström- Den läxan ha bankerna just Iärt saknas som heter: samförstånd.
vi made ut från London, och City måste äro alla beroende av varandra, sta- Tyskland.
Nu är det Englands tur.
låna i New York och Paris för att ter och enskilda.
Och vi äro alla misstag Den engelska arbetarregeringens bestod i att den tog ansva- kunna möta sina fordringsägares beronde av den osynliga rättv is^ krav Utflödet av guld från London som leder orsak och verkan även ret på sig all föra den sviktande ka- utlandet: Skulle City i fort- om den.
som Carlyle säger, dröjer pitalismen genom dess vänta pröv- Den skulle ha överlämnat sättningen kunna betala sina skul- der i guld?
uppgift åt kapitalismens egna roende av orsak och verkan.
Men förespråkare.
vad man kan hoppas Arbetslöshetsunderstödet kan inte vi äro så opraktiska, att vi kalla det för framtiden är att arbetarpartiet påverka pundkursen.
för » idealism » och därmed är det under Henderson sedan nu Mac avfärdat.
då i stället orsak och ver- Donald.
Snowden och Thomas inte Med hjälp av en världsomfattande kan -- om det passar oss bättre att längre äro att betrakta som dess le- propaganda ha bankerna lyckats - Hen= arbetarpartiet under Hen- - skrämde Även de ekomoniska sekel eller par ».
d " - är dare - skall besluta sig för att stä livertyga allmänheten både i Eng- land och i världen för övrigt, alt är ofrånkomlig.
Och vad utvecklingen världshistorien på länge var.
när de guldutflödet från London och det nu fordrar av oss är: ned med tul- engelska matroserna firade ner ett visserligen obetydliga men olycks- så kalla den osynliga rättvisan, det mest praktiska av allt, ty den larna, bort med småaktiga natio- nella hänsyn, som hindra allmänt välstånd!
Eller också reaktionens fortsättning och revolution som följd.
Det enda förnuftiga, som hänt i ankare.
så snart officerarna drogo upp ett annat.
Det enda felet var, att det var för egen fördel, det skulle ha skett för världesfreden!
Och det hade varit en världshistorisk bragd utan like.
bruk man gör av ordet » Vi ».
Vi, England är inte en handfull banki- rer, som lånar ut annat folks pengar mot 5 %.
Tillåtas dessa att bestäm- ma över guldet, ligger det mycket nära till hands.
att de sköta det så att fordringsägarnas tillgodohavan- den ökas, d. v. s. att guldvärdet yt- terligare går i höjden.
Banker äro nämligen inte några objektiva råd- givare, som arbeta för det allmännas bästa.
De äro yrkesmässiga lån- givare.
Det är för deras vinst, alltså » vår » profil som internationel- la bankirer, som hela Englands natio-.
nella politik för ögonblicket manöv- reras.
' En kupp - föra de s. k. juliprocesserna under en tid av mänga månader.
Då be- hövde man bara ha skrikit » djäkla vakt », när polisen sköt på folkmas- med myndigheternas välsignelse.
av offentliga för att bli häktad.
Besättandet lokaler och proklama- D e Av M A R I A LAZAR.
tioner att regeringen förklaras av- satt betraktas inte längre som en för- ö ve erflöd di ga.
Människan i de arbetslösa miljonerna.
San, sental, tio miljoner, Tyskland har sex, e arbetslösa räknas inte längre i tu- människornas andliga motståndskraft, av en hel generations framtidshopp.
Det har bildats en pariasklass i civi- lisationens finaste länder.
En klass av utstötta, som i vissa stater omfattar var femte människa, som inte kan blandas med vanliga manniskor, som inte har V a d som skedde i Ösrerrike den Wien.
De tvåtusen hemvärnama i brytelse i Österrike, det är knappast England snart tre.
I dessa jättetal drunk- 13 september kan säkert ingen Leoben, som hade besatt alla de sto- förargelsväckande ens.
Man avfär- na de enskilda människorna.
Man ur- svensk första.
inte någon österri- r a hotellen, voro försvunna redan dar en statskupp med ett småleende.
skiljer dem inte mera bakom miljonsiff- kare heller för den delen.
Man är vid fyratiden på eftemiddagen.
Inte Vad betyder nu allt detta?
Var rorna.
De ha blivit en kollektivolycka, tvungen att dra slutsatser, göra an- för att de lämnat staden.
Det var denna kupp verkligen bara en oskyl- största s o m finns.
en arbetslös i någon samma att förtvivlan.
tala med annat I n klassbröder taganden.
Till och med mycket un- j u inte alls nödvändigt vid en så dig operett, som man nu gör gällan- man på Kornhamnstorg, när jag skulle I ett brev från Berlin skriver en av derliga antaganden.
Men vad skall oskuldsfull kupp.
De gingo helt en- de, framförallt för utlandet?
Eller bära en säck tidningar till posten.
Det Tidevarvets läsare om ett försök att om- man göra, då de faktiska händelser- kelt upp på hotellen och klädde om kanske något mera.
Kanske en är för tungt det där fröken, ropade han intetgöra denna klyfta mellan människor på långt håll.
Han tog säcken och följde med och utan arbete: na äro så märkvärdiga.
Följande sig.
komedi, som på ett farligt sätt kan är nämligen att anteckna: » När man hör antalet arbetslösa och För kuppens ledare, doktor Pfri- upprepas.
T y en sak står fast och Söndagen den 13 september, kloc- mer, föll det sig naturligtvis ganska ingen tvivlar på den, varken till hö- i frankerandet av en packe brev och bar jämför detta med antalet bärgade famil- tomma säcken tillbaka till expedi- jer säger man sig, att det vore en väg kan 2 på natten, underrättades den lätt att med detta tempo uppnå jugo- ger eller vänster: Operetten skulle ha den tionen.
Med en fattig mans stolta fri- att fördela de arbetslösa på familjerna; socialdemokratiska organisationen- slaviska gränsen redan på kvällen.
b l i v i t en blodig tragedi, om de till varje hem tar man emot en gäst på kostighet avböjde han varje erbjudande i Schutzbund om att hemvärnet i om ersätt ättning.
g.
Han hade ändå ingen- längre eller kortare lid, alltefter råd och ting att göra.
Han gjorde gärna en män- lägenhet.
Det enklaste sättet att prakti- Bruck i Steiermark gjort ett kupp- Det var tvärtom en sera detta förslag är att ‘ låna ‘ ett barn försök.
Socialdemokratiska partiet niska en tjänst.
glädje för honom att ha någon att tala från en arbetslös familj.
se att det har ringde ögonblickligen upp regerin- Vi arbetslösa ha svårt allt vad del behöver, hjälpa det med skol- med en stund.
gen.
Regeringen hade inte en aning att få sällskap.
Det är långsamt att gå arbeten etc. Mera komplicerat är att ta om någonting.
Man telefonerade till så här.
- Han lade sin själ i varje hand- en vuxen i huset.
Vad ska v i ta oss till G r a z, Steiermarks huvudstad och grepp, vek ihop säcken som om den rant med vår gäst?
Jag har prövat ett par kombinationer.
en dyrbarhet, gladdes över blotta berö- bad alt få tala med dess landeshaupt- Ta vi t. ex. en fabriksarbeterska, söm- ringen med ett arbetets tillbehör.
mann, doktor Rintelen.
Doktor En människa hade stigit fram ur mil- merska eller lärarinna, finnes alltid ar- Rintelen meddelade att det bara var jonernas Ied och påmint om människans beten inom hemmet, som hon kan hjälpa något tokigt upptag.
roll i den » bristande överensstämmelse med.
Jag frågar då i förväg: vill hon Till klockan åtta på morgonen mellan utbud och efterfrågan på arbets- hjälpa mig med detta så vill jag i gen- voro de offentliga byggnaderna i kraft », som just nu stör världshushåll- gäld lära henne något, t. ex, ett inbrin- ningen.
Om nedbrytandet av de enskilda gande eller roligt handarbete.
K a n hon flera av Steiermarks städer besatta, ej laga eller stoppa, lär jag henne detta och proklamationer meddelade att först.
Ofta förekomma ju andra intres- hemvärnet under sin ledare doktor på bekostnad av arbetslöshetsunder- sen, t. ex. någon hoppor komma till A m 6 stöden och de sociala anslagen över rika.
Här är då ett golf tillfälle att bi- Pfrimer bemäktigat sig regeringen.
Socialdemokraterna bringa henne litet engelska o. s.
I.
I Wien meddelas officiellt att gen- huvud taget.
däremot kräva inskränkningar i mi- Svårare är ju alltid ett sysselsätta en darmeri och militär ordningsmakt litärmakten och vid gendarmeriet.
Nu man om han inte vill själv.
Ty vill skickas ut.
I Bruck och Kapfenberg han så ar inget i vägen att han också skjuter man skarpt.
Två arbetare kan man läsa på vartenda gathörn i lär sig att tvätta sina kläder och laga Modern italiensk konst: KAMP.
Wien, vilken lycka det är att rege- dem.
Många äro också intresserade att dödas.
Där är hemvärnet starkt.
Där står inte något gendarmeri att Han kom lyckligt fram till Marburg.
det yttersta utmanade arbetarna ha- ringen i dessa svåra tider kan för- lära annat, t. ex. om man har en skriv- huset, lära de gärna att skriva upptäcka.
I Pernegg, en liten ort Inrikesminister Winkler lyckades ge- de givit luft åt sin förbittring och lita sig på ordningsmaktens olika or- maskin i nära Bruck, finns det allt som allt nomdriva den andre hemvärnsleda- slagit till.
Att de inte gjorde det är gan: polisen, gendarmeriet, militä- ändå, utan skrivmaskin.
Lite bara 12 hemvärnare och 120 sten- rens, funt Starhembergs häktande.
ett under.
Alltså står ett under mellan ren Wehrmacht.
Det står näm- kan mon också försöka med kan man arbetare.
Arbetarna strunta i hem- Denne minister tillhör nämligen oss och en stor tragedi.
Och det ligen på alla anslag, som regeringen inte själv, lär man det tillsamman.
Detta värnet.
Några minuter senare upp- Landbund, ett parti, som är motstån- kommer operetten att te sig mindre lät sätta upp den kvällen kuppen är bara ett par möjligheter som jag prak- träda gendarmer med påskruvade dare till hemvärnet.
Nä, Starhem- oskyldig.
Det kan över huvud ta- skedde.
Men vad hade hänt om ar- tiserat.
En hantverkare kan bibringa sin bajonetter och förklara hemvärnet berg är naturligtvis för länge sedan get inte vara likgiltigt om det mitt betarna låtit förleda sig till revolt eller kvinnlig, mycket av som tillfällig polismakt.
Men var släppt, eftersom han tillfredsställan- i Europa ligger ett land, som inte den dagen?
Ingen tvivlar på att Den största svårigheten i hela förslaget är militärskyddel, republikens för- de kunde bevisa sin oskuld.
Hur längre erkänner begreppet högförrä- dessa skyddsorgan under sådana ligger i den dagliga sammanlevnaden.
Ty bundshär?
När den dyker upp i man som ledare för en rörelse kan deri för en stor del av sin befolk- omständigheter hade varit ojämför- man vill ju ge gästen något av hemkänsla.
Bruck har hemvärnet redan givit sig vara okunnig om en statskupp, som ning.
Det befinner sig ju egentli- ligt mycket pålitligare.
.
A n en miss- Och det är ofta en stor övervinnelse att lyckad arbetarrevolt hade slutat med öppna sitt allraheligaste för en främ- av och överallt kan man konstatera denna rörelse företar sig, är visser- gen i ett tillstånd av anarki.
del besynnerliga förhållandet att ligen gåtfullt, men här i Osterrike För den enskilde återstår intet an- en nödförordning är säkert.
Nöd- man stor och pengar nog, gendarmeri och hemvärn aldrig träf- har man upphört att bli förvånad nat än att dra slutsatser och göra förordningar äro bekväma i svära är det ju ej så svårt att inrätta förhål- antaganden.
Om något så besyn- tider.
fat samman.
Hur hänger det ihop?
över någonting.
landena så att det hela blir harmoniskt.
program skall ha upp- Men har man det trångt och fattigt vill Militärmakten hade ju ryckt ut.
Det allra egendomligaste är emel- nerligt kan handa i ett lands inrikes- För all del, det tvivlar ingen på och lertid, att arbetarna iakttog sträng politik, frågar man sig, vad som tagit belägring av Wien, arbetarsta- det till att man har blicken öppen för det stod ju också i alla tidningar.
partidisciplin och tigande avvaktade samtidigt händer i utrikespolitiken.
den, I hemvärnets program har det Den förflyttade sig pr lastautomobil vad komma skulle.
Men ingenting Och där kan sägas följande: ofta stått saker, Bom inte blivil verk- vi se, hur en som i kampen för tillvaron med en hastighet av tio kilometer i hände, utom en överslätande gest I Genève äga just nu kreditför- lighet.
Det gäller nu mindre kupp- blivit en hård egoist, tinar upp och blir handlingar rum.
Man begär spar- makarnas program än regeringens förvandlad av hemmets harmoni.
timmen i riktning mol de hotade om- frän regeringen.
Högförräderi rådena.
Redan vid middagstiden detta begrepp tycks man plötsligt ha samhetsåtgärder av oss.
Oavsett de hällning till kuppen.
Den skedde i Men vem har tid att sysselsätta sig lämnade den Wien och uppnådde på glömt i Österrike.
Allmänne åkla- svåra lönestrider som just pågå i varje fall med offentligt gillande, kvällen Obersteiermark, som ligger garen lät för några år sedan, efter österrike.
önska högerpartierna att Wien i september.
Hjälper gästen matmodern på ett håll Maria Lazar.
får hon lid över på ett annat och kon en tre, fyra snälltågstimmar frän branden i justitiepalatset den 1 5 juli, dessa sparsamhetsåtgärder skola ske den få tidningarna expedierade.
Han deltog j - - Lite - stenografi - sitt yrke.
ling.
plats Hemvärnets som inget ha.
Det kan det kan också hända att -.
ju till sist uppbyggt på ömsesidig hjälp.
Jarl Hemmer D Chefen inspekterar.
och hans roman av Hagar Olsson.
- Av HELMER GRUNDSTRÖM.
så har det också fordrats famlande har han nu samlat i bilden et är i viss mån motbjudande henna att ställa en bok som Jarl moraliskt mod av bakens författare av prästen Bro, den robusta, synd- hefen är ingenting annat än niska är ensam om någonting, hur Hemmers En man och hans samvete att låta honom gå den vägen.
Han fulla, men efter sin själs frälsning chefen för de flesta av flickor- plågsamt det än är.
Här på kaféet i samband med en romanpristävlan har inte väjt undan för det problem traktande prästen, ställd ansikte na.
En sextioårig, flintskallig man finns det verkligen någon till som och dess reklamapparat.
Författa- som tornat sig upp framför honom, mot ansikte med det nakna mänsk- med allvarligt ansikte.
Han kommer känner hennes hemlighet, som har ren har också själv i ett intervjuut- han har kämpat med det och brutit liga lidandet i fånglägret på Svea- en gång i veckan, fredag, mellan nio del i den.
Men han röjer den inte, talande i Dagens Nyheter halvt om sig igenom.
Han har skrivit sin bok borg efter inbördeskriget i Finland.
och tio på kvällen, går sakta genom han bär den inte t i l l hennes kamra- Han har äntligen vägat se lidandet kaféet, kastar forskande blickar på ter och slänger inte ut den till gäster- halvt ursäktat sig för att han delta- med Sitt eget samvete som insats.
Därför hade man också önskat, i ögonen, se de katastrofala motsat- gästerna, nickar å t kassurskan och na.
Han gömmer den någonstans git i tävlingen med en sådan bak: Min roman hör till den sorten som att författaren haft mindre bråttom sernas spänning utan sentimentali- försvinner innanför disken.
Där har innanför sitt skal, den har sjunkit inte riktigt tål reklambuller omkring att deklarera sin hätska » avsky » för tet: därav den kärva kraften i hans han Sitt privata kontor, där stannar djupt ner biand alla andra hemlig- Att nu efteråt åkalla tyst- bolsjeviker och andra fula fiskar i skildringar av fånglägrets Gehenna.
han en stund, granskar sina papper, heter, som han lagrat under årens sig .. nadens makter förefaller dock inte samband med just denna t o k (se Detta speciella fångläger blir för gör några kalkyler, går så ut i ka- lopp.
Men det är väl honom sinnebilden av hela mänsklig- téet och sätter sig vid hörnbordet I särskilt sympatiskt.
Man vill vara intervjun i D.N.).
Och denne någon är chefen.
med, där vägen till en snabb fram- så, att del inle är lika lätt att stå hetens fångläger, av dess bundenhet närheten av kaffekokaren.
Det är gäng går, men man vill ändå för- rakryggad inför ett stort romanpris, vid ondskans och lidandets kedjor.
är den mäktige chefen för det egentligen servitrisernas bard, de » De går från liv till liv, frdn gär- säkra sig om en undantagsställning som inför en gevärsmynning.
stora kafésyndikatet för två sitter där under pauserna, dricker » En man och hans samvete » son- ning till gärning, de snor sig om- ovan vimlet.
Det vore kanske sitt kaffe, pratar om sina bekymmer är sedan annonserade efter en ser- skäl för Jarl Hemmer att tala lite derfaller i två delar, av vilka den kring oss och kväver oss och gör och upplevelser.
vitris blev Nelly antagen bland tju- till fångar. » tystare om Bernard Shaws och an- förra, prästen Bros dagbok, enligt gotre sökande.
H o n hade arbetat i Chefen vet det, han är icke dra » påfåglars » reklamhunger.
Man min åsikt saklöst kunde ha bortläm- Men det finns en i Gehenna som lig för kvinnlig charm, han trivs där- affär förut, men hon hade inga re- kan göra reklam på många olika sätt nats.
Åtminstone hade en större inte är bunden av fångakedjan, en framme.
Men han är alltid chefen, ferenser och detta var ett helt annat här i världen, vilket redan Sokrates koncentration, en konstnärligare ut- halvvuxen flicka, ett barn.
Huru har b e n då han kostar på sig ett skämt arbetsområde.
Hon tänkte.
ockra, iakttagit, då han sade till en av sina formning varit av nöden.
Sådan barn kommit hit?
Hon har kommit eller tar emot klagomål.
Ytan är där hon satt inklämd mellan de an- lärjungar: » Antisthenes, fåfängan dagboken nu är, är den bara form- självmant, hon passar opp hos präs- densamma, vad som rör sig innan- dra flickorna, att hon inte hade några tittar fram genom hålen på din man- löst råmaterial.
Prästen Bro skild- ten, för att kunna hjälpa sin far, för känner endast han till.
Servitri- utsikter att få platsen och funderade rar sitt föregående liv.
sina ständiga som är en av fångarna.
Hon är tel! » sernas små leenden studsar förgäves på att gå sin väg redan innan hon Nåväl.
var och en blir salig på sin syndafall och sin ständiga Nelse.
ljusstrålen i Gehenna.
kärleken.
Hon tick företräde.
I delta ögonblick kom mot hans omutliga chefsallvar.
Men hans ruelse når sällan ett högre visar prästen Bro den väg han har fason.
Han sitter där en stund, granskar chefen ut, överfor de väntande med Jarl Hemmers bok talar i alla fall plan än vilken banal moralisk kop- att gå, den enkla väg, som ingen gästerna med en kritisk min, ger en kritisk blick, kallade in Nelly och sitt eget dystra språk även i den parslagare » som helst.
I enstaka: teologi, ingen anspråksfull ruelse, några förordningar, tänder sin ci- lät henne ta plats.
Han ville se hen- stora nordiska romanpristävlingens fint utformade partier bryter konst- ingen i själanöd anropad Gud kun- garr, nickar åt kassörskan och går.
nes referenser, men ägnade de brist- skrikiga omslag.
Baken är, därom närligheten igenom.
men endast för nat lära honom att gå: tvärsigenom Och servitriserna drar en s u c k a v fälliga papper hon hade en mycket kan intet tvivel råda, en självrann- att drunkna i ett flöde av pretentiösa lidandel.
Bara ta det på sig, själv- lättnad och återvänder till sina små knapphändig granskning.
I stället sakan på bladigt allvar.
Och som och tomma ord.
mant!
Någon annan » lösning » av privata samtal och till sin flört med satt han och såg på henne, gjorde Det är den senare delen, » Ge- problemet finns inte.
sådan ett gripande mänskligt doku- några frågor, slängde ner några an- gästerna.
Alla utom Nelly.
ment.
Prästen Bro är en gestalt som henna och ljusstrålarna », som är det Nelly är kaféets stora gåta.
Han teckningar på ett block.
Hon visste Frän det ytliga medlidandet sän- fört sin heta kamp om själsfrid i bestående.
En konstnärligt genom- ker sig prästen Bro allt djupare ned, är så snäll att man kan linda henne inte då att hon redan var anlagen, författarens eget brast, längt innan förd helhet, ett gripande och högtid- mot det avgrundsdjupa med-lidan- runt lillfingret, hon låter gästerna att chefen för längeseden gjort sitt hans kamp fått en litterär utform- ligt själsdrama.
kritsa till höger och vänster, läser val.
Sedan Hemmer tog farväl av idyl- det.
För att kunna gå den vägen ning.
Mellan den Jarl Hemmer som Skriftliga och personliga referen- måste han kasta av sig mycket, in- socialistiska tidningar och sätter upp år 1918 utgav diktsamlingen » Ett len, har han inte kunnat komma förbi rotade begrepp, fastslagna sannin- affischer om arbetarnas idrottsför- ser hade ingen betydelse för denne land i kamp » — vars dikter Bra för lidandet.
Han har liksom fastnat i gar, och sist sin bibel och sin präst- bunds auditoriumfest.
Man vet inte egenmäktige chef.
Han behärska- övrigt citerar och den Jarl Hem- det.
Ett sjukt, värkande medlidan- rock kedjor, kedjor.
Han måste vem hon är och varifrån hon har de fullständigt sitt arbetsområde och mer som nu skrivit skildringarna de har bundit honom vid detta ofrån- klä sig naken, vara en hungrande kommit, man vet bara att hon har sina underordnade och lät alltid sitt från fånglägret på Sveaborg, ligger komliga jordiska faktum: lidandet.
bland de hungrande.
en fånge bland arbetat på kaféet i två år och att hon subjektiva omdöme fälla utslaget.
ett svalg.
alldeles rom mellan den Han har inte velat acceptera det, de fångna, en dödsdömd biand de bor i en av kaféets lägenheter.
Che- Denna gäng var det en rent ovid- Bro som kom till Sveaborg.
fylld an han har gråtit och klagat och vridit dödsdömda.
Liksom Kristus måste fen är inte blott kaféinnehavare, han kommande faktor som avgjorde va- hat mot de röda, och den Bro som sina händer.
På den vägen har han är också husvärd, således en burgen let.
Nelly var en utpräglad sen- blev fångarnas broder och frivilligt naturligt nog letts till metafysisk1 nedstiga till dödsriket, så måste prästen Bro, lill-Jesus kallad, stiga och respektabel man i den svenska suell natur, hon fick därför finna sig lät sig arkebuseras.
Det svalget är grubbel, till ett famlande efter en i att ofta bli uppvaktad av närgång- ned till det ofrånkomliga Iidandet och huvudstaden.
samvetets verk.
Om det fordrades levande Gud i det iskalla Intet (eller Nej, Nelly kan man inte b l i klok na herrar, del fanns något i hennes mod av Bro att gå samvetets väg till Alltet.
hur man vill).
All denna kla- ta det på sig.
Hans sista hälsning ansiktsdrag som väckte erotiska till vännen och kollegan Hastig, som på.
När man frågar henne om nå- slut modet alt stiga ned i Ge- gan, allt detta grubbel, allt detta nedbruten flydde frdn allt det lidan- got som berör henne direkt svarar känslor till liv.
Hon tillhörde den typ av kvinnor som män ha lätt att de han såg omkring sig, var denna: hon inte.
Hon ger endast den frå- hjälpa sin gäst.
Förutsättningen för pro- löshetens bekämpande.
skola tillämpa brinna för och lätt att glömma.
Och jektets utförande är ju först och sist den mindre formalism och mera social för- » Säg att lidandet är värst för den gande en förebrående blick ur sina som ser på.
Det är inte så obegrip- sorgsna ögon.
Och den blicken är det var hennes olycka.
goda viljan. » ståelse i sitt ansvarsfulla värv.
Kaféet var inget ställe för sensibla Denna goda vilja ligger också bakom Det är god nationell hushållning, sunt ligt, barn man själv går tvärsigenom nog för att avväpna en.
Och så går vad som göres hos oss vid folkhögska- och rättvist, att de medborgare, som för- det .. Nelly omkring med sina brickor och naturer.
Gästerna var i regel grova lor, » hemgårdar » och yrkeskurser.
Tide- unnats leva under bättre förhållanden, mun och hon fick det inte lätt i sitt varvet har tidigare haft anledning att be- åläggas bära en del av bördan.
För att Trots allt märker och all pessi- sin hemlighet och låter kamraterna arbete.
Det verkade upplösande och röra några sådana försök.
landets näringsliv snabbt skall kunna mism finns där en ton av seger och prata om sig så mycket de vill.
Hon Landssekretariatet har nyligen inlämnat återvinna sin produktionsförmåga erford- befrielse i denna bok.
Befrielse bär på en hemlighet, det är sant.
neddragande och det kom stunder från det alltför sentimentala.
från men den ämnar hon behålla för sig ram var outhärdliga.
Det kom kväl- lar då bröstet snördes samman av den egocentriska bundenheten has själv.
Det är ingen vacker hemlig- gråt och det var endast vetskapen den som bara » ser pär.
Hastig, den hel, den plägar henne och ligger och om var hon befann sig som hjälpte mal som ett sjukt nervknippe i hen- stora idealisten, orkar inte bära de från att brista ut i snyftningar.
konflikter hans stäilning som seger- nes medvetande, En sådan kväll kom chefen på be- Men det är så sällsynt att en män- herrarnas hantlangare och de döm- sök.
Han satte sig som vanligt vid das själasörjare ställer honom inför.
det lilla hörnbardet och kostade på Han faller samman och flyr blir hel.
Han frågar inte längre, sig något billigt skämt då servitriser- åsynen av det bottenlösa och me- han bara räcker ut sin brodershand: ningslösa lidandet.
Men Bro, den se, här är jag ibland eder.
Och den- na var i närheten.
Men Nelly skäm- tade han inle med, hon var nyanställd splittrade, i sin tro allt annat än na handling tyckes höja hela fång- och verkade tragisk och allvarlig.
ståndaktiga prästen, han går lugnt lägrets Gehenna till ett meningsfyllt Han satt antagligen och tänkte på att och tålmodigt i n i lidandet - och plan.
hon säkert hade det mycket ensamt och så frågade han henne hur hon hade det, hur hon trivdes, om hon hade långt till och frän arbete1 och om hon hade lust att flytta i n i en lä- ARTHUR STADLER: De överflödiga.
genhet, tre trappor ovanför kaféet.
en skrivelse till K Maj:t där det.
med ras också, att dess arbetarsam icke fy- Han frågade mycket vänligt och åberopande av Lindsorganisastionens se- siskt försvagas, heter det i skrivelsen.
försynt och Nelly fick mycket högs naste kongressbeslut, hemställer om vissa Slutligen hemställes om en klarläggan- och vackra tankar om honom.
Del åtgärder till de arbetslösas hjälp ..
Dessa de undersökning av försörjningsbehoven föreföll henne idealiskt att bo i sam- gå dels ut på ett skyndsamt genomföran- och utkomstmöjligheterna i landets skogs- de av en arbetslöshetsförsäkring.
Dels bygder, där stora mänskliga värden hota ma hus där hon arbetade och så blev på att riksdagen såväl som de kommu- att gå förlorade genom arbetslösheten det bestämt att hon skulle flytta in nala myndigheterna i rikligare mått I n särskilt biand ungdomen.
- - i lägenheten.
Men del var en del som hittills böra anslå medel till understöd Europa går nu sin ovissa vinter till skulle repareras där, chefen skulle och allmänna beredskapsarbeten åt de mötes.
I Amerika har hånet mot den arbetslösa.
Vidare att de organ, som av engelska arbetslöshetsförsäkringen börjat själv gå upp och höra vad hon ville samhället fått sig ålagt att handhva och bytas I aktiningsfullt intresse.
ha ändrat.
Och så kom han upp en verkställa samhällets åtgärder for arbets- C.H.
dag, han var korrekt och belevad c.
N -.
oss okäns- - - - -, ~~ undan ~
Dikter av HARRY MARTINSON.
MARSKVALL.
Vårvinterafton och tö. Pojkarna ho tänt en snölykta.
För den som for förbi i rasslande kvällståget skall den stå som ett rött minne i tidernas grå, ropande, ropande ur risiga skogar i tö. Och aldrig kom resanden hem, men i lykta och stund låg hons liv.
UNGT.
- - LIR MINNENAS TAG.
1.
Jag minnes en.
mun, som aldrig log mot mig.
Och ljungheden sjöng om denna mun men aldrig om mig.
Jag minnes ett brunnskar med gnisslande trä; jag vindade vatten morgon och kväll på vindspelets tjutande hund.
Och gräset omkring vart besusat av vind.
med brutna axlar hängde en grind: ett gångjärns rostiga öga såg spräckt in i enarnas lund.
dervisningsminister och hade intet samband med översvämningarna.
Men det är märkligt att notera vad för sakkunskap Kina begärde: i engelska språket, i geografi och geologi.
Dessa Iäroämnen äro val- da för att hjälpa kineserna att orien- tera sig i världen, lära känna det och uppgiften att hjälpa nästan oöverkomlig.
En afton vid en brasa för ett par år sen togo sig några vänner före att disponera över de miljarder som skulle bli över då världen avrustat.
V i avsatte en kraftig summa åt en barmhärtighetsoffensiv från den vita byrå skola också experter gå ut till Kina och själva chefen för kommu- nikationsdepartementet skall fara dit.
Uppgiften framför honom och hans folk är att söka upprätta en flodkontroll som minskar faran för översvämningskatastrofer.
Det är ett enormt arbete för den västerländska och ett som civilingenjörshjärnan en expert på den frågan likaväl som geografer, geologer, ekonomer, in- genjörer och pestexperter.
Det är klart att Kinas regering endast den, om någon, är vuxen.
Chefen för Folkförbundets Hälso- departement.
d:r Rajchman, reste redan i augusti till Kina.
Hans namn förbinder man alltid med stora ting.
Det var han som i det kritiska ögon- blicket då trupperna i öster kvinnorna, vad skola de våga säga till om, som så nyligen fått börja gå på sina fötter.
Under Indiens - och de indiska kvinnornas - storhetstid fanns en berömd lagstiftare som hette Manu.
I hans lagbok heter del: » Kvinnor- ström- Separatorn sjöng, barbenta pigor drog; långt, långt bort låg världen bok kulisser av tandad skog.
Ofta vid separatorns ljud brummade pigor en psalm om rosen på plantas barn, och mördaren Gyllenpalm.
piska program, så är det inte utan att j a g tycker att Kina kunde behövt inte begärt något sådant och inte heller Kinas kvinnor.
För männens del torde religiösa skäl spela in.
och made hem efter världskriget, organi- na böra hedras och dyrkas av fäder serade en försvarskampanj åt Euro- och bröder, män och svågrar som pa mot fläcktyfus och kolera och önska välstånd.
En familj, där kvinnorna äro segrade.
Nu har han sin uppmärk- samhet riktad på den fara för epi- olyckliga förgås hastigt, men den demier som i samband med död och familj, där de icke sörja, den blomst- svält hotar Kina, hotar Asien och rar.
Och: oss.
Hus som kvinnorna förbanna eme- Så resa alltså erfarna och skick- liga män I väg för att tappert möta dan de icke hedras där, de gå den oerhörda situation som natu- snabbt under, som träffade av troll- rens grymma form för födelsekon- dom. » Långt, långt borta låg världens am, glödande aftonsjöar lyste i solnedgången Myggbetten rev jag blodiga.
slog korna med spön ty aldrig log mol mig de röda läppar.
Kvinnor som måste leverera barn troll i den överbefolkningen kinesiska världen.
Det skapat antas i för vilka det icke finns plats och att - Kina har ett visst samband med därför äro förutbestämda till änd- översvämningarna, enär den tvungit löst lidande och förödelse, ära icke (Ur Nomad.)
och det goda intryck Nelly förut fått tagande och hon berältadc sitt livs av honom förstärktes.
I rummet stod historia, enkelt och naturligt.
Det en gammal, sprucken kakelugn, den gick så lätt att berätta om sitt liv skulle rivas, ett bättre lås skulle i för honom, han satt tyst och lyssna- dörren och diskbänken skulle bli be- de.
Han fick, utan att anstränga lagd med plit.
Arbetet skulle börja sig, en ända ur en garnhärva och om ett par dagar och chefen skulle garnhärvan nystade ut sig när han själv övervaka det.
Men - han be- drog i traden.
Och så gick han det var bäst därifrån med en b i t av hennes liv.
tonade det särskilt att hon inte sade någonting till sina alltjämt l i k a korrekt och belevad, kamrater om förbättringarna.
Det alljämt med sitt omutliga chefsall- skulle bara leda till att alla ville ha var över sig.
sina rum renoverade och det ville Och Nelly gick däruppe och var han inte kosta på.
För Nelly skulle glad at sin nya lägenhet.
Hon kän- han göra ett undantag.
han var så de att det började ordna sig för snäll och föreföll att vara så ensam.
henne, att hon började få fast mark Han gjorde det bara för att hon skul- under fötterna.
E n lång tid hade le få det trevligare och komma i hon känt sig osäker och uppriven, större harmoni.
allt hade gungat under henne.
Hon En dag kom arbetarna.
de var hade gått omkring som på en vul- två och de började med kakelugnen.
kanisk mark, hon hade haft en käns- De var tysta och hyggliga, de höll la av att marken skulle rämna och sig för sig själva.
Lite senare på uppsluka henne.
a t t någon het källa dagen kom chefen upp.
Han var skulle förtära henne.
Det var denna fortfarande korrekt och belevad, men osäkerhetskänsla som försvann och han pratade mer än förra gången för delta tyckte hon sig stå i stor och innan han gick frågade han om tacksamhetsskuld t i l l chefen.
hon ville gå med och äta middag till- n dag kom chefen upp sedan ar- sammans med honom.
Han ville betarna gått.
Han hade inte gärna bjuda henne t i l l Hamburger haft tid att komma förr, men han Börs, själv brukade han äta ensam skulle ändå se hur mycket som var där och han hade behov av alt prata gjort.
Han tog av sig hatten och med någon.
Hon tänkte inte på det rocken, det var tydligt att han tänkte opassande i att gå ut och äta med stanna en stund, så gick han fram en g i f t chef, hon blev bara rörd och t i l l fönstret och sig ned på .gatan.
glad och följde med utan tvekan.
Det Han frågade om hon inte stördes av blev en utmärkt middag och hon var bullret, om fönstren var dragtäta och mycket belåten.
sist frågade han om hon märkt vil- Så skred arbetet framåt och che- ken vacker dag del var.
Hon gick fen kom upp varje dag och inspek- också fram till fönstret.
det var verk- terade.
Inspektionen överstökades i ligen vackert ute just då.
Solen sken regel på några minuter, resten av ti- över gatan, hon fick en stark lust att den ägnade han åt samtal med Nelly.
gå ut och sätta sig där solstrålarna Han risade sig förstående och del- spelade.
E (Forts. fr. sid. i).
tre professorer.
Detta skedde efter halvsvälten som är regel även utan en begäran i somras av Kinas un- naturkatastrofer, gör olyckan värre jordklot, där intet privilegierat Mit- rasen mot de färgade.
Bland den tens Rike Iängre finns och ingen ki- hjälp som skulle ges satte v i också nesisk mur.
upp upplysning om barnbegräns- Från Folkförbundets ekonomiska ning.
När jag nu ser på detta uto- Då vor vandringens första morgon Då var jorden ett oförklarligt ackord Då sjöngo vägarna så glada under skon och glädjens gåva som vi kände var ej ting - men sång, en jordesång, en rymdesång, en oförklingad sång.
- flodkanleina.
O m det är sant eller icke.
så är i alla fall givet a n den bebyggelsen, fattigdomen och Noaks ark till Kina.
täta till uppodling av marker, där förut lyckliga och deras hus förgås.
Devinez.
en vegetation funnits som bundit Hon lutade sig något framåt och råkade stöta till en blomkruka.
Den ramlade inte ner, den ruckades lite, men hon sträckte instinktivt fram händerna för att skydda den.
I det- ta ögonblick skedde något oväntat.
Chefen slog armarna omkring henne och drog henne t i l l sig.
Hon ryckte till som stucken av en nål och för- sökte göra sig fri, men hans grepp blev endast fastare och då han märkte att han inte skrek utan en- dart kämpade tyst och förtvivlat blev han djärvare, lyfte upp henne och bar henne bort till sängen.
Där höll han henne och försökte först lugna henne.
Förstod hon inte att han tyckte b r a om henne.
att han åtrådde henne, att han fått begär till henne redan samma dag hon sökte arbete hos honom?
Förstod hon in- te varför han ville att hon skulle flytta hit t i l l lägenheten och varför han vilie h a den renoverad?
Han hade trott alt hon förstått för länge sen.
han hade tratt att han gått och längtat efter honom, att hon väntat att han skulle ta henne.
Han var visserligen gift.
det var Sant, men det var ett giftermål som varken hade gett honom lycka eller tillfredsställel- se.
Han längtade efter någonting mer, efter någon som förstod honom, ef- ter någon som var ung och mjuk och hängiven.
Ville hon inte bli hans älskarinna, fick han inte komma och hälsa på henne ibland.
det skulle hon inte förlora på.
Hade hon inte märkt att han helst pratade med hen- ne när han kom på kaféet, hade hon inte förstått att han drogs till henne, a t t han inte kunde motstå sitt begär efter henne.
Han talade kort och abrupt, ande- dräkten stod het ur hans mun och han smekte henne klumpigt och ovarsamt.
Och medan han pratade svängde det runt i hennes hjärna ef- l e r en väg ur förnedringen.
Hon visste att hon var hjälplös, men hon stretade ändå emot och under mat- ståndet växte hon; blev en kämpan- de varelse, vars väsen reste sig i sky- högt trots mot en orätt och en skymt som tillfogades henne och mot en ännu värre skymf som tänkte begås.
Hon kände att färgen vek frän hen- nes kinder.
att ett stort svalg öppna- des mellan henne och den man som hon för endast en liten stund redan trott så högt och rent och vackert om.
Nu försvann det vackra, han blev ful och vidrig.
full av otyglade lustar, ett vidunder, som hon inte p i några villkor fick ge s i g åt ....
Det är möjligt att han kände hen- nes tankar, att ban såg hennes för- tvivlan och att denna förtvivlan väck- te ansvarskänslan till liv inom ho- nom.
Han släppte henne, strök sig förvirrad genom håret och sade: - T a del inte så tragiskt.
jag skall inte göra d i g någonting m o l din vil- ja.
Men prata med d i g kan du inte neka mig, varken på kaféet eller här.
Jag kommer upp och hälsar på d i g när du vill att j a g skall komma.
Jag skall signalera i brevlådan så att du hör att det är j a g som är utanför.
Om du är rädd för mig behöver du inte öppna, men om du ändrar dig så är det bara att släppa in mig.
Han talade mycket mer också, förespeglade henne hur bra hon skulle få det om hon gick med på hans förslag och erinrade om hur snäll och hygglig han varit mot hen- ne.
Han blev lugnare medan han pratade, innan han slutat var han åter den korrekte och belevade che- fen som var uppe och inspekterade, Denna korrekthet vilade över honom medan han tog på sig rocken, den följde honom när han gick ner för trapporna och dunstade bort i gatu- vimlet.
Men länge efter det han gått låg Nelly på sin säng och grät.
Det var en förtvivlans gråt, en gråt över ni- gonting som hade sett ut att vara fast och tryggt, men som visat sig vara en eruptiv källa som hotade att uppsluka henne.
Det var så mörkt och vrångt och besvärligt och del var så svårt, så outhärdligt svårt att heta Nelly och arbeta på kafé.
I denna svira stund sökte hon förgäves efter ett halmstrå att gripa tag i.
Det fanns inget halmstrå och ingen klip- pa och den skrynkliga kjolen var tung som bly.
Den drog neråt.
(Forts. i nästa n:r.)
ra ” VI ÄRO BLOTT BOSKAP ” (Forts. fr. sid. 1).
Indien var väl representerat av icke mindre än sju läkare, däribland en ståtlig, vacker hinduiska, skru- dad i fantastiska schabrak med mänga ombyten.
Japan och hol- ländska Indien hade var sin repre- sentant.
Den muhammedanska kvinnans liv beskrives från Sudan på följande sätt.
Den sudanska kvinnan är stor och tjack, hennes högsta ärelystnad är att bli fet och föda barn.
Hon börjar sitt liv rom ett litet brunt, liv- ligt, välskapat flickebarn, men vid Doktor Margret Balfour var den tio års ålder får hon undergå den utländska gäster fru Kirsten Svelmæ- rapporten att förekomsten av kvinn- liga läkare räddat många liv.
Men Thomsen, Köpenhamn.
pastor Henri Ro- de äro dels för få, dels dåligt be- ser, Paris, doktor F. Pletelius och pro- talda och sakna ekonomisk möjlig- fessor Siegmund-Schultze, Berlin, vilka hel till hjälpverksamhet i större tala om fredsfrågan och det aktuella po- litiska laget i skilda länder.
Föredragen skala.
En särskild diskussion utspann sig följas av gemensamma samtal.
Kursen äger rum i Klara församlings kring de omtalade stympande opera- tionerna och svårigheterna .- reli- kyrksal, Klara O. Kyrkogata 8, Stock- giöst betonade som dessa ingrepp halm, med början måndagen den 12 kl. 10 f.
m.
Fullständigt program kan er- äro - att få dem avskaffade.
En ohygglig tavla av kvinnolidan- hållas på Kristet Samhällslivs exp., Karl- de och nöd hade rullats upp.
Det bergsvägen ffi B, Stockholm, tel. 880 99. vädjades till organisationen om bi- Kursavgiften är 3 kr.
Enskilda föredrag ena rapportören för den första frå- mycket smärtsamma och ohyggligs gan och hade insamlat material från omskärningsoperationen.
kommer.
i de exotiska länder, som bebos eller harem och sitter som fånge inom stånd och hjälp.
V i skulle åtmin- 50 öre.
lerhusets fyra väggar resten av sitt stone kunna sprida kunskap till de liv, Hon sättes på gödning och gif- civiliserade ländernas kvinnor om les bort och föder sedan barn på behoven som förelågo.
En kommitté barn, sam hon icke hinner se efter.
fick i uppdrag att närmare behandla V i d 30 är är hon mormor och får i frågan och framkomma med preci- o.s.v. Ur Lady Balfours rapport, som nödfall ge även barnbarnen bröstet.
serade förslag.
Enigheten var full- lunds berörde förhällandena i In- » Vad kan man vänta annat, vi äro ständig i denna fråga, men när kan- Holländska Indien, Persien, endast boskap,, är hennes sorgsna gressens andra stora tema.
skydds- Malaja, Chile, japan.
Egypten, Su- reflexion.
lagstiftningen för kvinnor kom före.
Vid förlossningarna närvara mer delades, ram av en osynlig hand, dan, Palestina, Ost- och Västafrika, Grönland och Canada med flera eller mindre otränade hjälperskor, församlingen upp i tvenne läger.
Men ställen, framgick att det i de flesta som trots sin okunnighet om varje den diskussionen förtjänar ett sär- av dessa länder finnas förhållanden, hjälpande ingrepp i hög grad ådraga skilt kapitel.
Nilsson.
Ada som göra kvinnliga läkare speciellt sina patiener barnsängsfeber.
Både mödra- och spädbarnsdödligheten nödvändiga.
Förbundet för Kristet Somhällsliv an- D i t hör t.ex. Indiens Purdah-sy- ära förfärande stora.
I Indien dö stem, vilket hindrar e n kvinna att årligen cirka 100,000 kvinnor I ordnar i Stockholm den 12-15 oktober visa ens sitt ansikte för någon annan barnsbörd, icke endast av den näs- fyra studiedagar i fredsfrågan.
Program- man än de allra närmaste.
V i d för- lan som normal företeelse ansedda met upptar föredrag av d:r Natanael lossning händer det, att de hellre dö barnsängsfebern, utan av blodbrist Beskow om Kristi församlings universella än tillkalla en manlig läkare.
Purdah konvulsioner och bäckenförträngning inhet, lektor Olof Rosén, Vår nya syn grund av sjukdomar i benbygg- på kriget och våra stora historiska min- är mest vanlig bland muhammeda- nerna i Indien, de hinduiska kvinnor- naden m. m. Barnadödligheten är nen, professor G. Silverstolpe, Världs- na ha gjort sig mera fria.
30 miljoner också ohygglig.
Den högsta siffran ekonomien och fredsproblemet, rektor kvinnor hålla i alla fall på purdahsy- går upp på 364 promille.
(Vår späd- Gillis Hammar.
Skadeståndsfrågan, lek- stemet i Indien blott.
I Holländska barnsdödlighet är 50 promille.)
En tor Elisabet Eurén, Krigsrisker, som Na- Indien äro de ej fullt så rigorösa, ljuspunkt i den dystra rapporten ut- tionernas förbund avvärjt, fröken Mathil- men kunna endast i yttersta nöd för- gjorde förhällandena bland de no- da Widegren, Historieundervisningen och Det berätta- fredsfrågan, d:r J. Lindskog, Olika reli- mås alt besöka en manlig läkare, madiserande folken.
likaså i Persien och Afrika.
Palesti- des att förlossningarna bland dessa giösA tankeriktningars inställning till na, Sudan De tidiga giftermå- kvinnor, som vistades ute i friska fredsfrågan, kapten C.J.
Brunskog, Hit- len.
de täta barnsböderna omöjlig- luften.
hade rörligt arbete etc .. i all- tills gjorda förarbeten till nedrustnings- göra inhämtande av kunskap och mänhet gingo mycket lätt.
konferensen, m.fl. styras av de icke-latinska folken.
Er fransyska bosatt i Algeriet, d:r Poli- Garnier, hade de andra exotiska län- derna på sin lott, Algeriet, Tunis $,, på o.s.v. varje personlig utveckling.
Det konstaterades allmänt i Bland föredragshållarna äro även någ- tiden och kommer tillbaka klockan åtta Nordens Husmodersförbund anordnar Då sätter hon sig på vedlåren i det or- den 22 sept. — 2 okt.
en studiekurs i ak- dentliga mörka köket och knaprar på en tuella uppfostrings- och hemvårdsfrågor brödkant.
Ibland gör hon inte ens det med föredragshållare från samtliga skan- utan bara sitter och tiger.
Utan all dinaviska länder och Finland.
Kurren.
tvivel är hon trogen, flitig och ärlig.
som äger rum på Stallmästaregården I hushållsboken skriver hon visserligen Upp Stockholm.
öppnas den 28 sept.
kl. II 20 öre för mycket på ett kilo kött och f. m. av den svenska riksförbundsordfö- Terese Kadar.
Ålder: trettio- sova; antagligen i värre hål än i en kall litet av varje.
Hos specerihandlaren får randen fru Eleonore Lilliehöök.
Blind åtta di.
Yrke: ensamjungfru.
Re- tambur i en skrubb utan luftväxling, hon procent.
och utav kolen delar hon föredragshållarna märkas bostadsinspek- med sig åt portvaktsfrun.
bakom en glasvägg.
ligion: katolsk.
Stånd: frånskild.
trisen fröken Lulli Lous fru Marie Mi- Så här pratar hon med hunden om chelet och fru Sigrid Hela guds långa dag leva vi sida vid Hon är tjänarinna.
jag är herre.
När Michelet från Norge, jag kommer u t ut milt sovrum om mor- sida.
Hon ser mig nattskjorta och toff- mig: » Ja, nu skäIIer du.
men vänta bara fruarna Ingeborg Richter.
Agnes Steen- Hon är till nådig herrn kommer ».
» Nådig herrn,.
gonen, sömnig och olustig, har Terese lor, ibland full och förtvivlad.
berg och Johanne Appel från Danmark.
redan varit nere med hunden.
städat min din enda inför vilken jag aldrig kan bli det är jag det.
och hon kallar mig bara fröken Hedvig Bjurström, fru Elin Malin arbetsrum, skurat ur badkaret och gjort en stor man.
Han är betydligt mycket så, för all hunden skall förstå henne.
och professor Albert Lilius från Finland.
iordning frukosten.
Hon är från T i c i taktfullare.
Jag har aldrig sett henne i Jag är nådig herrn, hunden är hunden.
Bland de svenska talarna äro lektor länet Féjer i Ungern.
Hennes far och negligé.
Hon har aldrig varit drucken och hon är Terese.
Emilia Fogelklou, fröken Ingeborg Wa- I många år h i vi levat under samma lin, arkitekt Sven Wallander, professor bröder arbeta på 16 egna och 24 arren- och någon förtvivlan har jag heller inte derade tunnland jord.
En gång erfor jag lagt märke till.
Hon kan bli en storhet tak.
Medan jag sitter inne i rummet och Gustaf Göthlin.
Föredragen och diskus- flyktigt och tillfälligt, att hon har åtta för mig.
Hon har länge varit frånskild, arbetar, står hon ute i kakel och skalar sionerna omfatta ämnen från husliga ut- garnityr underkläder, tre par skor och och efter vad hon säger behöver hon potatis.
I tre timmar håller hon på med bildningsmöjligheter, huslig ekonomi.
nä- en vattentät regnkappa.
När jag skic- inte någon man.
Det säger hon så, sam middagsmaten, och på tio minuter äter ringsfysiologi.
» den norske skolefrukost », kar ned henne för a n hämta cigarrer, när någon av oss framkastar: » Man kan jag upp den.
till tidens bostadsproblem, hemuppfostran sätter han på sig en hon.
också leva utan motorcykel i d i här då- Till jul lär han pengar, klädesplagg, psykologisk betydelse, psykisk hälso- Det hör till världsordningen, att det liga tiderna ».
så praktiska som möjligt, och två julbröd, vård.
sexuell uppfostran.
m. m. finns tjänare och herrar.
Det är inte jag, I min skrivbordslåda ligger hennes ett med kryddor och ett med mandel- rom påstår detta.
men han, som vet det, » tjänstebok » mellan min livförsäkring Det är självklart, an hon går och en anmälan om alt jag är hundägare.
hon vet det av erfarenhet.
Hon sover bakom glasväggen i tambu- I inledningen till boken läste jag, att på e n annat WC än det, som herrskapet ren.
i ett trevligt och nätt möblerat rum.
hon förpliktar sig till att vara trogen begagnar.
Hon går naturligtvis på ett, emot mig.
gud vet var, som begagnas av tjänst- Däremot har jag inte läst någonstans, folk.
att jag förpliktar mig till någonting.
Ibland ser jag, att hon har gamla tid- Hon får trettiofem kronor i månaden, Vi kunna inte vara tillsamman mera ningar liggande på bordet.
som står bred- och säger d4 hon tar emot summan: än ett par minuter i simma rum.
vi slå vid sängen.
Där står också en sykorg » Gud välsigne nådig herrn ».
» Håll till ned ögonen, och antingen går hon ut ef- med trasiga strumpor, en väckarklocka, godo », säger jag.
Dessutom får hor ter ett par Iikgiltiga ord, eller också går en spegel och en cigarrettask av bleck.
husrum i den där lilla skrubben, som I den har hon knappar.
Cigarretterna jag redan talat om, och maten.
Mater jag.
Jag ser henne aldrig i ögonen.
Jas har jag rökt.
Hon har bara tagit vara köper hon upp.
kokar den, serverar den vet i n k ens vilken färg de h i.
Jag kun- på den tomma asken.
och jag äter den.
När dal serveras få- de Ju se efter i hennes » betygsbok », men När jag kommer hem sent, tänder jag gel, får jag bröstbitarna och de leta lå- det har jag inte heller någon lust till inte i tamburen för att inte väcka henne.
ren.
Hon tar för sig av skrovet och Hon är arbetsam och renlig.
Hennes Jag gör det av socialt pliktmedvetande.
vingarna.
Det händer till och med, att Jag har läst i en hak av Francis Jammes,.
hon sparar ett stycke och ger mig det länder äro Iriska.
Förra året lät jag vaccinera henne.
i hopp om att hon skal alt tjänstefolkets drömmar äro heliga.
kallt dagen därpå till frukosten.
Jag har aldrig hört henne sjunga.
Hon hålla längre.
Hon är mycket nöjd med sitt logis.
Hur ofta har hon inte berättat för mig i vilka går aldrig på teatern.
Om söndagsef- Alexander Márai.
hål, man i Budapest låter yjänstefolket termiddagarna går hon ut vid halv fem- Till svenska av Daisy Müller-Hill.
Självanklagelse.
i frågan Tjänstefolk.
Namn: i, massa.
