# ID: svediakorp-per3546
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1931
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,777
# sentences: 432
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Vad har hänt?
P ROVVAL INFÖR ÄRKEBI- SKOPSVALET ha verkställts på alika häll.
Präster i ärkestiftet — 150 av de 300 — ha uppfört främst professor Andræ på försla- get, därefter professorerna Bohlin och Westman, men förnyat provval skall ske skriftligt och utgången är oviss.
De föråldrade bestämmelser- na för ärkebiskopsvalen göra sig påminda.
Professorerna vid Uppsa- la universitet räknas som ett valkol- legium — och så bli matematik språk och naturvetenskap medbe- stämmande i den kyrkliga frågan.
D Stackars Österrike.
Bombskärvor.
Det kan inte hjälpas, att del skär en andra alt klara sig tills vidare utan att man läser om hur Öster- lita till Frankrikes pengar, men Österrike rikes utrikesminister blev tvingad att måste få ett lån och tvangs följaktligen ställa sig upp i Genève och lova å sitt acceptera villkoren.
Bank of England lands vägnar att icke vidare tänka på trädde in för en lid sedan och gav Öster- tullunion med Tyskland.
Inte särskilt rike ett lån utan politiska viIIkor, men för hr Schobers skull, men för detta har sedan fått lov att fordra sina pengar tappra österrikiska folk som måste skrin- tillbaka och då var Frankrike enda ut- lägga hoppet på att spränga den trånga vägen.
Det är under Englands ekon- cirkeln kring sin värld och komma ur miska svårigheter Frankrike reser sin isolering in i en ekonomisk gemen- sig mäktigare än någonsin utan darr- skap.
Nu är det som förut.
Wien, den ning och utan rädsla för att förödmjuka han som nu vunnit.
gamla kejsarstaden, m gång centrum i England med de andra.
Genom att i alla fall gå med på ett rike på 50 miljoner, sitter där fort- Det offentliga återtåget från tull- begränsning av deras rörelsefrihet, farande detroniserad och halvsvälter, unionspIanerna gjordes av Österrike och invänder kanske någon.
Nej, vad illa tåld av sin lilla bergiga, åkerbrukan- Tyskland M dagar innan Haagdomsto- täcktes, hade slagit sönder dels en här i detta sista dokument förklaras de landsort.
Ingenting nytt har fått hm- len uttalat sig i frågan om planen var försvarets främjande — i framliden.
del av Peterskyrkan och dels Ra- angående Aziones och dess under- da.
därför har den stora väkterskan as förenlig med respektive Iänders fördrag Det är skäl att minnas detta vid phaels Stanzer och Capella Sistina.
avdelningars avhållsamhet frän po- status qua.
Frankrike.
sörjt till fyllest.
och förpliktelser.
Därmed markerar talet om samhällets objektiva barn- Nu åstadkom den för det första litik, sport.
fackföreningsverksamhet Detta var icke Österrike första för- Frankrike att Haagdomstolens utlåtande uppfostran.
att djupa fåror revs i påvens kron- ' etc., är enbart upprepning av tidigare sök att komma ut ur sin abnorma iso- Om den juridiska sidan är betydelselöst R. HENDERSON HAR INTA- ärtskocksfält — som är identiskt bestämmelser.
I » försoningspappe- lering.
Det har försökt på olika sätt bredvid Frankrike uppfattning om den G I T SIN PLATS som opposi- med den längst bort frän byggnader ren » frän februari 1929 stadga$ ju upprätta den sönderbrutna ekonomiska politiska.
Och Hendersons aktion från enheten inom den forna dubbelmonar- förra rådsmötet att hänvisa tvisten till tionens ledare i det engelska under- belägna delen av Vatikanstatens om- huset.
Arbetarpartiets nye ledare råde.
För det andra att Rom vid uttryckligen: » Azione Cattolica fär kiens område.
Dessa försök ha stran- Haag blir närmast löjliggjord.
När sen fortsätta sin verksamhet på villkor dat på mest-gynnad-nationsfördragen, Haagdomstolen mot dess förre chef MacDonald.
Vid kom efterpå med ett ut- parlamentssammanträdet på tisda- underrättelse stod ett ögonblick att den avhåller sig från politik och som icke tillåta att ett land beviljar ett låtande, där 8 medlemmar ansågo unio- gen mättes krafterna för första gån- stilla i flämtande skräck.
För det sysslar enbart med utbredandet av annat fördelar som icke delas av det nen olaglig och 7 ansågo den laglig, då tredje att man under inflytande religionens principer., gen.
tredje.
Då försökte man, troligen på ett var saken de facto redan arrangerad.
I Genève där förbundsförsamlin- av denna känsla - å fascistisk som Ingen makt i världen, ej heller Frank- Detaljer som att Azione Cattolica föga skickligt sätt, att gå utom dessa gens tolfte följt på Rå- vatikansk rida insåg att man gått hädanefter ej får bruka annat än Ita- hinder genom att få tillstånd ett gemen- rike kan dock i längden upprätthålla dets sextiofjärde, är Arthur Hender- samt tullområde med Tyskland.
Och rå- status quo.
Läget ar redan väsentligt son saknad.
Utsikten a l t han inte för långt och därför tog sig sam- liens flagga — och alltså ej Vatika- förändrat, sedan Briand i mars uttalade heller blir avrustningskonferensens man och begynte de underhandlingar nens gulvita - ha kommit till, det kade ur askan i elden.
Det är icke med mobilisering av trup- sitt mäktiga veto mot tullunionen.
De president oroar.
Uppdraget var inte som i dagarna lett till högtidligt pro- är sant, men de betyda föga.
Vik- per eller hot om krig som Frankrike fått upprörda, händelserika månaderna som enbart officiellt motiverat.
Man säg klamerat fredsslut tigare ar a n Azione nu har sin frihet Österrike att falla tillföga.
Men Öster- gått sen dess, ha visat, att även om man i » Uncle Arthurs », helhjärtade entu- Vem har framförallt åstadkommit igen och alt denna på grund av rike behöver pengar, bankerna största kan korsa en plin, när man sitter inne siasm ett löfte om god utgång.
detta?
» En jesuitisk mellanlöpare » vissa minnen torde i varje f a l l till där som i Tyskland, och Frankrike är med guldet a h arméerna, d kan man står det i en huvudstadstidnings le- en begynnelse bliva betydligt mer det enda land som har pengar att avstå.
icke med maktspråk hejda de stora pro- dare.
Jesuit är onekligen den åsyf- respekterad än vad den varit under Men det lånar icke ut utan politiska cesserna, Jam äro givna ur m orimliga tade: padre Tacchi Venturi, han har de sista åren.
villkor, vare sig åt Tyskland eller Öster- politiska och ekonomiska förhållandena, t. o. m. varit generalsekreterare i rike.
Tyskland lyckades med hjälp av att gå sin ban.
Devinez.
September 31.
Pier Gudro.
Ignatius di Loyolas brödraskap.
Men han är samtidigt den katolska kyr- kans f.n. främste hisloriker.
Och desslikes den som framom alla andra kan säga om försoningen av den tolvte februari 1929: detta är mitt verk.
Och vad är resultatet av hans nya n:r 36 av Tidevarvet var införd eller traktor formas därigenom om icke mer ett privilegium för fåtalet.
fredssträvan.
Ett dokument vari del en artikel med titeln: Håller ci- till en helt och hållet ny typ, icke in- Arbetaren som fått ett budgetöver- säges ifrån alt till ledare inom Azione vilisationen provet?
skriven på un- riktad på den yttersta muskelan- skott att använda på biobiljetter, hus- Cattolica får ej väljas » person som derlag av Delisle Burns bok: Mo- strängning men på snabbhet och på modern som fått tid a n komma ut tillhört mot fascismen fientligt par- dern civilisation on trial.
Där före- klarhet i hjärnan.
Alltså: idén om på ett nöje, ungdomen som kan be- ti .. Att Azione Cattolica ej får be- kom utan motivering det korta p l - människovärdet som sökte uttrycka tala för sig sjäiv, därför att den har fatta sig med politik eller bilda ar.
ståendet a n motorfordon, film, ra- sig genom att avlyfta arbetets yt- självständigt arbete, alla dessa ska- betareorganisationer av samma slag dio och elektriska verktyg hålla pa tersta tunga, vill med teknikens pa den nya publiken för nöjen som de fascistiska fackföreningarna.
att förvandla de stora massornas till- hjälp skapa en befriad människa.
omforma med sina nya vanor tillva- Och att de som en del av Azione be- varo och förhållandet mellan män- Och klyftorna mellan människorna ron.
stående ungdomsorganisationerna e j niskorna.
Detta är en sak som sägs fyllas igen.
då olikheterna i levnads- De nya instrumenten för nöjesför- tillåtas syssla med sport utan » en- ofta, men nästan lika ofta säges att sätt på så sätt så småningom utpla- medling ha visserligen länge använt dast med rekreation och uppfostran de moderna uppfinningarna lämna nas.
sig av förlegad romantik som mate- i religiös anda ..
Man kan lätt invända att nya rial.
Men det finns tecken som tyda människorna i grunden de samma möjligheter, som skapas av mänsk- på att det icke alltid skall förbliva D.v.s. det betyder alt Vatikanen som de alltid varit.
lighetens inneboende drivkraft fram- så.
Farfattaren ser räddningen från gått med på att offra ett halvt dus- Författaren ser emellertid inte sin individer.
som varit medlemmar i människonaturen och den nya tekni- åt, kunna stjälas av hindrets mak- det moderna livets förflackning däri det av Mussolini krossade partiet ska civilisationen som två skilda ting ler.
Och a n för närvarande arbeta- att den stora konsten skall kunna mö- Skandinavien8 ord.
Partito Popolare och som sedan När det inför en ny uppfattning ar ren icke känner det som en befrielse ta människan även på filmens och Ledande artikel.
kommit i n bland de ledande inom människovärdet blev svårare att an.
att det tunga arbetsoket lyftes av radions breda front.
De nya samfärdsmedlens betydel- Cattolica och där varit fas- vända människor enbart som trälar honom, när allernativet blir arbets- En befriad människa.
Azione Den moderna civilisationens eldprov cisterna en källa till stor förargelse.
och lastdjur för att förrätta tung löshet och svält.
Men författaren se är inte bara den an människorna Men samtidigt vunnit en Stor seger, i arbete åt det skikt som företrädde uppehåller sig icke vid den akuta vänja sig vid att välja sina förbruks- av Elin Wägner.
det den tvungit den italienska rege- !kulturen.
då måste man lista ut hem.
krisen av i dag: spänningen i förhål- artiklar från hela världen, eller att ringen att gå med på återöppnandet ligheten att låta naturens krafter ar.
landet mellan arbetare och arbete, den cirkel ständigt blir vidare, inom Bombskärvor.
av dessa ungdomssammanslutningar, beta.
Den konsten har gjort snab- produktion och konsumtionsförmåga.
vilken de röra sig bekant.
Förfat- Påven och Mussolini ha slutit fred varom egentligen den bittra striden ba framsteg.
Det härda, langa Hans tankar syssla med en värld taren har tagit upp den observatio- av Pier Gudro.
(Forts. å sid. 4) stått.
kroppsarbetet som suger ut och ab- där detta förhållande är justerat, där » Det existerar härvidiag intet pro- sorberar allt vad en människa har mänskligheten har tid att söka för- " Världen under fred ".
av kraft, blir mindre och mindre ströelse och orkar ha roligt.
blem och kan följaktligen ej uppstå Vad är Unity History School?
någon som helst diskussion,.
stod nödvändigt.
Men då blir det heller Den allmänna fritiden är ett nytt av Greta Stendahl.
det i den not Italiens regering sände inte nödvändigt för arbetaren att er- begrepp i en ny tid, och därmed har till Vatikanen och som påven sedan satta den förbrukade energien me- frågan om goda nöjestillfällen fått Nutidens yngsta skol- en helt och hållet ny betydelse.
Nöjet besvarade med en encyklika.
» Ung- delst massor av grov föda, barn de dövstumma.
domsföreningarna i fråga är0 stäng- sättning också tar energi från ho- rehabiliteras som en nödvändig Ut- av Eva Schmidt.
fyllning av arbetslivet och del blir da och komma alt så ständigt för- nom.
Handens arbetare vid maskin en som skriver detta satt en natt sistlidne juli på sin till- hörande balkong i Rom.
Klockan var nära två.
Det var hett och tyst.
Då hördes plötsligt ett dovt, under- ligt brak.
Jordbävning var första tanken ty markens rullningar föregås ofta av underjordiska bölanden.
Helgon- fest den andra ty dylika avslutas med dånande fyrverkeri.
VENSKA FLOTTANS UNG- Det var emellertid ingendera.
Det DOMSDAG har gått av stapeln.
var en bomb.
En tjugu centimeter 700 8 — 14-åringar ha under en lång tingest som, om den legat kvar regndrypande söndag fått leka jung- där den några timmar tidigare upp- - - bliva. » Och kort därefter gav det fascistiska partiets styrelse under Mussolinis presidium regeln: » I Italien får ej finnas andra ungdoms- sammanslutningar än de fascistiska ..
Påven å sin sida svarade emeller- tid envist: » Vi upptaga inga förhand- lingar med Italien förrän v i tillför- säkrats att de oss så kära ungdoms- föreningarna och klubbarna på nytt fä öppnas., Och det är, som sagt, - - i hjärtat när - S Reklam- och upplysningsdag för sjö- M - sammanträde - En - befriad människa av Elin Wäg I + - vars om-
Varför Englands väg.
arbetslöshet?
MacDonalds öde och de världsekono- Tidevarvet kostar blick blivit medelpunkten, sysselsätta D e fem första avdelningarna av press, partier och enskilda runt hela värl- Den 12 S e p t.
1 9 3 1.
Skandina- denna vecka kerna till framförallt sökning- angående medlen för arbets- löshetens bekämpande.
Arbetslöshetsutredningen tillsattes bekant på våren 1927 etter fram- ställan från arbetslöshetssakkunnige om önskvärdheten a v en närmare ut- redning angående arbetslöshetens karaktär och orsaker.
Medlemmar i kommitten äro hrr Gunnar Huss, Gösta Bagge, Conrad Carleson, Elis Bosæus, Ernst Wigforss och Anders Örne med hrr Sven Skogh och Dag Pressforening talade alla tre på en kommelser som d ä r träffades, s o m k o m - m a att främja samförståndet i Skan- dinavien och undanröja tvisteämnen för framtiden.
Men det kan icke förnekas att för den oinvigde ter sig den skandina- viska mässan i Hamar ganska egen- domlig.
De skandinaviska Iänder- nas flaggor folksånger och tal om broderskap och brödraband!
Det Hammarskjöld som sekreterare.
är vackert.
Och än mera.
Det är Det slutgiltiga svaret på frågan riktigt.
Men går man till det egent- liga innehållet i de olika regerings- om arbetslöshetens orsaker får man chefernas anförande - vad ha de tydligen vänta på, tills förslaget om sagt?
Var och en har dragit fram medlen för dess bekämpande blir och och har hälften av Europa är insolvent Australien och Sydamerika äro i samma belägenhet.
Den stundande vintern kom- måhända att medföra ett fullständigt ekonomiskt sammanbrott i stora delar av Och så föreslå bankerna som Europa.
vilken av naturliga skäl är svårare att konstatera.
Vi- alla fall en besynnerlig fest!
Hela världen står på gungfly.
Nö- dare framhäller kommittén att ratio- den växer och motsatserna skärpas.
naliseringen tydligen under en tidi- Luften är hotfull.
Säkert förestå stora omvälvningar, vilka de än mån- de bli.
Danmarks, Norges och Sve- riges statsministrar samlas.
Det är väl.
Men även om de då offentligen erinra om respektive länders f. d. el- pre period, omkring 1922, genom att åstadkomma bättre utnyttjande av det fasta kapitalet, föranledde större efterfrågan på arbetskraft, me- ler nuvarande mellanhavanden, hade Skandinaviens folk kunnat önska nå- got mer av detta möte i glädjande riktning än konstaterandet av vissa gemensamma lagparagrafer.
De ha- de önskat höra ett ord om en enig, vidsynt skandinavisk framtidspolitik under det skede som stundar, kan- ske ett av historiens mest betydelse- tulla skeden.
sammanfallit med tider av skarpt ökad arbetslöshet.
Vissa brister i len individuella anpassningen, de höga födelsetalen i århundradets början samt icke minst penningvär- dels förändringar ha bidragit till den spänning mellan tillgång och efter- frågan på arbetskraft som gör sig så ödesdigert kännbar.
Till det avgörande svaret om vilka förändringar som starkast inverkat - ja " den ytterligare genomförda ra- tionaliseringen under senare år delvis TIDEVARVETS exp.
STOCKHOLM 2 för också absolut ärlig och uppriktig.
Samlingen ger e t t oerhört plastiskt in- tryck av den engelske soldatens psyke.
= " Visorna sakna varje spår sentimen- De äro fyllda av blodig ironi, talitet.
och förråda osminkat soldatens syn p å sjöngos efter bekanta melo- dier, psalmer, koraler och slagdängor.
Utgivaren har infört dem under följan- Visorna de för sig talande rubriker: 1) Satir på krig och heroism.
2) Satir på militärsy- stemet.
3) Satir på överordnade (hänsyf- tar i flesta fall på underofficerare).
4) 5) Dryckesvisor.
enda hjälpmedel fortsatta inskränkningar Lovsång till freden.
i konsumtionsmöjligheterna - detta i in 6) Burleskt och absurt.
7) Tvetydighe- värld, vars största olägenhet påstås vara överproduktion!
Vi ha i åratal strävat efter att stabi- ting har hjälpt.
När vi återgick till guld- kostat a t t detsamma kommer att gälla även för den efter 25 år.
Men det var i oorganiserade, 1 5 4 4 eller ring tel. 182 43. mer offer.
terfrågan på arbetskraft, legat på misstaget har tunga det är en relativt hög nivå under de sista omöjligt att bära den bördan vidare.
är tio åren.
Arbetslösheten inom fack- det visserligen sant an City kommer att förbunden uppgår för närvarande till 1 2.
1 % av antalet organiserade arbetare, eller 45,839 personer.
Här- till kommer arbetslösheten bland Insänd a v g i f t e n p i POSTGIRONUMMER är kan förbli Ramsay MacDonald trogen sin uppfattning n u liksom han var 1914, då han under borgarpressens smä- delser och förbannelser ståndaktigt för- klarade sig emot kriget.
Olyckan är ha- ra den att hans uppfattning den här gån- gen lir falsk.
Den svältkur som den nya regeringens förslag vill ålägga de fattigaste samhälls- klasserna skulle möjligen kunna lämpa sig för dem.
som under åratal levat i överflöd, men den a, ett tvivelaktigt bo- temedel i ett fall av tydlig undernärdhet.
På denna sparsamhetens väg går man med allt snabbare fart mot katastrofen, det finns ingen väg ut ur cirkeln, mindre köpkraft, minskad produktion, Okad ar- betslöshet, mera sparsamhetsåtgärder.
ogrannlaga ämnen.
Från Sverige färdigt.
Men kommittén påvisar 1905, från Danmark Grönland och vissa huvudlinjer i utvecklingen.
För myntfot efter kriget satte vi med berått från Norge 1905 och Grönland.
det första att arbetslösheten, trots mod bankvärldens intressen före indu- Vad 1905 beträffar så är uppfatt- en under vissa tider starkt ökad ef- striens och arbetsmöjligheternas.
Det ningen därom i Sverige en helt an- nan än f ö r 25 år sedan och ingen kan väl på allvar tycka annat än att vad som då skedde var det enda riktiga.
Det är att hoppas att avvecklin- gen av Grönlandsfrågan blir sådan 2:- terna för viens ord.
livets och arbet smarknadens allmän- niska arbetslösheten Det är vanligen icke det som sy- med hänsyn till tiden 192o-1929.
nes ske som sker i det som händer.
Den sålunda insamlade statistiken Och vi få kanske antaga an så val är avsedd att utgöra utgångspunk- förhållandet med det som skedde i ten för ytterligare en viktig del av Hamar, då de skandinaviska statsmi- betänkande, den nämligen där nistrarna på inbjudan av Oplandenes kommittén skall framlägga sin under- sept.
slut endast Kronor Independent Labour Party ’ s, fortsätta de båda parlamentsledamö- I.
L.
P. James Maxton och E. F. Wise angreppet mot bankpolitiken, vil- ket Brailsford börjat i de artiklar Tide- varvet omnämnde i sitt föregående n:r, Arbetarpartiets beskyllningar mot Mac- 1920 och årtiondet 1920-1929.
Den Donald for förräderi tycker jag äro lull- behandlar dels arbetslöshetens om- ständigt obefogade, säger den stridbare fattning och karaktär, dels närings- Maxton.
Det finns h a n en sak en män- en utförlig redogörelse för det sven- ska näringslivets och arbetsmarkna- dens viktigaste öden från 1800-talets början fram till 1929.
Utredningen omfattar två perioder, tiden intill från den i till årets Arbetslöshetsutredningens betänkan- den.
den press, där motståndet mot de äro nu färdiga.
I dessa ha vi fått hans handlingssätt starkast ligger ramlat, - förlora fastän troligtvis inte så myc- ket som det påstår.
Men industrien, fram- förallt exportindustrien, kommer att räd- das.
Det finns intet annat medel an sätta världsmarknadens maskineri i gång igen.
Arbetarpartiets opposition i parlamen- tet kommer efter allt an döma att bli tämligen maktlös.
Här behövs en mål- medveten inställning på revolutionerande - linjer, slutar Wise.
Soldatvisor.
vi veta givit » Songs Sol- Här vill hem, hem, Jag DÖ.
jag vill hem, hem.
Vill aldrig till skyttegravarna mer, där kulor och bomber vissla och braka.
Jag vill över havet, där tysken inte når mig.
Oh nej, nej, jag vill inte dö, jag vill hem.
TAGGTRÅDSNÄTET.
Söker du din gamla bataljon?
Jag vet var de är, jag vet var de är.
Söker du din gamla bataljon?
Jag vet var de är, jag vet var de är.
De hänger på taggtrådsnätet, jag såg dem, jag såg dem på taggtrådsnätet.
Jag såg dem på taggtrådsnätet.
i en marsch skulle jag vilja citera, vilken ett oerhört intryck på mig.
alla, hur solidariskt de engel- ska soldaterna tjänade sitt land under kriget.
Genom » Soldatvisorna » erfara vi hur den engelska tommien hatade detta krig.
Partridge Limited har nyligen ut- a n d Slang of British Brophy och Erie Partridge.
Med så kallad litteratur har denna värdefulla krigsbok intet att skaffa.
Boken inne- håller soldatvisor, som diktats, sjungits och blivit populära under kriget.
For- och om sättet för deras motverkan- fattaren är det anonyma folket den obe- le återkommer kommitten i nästa be- kante soldaten, om man så vill, och dar- tänkande.
Erie ett par Sentimentalt (ytterst få).
VI AR HAR, FOR ATT ...
Vi är här För att Vi är här För att Vi är här För att vi är här ....
Utgivaren har här gjort följande a " - märkning.
» Sjöngs med stor eme- dan 99 av 100 m i n aldrig hade en aning om varför de voro » här » eller var » här » var, eller hur länge detta tillstånd skulle, " *, vara.
Daisy Mufler-Mitt.
Nutidens yngsta skolbarn de dövstumma.
Det låter väl som den sällsam- maste motsättning; de självfal- let mest efterblivna och för kun- skapsmöjligheter minst rustade barn, de döva skola vara de första i sko- lan, i färd med » förberedelserna för livet » i en ålder då de ännu nämnas småbarn, vid 4, t. o. ni.
vid 3 års ålder.
Stockholm (Östemalmsgalan 62) Skolhemmet för dövstumma småbarn i Göteborg (Ståthållarega- och tan 20).
Att tillbringa en hel undervis- ningsdag i de små soliga skolsalar- na vid Östermalmsgatan det är för det första en upplevelese Den är Vid inträde i skoIan i den normala skolåldern 1 eller 8 år är skillnaden mellan det hörande barnet och det döva oerhört stor.
Barnet som hör har under de gångna sju eller åtta lev- levnadsåren haft talspråket, har beteck- ningar för allt i sin omgivning, kan uttrycka tankar, känslor; den lilla dö- va står i mångt och mycket främ- mande för detta Vad det h ö r a n e barnet vanemässigt förvärvat av na- naturen — vackrare gladare maren under vad man måste upp- märksamma som ett strilande in- tresse frän elevringen, en lek med färg och form och mätt, och en teck- ningslektion liknar det hela mest, En stor, stolt näckros ligger på det gula barnkammarbordet man plockar bladen av den — de fint löstagbara man finner ut deras färg på en färgkarta, och strax står äro O m författarskap det ibland Fannie Hursts kommer ett stänk över av En Bokkrönika.
Världen under f r e d är detta något som ej hän-.
der hennes medsyster Edith Wharton.
Åt- bok som väckt mer än vanlig upp- minstone ej i hennes bok » Den brutna uppmärksamhet är » David Golder » av linjen » (Bonniers.
2 del.
å 4,50).
Hon ' - den unga författarinnan Iréne Nemirovski har vad Fannie Hurst saknar djup * för- Hennes bok ar också ståelse verklig psykologi Hennes bok lera.
avseenden Där finnes Om den unge Vance Weston som skall Unity History School återkom un- sympatisk person.
bli författare hor till något det allra der en vecka i augusti dagligen i finaste intimaste och mänskligaste man pressen med ett kort omnämnande kan läsa Hennes människor angå en, av föredrag hållna av framstående mindre tilltallande blottställer det de leva sig in i in.
verka varken främ- falare.
En och annan intervju med mande eller overkliga ge så mycket av utlänningarna bland dessa log upp sitt innersta att de tycks ha levt hela sitt ett par spalter och vid ankomsten liv ens ögon Det är en bok som till Stockholm fotograferades de hört psykologiska koncist flytande berättelsen av alla de smådragen Hon har man inte lätt glömmer en av de stora i engelska deltagarna och rubricera- romanfloden.
J. F. des i dagspressen som en resande akademi.
Men utöver dessa glim- " " fram boken drag kyla, av genomträngande syrlighet som måste tar har föga nått utanför deltagar- göra verkan om också ei alItid en sär- nionde årgången av Årsbok för kretsen om denna skola, deles behaglig sådan Det markanta por- h i n och hushåll.
Föreningens för porträttet David Golder är ett som kom- rationell hushållning publikation.
har just mer att stå sig.
Dr+ är inte ett vanligt kommit ut på Koopertiva Förbundets Skolinspektör Marvin tar initiativ romanporträtt av juden-affäsmannen, förlag (2:50).
till en historisk enhetsskola.
Dess innehåll passar för varje vaken dess storhet är grundad på förståelse In- levelse.
sympati hat.
överseende och en människa, det är inte bara det dagliga Skolan var av så gedigen art och missroman.
så av aktning sin uppslaget ' " " " ' ' " skolan och räkna VITA David inför Den sin praktiska detaljer sammanhang redogörelse f å t t till s k ä n k s Golder på två små rosen- samma i världen de sökande oroliga.
på näringslivets område.
som just nu ha de vara av intresse för Tidevarvets ning kan begynna, söka erövra åt gen, 10 fingrar föraktande och föraktade.
som en så påtaglig aktualitet Redaktör Thorsten läsare Unity History Schools leda de döva barnen.
Deras skoltid bör knubbiga händer — 10 står på svar- begärande.
ensamma gå till sina stora slag som ej sten Odhe skriver om vår skyldighet att sitt ursprung till ett möte inom Lon- följaktligen utökas, men den skall ta tavlan.
Så skapar man näckro- utökas med de tidigare levnadsåren, sen hel igen, och så skall man rita ha någon att falla tillbaka på som falla köpa billigt Det är inte troligt säger dons folkbildningsförbund den 1 aug.
han, att det i människans troligt finnes 1914 Inför krigsutbrottets hot upp- det är fyradringen som skall in i sko- av den, forma ut den med alla tio med brak — ensamma och starka !så nedlagd någon oemotståndlig drift an korn där tanken, att söka de djup- lan, börja » förberedelsen för livet,.
bladen p i små ritblock, inte ens de New York.
» städernas stad » har handla förnuftigt vid handhavandet av gående och beständiga krafter, ge- Viktigast stiger det nya forsk- allra minsta äro befriade från den Fannie Hurst betecknande nog till- ekonomien.
men därmed är inte sagt att nom vilka det nuvarande världssam- ningsrönet fram, när det gäller b a r n teckningslektionen, så stå de redan som icke äro födda dövstumma utan, i korresponderande kontakt med Ii- ägnat sin bok » femtonöresbasar » (Bon- hon inte kan påverkas med förnuftig mo- starkare fundet kunde sig till enhet i tänkas trots av växa katastrofen.
vägledning.
sedan de en gång lärt tala, genom vet Klassen är, som sig b ö r gan- Bonniers 2 del.
å 3.50).
Det är boken om tiverad Dietfrågan i sin nutida gestaltning, som Dåvarande skolinspektören F ' S. sjukdom eller olyckshändelse mist ska liten, sju elever, åldern 4 — 5 år den trettonde av världens rikaste män hörseln och sedan under den iråkade Treårsåldern har en representant, en rom med sin hustru inte fick göra den diskuteras med lidelse varhelst del finns Marvin åtog sig att utarbeta en plan dövheten glömt bort sitt talspråk enda, en liten tös som är rund och drömda vandringen i Pyrenéerna - an- moderna människor församlade, har själv.
för ett historiskt studium ur synpunk- Dessa kunna, när de sitt 7 - 8 år knubbig som en docka och ritar och nat än som rik och då i en Limousine.
fallet sin plats i ett arbete sådant som ten av begreppen enhet och framåt- Fröken Tilda Hansson.
Ateneums skridande komma till skolan, då vara helt plitar och blickar lugnt och begrun- Och vad var det då for nöje Det är delta.
boken om rikedomen som dödar dit som skolköksseminariums föreståndarinna ger stumma, de minnas icke mer tal- dande mat näckrosens problem I nästa klass, bland sjuåringarna till äventyrs kan finnas där längst inne.
i sin uppsats Om modern vardagskost Englands veteskapsmän språket, Men om de kort efter det dövheten drabbat dem komma under äro bokstäver och ord redan välkän- Fannie Hurst har berättartalang.
Man har några enkla och grundläggande synpunk- Råkosten.
tomatfrukosten och politiker ge sin medverkan sakkunnig lärarevård är minnet av da vänner, Ett par av barnen här inte tråkigt i hennes sällskap han hittar ter på saken.
Den första kursen i » enhetshisto- spraket, dess ord och ton kvar, och ha vad man kallar hörselrester, d. v. alltid på något nytt, l o m håller spännin- och andra välsammansatta och tilllalade talet kan jämförelsevis snabbt och s. förmåga att uppfatta starka ljud gen vid liv.
Något större litterärt värde måltider.
med grönsaker.
frukt och grovt ria.
hölls 1915 å Woodbrooke.
Am- eller ljud rom ligga mycket lågt ned kan hennes bok väl knappast räkna på bröd få sin rekommendation.
men på ett net var Den västerländska civilisa- starkt återvinnas och utvecklas.
Häftighet, uppbrusande otålighet, eller högt upp på musikens tonskala, Men man trivs med denna slöja av overk- sätt som är fritt från överdrift och alltså tionens enhet.
1916 studerades ci- en särskild slags vred, stundom näs- andra åter äro fullkomligt döva.
De lighet denna känsla av något ovidkom- bör kunna locka också den mera tveksam- civilisationen framåtskridande.
Bland tan vild, iver är något som ofta kän- allra flesta ha en intelligent, klar mande.
som vilar över hennes infångade m a husmodern Eftersom årsboken för- föreläsarna märktes mänga av Eng- förmodlingen läses av tusentals familjer, kan lands mera kända vetenskapsmän.
netecknar dövstumma barn.
Deras blick, under lektionsförhöret märk- värld.
man vänta sig tillfredsställande effekt författare och politiker.
såsom C. föräldrar eller barnsköterskor känna bart stolt när man är så säker Delisle Burns, A.
J. Carlyle, J.
L. om rätta svaret.
— De dövstumma som komma från bemedlade hem, av de goda råden väl till detta men man har som of- Själva boendets problem behandlas I Myres, H.
G. Wells, Lord Olivier, tast fallit undan för felen, Att giva barnens begåvning är mycket ofta.
i gratisplatser är resten.
Skolan som efter för tecknade önskningar eller det stora hela, likställd med normala en gäng börjades helt på.frivillig olika avdelningar.
hemmets bränsleeko- J.
S. Huxley, Hartley Withers.
Före- et, självrådigt tagande g r e p ~ var barns, deras utveckling har endast grund och sammanhör med förenin- nomi tiv ingenjör Carl Selldin.
Rationellt läsningarna ha efter varje kurs ut- här, ansåg man, det enda.
Hur skulle gått saktare.
- Nu skriva alla på gen Dövas Väl har nu något anslag och hemtrevligt av arkitekt Gösta Rollin, givits i bokform och bilda » The Unity en rättvis uppfostrande mening sitt black: - En f-r-ämmande har från staten och staden, men dessa Hjälp dig själv nät du kan.
av yrkes- Scries », som rönt mycket erkännande tunna inläggas i en vägran då man kommit.
En f-r-ämmande skall höra äro icke tillräckliga, man mäsk allt- skoldirektör K. Andersson.
Den egna t ä v och utgått i stora upplagor.
Den icke kunde ge orden därtiil, orden på oss i dag.
Men sedan säga de jämt i mängt och mycket lita till fri- pan beskrives av assistenten John Green.
nionde kursen hölls i Danzig och som skulle motivera den och bilda det.
Lärarinnans läppar formas villig hjälp.
De lärarinnor, som här Därtill kommer en lntressant framställ- hade tagit upp det sista decenniets däri uppfostrans grund Hemmen sakta och uttrycksfullt till detta tagit an det stora och viktiga arbe- ning av h i Anden Hedberg om hur en utveckling.
Det rika ämnet hann ej och föräldrarne kunde icke och kun- svära f-r-ämmande åtta ivriga och tet att lära de stumma ' barnen a n glödlampa kommer till och i samband slutbehandlas och den tionde kursen, na alltjämt icke ta sig fram över de verkligt självtillfredsställda barnan- lala, emottaga här en ringa lön som därmed en liten översikt över kooperatio- Slockholmskursen, kan anses vara stora djup, som avskilja det döva sikten i halvcirkel vändas mot henne icke i någon män står i proportion nens frammarsch i Sverige och Norden.
en fortsättning av sin föregångare.
barnet frän det hörande.
Men de och upprepa ganska klart och vik- till det verk de utföra.
- Den lilla Den glödlampsfabrik som de nordiska En gemensam volym i » Unity Series.
tidiga skolorna, skolorna för döva tigt och värdigt orden som de icke småbarnsskolan för döva barn som kooperativa centralorganisationerna äga torde utkomma vid jultiden i år och i likhet med den göteborgska, förts gemensamt ute vid Hammarbyleden i där återfinnas de flesta av föreläs- småbarn de kunna det.
hörde.
Hur ar det i Sverige?
H a de Denna lilla skola som icke är in- in i sin tillvaro och förts framåt en- Stockholm.
är det första internationella ningarna.
Samtliga kurser ha stått svenska mödrarna blivit underkunni- ternat utan endast förmiddagar- dart genom medlidandets och intres- industriföretag efter kooperativa linjer under ledning av Mr Marvin som ga om att redan vid fyraårsåldern na har hand om barnen den har sets kraft, den skulle vara mera känd i världen.
Som välkänt är åstadkom även redigerar » The Unity Series-.
N .. främsta - om stackaren tillhör och vis ensamhetens värld föras bort från de sina och inom skolvärlden under vård av skickliga lärare som här nästan kunna kallas läkare.
De småbarnsskolor som i Sverige finnas för döva småbarn äro blott två: Skolan för döva småbarn i en d o c k stockholmsbarn ifrån Dalarne och långt norrifrån för att deltaga i undervisningen; de måste således under skollerminerna vara inackorderade hos släkt eller vänner i Stockholm.
Terminsavgifterna äro de minsta möjliga och uttagas endast av barn vanmakt glödlampskartellens prissänkning til döva barn.
Den skulle också vara mera känd av det sociala arbetets hjälpare, av donatorer som skulle önska genom sin egen och pennin- gens makt se ett helt liv ljusna eller bli hell ljust allt från treårsåldern.
- Eva Schmidt.
95 öre pr lampa.
själv säljer den koope- rativa Lumafabriken 25-watts-lampor för Kursen i Stockholm: Världen under fred 85 öre.
Samlingen var representativ både Årsbok för hem och hushåll är som genom framstående deltagare — de synes en tidsenlig orientering i viktiga hitresta föreläsarna deltogo i de flesta diskussionerna och genom frågor deltagare av olika ålder och yrken: -.
- jurister och skolfolk, unga oxford- ta studenter i ett vin auditorium e n triumf för hans strävanden.
ämne: studenter Världen och professorer.
under fred hade Kursens man stannat för utan att man ansåg sig Rasfrågan en uppfostringsfråga.
ha funnit ett fullt adekvat uttryck Kunde man få större spridning för för det man ville behandla: framste- uppfattningen att nationen omfattar gen under den nya epok, som inled- hela befolkningen, vore rasfrågan des med N.
F: s bildande.
I sitt inledningsanförande där Mr till hälften löst.
Detta är en upp- Marvin gav en intressant historisk averblick över det Senaste decenniet.
lighet, bättre hygien och högre lev- framhöll han, att vi leva i en ny nadsstandard; av v i i ungdom till he- världsordning.
N. F. har framsprun- kämpande av rasfördomarnas » far- git som en ny art, en mutation helt,.
Mycket arbetas ock härför sär- visst en följd den föregående ut- m vecklingen, men dock en tydlig skilt av entusiastisk ungdom, och om år är tavlan möjligen ljusare.
vändpunkt, ett nytt faktum i mänsk- 50 Mr Marvins optimistiska syn, som lig organisation, som vi alltid åter- uppkallade hans landsmän till livliga komma till vilket områdes senaste utveckling än diskutera: veten- gensagor - dock även dessa burna skapens största landvinningar, nya av ljus engelsk humor - framträdde strömningar inom litteratur och åter i hans föredrag om modern upp- Det var icke så mycket den konst.
n y uppfostran, internationell fostran.
nya uppfostrans principer han ljus- lagstiftning, de ekonomiska och fi- nansiella dagsproblemen, liksom de målade, utan han framhöll det bety- politiska problemen av vilka rasfrå- delsefulla i att de nya nationalsta- terna äro så ivriga att nedlägga om- gan upptogs i denna kurs.
borde på sorg Iigga sin ett folkuppfostran.
preventiv mot deras Häri För första gången svarta stu- politiska aggressivitet, en garanti för denter bland vita i Sydafrika.
att framtida politik skulle kunna län- kar in i lugnare banor.
ralbud bottnade i rädsla för att stöta med de tongivande och mäktiga på den lilla fläck av jorden, där man var dömd a l t leva hela livet.
M e d möjligheterna att förflytta sig frän platsen för ett snedsprång och möj- beroende, och att de måste söka skaffa sig välbetalt arbete om de skola bli mer än trälar.
Striden om kvinnans ställning på drhetsmarknaden som blivit särskilt påtaglig för oss genom Open Door- världstillvaron ligheterna för ungdomar av båda kö- nen att per bil förflytta sig utanför de äldres uppsikt skapas nys mora- liska sedvänjor.
Motivet för att upp- träda ansvarigt och skapa en rik och kongressen, är ingenting annat än gnisslet vid en absolut nödvändig justering av kvinnans arbetsområ- den.
Djupast sett är det ju allas sak, allas heder och nytta att kvinnan räd- gåtan och utforskat de lagar enligt vilka världsmekanismen arbetar.
Nu finns intet kvar av denna självbelå- tenhet.
När vetenskapen gick vida- re, fann den att universum gäckande givande kontakt av det mänskliga umgänget p å det sexuella och an- dra områden måste sökas på andra håll än i rädslan för auktorite- ten.
Det är just en av den nya ti- dens brännande frågor, skall respek- ten för människovärdet driva fram en ny moralisk standard?
The Economists mångåriga redak- V a d som gäller arbetaren i all- mänhet inför den tveeggade gåvan tör ordet.
av arbetsavlyftande maskiner, gäller Om Mr Marvin intresserade hu- alldeles särskilt kvinnan.
Författa- vudsakligen genom översikter och ren berör endast i förbigående hin- allmänna synpunkter, voro övriga nes problem.
Men han erinrar om föredrag av mera speciell natur.
Pro- fessor Undén belyste framstegen p å det betydelsefulla faktum att inte ba- den internationella rättsskipningens ra nedgängen i dödelseprocenten utan område och ställde sig med älskvärd också i barndödligheten l y f t en ar- beredvillighet till förfogande för be- betsbörda från kvinnan.
Det kostar svarande Kanske av många voro och Mr skiftande Hartley k och tid att föda många barn frågor.
Withers två föredrag om det ekono- till världen men också att vaka och das från degeneration genom att få ersättning för förlorat arbete och för- lorad värdighet.
Djupast sett är det också viktigt att det moderna ar- betslivet vördsamt anpassar sig för kvinnans inträde däri.
Men i de ak- drog s i g undan dess kausalitetslag och dess definitioner.
I samma tid som vi upptäckt att mänsklighetens vi enligt Mr Marvins åsikt.
Han har tidvis tillhört universitetet i Kairo och äger även annan erfarenhet från länder med icke vit befolkning.
Se- nast har han i våras i och för studier tor sina föredrag i 10:e History School vistats några månader i Syd- afrika och där kommit i kontakt med de komplex av problem, som uppstå med modernt näringslivs införande: de svarta som blivit stamlösa, de ar- betslösa vita som propagera varje vit mans rätt till arbete, de vitas mate- rialistiska uppfattning om rällen att använda andra blott till egen fördel, för att nämna ett par exempel.
V i d Mr Marvins föredrag i Pretoria sutto för första gången ett par rader svar- densamma så är det ju klart a l t kvinnorna måste krafter inom den orientera sig på den stora arbets- snabbt skeende omvandlingen av li- marknaden om de inte skall ned- vet i alla dess faser hänger samman sjunka till de arbetslösas hemska med en omställning av synen på = " ej Massan med i samarbetet: av de färgade, detta är är ännu det stora hindret för N.
F:s utveckling, sina (Forts. fr. rid 1.)
nen att de nya möjligheterna till rö- relse inverka på förhållandet mellan könen.
Han vågar paradoxen att gamla tiders åtlydnad av stränga mo- fostringsfråga: av färgad ungdom - norna hålla sig uppe, om icke kvin- vilisationen.
Den kan och skall icke EN BEFRIAD MÄNNI ISKA.
sig har kraft miska världsläget det intressantaste som bjöds, så brännande aktuella som dessa frågor äro och behand- lade som de blevo med sakkunska- pen av en mångårig redaktör för » The Economist .. Världstillgångarna blevo allt jäm- nare fördelade, utbytet gick allt lät- tare under tiden före världskriget, och t. o. m. efter kriget hämtade man sig fortare än som förutspåtts, s i d e Mr Withers.
U.
S.
A. trodde sig ha löst prohlemet a t t skapa välstånd.
Men så kom kraschen - plötsligt: allvarliga störningar i det lugna ut- hylet mellan Iänderna, arbetslöshet och kapitalflykt samtidigt med varu- överskott och » this nice cheapness »; överallt en irriterad ekonomisk at- mosfär, » bad temper », nära beroen- de a v det politiska läget.
Politici och finansmän måste tillsammans åter- ställa förtroendet, så a l t kapilalet åter kommer i omlopp.
tuella striderna stå kraven diametralt mot varann.
På den ena sidan fron- ten vill man beskära kvinnans arbete för moderskapets skull.
På den an- dra anser man det nödvändigt, för i c k e f ö r l o r a allt, att mo- beskära att skull.
Denna fantastiska situation, som är krönet på en genom olika ci- vilisationer löpande historia om miss- grepp vid anpassningen av samhället till modern och modern till samhället.
kan komma att lösas snabbt.
Det blir när moderskapet blir e n fullt fri- långt söderut Europa för att mötas av den första schweiziska hygienutställningens kraftiga reklam.
Denna stor-utställning för hälsovård, bostäder, födoämnen, sport, kallad » Hyspa », pågår i Bern un- der augusti och september och har till- dragit sig mycket intresse.
Det soliga, blomster- och springbrunnsprydda ut- ställningsområdet strax utanför staden är bebyggt i modern stil med enkla trä- byggnader, där väggarnas smala bräder synas hur mycket som helst.
Omväx- lingen bestås av grav limfärg i olika.
kärva nyanser, vilka förstärka intrycket av knapp enhetlighet.
Min ibland partier av uteslutande affärsmässig karaktär, fulländade sport- avdelningar, eleganta husgeråd, läske- drycker Och parfymer.
finner man några rum, där stoffet genom medvetet pro- pagandamässig anordning får allmänt intresse.
Det är t. el.
några lustigt och om- sorgsfullt gjorda färgrika framtällnin- gar av människokroppen.
Matsmältnings- förloppet framställes sålunda: I en verk- stad hamra små docksmeder sönder ma- att Under den moderna ve- man snart skulle ha löst världs historia har en oanad utsträckning bakåt i tiden, ha vi insett att vi bara i början.
ligger Burns gör här en tankeväckande stå På nytt världen jämförelse mellan de primitiva män- niskorna s,,,,, stå inför det stora okända och de moderna människor som insett att alla världsförklaringar blott varit arbetshypoteser @ vår v ä g.
är som det sades för något är sen på medborgankolan: det är med ett minimum av reskost i fråga om ärvd tradition och kunskap, som v i träda ut i det nya skedet.
helt garna se rätt mycket av Stockholm.
Särskilt intresserade ett besök i Stockholms stads nya egnahemsom- råden i Ängby, Rålambshov m. fl.
Ävenså väckte Informationsbyråns arbete intresse.
M a n torde kunna säga, att den engelska gruppen vann sitt ena mål: att få någon kännedom om svenska förhållanden och komma i kontakt med svenska människor.
De svenska deltagarna vunno även, skulle j a g tro, intresse för » Unity History Schools » och möta kanske upp igen nästa gång i Jerusalem eller i England eller var nu nästa kurs förlägges.
Kursen ingav även lust att göra » enhetshistorieskola » på - Greta Stendahl.
Macmillan skulle kräva sin egen re- brott, genom sönderfallande och un- seberättelse.
Men det kan gott sä- dergång som då den belönar genom a t t skänka människan förmåga a l t i gas, då man talar om människans gemenskapens tecken göra nya stor- omgestaltande tekniken och lek- dåd.
nikens av människan a l t förvandlin- gen för kvinnan är mera djupgående, sker under större motstånd och mö- da.
Även på denna punkt prövas ci- = " landet 10 till 4 till varandra i fråga I anknytning till detta intresserar de ten med släggor mot tändernas städ, me- dan en man med vattenkanna begjuter den sönderdelade massan med vätska från spottkörtlarna.
Magsäcken förevi- sas som en sjö eller bassäng, där de olika ämnena, lätta att urskilja genom sina granna färger, sorteras.
Klargrön stärkelse och röd äggvita smältas och försvinna.
under tillförseln av pepsin och saltsyra, men fett Och kolhydrat återfin- nas i tarmen utsatta för en gall-flads om vem hjälper?
14-19. timmars arbetsdag i sinnessjukhusen - vem hjälper?
Sva- vegetariska födoämnenas avdelning.
sär- skilt en utställning av råkost i tilltalan- de farm.
Rättikor, gurka.
rädisor, röd- betor och morötter skäras ut i spiraler, stjärnor och allehanda dekorativa figurer med tillhjälp av ytterst billiga och lätt- sköna redskap.
Fördelen med Inordnin- gen är att grönsakerna även utan såser eller andra tillsatser kunna serveras så elegant, att de alltid skola kunna hävda hedervärd över- ret är den starka anslutningen till fack- organisationerna med deras förstklassi- ga tidningar, sjuk- och arbetslöshets- hjälp, semesterhem och klubbverksamhet för sport, sång och olika slag av god rekreation.
tygande dietpropagandan från ett håll, där idén Och inte vinstintresset är hu- vudsaken.
Det är De sista dagarnas He- liga - vilka inom parentes sagt tyckas spela en ganska framträdande roll i Schweiz, då man otta möter deras unga Och energiska representanter - som i en saklig utställning av siffror och sta- tistik, tar upp kampen mot missbruk av tobak, alkohol, stimulantia av andra slag, kött och alla slags dåliga vanor.
Deras uppgifter bl.
a. från N.
F:s undersöknin- gar visa synnerligen gynnsamma siffror för » kyrkans » medlemmar ifråga om sjuklighet dödlighet födelsetal, äkten- skapsfrekvens, etc. jämfört med den öv- riga befolkningens.
Råkostivrarna och tillverkarna av alkoholfria äppeldrycker i rummet bredvid få härvid kraftig hjälp i sin agitation.
Särskild uppmärksamhet tilldrar sig fackförbundens verkningsfullt ordnade rum, med utomordentligt gjorda jätte- fotografier ur arbetarnas liv: Mannen vid maskinen - en olyckshändelse den arbetslöse - de oförsörjda barnen - allt åtföljt av kort och suggererande text: Invalid - vem hjälper?
Avskedad maskinutställningar av hög klass, till det nya Hygienmuseet i Dresden och » Hyspa » i Bern, dra de internationell uppmärk- samhet till sig.
D e visa genom upplägg- ningen av utställningsmaterialet, hur överallt krafter äro i rörelse för vardag- livets och hälsovårdens anpassande etter nya krav.
C. i i.
Vardagen på ut ställning.
sin plats som i som dela sig av de nya upptäckterna att förleda deras syn.
En kompass ha vi ändå.
vårda ut dem u r tillvaron och sörja villig sak.
och kvinnorna alltså kun- Nämligen vissheten att alla sk- dem.
Kvinnorna levde fordom un- na skriva de villkor på vilka de ata- den och civilisationer skola mätas der tecknen födelse och död p å ett ga sig denna prestation.
Det vore oformligt att n i om ra- med graden av respekt för männi- annat s ä t t än n u.
av den men av denna artikel gå in vidare på skan och lydnad för lagen om vår gemenskap.
En l a g som ger s i g lika gamla arbetsmarknaden i hemmet, delta tema.
En vandring till exem- tydligt tillkänna, då den straffar tör pel mellan Ellen Key och Chrystal Genom Stort tillmötesgående frän svenska.
olika håll fingo d e engelska delta- Man behöver inte resa hos frontsoldaterna inom vetenskapen och dem den mest påverkan.
Med den kompletterande tex.
ten är denna matsmältningsprocedur så överskådlig och lätt att komma ihåg, att den.
efter att en gång ha virats för har- nen, sedermera borde for alla tider kun- na avskrivas från skolkökstimmarna.
Till samma klass av upplysningsmate- rial höra framställningarna av de smit- tosamma könssjukdomarnas verkningar olika slag av yrkessjukdomar samt de magras Och tetas historia.
Två serier små gubbar, de feta med käpp, de magra utan, framställa historien.
Medan de båda grupperna vid 20 års ålder äro jämngoda, vinner din magra gruppen allteftersom årtiondena gå över de leta, så att de vid 50 års ålder stå i förhål- - vem hjälper?
Fadern - arbetslös - En snabbfärd över kontinenten ger ganska snart intryck av en upplysnings- utställningarnas glanstid.
Från Berlin Radiomasten, utställningområde omkring
