# ID: svediakorp-per3542
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1931
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,997
# sentences: 455
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Juli 1931.
Ledande artikel.
Varför ha vi fängelser?
Advokat Hugo Lindberg höll ett till de betänkligaste konsekvenser fängelserna, förändringar i fängelse- Advokat Hugo Lindbergs kåserande föredrag vid Kvinnliga för fångens oskyldiga familj.
regimen och mycket annat, som föredrag vid Fogelstad, Varför ha vi fängelser?
Medborgarskolan vid Fogelstad den Då dessa synpunkter veckorna ef- dagspressen redan omnämnt.
25 juli över ämnet » Varför ha vi ter Fogelstad-föredraget ingående har väckt genklang.
Rektor Hermelin, som hälsade ad- fängelser ?,.
Advokat Lindberg gav och vidlyftigt upptagits till diskus- vokat Lindberg välkommen åter till i inledningen en rättshistorisk åter- sion i dagspressen kan det här vara Romain Rollands ord: Fogelstad, därifrån han en gång » Om Sovjet försvunne skulle icke Eu- blick över begreppen brott och onödigt att ingå närmare på detal- förut - det var 1926, » marsjömålets ropas framtid intressera mig mer.
har straff under påpekande av, att det jerna, men det kan väl vara värt att år » - började en kampanj mot vis- drunknat i stridsvimlet.
icke finnes några eviga begrepp om framhäva, med anledning av den sa missförhållanden inom svenskt rätt och rättvisa, brott etc., utan att kritik, som från visst håll riktats mot rättsväsende, uttalade en förhopp- detta till sist beror på ekonomiska, föredraget, att advokat Lindberg Vad sker i Tyskland?
ning att han också måtte vinna fram- sociala och politiska omständighe- icke inskränkte sig till blott kritik av Från vänsterradikal gång i den strid, som han nu ville utgångspunkt lämnar dr. George L. ter med en ständig tendens mot makt rådande förhållanden, utan jämväl samla allmänheten till - mot fängel- Wulff ett svar.
kom med positiva reformförslag.
är rätt.
set.
Till exemplifiering av humanite- Hans föredrag v a r icke en rekom- Den presskampanj, som föredra- tens långsamma men ändock säkra mendation: riv fängelset.
Tvärtom Brev från Island.
seger redogjorde föredragshållaren framhöll föredragshållaren, att det- get väckt till liv, har säkerligen med av Estrid Falberg Brekkan.
för den rättshistoriska utvecklingen ta vore en utopi, men att det med intresse följts av deltagarna i Fogel- 1734, som är vår strafflags fö- hänsyn till de förödande verkningar, stad-kursen.
Kanske komma dessa från Ännu ett inlägg i frågan om delseår, intill dag som är, under som ofrånkomligt hänga samman att ur sin erfarenhet samla upp argu- Kvinnans uppror.
framhållande av, att om än formerna med fängelset, vore nödvändigt att mentering och material, ägnat att Av lektor Hilding Svattengren.
humaniserats, om nu väl icke någon så långt möjligt avfolka fängelser- väcka och samla under en kanske steglas, brännes på bål och hals- na och framför allt göra den nöd- hetsigt agitatorisk appell: riv fängel- hugges, så rymmer dock ännu straff- vändiga vistelsen inom dem mänsko- set, som dock sakligt och positivt rätten och fångvården oerhört myc- värdig, så att den icke komme att innebär ett allvarligt krav på genom- k e t av tortyr och barbari.
verka i motsatt riktning mot den gående reformer inom fångvården, i Advokat Lindberg gick därefter åsyftade.
Detta vore dock icke ändamål att omvandla denna från in på en genomgående kritik av det möjligt utan en genomgående re- tortyr till vård.
Kravet har rests på en grundlig, rådande fångvårdssystemet, som form av hela det rådande straffsy- alla vackra ord och fraser till trots stemet med dess föråldrade och förutsättningslös undersökning av alltjämt baseras på Moselagens öga opsykologiska uppfattning om rela- förhållandena vid fängelserna.
och till Open Door-konferensen.
uppfostringsanstalterna.
Låt oss för öga och tand för tand.
Fängel- tionen mellan brott och straff.
ANMÄLAN till deltagande i kon- set förbättrar ingen, men ruinerar Advokat Lindberg förordade en hoppas på att de som makten hava ferensen sker häst genom inbetal- ofta fången fysiskt och psykiskt, utvidgning av den villkorliga domen icke skall proklamera något svampen ning av mötesavgiften å postgiro n:r 53132, fröken Maria Wal- ödelägger brottslingens framtid, att omfatta snart sagt alla brott, en på, utan våga låta denna fråga hän- l e r, B r å v a l l a g a t a n 8, hindrar hans upprättelse och leder rationalisering av arbetsdriften inom synslöst gå till undersökning.
Stockholm.
Mötesmärke erhålles mot uppvisande av kvitto å erlagd av- gift, å m ö t e s b y r å n, S t r a n d H o t e l l, måndagen den i7 augusti,.
från kl. 9 f.m.
Deltagare i konferensen uppma- nas att snarast möjligt anmäla sig 7 till välkomstmiddagen (pris 6 à kr.)
för de utländska deltagarna måndag e. m. den 17 augusti, antin- gen skriftligen, till fröken Maria Tider I formiddag 10 — 12,30.
Waller, s.o.
eller pr tel. 7575, till I I eftermiddag 2,30 — 5 Eva Andéns advokatbyrå, kl. 10 — 5 (ej lördagar).
ne, d:r Andrea Svedberg, byråchef Anna Wester- AVGIFT.
Kr.
5.
Enstaka förm.- Måndagen den 17 augusti gaard, Mrs.
Abbott.
I.
Konferensen öppnas.
O.D.I:s arbete under dess eller efterm.-session kr.
i.
två första år.
Torsdagen den 20 augusti Att observera Öppna dörren för kvinnorna.
Open Door-konferensen i Stockholm, 17 — 21 augusti å Strand Hôtel.
Delegerade vid konferensen I. O.D.I:s framtida arbete.
(från Sverige).
I I.
Mötesförhandlingar.
I I.
Kvinnorna i fackföreningarna.
Gemensam middag d Skansen kl. 7 e. m.
Från Svenska Open Door-gruppen: Ordinarie: advokat Eva Andén, Studiekurs i Sigtuna.
fröken Gertrud Bergström, kontrollör Tisdagen den 18 augusti 24 — 29 augusti Beda Cederborg, postexp.
Elisabeth I.
Lika lön för lika arhete.
Daelander, doktor Karin Kock, frö- II.
Angreppen över hela världen på kvinnors rätt till Preliminärt dagsprogram.
ken Sigrid Marké, doktor Andrea arbete.
Måndag kväll.
Feminismens filosofi, Louise de Andreen-Svedberg, fröken Maria Craene.
Åbergsson och Onsdagen den 19 augusti Waller, fröken Anna repr.
för kvinnl.
fackföreningen: fru I.
Den förvärvsarbetande kvinnan och moderskapet: Tisdag.
Kvinnan som producent genom tiderna.
Mrs.
Elisabeth Abbott, advokat Marcelle Rensea.
Anna Wisborg och fru Jenny Lars- Vad är verkligt skydd för den förvärvsarbetande son.
kvinnan före och efter barnsbörden?
Onsdag.
Farliga yrken.
Mrs.
Winifred le Sueur och Från De kvinnl.
kårsammanslutnin- M: m e Lily v a n der Schalk Schuster.
Te å Stadshuset på inbjudan av Stockholms stad kl. garnas centralråd: 4 e. m.
Torsdag.
I vad mån inverka de fysiologiska funktio- Ordinarie: fröken Ingeborg Walin.
nerna på kvinnan som arbetar?
Doktor Ada Nils- Suppleant: fru Hedvig Dernby, f. OFFENTLIGT MÖTE kl. 8 e. m. son.
Koêrsner.
förvärvsarbetande kvinnans D e n Från Kvinnoföreningarnas central- Fredag.
Nattarbete.
Fru Julie Arenholt.
e k o n o m i s k a f r i g ö r e l s e.
M:me de Crae- kommitté i Göteborg: » Fraternal delegates »: Astrid Anmälan kan ske till fröken Anna Liedberg, Karin Cardell, Kar- Åkesson, Studiekursen vid Sigtuna kostar 50 kr.
i ett för allt.
ling, Marie Larsson.
S:t Eriksplan 5, Stockholm.
Ryskt.
Nattexpressen mellan Leningrad och Moskva rusar framåt.
I korridoren i en av tredjeklassvagnarna ä r det folksam- ling.
Vagnens samtliga passagerare äro inbegripna i livlig diskussion, ingen tän- ker på att klockan för länge sen skridit över midnatt - man har inte tid att so- va.
Man diskuterar femårsplanen.
— 87 % har redan kollektiviserats.
Kulakerna måste ge sig till slut.
De trils- kas i början men det blir väl bättre då den nya generationen växer upp utan iiganderättssinne.
Sådana som vi!
Det ä r en ung ryss från Syd-Ryssland som talar.
Han har något flammande i blicken, någonting övertygande som smit- tar men j a g kan inte låta bli att gäckas med honom.
- Usch, j a g tycker att det ä r synd om bonden som måste gå frän fädernedärvd gärd ...
Ah, det behöver hans visst i n t e.
Han kan arbeta så mycket han orkar.
Det ä r bara det att jorden tillhör staten i stället.
- - Och de här gårdarna?
sammans kollektiva?
Äro de alle- så gott som.
Men nu måste ni titta på den här fabriken som vi strax ska passera.
Den har fyrdubblat produk- tionen och redan genomfört femårspla- nen!
Vad säger ni om det?
J a, vi ha lärt oss arbeta i Sovjetryssland.
Vårt tempo är fortissimo.
Men det måste vi man ä r inte för nådig emot oss också i utlandet.
Och så kommer en störtflod av frå- gor frän hela klungan av intresserade.
Vad tycker man om deras system?
Om försöken att fostra en ny människotyp?
Men den unge ryssen tar åter lednin- gen.
J a g måste resa till Rostow och s e fabrikerna där.
säger han.
Och till Krim och Ukrajna, till tatarrepuhliken och Bachkirien där n u en helt ny nationell kultur byggs upp.
De vida hedarna sko- In inom kort vara förvandlade till ett härligt land för flera miljoner människor.
Där ä r tillräckligt med arbete både för huvud och hiinder ...
Det finns ingen arbetslöshet i Sovjetryssland.
Alla måste arbeta.
män och kvinnor efter likalön- principen.
Men, vill ni se Ryssland, verk- ligen lära känna det, så gör en färd på Volga!
- En färd på Volga!
ringer det I oro- nen, Volga - - - Den unga ryssen blir snart undan- trängd.
Han har talat nog anser man.
Det finns andra som på en kort natt vill söka orientera främlingen en smula i Sovjets dagliga liv.
- Vid sexton av de jättestora indu- strifabrikerna i vårt land ha vi särskilda universitet där arbetarna kunna studera.
Det finns olika kurser allt efter kvalifika- tionerna.
Man kan bli konstruktör eller ingenjör eller vad man vill.
Och hela ut- bildningen ges gratis.
Det finns snart sagt obegränsade möjligheter.
Och sen säger dom att vi äro fattiga!
Bara där- för att vi inte gå klädda efter sista pa- risermodell och våra butiksfönster inte digna av all europeisk lyx.
Men vi in- tresserar oss inte för lyx!
Livet har så oändligt mycket intressantare saker att bjuda på.
Timmarna skrida under det vi hinna med att diskutera de många brännande tidsprohlemen.
Det ä r något otroligt spännande och tjusande detta, att verk- ligen befinna sig i det stora landet där borta i öster ..
Men plötsligt känner j a g någon som med en bestämd gest tar ett grepp om mina axlar, för mig ut ur korridoren och in i kupén.
Det är min kamrat och res- sällskap i Sovjetlandet, styrman Tatja- na, som erinrar om att vi ännu inte sett Moskva ...
Och att natten skrider.
När jag fem minuter senare krupit till kojs ligger j a g länge lyssnande till det framrusande tågets mångahanda ljud i natten och tänker på hur underbart det ändå är att befinna sig ute i vida värl- den och lära känna främmande människo- världar, olik ens egen.
- Ja, -.
Braathen.
REDAKTIONSKOMMITTÉ: E i n Wägner, Elisabeth Tamm, A d a Nilsson.
Honorine Hermelin.
REDAKTÖR: C a r i n Hermelin.
ANSVARIG UTGIVARE: A d a Nilsson.
neringen av uttagen i bankerna och ett kapitalutförselförhud som inte hara drabbade den illojala kapital- flykten, utan även den lojala han- deln.
Det är underligt att tänka, att just Reykjavik den 9 juli 1931. hade anslutit sig till » bolsjarna », och da- d å folk i sin fullt naturliga förskräc- lltsedan » Sumardaginn fyrsta » har gen före valet såg jag honom som en liten kelse försökte skaffa sig engelska jag väntat på den första sommar- prick bland många andra prickar högt pund och guldpengar som en slags trygghet i det otrygga livet, så sjönk dagen.
I dag har jag upplevat den - i uppe på bergsluttningen ovanför Akureyri också pundet och guldet misste sin Reykjavik - men om den ä n n u har kom- dirigera » Upp pjàòir menn i pùsund lön- trygga glans inför utsikterna att he- mit till Nordlandet, vet jag ej - jag flyt- dum,.
det är uttytt: » Upp trälar uti alla la det ekonomiska systemet skulle tade därifrån med mitt och de mina den stater ... » o.s.v.
Hans bror kunde vid ett och ett halvt 13 juni.
störta samman.
Den 8 Aug.
1 9 3 1.
Liksom politikerna å r 1914 miste Vi voro svärmiska nog att i förlitande års ålder med tydlighet uttala följande herraväldet över det militära maski- på sommarhlida taga en kustångare, dels tänkvärda ord: Politik, Ihald (höger), neriet som rasade iväg till världskrig, för att gynna landets egna företag.
dels Framsókn (vänster), Bolsjar (kommunis- så såg det u t som om denna gång för att bli i tillfälle att se alla hamnar på ter), vem som undervisat honom, vet jag det ekonomiska systemet skulle rusa Nord- och Vestlandet i högsommarsol dag inte, sannolikt hela det myller av tvi-tre- iväg på egen hand som en motor och natt.
Det blev fyra dygns resa i stäl- åringar, som alltid hängde omkring hans när den råkat i olag, surrar på tills let för två, storm och köld och mycken barnvagn i våras ...
Eller kanske hans maskindelarna äro nersmälta.
Emel- sjösjuka.
- Hembiträdet, som särskilt vän, Gulle, ty Gulle, son av Jakob sjö- kapten, är liksom hela sitt folk en ivrig Juli 1931 liksom juli 1914 var en lertid gjorde Brüning vad icke Beth- engagerats för att hjälpa till med barnen, politiker, som hela vintern förgäves för- stormig och kritisk månad.
Det var mann Holweg gjorde 1914, han for låg platt och blekt och livlöst och apa- till Paris tillsamman med Curtius.
tiskt i sin hytt, även då vi lågo förtöjda sökt omvända min ovetande piga till den väl endast f å människor som vänta- rätta tron, d.v.s. före jul: socialismen.
de sig att den skulle f å just detta Han blev älskvärt mottagen av all- vid de otaliga små fiskelägen, som an- efter tingsupplösningen (då socialister mänhet och regering, och han sade löptes under vägen.
förlopp så snart efter midsommar- och kommunister skildes åt) kommunis- glädjen över Hoovers förslag till om också sedan ifrån att de förtroliga » Landet var fagert och fritt,, men snö men.
Men den goda Anna-Kristin är som ett års anstånd på samtliga krigs- samtalen varit vänskapliga, nyttiga låg ännu långt nere i bygderna, och över- Men det kom allt klagades det över köld, torka och de flesta flickor en hängiven högerman.
skulds- och skadeståndshetalningar.
och klargörande.
dels därför att hon tror att det är Gudi snart ut att Frankrike ämnade inte Men de veckor som gått sen dess ha försenad grönska av passagerare, som behagligt, dels för att det ju torde vara ytterligare bekräftat uppfattningen låna Tyskland nya pengar att reda kommo på för längre eller kortare resor.
det riktigaste, då alla » de finas höra till upp sitt läga annat än mot vissa po- om de psykologiska faktorernas sto- - Det fanns inte bryggor överallt, och den riktningen.
Att hon förnekar sin av- ra betydelse i de ekonomiska sam- litiska villkor.
l början läto dessa att lossa i hög sjö ur en ångare ned i manhangen.
Det hände för inte sa fantastiska, men uppfattningen om små Ar-hatar tar hade tid och tålamod, stamning, tänker hon inte p å.
..
Men Gulle är ju hara elva år, vore han tjugo länge sedan att en känd svensk na- vad Frankrike verkligen fordrat har men isländare ha båda delarna och ingen tionalekonom som hade att välja på stadgat sig nu, så att man allmänt opponerar sig, hur han får stä eller sitta kunde han lätt göra en proselyt ...
två samtidiga internationella kon- antar att det g ä l l e r ett löfte om av- eller hänga eller ligga - hara han kom- gresser, en av nationalekonomer och stående från tullunion med Österrike mer med.
När man lossat ett klaver, en en av psykologer, valde att fara till och från den sist beslutna nya pan- slåttermaskin och 25 buntar taggtråd och Sommaren håller i sig, man arbetar från den senare.
Man kan förstå hans sarkryssaren.
några mjölsäckar i en roddbåt, låt vara arla morgon till sena afton med höet.
Man vet efter detta att Frankrike rätt så stor, och det så kommer 14 per- Söder och öster och väster om vårt hus val och hans värdering, d å man ser hur de växlande sinnesstämningarna mindre fruktar farorna från ett rui- soner neddimpande, så är den ganska utbreda sig väldiga tun, som ännu för och den växlande uppfattningen om nerat Tyskland i full revolution än full.
Det skall en viss självbehärskning tio-femton år sedan endast voro myrar, säkerheten av givna värden kan ska- ett farorna från ett blomstrande till att sitta på en rulle taggtråd med en som ingen människa tänkte på att odla Tyskland.
Det är en värdering som flicka i knät - hon må vara aldrig så upp.
Groòrastöd, där vi hor, lantbruks- pa och förinta miljarder.
utgår från att Tyskland alltid är älsklig eller vacker.
Man kan naturligtvis sällskapets försöksfält, som för tjugufem I Amerika steg papperen på bör- farligt, och då tar vad man anser lägga en mjölsäck ovanpå tagptråden, år sedan låg i Reykjaviks yttersta utkant sen efter det första gynnsamma mot- vara den mindre faran framför den som jag såg en göra, men det är ju inte har nu kommit oroväckande nära stor- tagandet av Hoovers moratorium större.
Men själva utgångspunkten så gott för mjölsäckarna ... staden, tvenne utstakade gator komma att med summor som iiverstego dem grannar emellan ä r den sämsta tänk- Amerika skulle förlora genom att av- Små bleka isländska lantpräster på väg skära mitt över det hus, där vi nu dväljas, bara.
hela den med möda kultiverade stora träd- stå från amortering och räntor p å Det improviserade mötet i Paris till Synoden i Reykjavik förlänade en viss gården blir inom kort förvandlad till ga- sina fordringar hos England, Frank- följdes av ett mera officiellt i Lon- feststämning åt måltiderna.
Deras fröjd tor och byggnadstomter.
Det skär en i rike och Italien.
don till vilket engelska regeringen över att för en kort tid ha sluppit loss Ändå var Amerika och de ameri- inbjudit.
Frankrikes och Tysklands från sina ensliga bygder och deras upp- hjärtat att tanka på att denna vackra oas kanska företagen precis ' detsamma stats- och utrikesministrar voro när- riktiga glädje över bordets läckerheter skall försvinna, en utlänning har svårt att efter som före denna politiska hand- varande samt Amerikas och Italiens smittade trots ruskvädret.
Ett par Al- förstå, att man i detta på växtlighet så ling.
På samma sätt stod ju Tysk- utrikesministrar.
Något beslut ut- tingskandidater på hemväg från stormiga torftiga land har råd att mista frodiga land kvar där det stod med sina sko- över det att de olika ländernas rege- valmöten befunno sig även bland passage- buskar, efter isländska förhållanden höga gar, sina åkrar, gruvor, företag och ringar ville hjälpa Tyskland i dess rarna.
Deras anleten avspeglade med träd och tusentals vackra blommor, och människor.
Men misstron till Tysk- bemödanden att hålla pengar kvar, önskvärd tydlighet det senaste, som med- få stengator och stenhus med stenstaket land som säker långivare ökade med de pengar som ännu inte hunnit ur delats i radion angående valen.
Ty, vad omkring i stället.
Här äro väldiga marker med potatis lavinartad hastighet och förorsakade Tyskland, fattades icke.
Detta be- som mer än allt annat gav spänning åt under juli månad en kapitalflykt från tydde att sätta i proppen i badkaret resan, var högtalaren, som många gån- och kålrötter, tåliga sorter, som aldrig slå d e t misstrodda landet som slutligen som Stimson sade, men icke att vri- per dagligen » varpade ut » siffror från de fel och giva utomordentligt rik avkast- ning - vetenskapen har fått lov att vara tvang regeringen att snörpa av var- da på kranen och tappa i nytt vatten.
olika valkretsarna i landet.
med alltifrån början.
Men på andra sidan j e slag av penningcirkulation för att J a, så beslöt man tillsätta en expert- Den tolvte juni valde vi till Altinget.
Då vägen går man alltjämt på att odla på förhindra att det landet skulle blöda kommission för att förbereda nya åt- vi den sjuttonde på Islands nationaldag alldeles vitt.
Men en avstannad gärder, ty var och en förstod att man löpte in i Reykjavik, visste vi, att Fram- det gamla sättet: man sitter små potatis mycket tätt på höga uppkastade jordval- penningcirkulation betyder i sin tur måste inom icke alltför lång tid åter- sókn, det liberala hondepartiet.
som i fyra lar - allts.?
: blir det ett torrt år, så är en avdomning av hela livet.
igen ta upp frågan om Tysklands Ar suttit vid styret, segrat igen och vun- man viss på att det torkar bort alltsam- Underligt nog hade både kurssteg- finansiella läge och världens ställ- nit fyra nya mandat.
Vilka följder detta man, i varje fall bli skörderesultaten kan få för landet, skall jag inte åtaga mig ringen i Amerika och den ekonomi- ning därtill.
ytterst klena: små och få potatis.
ska katastrofen i Tyskland ett ge- M a c Donald och Hendersons be- att förespå, men med tanke på alla de Men man är konservativ och ser med mensamt ursprung.
Tyskarnas be- sök i Berlin strax därpå medförde nyttiga företag och förbättringar, som misstro på nymodigheter i odlingsväg, mödanden att lära först M a c Donad, ingen direkt ändring i läget.
Kan- denna regering satt i gång, kunde man ju sedan Hoover förstå att de inte läng- ske uppmuntrade det Tyskland nå- önska dem arhetsfred ännu en valperiod.
inte så i fråga om kläder!
Rädisor, sal- lad och spenat står förvuxet och vissnar re kunde betala sina krigsskadeer- got i dess bemödanden att f å det Det kostar att hygga broar, anlägga vä- ner här inne i trädgården, ännu betrak- sättningar enligt Youngplanen, närde störda ekonomiska systemet att bör- gar, draga fram telefon, odla upp land inte fingo lån från Amerika att be- j a arbeta igen.
Det är detta som nu och upprätta skolor, och det är mycket tar isländaren grönsaker med en viss tala med, lyckades och resulterade i pågår under stora svårigheter och pengar, som gått åt till detta; stora lån misstro.
Jag såg på båten en av präster- na med mycken försiktighet avsmaka en Hoovers moratorieförslag.
Men sam- förluster för enskilda människor och ha tagits, alltför stora tyckte den förenade tidigt skrämde de upp de privata företag.
Ytterligare försvårat ge- högern och socialdemokratien, som sökte liten tomatskiva, varpå han flyttade skå- fordringsägarna.
Och under de fjor- nom medvetet arbete från ytterlig- störta regeringen.
Det var därför, som len med tomaterna ett långt stycke ifrån ton dar som förhandlingarna drogo hetspartierna att framkalla en kata- Altinget upplöstes av kung Kristian och sig.
När jag bad honom räcka mig gur- ut, innan Frankrike fått igenom sina strof.
Och liksom kommunister och nya val utlystes en månad före valperio- korna och frågade honom om han inte ville taga först, svarade han: » svey, svey », villkor för att g å med på moratoriet, nazis samarbeta i Tyskland för detta dens utgång.
Mycken uppståndelse.
de- verkade också uppklaringen av ändamål, så arbeta också ytterlig- monstrationer och oreda i Reykjavik och det är: mej.
fy katten », om inte än värre.
Köttet är ännu alltjämt A och O för Tysklands läge i galen och farlig hetspressen i Frankrike och Tyskland en våldsam och bitter valkampanj följde isländaren, åtminstone på landsbygden.
riktning.
D e utländska finansmän- i samma riktning.
på Altingsupplösningen.
Man kan också lägga märke till propor- nen, som sade upp sina lån, de tyska Det ä r intet nytt att dessa önska - Vad den svenska pressen meddelat kapitalisterna som förvandlade sina en katastrof, vilka skäl de nu ha angående » revolutionen på Island », vet jag tionen mellan kött och potatis vid målti- pengar i utländska värden, de små eller föregiva.
Men vad som kanske ej, sannolikt är det väl inte mycket, och derna här.
Det är alldeles omvänt emot spararna som störtade till banken är nytt är det, att nya människogrup- i varje fall som vanligt litet på sidan om hemma i Sverige.
- En isländare, som och togo ut sina slantar - alla bi- per måste ha kommit till som slutat verkligheten.
Det roar mig inte att reda tog plats på en gård i Sönderjylland och drogo till att framtvinga den dag, upp att betrakta våra nuvarande ut saken närmare nu, vi har levat och an- fick fläskstek och potatis, tog ensam hela då de svarta rubrikerna i våra tid- samhällsformer såsom trygga och dats inrikespolitik och därmed följande fläsksteken på sin tallrik.
På husmoderns ningar berättade om en väldig bank- självklara.
Juli måste ha fött många borgarstrid så intensivt sedan den 14 förfärade fråga, om han inte ämnade äta potatis till, svarade han: Tack, kött är krasch, stängning av börsen, ranso- radikaler.
april, att det är en lättnad att nu vila ut nog gott till mig, därmed menande att de Det sades att de invigda, d e som och inte tänka på det längre.
Isländaren andra kunde få det som bättre var, näm- verkligen visste vad som stod på är som bekant politisk mer än något an- ligen potatis och gröna ärter!
Jag tänker spel under de mest kritiska dagarna, nat, gamla och unga, ja, t. o. m. små barn ofta på detta när jag ser de stora rågade sågo u t på samma sätt som solda- prata politik.
köttfat som bäras in följda av ett litet terna när de från fronten kommo Min femårige son gick hela första maj tefat eller en liten skål potatis .. tillbaks till den fredliga tillvaron i med en röd snusnäsduk på en stång, han Estrid Falberg-Brekkan.
sina hem.
D e buro på en kunskap som de icke vågade meddela.
Det var den att den nuvarande väster- ländska världsordningen kan störta samman av sig själv.
Hur nu än den nuvarande krisen avvecklas eller utvecklas, den kun- skapen måste komma att sätta dju- pa spår i framtiden.
Brev från Island.
A Juli 1931,.
Drunkning i stridsvimlet.
En anklagelse av Romain Rolland.
Vad som inte stod i protokollet.
Alla känna vi det ' gamla ordspråket omain Rolland har i hela sitt liv till uppror mot krigsledarna och ar- om hur människan spår men aldrig rår.
strävat efter en förening mel- méernas föbrödring på slagfälten.
I tre år har undertecknad planerat att lan de två stora fiende-bröderna När de nu vilja stödja den paneuro- resa till Fogelstadförbundets möte.
Varje Frankrike och Tyskland.
Nu har han peiska rörelsen, äro de fortfarande vår har jag arbetat ut mitt inlägg i dis- kommit därhän att han fruktar den- duperade, menar han, och göra sig kussionen och - ja, jag har ej kommit med.
Mitt bidrag till debatterna har na förening, och med misstro ser de icke reda för vilka grundliga för- aldrig kommit till stånd och slokörad och försök till närmanden som göras ändringar som måste ske, vilka offer missmodig har jag gått här hemma och mellan den tyska storindustrin och som måste göras icke minst av tänkt mig allt det livliga och trevliga och den franska finansen.
En tysk-fransk Frankrike, innan ett Paneuropa kan vettiga som gått av stapeln vid midsom- Midsommar 1931 jubilerade hela arbetade fr.o.m. första ögonblic- förening under nuvarande system byggas upp, som blir något annat än martid vid Fogelstad.
Hur det gått bra utan mig, h u r det kanske gick bättre.
världens press med Hoover-morato- ket i Hugenbergs anda; då för tiden kunde endast betyda, säger han, en en kapitalistisk trust mot Sovjet och Barnslig och äregirig är människan så riet och förklarade: » slut på krisen i behövde den Hugenberg och Hitler.
sammanslagning av kapitalismens ett betryggande av de imperialistiska länge hon lever.
Oumbärlig är ingen an- världens näringsliv och slut på tidens Och därmed skapade regeringen nat än för sjukdom och olycka.
Dessa elände!, Men knappt två veckor se- detta, som idag såsom nationalsocia- krafter mot Sovjetunionen.
Skulle väldena.
det komma till en uppgörelse mellan Det ä r underligt med denne frans- trogna svenner måste ha människor att nare kommo de första katastrofun- listiskt parti översvämmar riket med laborera med.
- - - derrättelserna ifrån Tyskland.
sex miljoner väljare.
de två olika världarna, så kommer man som står så påtagligt utanför - Det tragiska härvidlag är e j att en Det är en sak som jag varje år skulle han för sin del att ställa sig på Sov- icke stridsvimlet mer men - Europa.
katolsk rikskansler står för Tyskland velat haft debatterad på Fogelstadför- jetunionens sida.
Han gillar den icke Han har liksom förflyttat fästet för bundets möte.
- det tragiska är vänsterns fruk- Förutsättningarna för den nu- tansvärda partisplittring.
Det so- i allt, men den representerar vår tids det hopp ingen kan undvara, så länge Ett förbund förpliktar.
Minns det!
Jag cialistiska partiet, vilket ännu 1928 heroiska försök och starkaste för- han är verksam, från Frankrike först vill säga det innan jag kommer med mitt varande situationen.
kunde förfoga över de flesta röster- hoppning för framtiden.
» Om Sov- till Europa och nu från Europa till förslag.
Ett förbund förpliktar.
Ingen har en riktig föreställning na, har nu ej längre några medlem- Jag vill då påminna vilken viktig länk jet försvunne, skulle icke Europas Asien.
Man ser nu hur nära för- mar yngre än 30 eller 40 år.
Tysk- av det som verkligen hänt.
Om ock- framtid intressera mig mer., bunden hans utveckling är med hans en tidning är inom ett förbund.
så tidningarna i hela världen inom lands ungdom visar det socialdemo- Vi har dock en tidning, en kvinnotid- dessa tolv år av den tyska republi- kratiska partiet ifrån sig.
ty det Den process som fört den sjuk- studier av de asiatiska kulturerna lige och åldrande diktaren dithän att vilka den erövrande vita rasen inte ning till på köpet, där alla ting, alla före- kens existens berättade tillräckligt svek under alla år som den tyska teelser i livet, i skeendet kan diskuteras han deklarerar offentligt om sin plats förstått tillgodogöra sig men, menar lidelsefritt och sakligt.
Eller den som så mycket om kabinettens ändringar, republiken existerat - det gick med om arbetslösbeten och de partipoli- på byggandet av pansarkryssaren, i en kommande strid, tecknar han han, lyckligtvis icke heller kunnat vill: med lidelse och även osakligt.
tiska svårigheterna i Tyskland, så höjandet av skatten och nu nödför- själv i en artikel i Nouvelle Revue förstöra.
För honom ligger Europas Del är Tidevarvet.
fanns för världen ändå ett begrepp ordningarna - utan att försöka göra mondiale.
Den är skriven som svar enda möjlighet till räddning i att det Vi i Fogelstadförbundet har inte teck- faststående: » Republiken Tyskland, något däremot.
Arbetarungdomen på en direkt uppmaning från intel- öppnar sig för att låta sin torra jord nat under några stadgar eller teser, vi I själva verket är det så att den re- går åt vänster till kommunisterna.
äro fria människor, fria att vara vad som publik som utropades november 1918 Och den proletariska medelklassens lektuella pacifister att arbeta för befruktas av dessa rika skatter.
ungdom slår sig ihop med national- Det är inte alls svårt att förstå och helst, som inte går haklänges, men en i Tyskland redan då har döden inom socialisterna.
Paneuropa.
Han talar om hur har sak bör stå klart för oss och bör stad- sig, eftersom denna republiks ska- intill krigets början var duperad av sätta sig in i hur Romain Rolland fästas varje Fogelstadsmöte, att vi bör pare, det socialdemokratiska partiet, den demokratiska fasad som de im- kommit till detta ställningstagande, allesammans arbeta för att den tidningen redan i början delades i två läger: perialistiska och kapitalistiska sta- mer än en följer honom eller går åt blir spridd.
det socialdemokratiska och det kom- Hoover-moratoriets innebörd.
Av erfarenhet vet jag att man kan göra munistiska.
Detta var den innersta terna satte upp omkring sin politik.
samma håll på egen väg.
Vad som Och nu kommer jag till de sista Midsommar förvånar här och ger att tänka mycket som enskild för att sprida en orsaken till den sammanstörtning veckornas händelser.
Men då föllo fjällen från hans ögon, vilken vi nu kunna iakttaga.
förkunnade Hoover sitt moratorium: och nu ser han vilka som ha makten på är det att hans deklaration före- tidning.
Eberts, Rathenaus och Strese- Tyskland skulle under ett år ej be- O m t. ex. varje Fogelstadsförhundare och verkligheten bakom fraserna.
faller som talad ut i ett uppslukande skaffar en enda prenumerant så blir det manns död voro inom de nästföljan- tala skadestånd.
Det nästa medde- Han anklagar de intellektuella för larm, där ingen hör på.
En diktares ett strålande resultat.
Undertecknad bor de tolv åren de tragiska händelser i landet var, att Frankrike ensamt e j Han och i urskogen och har skaffat både tio och Tyskland - tragiska för den repu- var med härpå.
Samtidigt sades det att inte också ha blivit klarseende lystringsord förklingar.
som han i tid och för att ha tjänat hans kamrater stå utanför möjlighe- tjugu prenumeranter, så kom inte och blikanska riksförfattningen.
Genom att den sista nödförordningen av den Eberts död ställdes Hindenburg vid imperialismen med sin predikan av ten att påverka utvecklingen i den säg att det inte går.
Skulle Tidevervet republikens spets - en människa, 5 juli 1931 fortfarande skulle existe- ra trots denna betalningspaus av ett t. ex. få lov att läggas ned så tillåt mig den nationella heroismens och off- hektiska situation som nu råder.
Det vilken » offrade sig för sitt folk ».
helt år.
Och helt plötsligen reste fråga: var skulle de vettiga fria och kon- rets skönhet, när de borde ha manat är som om en diktare även sedan han venanslösa kvinnorna då skriva?
Var Det tillkom en soldat att göra sin chefen för den tyska riksbanken, d:r blivit politisch aufgeklärt ändå icke skulle dessa duktiga läkare, advokater, plikt, men är han av hjärtat i stånd Luther, till England och till Paris kunde bemästra den form av mänsk- pedagoger, få lägga fram sina erfaren- att förestå en republik.
Hindenburgs för att, som det sades, taga upp nya väljande var en klar seger för de na- ligt spegelfäkteri och dårskap som heter och synpunkter, ty det är väl ingen tionella partierna i Tyskland.
- jätte-miljon-krediter, eftersom Tysk- land i trots av Hoovers moratorium nu genom det ekonomiska systemet som tror att dagspressen står till tjänst Den andra - mordet på Rathenau.
stod inför ruin.
Han kom tillbaka för annat än det som är behagligt eller Hans död var inflationens början.
regerar och utarmar folken.
Han sensationellt eller mannamodigt?
Än en gång tycktes det som om förklarar högtidligt hur han skall Tidevarvet är en kvinnotidning av hög- ställa sig i ett givet ögonblick av sta rang, erkänd i synnerhet i utlandet.
Tyskland finge en man vid spetsen som var värd att kallas en politiker: strid på en given plats, och så får Vi bör göra allt för tidningen, och just Stresemann.
Men också Stresemann man därunder den föreställningen att därför att det ej står skrivet i stadgar dog efter att ha fullbordat frigöran- han kanske icke ens kan få reda på, hör vi göra det.
Det är solklart.
Vad det av Ruhr-området, och efter att som är solklart behövs ingen lagpara- hava rest till Locarno.
- Och här- när de avgörande ögonblicken äro graf på.
— — — med var det slut med Tyskland.
inne eller var frontlinjen går.
Stri- Det var detta på ett ungefär jag ville Den efter Stresemann följande re- den kan vara avgjord då diktaren ha sagt pil Fogelstadsmötet.
Jag vill även geringen Brüning förde riket till av- påpeka att de flesta av våra arbetartid- grunden med den oförsvarliga s.k. rycker ut till kamp!
Världen känner väl det, efter den ningar ofta citerar och sätter värde på aktivistiska yttre politiken.
Den lät tidningen Tidevarvet.
Men - det dröjer folket genomgå ett sådant elände, inte lystrar.
nog länge ännu, innan vi alla är en stor Men om litteraturen är så bakom familj.
Därför bör var och en i sin stad som det nog aldrig förut har hänt ett folk av miljoner människor.
Re- nu, så beror det väl på att den icke göra sitt till den samfällda lyckliga lös- geringen Brüning - Brüning själv på sin önskedag, sin ödesdag var på ningen.
är medlem av det katolska centerpar- Helga Martinsson.
tiet, den katolska industrins parti -- post.
R Vad sker i Tyskland.
mera
för närvarande på Olympia, och filmens Ännu ett inlägg Söderhavs film.
namn är Tabu.
Helt visst räknar man inte fel i Hol- lywood, då man spekulerar i Söderhavs- romantik, Flykten till Söderhavets palm- » Söderhavets fagraste flicka Reri var viftande öar med deras (åtminstone en- förbjuden att ligt hollywoodska etnologien) friska, förklarad i tabu, d.v.s. älskas och älska, men det kom en man vackra, bekymmerslösa människobarn, — —. » Detta visas som lättjefullt anamma naturens överflöd tt.
väcka kvinnomassorna till flöde ur mannens sexuella mindrevär- som trotsade allt — av fisk och frukt och tillhringa sin hu- uppror mot deras sexuella in- dighetskomplex synes mig på ett par vudsakliga tid med att bada, älska, dan- stängdhet är förvisso en vällovlig tre punkter bortse från historiska dade, hyggliga, anständiga kvinnors sa och bekransa varandra - flykten till gärning.
Först med en revolutione- fakta.
detta sövande paradis är den andligt rot- ring av tanken beträffande dessa se- Det första är, att i relationen mel- frigiditet, som i stor utsträckning vid- lösa nutidsmänniskans flykt från det me- kelgamla pinoting, som majoriteten lan man och kvinna kvarlever ännu, makthåller prostitutionen.
kaniska arbetet och oron för framtiden.
människor i gångna tider säkerligen mer eller mindre atavistiskt, tillstånd, En tredje sak bör också tagas med Och då man lägger an på sentimentalitet, aldrig självständigt prövat, kan vi som går tillbaka till primitiva tider, i räkningen.
När i gångna tider män- visas samtidigt ett par tragiska prov på komma till livsro och livsglädje på då rollerna i förhållandet mellan man nen och samhällets kompakta majo- den vite mannens inkräktande och ex- ploaterande av pärlfiskarnas arbetskraft.
denna punkt.
och kvinna bestämdes av den fysiska ritet reagerat mot enstaka etiskt Märk väl: detta är inte samhällsopposi- Alla män, som under de senaste styrkan.
Med männens dominerande högtstående kvinnors försök att resa tion, tvärtom, det flyttar kampen mellan trettio åren börjat grubbla över sa- ställning i kampen för tillvaron följde sig mot det sexuella tvånget, har de förtryckare och förtryckta till andra si- ken, ska med glädje hälsa kvinnornas automatiskt deras dominerande ställ- letts bland annat av omtanke om bar- dan jordklotet och ger publikens even- net och familjeidén, som för dem tuella sociala kritiklust en absolut ofar- försök att kämpa sig u t ur isolerin- ning i sexuallivet.
lig säkerhetsventil.
gen.
De har sedan länge insett, att Det andra är, att kvinnlig frigidi- varit den enda tänkbara ekonomiska F. W. Murnau, som stått för regin, ut- denna kvinnans lösgörelse ur den tet alldeles inte kan tillfredsställande grundvalen för ett nytt släktes växt.
märkte sig i allmänhet för pittoresk mil- sexuella avskildheten är den enda förklaras som en yttring bara av - Den medicinsk-feknicka vetenska- jöskildring med en farlig dragning åt förnuftiga, etiskt bärkraftiga meto- mannens » storartade list ».
HOS nor- pen och nya ekonomiska villkor har det söta.
Så även här: hans livs sista film överflödar av yppiga.
delvis mycket den att lösa deras eget sexuella pro- diskt-germanska folk är denna frigi- omdanat eller är i färd med att om- vackra, polynesiska naturscenerier och blem.
ditet högst antagligen en jämförelse- dana förhållandena, och därmed kan livfulla, roliga bilder av folkfester, båt- Men de har också sedan årtionden vis sen företeelse,, en följd av den och bör komma en ny syn och en ny färder, är er, krogscener och » gemensamhets- bad », interfolierade med några otäcka haft klart för sig, att ingetdera könet orientaliskt-kristna förkunnelsen, att Det är mellan den nya livssynen 5 kulissmånskensnätter.
Mot spelet dåre- kan lösa sitt sexualproblem utan könsumgänge - ä r synd, en uppfatt- mot är ingenting att invända: grace och samförstånd och samarbete med det ning som den förkristna tiden inga- ena sidan och primitiviteten och skönhet präglar den unga flickan, naiv andra.
Det förefaller oss därför lunda hyste.
De där tre orden » i orientalismen å den andra, som omedelbarhet den unge mannen, och den opsykologiskt att ge » kvinnouppro- synd avlad, och andra liknande, som frontlinjen skall gå.
Vi män och gamle gubben, som straffar dem för de- ret » i viss mån en frontinställning kyrkfolket lyssnat till i århundraden, kvinnor har inte råd eller rätt att ras brott mot gudarna, är en förkropps- bär större skuld till den kvinnliga sätta ord- eller teoriskrankor emellan ling av den fördomsfulla, glädjedödande mot mannen.
seniliteten.
Barrikaden går inte mellan könen könlösheten än någonsin all manlig oss.
Vi behöver alltför väl varan- Det är, som man ser, den amerikanska utan mellan traditionen och den nya kortsynt egoism.
Den vånda, som dras hjälp i den gemensamma kam- filmens jungfru.
mönstergosse och puri- livssynen, och på traditionens sida denna orientaliska förkunnelse åsam- pen mot traditionen.
Det är mot de tanska sens moral, men de unga » få inte sekelgamla tankarnas tvång, som be- varann,.
Det lyckliga slutets moral får står det säkerligen lika många kvin- kat vår ras, är helt enkelt omätlig.
Det bör i detta sammanhang un- härskar båda könen i samma grad, här vika för en högre princip i filmindu- nor som män.
merkantilt-konstnärliga kodex, Att förklara den traditionsbundna derstrykas, att det i diskussionen om som den moderna kvinnan bör rikta nämligen att ingen religiös åskådning livssynen och livsföringen som blott hithörande ting aldrig tillräckligt sitt uppror.
bör kritiseras, hur absurd den än år.
Hilding T. Svartengren.
N.
B. och bart eller huvudsakligen ett ut- framhålles, att det är älskvärda, bil- om ” kvinnans uppror ”.
A grund.
strins till Berlin utan de önskade krediterna, säga plakaten; men staten förhind- att samtidigt kasta en blick på riks- eventuell högerdiktatur konfiskerar genom dessa pengar en gång i framtiden och om igen berättade hela pressen rar ut-betalningen så vida det ej är kassans överansträngning officerspensionerna för den gamla och e j erkänner denna skuld?
om ', Frankrikes brottsliga politik,: fråga om arbetslöner.
Ser man bakgrunden för regerin- och nya hären.
Där finnas varje å r i stället för att hjälpa Tyskland krä- Nödförordningen.
ver det politiska garantier.
- Be- gens handlande så kan man blott omkr. 24 miljoner mark upptagna Regeringen Brünings nödförord- tydelsefullt var Amerikas hållning misstro den: det var nödvändigt att för pensioner för 1856 f. d. ministrar vid denna kreditaktion.
Tyskland på alla sätt bevisa det tyska folkets och generaler.
136 generaler erhålla ning nedsatte de mindre ämbetsman- hade nämligen, med tanke på det av nöd - för maktpolitiska och finan- om aret omkr. 17,000 mark var.
279 na- och anställdas löner för andra Hoover förkunnade moratoriet, vänt siella intressens skull.
Detta har upp- generallöjtnater omkr. 14,000.
843 gången inom tre månader.
Den ned- sig till Amerika med bön om hjälp, nåtts!
Herrarna själva ha härige- generalmajorer mellan 11,500 och satte också arbetslöshetsunderstö- 14,000.
Den f. d. kronprinsen får, det ifrån 9 mk.
till 7 mk.
per vecka.
och denna gång teg Amerika.
En- nom e j lidit nöd.
utom sin privata förmögenhet, 24,000 Men den vågade ej röra vid inkom- bart detta tigande bevisar redan mark militärpension om Aret.
Och ster över 1,000 mk.
per månad,, ef- tillräckligt U.S.A:s ställning och Privatförmögenheter.
alla f. d. krigsministrar omkr. 25,000 tersom det befaras att dessa högre samtidigt bakgrunden för detta Låt oss en gång se på förmögen- var per år, o.s.v. Också det föl- inkomster vid en ny skatteökning världsuppskakande moratorium.
Där hetssiffrorna av blott de 2,000 tyska jande är intressant: riksvärnet pen- skulle flyttas till utlandet,!
- E j fanns inget annat än fruktan: » om efterkrigs-miljonärerna.
Bland dem sionerar varje år i genomsnitt hälften heller regeringens finaste skrivna det i Tyskland fortsätter på detta finna vi storindustrin (Fritz Thys- av generaliteten, och betalar för des- nödförordningar och lagar angående vis, kommer fascismen; då förfaller sen, Otmar Strauss, Otto Wolf) med vårt i Tyskland investerade kapital; var sina 50 miljoner privatförmögen- sa mellan 10- och 15,000 mark var kapitalflykten kommer åt de förmög- om året.
Härtill komma flera hundra na och ägande, ty deras kapitalflykt därför måste Brüning f å hjälp, och het; bankirerna Jacob Goldschmidt ministrar av föregående regeringar, går j u i » egna utländska filialer,.
Tyskland måste saneras ... » Har Tyskland nu verkligen sane- (chef för Danatbanken), Mendels- statssekreterare, f. d. höga ämbets- Det finns en pengarnas makt, vilken sohn, Warburg o.s.v. 50 miljoner män etc. växer ut över lagen.
Men det finns rats genom detta moratorium?
var; Tidningsägaren och chefen för Redan en lång tid innan offentlig- också på den niänskliga skalan en de nationella, Hugenberg med 50 Skadeståndsbetalningarna och görandet av Hoovers moratorium eländets hjälplöshet vilken förhind- miljoner kapital (vi frånse nu såda- började i Tyskland en kapitalflykt, rar miljoner människor att blott gripa Frankrikes hållning.
na som exkejsaren, Krupp etc.).
Des- ta om vad lag och rätt beviljat som bortdrog hundratals miljoner till sa äro de nationellas ledare i Tysk- Den nationella oppositionens leda- dem: husrum och bröd.
Regerin- utlandet.
Redan länge hade Schweiz- land.
Och om man läser dessa siff- re i Tyskland ha alltid påstått att bankerna vägrat att taga emot mer Brüning har med, aktivismens ror begriper man kanske Frankrike Tysklands fattigdom kunde härledas gen tyskt kapital.
Härtill kommo upp- politik, lekfullt handskats med en sägningar av utländska krediter av som alltid och om igen ställer sig av skadeståndsbetalningen.
Nu vi- gnista som tändes till en jätteeld, en på den ståndpunkten att Tyskland sar det sig att i det ögonblick då det oräkneliga miljoner.
brand, som griper omkring sig, varje Men allt detta hände verkligen kan betala.
Kanske vore det rik- genom Hoovers moratorium erbju- timme, var dag, och som den ej läng- inte så plötsligt att ingen hade en tigare att säga, ej Tyskland - ty det des ett års paus för betalningarna - re kan släcka.
aning därom!
i den tyska handels- tyska folket är till den grad eländigt följden blev Tysklands sammanbrott.
Vad skall ske?
kammarens meddelanden klagades och utfattigt, att nog ingen kan gö- Således tyckas skadeståndsbetalnin- sedan flera månader däröver.
Re- ra sig en föreställning därom - men garna ändå ej bära skulden därtill.
Vad kommer att hända?
frågas dan i slutet av juni 1931 talades det detta kotteri av tyska industriella, De hava ju heller aldrig betalats.
det.
Och det frågas vidare: kom- i alla bankfirmor om att Danatban- bankmän, tidningsförläggare och f. Tyskland har betalt reparationerna mer fascismen?
Svar: den har kom- med de utländska valutor, vilka de mit; början därtill finns; och denna ken (Darmstädter- och National- d. prinsar m. m. bank) ej längre kunde existera.
såsom lån ifrån utlandet och början är garantin för dess växande.
Rustnings- och militärbudget.
erhöll överallt kändes det finansiella sam- för vilka d e t skall betalas ränta in i Man frågar vidare: kommer en Men Frankrike ser ännu mera än all evighet.
Men om man skulle tro ny inflation?
Kanske.
T y det finns manbrottet - blott i Tyskland visste blott detta.
Frankrike ser också det pressen, den tyska och hela världens många som öppet propagera den; man inget därom.
avrustade Tysklands militär- press, bär Frankrike skulden för såsom Hugenberg och många stora Då plötsligen kungör Danatban- s.k. ken att den ej längre kan fortsätta budget.
Detta Tysklands, som inga Tysklands sammanstörtande.
Men industriidkare.
Eller de vilka hem- pengar har.
När man t. ex. läser kan det egentligen förundra oss att ligt förbereda den.
med utbetalningarna.
Och för att förebygga panik och den förtvivlade i riksvärnets budget att Tyskland Frankrike, den s.k. arvfienden, lan- Man frågar vidare om den s.k. och upprörda folkmassans uppror, betalar 180 miljoner mark för » un- det mot vilket hela krigs- och hets- framtiden: skall slutet bli kommu- beslutar sig regeringen för att stän- derhåll och förnyande, av vapen och propagandan av de tyska nationella nism?
- Låt oss ha det fullkomligt ga banken - men blott för en s.k. redskap - samma summa som riktas, kräver garantier, då Tysk- klart för ögonen: höger-diktaturen Frankrike betalar för samma ända- land, d.v.s. bank-holiday.
dessa samma hetsare väntas varje dag i Tyskland, såvida Tills idag har Danatbanken e j mål för en mångdubbel större här och nationella, fordrar en kredit av den inte redan nu officiellt - öppnats igen.
Den tyska regeringen - då blir man nog fundersam.
hundratals miljoner?
Kan Frankrike finns till.
En vänsterdiktatur måste förhindrar att det hämtas svårför- Inför den tyska skattebetalarens föranlåta sina medborgare att pla- bli följden!
tjänta pengar ifrån banken, ifrån överansträngning genom de nyaste cera pengar i Tyskland utan att det George L. Wulff.
sparbanken.
Man får in-betala, så nödförordningarna är det intressani finns en garanti därför att inte en (Eftertryck förbjudes.)
-
