# ID: svediakorp-per3545
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1931
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,739
# sentences: 508
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Vad har Det bittra havet.
Håller civilisationen hänt?
provet?
Italien mot Frankrike och Tyskland.
Av Pier Gudro.
Av ELIN WÄGNER.
I taliensk-fransk kontrast i Medel- för att skydda de tunisiska italienar- Under de två senaste decennierna havet var något man under kri- nes rätt att bibehålla sin egen natio- har civilisationen utgått ur ett skede, gets första halvår i Tyskland gärna nalitet genom ideligt påpekande, att industrialismens, och i n i ett nytt, och hoppfullt ordade am.
Italiens denna av Frankrike fullt och klart modernismens.
V i som under vår ivriga expansionsbegär i v a d i all erkänts och att de franska försöken vuxna tillvaro varit med Om detta, synnerhet fascisterna älska att kalla till avnationalisering därför äro olag- fatta icke utan vidare den oerhörda finningarna i sig.
H a n knäfaller icke i beundran för flygplanet och bilen eller ljudfilmen, radion eller den elektriska borren bara f ö r dess pre- stationer.
Han anser däremot alt de ha förvandlat och ständigt förvand- Mare Nostrum (Värt hav) h a r sedan liga.
V a d sedan till sist Syrien an- betydelsen av denna förvandling.
V i l a de stora massornas tillvaro och blivit icke mindre Omdebatterat och går, så har Mussolini själv sagt, att se visserligen att bilar, flygplan, ra- det inbördes förhållandet mellan medkalkylerat.
han ej skulle vilja h a mandatet där- dio, bio, elektriskt ljus och kraft äro människorna pi jorden.
R i t t bru- I själva verket ar detta begär skä- över ens om han finge det till skanks: nyheter i vårt liv, men å andra sidan kade, menar han, kunna de bli me- ligen tamt.
» Nizza och Korsika » gåvan skulle nämligen draga med sig bära vi med OSS en packning av före- del för en n y tids människor att Gaskrig.
händer det att unga fascister skräna.
för det första ökad spänning med ställningar, vanor, minnen u r f o r n a komma i kontakt med de djupaste S T O C K H O L M H A R H A F T LUFT- Med det första menas ingenting, med araberna, för det andra slitningar tider.
underströmmarna i tillvaron, liksom VÄRNSÖVNINGAR.
M e d till- det andra röjes en åstundan som ej med turkarne, och framförallt med Men det duger inte an bedöma en gäng den antika konsten medel- gripande av alla moderna stridsme- kan förnekas, men som dock hitin- det senare folket önskar och behöver den tid som är ut frän de föreställ- tidens katedraler eller Shakespeares del.
Områden ha » gasbelagts », människor föreställt gasskadade, tills aldrig varit av den art a t t den Italien fä leva i största samförstånd.
ningar v i bildade oss omkring sekel- dramer hjälpte människorna att bry- skiftet.
V i bli inte rättvisa då och ta den hårda dagliga ytan av livet, sjukhusavdelningar inrättats för gas- kunnat ena till handling av något Men avstår från herravälde vi riskera att bli domedagsprofeter och komma i kontakt med dolda behandling.
Samtidigt som den slag.
Pi Algeriet och Marocko har sjunde svenske militärflygaren för Italien för länge sedan givit avkall, över Medelhavet.
och pessimister i onödan.
Dar finns verkligheter.
och Tanger är fortfarande intet an- Italiensk expansion i Medelhavet annars tillräckligt mänga riskmo- Han ä r alltså optimist egentligen, stöter på det bestämdaste motstånd ment i den nya tillvarosformen utan en motpol till Spengler och hans un- nat än en prestigefråga.
krigsskådespelet av pressen behand- frän England och därför måste att vi behöva lägga den till last att dergångsteori och till alla dem som lats som en festlighet.
Serverad till Italien skydda italienarna Italien givetvis böja sig.
Dylika den är helt olika 1800-talet eller under trycket av den nuvarande kri- allmänhetens förnöjelse, jämförlig ungefär med Glada Ankan.
Att dö- i Tunisien strävanden stå samtidigt i motsätt- döma den oduglig att leva.
I själva sen se framtiden osäker och svart.
ma av bilder och förstasidsartiklar.
V a d Tunisien beträffar brukar ofta ning till den kontinentalpolitik Nord- verket är det nog så, att de största Snabba förändringar äro ett tecken I nästa krig skall allmänheten få upprepas, att del var Frankrikes an- italien önskar föra och det är riskmomenten i vår tid komma av att till växt och livskraft, och civilisatio- leka med, heter det.
nekterande därav som drev Italien denna högst utvecklade del av den V i släpat med OSS in i den nya tiden ner som gått under ha gjort det där- G A N D H I H A R A N T R Ä T T RE- till alliansen med Tyskland och Apenniniska halvön som leder, po- kvarlevor av gamla opassande bruk f ö r att de stagnerat, icke för a n de Österrike.
Realiter var det den » ro- litiskt som i fråga om industri och och föreställningar såsom t. ex. den förvandlats.
för från B o m b a y till om krigets lämplighet och nödvän- Till den del av världen som gått merska frågan » och därav följande åkerbruk.
ferensen.
Han begick den världshi- dighet eller den o m rätten för den ut ur industrialismens första period storiska händelsen i vanlig enkel ut- inre svårigheter i det då ännu allde- rustning, iförd endast en gördel, och les nybildade italienska konungari- Adriatiska havet är målet för enskilde a n skaffa s i g profit och in i modernismen räknar han Nord- i packningen medfördes föga mer än ket.
Och om Italien fortsätter att dess ärelystnad bruka den utan hänsyn till annat än Amerika och västra och norra Euro- Det är på Adriatiska havet, på egen fördel.
då och då protestera i fråga o m detta pa.
Genom en måhända väl enkel Bland många böcker som utreda klassificering placerar han de övriga nordafrikanska område, så är det Donau- och Balkanländerna på När- spänning.
En mängd klagomål aldrig ett ögonblick med tanke på och Fjärr-Orienten Norditalien och kommentera denna vår förvand- delarna av jorden i sådana skeden över brutna överenskommelser från att själv få något därav utan enbart (Forts. å sid.
4.)
lingsperiod frän ett skede till ett an- av civilisationen, som motsvarar de ska avtalet sida har i det Englands frän Gandhi-Irwin- indiskt håll nat, kan rekommenderas den engel- primitiva och medeltida skeden vi framkallat protester mot Gandhis ske sociologen Delisle Burns nyut- lämnat.
Genom den nya snabba och resa.
Om kongressen sänder repre- komna arbete: » Den moderna civi- intima kontakten mellan folk, raser sentanter är osäkert.
Den tycks lisationen inför provet., » Modern och världsdelar h a r den västerländ- dock vara nöjd med Gandhis del- civilisation on trial ».
Den ä r ju blott ska civilisationen stört och påverkat tagande i konferensen.
boken var färdigtryckt.
M a n skådade ut en hastig revy av den nya tidens dem som befunno sig i tidigare ske- MACDONALDS V A L K R E T S har Ingenting räddar den nuvarande världs- på kometen.
ryste och beundrade dessa olika karaktäristika, men ett sådant den.
V i ha rubbat hela den världs- situationen.
om det inte lyckas oss uteslutit honom ur partiet för att förvandla bankerna till objektiva, ve- stjärnkikares förutseende.
där hastigt svep runt jordklotet av ordning som Afrika skaffat sig och illojalitet: a t t ingå i nationalregerin- en strålkastare kan sätta kända fak- ställt dess folk på huvudet för a n gen, bildad f ö r att genomtrumfa ar- tenskapligt orienterade parter i en inter- t a i ny belysning och stimulera lä- leverera sådant material för den mo- betarfientliga åtgärder.
Världspres- nationell organisation.
som ofrånkomligt sen genljuder av klander och erkän- måste skapas.
Om inte denna omvän- Man hade väntat att detta kommitté- kan uppnås komma bankerna också betänkande.
där den konservativa åskåd- saren att göra egna kombinationer.
derna tillvaron som bomull, gummi nande.
Budgetbehandlingen på- delse i fortsättningen att frammana revolution ningen var så väl företrädd, skulle ha re- Dessutom har författaren fördelen och palmolja.
Först på allra senaste går.
Och man förespår nyval inom med en framgång, som kan få själva sulterat i många visa rad för framtiden av en så god utsiktspunkt som hjär- tid har det gått upp för oss att v i en nära framtid.
av den sort, som brukar ges av kredito- tat av engelska imperiet är.
Och han borde ge de primitiva folken något Moskva att avundas dem.
flygolycka, har det Stockholmska vill - - - SAN London - tre spinnrockar och en sovmatta.
Re- - Bankerna göra revolution.
I Med veckans n:r av Tidevarvet föl- vande adresser på personer, av som kunna vara inresserade av att få sig Tidevarvet tillskickat på prov.
Vi bed- korten ifyllda med namn på återsända ni vilja skola lära känna Tidevarvet!
Håller civilisationen provet?
DelisIe Burns arbete om den moderna civilisationens prövostund av Elin Wägner.
Pier Gudro skriver om Det bittra havet, Italiens kamp om Adria.
* Bankerna göra revolu- tion är H.
N. Brailsfords syn på världs- krisen.
På post inför tidens avgöran den.
Södermanlands Länsförbund av Svenska Kvinnors Vänsterförbund fyller 10 år.
i en artikel i H.
The ... sparsamhet, arbetarna måste gå med på är ej hur traditionalist brytas sönder, gen gen utgångs- tryckt New Republic ut från deras egna om världskrisen och dess botande och sänkta löner.
I verkligheten Ur det tvärt- ytterligare utbyggd och fördjupar i sista om.
Rapporten, som är enhällig med en ej heller en frätande kritiker av den punkter.
reservation, kritiserar frimodigt den po- döende världen eller en okritisk och Värt förhållande till de folk som numret av The New Leader.
Samma dag.
som de tyska bankerna litik som hittills förts och är djärvt ex- hänförd beundrare av de nya Upp- (Forts. å rid.
4.)
stängde sina portar, utkom i London en pansiv i sin inställning mot framtiden.
av de märkligaste officiella publikationer, V a r j e försök att uppnå jämvikt med som under de sista åren sett dagens ljus, världsdepressionens prisnivå genom att den s. k. Macmillanrapporten.
Det är ju sänka lönerna etc. innebär framkallandet på denna rapport, som den engelska mi- av en outhärdlig social och internationell nisterkommittén sedan grundade sill be- spänning.
Rapporten föreslår en mot- tänkande, vilket i sin tur blev orsak till satt politik: Centralbankerna måste sam- den remma i den engelska regeringen, som arbeta för att återställa 1928 års världs- klöv den i nio mot åtta och inledde hela prisnivå och hålla den kvar.
det följande uppseendeväckande händel- Historien har nämligen ofta visat, att seförloppet.
det är i prisnivåns växlingar och d e därav När jag såg upp från läsningen av följande förändringarna i förhållandet v a r j e v e c k a från d e n 1 sep- detta märkliga aktstycke, skriver Brails- mellan långivare och gäldenärer, företa- ford, återkallade jag i minnet en även- gare och arbetare, jordbruk och skatter tember till Arets slut genom tyrsbok, som var modern i min barndom, som den förnämsta orsaken till de sociala att på n ä r m a s t e postkontor och som handlade om hur jorden blev svårigheterna ligger.
Det är inte någon förstörd av en vilsekommen komet.
Jag konst att finna exempel på detta.
Brails- insätta avgiften kommer ihåg hur jag kunde stiga upp, där lord påminner om hur priset på ris i (Forts. å sid. 2).
jag satt djupt försjunken i bokens föga vetenskapliga sidor, förskrämd smyga mig fram till fönstret och dra upp gardinen för att se om kometen med sin glödande å svans skulle synas i rymden.
Här.
i Vid kap av villa i Äppelviken, Ålsten, Macmillankommitténs strängt vetenskap- Nockeby Smedsslätten eller annat sam- liga rapport, som utarbetats för flera må- hälle, vänd Eder med förtroende till oss.
nader sedan, läser man astronomernas BALDERS FASTIGHETSBYRÅ STOCKHOLM 2 förutsägelser om den katastrof, som fak- Höglandstorget 10.
Åls t e n tiskt störtade över oss, samtidigt som Telefon: Ålsten 10 00 &amp; 11 00 Telefoner: 182 43, Norr 48 42.
Ni erhåller TI D EVA R V E T Villaspekulanter Kr.
2:-.
Postgironummer 1544 T I D E V A R V E T S E X P.
2 T D E V A R V E T Finland och Tyskland.
Trots den svåra ekonomiska situationen i des- På post inför tidens avgöranden.
sa länder har man samlat sig till TIDEVARVET REDAKTIONSKOMMITTE: Elin Wägner, Elisabeth Tamm,.
I jätteansträngningar och även lyc- kats avvärja de mest förtvivlade ut- Fröken återblick på lin år och samling drakammarvalet 1928, en synlig och slagen av bostadsnäden.
kring framtida uppgifter stod det på en osynlig seger, och det målmed- Lous berörde också Stockholmsut- En Ada Nilsson.
Länsförbunds av Honorine Hermelin.
REDAKTOR: C a r i n Hermelin.
ANSVARIG UTGIVARE: Ada Nilsson.
.
Den 5 Sept.
1931.
Luftstridsöv- ningens resultat.
ADVOKATER Med luftvärnsmanövern i Stock- holm har det offentligen sagts ifrån att Sverige erkänner gaskriget, som programmet till Södermanlands vetna samarbete som pågår mellan Svenska Kvinnors länsförbundet och Sörmlands social- Vänsterförbund sammanträde, som demokratiska Kvinnodistrikt i vik- tiga hölls på Fogelstad den 30 augusti.
politiska frågor bidra att Det är vanligt både bland institu- fullständiga denna historia, som tioner och enskilda att samlas kring verkligen kan kallas stolt.
Och som tilldragelser, som innehålla nollor skall lära oss.
hur tidens tempo ökat för att fira, sade förbundsordföran- och hur det gäller att stå på post den, fröken Elisabeth Tamm i sitt när de avgörande Ögonblicken nal- hälsningstal.
Vi går inte med på kas.
det, vi vill i stället samlas kring de Utom de nödvändiga mötesför- uppgifter som ligger framför oss.
handlingarna, med antagande av Alla minns den augustidag 1921, då stadgar, fastställande av lid för Ars- vi samlades, kanske 20 eller 25, i möte till mars 1932 intill vilket en liten sal i Flen och bildade vårt nuvarande interimsstyrelse med frö- Iänsförbund.
Sedan dess har vi bli- ken Tamm som ordförande kvarstår stod på dagordningen en stor och vit många fler.
Men vi har också — fått utkämpa många andliga slags- viktig fråga: Bosladsfrågan ute och mål - vi har inte haft så lätt att hemma.
komma tillrätta med de stora par- Det var Oslo bostadsinspektris, tierna och deras metoder.
Samtidigt fröken Lulli Lous som i ett utomor- som vårt länsförbund fyller tio dentligt föredrag lade fram de olika ingår det nu i ett nytt skede.
Vi försök att lösa denna heter numera Svenska Kvinnors gande fråga, som gjorts i Norge, - ställningen, som till hennes glädje i så hög grad hade formats till en bo- stadsutställning, med många nya och goda idéer.
Men hon efterlyste kvin- nornas medverkan.
Den svenska småstugerörelsen ansåg fröken Lous som en särskilt glädjande företeelse.
Hon slutade med en kraftig upp- maning till kvinnorna att verkligen bry sig om och arbeta för bostads- frågans främjande och inte av gam- mal vana dia sig i bakgrunden och tro att de inte fick yttra sig om en ritning en gång.
Här ligger en stor och allvarlig uppgift och väntar.
Förbundet framförde genom sin ordförande ett tack till fröken Lous och fru Wägner både för deras före- drag och för deras mångåriga del- tagande i förbundets intressen, och en hyllning och ett tack till dess he- dersledamot, d:r Ada Nilsson för svikande beredskap och bi- stånd l idéer och handling.
C.H.
en rimlig framtidsutsikt.
Detta sker oberoende av de åtgärder, sam sam- ma land till äventyrs vidtagit för att motarbeta denna möjlighet för fram- tiden.
Till exempel undertecknan- Vänsterförbund.
med Katastrofen har kommit.
Den här gån- det av gaskrigsprotokollet, om att i Vänsterförbundet bildades gen behöver j a g inte tveka om att kome- krig under förutsättning av öm- uppgiften att arbeta för en upp- yrt och ansvarskännande demo- ten nalkas.
Vad som måste göras är sesidighet - avstå från bruket av krati, förverkligad i folkmedvetande föll med omkring hälften förra klart.
Men vem har viljan?
och folkuppfattning, i lagstiftning året.
I denna dag stå risodlarna på stora I England antog arbetaregeringen giftiga gaser.
Den tvekluvenhet, som oavlåtligen och samfundsliv, att verka för sam- hälleliga radikal ning frågors riktning; utveckling allas och lös- lika områden revolt.
Vete, Birma jute, ris, under f. ö. vapen alla produkter blodig bankvärldens inte mobilisera syn krediten på läget.
för alt Den sätta vågade de hetsförklaringarna röjer sig i de beskedliga å ena sidan fredlig- och rätt till arbete och lika att inför som de indiska jordbrukarna äro bero- arbetslösa i arbete.
Den var i färd med det praktiska handlandet å den an- lagen.
Vi ville samlas om det vi ende av för skatter och pålagor gingo i att rätta Englands hela ekonomiska liv dra, som utan att tveka arbetar med hade gemensamt.
Förbundet om- bankernas vad ett kommande krig som förutsätt- fattar och står öppet för såväl poli- med Frankrike lånat bank of Eng- ning, avspeglar sig också på ett un- tiska vänstersammanslutningar som föreningar och och botten var det stimma förhållande i land - inte ens regeringen samman- derligt sätt inställningen av strids- a instämma i dess syfte.
Tyskland.
Varupriserna ha sedan 1928 lagt 50 miljoner pund.
De ha sedan be- krafternas målsmän till den civila Vi har velat kalla till samling i en fallit från 135 till 91.
Om Youngplanens stämt att besparingarna i England skola befolkningen.
Det gäller en Utom- tid, när allt i vårt land och i alla beräkning av 1928 om vad Tyskland rim- garar på arbetslöshetsunderstödens och ordentlig balanseringskonst på de länder står på e t t gungande plan.
ligen borde kunna betala var riktig bety- de sociala anslagens bekostnad.
Londons psykologiska reaktionerna hot denna Det finns två vägar att gå den der denna stegring i guldvärdet ska- City Ievde högt under tiden.
Det lånade i blivit 32 procent Frankrike för 3 % Gav sedan själv lån part, som genom krigets tekniska ena är krigets och revolutionens.
Den deståndsbetalningarna.
andra är samlingens väg, som kräver för höga.
till Tyskland och Österrike far ö till 8 % förvandling plötsligt gjorts till aktiv alla våra fördomar och allt vad där- Krasch i Wien.
Man lånade dit.
Krasch medspelare i dramat.
Först skräm- med följer av praktiskt arbete.
i Berlin.
min lånade dit.
De franska sel intill den punkt, då civilbefolk- Fröken Tamm slutade med att ut- Rapporten pekar på flera orsaker till spararna blevo rädda och sade upp sina ningen gripes av Oryggligt begär att tala en förhoppning att Iänsförbun- prisfallet.
De båda viktigaste äro krigs- Ian.
City måste låna hos bankerna i försvara sig, därefter förmildrande det måtte f6 samlas kring ansvars- skulderna och de höjda tullarna.
Där- Paris och New York.
känslan för vårt medborgarskap, att efter de snabba förändringarna på tek- Det fanns fyra olika utvägar att hindra omskrivningar för att ytterligare alla, kosts vad det kosta ville, måtte nikens område och den New Yorkska spe- katastrofen i England.
Macmillankom- stärka försvarsviljan.
Ingen skall i sin ringa mån bryta styv mark, kulationsfebern.
De höga tullarna gjorde mitténs förslag om en internationell ak- behöva tro an uppoffringarna för där kommande slakten skall sa och det svårt för krigets gäldenärer att be- tion för världsprisnivåns höjande var det tala i varor, betalningarna måste ske i ingen som reflekterade på.
Det fanns ett effektivt försvar överstiga de skörda.
Bland det sjuttiotal deltagare som guld.
Detta guld strömmade till de stör- också en möjlighet att haja priserna inom verkliga krafterna krigsförbere- den vackra söndagen rest från sta kreditorerna New York och Paris.
riket genom ökade tullar, Det satte sig delserna populariseras.
Sörmlands olika delar.
från Eskils- Från 1929 till 1931 steg guldmängden i Snowden och liberalerna emot.
tt sän- Det sätt varpå dagspressen på tuna, Gnesta, Flen och Katrineholm, des ' länder från a till 74.5 procent a " ka pundvärdet genom alt överge guld- sina håll skildrat de just avslutade Torshälla, Strängnäs och många världsförrådet.
I de skuldsatta länderna myntfoten ville bankerna inte höra ta- luftkrigsövningarna har varit en av- små orter på landsbygden för att sjönk guldet från en tredjedel till en fjär- las s % tog ma " den fjärde utvägen: Nationalregeringen med dess besparingar av världens guldmängd.
skyvärd lek med allvarliga ting, där samlas på Fogelstad, var det säkert dedel d på arbetslöner och arbetslöshetsunder- et hela framställts som folkspekta- många, som varit med från början förnämnsta uppgift är stöd.
Det heter » lika uppoffringar ».
Men kel i stil med en fosterländskt vik- och väl kommo ihåg de skiflande Centralbankernas grundläg- aldrig ar Bunkerna göra revolution.
— Birma ' " i Prisfallet kom så häftigt som en storm i efter na färdiga för Gandhis paroll.
I grund mans klubbar, medlemmar,,, ' - uppfattning om som - att.
— Eldbegängelsen, tig boxningskamp.
Huvudsyftet med denna repetition i modern krigfö- ring bör ju vara att undersöka och fastställa våra försvarsmöjligheter i det krig, som man räknar med och gör sitt bästa a n framkalla.
Tide- varvet har sagt ifrån, att vi för vår del inte ha något emot att det ges besked i denna sak.
Men väl hunna till den punkt, där nederlaget skall mätas mot Segern, och försvarskraf- terna betygsättas antingen som till- räckliga eller odugliga, ger t. o. m. sakkunskapen tappt.
Åsikt står fortfarande mot åsikt.
Framförallt är det omöjligt att riktigt bedöma de psykologiska verkningarna, som ef- ter de erfarenheter man vann under HER^^^ att varje stabilt hopande Därför av naden det är på nonsens.
o f f e r om Vem staten förstår sparar inte 10 skill- eller spännande förbundshistoria berätta- guld på ett ställe, där det blir liggande 20 procent på en ministerlön på 5,000 pund eller lika mycket på ett arbetslös- des nu på nytt av fru Elin Wägner, följt den från början.
Och det obrukat.
Det måste på ett eller hetsunderstöd på 17 shillings!
Hur stora en internationell plikt.
Guldet skulle besparingar tänker man göra på kung- kunna användas till att köpa varor i ut- liga huset?
Skola hyrorna sänkas?
HY- - som " " det höga jord- kvinnohistoria förvanskas!
landet.
Dir stå tullarna i vägen.
Det Här är nu ett stycke kvinnohisto- kan lånas ut eller placeras i andra Iän- värdet till stor det äro oförtjänta inkom- tynga industrien lika väl som lö- ria, utspelad under 10 år.
Den ter der.
Om ingen av dessa utvägar begag- ster sig på många sätt, som klubbar och nas blir det sterilt, k i l a onyttigt, som om nerna.
Varför sparar man på det ena möten, organisationsarbete och val- det alls inte funnes.
Världens köpkraft och inte på det andra!
rörelser.
Där är ordförandens an- minskas i proportin till den begravda förande i försvarsdebatten 1924, där guldmängden, eller rättare sagt omkring Kelloggpaktens motivering redan tio gånger mer, eftersom guldet i central- återigen ökad arbetslöshet.
Naturligtvis måste vi ta itu med inter- föregripes!
Kort därefter landsmö- bankerna vanligtvis utgör täckning för tet i Katrineholm, som avsåg valpro- c:a tio gånger sitt värde.
Sedan kom- nationella faktorer såsom skadestånsbe- sä- gram för andrakammarvalet: Det mer prisfallet och dess ödesdigra kon- talningarna och rustningskostnaderna, var befolkningsfrågan och jordfrå- sekvenser, förstört förtroende, minskad ger Brailsford till sist.
Men ingenting gan, framlagda med ny, grundläg- produktion, arbetslöshet, oro och miss- hjälper förrän bankernas förändring kom- mit till stånd.
gande och utförlig motivering.
Och nöje.
uttalandet om svensk utrikespolitik lades fram, så som denna fråga kriget äro de kanske allra viktigaste.
Civilbefolkningen har upphöjts till aktuell 1932!
Landstingsvalet i Villåttinge, an- delaktighet i kriget.
Den borde änt- som är viktigt sade fru Wägner, att den är - - annat rorna " " ' - skad köpkraft, minskad efterfrågan och - blir ligen kunna förmå sig att säga ifrån, att nu begär vi ett säkrare skydd än gasmasker och måhända bombfria valv.
Det är oerhört att politiken på denna punkt skall dik- teras av militärer.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
,.
, den historiska dagen i Flen.
Denna måste hålla man guldvärdet förhindra
Ljungen.
O L O F S K O L A N Men de hade var sin liten trädgård, som de själva anlagt och som de planterade och vårdade A r efter år.
Lämna den!
Samskola.
STORGATAN 41.
Stockholm.
(Forts. o. slut fr. föreg.
n:r.)
Och lämna alla stenhällar och alla blom- 1:a och 2:a förberedande börja tisdagen den 8 / 9 kl. 10 samt småbarnsavdel- M o d e r n klädde flickan i den nya blom- En Gud, som skapat allt som man kun- mande dikesrenar, som var deras.
Nej.
ningen (Montessori) tisdagen den 15 / 9 kI.
10. miga klänningen.
Hon drog på de se.
de ville inte.
Pojken grät, men över Mottagning vardagar utom lördagar kl. 12.30-13.
Tel. Ö.
22 80. henne de nya strumporna och de nya Han hade inte gjort det med sina hän- flickan kom småningom ett stort lugn.
WILLIAM WILLIAM-OLSSON.
ljusa skorna och hängde bandet av röda der.
Utan skapat det Varde skog, ha- Det fanns j u en Gud som hade all makt.
glaspärlor kring hennes hals.
Det var de han sagt Och då hade det varit Nu kände hon hur gott detta var.
inskrivning i skalan.
skog.
Lindskogs på Irup måste plan- Och hur väl det var, att hon visste hur genom att stycket dryper av sentimenta- Fadern och pojken satt vid bordet och tera, och det måste alla, som ville ha man skulle bedja likt.
Det bästa Si några våldsamma såg på.
Pojken ville haft det röda hals- skog.
Men Gud sade varde.
Varde säd!
» Fader vår, som är i himmelen!
Hel- scener från tysk-fransks kriget 1870-71 bandet.
när det köptes åt systern.
Men Och då var det säd.
Men fadern måste gat varde ditt T i l l k o m m e ditt d e t mera än en tillfällighet att sam- och skildringen av nöden i det belägrade en pojke med pärlband!
Man hade gett plöja och harva och så och trumla om rike -. » tidigt som parismodet börjat före- Paris.
Av ansiktena minnes man Ann honom en piska i stället, som det gick han skulle kunna få någon säd att växa.
knäppta händer en kväll hon stod ensam skriva avskyvärt fula damhattar från an- Brooks Hardings distinguerade renhjärtade betjäntfysionomi.
uppsyn och Clive att slå klatsch med.
Men kunde han Och det måste alla.
Men Gud behövde på stigen där Snärjet är som tätast, och hänga den om halsen och bli lik systern?
inte arbeta.
Han behövde endast säga: solljuset inte nått marken på många år.
med motiv från 1860-70-talet Att somliga skulle vara pojkar var kon- » Varde ».
Därför var Gud mer än alla Och när hon slutat bönen, var hon lätt med hjältinnor i korkskruvslockar och ungefär samma tid, åtminstone att stigt.
Föräldrarna sade, att det var nöd- andra.
och kunde bestämma precis hur och fri om hjärtat som man är.
då kam- vändigt.
Men att just han skulle vara allt skulle vara.
Det var därför, som pen är slut och fruktan och tvivel inte det!
Varför skulle han det?
En flicka man skulle bedja till honom.
längre finnas.
lektuella utveckling och sociala jämlikhet Piccadilly.
Den handlar om en opera- var nånting, som man inte kunde förstå Hon undrade om föräldrarna bådo.
Hon tröstade brodern med, att detta, sångerska med en förflutet, som blir för- hur det var att vara.
Systern sade.
att Hon hade aldrig sett dem göra det.
Och som modern kallade utmätning inte skul- förut på Röda Kvarn, nu älskad i en präst och därför inte ger sig det kändes inte alls.
Men så kunde det hennes Sidokamrat.
som var predikantens le bli av.
» Ty Gud hjälper oss », sade på Flamman spelar på 1860-talet och At honom.
Största intresset tilldrar sig inte vara.
T y så var det att vara pojke.
dotter, trodde inte att de gjorde det.
ty hon lågt och förvissningsfullt.
Och hon skall vara en apoteos till moderskapet.
naturligtvis Greta Garbo, ehuru de båda Och på något sätt måste det vara annor- man såg dem aldrig på mötena, sade hon.
tillade ännu lägre och stillsammare: Innehållet påminner ganska mycket om männen, Lewis Stone som den åldrande lunda.
De hade talat med varandra a Brodern Svarade inte ett Ord, när hon » Jag har bedit. » » Anna Karenina » med undantag av att vivören och än mer Gavin Gordon rom det.
Och systern hade också tyckt, att talade med honom om detta.
Han en- Hon hade bedit.
Det brusade för bro- hjältinnan i stället för att begå själv- den unge prästen.
am vilkens själ Gud det var underligt.
' Och funderat.
dast stirrade på henne, stelt och oav- derns öron, föremålen blevo suddiga och mord, blind störtar utför en brant.
För och Adam kämpa, göra bättre konstnär- Hon funderade nu, där hon stod och vänt, med ögon, som nästan inte blinka- han kände som am han sjönk.
Men han att amerikansk film låter ju detta liga prestationer.
fingrade på de röda glittrande tingestar- de.
Men han visste mycket mer, än sjönk inte.
Om ett ögonblick kunde han originellt, men det hela blir odrägligt utan Greta tvivel Garbo mycket är som obegåvad bekant både skön men som na om halsen Och såg hur broderns blick hon, försäkrade han, sedan hon tystnat.
åter se tydligt.
hur hon stad framför ho- hängde fart vid dem.
Hon skulle gärna Och han visade hastigt mot bibeln.
nom och såg på honom.
artist och människa.
Som själlös lera bytt ut dem mot piskan.
Mon han var » Där står om Gud., sade han.
Hon hade bedit.
Hade hon nu gjort Hela gården genljöd av hennes gråt har hon formats av amerikanska regis- ju en pojke.
Varför kunde de inte ha Så hade hon inte fattat innehållet, fast så att det inte kunde bli någon utmät- då hon vände åter och kastade sig fram- sörshänder.
Till det yttersta och i detta röda halsband?
Föräldrarna kunde nog hon sett bilderna och påminde sig som- ning.
Utan de skulle få bli boende kvar stupa på soffan.
fall utöver den gräns, som betingas av ge besked.
Men det var ingenting hos liga av dem.
Men hon trodde honom.
alltid, alltid.
Pojken satt på en stol och tittade på.
smak och måtta, har hon fått lära sig dem, sam just nu inbjöd till frågor.
Och Skyggheten i hans röst övertygade hen- Det såg så ut.
Den ena dagen Kick Hon hade inte lyckats.
Hon hade inte utnyttja sina behag.
Resultatet har blivit id var hon så förväntansfull inför detta ne, ty så kände man inför Gud, och hon efter den andra Och ingenting hände.
vetat hur man skulle göra del, då man en mimik, där allt är pose och chose, och som skulle vederfaras henne.
blev glad över att veta, den boken fanns Men om man kunde bedja varför hide då bad.
Hon hade bara inbillat sig att hon där det levande utplånats av d e t artifi- Rummet var så högtidligt med sol- i huset.
föräldrarna inte själva bedit.
Varför var visste det.
Och så hade hon inte vetat ciella.
Sällan ser man så tydligt i e n strimman över trasmattorna.
gardinerna.
Om morgnarna på vägen till skolan del hon.
sam hade gjort detta oerhörda.
det.
utan gjort fel.
Plötsligt kartade han ansikte dödskallen framträda under an- Som buktade sig för vinddraget, blommor- var det inte tid till vidare begrundan.
Han satt vid henne rida och l y d d e hur sig över henne, slog armarna om henne, letsdragen.
Allt detta har också gjort na i fönstren, knäppet från klockan och Då hade hon sällskap med storskolebar- hon stavade sig genom läxan.
Plötsligt bet till och sprang sin väg.
henne till ideal för den kvinnotyp, som insektsurret därute.
Och så satt fadern nen, och då hade man nog av att delge ryckte han haken från henne, kastade » Kiven inte », sade föräldrarna.
representerar viljan till maktlöshet t tron inne hos dem mitt under förmiddagen fast varandra sina åsikter om kamrater och den långt ut åt golvet och flydde från på att kvinnans enda uppgift i är det var en vanlig vardag.
Hon trivdes lärare och vad man inhämtat i hemmet alltsammans.
På kafé Pettersson i Irup satt Berg att verka förtrollande på mannen.
Prin- så bra tillsammans med honom.
om bygdens angelägenheter.
Det var Flickan ville så gärna gjort föräldrar- tlllsammans med » fader Anders » och en cipen Garbo är den farligaste fienden till Men han ratt och såg på sim barn så hon fick veta att nu sade alla män- na delaktiga av sin visshet.
Slagit ar- del andra.
Han hade varit vid ting- kvinnans utveckling och frigörelse och och önskade, att detta, som var honom niskor att hennes far var färdig.
Visste marna am deras hals och sagt dem, att stället och hört egendomen övergå till dess segertåg genom världen ett nederlag de så pott kunde börja på med höstplöj- ett ombud för hushållningssällskapet.
för feminismen.
omöjligt, skulle kunna bli honom möjligt.
hon var de sedan skulle flytta hän?
Och han sade: Hon försäkrade att de alls inte skulle ningen och vintersådden, ty det skulle Klockan var tio.
På våglängd 1304,3 verk av vidare innebörd bland de » Om det bara ginge att klara omsätt- flytta.
De skulle bo på Ljungen alltid.
inte bli någon flyttning.
Men hon kom kom den anropande rösten från öster, nya tillbakablickande amerikanska Men flickan, som meddelat nyheten för- sig inte fur med det.
DE skulle väl följd av bullret från gatan.
Klockspelet ningarna denna enda gången också. » och tolvslagen kungjorde, att nånstans filmerna är Cimarron, sam först spelades Det kom id sakta och bekymrat.
Och klarade, att det var klart att hon, som knappast kunna tro henne.
när flickan gick r i d moderns sida som var så liten, inte visste nånting om det.
Och så en dag då hon kom hem och var dagen.
som varit, oåterkalleligen för- på Palladium, nu på Flamman.
Det är ett litet kryp mellan de höga granarna, Det var säkert, de skulle flytta.
satte sig vid köksbordet där resterna från gången.
De lystrade och lyddes.
De en historisk film, som vill visa en ameri- där skolstigen snor sig genom den plan- » Ja », sade fadern när hon frågade ho- middagsmålet stod framdukade åt henne, taktfasta mäktiga tonerna som förkun- kansk stats - Oklahomas - utveckling nade den nya dagens ingång ljöd för från prärie, befolkad av rotlösa äventy- terade delen av Snärjet, tyckte hon, att nom.
» Det går väl inte att kämpa mot ställde brodern sig framför henne.
» Den har varit », sade han, Och rösten dem som mänsklighetens vandring mot (rare, till organiserad civilisation.
Be- det var av medlidande med honom, som längre. » nya himlar och ny jord.
Men hemma traktelsesättet I i naturligtvis mera ro- hon ville gråta.
Men vad var omsätt- Flytta bort från hemmet!
var hes.
tryckte barnen näsorna plana mot fön- mantiskt än historiskt och utgår från ning för något?
Modern sökte göra klart f ö r henne och » Vilken? », sporde hon.
sterrutorna.
De ansträngde sig att ur- tron på den enskildes makt över massan.
» Du skulle inte förstå det, om jag än brodern att ännu hade inte ens utmätnin- » Utmätningen ».
skilja konturerna av föremålen därute, Personskildringen tilldrar sig också det sökte förklara det », sade modern.
Och gen varit.
Och vilket som helst.
Kan- » Du ljuger », skrek hon.
hands kunde man få en bostad, där det Men han försäkrade nej.
Och hon men vad de blickade in i var idel kol- största intresset Och per för en gångs tonen var tung och tron skull människor av större mått än van- Hon stack sin hand i hennes och tit- kunde bli lika roligt att ha.
som på skyndade ut för att förhöra sig hos för- svart natt.
ligt.
tade försiktigt mot dunklet under träden.
Ljungen.
äldrarna.
E n stark och ståtlig man är hjälten- Fanns d i r nånting?
Djupt, djupt där- kulturskaparen, advokaten och tidnings- inne?
Hon tänkte på brodern.
Han vå- mannen, som utmärkt spelas av Richard gade inte hämta en leksak, som låg Dix.
En honom värdig hustru, en tapper glömd nånstans i mörker.
Visste han.
kvinna, som sköter mannens arbete, när att det fanns något farligt?
Kunde man han är ute och bryter ny mark, och slu- kanhända veta mera om man var pojke, tar som kongressledamot (när såg man än om man var flicka?
dylikt i en amerikansk film?)
framställes och önskar se dem blanka och glänsan- Hon var den enda från Ljungen, som likaså förtjänstfullt av Irene Dunn.
A n de, di kan Ni helt enkelt inte undvara inskrevs som nybörjare det året, och på filmen, som dock föres fram till nutid kvällarna, då hon var ensam om de nära och slutar med en tragedi på ett olje- sju kilometerna hem.
hade hon god t i d falt, inte beror Amerikas aktuella sociala att övertänka och begrunda dagens lär- problem, enkannerligen kapitalismens kris domar och händelser.
Nu begrep hon så Av Ruth Persson.
- - namn!
Romantisk film.
Är rad filmer I företeelserna fientlig mot kvinnans intel- Garbo-filmen Romantik, spelar Greta East Lynne.
vara livet Ett - mycket, som hennes tanke aldrig förr ens snuddat vid.
N u kunde hon aktiva över- böjda staplar och underböjda staplar.
Och nu visste hon att det fanns en Gud.
hade det annars gått med den politiska neutraliteten?
Nils Beyer.
enorma rustningar.
Och när han nu lika ogärna ha tyskt.
Rädslan därför han gjort från och med detta stack fram så snart Tyskland och började DET BITTRA HAVET.
års ingång - ställt sig i spetsen för Osterrike känna sig för om strävandet efter avrustning, så be- möjligheterna att förverkliga sin tull- och därigenom Italien - riktar si- I Ungern och Albanien är det, det något litet på hänsyn till Ame- union.
Om samma känslas befint- n i blickar.
Nu sam Iidigare.
Det framförallt.
som konflikten Italien- (Forts. fr. sid. 1).
ror - var ju nämligen för att säkra sitt in- Sydslavien och därmed samtidigt, flytande i öster och för drömmen om Italien-Frankrike - kan orsaka att i sina händer få Donau- och Bal- öppen strid, och det är därför dessa kanländeinas samtliga utgångspor- bägge länder de senaste åren varit rika, men framförallt på att en even- lighet har världen sedan underrättats tuell minskning av rustningskapplöp- tack vare de inlägg ltaliens ombud, ningen skulle försvaga Frankrikes Scialoja, gjort under tullunionsde- och dess vänstaters ställning.
Syd- batten i Haag, inlägg som en stor slavien t. ex. sammanhålles ju en- tysk tidning förklarat » värre än alli- tar till Adria som Italien bröt med föremål för så öm italiensk omvård- bart tack vare en militärdiktatur.
ansbrottet 1915 ».
forna förbundskamrater och på de had.
Men till sin uppmuntran av Men ingen kan förneka att han Italien är rädd för att Österrike allierades sida gick med i världskri- Ottos återkomst och Zogs finanser med denna politik samtidigt tjänar och därmed indirekt Tyskland get.
Donau och Balkanländerna har Italien nu på sistone lagt en mot som sagt - freden, rättvisan, längta till Triest: » Adrias Ham- så hoppades man efter Frankrike direkt riktad offensiv på framsteget, europeisk förbrödring burg » som staden till italienarnes skulle den Habsburgska monarkiens stör- pacifismens område, därigenom på o. s. v. gentemot ett » i b l i n d egoism gränlösa harm emellanåt kallats.
tande sönderfalla i en rad små till ett underbart sätt förenande omsor- bundet stridslyslet Och Italien hyser vidare fruktan för reaktionärt, egen nationalitet begränsade stater, gen om egna intressen med ett smi- Frankrike ».
Ett land varmed Ita- den tyska industriens erövringar på vilka politiskt-militäriskt-skulle vara digt böjande efter stundens och Iien aldrig kan bliva jämnlike på det Balkan.
för Italien fullt ofarliga medan de Europas krav.
militära området, men som det med Italien har intet m o t att Tyskland ekonomiskt - i synnerhet i egenskap sin folkökning ev en halv miljon om vänder sig mot nordost.
Bara det av hinterland till nyssnämnda ham- året och sin snabba modernisering låter bli a n tränga mot sydost.
Här nar -- skulle stå helt under Italien.
Förmår Mussolini att sträva industri och åkerbruk under fred- ligger Hic Rhodus hic salta i fråga - Vilket framkallar konflikt med Frankrike Denna dröm har Frankrike efter bästa förmåga sökt grusa.
Inkorpo- vilket ju skulle rera Dalmatien göra Adria t i l l helitalienskt hav har Italien lätt uppge.
Nöjande sig med Fiume, som i sydslavisk hand skulle komplett ruinerat Triest och - - - - - - för vars skull Italien därför offrade möjligheten an erhålla Smyrna och ett stycke av Mindre Asien.
I stäl- för let olika småriken har med fransk hjälp och under serbisk diktatur skapats en stark sydslavisk stat.
I stället för den Habsburgska manar- kien - också med franskt bistånd den lilla ententen som, beväpnad till tänderna, räknar ett något större in- vånarantal än det forna Osterrike- Ungern.
Och som om e j detta vore nog, söker Frankrike så dessutom under slagordet » böndernas demo- krati.
ena alla Donaus och Balkans länder i ett stort av initiativtagaren ekonomiskt, politiskt och militäriskt beroende förbund.
Det är denna Frankrikes öst-politik som är grun- den till Italiens besvikna missnöje med krigets resultat som till dess bit- terhet mot den franska » systern ».
- rustningsminsking.
för liga förhällanden kan bliva överlag- om Tyskland och Italien, spörsmålet som näst avrustningen ivrigast dis- kuterades under Brünings och Cur- tius ’ nyss företagna besök i Rom Och skapar ’ den tysk=italienska För Adrias skull gick Italien i krig spänningen.
Den italienska politikens inrikt- 1915.
A d r i a.
- - Mare Amarissimo När Mussolini gäng på gång för- set.
fäktar revision av 1919 års gräns- regleringar, tänker han först och främst på de med Italien lierade Ungern.
Bulgarien och Albanien, vii- kas territorier han på bekostnad av ning mot Donau och Balkan bär Frankrikes förbundsvänner önskar emellertid med sig en annan mindre förstorade.
När han kämpar för ska- skönjbar.
men likafullt befintlig kon- deståndsbetalningarnas avskrivan- flikt: den med Tyskland.
de, så är det därför att just med Vill Italien ej ha franskt inflytande dessa pengar till stor del bestrides över vad som under länga tider var en fransmännens som sydslavernas venetiansk insjö, så vill det nämligen Håller (Forts. fr. sid 1.)
viderna.
Så mycket för Sinclair Lewis, hans argument stå sig inte civilisationen provet?
stå på medeltida nivå, och dit räk- nar han de Asiatiska och halvt om halvt Ryssland och andra diktato- riskt styrda europiska stater, har utvecklat sig därhän att dessa folk samtidigt vilja göra sig fria från be- roendet av det västerländska tryc- ket och nå upp det förspråg i civi- lisation som västerlandet har lyckats förskaffa sig.
Så ha vi i Asien, menar han, me- deltida stater med många drag av vårt I800-tal, från den tid industria- lismen begynte.
Men samtidigt om- formas de genom bruket av våra se- naste uppfinningar i transportmedel, maskiner, vapen och nöjesförmed- ling.
Även om det är för schematiskt att betrakta Kina eller Indien som ett idet mycket bittra havet) mer nu i ännu högre grad italiensk utrikespolitik och kommer fortfaran- de att anses vara värt de största offer.
Augusti 1931.
Pier Gudro.
inför den morderna synen på tillvaron som varit där .. » men on the spot », som tro sig ha en allomfattande kun- skap och en obestridlig auktoritet i rasproblemen, ehuru de aldrig mött andra folken annat än som skatte- arbetspådrivare, rekryt- officerare och överlägsna represen- tanter av den överlägsna rasen.
För oss svenskar som icke ha någ- ra koloniproblem, är det kapitel i boken av större intresse, där förfat- taren går in på Amerikas och Euro- pas inbördes påverkan av varandra under den nya tidsåldern.
Hans me- ning är den, att Amerikas försprång till exempel i filmindustrien, i bilin- dustrien, i rationaliseringen.
standar- diseringen och över huvud i moderni- ' seringsprocessen huvudsakligen be- ror på att Amerika hade tid att ägna sig åt dessa sysslor under krigsåren, då Europa samlade sig till ansträng- de ningar på att tillverka vapen Om kriget och är D e m o k r a t i e n för B u r n s d e n De moderna diktaturerna äro 1800- talföreteelser i vår tid, menar han.
Men demokratien är ett alldeles nytt fenomen.
man kan räkna dess be- gynnelse ' från den tid då rösträtten utsträcktes till kvinnor och till alla män och ännu är den ej utexperi- menterad.
Vad folk brukar kritisera är ej demokrati utan företeelser som gå under demokratisk skylt.
Han fördömer det helt enkelt som oför- svarligt att klandra väljarna för oförmåga och likgiltighet.
Det är dock i lydnad av folkviljan under ett parlamentariskt system som sådana åtgärder blivit gjorda i våra samhäl- len som utrotat epidemierna satt ner dödlighetsprocenten, ökat den mänskliga levnadsåldern med om- kring 14 år, utsträckt undervisnin- gen och fört ner kulturen frän dess förnäma avskildhet bland de till få de stora massorna.
Hurudan är nu den nya kultur som för första gången i historien vilar på en bred bas, hurudan är den nya människotypen, dess livssyn och dess strävan?
Det är så pass intressant att följa nas för att den tekniskt överlägsna säger författeren några ord, som författaren i hans analys och så delen av världen skall lägga om sitt särskilt gläder den som skriver detta frestande att gå utöver den på det uppförande mot de andra och klara därför att allt det myckna talet den situation som uppstår genom att alla kommit s å tätt på varandra och mig tokigt i en tid, då synkretsen att vi våga återkomma till samma att de tekniska uppfinningarna blivit vidgats och intrycken som strömma ämne i ett följande nummer av Tide- varvet ' gemensam egendom i världen.
på den enskilde äro så oändligt myc- En detalj som är karaktäristisk ket mera varierande och brokiga än Något svar på den fråga som ti- teln gav, kan därmed icke ges, vi ha för författarens sätt att sätta fakta i förr.
för många obestämda faktorer all- överraskande sammanhang: han på Ingen tillvaro kan vara så stan- står att när bion och radion kommit den standardiserade dardiserad nu för tiden fattigdomen, som fordom sä- deles bakslag tätt hota inpå alltid.
oss och Men atavistiska just i så- till Österlandet, ha de framgångsrikt dana kritiska tider ge flygplansbil- tagit upp kampen mot opiumhålorna ger han, och det faktum att männi- der a " den utveckling v i äro inne i, och bordellerna, de gamla formerna skorna ha likartadc bruksföremål, för orientaliskt nöjesliv!
Över huvud som de alltid ha haft, behöver ej be- en viss upphöjdhet över ödet som taget är denna engelsman när han tyda enformighet i tillvaron eller ut- verkar befriande en stund.
Elin Wägner.
resonerar om förhållandet till andra plånande av alla olikheter has indi- raser, själv ett bevis på hur grund ligt själva inställningen förändrat inom moderna och fördomsfria ang losachsiska kretsar.
Den som even tuellt stannat vid Kipling.
och det ha nog hänt många svenskar, har ge nom denna imperiets skickliga, po pulära och skadliga poet en alldele falsk föreställning om problemen en värld där östern och västern kun na mötas, hans bestämda mening till trots.
Kipling var en av dessa » mä medeltida Europa vilket kommit hu- vudstupa i n i modern tid.
så är det klart att man icke kan diskutera den moderna civilisationens framtid utan att diskutera de möjligheter som fin- inte kommit i vägen skulle v i själva i Europa gått i spetsen, ty marken för idéerna är alltjämt här, det rör- liga, snabba accepterandet är mera standardiseringen Om den farliga om vars symbol Babbit har människa, område han berör flyktigast,nämli-
