# ID: svediakorp-per3543
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1931
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,925
# sentences: 787
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Open Door Internatio- andra konferens nals är samlad 1 Stock- holm.
Dess problem tas upp I ar- Medborgarrätt.
: Skandinavien När att vår värderade kollega Mor- gonbris under titeln » Feminis- terna hålla internationell kon- gress », icke endast riktar en skarp kritik mot Open Door, utan samti- digt också begagnar tillfället att at- tackera de s. k. feministiska h i n - norna.
Den misstro, som här uttalas mot dem och som utmynnar i påstå- endet att de städse följt sin bor- gerliga inställning när påfrestnin- gar kommit, må lätt kunna tillbaka- visas med t. ex. Frisinnades Kvin- norr Riksförbunds kamp emot bor- gerlig samling, Tidevarvets politik m.m. Ej heller må det goda sam- arbete, som äger rum oss emellan kunna förnekas.
Vad beträffar Socialdemokraten är dess rubrik » Open Door ger ar- betsgivarna goda handtag.
ett bil- ligt och kanske brukbart men där- för icke riktigt sätt att försaka skrämma kvinnorna för en i de manliga medlemmarnas ögon miss- man måndagen den 17 dennes såg ett flertal ut- Iändska flaggor vaja på Norrbro, undrade man ett ögonblick, om den svenska huvudstadens hövlighet och utveckling verkligen nätt en sådan höjd.
a t t den hyllade Open Doors har led- konferens med denna äresbevisning.
ningen Men färgerna stämde inte riktigt och så upplystes det att flaggorna gällde en mera ofarlig förening.
Chrystal Macmillan.
Den politiska kvinnliga medbor- garrrätten är genomförd i ett stort antal länder.
men Open Door-rörel- Hagar Olsson ger ett svar och gör ett uttalande om sen har sett att den måste vara för- Den revolutionära kvin.
bunden med ekonomisk medborgar- norörelsen dess mål r ä t t för att bli effektiv.
Det är kart sagt vad Open Door menar.
Och och medel.
under den tid v i haft vår s. k. röst- rätt i Sverige ha vi nog erfarit att Internationalen och avrustningen så är förhållandet.
Den politiska och 8 herrar I en rad äro två aktu- rösträtten utan självständighet blir ella sammanställningar.
av intet värde och där fordras en viss grad av ekonomisk frigörelse för att vinna självständighet.
Bondergeringen och storindu- nrlcn i en återblick av Det är därför minst sagt förvå- Anne Halvorsen.
nande att bemärka den socialdemo- kratiska pressens ställningstagande Albert Londres bok om negrerna i gentemot Open Door.
Där hade de franska Afrikakolonierna an man kunnat vänta förståelse för de- mäles i artikeln mokratiska idéer.
Medan den bor- Medborgarrätt, tiklarna om Ekono- misk demokrati far kvin- norna, Till Open Door International.
Skandinavien - på den kvinnliga frigörelsekampens - Norge.
Ebenholtslandet av Pauline Hall.
gerliga pressen under sakliga upp- gifter döljer Sitt sannolika ogillan- Ljungen, berättelse av Ruth- Tån- gendal-Persson.
börjar införas i detta nummcr av Tidevarvet.
de, framträda både Morgonbris, Socialdemokratiska Kvinnoförbun- dets organ, och Socialdemokraten med angrepp, som äro ägnade att väcka undran.
Det är att beklaga Vad har hänt?
E TTHUNDRAÅTTIO SVENSK- BYBOR ha fått sin önskan uppfylld och rest hem.
Händelsen har fått prägel av slutuppgörelse med äventyret.
Avresans gråväders- stämning påminde också föga om hitresans fest.
135 bybor ha tidi- gare i smågrupper rest från Sverige, men 650 äro kvar.
Vi ha ä n n u inte sett slutet.
A - få utnyttja Gustaf Adolfs död för insamlingsändamål.
En statskyrkopräst i on stad, som är begåvad med katolskt kapell och präst samt katolska konver- titer, hade lanserat planen att använd.
det stundande 300-årsminnet av hjälte- konungens död till att samla medel för en protestantisk offensiv mot Rom.
» En in- tensiv.
öppen och ärlig upplysningsverk- samhet » som orden föllo i all sin glans Riksföreningen för svenskhetens bevaran- de i utlandet såg i denna plan en hot mot sina förhoppninar på 300-årsminnet, och så uppstod tvisten.
Vem som segrar är icke så viktigt.
För- resten är väl Gustaf Adolf efter 300 år fri för vem som helst att exploatera eko- nomiskt, alldeles som de klassiska för- fanma.
Men det är inte betydelselöst att 1932 av alla är är det ¨då vi skola fira Gustaf - flikten Under ytterligare tiden har utvidgats norska storkon- i det riksmedlingsmannens förslag till uppgörelse förkastats av norska L.O.
Veckovakten inte utan vidare kunna glidi för- ger dess ståtliga ordförande, miss bi 300-årsdagen av slaget vid Lützen,Iiirrn.
del Macmillan, i ctI samtal med Tide- säger sig självt.
Dar slutade ett äventyr i stor stil, där 1611 en man som sprängt varvet.
Eftersom de svenska kvin- våra trånga gränser och fört oss ut på norna, liksom alla de skandinaviska den världshistoriska arenan.
Elisabeth Tamm.
ländernas kvinnor, alltid målmedve- Frågan är bara hur vi skola fira den dagen.
Svenskarna äro j u experter på tet gått i spetsen far arbetet på kvin- historiska fackeltåg och tablåer, liksom på begravningar och Angrés dagbok.
Man nanr frigörelse.
riskerar endast ett fel på ceremonielet: Den kvinnliga självständigheten på arbetsmarknaden hotas för nyr- att det blir för utarbetat, för braskande och storsvenskt.
Det är fara för att det varande av en överhängande fara: åter kommer att demonstrera den böjel- den internationella arbetsorganisa- se att fly till d u glänsande förflutna, som tionen i Genéve, som gör sig hörd är typisk för alla med sig själva och nuet över hela världen med sina uppma- missnöjda.
Det finns också i Sverige aktivt inrik- Av HAGAR OLSSON.
ningar: ratificera, ratificera.
skandinaviska länderna ha tade människor, för vilka det står klart att ett sådant minne som Gustaf Adolfs v Inläggen i diskussionen att Dess uppryckande kan endast be- är den åsikten förhär- tyda ett tillskott av radikal kraft i stånd och hittills vägrat att ratificera dra skall man fira med att rycka upp sig de mest ödesdigra av Arbetsbyråns till handling eller o c b ä inte alls Men skande, att en revolutionär tillspets- samhällslivet.
konventioner, nämligen om nattar- de äro delade i åtminstånde två grupper, n w av kvinnokönets kamp är omo- För att diskussionen inte skall bli betsförbud för kvinnor samt förbud som endart ha en smula temperament ge- tiverad.
Intressegränsen går icke en tvist om påvens skägg, måste man mellan könen, säger man, kampen först och främst göra klart för sig, för kvinnar att arbeta viss tid före D e t l i g g e r nära.
till hind.
att upp- kommer icke att stå mellan kvinnor vad uttrycket » revolutionär köns- och barnskörd.
Det är rätten liva Gustaf Adolf anda genom att söka och män, utan mellan radikala och kamp » innebär.
Dessa två ord sy- att själv bestämma i dessa frågor, föra en så kallad aktiv Östersjöpolitik.
Den revolutionära kvine= nosaken - dess mål och medel.
A döma hållit rätt efter som nas ha gett anledning till de flesta skiljer den fria människans ställ- Resultatet av Sveriges ingripande i 30- ning från slavens och betydelsen av åriga kriget blev ju världsligt sett ett missförstånden.
i den mening jag de skandinaviska ländernas motstånd svenskt o s oändliga Östersjövälde offer att försvara som det och kostade för- Könskamp - använt ordet som en motsvarig- kan inte nog uppskattas.
lora.
Men en Östersjöpolitik av, 1932, het till » klasskamp » betyder - Om Sverige också på sin tid byggd på Gustaf Adolfstradition, skulle ingalunda ett proklamerande av ratificerade Bernkonventionen, fort- diupare sett inte likna Gustaf Adolfs po- - kamp på liv och död mellan kanen.
Det betyder helt enkelt det under- tryckta könets kamp f ö r sin tull- myndighet.
De som talar så vackert ' om att män och kvinnor mäste föra en gemensam kamp, blundar för det sätter miss möjligheter att genom att fortsätta Macmillan, har det ändå litik.
genialt Ty fatta dess var märke den var nya att brännpunkten djärvt och eget köns livsideal och livsintressen och inte tror på sitt köns sociala och politiska mission.
verkar bromsande på utvecklingen och hindrar förverk- ligandet av nya livsfomer.
Den kan utnyttjas för vilka syften som helst Handskar Bäst och; - Villaspekulanter billigast » HANDSKEN » Birgerjarlsgatan 3 - i historien låg, vad frågan gällde, och så driva nemkarm rakt in i centrum fram från olika håll vid tiden för för det stora avgörandet.
konventionens antagande och senare, Ett nytt svenskt initiativ måste vara både bli av med konventionen och lika nyn som Gustaf Adolfs,1h ' lika djärvt förhindra en utvidgning av förbuden.
och lika fantastiskt oväntat.
Vi få icke Sverige har hävdat sin ställning utgå från att vi moderna människor äro ur stånd att entusiasmeras.
våga, offra, som ett framåtsträvande land på de " - följa en appel.
Vad det gäller är att na punkt.
Det vore också farfärligt appellen skall få sin klara, auktoritativa de radikala länderna skulle ge utformning.
Nür det har skett, kan det faktum, att gemenskap, i kampen så- väl som i samlivet, kan uppstå en- dast mellan likställda.
Så länge det manliga könet som grupp jag talar inte om de enskilda individer- na intar en ställning av härskar- och ratificera, (Forts. 4 sid.
6.)
gentemot de mera efterblivna för tillfället är och utgör därför en ständig fara.
kerligen att föranleda uppgörelse- Att vi kunna nedtFtar, det må taga tio- tal eller hundratal av år Den skall en gång komma till sin rätt.
Då är den kvinnliga medborgarrätten förverkligad.
Är Uppgörelsen: föreningsrätten Iämnas okränkt.
Bostad för årsan- ställd skall vid inflyttandet vara snygg och hel.
Etc. » Överenskom- melscns ofullkomligheter komma sä- Lantarbetaren - men det i alla fall fred! » skulle Och Open Doors sanning skan ej rens fick förläggas till Sverige, sä- eningsrätt lantarbetare arbetar- na, Tidevarvet.
råkade fånga i en tidning.
Den befanns vid närmare eftersyn utgöra en replik i en tvist om vilken av två parter som Adolfsminnet.
Ty man kan vara viss på Delegationen MEN MÖREKONFLIKTEN Open Door Internationals ord= förande uttalar sig för » Gustaf Adolf dog inte för Riksför- eningen för svenskhetens bevarade ».
Så lydde en underbar sats som min öga haglig rörelse.
Dock är det he- l a kanske inte fullt så enkelt avfär- politiska meningsutbyten.
Och man kan Miss Chrystal Macmillan.
dat som Socialdemokraten tror, ty, likaså vara v i s om, att han kommer att som det heter i den gamla folk- lägga beslag på en god del av svenskar- Vi anse det särskilt värdefullt nos intresse, organisationsförmåga, upp- sägnen: » Tunga talar och sanning svarar på Domedag., att Open Door Internationals konfe- finningsrikedom, entusiasm, tid och pen- NNARS ÄR KONGRESSER- NAS TID.
Internationella folkskollärarmötes, barnträdgärds- ledarmötets, Unity History School ’ s, en sammanslutning för fred och sam- förstånd.
Aven Landsarganisatio- nen har hållit kongress.
Ven sluta- de med oväntat beslut: Arbetare- reaktionära, mellan traditionen och presentanterna utgå ur arbetsfreds- den nya livssynen.
delegationen, arbetsfredskonferen- Detta vill väl ingen bestrida.
Den avgörande kampen kommer a n stä mellan de reaktionära och de ut- ning och förvåning.
Skall det inte vecklingsfrämjande makterna.
Då Iängre vara samarbete?
För arbetar- sidans majoritet var samförståndet jag proklamerat revolutionär köns- upphört med Ådalen.
kamp, har jag gjort det, emedan den Är synes mig vara den nödvändiga LÖST som räckt i mer än förutsättningen för de radikala kraf- två år - principstriden mellan bön- ternas seger.
En passiv kvinno- massa, som inte är medveten om sitt sens av 1929 resultat.
har ledningen.
Gustaf II Adolf.
om vika för arbetsbyrån ten och hända att de svenskar som älska frihe- framtiden högre än allt annat, län- spränga gränserna och kasta sig in där striden står hetast.
Det världshistoriska avgörandet av i dag gäller att vrida ut- d e r n a.
nu våra ögon fästa på vecklingen ur krigs- och rustningspoliti- Vid köp av villa i Äppelviken, Ålsten, Skandinavien, säger miss Macmillan kens spår in på nya banor.
An där göra Nockeby, Smedsslätten eller annat sam- till slut, och vänta hjälp och ledning en insats och sätta ett exempel, dett vore hälle, vänd Eder med förtroende till oss därifrån.
Inte i riktning bakåt utan lika.
farligt Och ärofullt som det var för Sverige an kasta sig in i kriget mot kej- fram mot kvinnornas fulla självstän- saren för 300 år sedan.
BALDERS FASTIGHETSBYRÅ Telefon: Ålsten 10 00 &amp; 1100 dighet och frihet som arbetare.
Devinez.
TIDEVARVET REDAKTIONSKOMMITTÉ: Elin Wägner, Elisabeth Tamm, Ada Nilsson, To the Open Door International.
Exactly ten years have passed since the Swedish women exercised for the first time their right to vote.
REDAKTÖR: This decennial anniversary coincides Carin Hermelin.
with the congress which is now being ANSVARIG UTGIVARE: held by the Open Door International Ada Nilsson.
in Stockholm.
There is a connec- Utkommer varje helgfri lördag.
Den 22 Aug.
1931. tion between the experiences of the Slussplan 1 — 3, 2 tr., Stockholm.
last ten years and the fact that this Tel. N.
48 42, 182 43. congress states the goals of the womens ' movement in a new and un- mistakable fashion.
The slogan of the womens ’ mov- ement in its second phase is » The Right T o Work,.
This slogan has et är jämnt tio är sedan de grown out of stern necessity and svenska kvinnorna för första hardening experiences.
W e know gången utövade sin politiska röst- now that » the right to vote » was not rätt.
Detta tioårsminne sammanfal- enough.
W e know that women must ler med den kongress som öppna not only maintain, but also better, dörrens international nu häller i their position in the labor market in Stockholm.
Det finnes ett samband order that they may be able to exert mellan de tio årens erfarenheter och a reasonable influence upon society.
den nya målsättning far kvinnorörel- We see that to attain this object it sen som denna kongress definierat is necessary to work out a plan of och fastslagit med en tydlighet ingen action and then concentrate upon it, the more so because the opposition kan missta sig på.
Den lösen som kvinnorörelsen i sin to the policy of the Open Door andra skede utgivit heter: Rätt till springs from very mixed motives.
arbete!
Målet har formats av den An honest will to protect the women härda nödvändigheten under här- is bound up with selfish wishes to dande erfarenheter.
Vi veta nu att get rid of competitors and this com- rösträtt var icke nog.
Vi veta att bination of motives is difficult to kvinnorna måste hälla och utvidga deal with.
sin ställning på arbetsmarknaden The troops disbanded after the för att skaffa sig den plattform, var- franchise victory have now discov- ifrån de kunna öva en bestämmande ered that that was only the begin- inflytande i samhället.
Vi veta an ning and have therefore responded för att nå delta mål behövs det att to the call to gather once more.
The planlägga en taktik och samlas kring first caII for rallying came from the women, who have den.
Detta icke minst därför att Anglo-Saxon motståndet mot den öppna dörren again demonstrated their leading England has also given hämtar sina impulser ur mycket blandade motiv.
En ärlig vilja att the new International its leader, skydda kvinnorna är sammantvinnad Chrystal Macmillan.
She has now to Stockholm with a numerous med egoistiska önskningar att bli av med en konkurrent.
och tillsamman delegation which includes Elizabeth bilda dessa motiv en svär kombina- Abbott, the leader of the English parent association, and we extend tion.
Det är därför att de lärt läxan, to them our cordial welcome.
som de efter rösträttssegern hemför- In the Scandinavian countries lovade trupperna lystrat till kallelsen there has been for a very long time att samlas igen.
Det första ropet a persistent opposition to that form på samling kom frän den anglosach- of » protection » of indushial women siska kvinnovärlden, som äter häv- workers and mothers which consists dade sin ledande ställning.
England in the prohibitian of work.
Danish har också givit den nya internatio- women have been the most success- nalen dess ordförande, Chrystal Macmillan.
Samman med en talrik delegation, inom vilken befinner sig den engelska moderföreningens ord- i uppfattningen.
Men vi våga dock förande, Elizabeth Abbott, har hon säga, att inom och bakom den av nu kommit till Stockholm, där vi Ingeborg Walin ledda svenska grup- pen av Open Door International fin- hälsa henne välkommen.
I Skandinavien finnes sedan gam- nes en stark kvinnoopinion för rätten malt ett ihärdigt motstånd mot den till arbete.
Denna opinion lär kun- form av beskydd för industriens na uttrycka sin uppfattning i de ord kvinnor och mödrar som består av som Kerstin Hesselgren en gäng for- arbetoförbud.
Danmarks kvinnor ha mulerat: En skyddslagstiftning skall lyckats bäst i a n tillbakaslå alla så- rikta sig mot arbetets art och icke dana försök till särlagstiftning.
l mot den arbetandes kön.
Tidevarvet har under hela sin bana Sverige ha vi icke varit lika lyckliga, och här finnas också olika nyanser efter basta förmåga trätt in för kvin- nornas rätt till arbete såsom basen för den samhälleliga insatsen.
Vi väga därför nu uttrycka vår glädje över att kvinnorörelsens andra inter- national samlats till arbete och över- läggning i Stockholm.
Honorine Hermelin.
Til lOpen Door International.
D position.
come ful in defeating all attempts at restrictice legislation.
W e in Sweden have not been equally fortunate and among the women of our country there exist differences of opinion.
But we make bold to say that in and behind the Swedish group of the O.D.I., led by Ingeborg Walin, there is a strong demand for an equal right to work.
The sentiment of this group may be expressed in the words in which Kerstin Hessel- gren once formulated her view: » Protective legislation should be based upon the nature of the work and not upon the sex of the worker. » Tidevarvet has always to the best of ils ability stood for womens ' right to work as the foundation for their contribution to public life.
W e wish therefore to express our gratification in seeing the second International of the womens ’ movement assembled far work and discussion in Stock- holm.
8 herrar i en rad.
För lite sedan förekom i pressen porträtt av 8 herrar i en rad.
Säg man etter vilka de voro som sutto så broderligt samman, fann man att det var spetsarna inom våra politiska partier.
Denna gemensamma före- visning kom sig av att de blivit in- kallade att bilda en parlamentarisk delegation att tillsamman med " ge- ringen förbereda vårt deltagande i 1932 års avrustningskonferens.
N ä r man ser Lindman och P.A.
Hansson skuldra vid skuldra med Hjalmar Hammarskjöld, Eliel Löf- gren, Sandler, K.G. Westman, Nils Wohlin och Allan Vougt, undrar man helt naturligt hur den avrustnings- ståndpunkt skall se ut, som de skola förbereda samman med C.G. Ekman och bära med sig till Genève.
Här äro dock gamla motståndare frän mänga försvarsdebatter förenade om vad?
Till en början om att Sve- rige icke kan och bör i Genève an- mäla något beslut att självständigt avrusta.
Ingen av dem som före- träda den självständiga avrustnin- - gens ståndpunkt är invald i kommis- sionen.
Här går vattendelaren, här går gränsen för möjligheterna till samarbete.
Nu ha de intresserade och ivriga i anden fått besked på vad det offi- ciella Sverige skulle ta för stånd- punkt.
icke direkt, men på uteslut- ningens väg.
Allt vad som hittills sagts och gjorts officiellt visar hän p i att Sverige ämnar föra den poli- tiken a n se hur långt man kommer i Genève, och sen undan för undan fatta ställning till de frågor som an- dra lagga upp, de siffror som andra försöka plocka in på de ställen i för- slaget där det nu står ett x.
Del är en blygsam hällning, för mänga av oss alltför blygsam.
Vi förstå att så vida det inte kommer ny fart i leken genom snabba förändringar i världsläget, till exempel en socialde- mokratisk valseger i Frankrike under konferensens lopp, så kommer Sve- rige när det kallas att redogöra för sig att åberopa sig på sin nedrust- ning av 1925 och försöka att få stanna där.
Argumentet för att utesluta av- rustarna från deltagande i arbetet är så barnsligt, så man nästan skäms för deras räkning som inte kunnat hitta på nägot bättre.
T y det är ju självklart att de som » vilja arbeta på Sveriges avrustning som en led i den internationella avrustningen » - citat ur Frisinnade Kvinnors Katrine- holmsresolution av 1924 - de ha det allra största intresse av vad som sker på en konferens där varje land skall deklarera sin ståndpunkt till av- rustning.
Man har lämnat den självständiga avrustningens stora skaror utan re- presentation, men döma dem till overksamhet kan man ej.
Även i Sverige blir det val under konferens- året!
Ekonomisk demokrati Internationalen Bonderegeringen och avrustningen.
och storindustrien för kvinnorna.
D ett var en ganska representativ församling, som på månda- gen hälsades välkommen till Open Doors andra konferens på Strand Hotell i Stockholm, av den interna- tionella sammanslutningens ord- förande, miss Chrystal Macmillan.
Tio länder hade sänt delegater.
Däribland voro de tre energiska engelskorna Elizabeth Abbott, Wini- fred Le Sueur och Edith Rodgers, den sistnämnda ledare far Open Doors byrå i Genéve.
Tyskland representerades av Gertrud Baer, en vacker och målmedveten ung kvin- Penningbrist och överansträngning små trånga expeditionslokaler skriande rop efter en maskinskriver- ska, de tusen mt, en Prövostenar, som varje rörelse prövat på, äro än- nu i rikt mått dess erfarenheter.
De första mötesdagarna upptogos huvudsakiigen av förhandlingar om- kring de resolutioner på olika punk- ter, som o. D.
I. vill sätta in som motattacker mot Arbetsbyråns makt- strävan gentemot kvinnorna.
Där är t. ex. kvinnorna i jord- bruksarbetet.
Deras ställning har gjorts till föremål för arbetsbyråns och Den andra Internationalen har på kongress i Wien talat i kraftiga vändningar för fred och framlagt ett program på vad arbetarvärlden ford- rar av konferensen.
Det är ett myc- ket bra program som går i linje med det vilket olika pacifistiska organi- sationer, en efter en offentliggöra, senast lord Cecils.
an kan gott säga att fordringarna p i vad som skall åstadkommas första avrust- ningsetappen börja stadga sig.
Så att det bör bli ganska lätt att snart formulera i punkter vad det är som pacifismen över hela världen begär na med strålande ögon, ensam om uppmärksamhet i ett memorandum för år 1932 som minimikrav.
sitt språk på konferensen men tyd- Iigen Väl införsatt i de krävande frå- gorna.
Från Finland kam Tyra von Beetzen-Östman, deån Belgien Louise de Craene van Duuren och bland de danska representanterna voro Julie Arenholt och Anna Westergaard, som bakom sig ha en erkänt livaktig och intresserad grupp, Den aabne Dør i Danmark.
Vid miss Mac- millan ' s sida p i tribunen satt också den svenska Open Door-gruppens ordförande, Ingeborg Walin.
Sam- manlagt voro deltagarna omkring 150, därav kanske hälvten från främ- mande länder, t. o. m. så fjärran som angående den rådande depressionen.
Byrån uttalar där att det är tänkbart att depressionens resultat kommer alt bli antingen kvinnornas — » vissa arbetares » — avstängning från jord- bruksarbetet eller också en övergång till familjelönsystem för lantarbetar- nas rakning.
Arbetsbyrån har vidare Utfärdat en rekommendation med förslag om viss begränsning av arbetstiden i Det är nedskärning av trupper.
va- pen, utgifter för land- och sjöstrids- krafter, samt för luftkriget med till- hörande gaskrig absolut förbud till- samman med internationalisering och kontroll över civilflyget.
Felet med denna resolution från Wien är, att dar saknas ett beslut om aktion för att tvinga fram ge- nomförandet av en så kraftig ned- rustning.
Där står att om konferen- jordbruket, när det gäller kvinnor.
Mot detta protesterar Open Door.
Den fordrar samma rätt för jord- bruksarbetande kvinnor som för kvinnorna i industri och andra yr- sen 1932 uppskjutes eller icke leder till konkreta och betydande resultat.
så kommer arbetarklassen att konsta- tera ett misslyckande, dra sina slut- satser och bestämma sin aktion.
Men U.
S.
A. och Nya Syd Wales.
Open Doar-rörelsens frammarsch, sålunda avspeglad i deltagarnas an- tal och fördelning på skilda länder underströks av miss Macmillan i hen- nes hälsningstal.
Hon framhöll det ken, samma rätt för kvinnorna inom jordbruket som för männen, Lönefrågan tog en ganska stor del av den andra konferensdagens tid anspråk.
Centralstyrelsens för- slag i till uttalanden frän dess Genéve- som man kan förutse ett sådant miss- lyckande: tör så vitt inte massorna driver på innan, så hade det varit lika bra att, som Independent La- bour Party så gott först sist dra sina ville slutsatser och bestämma intresse som visats Open Doors re- presentanter i Genéve och av pres- sen och sade att fördömande och löje är stadier, som alla nya rörelser måste genomgå och i alla händelser bättre än likgiltighet.
För övrigt tycka Open Door i stort sett ha läm- nat löjets stadium bakom sig och mötes av saklighet och allvar i dis- kussionerna över hela världen.
Det starkaste motståndet har,Open Door mött — utom från internationella arbetsbyrån i Genéve frän fack- föreningsrörelsens sida.
.
Emellertid kunna kvinnornas åsikter inom den- na sällan eller aldrig göra sig hörda, eftersom inga kvinnliga särorganisa- tioner finnas, som kunna uttrycka en kvinnoopinion, oberoende av män- nens Där hinnornas mening kom- mer fram, sammanfaller den emeller- tid inte sällan med Open Doors strä- vanden.
De olika ländernas rapporter gåvo en mycket klar bild av en ung rörel- se, som med dödsförakt och hänfö- reise kämpar sig fram mot ljuset.
möte i viras diskuterades och be- sin aktion.
- lystes från de olika Iändernas er- farenheter.
Man enades om de re- solutionsförslag som kräva samma tillfälle till utbildning, tillgång till kurser och examina och rätt till plat- ser för kvinnor som för män, sam- ma löner för samma arbete inom statliga och kommunala tjänster, om full självständighet ifråga rätt att ta emot och bestämma över avlö- ningen, med andra ord fullständigt genomförd ekonomisk demokrati i det nuvarande.
till kvinnornas nack- del odemokratiska systemet.
Sålunda lades under de första da- garna grunden för förhandlingarna genom vad man kan kalla en be- handling av Open Doors program, i dess förhållande till praktiska ak- tuella företeelser på arbetsmarkna- den.
Moderskapsskyddet och nattarbe- tet komma nu att få sin särskilda granskning under loppet av de när- maste dagarna.
- i Norge.
Två stora stridsfrågor ha under året skakat Norge: Den väldiga ar- betskonflikfen.
som i dagarna ytter- lirare tillspetsats, tycks ännu vara långt ifrån sin lösning.
Koncessions- tvisten mellan margarintrusten och regeringen som medförde ministären Mowinckels fall.
blev avgjord under juli månad.
Härnedan ger A n n e H a I v o r s e n en sammanfattande återblick över stridens förlopp.
Ved siden av arbeidskonflikten er det konsesjonssaken som nu i over et år har optatt interessen her i Nor- aksjekapitalen i norsk bedrift uten konsesjon, derfor sökte De No Fa om en sådan våren 1930 for sin sam- menslutning, d. v. s. kjöp av Lille- borgs aksjer.
Mowinckels regjering ga i Juli ifjor konsesjon på de nöd- vendige aksjeutvidelser og eiendoms- erhvervelser som stod i forhindelse med De No Fa ' s og Lilleborgs av- ge.
tale med margarintrusten, dog under betingelser.
Uer skulde blandt Koncessionsstriden innebörd visse andet oprettes en salgscentral, og der Konsesjonssaken berörer jo et av skulde lages en indenlandsk trust.
de störste spörsmål inden det ökono- hvori den utenlandske trust måtte Her står to syn mot være deltager, hvorved en viss be- miske liv.
hinanden: angsten for at trustens grensning av trustens makt var op- penge- og organisasjonsmakt skal nådd inden margarinproduksjonen knuse det private og nasjonale foret- Derimot var den indenlandske såpe- ningsliv og gjöre sig til herrer i lan- produksjon ikke sikret noen rettig- det, og troen på at det er bedre d heter som kunde begrense trustens holde sig til vens med trusten ved å ekspansjon på dette område.
Noget gi konsesjon under visse betingelser, som regjeringen blev sterkt kritisert gjöre s. sette den under kontroll og fur under stortingsdebatten.
Desuten forpliktet trusten sig til å holde fuld g j ö r e tjenere enn å drift igang ved De No Fa.
som nu Saken her gjalt konsesjon på en kun går med 1 / 3 drift.
I triistens andragende forekom og- sammanslutning av de 2 store fabrik- ker Lilleborg og De No Fa (De nor- så et forlangende om forhåndsgod- ske fabrikker) ' Lilleborgs olje- og kjendelse av opkjöp av de norske produksjonskvoter, men dette blev enstemmig avvist av trustkontrolrå- part norsk.
den anden tilhörer Unile- det.
da det stemte mot norsk lov.
ver og sammen eier disse to olje- Trusten vilde da på sin side ikke un- möllen A / S Kongsten ved Fredrik- derskrive margarinoverenskomsten.
og de norske forhandlere anmodet så s i s t veldige internasjonale marga- regjeringen om ikke å gi konsesjon.
rin- og såpetrust Unilever sies å eie Dette foregik hösten 1930.
Senere 75 procent av den europeiske marga- foreslog regjeringen at trustloven rinproduksjon, heri innbefattet ca.
1 / 5 burde endres av hensyn til den nor- av den norske.
Foruten å være herre ske margarinindustri.
Så mätte sa- ken bero til neste år, da regjeringen önsket den forelagt stortinget.
den viktigste kjöper av hvaloljen.
Da Lilleborg rider over råstoffproduk- Trustmargarin mot trustfri sjonen for Kopraoljen i Norge, vilde margarin det bety en utvidelse av trustens makt hvis den nevnte Sammenslut- Imens opstod der uenighet mellem ning kom istand.
margarinfabrikkerne.
Av 40 fabrik- ker hadde 32 undertegnet overens- Fjolårsregeringens villkor.
komsten.
hvorav enkelte senere Den norske lov tillater ikke en ut- meldte sig ut av forbundet; de andre lending å eie mer enn 50 procent av hadde sine betenkligheter helt fra begyndelsen av, og blandt disse hörte mycken tröst och uppmuntran som de kooperative fabrikker med over behövs, for att de skola ty sig till hundre tusener medlemmer bak sig; luftvärnet som en trygghet mot en desuten var nye fabrikker under an- legg.
Kampen vilde således bli fört fara.
Och då har just det hänt som enten av samtlige norske fabrikker icke bor få hända, som är del far- mot en utenlandsk trust eller av en ligaste av allt: luftkrig och gaskrig norsk- og utenlandsk trust mot de trubbas av till en självfallen, ound- utenforstaende fabrikker - trust- margarin mot trustfri margarin.
viklig föteteelse.
mot vilken man rustar sig, för vilken man inrättar landets De No Fa som Internationalen har fattat så man- ga resolutioner i si många ar, så att bara med dem skrämmer den inga tredskande borgerliga politiker.
Man förstår att försvarsvännerna av gamla stammen skola lycka att det är sorgliga tider, när icke ens vegetabilsk olje Kopraoljen også något så legitimt som en luftvärns- övning över Stockholm kan få för- siggå utan » hysteriska protester från För var del få vi pacifisterna .. säga, att v i skulle gärna finna oss i en repetition av ett luftanfall över Stockholm och vad det kan ha med sig av störd nattro, om vi sedan bara finge veta hela sanningen om de er- farenheter som göras därunder.
san- ningen är bra att se i vitögat.
Kan- ske lägger vederbörande också el- farenheterna på bordet.
Men tidi- gare erfarenheter ha gett oss anled- Valoljeproduktionen ökas och ning att frukta att resultaten kamma sig.
vållar oro.
» lcke ens gaskriget behöver ses att läggas fram så, att stockholmar- na få en uppryckning till besinnan- alldeles i grått » som det stod i en Hertil kommer hvalfangsten som er en meget værdifull næingsgren de av lägets allvar men samtidigt så veckotidning härom dagen.
for Norg ge.
Hvaloljeproduksjonen er iår öket med 50 procent, og Trusten som på forhånd hadde kjöpt oljen t i l en forholdsvis h ö i pris, reagerte nu og nektet å motta mer, d a ver- denskonjunkturerne var sviktende, så Trusten vilde brenne inde med hund- re tusener fat hvis den ikke skulde senke sin salgpris for sterkt i for- hold til sine vegetabiliske oljer.
Trus- ten anmodet derfor hvalfangerne om ikke å ödelegge markedet, hvorefter den norske hvalfangerforening be- sluttet å legge sin flåte op neste år.
Desuten sendte den departementet en skrivelse hvori den fremhevet at hvalfangsten sterkt beröres av borgkonsesjonen og anbefalte en godkjendelse av denne.
Det er så- ledes mange interesser som krysser hinanden og gjör spörsmålet om kon- sesjon eller ikke konsesjon så inn- viklet.
Den 5.
M a i iår kom Lilleborgsa- ken o p i Odelstinget, hvor den skulde avgjöres.
Den daværende statsmi- nister Mowinckel innledet med å pre- cisere sin regjerings syn pi den an- gjeldende konsesjon som den anså ä være så nyttig de norske in- teresser, at den hadde sökt stortin- gets bistand for å få gjort den effek- liv, efter at trustkontrollrådet hadde stanset dens gjennemförelse i höst.
Bondepartiets representant Kolstad foreslog saken utsatt, men trakk s i l forslag tilbake, d a statsministern gjorde kabinetspörsmål på å få den frem nu.
Og så begyndte en skarp og langvarig debatt, som endte med regjeringens fald ved bondepartiets, arbeidernes og 3 av regjeringspar- tiets egne stemmer.
Lille- for Bonderegeringens beslut: Konces- sion utan särskilda villkor för margarintillverkningen.
Men dermed var konsesjonssaken ikke ferdig nu var det den nye re- gjering- bondepartiets - med Kol- stad som statsminister, som skulde ta sig av dens realitetsbehandling.
De No F a som efter konsesjons- meddelelsen ifjor sommer hadde er- hvervet sig aksjer i A / S Lilleborgs fabrikker, hadde imidlerlid nu solgt te konsesjon disse, bringe E b e n h o l t s land e t.
Ljungen F D da, välnärda svarta soldater.
som ställer upp i en hast, när en general eller annan inspektionsmyndighet är av Ruth Persson.
Det man telegraferas kan förbereda på sig.
I de distrikt, där det pågår väg- et var barnen Berg i Ljungen.
Och Detta väldiga rike har Londres eller skogsarbeten göms de sjuka Från Paris skriver m a n till höger och vänster om koionialutställ- genomplöjt.
Hans bok är en skild- negrerna undan och man talar vac- Bergs är själva.
Ljungen en klunga egnahem på ningens inflytande på de nya moder- r i n g frän negrernas liv, om hur de kert v i d uppsyningsmännen, så att na.
Artiklarna brukar vara prydda misshandlas och utnyttjas och han de förtiger cländet.
Fasaden är i andra sidan Snärjet från Pålshus räknat.
I förhand, annalkande.
så att med bilder av utställningens färgade gäster i galadräkt och full krigsmål- ning, men det är väl inte så alldeles säkert att dessa fromma tvåbenta utställningsföremål från Indo-Kina och andra fjärran nejder är fullt medvetna om sin världshistoriska be- lydelse.
I betraktande av att modeidéerna skapas i Paris, är det föga troligt att kolonialutställningen haft någon plats att avstå åt representanterna för de västafrikanska negerstammar, om vilka Albert Londres berättar att de går alldeles nakna.
Albert Londres är en av tidens mest omtalade franska journalister.
Hans skildringar av förhållandena i de franska straffkolonierna och hans riktar en maning t i l l Frankrike att ta upp problemet till lösning och gö- ra slut på likgiltigheten.
Londres skriver som alltid klart och knappt utan ett spär av misslyc- kat patos.
Det är klart och sakligt reportage, torra.
humoristiska, upp- rörande fakta framlagda ulan någon Han viii inte pikant tillsättning.
människorna t i l l livs men metoden.
Det ligger inte någon fast plan, in- gen idé bakom kolonisationsarbetet, menar Londres och det finns aldrig några pengar till övers, när det gäl- ler förbättringar som kan komma negrerna tillgodo.
slavhandelns Frankrikes afrikan- rättar om mönstergarden av välkläd- ska kolonier.
holtslandet, Terre d ’ ébène, och ut- kom på Albert Michels förlag (Pa- ris) för ett par är sedan.
Den har inte fått uppleva många upplagor en bok som ger den nationella fä- fängan så kraftiga stötar kan själv- fallet aldrig b l i populär och det mot- tagande som kom Terre d ’ ébène till del frän ' vissa häll, har antagligen betagit förlaget lusten att göra re- klam och skrämt bokhandlarna frän a t t ge den plats i skyltfönstren.
Boken hade knappast kommit ut förrän en storm av angrepp brusade emot den och dess författare, frän alla läger regnade anklagelser och förbannelser och hotelser: politiker, vetenskapsmän, jurister a b militä- rer, folk frän alla samhällsklasser skyndade till för att stena den ovär- dige.
” har alla betingelser att slukas av damer i alla åldrar ” ... ' Sahara och Guineabukten.
Det är landområde på fem miljoner kvadratkilometer.
Centralafrika bör- ekvatorn och sträcker sig in I hjärtat av det mörka fastlandet.
ett jar vid gått åt, h a r släpats fram til arbets- Inte en enda platsen S V E N S K A DAGBLADET om Netta Muskett ’ s SU C C È S- R O M A N C:o negrer.
närmare än Bolbjers, så befolkningen har sina affärer förlagda dit om barnens under- visning vid Irups skolor.
Ursprungligen var Ljungen en allmän- ning, som ägdes Fresle byalag och vändes som betesmark.
Någon bebyg- gelse annan än ett par jordkulor, där några familjer vandrandes hade sitt till- håll, fanns inte.
Och någon odling kom inte till stånd, förrän enskiftet genom- förts i Fresle och de två av byamännen, som först kommit upp med yrkandet om detta, fått nig sina mantal tilldelade där.
var hämnd från de övriga bya- och överenskommelse ' " " - Det hemvistet i de båda gårdarna på den bru- na ljungbacken, avsides från vägen, tätt på det mörka Snärjet och med jord- kulefolket, som närmaste grannar, till en in straff början det kan avsetts ha tett att sig vara.
s~ Men det synda- vid ti- den, då egnahemsrörelsens herrar först begynte kasta sina blickar dit upp, var som satt där som välbärgade bönder med fäderneärvda ograverade hemman.
... Drick förmiddagskaffet hos MEETHS.
.
.
.
Gott kaffe, läckra bakelser och färska kaffebröd av egen tillverkning.
MEETHS - Rysk revolutionsfilm.
som anger anger dem - det gäller att stå än Erfaret folk folk bland hans som ägare.
En rysk revolutionsfilm i våras och förefaller att ha varit nästan en barnlek, en rysk revolutionsfilm på höstens för- så sta program - det ser ut som om Stu- na på god fot med myndigheterna.
barndomsbekanta i Fresle räknade med Väg- och skogsarbetena hotar med hjälp av hans uppgifter om sina förmö- att avfolka stora delar av franska genhetsförhållanden ut åt honom, hur Västafrika.
Men järnvägsbyggena i många år det på ett ungefär skulle bli franska Kongo slukar det mesta möjligt för honom att hålla sig kvar.
människomaterialet.
Som ett exem- Och det blev inte så många.
Det vore pel kan nämnas att under tiden från ingen idé i att kasta ut pengar på en ömkliga som Kerenski och hans trog- framställas.
Psykologin är ypperlig rebiografen hade för avsikt a d uppvigla i r i t t slag, men den moraliska klassifi- den trogna k. huvudstadsbefolkningen.
ceringen absolut goda och absolut onda, Den förra filmen var Pudovkins S:t verkar i längden ohederlig och tröttande.
Petersburgs sista dagar, den senare Här, liksom i andra revolutionära ryska oktober 1926 till december 1927 var Eisensteins Dagar som skakat världen, filmer, framträda statyerna, de gamla 30,000 negrer i arbete på de första båda några d i gamla.
Jämförelsen mel- monumenten från tsarregimen, ofta i km.
på bansträckan från Braz- lan de båda mästarregissörerna utfaller skildringens förgrund.
Motsättningen mel- zaville mot havet.
Av dessa 30,000 denna gång till Pudovkins fördel.
Han lan dessa pompösa fornlämningar i död man var det 1,700 som nådde fram har fått det fastaste greppet om ämnet.
sten och den levande, trasiga, kämpande till sträckans slutpunkt.
Eisenstein har - givetvis medvetet men massan är nästan mera verkningsfull än inte helt till fördel för den konstnärliga det nyssnämnda skandaliserandet av » för- verkan - Okat montagets snabba scen- rädarna ».
Au tsarregimen ha bolsjevi- Terre d ’ énène är m i g veterligt växlingar till ett alltför hetsigt, febrilt kerna åtminstone tagit i arv värdefulla översatt bara till ryska och tyska.
heter furiosissimo.
Han har vidare i motsats filmkulisser, vilka ge dem storartade möj- Den tyska översättningen till Pudovkin undvikit att arbeta med en ligheter till häderi, såsom när en liten Schwarz und Weiss och har kom- » hjälte » eller en grupp, omkring vilken proletärgrabb sött inslumrar på tsarens mit ut på Agis-Verlag, Berlin.
händelserna samla sig.
Massan, den bol- tron.
För att inte tala om Vinterpalatset Pauline Hall.
sjevikiska massan, är hjälten och den och stormningen av delta, som är filmens slutlige segraren.
Till och med Lenin höjdpunkt och avslutning.
- ett utmärkt, intensivt porträtt skym- Med ovan gjorda anmärkningar kan tar endast vid ett par tillfällen person- Dagar som skakat världen utan vidare ligen, varefter texten skildrar hans makt rekommenderas.
Rysk film är ändå all- över folket.
lid rysk film.
konstnärligt överlägsen d i n Filmen, hur utmärkt den i många av- mesta europeiska och amerikanska och seenden är, visar också svagheten i rysk samtidigt våldsamt agitatorisk.
Det för- film över huvud.
Eller rättare sagt: ra är i hög grad en följd av det senare: dess propaganda är lagd för en mera regissören-bolsjeviken har skapat filmen lätthänförd, en mera naiv, en mindre kri- med hänförelse för saken själv, med tro folkpsyke än vår något tröga sven- på filmens makt att lända och väcka män- Alltför omsorgsfullt utmålas t i l l niskor - inte som en kapitalistisk re- exempel alla kontrarevolutionärer som gissör med konstnärligt avidkommandc depraverade kräk, alla revolutionärer beräkningar, hur filmen skall göras SA som stolta, ståtliga praktkarlar och prakt- menlöst populär som möjligt för alt ge kvinnor.
Eisenstein Skjuter här över må- så stora intäkter som möjligt.
let så till vida.
att oktoberrevolutionen N.
B.
» Askungens fjorton dagar » ska.
I varje bokhandel!
av Irups stationssamhälle ligger en halvtim- mes gångväg lastbil eller ångvält anskaffades för Så Det hämnden va, kanhända både si och så.
var tre jordbrukarfamiljer och fy- dessa anläggningar.
Det behövdes inte, det fanns tillräckligt med neg- ra husmänsfamiljer, som hade sin ut- Och vägarna ha också blivit komst där, nar Ljungen övergick till A.-B.
rer.
Bolbjers Egnahem Y. p. a. Egendomarna fina.
styckade till sju jordbruk.
Men famil- jernas antal ökades endast med en.
T y Negrerna finner sig i d e l tunga ar- av husmännen hade de tre haft sina bo- belet utan all klaga och tack Vare det städer uppförda på ofri grund.
och der- osunda klimatet och den dåliga för- sa tre avflyttade.
plägnaden dör de som flugor.
Om Vid styckningen blev endast del ena av de inte lyckas rymma.
Under lop- jordbruken så tilltaget, att det gick för pet av tre år rymde nära två a h en sig föda hela paret dragare där året runt.
halv miljon negrer över till de engel- På två av de andra lönade det sig att ska kolonierna och längs Elfenbens- kupa en del av fodret till den ene hästen, kusten bor tusentals rymlingar i sko- men på de fyra övriga fick man hjälpa garna i byarnas närhet.
sig med halvparet, även om arbetet ock- Det är inte bara vägarbetet som så å dem måste anses väl mycket för driver negrerna på flykten.
Rekry- en ensamhäst.
teringen till skogsarbetena och t i l l Den ene av husmännen hade vid .y- den svarta armén skrämmer på mån- flyttningen en halvvuxen son, som längre ga häll ännu värre Officiellt är fram i tiden blev ägare till det ena av slavhandeln upphävd, men rekryte- dessa förstora enhästjordbruk.
Det var ringen till skogsarbetet pågår uppen- Berg.
dagat.
Värst är det v i d Elfenbens- Enligt lagfartboken var han den tred- kusten.
Koloniens guvernör skickar je i ordningen av egendomens ägare.
t. ex. distriktsförvaltaren ett tele- Men den hade innehafts av fyra före ho- gram, om att herr N.
N. som skall nom.
T y de två sista hade inte skrivits driva skogsarbete.
har rätt a l t » lyf- som ägare, utan endast som arrendato- ta » 300 man.
Distriktsförvaltaren rer åt den andre i ordningen.
Vilken i säger t i l l sin tolk: » Gå till byarna sin tur för tillfället var arrendator åt en och Säg hövdingarna a l l jag behöver egnahemmare i Tygerup, som sedan han tirhundra man. » Tolken utför sitt funnit jordbruket lönlöst slagit sig på uppdrag och hövdingarna hörsam- agenturverksamhet och förhyrde en av mar uppmaningen de vet alt de bostadslägenheterna i kolonien vid Bol- dyrt får umgälla ohlirsamhet.
N ä r bjer.
arbetarna rymmer och söker tillflykt Många rådde Berg, att också han hell- 200 skriver FAHLCRANTZ &amp; =MEETHS= - s i n e trust- interesser i lovlige former.
Men der- med bortfaldt også de forpliktelser som hadde kunnet beskytte norsk produksjon og norsk arbeidsliv.
Efter en lengere realitetsbehandling i stor- sträcker sig frän Atlantiska oceanen tinget blev avgjörelsen den 22. juni i väster till Tschad-sjön i öster.
lagt i regjeringens hånd med en an- modning juli juli kom meddelelsen om, kades två tredjedelar av guverne- Den omedelbara följden av Lond- mentet i Dakar.
De andra kolonier- res bok var att generalguvernören nas Det inkomster råder alltså gå samma ingen väg.
penning- rapporter från den vita över franska Västafrika inbjöd tolv brist, men så länge man har till- huvudkvarter i Buenos journalister och tolv parlamentsleda- gång till negrernas billiga arbets- gjort hans namn känt i flera världs- möter att göra en resa genom kolo- delar.
Man kan någorlunda gissa kratt pengar är på det maskiner.
ingen mening I Sudan, i att slösa Hau- Och nu har Londres också skrivit nierna.
te- Volto och Elfenbenskusten har an- en skildring från lagts bortåt 50,000 km.
vägar och Frankrike har tjugu miljoner svar- ta undersåtar Afrika, tretton miljo- ner i Västafrika, fyra i Centralafrika och resten i de f. d. tyska kolonierna Togo och Kamerun.
Franska Väst- afrika, som omfattar åtta kolonier, at regjeringen hadde git konsesjonen på de samme betingelser som den forrige regjering, men uten marga- rinoverenskomsten, som nu var bort- faldt.
O m konsesjonen er nyttigst med eller uten margarinoverenskomsten er jo en skjönssak, og om den nu realiserte overenskomst og bytte av regjering, som jo var resultatet av denne kamp, vil gavne landets inte- resser, vil da fremtiden vise.
22. j u l i 1931.
Anne Halvorsen.
... ordning och inspektionen kan börja.
Londres liknar Västafrika v i d en folbollsplats, d i r negern är bollen och administrationen och affärsmän- nen de tävlande lagen.
Negrerna är arbetsvilliga och sega, men admini- strationen utnyttjar dem till arbeten.
som överstiger deras krafter.
V a r och en av Väslafrikas åtta kolonier har sin egen ekonomiska förvaltning.
Inkomsterna består huvudsakligen av skatter (alla negrer betalar skall) och tullavgifter.
Det året Londres anträdde sin resa hade den minsta av kolonierna, Dahomey, en inkomst på över en miljon francs; därav sIu- ... lagfart.
Men Berg ville inte.
Arrendator åt en egnahemmare!
Fan, då kunde man ju lika gärna städja sig som statare.
Det v a r ett verk, han ville utföra, inte bara ett arbete.
Han skulle vara ansva- rig jordbrukare.
Och Ljungen band med alla lycklig där barndomsminnena.
Han hade varit och trygg.
Hans barn skulle leva sin barndom där lyckliga och tryg- ga, Flickan menade han.
pojke och en flicka.
var äldst.
Hon hade redan - säljer De Svenska Kristallglasburkens Bruks väl- och Orrefors
funnits i huset två år och några måna- i luften.
Dagarna.
då det fanns ute, var saker och gamma dem i bädden eller nä.
der när brodern kom till världen.
För de roigaste, hon viste.
got annat ställe.
hon ansåg tryggt.
Och föräldrarna hade de två åren och måna- så skynda ut till något, hon kommit i n derna varit en tid av idel oanade upp- För brodern blev hon m källa till stän- linka på i skamvrån.
levelser.
De hade fyllt hennes liv med F ö r förundran.
Hon kunde gå och Han gråt och v i l l e efter.
Men han var leenden och smek och givit och givit allt röra sig hur han ville.
Och tala och göra förliten.
» Så alldeles förninnen », sade de förmådde utav detta man giver ett sig förstådd av de stora, men hon var man och sökte åter fram leksakerna åt barn till lek och tidsfördriv.
Hon satt inte en stor, utan en liten som han själv.
honom.
mitt bland bollar och dockor och lek- Han beundrade henne gränslöst.
Och Men dessa betydde inte för honom pi saksdjur av alla de slag.
när man först när hon någon gång värdigades komma långa vägar det, d i betydde för systern.
började förklara för henne.
att om hon honom d nära, att han kunde fingra på För henne, som vant ensam om an taga nu vore riktigt snäll, kunde det hända henne.
kände han både undran och lycka dem i bruk, voro de nog och fyllde lull.
att hon snart finge en liten bror över att e n sådan ära vederfors honom.
komligt de roller i lekarna, hon gav dem.
med.
Ibland tillät hon.
att han tog fur sig av Men for honom.
som varit medveten om E n liten.
liten bror.
Skulle det inte bli leksakerna.
Man för det mesta var det hennes närvaro redan innan den allra roligt med i n sådan.
Jo, så roligt det annorlunda.
och hon skrek: » Det är mitt!
första skallran stacks i hans hand, var skulle bli.
Det är mitt! », det minsta han sträckte denn annorlunda.
Varje sak var oupp- Hon fattade det som ett löfte om någon sig efter dem.
Ingen mer än hon tag lösligen förbunden med henne.
Och det ny leksak.
Och när d i t Omsider gick upp sig den tonen mot honom.
och han hade var hennes deltagande.
som gjorde ploc- för henne att en broder var m pojke, en oerhörd respekt för henne.
Inte för kandet med dem till lek fur honom.
Var kunde hon inte föreställa sig denne poj- allt i världen ville han göra henne emot.
han ensam därom tröttnade han, så snart ke som någon annan än en fjortonåring När de Stora tog den åtrådda leksaken något minde om henne, och stultade till från Fresk, rom hon av någon anledning och lämnade honom den min för hennes dörren i hopp att bli utsläppt till henne.
fäst sig vid.
Hon följde förväntansfullt näsa, sträckte han den genast åter mot (Forts. i nästa n:r) med, när man en dag kom och talade henne.
Den var hennes.
Och hon skulle om för henne, att nu hade den lille bra- veta att han begrep det.
dem kommit.
och tog henne vid handen Han var en sådan förtjusande snäll li- och förde henne in i rummet där modern ten gosse, sade man.
Men hon var min- låg.
Där Stod korgbädden.
som han själv sann ingen snäll liten flicka.
Fy skam.
var sex sjuåringar och tio åtta- legat i för länge sedan.
Hon hade nästan att hon kunde vara så ogin mot sin lille åringar.
Lärarinnan var nitton åt glömt den.
Men nu mindes hon, hur den bror.
Hon borde skämmas.
Riktigt or- och skolsalen var en ny liten lilleputtsal, en kväll varit försvunnen, och hur hon dentligt skämmas.
Hörde hon det.
tillkommen genom frivilliga gåvor från gråtit och varit stygg.
när man l a g t hen- Men han hade klart för sig.
att den bönderna i den barnrika byn.
ne i en annan bädd.
leksaken hade hon fått av den Och den I pulpeternas fördjupningar för bläck- » Hennes egen fina säng », hide min av den.
Hon m i n d a varje detalj av gi- horn, blommar i dag, konvalj och gullviva sagt.
Men det v i s t e hon ju nog, att del vandet.
Hon skämde inte.
Och hon l ä t och syren., Kring katedern, en vanlig var denna.
som var » hennes igen Rna inte någon överrösta sig.
bord på fyra hen, är en girland drager säng ».
Den hade hon ju legat i alltid Brodern lydde, och kände sig delak- av björklöv och tidiga pioner.
De är sju Hon var själaglad över att den kom- tig.
och förskräckt inför vad han ställt pojkar och nio flickor.
Likt fjärilar fladd- mit till rätta och följde villigt med då till.
Ibland kom gråten.
Och när den rar flickornas hand och rosetter, men di man förde henne fram till den.
var dillad satt han för det mesta med små karlarna är klädda som små karlar » Titta », sade man.
Och stod där och den omstridda leksaken I handen, medan helt enkelt.
De är små karlar.
Och ve log mot henne.
» Såg hon den lille systern satt i skamvrån, snyftande och av det, och är avmätta och högtidliga brodern? » grälande.
Det var med henne han ville Unga mammor.
mormödrar och farmöd Men det var Inte d hon föreställt sig komma till förståelse, och intresset för rar, sitter längst hed i salen.
I dag skall honom.
Och hon hade aldrig f ö r r sett det han nyss åtrått var borta.
ju deras små för första gången framträda någon som var mindre än hon själv.
Men hon satt, där hon satt Ömsom offentligt, få offentligt betyg på att di Munnen bredde sig till gråt.
Och hon gråtande ömsom trätande eller görande duger, att de kan bli något.
började draga sig baklänges utåt golvet.
fula grimaser mot honom, tills hon tran- Mormödrar och farmödrar formligen Men så blev hon medveten om, an det nsde.
Sjönk i funderingar och började frossar i avguderi.
sitter och rentav ång- j u var i korgbädden han låg, och satte ropa.
rar att de inte försökte spendera ändå i med ett plötsligt illvrål och rusade fram » Nu är jag snäll.
NU är jag snäll. » litet m i r till barnbarnets högtidsdräkt.
Varpå hon gavs fri, och skyndade sig för att få honom ur den.
Ibland tycker farmor att sparsamhet är Någon föste hastigt ut henne i ett an- samla samman sina kringspridda lek- ett fel.
Någon enda gång tycker hon det.
nat rum.
På barnbarnens examen.
» Inte skrika!
Inte skrika! », förmanade » FAdervår som är i himlen », läser lära- man.
För allan delar inte skrika.
Hon rinnan och böjer sitt unga huvud och de skulle väl vara glad, hon, l o m fått en små böjer sina huvud och unga mödrar liten bror.
och farmor och mormor böjer sin huvud.
Men han skrek.
Tjöt och nigade om- Och Lansons Erika, som på med den av Ebba Lindquist, kring på golvet.
lo på ena benet, än sjunde och är tjock och otymplig, allt på andra.
medan den äldsta har sin första examen.
Här är landet som är mitt, Han låg i henne bädd.
Och modern böjer också sitt huvud.
låg I bädden bredvid, Och lät det ske landet av grå sten.
Examen tar sin början.
Aldrig hade hon trott henne om något H ä r lyser månen i ångestvitt, Då öppnas dörren och den gamle vice- dylikt.
pastorn jämte sin pastorska träder in.
lånat sken, Och dag efter dag blev hon liggande Gammal, åttio år, har h i n svårt att gå.
Själv är jag bara dröm och lån, och steg inte upp.
falt hon bad henne Annexet där han tjänstgjort, ligger långt slungad hit per långt bortifrån.
göra det bort och resorna i ur och skur i öppet for- » Bed farmor hjälpa dig », eller » gå till lon gör sig påminda i gamla ben.
Jag föddes och dog marmor med det, » hette det l o m svar på Ramen reser sig upp till hälsning.
Sin- hennes böner.
på samma dag, platser ordnas längst fram, till det åldriga Och brodern.
som man lovat henne, grät och log paret och lärarinnan fortsätter sin förhör.
behöll de stora för sig själv.
Hon inte - Vad menar med en rent hjärta?
i ett andetag.
ens fick röra honom.
Gjorde hon det Mia i Långvreten får svara.
Mitt formlösa jag hände det att han gav hals.
och strax - V i ska vara snälla när ingen ser oss.
skänktes åt livet kom någon rusande och knäppte henne Alla i salen drar på munnen, hon ser d med fingrarna.
Nästan ingen fick röra med samma slag käck ut ungen och svaret kommer utan honom.
Knappt fadern.
som först en gång det blev givet.
minsta tvekan.
Det synes att lärarinnan » Bara så försiktigt, så försiktigt », sa- grundligt präntat i n vad som menas med de modern när han försökte taga i ho- Allting inom mig — — ett rent hjärta.
nom.
Nu reser pastorn sig.
Talar till barnen, är ängsligt skyggt, Och A t det skrattade fadern.
AH tackar lärarinnan och säger bland annat: allting utanför h i n kunde.
Hon kunde det inte.
var snäll förhör barnen på budorden.
det vant och tryggt.
Men hos honom var hon bygg.
Och är det vackraste som finns att höra Guds en blåsig vårdag, då motvinden hejdade ' Träden reser sig lag ifrån de ungas mun.
— — henne i loppet och tvang henne att bli säkert raka, Lärarinnan ser litet tveksam ut.
stående kämpande för att draga andan Neg har hon lärt barnen som går an- växer lugnt och fast, vann han henne förtroende fullt Och dra diet budorden.
Men?
Skall de min.
bara jag måste genast tillbaka, helt genom att föra henne i lä och skrat- nas?
Hon hade inte tänkt sig budorden kommer och går i hast.
tande lära henne att möta vindilarna ge- som examensämne i småskolan, hade när- nom att böja ned huvudet eller vända Hann jag se hur jorden låg skon, mast tänkt sig budorden som examens- ryggen till.
Av del osynliga märkvär- hann jag be i famlande bön, ämne på den yttersta dagen.
då allmän diga blev en lustig lekkamrat, som snur- räfst lär forekomma med ung och gam- hann jag ge rade om med löv och spånor på gårds- mal.
Och då även Moses får stå till svars och försaka: planen, brottades med henne eller lyfte för vad han gjort eller underlåtit.
Moses måste genast tillbaka.
tidningsarket hon höll i ett snöre högt liksom Martin Luther.
Frans i Lillgård läser två b u d De äldre lyssnar utan någon vidare rörelse.
Del första budet menar de sig som döpta och kristna aldrig ha syndat emot.
Det andra budet.
ja, vem svär Inte ibland, det kan aldrig vara så farligt.
Langveta-Mia som är en ljus läser fyra bud.
Ja, vilodagen, farmor ser ned i gol- vet.
hur mycket måste inte en bondmora arbeta på söndag.
Man fick dra åsnor ur brunnen var det skrivet.
Fader och moder.
Ja, inte hade man väl precis slagit dem men — ja, livet var till an leva efter lagen, del var säkert Dräpa alla höjde huvudet, det var man d å fri ifrån, slagit ihjäl någon hade ingen av fruntimmerna gjort.
Ramen såg litet mer ovissa ut.
De var inte riktigt på det klara med Om budet avsåg grodor, m leka EXAMEN.
Det - ~ att Ur Jord och Rymd - inte flugor, höns och kallor.
Stjäla - hm, ja, vem kastar första sten.
Vem hade inte stulit, äpplen, ja, det gjorde alla barn.
och ved - vem tog inte ved, den som frös och var fattig.
Sjätte budet.
Men Mia i Långvreten alger, jag kommet inte ihåg fler bud.
En liten parvel från Skogstorp räcker upp hunden.
Nå, Ture.
Du skall inte göra hor.
säger den lille och ser på lärarinnan, på prästen och pastorskan.
Det är rom hela sillen hukade sig under ett dag.
Det var många av de små som var födda före giftermålet och Ture i Skogstorp hade aldrig sett sin far, fast nog hade skvall- ret gått; om förvaltaren och Frida i Skogs- torp.
- - - Du skall inte bära falskt vittnes- hörd om din nästa.
Detta var nätt upp det värsta budet.
Inte ens Långvretsfarmor kom undan, men.
det fick väl gå som det kunde.
Vår nästas hus: j a ja.
vi är alla syn dare, förlåt oss herre.
Din nästas hustru, oxe och åsna, det var något alldeles ovidkommande, något dylikt behövde man inte bry sig om i ett land, där man ej köpte eller sålde sin hustru.
Det värsta var överståndet i och med nionde budet.
— — En tryckt stämning låg över salen, få- gelkvittret som ljöd utifrån slolgårdens björkar, lät nästan syndigt, doften från pulpeternas blommor var som idel lätt- färdighet och de små levande högtids- klädda blommorna i bänkarne sägo dok- J a, säger man, det var för märkvär- digt så duktiga barnen var.
- — Ja, men prästen behövde då inte ständigt varenda examen hålla på med budorden.
- Så vackert ändå med lagen ur de smås mun, hördes ett eko från examen.
Tänk att Långvretas köpt blank- skinnsskor åt Mia.
- Ja.
ja, och Erika, ja vist, en liten till.
Ja.
något ansvar borde väl folk h i.
I ett hörn sitter fem fruntimmer och talar lågt.
Larssons Erika hör varje ord.
- Ja.
hon sa det.
tänk hon fick betala hundra kronor.
Hon fick stå m o t en vägg och d trädde frun upp något i un- derlivet och så, om ett par dar blev det missfall.
Anna har varit inne hon också, Anna i Lida.
men hon blev rädd.
hon höll på att svimma, hon reste hem igen.
och det är allt farligt och så kan ju länsman få tag i dem.
Tvi så mycke elände det är nu fö, ti ’ n.
— — Eftermiddagen började lida och koskäl- lorna hördes framme vid ledden och man tackade och bröt upp.
Examen är slut.
Man går hem genom åkrar och gärden, över backar och skogs- gläntor till olika gårdar och stugor.
Helg- dagsdräkten tages av och vardagens ar- hete börjar.
Vid ledden står korna med fulla juver, grisarne grymtar, do hung- ripa hönsen har saknat sin matmor hela dagen.
Men Lansons Erika går sakta hem.
medan hinner äldste travar hit och lit, samlar blommor och undrar om tok- Lena Skött om småsyskonen.
örade och ledsna ut Larssons Erika är trött.
Det blev en liten rast och allmän häls- Han vånne stugan vore tom när hon ning på prästen.
De små novisernas kom.
Tom för en enda dag.
Tom och handarbeten och teckningar beskådades.
tyst, att hon fick lägga sig nu nar hon Och när geografiförhöret kom.
blev far- kom hem, lägga sig vid knuten i väster- mor från Långvreten så förtjust över Mia, solen och bard sova, eller tänka på ingen- som kunde visa alla platser på kanan ting.
ifrån d i t heliga landet där Kristus levat, Larssons Erika tänker pi Anna i Lida.
att hon glömde alla sina synder och bara Sån fåne.
Ark om hon visste var någon var stolt över sitt barnbarn.
Men Lansons fanns som ville hjälpa henne ifrån den Erika satt litet avsides, trött och slapp olidliga börda hon måste bära varje år.
och undrade på sjätte budet.
Hundra kronor?
Ja, det skulle väl gå på V i n t var hon gift och ingen av barnen något vis.
De träder upp något i under- hade » kommit för tidigt .. men ändå, sju livet.
Kan det hiälpa månne?
Ja, barn på sju år.
Larssons Erika viste hon visste de som fått missfall.
Mitt i med sig att hon aldrig varit någon lätt- sommarens skönhet och rikedom ansåg färdig kvinna När Larsson var » litet Lansons Erika att ett missfall för henne glad », det vill säga drucken.
brukade han vore enda lyckan.
Hon önskade det så kalla henne en » riktig träbit ».
Larssons intensivt att hon knäppte sina händer och Erika kunde ej bli klar på budordet.
-- bad en bön om det.
Och den äldste frågar: her mamma till En bondmora i hyn passade på att ha kafferep examensdagen » då man hade Gud?
fruntimmerna samlade i byn ».
Ja.
sade Larssons Erika, det gör jag.
Det var bara farmor och mormor som Och hemma i stugan hade tok-Lena påminde om gammaldags dar i sina svarta gjort så gott h o n kunnat.
An hönsen schaletter och mörka klädningar.
De gått in i köket och ställt till och att de yngre hade korta klädningar och riktigt minsta också Ställt till.
utan att Lina kom- modärna hattar (mon kunde ju inte gå nit sig för med a n t a hart det.
det var ju som en stolle bland sommargästerna) och rysligt, men d vanligt, när man inte har ingen skulle ha kunnat skilja dem från råd att ha annat än veliga människor i vilka stadsfruar som helst, am inte möj- tjänst.
ligen hull och f o n e r var litet fastare än Vid leddet står de två korn.
och råmar.
Den äldste.
Erikas allt i allo, kläder av vad som just nu var modernt i staden.
Och kaffekannorna gör sin rond och pra- sig stassen och driver hem korna.
Erika tet går och även de små examinerade får tar långsamt av sig hon också och går an kaffekopp och en hög med kakor.
ty motsträvigt mot uthusen för att mjölka.
Moa.
en nämndemansmora får inte vara snål.
- — - - - - -
terna är i viss utsträckning lagligen lidera kvinnomakten i samhället.
På so- garanterade, men kvinnokastens samhällslivets olika områden maktlöshet hindrar kvinnan att till- cialt, politiskt, ekonomiskt, sexuellt etc. sitt förnedringstillstånd, att väcka godogöra sig dem.
den till insikt om sitt köns ansvar Den nya kvinnan vill ack måste Jag inser mycket väl att en sådan och uppgifter, till en känsla av Sitt fram!
Den kvinna, som den mo- tankegäng är främmande för d:r köns värdighet det är den kvinn- derna tiden så att säga ruvat på, och Beskow.
En man kan aldrig på all- liga könskampens innebörd.
Detta vars tillblivelse reformerna syftat till.
var tänka till slut en sådan tanke som ytterst få kvin- kastuppror borde omfattas med Hon vill födas.
Sådan är situatio- k v i n n o m a k t sympati och intresse av alla radikala nen.
Och märk väl, hon måste själv nor har haft mod att göra det.
Och människor, såväl män som kvinnor.
krossa det skal av opinion och sed- ändå finns det ingen annan väg för Det är inte ett uppror mot männen vänjor som omsluter henne.
När den nya kvinnan.
Det har aldrig såsom män, det är uppror mot män- detta skett, men inte förr.
kan hon funnits någon annan väg för den som nen såsom härskarkast.
Det är i lika träda ut i livet som en självständig vill upp.
Så länge kvinnorna som kast sak- hög grad e n uppror mot de kvinnor makt.
och dessa sak- som uppbär härskarkastens ideologi Härav torde framgå, att jag inga- nar maktresurser och därigenom desavouerar sitt eget lunda underskattar de resultat den nas givetvis så länge som kvinnligt kön.
icke-revolutionära kampen för kvin- medvetande och kvinnlig solidaritet Därför är könskampen inte blott nans frigörelse vunnit, då jag nu saknas - kommer det könsbestämda motiverad, utan nödvändig.
Det har förutspår en revolutionär inriktning.
kastväsendet att bestå.
Och kvin- också kvinnosaken frän första stun- Jag har ' därmed endast gjort gällan- norna som massa att förbli de hall- den varit medveten om.
Vi vore inte de, att kvinnosaken nätt sitt stora ningslösa papegojor de är - det bästa tänkbara materialet för reak- där v i nu är, om inte kvinnosaken genombrottsstadium.
gått i könskampens tecken.
En sam- D: r Beskow har velat bevisa mot- tionen att arbeta med.
Men lyckligt- hällsgrupp som inte själv kräver sina satsen.
Han gör gällande, att fri- vis finns det redan nu bland kvin- rättigheter, får aldrig några är görelsen automatiskt kommer att norna en ' revolutionär elit, en för- helt enkelt inte mogen för dem.
fullbordar i kraft av de reformer trupp, som är medveten om sitt köns Könskampen är sålunda ingenting som vidtagits.
Jag vet mycket väl historiska uppgift och fast besluten nytt i kvinnofrigörelsens historia.
att denna uppfattning företrädes av att skapa en ny maktfaktor i det po- kvinno- Det nya är könskampens klart revo- flertalet - även av flertalet kvinnor.
litiska och sociala livet lutionära inriktning.
I motsats till Då kvinnorna äger absolut majori- makten.
Det behövs inte mera än d:r Beskow och många andra anser tet inom väljarkåren, anser man det en sädan förtrupp.
Den kan genom jag, att kvinnofrigörelsen nu nått Uteslutet, att kvinnorna som grupp i hänsynslöst utnyttjande av sina längden skulle kunna undertryckas.
chanser tvinga massan att följa de sitt revolutionära stadium.
Ordet r e v o l u t i o n avskräcker Man behöver inte länge begrunda revolutionära parollerna.
Den kan i många.
När man talar om kvinnor- ett sådant påstående för att inse dess sina tidningar och organisationer nas revolution, får mången visioner ohållbarhet.
Om arbetarklassen ägde igångsätta en medveten kampanj mot av blodiga tumult och dödsbataljo- absolut majoritet inom parlamentet könets förrädare.
pricka dem och ner.
Så farligt är det nu inte.
Det vad skulle det gagna den, om utesluta dem ur den kvinnliga ge- kan bl.
a. vara skäl att dra sig till denna majoritet inte var klassmed- menskapen.
På det sättet kan soli- minnes, alt mänga reformer kostat veten?
Vad gagnar det kvinnosa- daritet skapas.
Så har arbetarnas mänskligheten mera blod an vissa ken, om kvinnorna äger en aldrig så fackföreningar handlat, så kommer revolutioner.
stor majoritet, när denna majoritet i framtiden kvinnornas internatio- Evolution och revolution uppfat- inte är könsmedveten inte före- nella fackföreningar att handla.
På tas ganska allmänt såsom två mot- träder sitt köns ideologi, inte käm- den vägen kan den K v i n n o r n a s satta utvecklingsfaktorer, av vilka par för att föverkliga kvinnokönets i n t e r n a t i o n a I skapas, som en- man har att välja den ena eller den livsideal?
En levande, kampberedd sam garanterar kvinnomakt.
andra.
Jag kan inte förena mig om minoritet vore bra mycket bättre än Det skulle vara bra underligt, om en sädan uppfattning.
Den synes en sädan död majoritet, inte krigen omöjliggjorts, de sociala mig vara alltför abstrakt.
För mig Samma felslut gör man sig skyt- orättvisorna mildrats och de sexuella står det klart att de revolutionsteo- dig till, om man i likhet med d:r förhållandena rensats, när den inter- retiker har rätt, vilka uppfattar evo- Beskow påstår, att en kvinnlig pro- nationalen fått utöva sin makt.
lution och revolution som olika sta- fessor eller stationsinspektor, som in- Hagar Olsson.
dier av ett kontinuerligt utvecklings- ordnar sig i det existerande samhäl- förlopp.
Låt oss tänka på någon- let, inte för den skull underordnar ting så idylliskt som ett hönsägg.
sig det manliga herraväldet.
» När Det lär oss bäst hur livet arbetar.
Hjalmar Branting som ensam socia- Hönan ligger och ruvar evolutio- list första gängen tog säte i riksda- nen, den organiska förändringen är gen, innebar det då att han under- i gäng inom ägget.
Men när riden ordnade sig den borgerliga riksdags- är inne, sker revolutionen: kycklin- majoriteten ?.
frågar d:r Beskow.
gen bryter sig ut ur sitt skal!
Det Nej.
det gjorde det inte, svarar jag.
väldaamma ingreppet är nödvändigt ty Hjalmar Branting företrädde en Informationsbyrån » har all heder av sin tidskrifts intro- för att den påbörjade förändringen klassmedveten grupp.
Han var i den duktionsnummer. » skall kunna fullbordas.
Om man nu, borgerliga riksdagen den revolutio- Social-Demokraten.
av fruktan för revolutionens förödan- nära arbetarideologiens företrädare.
» Ett initiativ som detta måste de verkningar, hindrade dess verk- Om våra kvinnliga samhällsfunktio- påräkna intresse och död i ställande, skulle man visserligen lyc- närer skulle stå i liknande kamp- vida kretsar. » Sv.
Morgonbladet.
kas bevara skalet helt men kyck- ställning till det samhälle.
där de lingen skulle dö.
Det nya livet skulle som könskast tillhör de undertryckta » Det vore önskligt, att den kunde trän ga ut i vida kretsar förkvävas av traditionen, trots alla och mindervärdiga, om de i sin so- av vårt.
den värdefulla reformförändringar.
ciala verksamhet skulle företräda sitt och läsning den erbjuder. » Med detta exempel för ögonen in- köns revolutionära ideologi ja, då Karlstads-Tidningen.
ser man lätt ohållbarheten i d:r skulle ingen tala om att de under- Beskows resonemang, då han ställer ordnade sig det manliga herraväl- » ... utmärkta och väl doku- menterade uppsatser ....
en stor upp en på reformväg skapad » lag- det.
Men i själva verket är det så, uppgift att fylla. » lig-kontinuerlig » förändring som en att de med ämbetsuniformen vanli- Arbetet.
motsats till den revolutionära.
Den gen också tar på sig den härskande senare är f u I If ö I j a n d e t av ideologiens bekväma klädnad.
U n d e r år 1931 utkomma 8 nummer.
den förra.
Reformerna är detalj- På vilket sätt skulle spärvagns- Pris kr.
4:- för år 1931. och formförändringar inom ett visst kmduktören, stationsinspektoren och system, revolutionen är den slutliga professorn » fungera som kvinnor » i förändringen av hela systemet samhället, frågar d:r Beskow med rationsbeloppet å Infomationsbyråns genombrottet.
många ironiska frågetecken.
(Han postgirokonto nr.
50990.
Det gäller således inte att välja förenklar problemet genom att sätta Nya Broschyrer: det ena eller det andra, det gäller likhetstecken mellan samhälle och WIK SJOSTRAND: Arbetets internatio- nella reglering.
Kr.
1:50. att avgöra, huruvida det revoIutio- yrke - men det är väl ändå lite för nära genombrottets tid är inne.
En- enkelt?)
På det sättet, svarar jag, HENDRIK DE MAN: Socialism och nationalfascism.
65 öre.
ligt min mening är kvinnosaken mo- att de utnyttjade sin personliga ställ- gen för ett sådant genombrott.
På ning, sin yrkesauktoritet, sin sociala Informationsbyrån för fredsfrågor den gamla vägen kommer den inte position till att stärka hela sitt köns och mellanfolkligt samarbete.
längre fram.
De formella rättighe ställning, till att utvidga och konso- Lilla Nygatan 4, Stockholm.
Tel. 138 09.
Den revolutionära kvinnosaken.
(Porls.
fr. sid. 1) kast i samhället, medan det kvinn- liga könet kvinnogruppen in- tar ställningen av lägre kast, kan ett rättvist och fruktbart samarbete för gemensamma mål inte komma till stånd.
Det är ömsesidigt självbe- drägeri att förespegla sig någonting sådant.
Det går inte att blunda för det faktum, att denna kastindelning faktiskt existerar.
Den g i r tvärs- igenom alla sociala skikt Därför är det oriktigt att påstå, att intresse- gränsen inte går mellan könen.
Kvin- nor av olika samhällsklasser har gi- vetvis motsatta intressen, men som sitt köns representanter har de en stort gemensamt intresse.
Horison- talt är samhället uppdelat i en mängd intressegrupper, men vertikalt upp- delar det i två könskaster, av vilka den manliga är härskarkasten.
Det får arbetarkvinnan minsann känna lika väl som hennes lärda syster professorn.
Mannen har naturligt- vis inte en så tydlig känning av kastindelningen - eftersom det är han som flyter ovanpå.
I kampen mot fördomar och reak- tionära krafter är det könsbestämda kastväsendet det första hindret, som måste nedslås, innan man går vida- re.
Kvinnokastens moraliska efter- blivenhet, dess viljesvaghet och pri- mitiva konservatism har redan blivit en fara för mänskligheten.
Krigen, som mejar ner kvinnornas barn, un- derstödjas av dem; ett ekonomiskt system, sam pålägger kvinnor den tredubbla bördan av lastdjur, hus- mödrar och barnaföderskor och lå- ter en del av samhällets barn för- tvina i brist på luft, ljus och tillräck- lig föda och förråas i brist på upp- fostran detta system upprätthäl- les genom kvinnornas passiva med- verkan; osunda sexuella förhällan- den kan bestå tack vare den stora kvinnamassans primitivitet.
Att väc- ka denna massa till medvetande om - - - - - - - - - - - Ny fredstidskrift: - - kooperativa - Jasså.
Ja, där handlar mormor också sen många år tillbaka.
När mormor började, var kooperativa inte så stort.
Men att det redan di hade nytta med sig att köpa dir. det lärde jag mor.
när bon var flicka.
Nu går snart var tredje husmor dit och handlar.
Och förra året ökades hela rörelsens medlemsantal med lika många familjer som d a finas i Malmö.
Det låter som en saga men kommer alltfler inse nyt- ständigt tan av rådet: gör pengarna dryga köp kooperativt - - - I Mellanfolkligt samar be te folk ... billiga som eller genom insättande av prenume-
