# ID: svediakorp-per3541
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1931
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,884
# sentences: 640
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TI D EVARVET " La den 25 juli 1931 innehåller: - En utredning och dess slut- I France civilisatrice “ Fasciststaten och “ den italienske avfällingen “.
av HAGAR OLSSON.
dessa tider av hårdnackat franskt motstånd har man åter fått höra Ådalskommissionens rapport.
många härda ord om Frankrike det förhärdade, förblindade och ego- De två miraklerna.
istiska Frankrike, Europas ständiga Oroshärd, världsfredens stötesten!
Inget land har väl blivit sa älskat och Hagar Olsson: dyrkat av främlingar som just Frank- “ La France civilisatrice. “ rike men skarorna av dess trogna En uppgörelse med Frankrike är en uppgörelse med vårt eget förgångna.
har b a j a t glesna.
Mången, för vil- ken Frankrike varit frihetens och hu- förlovade land, har känt Kvinnans uppror mot manitetens sig besviken inför Frankrikes mot- mannen eller med?
stånd mot en humanare politik, in- för dess ständiga utbrott av förföl- jelsemani, dess hysteriska tjat om Doktor Jakob Billström: säkerhet och garanti.
Det har fram- Ömsesidig hjälpa utan utmaningar, stått som en ödets ironi att revoIutio- Doktor Gunnar Beskow: nens klassiska land avslöjat sig som Intressegränsen går icke mellan könen.
ilen främsta bäraren av en militaris- tisk maktpolitik och en reaktionär ideologi.
Pier Gudro skriver om fejden Denna besvikelse har fött en bit- mellan Fasciststaten och “ den italienske avfällingen “.
terhet som varken vill förstå eller förlåta.
Så bitter blir man bara, när ledning.
Varit alla européers andliga hemland.
Det är just denna omständighet som Frankrike » så kom- Av PIER plicerat.
För att få den rätta inställ- ningen till det, måste man tänka på vissa fascismens teorier och Frankrike, inte såsom stat, utan så- metoder har Pius XI proteste- som civilisatorisk världsmakt la rat alltsedan den fascistiska revolu- France civilisatrice, Då I skall man tionen.
varje kardinalhälsning, d. första, att rapet på garanti och sta- s. i varje konsistorietal, från 1922 tus quo, matståndet mot alla efter- till 1929 finner man för det första en gifter, har djupare orsaker än blott protest mot » fångenskapen », för det en tillfällig maktpolitik, att det har andra ett erkännande av det eller det sin upprinnelse i själva den franska goda som fascismen åstadkommit, för civilisationsidéen, vars välsignelser det tredje, dels kritik av fascismens uppfostringsideal, dels klagomål över kommit hela mänskligheten till del.
Det är den heliga Johannas inspi- förföljelser mot katolska samman- rerade drag som möter oss, då vi slutningar av olika slag.
fixerar begreppet » la France civili- satrice ».
Det är inte för intet hon Mussolinis dröm om romer- upphöjts till nationalhelgon, det är ska frågans lösning.
inte för intet hon nu - i den fran- ska kulturskymningens yttersta stund Kom så i alla fall » försoningen » - blivit den populäraste franska ge- stalten, omskriven, omdebatterad som den 11 februari 1929.
Hur kunde få, älskad och dyrkad.
Den trosvissa den någonsin kommit till stånd, fråga jungfrun från Domrémy är den fran- sig mänga numera.
Mussolini hade - gör » problemet - - Minister Alexandra Kollontay: - den (Forts. Måste världen ha fängelser?
är rn fråga rom kastas fram i alla linda.
Lilly A r r h e n i u s ställer %&lt;,.
varandra tre uttalanden - &amp; D funktionalismen: professor Ragnar Östbergs, redaktör Arthur Eng- Nästa nummer av Tidevarvet utkommer lördagen den 8 aug.
V a d har hänt?
LAGT FRAM SIN RAPPORT.
Tysklands ekonomiska läge skall fortfarande dryftas, för att om möj- ligt en lösning må finnas.
Medde- landena äro och utsikterna ovissa.
Där hänger ännu mycket på Frankrikes röst. '
' " sid. N y kurs i Ryssland et är en svag tröst för Europa göra sig den inhemska skolade fack- men ändå någon i dess nuva- kunskapen utanför proletariatet.
hinder och svårigheter tornat upp sig att ingen under detta ständiga ma- mot 5-årsplanens genomförande: ett lande i skift bär ansvar lör misstag underskott konstateras i avkast- och lättja i arbetet men heller ingen ningen frän kolgruvorna, vilket hu- får erkännande för ett gott arbete.
vudsakligen är att fara tillbaka på Allt detta hotar resultatet av 5-års- psykologiska orsaker.
Det är inte planen, och gör att man icke får ut längre frågan om att skulden ligger i det man väntat av de nya stora an- sabotage frän de anställda ingenjö- läggningarna.
rerna, här har sken misstag i tillämp- Botemedlen äro drastiska.
De ningen av de kommunisliska teo- kommunistiska driftledarna skola rierna.
vika för kvalificerat folk, och för att Enligt Stalins efter västeuropeiska fylla behovet skall man söka sam- begrepp ofattligt franka erkännande, arbete med borgerliga experter.
Man ha tre väsentliga misstag begåtts.
vill försöka en ny taktik med dem, Man har trott att en partitrogen bemöda sig att få dem med i lojalt kommunistisk övertygelse kvalificera- samarbete i stället för att förlama de- de för ledningen av de industriella ras initiativ genom ständiga misstan- företagen.
kar för sabotage eller helt hälla dem Man har försmått att söka tillgodo- (Forts. å sid.
ö.)
stort skulle lösa den ännu den tionde feb- ruari 1929 som » fullständigt olös- lig » förklarade » romerska frågan ».
Han skulle bilägga alla sociala tvis- ter och ena alla klasser, han skulle givit Italien till Gud och Gud till Ita- lien .. Med andra ord Mussolini hoppa- des genom Lateranpakterna rangera kyrkan in under sin allmakt, bruka också ena kyrkan och staten.
d. v. s. dess representanter precis som an- hela det sår som slogs 1870, och dra funktionärer.
Pius därigenom fä vad han kallade » alla X I hoppades genom samma fördrag fasciststatens U ” Hade Jesu sekt stannat i Palestina.
.
Areligiös som Mussolini är, står han nämligen likgiltig inför katoli- cismens metafysiska innehåll, medan han beundrar den katolska kyrkan som » vårdare och fullföljare av den romerska imperietanken ».
D. v. s. han ser i den ett slags Italiens spe- ciella nationella egendom.
Till an- dra nationer har katolicismen impor- terats, men i Rom (alltså Italien) har den frambragts.
» Hade Jesu sekt förr hävda dess ensamrätt till ung- domens moraliska och religiösa fost- ran.
Ar det att undra på att strid uppstod redan efter få dagar?
Statsmon Statsmonopol på ungdomen eller kyrkomonopol?
Och att denna sedan blivit allt bitt- rare och bittrare.
» Fasciststaten om- fattar allt och alla », säger Mussolini.
» Dess ideal måste inpräglas hos de unga från och med att de börja tänka fatta.
Det är mycket bra med och stannat i Palestina., sade ju Musso- mildhet, undergivenhet och andra s. lini i deputeradekammaren i maj k kristliga dygder.
Men de som vi 1929, » hade den dött som alla ju- inskriva i våra Balilla-föreningar, de diska sekter som flammat upp och fortsätta d e t verk vi med skola det mot vem som än söker anfalla och skada.
Kyrkan skall stå vid vår sida Måste världen ha fängelser?
som vår hjälpare.
Men först och nder efterkrigstidens tumult i Bayern, när den ena dagens härskare över natt kunde förvandlas YSKLANDS MINISTRAR BRÜ- till morgondagens renegat och för- NING OCH CURTIUS ha rest brytare, blev en professor och konst- för förhandlingar till Paris, På mån- dagen öppnades ministerkonferensen i London, dit de båda herrarna fort- Påven å sin sida önskade » förso- ningen » för det första därför att » fångenskapen » längesedan blivit meningslös.
För det andra därför a t t han hoppades att genom att upp- nå ett konkordat kunna nå till större möjligheter att Skydda de uppfost- ringsideal kyrkan och följaktligen också han omfattar och som han med så stor oro såg av fascismen hotade.
enas i arbete giva kyrkan större självständighet än någonsin, med helt annan kraft än efter önskan.
Det har visat sig a h system vid de industriella företagen, för Italiens storhets skull.
Lindbloms.
T ” Vi ha återgivit Italien åt Gud! ” rande förvirrade och olyckliga läge, Man har i samband med femda- att inte heller i Ryssland allting går garsveckans införande fått ett sådant italienska krafter » a t t bergs och professor Andreas Å v. GUDRO.
slocknat.
Förd till Rom blev den räddad och omgestaltad till världs- religion .. Omhulda den katolska kyrkan är därför för honom liktydigt med att arbeta för » stärkandet av Italiens andliga imperium », få andra folk att ännu mer erkänna Italiens » moraliska supremati ».
man blir besviken i kärlek.
Frankrike har varit Europas stora ska civilisationsidéens sannaste och redan från sin första begynnelse som Därav hans ofta citerade jubelrop statsman drömt om att bliva den som den tolvte februari 1929: » vi ha åter- kärlek.
La France civilisatrice har Ford bör inte vara någon Idol för ungdom!
Den utmynnar i att bristfälliga dispo- sitioner till Ådalskonfliktens bemö- tande vidtagits såväl av vissa civila som militära myndigheter.
I onsda- gens statsråd har beslutats a n an- ställa åtal mol de befattningshavare, som » enligt kommissionens under- sökning må anses hava brustit i full- görandet av sin tjänsteplikt, eller el- jest gjort sig skyldiga till brottsligt förfarande,.
Åtal kommer eventuellt också att väckas mot enskilda per- soner som felat.
Mot uppbyggd bok, och icke desto min- dre en skälvande protest mot det straffsystem, som det nuvarande samhället med sådan hängivenhet företagit sig att odla.
Särskilt slående framträder fån- kritiker vid namn Georg Fuchs far någon politisk förseelse dömd till 12 genskapens meningslöshet i de fall, tukthus.
Han avtjänade 5 år av då den straffade - som författaren sitt straff men blev benådad då riks- nämner flera exempel på - har kom- presidenten von Hindenburg fyllde mit direkt från kriget och begått Sina brott som en följd av den förtärande Fuchs har nu givit ut livshunger och frihetsbegär, som den sina anteckningar från fängelset i en påfrestande fångenskapen i krigssy- utförlig och synnerligen gripande stemet och skyttegraven alstrat hos bok, som han kallar Vi fångar.
(Wir honom.
Ett begär efter njutning och Zuchthäusler, Albert Langen Verlag, sorglöshet, som i sina angrepp på München, 1931.)
Det är en ytterst den mänskliga balansen får den på egna erfarenheter och bästa bundsförvant i den av kriget saklig muntligt meddelade levnadsöden snedvridna värdesättningen av män- års Professor - niskoliv och andras egendom.
När en sådan förbrytare kommer i fän- gelse upplever han på nytt och i här- dare form samma tvångstillvaro som den, vilken var den ursprungliga or- saken till hans brott.
Att i sådana fall tala om fängelset som förbättringsmetad eller hjälp till ny livsföring är ingenting annat än nonsens.
Nu äro krigsfallen aktuella i författarens land, men i grunden är skillnaden mellan dessa och de män- niskor, som genom olyckliga lev- nadsomständigheter far övrigt spårat ur, ganska liten.
Om bada katego- rierna gäller att fängelset i stället för att hjälpa dem framåt alltför ofta undergräver och ödelägger deras far- (Forts. å sid.
5.)
scister. » » Staten har naturligtvis rätt att bestämma om medborgerlig, politisk, militär fostran,.
svarar påven.
» Men kyrkan kan ej ge avkall på sin ratt att självständigt bibringa den reli- giösa och moraliska uppfostran som står i överensstämmelse med dess lä- ror.
Monopolisera ungdomen så som fascismen vill.
är detsamma som att tillerkänns staten fullkomligt hednisk dyrkan .. (Forts. i sid.
ö.)
Villaspekulanter vid kap av villa i Äppelviken, A u - Nockeby, Smedsslätten eller annat sam- hälle vänd Eder med förtroende till oss.
BALDERS FASTIGHETSBYRÅ Telefon: Ålsten 10 00 &amp; 11 00
De två miraklerna.
att Bland tidningarnas alla andra enkla försök i allmänhet, och sommartid i synnerhet, finna spalt- fyllnad, har Stockholms-Tidningen j janusansikte.
E n amerikansk industrimagnat och mångmiljonär inbjöd en gång ligt, a t t man inte skulle ägnat det nå- kriget en krets pacifister a t t gon som helst uppmärksamhet, om göra en fredsresa till Europa.
När inte den uppfattning om kvinnan, han landade i Norge med sina gäs- företagit en pristävlan om » det ideala D e n 25 j u l i 1931.
Fords under ligger bakom valet av til del- ter fann han att Europa ställde sig ning av första pris, nu förekommer skeptisk1 och ogillande t i l l företaget.
väl ofta.
Det torde vara på tiden, Han drag sig då tillbaka till Sitt ho- tellrum, utgav sig ha influensa.
På att den blir ihjälslagen.
natten klädde han på sig, drog ner Ovannämnda första pris, som för- resmössan slog upp kragen, smög ärats » de två, som fann varandra », sig bort från hela äventyret ner till och som anses vara tidens idealpar, hamnen och tag en båt hem.
som En utredning om.
I The New Repu- han sig inte blic för mars läses en skildring från Fordverken som sammanfattar allt vad man då och då hört viskas Om Ford.
Det är mycket givande att jäm- föra Fords uttalanden till intervjua- ren för nyssnämnda tidning med en artikel om » Ford ' s silent partner., som står i vårnumret av den ameri- kanska tidningen The unemployed.
Familjen Fords vinst på sitt indu- striföretag var, heter det där, för år och dess slut- bevisar, hur lätt d e t är att få pris med Kort därpå inbjöd han en grupp 1929 den nätta ledning.
mare in på framställningarna av ansedda intellektuella från de neutra- 81,797,861 dollars.
Ådalskommissionen har avgivit sitt betänkande, dagspressen har gjort sina utdrag.
Den säger att kommis- sionen Iägger skulden på ortsmyn- digheterna för att försvara militären och att kapten Mesterton blivit ren- tvådd från förtalet, därför att h i n haft otur att alltid bli missförstådd eller själv missförstå.
Den säger ock- så, att kommissionen bevisat att dödsskotten i Lunde lossades utan or- sak, att befälhavarna handlade full- ständigt huvudlöst och att rapporten ' om Ådalen är en skarp anklagelse.
Man läser vad man önskar.
Kvar stä vissa fakta, som framlagts och vissa fakta, som aldrig bli utredda.
Men genom utredningen torde ha fastsla- gits ordningsmaktens villrådighet och militärens olämplighet att upprätt- hålla ordning.
Det synes vara ett ganska svagt försvar.
i samma stil som när man anför fylleri som för- mildrande omständighet.
Klart är att strejkbrytarna blivit utsatta för rå misshandel.
Att demonstranterna på Kristihimmelsfärdsdagen hade för avsikt att öva våld har dock ej kun- nat påvisas, ej heller att de sköto.
Militärens skarpa skott äro likväl ofrånkomliga, fast ej nödvändigheten » han » och » hon ».
Det är endast ett upprepande av en förgången tids föreställningssätt, vilket ju blir så ga- let, när tiden är förgången, och före- ställningssättet stannar kvar.
Men - - vad det hela avser och är, det att är kvin- där- för vi vilja sjunga ut nan enbart är till för att vara barna- föderska och hushållerska, något som kallas att » gå helt upp i sitt hem ».
Hon skall vara snäll och beskedlig l a länderna att samlas till en konfe- rens för att utarbeta ett förslag till fredsmedling.
Mycket snart efter det d e antagit hans inbjudan lät han dem förstå att han skulle bestämma både arbetsresultat och tid för arbetet, lydde de inte så drog han in pengar- na.
Slutligen lät han sina kreatur köra gästerna på porten med en spark.
Kort därpå ställde han alla sina resurser till krigsindustriens för- summan av Men när Ford själv talar om för intervjuaren hur han höjde arbetarnas löner efter detta vinstår med en dollar om da- gen, så förklarar han att det kunde endast bli möjligt genom att han som arbetsgivare måste arbeta hårdare än förut för att en vink åt svenska bilköpare - kunna göra bättre va- ror till lägre priser.
Vidare säger han: » jag anställer hellre 10 man som arbeta 7 timmar om dagen än 20 som gå på halvtid, emedan de 10 då få ett överskott att köpa indu- - och långsam och godtrogen m. m., fogande.
Vem var denne herre som enligt med andra ord: ett värnlöst byte, Om hon till äventyrs önskar någon för- våra begrepp handlade både fegt, striens produkter för ».
Hade han ve- lat säga hela sanningen skulle han ströelse bör man underhålla henne brutalt och penningdrygt?
Jo, det var Henry Ford, en av värl- ha fortsatt: de 10 utan arbete har jag med dans.
Man skall ej heller för- mena henne att läsa, men som lektyr dens mest kända personer.
höjd till ingen oro för, dem tar De- skyarna för sin förmåga att organi- troits understödsfond hand om.
Men anbefalles Särskilt veckotidningar.
Av berättelsens art framgår att därmed sera en industri till sina arbetares, det sade han inte.
Han förklarade knappast menas en reklam för T id^- sina kunders och sin egen fördel på tvärtom att » han inte tror på välgö- varvet.
utan i stället för dessa ota- en gång.
Det var den mannen som renheten och att det är industriens liga, brokiga häften, som alltid för- sättes upp som västerländsk symbol egen sak att bereda hjälp ».
Att han sätter en på dåligt humör under järn- mot Österlandets i Gandhis person.
inte tror på välgörenheten är kanske Hur kan det hänga ihop?
Många riktigt, ty han lär icke subskribera vägsresor, både för att de utbjudas ett rött öre till den fond som bara på och köpas.
Och de ska väl innehålla ha tron så fromt på avguden Ford en månad i år, januari, betalade ut matrecept, moder, kärlekshistorier att de förklarat hans uppförande år 720,000 dollars till sådana Fords ar- m. m.
Kvinnan skall göras ofarlig 1915-16 så att han var ett oskyldigt betare som ha semester utan lön och både ekonomiskt, socialt, politiskt, in- offer för sina egna kreatur.
Andra stå till disposition då högsäsong tellektuellt, moraliskt och andligt, så- ha låtit dessa drag ur hans historia kommer.
Hans son är hyggligare, dan är tidens lösen.
stå oförklarade utan sammanhang men hans bidrag till fonden är endast Inför allt ordande och talande med geniets och människovännens 15 procent av vad staden Detroit får kommer man osökt att tänka på Kell- egentliga karaktär och verk.
betala åt Fords arbetare.
Och då är därav.
grens dikt » De två miraklerna.
: Men där finns ett sammanhang.
att märka att Fordverken ligga strax Kommissionen framhåller slutligen I gamla testamentets dagar Bakom den storståtliga reklamens utanför stadsgränsen och inte betala vilket olämpligt medel för ordnin- En åsna talat har, en enda, som man Ford och det försynta och milda le- någon skatt till Detroit, endet som nyligen prydde Dagens gens upprätthållande militären är i vet När Ford vinner odödlighet för sådana fall, där det icke är fråga om M e d någon större säkerhet.
Nyheters första sida samman med en sina bilar, bör det inte glömmas att att möta öppet beväpnade motstån- Det Bileams åsna var.
Dess tal, om vördnadsfull intervju, finnes alltid han vunnit det till priset av ett hän- dare och vädjar till statsmakterna a n er behagar densamma Ford: en fullkomligt hän- synslöst och farligt experiment med för framtiden söka förekomma ett Var icke just så grant, så fullt av sir- synslös människa i kraft av Sin enor- människor.
upprepande, dels genom förbättran- lighet ma rikedom.
men en man som icke Han kan vara intressant som en de av polisväsendet, dels genom åvä- Men det var kort och klokt, en stor är modig nog och hänsynslös nog att typ vilken äger den puritanske af- gabringande av större kontakt mel- väsentlighet.
våga stå för vad han är.
utan därför färsmannens egenskaper i förstoring måste annonsera upp sig själv som in till karikatyr.
lan anordnarna av folksamlingar och Och se ’ n har nöden inga lagar.
Det kan kanske ordningsmakten.
Vad utväg vill ni väl i slik omstän- en människovän.
löna sig att utforska i vilken grad en dighet, Denna slutkläm av en enig kom- Arbetarnas mening om Ford när sådan person bedrager sig själv och mission är ganska egendomlig.
Att Hon skulle ta, det stackars Oket, den då och då har kommit till synes låter förblinda sig a " sin egen själv- det ej är lämpligt att bekämpa oro- Ställd mellan ängelns svärd och stryk är att de goda lönerna äro lockmedel reklam, kanske intressant att reda ut av sin profet.
ligheter i ett land med militär är gott som dra falk in i ett helvete, ur vilket härvan av hans puerila, geniala, fa- och väl.
Men låt oss dra ut konse- Och likväl ansåg man försöket de inte komma dän förr än de stupa miljesnälla och arbetsgivaregrymma kvenserna.
Vartill skall militären För underverk också bland eller avskedas.
De hanteras långt drag, hans idealism och realism.
brukas.
Att skjuta på annan militär?
Juda menighet.
sämre än Fords maskiner, mena de, Men någon idol och föresyn för ung- Menar man att krig kan föras enbart Vad större underverk, om någon här hetsas, utsugas och brutaliseras, inte dom bör han inte vara.
blev funnen av Ford själv förstås, men av hans mellan militär.
Detta med vår tids kreatur.
Ford köper upp gamla bi- stridsmedel.
Eller att man har rätt (en ängel eller ann bra karl) Som ägde makt att tysta munnen lar för 20 dollar stycket och använ- att döda den civila befolkningen bara der skrotet men människoskrotet bryr den talar ett annat språk?
Dessutom På åsnorna i våra da ' r!
kunna vi ej tro att problemet är så Tidskrift för enkelt.
a n man kan förekomma kra- socialistisk politik och kultur.
valler genom överenskommelser mel- Ian myndigheter och demonstranter.
Redaktion: Ernst Björk, Barany, Bengt Helger, Leif Även om detta är önskvärt lär det Yngve Kämpe, Arnold knappast lyckas utan att gå till grun- Ljungdahl.
den med själva orsaken, här strejk- Kurser i medborgarkunskap under 1931 Prenumerationspris 3 kr.
pr helår.
brytarfrågan och i allmänhet samhäl- Historia med statskunskap, psykologi, Vårkurs ............... 23 april-25 juni Postbox 433. lets inställning, former och rättfär- kommunalkunskap, mötesteknik, dis- Allm.
orienterande kurs 13-25 juni Postgiro 2847, Stockholm.
dighetsbegrepp.
Om tryckfriheten kussioner över aktuella politiska och Sommarkurs .............. _ ... 9-31 juli inskränkes och klassdomar fällas så sociala frågor.
Gymnastik och sång.
HÖSTKURS 8-30 SEPTEMBER Kom ihåg att insända, kan det gå till en tid, men kommer Stipendier kunna sökas.
- Begär prospekt hos att ta en ända med förskräckelse.
Det numerationsavgiften för är inte sättet att förekomma ett upp- Rektor HONORINE HERMELIN Tidevarvet för andra halv- repande av olyckorna i Ådalen.
Det FOGELSTAD JULITA året!
3 kr.
är att framkalla dem i ännu ödesdig- rare och oanade former.
Postgiron:r 1544 staden -- - CLARTÉ Kvinnliga Medborgarskolan vid Fogelstad pre- -
Funktionalismen ratur han kommit att lycka särskilt om.
Ofta tog han även upp en sång eller en psalm.
Så hörde för första gången i mitt l i v under en sådan samlingsafton därute i Staby » En herredag i höjden », Några drag från ärkebiskop, jag i Genève och på Skansen.
Söderbloms ungdom.
alldeles ny för oss alla, av Söderblom fun- Funktionalismens anklagare fram- Funktionali de mest oväntade håll.
E n social arkitektur, som tar sikte p å massornas behov, avhånas av en a r k i t e k t och en socialist.
Sam- tidigt tas funktionalismen i försvar av en konsthistoriker och museichef.
Ragnar Ostberg h a r av skäl, som h i t t i l l s äro h ö l j d a i dunkel, b l i v i t den från ende svenske representanten i den nystartade Kommittén / ör litteratur och konst i Genève.
Hans f ö r s t a in- sats i den europeiska politikens cent- rum var ett anatema över funktiona- lismen.
Den n y a arkitektur, i vars tecken det europeiska bostadsproble- met måste lösas.
D e t gällde naturligtvis för den obotlige individualisten och esteten att ta avstånd från konstens och arkitekturens användande i det praktiska livets tjänst.
» Rörande arkitekturen föreligger således h ä r en medveten social inriktning, som d e l synes m i g utomordentligt nöd- vändigt a l t just vår kommitté intar motsatsställning till. » M a n känner igen argumentet: huset skall vara t i l l för flanörerna och turisterna, inte för dem rom skall bo i det!
Visserligen slutade Ostberg sitt anförande med att » Varenda män- niska kräver en bostad ett hem. » M e n dessförinnan hade h a n m e d M. de Reynolds ytliga antites karaktä- riserat den sociala arkitekturen som - - - om - Körer i natten.
modenyck.
L u s t i g t n o g går hans argumente- r i n g stick i stäv m o t Ragnar Öst- bergs.
M e d a n denne stämplar den n y a arkilekturen som simpel mass- k u l t u r, ser E n g b e r g i funktionalismen » de härskande klassernas andliga fysionomi ».
Då såg i alla fall Öst- detsamma, hade h a n från sina socia- listiska utgångspunkter inte u t a n f o g Tidevarvet äro sam- ett manslagna till dubbelnummer varför intet nummer av tid- ningen utkommer den 1 aug.
Härnäst Tider varvet kommer läsar- na tillhanda blir alltså lördagen den 8 augusti.
- En u t t r y c k för en civilisation, b y g g d på berg klarare, då han yttrade, att den » massa i stället för kvalitet ».
M a n stora massans nyttobehov kräver funktionalismens f ö r e n k l i n g av b y g g - nadsproblemet.
Om E n g b e r g förstått N:r 3 0 och 31 av nen och beundrad.
En gång hade några studenter letat ändning och skönhet något av det ypper- sta man kunde få höra.
Året därpå upp professorn, när han h i d e en andakts- följde hans även långt utom Uppsala upp- stund i en bondgård, som låg i en annan märksammade tal vid en studentsamman- by av hans socken, de funno honom sit- komst på Skokloster, ett tal sprunget ur tande på ett bord ute i trädgården med en konstnärs livskälla men tillika fram- psalmboken i hand.
undervisande de fört inom skolad vältalighet.
- Då för- kringstående i de gamla svenska psalmer- nams under hemfärden, att Söderblom fått nas begrepp och djup.
stundom.
där han ingivelsen till detta tal.
nar han i Uppsala ej tyckte sig kunna få fulländningen av samma dag vandrade ned till båten och någon av sina mest älskade gamla psal- såg några gatuläggningsarbetare nere i mer utan musikens ande.
sjöng han den ett hål i djupet av gatan sysselsatta med.
hel och hållen, Iran början t i l l slut.
Gentemot sina vänner och ämbetsbrö- sitt arbete.- Så kort tid förut hade detta der var ärkebiskopen också alltid mycket stora vältalighetsprov utformats.
Så kom man redan då att betrakta den givmild, fortsätter kyrkoherden.
alltid när unge kandidaten med spända förväntnin- man var uppe hos honom.
skulle han sticka gar, och det väckte stor förvåning, när åt en någonting, en liten tavla, ett Sär- Söderblom omedelbart efter sin teol. kan- tryck, en reproduktion eller en av sina didatexamen lämnade Uppsala för att en- egna böcker - något skulle det vara -.
dast ’ bli legationspastor i paris.
Många Han såg skälmskt glad ut därvid - han beklaganden mötte delta beslut, man hade hade själv en gång varit fattig, alldeles tagit så bergfast för avgjort, att Söder- icke kunnat köpa de böcker han önskade blom skulle kvarstanna vid universitetet äga -.
När ärkebiskopen installerades i UPP som docent.
- Många år senare, förtäl- jer ärkebiskopens nationskamrat, hörde sala domkyrka, uppvaktades han.
omedel- jag honom som ärkebiskop i Uppsala tala bart efter installationsakten i kyrkan.
av om vilka svårigheter det berett honom att stiftets prästerskap som samlats i ärke- göra det valet och ej antaga den docentur biskopshuset.
- En av Hälsinglands kon- man då hade i beredskap tur honom.
Men traktsprostar förde prästernas talan.
Han vid valet hade han väl låtit känslan råda började sitt tal med att säga, att när un- över ungdomlig ärelystnad, han valde nog derrättelsen om den sista ärkebiskopsut- sin väg rätt!
Han tog så mänskligt på nämningen nådde fram till prästgårdarne allting, Nathan Söderblom.
- Kanske kom i stiftet, framkallade den ganska stor för- detta heller aldrig klarare till synes än våning.
Kontraktsprosten hävdade med styrka sin mening, att v i alla ville se en E n hemlandsvisa redan nu, vid hans första plats, i Paris.
Här blev han genast medelpunkten inom Guds ledning i valet och att prästerska- spelas f r å n o k ä n d kust, - genast älskad, be- pet, särskilt alla från den gemensamma svenska kolonien främmande och förtrogen undrad.
- En konstnär, som nu är död, hembygden, med frimodighet och förtrös- på samma gång.
har berättat mig vilken glädje och högtid tan sågo framåt mot den gärning som det blev när i någon av konstnärskretsar- hälsingesonen med sitt rika arv från hem Underliga ekon a ne prästen kom och satte s i g ned bland och fädernebygd skulle komma att utföra djupt i oss själva ge svar.
dem, de hade redan då på känn att Sö- på sin ansvarsfulla post.
Ärkebiskopen Bortom sol och måne derblom var en man, som komma tackade med ett strålande leende för det ligger vårt land.
att omspänna stora vidder med sitt ve- sant kristliga betraktelsesätt, som kom- H j a I m a r G u I I b e r g. tande.
Han hade även en utomordentlig mit till uttryck i kontraktsprostens häls- förmåga att » vara vänlig »: till hjälp där- ning.
Ögonblicket därpå kallades han (Ur Sonat.)
vid hade han sitt oerhörda minne han ned ifrån oss ut till trappan utanför ärke- kom alltid ihåg vad som kunde den biskopsgården, nedanför vilken studentkå- enas och andras intresse.
hade en förstå- ren Stod samlad.
Det gjorde ett sällsamt mäktigt intryck på oss alla.
när student- ningen och naturen.
Men att vi ock- ende godhet för envar.
så i vår lid måste acceptera verklig- Så minns jag honom, säger hans lands- kårens ordförande började sitt tal nästan h a r svårt att t r o på Östbergs ömman- » strålande, bländande » hos ärke- de för » varenda människa » då han Det » strålande Söderblom, även då han icke talar målet utan att vilja accep- direkt stod som uttolkare av Guds råd- tera den enda framkomliga vägen till slag, men omgiven av ungdom, av förvän- tan, av stridbar styrka, blickande själv målet.
mot nya vidder som nyss tillhörde dröm- Den mannen skall, enligt vad d e l mens syner, ligger ännu kvar i tusendens och åter tusendens minne.
förljudes, nu r i t a ett större » billigt » av ärkebiskopens landsmän i Gäst- bostadsområde vid Hammarbyleden!
rike-Hälsinge nation under studentåren, Månne också här » kvaliteten » skall numera kyrkoherde, berättar om den tid.
skyddas från » massans » f ö r d ä r v l i g a då man allra först i den unge lärde anade i n f l y t a n d e genom trappgavlar, så- mannen, som skulle komma att klappa dana varmed Ostberg velat smycka på framtidens port.
det stora affärspalatset v i d Norr- År 1832 var Nathan Söderblom stu- dentkårens ordförande.
Gästrike-hälsin- malmstorg!
garne hade redan då stor orsak att vara U n g e f ä r samtidigt höll redaktör stolta över sin ordförande.
Redan denna Arthur E n g b e r g p å Skansen ett tal, tid framträdde snillet och den personliga där han fördömde funktionalismen hänryckande makten hos Söderblom.
Den 6 november detta år höll han vid jämte futurismen, jazzen och i den sedvanliga Gustaf-Adolfsfesten tankstreckspoesien!
Ingen pacifist Odinslund det tal, som sedan blev så vida förnekar den värdefulIa insats, Arthur heryktat i Uppsala, ett tal till formfull- Engberg h a r g j o r t och a l l t j ä m t g ö r i avrustningsfrågan.
Hans tal om Klassen och nationen på Skansen var i allt, som inte rörde arkitekturen, På h e m l i g order k l a r t ä n k t och formellt lysande.
M e n tågar vårt kompani.
d e l är d j u p t beklagansvärt, att denne Jordens viloställen socialist i funktionalismen inte sett passera vi tyst.
något annat än en dekadent estetisk kunnat karaktärisera Ragnar Östberg som en aristokratisk cyniker.
O c h han hade inte fällt det underliga ytt- randet: » Vad har arbetarklassen g j o r t för ont, eftersom den i sin upp- g å n g skulle göras ansvarig för den smakriktning (!)
som betecknar en nedgång? » skulle vara i heten, sådan d e n a v ekonomiska, so- man, när han kom från Paris för att prov- med alldeles samma ord som kontrakts- ciala och historiska skäl blivit.
E f t e r föreläsa fur professur i religionshistoria prosten nyss däruppe: den förvåning ut- en erinran om arkilekturen f r ä n in- och strålande föreläsning med en ståtlig lagda: » den framkallade en ohejdad gläd- att glädje lärt ut- je ».
- Det var ungdomens syn på saken.
turutveckling, ett tal, som gnistrade av med tacksam tänka på tation karaktäriserar han funktiona- snille och vältalighet.
lismen därmed, alt » den moderna ar- Denna vältalighet den hade dock stund- nämningen.
dustrialismens dess brokigt individualistiska genombrottstid stilimi- med exposé över hela det flydda seklets kul- mötte - och i Euro- biskop Söderblom förstått att binda sina vid Uppsala universitet professor kitekturen med dess standardiserade ämbetsbröder vid sig med de allra star- Andreas Lindblom.
Om inte talen och dekorationslösa, opersonliga prä- pas storstäder.
kaste hand av kärlek och beundran.
Han gel just vill vara ett uttryck för det varit f ä r d i g a i förväg, skulle man h a Till Staby prästboställe utanför Upp- har aldrig direkt varit min lärare, tilläg- sala - den ytterst enkla och ganska III- ger kyrkoherden men dock den av vilken kunnat betrakta Lindbloms anförande klasslösa samhälle, som vi med eller mot vår v i l j a gå fram emot ».
fallna lilla gård, vilken som prebende till- jag fått mest för min prästerliga gärning.
som ett svar på tal.
V i d s y n t ställde Efter Engberg talade han problemet så, som d e t bör stäl- las.
I en förträfflig utredning av ämnet Hembygdsromantik och verk- lighetssinne framhöll han, h u r mycket den gamla enhetliga byggnadskultu- ren hade att lära oss genom sin stil- känsla, sina proportioner, sitt öd- m j u k a sätt att underordna sig omgiv- A l l a delar kanske inte Andreas hörde professuren, utflyttade professor Lindbloms sociala optimism på den- Söderblom 1901.
Till det gästfria hem- punkt.
M e n så mycket är säkert, met därute en kvarts väg utanför Upp- sala samlades Ofta, ibland t. o. m. en gång att den som vill verklig demokrati, i veckan, studenter från Fjellstedtska och måste acceptera varje framkomlig Norrbyska studenthemmen.
Professor Sö- lösning av problemet att skapa kul- derblom höll då ofta ett föredrag över ett turvärdiga bostäder di a l l a.
utvalt ämne eller öppnade en diskussion, men det kunde också hända, att han blott L i l l y Arrhenius.
läste upp en dikt eller annat ur ny litte- na Alltid och i allt har man kunnat komma till honom och alltid funnit det varmaste intresse och förståelse.
- V i hälsingar sörja honom så som ingen annan.
- Att h i varit präst i Sveriges kyrka under Na- than Söderbloms ledning har varit en förmån som på en gång präglats av den största glädje och den största ansvars- känsla.
Eva Schmidt.
Kvinnans uppror - mot mannen eller med?
ning utan för ett specialfall, låt vara alltför vanligt.
Varför ej kalla det Minister Alexandra Kollontay: Aktivitet är den nya kvinnans lösen.
kall kvinnan vara upprorisk eller inte?
För ögonblicket är detta den mest vitala fråga vi ha att ta ställning till.
S mellan man och kvinna ' och tar det Eller också kallt och rent sexuellt.
avhåller hon sig från varje kärleks- upplevelse och fyller sitt liv helt med Det är alldeles riktigt att Hagar Ols- son lägger fram den i så skarp form att diskussionen sättes i gäng, ty den ligger i luften.
Männen vilja inte se den stora för- ändring, som skett med kvinnarna under de sista tjugu åren, från tiden för krigets början, En helt ny kvin- andra intressen därför att hon är rädd att genom kärlekens makt på nytt bli den passiva slavinnan.
Hagar Det är Olsson på tiden givit att uttryck de idéer, åt, kom- som Doktor Gunnar Beskow: en komplexreaktion?
intressegränsen går icke mellan könen.
jag tror ej heller att Hagar Olsson II.
ad sam ur många synpunkter förefaller särskilt omotiverat viIken vi lever » Undertecknads in- tryck av samtiden " ett motsatt, men är därför Hagar Olssons proklame- båda härutinnan, äro vi Författarinnan naturligtvis subjektiva har möj- rande av könskampen.
och nödvän- Iigen tagit intryck av greve Kayser- digheten av denna könskamps klart revolutionära inriktning.
utläggningar om europeisk Om man för det första ser till den sexualitet lings i förhållande till ostasia- ekonomisk-politiska intressegrundva- tisk.
i v e n jag har Iäst detta men len för en sådan kamp, finner man, bygger likväl mera på min egen erfa- synes det mig, att den eventuella in- renhet (både den inre och den yttre) tressemotsatsen mellan kvinnorna av tidens ansikte; dess väsen vägar som grupp och männen som grupp jag Den ej yttra kvinnotyp mig om som Edith Söder- inte är tillnärmelsevis så stor sam t. ex. mellan det verkliga proletariatet vackra i dikt gran sin » Vierge utomordentligt Moderne » fina skild- och och de mest gynnade fackföreningar- rar torde knappast kunna anses som na, eller mellan arbetarklassen i dess helhet och de borgerliga klasserna.
» sexuellt överhettad » och ändå är hon De ekonomisk-politiska intressegrän- sannolikt den, som mest väcker 1930- serna gå i huvudsak icke melon kö- nen.
Den största kvinnogruppen, de talets Att mäns man åtrå med glädje måste hälsa huvudsakligen i hemmet arbetande sexualpsykologiens varje n ' arbetare område den praktiska är själv- hustrurna, har naturligtvis ett gemen- klart.
Men frågan är om man vinner samt intresse: lika bestämmanderätt med mannen över den gemensamma s ' mycket med de starka orden och ekonomien.
Denna rätt är dem en- u t l e v a d e som Iigt lag tillerkänd; deras Strävan att tiIlgodose detta intresse måste alltså ka " innebära någonting så Inriktas på förändring av opinion och ligt, ja, man kunde säga, som är en sedvänjor, på att tillgodogöra sig sin » evighetsupplevelser » för att citera en skald, dock alltför ofta leder till Ii- formella rätt, men kan ej få karaktä- danden och svårigheter, är tyvärr en- ren av en politisk kamp.
De ekono- spektorer, professorer och advokater inordnade sig i det existerande sam- hället - d. v. s. underordnade sig i l e t manliga herraväldet.
Och så var allting gott och väl.
Kvinnorna fun- gerade ganska passabelt sam män.
De kunde tolereras.
Att de också i samhället skulle fungera som kvin- nor, det drömde ingen om, allra minst kvinnosakens förkämpar.
Med andra ord, kvinnornas högsta ambition var att de tolererades inom ramen av ett manligt samhällssystem.&gt; Då skulle jag vilja ställa en fråga: På vad sätt vill Hagar Olsson att den kvinnliga spårvagnskonduktören och stationsinspektoren skulle » i samhället » (= i tjänsten) » fungera som kvinnors??
Föralldel, det öpp- nar ljusa perspektiv, man är ju inte mer än karl.
Men låt oss i alla fall komma överens om, att det i dessa liksom i en massa andra yrken icke gäller man eller kvinna, utan helt enkelt arbetare.
mänska.
Kvinnan som spårvagnskonduktör eller sta- tionoinspektör i det nuvarande sam- hället ska alltså inte » fungera som man » utan som spårvagnskonduk- tör, resp. stationsinspektor med full möjlighet och tillåtelse att lägga lite extra kvinnlig vänlighet och miska intressen vilka kunna föranle- da kamp om de yttre samhällsför- hållandena ha de i regel gemensam- ma med sina män; t. ex. arbetarhust- rurna och i allmänhet löntagarhust- rurna för bättre lönevillkor och större mjukhet i behandlingen av allmän- heten.
Och varför måste den omständig- heten, a n de kvinnliga professorerna etc. inordnas i det existerande sam- hället betyda att de » underordna sig inte bara rent sexuellt utan i kärle- Kanske skulle kvinnorna uppfostras k ä r l e k s l i v e t s kens hela rikedom.
Och dit ha vi att inte ge så mycket i kärleken men ter, o. s. v. ännu inte kommit.
männen att ge mera.
Och mannen rande och på ömsesidig fortsatt an- Den andra stora gruppen, de utom Många unga kvinnor reagera ge- lära sig att kunna vara en spegel och passning, tror jag verkar bättre än hemmet arbetande, ogifta eller gifta, nom att ta avstånd från kärleken.
An- en resonans för den kvinna han äl- » revolution » och protest.
kvinnorna, de » självförsörjande » tingen banaliserar hon förhållandet skar.
— ha givetvis gemensamma anti- manliga intressen, främst lika-lön- första gången tog säte i riksdagen, innehar det då att han underordnade sig den borgerliga riksdagsmajorite- ten?
- Hagar Olsson anser givetvis, och väl med rätta, att de kvinnor som - ma fram.
Jag är visserligen inte helt enig med henne, när hon säger att det är mannens överlägsenhetskrav, notyp har växt upp över hela världen, resp, mindervärdeskänsla just på det en kvinna vars mest karaktäristiska sexuella området, som gör att kvin- drag är hennes aktivitet, just för att nan överallt fått sig den passiva rol- denna aktivitet är något nytt för hen- len tilldelad.
Själva diskussionen har ne, för att också hennes utveckling emellertid på detta sätt kommit på som personlighet är något nytt måste dentligt ett nytt värde, plan och Kvinnotypen det är av utomor- i Hagar hon upphöra att i sitt förhållande till Olssons Kanaanexpressen är också mannen i kärlekslivet vara den pas- siva, Förr var alltid kvinnan endast enligt min mening, en av de allra en mannens resonans och spegel.
Det gällde även de duktigaste, intel- ligentaste, mest talangfulla kvinnor.
Numera fordrar hon att han skall se henne som personlighet och i sin tu^ bästa och djupaste av var tids ana- lyser.
Man börjar se den aktivitet som utmärker kvinnan av i dag också i förhållandet till mannen.
Den unge mannen intar numera mycket ofta har rätt, när hon talar om » den sjuk- ligt överhettade sexuella atmosfär i V ' ' könsdriftens i viss mån vara hennes spegel, intel- samma ställning till den unga flickan, lektuellt.
sexuellt, på alla områden.
som flickan förr hade till honom: Nu är det flickan som flirtar med honom, Han måste erkänna henne.
som han förr gjorde med henne, Att Det är just inför detta faktum att hon ofta tar det ganska ytligt beror mannen som han är van, vill ta kvin- just på att hon är rädd för de stora nan som den passiva parten, som känslorna, hennes uppror kommer i ett helt nytt När generation efter generation dast alltför sant.
Och här behöva vi hjälpa varandra.
Vilket knappast stadium.
Det är inte likställighet i stat och samhälle hon numera käm- i a r b e t e t sker genom ulmaningar.
Praktiskt genomförbara sociala kamratskapet på det sexuella och området likaberättigandet av sig självt, på allmänmänskliga reformer och fostran till Känslokultur se en likställd part också i kärlek.
Men än så länge är det ett problem, individuell obeskriv- växt likställighet — den har hon fått — Det et är en verklig glädje att läsa Författarinnan har tydligen läst en någonting så omedelbart och hel del psykoanalys och tillämpat den sa direkt ur känslan framsprunget oförskräckt på andra och på en hel som Hagar Olssons båda artiklar.
del allmänna förhållanden.
Man för- De äro dessutom s &amp; flott och står utan vidare, vad författarinnan schvungfullt skrivna och så suggere- vill hava sagt, ifall man på henne rande.
själv tillämpar samma åskådnings- Men nu är det ju så att när man sätt.
D e t kan varje lekman med en hunnit bli litet äldre och sett olika viss psykoanalytisk beläsenhet göra åskådningar uppstå, leva och dö, Man bör f. ö. vid en anklagelse- kanske det kan vara förklarligt, ifall skrift som denna, söka att lösa den man mera intresserar sig för huru utgående från skribenlen själv och en människa kommit till den eller den ej från sin egen synpunkt, med egna åskådningen, än själva innehållet.
komplerreaktioner och egna valörer Före Freud och hela det psykoanaly- på ord och uttryck.
Detta sistnämn- tiska betraktelsesättet hade nog en da är någonting, som man i allmän- sådan åskådning, som Hagar Ols- het e j beaktar nog vid polemik.
Det sons synts ganska obegriplig och måste ligga en annan valör i Hagar delvis främmande, såsom en del av Olssons ord nu, ehuru de äro förbluf- oss minnas från l890-talets press- fande lika dem man hörde för 40 är diskussioner och famiijedebatter am sedan efter utkomsten av Kreutzer- frågan; under det starka patos som sonatens svenska upplaga.
härskade i mitten av första decenniet Att författarinnan har generellt på detta århundrade i anslutning till rätt, när hon stämplar nutidens den dåvarande ivriga agitationen mot (gångna tiders då?)
könsförhållan- reglementeringen och för kvinnans de som någonting » onaturligt », det Politiska rösträtt, syntes oss utan vi- måste ju var och en.
som satt sig in dare ordagrant samma uttryck som i dessa frågor.
vara enig med henne i dessa båda artiklar fullt begripliga.
om.
Nu däremot blir man nog nödsakad Men däremot den nästa satsen: tränga djupare, för att första och man » Så känner kvinnan att hennes kan ' har, som sagt, genom psykoanalysen förvägras rätten till full personlig ökade möjligheter därtill.
(Thomas blomnings, den torde ingen mera Mann jämför därför Freud med Co- objektivt lagd samtida vilja anse som pernicus och Darwin.)
ett uttryck för en allmängiltig san- - - giva arbetstrygghet lantbrukarhustrurna Branting
Fröken Amerika ung och tilldragandc represen- tant för de hundratals kvinnliga ju- rister, som leva och arbeta i New York.
miss Margery Cederstrom, har just i dagarna besökt Stockholm på en semestertur och därvid på sätt och vis kommit att tjäna som förridare till den trupp av amerikanska yrken- kvinnor och kvinnosakskämpar, som den stundande Open Door-konferen- sen kommer att föra till vårt land.
Den amerikanska kvmnorörelsens or- gan har redan meddelat, a l t Kvinno- partiets delegat vid konferensen, miss Whittemore.
var bland dem, som först dömdes till fängelsestraff för » picketing » utanför Vita huset, d.
Y. s. standarbärande för kvinnans poli- tiska rösträtt.
Av de åttionio kvin- nor, som ännu bära den berömda » fängelsenålen », är hon en.
Miss Cederstrom i din tur framstår som en mycket lyckad och lycklig talesman för den generation, som nu skördar frukterna av de gamla pion- järernas strävan och uppoffringar.
Hon är staten New Yorks allmänna åklagare för vissa slag av jobberimål och har eget kontor i Brooklyn.
Hen- nes kultiverade amerikanska dialekt, käcka klädsel och absoluta saklig- het.
när talet kommer in på hennes arbete, röjer intet martyrskap för den lika rättens idé.
Tvärtom har man en känsla av alt här ha träffat på en ung flicka, sam känner sig synnerli- gen hemmastadd och tillfredsställd i sin arbetsvärld Mitt arbete är just typiskt för New York, säger miss Cederstrom.
Jag har hand om sådana mål, som röra manipulationer med luftvärden - en sak.
som förekommer i myc- ket stor omfattning i New York.
Hos oss fordrar inte tillståndsbevis och dylikt som hos er inom affärsvärlden, utan var och en har sin chans - se- dan har samhället i stället organise- En - - juristen.
En svart dag i Brooklyn.
, rat Sitt ingripande mat missbruk efterhand.
Säkerligen är det orätt- t att skylla den stora frekvensen svindlerier på New York-borna själva, d e l ä r mest tolk, som flyttar in utifrån, för att pröva sin lycka i storstaden, sam sedan råkar fast.
Vår befogenhet gäller emellertid dessa likaväl som de infödda och vi har mycket att göra.
Av praktiska skäl har staten New York särskild allmän åklagare för alika slag av förbrytelser.
Chefen för ilet hela är en mycket ung man, den yngste all- männe åklagaren i Amerika, skulle jag tro.
Bland de äldre advokaterna är ännu fördomen mot kvinnor i yrket så stor, att flera av dem vägra att an- ställa kvinnor på sina kontor.
Det spelar emellertid inte stor roll, då det numera finns gott om kvinnliga advo- kater med egna byråer, där de unga kvinnliga juristerna kunna få anställ- ning.
Bland de yngre männen tar man de kvinnliga kollegerna som en självklar rak.
Emellertid ha vi sedan tjugu år tillbaka vår egen organisa- tion, en förnämlig och ryktbar sam- manslutning med namnet Phi Delta Delta.
Den hor medlemmar inte bara i Amerika utan över hela världen.
Som villkor för medlemskap föreskri- va stadgarna bl.
a. kristen bekän- nelse och vit hudfärg!
I Sverige har jag gjort många intressanta erfarenheter inte minst ifråga om ert rättegångsväsen, som i många avseenden förefaller bättre ordnat än Förenta Staternas.
Has oss praktiseras juryförfarande i stor utsträckning och man förspiller myc- ken tid på det.
Däremot har vi vad ni ännu inte fått, kvinnliga domare.
I Massachussetts t. ex. är det två, am jag inte misstar mig, en vid barndom- slolen i Florida o.s.v.
Men det kan- ske kommer or! &amp; i Sverige?
- utan en kamp mot okunnighet, slen- någon djupgående förändring av trianmässighet, tröghet och egoism bland såväl män som kvinnor.
Den kvinnornas .fortsatta frigörelse sam är ett villkor lika mycket för män- nens som för kvinnornas personlig- hetsutveckling och lycka kan endast nås genom lösande av de grundvä- sentliga samhälleliga ekonomisk-po- litiska problemen - vilkas räckvidd är av den art, att kampen om dem icke kommer att stå mellan kvinnor och man utan mellan radikala och reaktionära.
Slutligen skulle jag vilja göra ytterligare en anmärkning mot på- ståendet att kvinnorörelsen måste vara revolutionär, en anmärkning som även vänder sig mot tron i all- mänhet på den revolutionära formens allena saliggörande förmåga att åstadkomma önskad verklig (och verkligen önskad) förändring.
Att kvinnorörelsen i sig är radikal är redan framhållet, i det dess mäl endast kan uppnås i samband med genomgripande omdaningar av sam- hällsstrukturen.
En våldsam (ehuru icke nödvändigtvis blodig) föränd- ring av den centrala samhällsförvalt- ningens toppskikt vilket är det specifika kännetecknet på en revolu- tion behöver ju inte alls betyda - — samhällsstrukturen i övrigt, av d i föhållanden som beröra befolknin- gens stora massa.
Som exempel kar man välja den tyske revolutioner (såvida man inte föredrar de vanlig: sydamerikanska operettrevolutioner- na).
Ehuru den tyska revolutionen genomfördes vid en in- och utrikes- politisk situation som i högsta grad predisponerade för en verklig om.
välvning, innebar den förhållandevis små förändringar för medborgarna allmänhet (från de tyska efterkrigs- svårigheter som orsakats av andra faktorer än själva revolutionen hart.
ses här).
I alla händelser äro dessa förändringar icke större än de som andra länder uppnåtts på icke-revo- lutionär reformväg.
Hagar Olsson säger, a n felet med kvinnosaksrörelsen » är att den inte förstår sin egen revolutionära natur Den utgår ifrån att kvinnofrigörelsen kan äga rum inom det existerande samhällssystemets rams.
Uttrycket » det existerande samhällssystemet » måste utom det nuvarande samhällel omfatta det framtida samhälle sam därur kan utvecklas genom konti- nuerlig, icke-revalutiohär, föränd- ring.
Vad j a g vill hävda, är då allts: att detta samhälle icke endast teore- tiskt utan även praktiskt kan vara lika genomgripande nydanat mer med större utsikt till bevarande av det värdefulla i de föregående gene.
rationernas kulturarv som del samhälle, vilket åstadkommits genom diskontinuerlig förändring, revolu- - - tion.
Att en i något avseende despotisk samhällssklick kan äga en sådan stel.
het, resa ett sådant motstånd mot er allmän folkopinion, att en eruptiv förändring, e t t våldsamt sönderbry- tande, blir nödvändigt, skall inte all!
förnekas.
Jag har emellertid svår att se vilken förändring som Icke skulle kunna genomföras inom ett II.
bor var stängda på lördagarna och det finns inga platser där man inte arbetar ra lördagarna också.
Hon kunde inte fara hem till sina föräldrar heller.
Fa- dern som var pressare hade nästan aldrlg arbete.
De enda tider folk vill ha kIä- der pressade är till helgerna och har hade egentligen bara m5 säsonger om året på cirka fjorton dagar vardera Irma var efter med hyran för två må- nader.
Hon hadc inte klarat avbetalnin- garna på sovrumsmöbeln.
De kunde kam.
ma och hämta den när som helst.
Er gång i veckan tick hon mat från polis- stationen, potatis.
lök.
Barnen var för små för den sortens mat, m i n de sade p i polistationen att hon kunde ge der kål.
Hon hörde sig för hor judiska un- kvickt.
skolflicksaktigt ansikte med myc- derstödsföreningen och fick slutligen ett ket mörk hy, sneda ögan och en ojudisk medellöshetsintyg.
trubbnäsa.
Efter två veckor dök Jake upp igen.
Jake Meyer visade sig vara en odåga Irma slämde honom för försummad för- och hans syster, rom hade del bra, fick sörjningsplikt och fick honom dömd att hjälpa dem.
Hon var gift med en skräd- betala henne I5 dollars i veckan.
Han dare som hade egen affär.
Hon skir- följde henne hem och hon hämtade upp kade sina pojkar till Dukeläroverket och en konstapel för att få honom utsparkad, hade två stora vita ryska varghundar.
men konstapeln sade att han hade rättig- Hon gav regelbundet pengar till Irma.
het att stanna.
Han kom hem till kväl- Irma och hennes man hade inte givit ut en och kinesade på soffan.
Gav henne tio dollars på sina barn frdn den dag ilet pengar men skötte sig inte vidare de föddes och en gång, när Jake inte och nar han betalat gas och lyse och (Forts. fr. sid. 1).
arbetade, hade systern tagit emot hela garagehyra hade han bara några dollars familjen i sitt hem.
kvar.
Räkningarna fortsatte all kom- måga till ett självständigt och efter Men Jake ville inte arbeta och till sist na, lägenheten blev mer och mer för- samhället anpassat liv.
blev han uppsagd från sin plats.
Irma summad och det var smågräl varenda Professor Fuchs ' skildringar av gick upp till förmannen och berättade om kväll, tills de blev så uttröttade på var- barnen och talade vackert vid honom andra att de inte ville säga ett ord mer.
sina vänner bland fångarna äro läro- och slutligen gick han med på att ta lakes syster kom ibland för att hälsa rika: Deras omätliga, förtvivlade fri- Jake tillbaka.
på och lämnade ofta en av de ryska hetsbegär, deras försjunkande i fän- Men i d fick hon se honom ute med varghundarna för att roa barnen och gelset rom i en drömvärld, ur vilken en annan kvinna.
Den första mars för- muntra upp dem.
Men ingen kunde ana de inte ens ha kraft att önska sig svann Jake och lämnade Irma utan ett hur förtvivlad Irma var, därför att hon öre.
Jakes svåger hade under tiden gjort höII humöret uppe och aldrig beklagade bort, deras vansinniga, lössläppta ju- bel vid frigivandet.
konkurs på grund av de dåliga tiderna sig.
och måste arbeta h a andra.
Familjen En dag såg hon Jake ute med m an- Sitt allra största intresse har dock måste sälja alla sina lina saker och kun- nan kvinna igen.
När han kom hem boken betraktad som ett led i den de inte hjälpa Irma.
Hon kunde inte ta slängde hon igen dörren mitt för näsan proteströrelse mot fängelserna, som plats för barnens skull.
Alla barnkrub- på honom och låste den.
Sedan lade hon barnen i rummet åt gatan och klist- för närvarande går över hela världen.
rade ett papper för glasrutan i dörren V i erinra i detta sammanhang om den statsskick som vårt, förutsatt a l t den mellan sovrummet och vardagsrummet (österrikiske psykologen Fritz Wittels ’ krävdes av en tillräcklig folkopinion.
Hon stängde alla fönster och vred pi bok, Världen utan fängelser, som ti- Fördenskull behöver man inte alls gaskranen.
Men så kom hon att tänk: digare anmälts i Tidevarvet och som på, att om gasen fick strömma ut hel; vara blind för, att med fullständigt natten kunde den tränga in till barnen frdn psykologisk utgångspunkt tar iakttagande av, ej det demokratiska det var bättre att vänta till frampå mor- absolut avstånd från fängelsestraffet men väl det parlamentariska syste- gonen, så var hon säker på att mjölk- som medel att komma till rätta med mets anda och former, en folkmajori- mannen kom och stängde av, när han brottsligheten i samhället.
Trots de henne förgftad.
Hon stängde av olika utgångspunkterna överens- tet kan på det mest ohyggliga sätt gasen och skrev en lapp till mjölkman undertrycka en minoritet.
så att en nen.
Så väntade hon en stund.
vred så stämmer professor Fuchs ' uppfatt- revolutionär forändring blir den en- på alla kranarna vid ugnen och satte sig ning många gånger ordagrant med da möjligheten.
Majoritetsprinci- att läsa en tidning för att inte tänka Wittels ’ - inte heller han drar sig pens sakrosans är en av parlamenta- på hur länge det dröjde.
Det var för för att säga skarpt ifrån.
För om- rismens farligaste sjukdomar, och resten inte d farligt.
hon förlorade så kring två &amp; sedan utkom vidare den småningom medvetandet.
farligare ju mer gruppegoismen, Men det var ingen dörr mellan köke norske biskop Berggravs högst gruppintressepolitiken, får göra sig och vardagsrummet och han hade inte märkliga bok om Fångens själ och bred.
En arbetarklass på 49 % kun- beräknat nog lång tid för all båda rum- vår egen.
Fängelsestraffets pro- de tänkas undertryckas av en bor- men skulle fyllas med gas.
När mjölk- h e m möter oss samtidigt i en rad ar- gerlig majoritet på 51 % till den mannen kom var hon ännu vid liv och beten frdn olika länder, frdn Dreisers de lyckades återkalla henne till medve- Amerikanska tragedi till Wassermans grad, att revolution bleve enda möj- tande.
ligheten — liksom även motsatt för- Irmas tilltänkta självmord hade ingen Fall Mauritius för att inte tala om tryck kunde utövas av en arbetarma- effekt på Jake.
Han sade att hon hart de klassiska verk, som professor joritet på 51 %.
Men i ifrågavaran- hade gjort det för all folk skulle ha Fuchs anför som de första tecknen på med henne.
Hin kom till.
ett vaknande mänskligt samvete, Do- när den förtryckta gruppen medlidande de tall — baka varenda kväll för att kinesa på är kvinnorna - är denna möjlighet soffan och hadc inte ett ord att säga stojevskys Döda Huset, Oscar Wil- des Ballad frdn fängelset i Reading ej aktuell, då kvinnorna äger absolut henne.
och många andra.
Edmumd Wilson.
majoritet inom väljarkåren.
.
Av ett visst intresse kan vara, att Men för att återkomma till kärnfrå- advokat Hugo Lindberg den 25 den- gan: den revolutionära formen för en nes talare på Medborgarskolan vid förändring innebär varken villkor Fogelstad över ämnet: Varför ha v i eller garanti för förändringens ge- fängelser?
nomgripande karaktär.
Revolutioner Som bekant har på sista liden från Nordiska museets och Skansens sida dri- V i veta a h världen efter kriget f ä n kunna vara ett nödvändigt ont vits en ganska intensiv propagandaverk- uppleva en fängelsernas högkonjunk- men enligt undertecknads, Uppfatt- samhet, ej minst för » Skansenföreningen », tur.
Tusentals, hundratusentals fän- ning äro de likväl alltid e t t ont.
De vars medlemsantal vuxit synnerligen has.
gar sona i denna stund i världens kulturvärden som under alla Omstän- tigt såväl ute i landet som i huvudstaden senaste ledet i den strävan att göra alla länder sina otillåtna etiska och digheter skulle gå till spillo vid en Det Skansen allt mera kant, som utmärker politiska åsikter.
Jämsides med detta revolution i vårt land ära så stora, den nys ledningen.
är den genom Skan- fängelseraseri går en rörelse för fän- att man, för att med öppna ögon senföreningens försorg nyligen startade gelsernas humanisering.
Men en hu- kunna arbeta härför, måste ha en Upplysningsbyrån.
Hittills har på » upp- så långt är värde- manisering aldrig bergfast tro på ett minst sagt ofant- lysningen » besvarats frågor rörande Ids.
så länge man Iämnar själva prin- Skansen ifrån medlemmar i Stockholm ligt mervärde av en revolutionär för- m i n meningen är att även medlemmar ute cipen för straffet utanför och vägrar ändring gentemot en laglig-konti- i landet och övriga för Skansen intres- a t t göra klart för sig vad samhället nuerlig en tro som för vårt land serade personer där skola kunna erhålla avser med sitt straff.
Det är på den- icke synes ha del minsta berättigan- alla upplysningar rörande institutionen na punkt den f.
d. cellfången n:r de.
Och alt i Sverige för kvin- och dess verksamhet samt därmed sam- 2911, professor Fuchs, och alla de manhängande frågor.
nornas räkning ropa på revolution är Brevförfrågningar åtföljda av returporto som skriva i samma anda fordra väl att vilja bryta sig i n genom väg- besvaras omgående utan någon som helst samhällets och individens allvarliga gen när man har nyckeln till dörren!
kalnad.
och torde adresseras till Upp- självrannsakan.
lysningen, Skansen, Stockholm 5.
UPP C.H.
lysningsbyråns telefon är 789 48.
K varteren vid Brownsville i Brooklyn är övervägande judiska.
För bara femton år sedan var det rama landet där, idel små lantgårdar.
Men stadsdelen byggdes upp under en högkonjunktur i fastigheter och numera är det ett para- dis av tegelsten — nästan bara låga byggnader och för det mesta rent och prydligt - inte alls någon otrevlig plats att bo på.
Irma Meyer bor vid Livonia i det för- sta av en rad smuts-skära tegelhus.
Hennes föräldrar HI polska judar.
Vid sexton år gifte hon sig med en läske- drycksutkörare och hade två barn med honom.
Nu är hon tjuguett.
Hon har ett Måste världen ha fängelser?
famn Skansens upplysningsbyrå.
- - -
det framhärdar i sin tro, att den som står mot Frankrike, står mat Gud och mänskligheten.
Därför rustar Frank- rike, och kan inte annat.
Därför ropar det på garanti och status quo.
Därför misstror det alla.
Därför slår det sig patetiskt för sitt bröst och slungar u t ett anatema mot kul- turens Och humanitetens fiender, var gång franska intressen star på spel.
Frankrikes arméer och diplomati har att försvara inte blott den franska nationen och staten, d o n även och framför allt den hotade världs- makt som heter l o France civilisa- " La France civilisatrice “.
(Forts. fr. sid. 1).
vackraste symbol.
För henne liksom för varje sann fransk patriot betydde självhävdelse gentemot Frankrike uppror mot den gudomliga världs- står känna ett behov att dröja vid det förgångna.
Kanske inte för att vi skulle längta tillbaka till det.
men för att vi måste göra upp räkningen med det.
Vi måste göra klart för oss att » la France civilisatrice » har upphört att existera.
och alt vi, var gång v i un- derstödja reaktionära krafter, endast förlänger en tragisk och oundgänglig dödskamp.
Individualismens altaren står övergivna av de skapande kraf- Deras eld har slocknat.
terna.
Mänskligheten hat vant sitt ansikte mot andra flammande offerplatser.
Det hjälper oss inte del bittersta att utpeka Frankrike såsom baksträvare Frankrike är i detta fall endast den symboliskt framträdande repre- sentanten för det förgångnas makter.
Det är inom oss själva, inom våra egna samhällen, i vår egen politiska och sociala kamp, i vart eget person- liga handlande på livets olika områ- den, vi måste bekämpa de reaktionä- ra krafter, som i detta nu tvingar Frankrike att upprätthålla fiktionen forma av.
Forma, farma!
Den be- undransvärda enhetligheten blev e n av ett status quo - ett tillstånd som livet inte känner.
hinder för förnyelse trosvissheten uteslut tvivel och befruktande kontakt När jag tänker på detta, på Frank- rikes omedgörlighet, på del förgång- ordningen - kaos.
barbari. '
Hennes med verkligheten.
Johannas strå- nationalism byggde liksom all fransk lande mod blev halstarrighet - hen- nas makt och på alla de födslovån- nationalism på den tron, att Frank- nes levande, gudaingivna röster stel- dor som förestdr, hör jag några hot- rike är utkorat att föra mänsklighe- nade i dogmer och paragrafer.
Frank- fulla strofer ringa i mina Öron en revolutionsskalds straff- och var- tens talan, att dess civilisation är rikes forna styrka blev dess svag- ningsdikt till Europa: mänsklighetens civilisation.
Hon höj- het; dess framtid blev - dess för- dig en barbarisk lyra kallar!
de- den franska nationalkänslan till gångna.
Det kunde endast blicka Och jag tanker, alt en ny Sankta Jo- ett religiöst plan: Den som söker krig tillbaka.
Endast ropa på säkerhet!
trice.
med Frankrike, söker krig med Gud!
Säkerhet mot de anstormande nya När Frankrike lade grunden till hanna kanske redan går och lyssnar till sina röster hemma i sin by, be- barbariet.
denna världsmakt, var det revolutio- Denna tro besjälade den heliga Jo- krafterna redd att åtlyda dem och utföra deras Detta skådespel är det vi nu be- närt och skapande.
Nu, då det be- hanna, och genom henne utförde den befallningar, vore det så mot en hel underverk.
Denna tro har alltsedan vittnar.
Det är det som ligger bakom reder sig på ett hopplöst försvar, är värld av modstulenhet, skuggrädsla dess besjälat Frankrike och varit ut- alla utslag av skenbart oförklarlig del reaktionärt och bromsande.
Från och fanflykt.
Hagar Olsson slagsgivande för dess politik; genom fransk skuggrädsla.
Främmande ci- att ha varit korsfararen, har Frank- franska folket har den sannerligen vilisationsidéer har sett dagen.
andra rike blivit den ståndaktiga tennsolda- utfört underverk i ett barbariskt folk har gjort anspråk på ' att vara len.
Och Som sådan en ganska obe- Europa underverk i form av hu- kulturbärare, ja, till och med mänsk- kväm medlem i den europeiska fede- manitet, smak och kultur.
Det har lighetens andliga ledare.
Den röda rationen och denmoderna världsord- under de gångna århundradena visat stjärnan har gått upp och lockat en ningen över huvud.
Så mycket har emellertid » la Blind de förträffliga nöjen av olika Sjögrenssaker och några stycken av Hän- sig, att Johanna hade rätt, då ' hon hel här av korsfarare under sitt ba- Josephson ännu i sin yttersta stund sade: Mina nér.
En kollektivistisk livsuppfatt- France civilisatrice » och de värden slag, som Skansen tillhandahåller under d ' för orgel, några sånger bara kan komma över är just det där, ett, och som del man är med la » allmogemålningar » orgelackompanjemang, för soloröst.
serie gam- Man röster har inte bedragit mig!
ning gör sig gällande på bekostnad det representerar betytt för var och sommarmånaderna, Johannas röster har inte bedragit av den individualistiska, som fört en av oss, att varje uppgörelse med musikstunderna i Seglora kyrka.
Om man kan få höra sådana saker, som den gamla Frankrike.
Delta land har gått upp » la France civilisatrice » till seger.
Frankrike måste bli en uppgörelse bortser från radiokonserter som äro en skånska sången om Jephta, vilken i all sin och där- sak för sig, samt dans- och restaurangmu- sorgmodiga kraft ger en oförglömlig bild en strålande väg i mänsklighetens hi- Rationaliseringen och mekaniseringen med vårt eget förgångna storia.
Det har befäst sin kulturhe- smular sönder de franska livsvärde- för smärtsam.
D e t är intressant att siken och dess motsvarigheter litet var- av den gammaltestamentliga hårt prövade konstatera, hur klart en författare stans, som till följd av sin egenskap av fadern och hjälten.
Eller en mycket nor- gemoni ända därhän, att franskt vä- na, bit för bit.
Och Frankrike har Sen, fransk smak, fransk ideologi bli- inte kunnat vara med på galoppen!
som Sieburg en tysk journalist det intet naivt disk skildring av Belzasars gästabud, vit utslagsgivande för hela den övriga Det kan inte vara med ty det rom skänkt oss de senaste arens man under sommaren kan ra höra riktig efter svensk uppfattning, en sak, som musik.
Men människan behöver musik, upptecknats av Karl Erik Forsslund efter världen.
Den franska civilisations- skulle betyda ett erkännande av att märkligaste studie över Frankrike när hon kan gå in i den en gammal kullas sång.
idéen har under tiden nätt en beund- » la France civilisatrice » har upphört insett detta.
Han framhåller uttryck- en stund ibland ransvärd enhetlighet och glans att existera.
Det skulle betyda a n ligen ' att han velat dröja vid bilden fulländningens.
Frankrike sam livs- Frankrike inrangerades i det gråa av det Frankrike som Varit- liksom förmögenheter, som därvid måste tas i medverka vid dessa konserter är opera- och kulturform har natt fulländnin- ledet en stat bland stater, ingen- vid minnet av ett för alltid förlorat bruk.
kamma bort från sina vanliga be- sångaren Nils Svanfeldt och musikdirektör Elis Y. Melen.
De gå båda med stora innan han ger sig den kymmers kretslopp.
gen.
ting annat.
Det skulle betyda ett er- paradis Musikstunderna i Seglora, som äga rum förutsättningar till sin uppgift och förstå Men när fulländningen var kännande av dödsdomen över den framryckande rationaliseringen och om torsdagskvällarna klockan halv åtta att med de säregna resurser lom den kollektiviseringen i våld.
nådd började ödets klockor klämta.
franska kulturhegemonien.
I likhet med Sieburg torde var och och som äro avsedda att upprepas så gamla kyrkan och den gamla orgeln bju- Tiden står inte stilla.
Tiden är en Frankrike är beslutet att spjärna i förkänslan av den ge- en timme verklig uppbyg- outtröttlig skapare, som behöver ny emot udden.
Det fasthåller envist en av oss C. formlöshet, nytt kaos, ny längtan att vid kravet på sin kulturella hegemoni.
nomgripande förvandling som före- utföras olika kompositioner, t. ex. ett par - - - - - - - En liten sommarkonsert. ' "
- finns - - berättelsen ställe i hela Stockholm där - den utgör och att träna de själs- troligen också i fortsättningen komma att - - - - språksfulla.
De räcka en timme.
Därvid da, skapa - ' " e j till Italiens men till alla den katol- nots igen.
Mussolini har svarat ge- Ny kurs i Ryssland.
fr. sid.
1.)
Fasciststaten och " den italienske ska kyrkans biskopar, och till ytter- nom att för det första förbjuda fa- mera visso låtit publicera först i Eng- scister att vidare vara medlemmar i borta från arbetet på Rysslands upp- (Forts. fr. sid. 1).
avfällingen ".
land, Amerika och Frankrike och se- Azione Cattolica, och för det andra byggande.
(Forts, - dan - ett dygn senare i Italien.
Att detta förfaringssätt väckt fa- scisternas vildaste vrede beror på att påven alltså därigenom säger ifrån: » jag är e j italienare.
som n i anse.
Och kyrkan är ej en Italiens natio- Kyrkan är inter- nella tillhörighet.
nationell.
Tillhör ingen och alla.
Står över allt och alla. » genom att påbjuda ny och intensiv Slutligen bör ett nytt system infö- fascistisk propaganda » inom alla ras i fabrikerna, så att varje arbetare folklager och på alla orter ».
I syfte får ta-ansvar för sitt arbete och de att därigenom inom kort » all Italiens nitiska och skickliga få erkannande ungdom » skall » utan del allra minsta fur sina prestationer i farm av större undantagr tillhöra fascismens orga- tilldelning.
nisationer.
Varpå han, för att ytter- Stalin har fått bakläxa och läst ligare visa sin kärlek till Balilla och på den.
Föreställningen att prestigen sin iver att främja dess syften, till kräver att en ledare aldrig kan ha dess vanliga rikliga anslag lagt en orätt tycks icke finnas hos honom i Fascisternas svar är smädelser.
gåva på en million.
samma grad som hoa vår Ekman.
För ett par dagar sedan spreds Hitintills har italiensk överklass i Det är inte värt att yttra sig om över Ram en liten broschyr i vilken stor utsträckning lyckats hålla sina hur långt den nya inriktningen be- det bland annat står: ren skara svart- barn utanför Balilla och därefter tyder e n nederlag för den kommunis- skjortor bör bemäktiga sig den ita- följande ynglingaorganisationer.
Nu- tiska tesen, att människan kan vara lienske avfällingen Achille Ratti, il mera kommer detta att bliva hart när mäktig kollektiva ansträngningar och rinnegato italiano Achille Ratti, omöjligt.
Påtryckning kommer att finna tillfredsställelse i kollektiva re- (Ratti är Pius XI:s familjenamn.
utövas på allt satt, föräldrarna kunna sultat och belöningar.
Det är väl Red:s anm.) och hans eländiga ej längre sträva emot.
mindre på de dugligas bristande am- bereda och öva sina kämpar.
bition systemet hakat upp sig än på medbrottslingar, som lika litet som Så k o m det oundvikliga.
I maj rad ungdomsföreningar som ingen han äro värda att vidare kallas ita- Skall fasciststatens murar störta?
de passivas bristande ansvarskänsla.
hade Azione Cattolicas ledare möte första gången efter det » försonin- drömt om att ställa i samband med Men därigenom slår fascismen En ideell människa kan arbeta för lienare.
Och de böra sedan allesam- gen » ingåtts, och mottogos i högtid- politik.
Upplösta - det bör kanske mans med exemplarisk stränghet dö- utan tvivel över målet.
Att de sista det helas bästa och skänka det sitt lig audiens av påven.
» Hur går ar- tillfogas diplomatisk varning, utan någon tvärtom som samma helst mas av specialdomstolen för fascist- veckorna återväckt och stegrat en an- resultat.
Men han orkar icke släpa betet ?.
frågade Pius XI.
» Illa », statens beskydd., tiklerikalism som man sedan genera- på dem som snylta på hans kraft.
» Våra som nyssnämnde nuntie för- På sina håll utlägges det som skett svarade Aziones president.
Det ar intressant att dylika hotel- tioner måst räkna med i Italien och föreningshus brännas.
Våra unga säkrats om att intet nytt stode för ser och smädelser få spridas, trots att som är något av det för fascismen så, att Sovjet övergår till det stats- medlemmar äro ständigt föremål för dörren.
lagen faktiskt far dylika » förseelser » mest utmärkande är otvivelaktigt.
kapitalistiska systemet.
Eftersom de förföljelse.
En katolsk studentkon- Pius XI fördömer den stadgar fängelse från två till sju år.
Att de samtidigt stärkt en begynnan- övriga staterna i Europa utveckla sig gress som skulle hållits i Ferrara, Det är ännu intressantare att på detta de på en gång strängt katolsk och i den riktningen, skulle de två värl- blev av regeringen förbjuden.
Våra t i s k a läran.
burleska vis få nytt belägg, vartill strängt antifascistisk rörelse är lika darna från olika utgångspunkter när- tidningar ha alla undertryckts.
På För sin del har Pius XI, som be- upphetsad nationalism leder.
säkert.
När fasciststatens byggnad ma sig varann.
Om försöken att med godo få med alla håll äro v i stängda och motarbe- kant sänt ut en encyklika vari han just tycktes fastare, starkare än nå- tade. » » Men varför ropa n i inte ut på ett sätt som aldrig tidigare tar av- Balilla eller Azione Cattolica?
gonsin, skakas den plötsligt från de borgerliga elementen in i arbetet allt detta-, inföll påven.
» Vi måste stånd från fascismen och fördömer Pius XI har Iåtit meddela rege- grundval till tak, och åskådaren ser aktionen: reorganisera vår press och i den dag dess statslära.
Och som han, för att ringen att han e j kan börja några förundrad torn falla och murar bry- skett för 10 år sedan.
för dag redogöra för förföljelser och än tydligare understryka sin önskan som helst förhandlingar förrän de tas sönder.
svårigheter. » att lala öppet för all världen, riktat katolska ungdomsföreningarna öpp- Stockholm 1931 Juli 3 1.
Pier Gudro.
Kampen om morgondagens Dialogen trycktes i Osservatore Romano, Vatikanens tidning.
Dagen därpå krossades de första fönsterru- Mycken antifascistisk oro kom torna i romerska kollegier och kyrkor Mussolini att för cirka ett halvår se- och skedde de första överfallen på dan med ännu större energi än tidi- katolska studenter.
Årslång latent gare ägna sig åt de olika fascistiska tvist hade blivit öppen akut strid.
ungdomsorganisationernas utveck- ling: när morgondagen hotar strid är Motsättningen Påven-Mussolini del ännu viktigare att försäkra sig om skarpare än någonsin.
starka, friska reservtrupper.
Mäng- I skrivande stund mer oförsonlig faldiga misslyckade försöks Iärdom om det fullständigt omöjliga i att vi- än någonsin.
I pressen har regerin- gen låtit anklaga Azione Cattolica dare länka på något som helst » sam- för politisk prapaganda.
Dessa an- arbete.
fick Pius XI att ungefär sam- tidigt börja omorganisera och stärka klagelser ha emellertid helt uteläm- nats ur de noter som den italienske d e av kyrkan ledda ungdomssam- manslutningarna.
Han ville i sin tur ambassadören vid påvestaten över- trupper.
upplösts har icke Azione men väl en afton - fascis- Hooverska de borde om Zetterlund k Thelanders Boktryckeri-A.-B.
