# ID: svediakorp-per354
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1908
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,603
# sentences: 631
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


- N: r 29.
Stockholm 30 duli 1908 1 I I D r c ~ ~ ~ ~ ~ ~ s r n: t l o ~ ~ s ~ ~ r i s lletlaklion: liedt~ktiir o. msrarig - utgifvilre: - 61, ell tr. &amp; r ... kr.
2: 50 3llistcrsnm1lelsgata~l1 E L L E N KLEMAN.
:;: a o l l /, 8 8 1: 25 Telefoner: hlottngningstid Liisnummer 10 Bre.
Allm.
635:;.
Riks- 1 ?2 !255.
Kl. 1-2.
Prcilu~nerution sker sAv5l i lnndsortcu so111 i Stockholm R nfirrn~~ste postttnstalt eller bok- hnlidcl.
1 Utgifningstid hvo.rje torsdag.
Stockholm 1908, AftoohlrwletP trjckerl.
... kr.
4: 60 &amp; r ... I 1: a &amp; rg.
Erpeditio~ ... Pmt- och telegrnmndress: 1) A Q R Y, Stnc ' k11ol111.
I A~~~~o~~fiprlr: 15 ore per mm.
.Enkel spaltbredd 50 mm.
Blarginalaunons nnder texten 16 mm: s htijd per gang 10: -.
Ka.bntt: 5 ggr 6 Ole, 10 ggr 10 O / O, 20 ggr 20 Ot0, 50 ggr F5 O h.
A u n o ~ ~ bor s vnra 1n1hmund selulst rnA~lclsg 1. m.
Rev.
Anna H. Shaw.
land Amsterdamkongressens mest beiniirkta och af deiina fria, rarma och uppl y stn religiosi tet.
Och mest omtyckta personligbeter iir utan tvifvel den de vid kongressen niirrarande inanneu f lirlato h e m e tgd~igen, att hon iir den mest k; ioolign prlist, hrars bild b8r utpriiglnde kvinnosaksk vinna, presenteras fiir Dagnys lasare.
soln ~ i tid r kan frambringa .. Icke sanut, det %r ett ansikte, Ofta var det miinnen, som sB pragladt aE viljeh-mft och if rigast applhdernde henues intelligeas, son1 blott ffi Bro eatirer ofver den blaudning af det!
Men hvad man icke ser svaghet for kvinnan, betydelse- pb bilclen, livnrs allvwliga 1ijs arlighet och haasynsloshet, karaktiir gtterlignre betonas af soin stnlldon~ framtrBder i den prasterliga drtiliten, ar det ~ n b n s fi_irh~~llaude till kvinaor.
skiftande miuspelet i detta an- Men hvilkcn f ijrsonande humor sikte, det strblancle lif, som liggei: icke ocks3 i henries fram- ligger i ogonen, samt gropama stiillningssiitt!
Nar 12011 t, ex. i. kincleran, soln, 11ii.r hon ler, berattar en historic?, - s o 111 komlna henne att se ut soin hiinder alla dslgar i all&amp; l %n- en ung flicka mecl h ~ i t t h8r.
der - oin en liten, liten Hen, Anna.
H.
S ~ R I V son?
, i sitt hem- irlfindsk kviqna, so111 tvattade land bekliider den &amp; svellslr klaclcr alla dagnr i veckan - synpunkt fijr en kvinna ovan- ~ d e var t l~ennes maus satt att liga befattuingen af priist, be- fiirsijrjtl henae)) - och dar- sitter en utoinordentlig viil ts- em.ell,zn fick skotta sniSn utan- lighet, bide formens ocli i !lue- fiir sin port utan hjiilp af den 11 bllets, och den religion, hen bfverliigsaa, manliga krnfteu, representerar, Br ett med] if vet sol11 dock icke svek, utau.artigt sjalf - icke torra teorier, erbjbcl sitt bist~ncl -, nlir det osunda., kvalmiga kiinslor el ler gfillcle f6r den kprtvasto, lilla m6rk obskurantisln.
~f v e i en k.crinnan att uh upp till val- ateist med riilga syinpati for kristlig 1ifsdskAdning torde kunua kiiiwa sjg tilltalad urnau, dar rijstsedelu skulle 15igga.s.
Niir slrola vi
.
.. k o l i ~ h a " - .dayh&amp; att kvinnorna, i allmanhet taget, lara sig .it.i: %&amp;$ja _.
.. - viisentligheter frhn oviisentligheter med l.u~n~~.&amp;ga ELI liten brist i betydelselos, personlig artighet inen i stjillet protestera mot lirarje yttring aE deil orattfiirdighet, som i viktiga hiinseenden viclliider kvi~l!
!ans stiillning i de flesta laud?
Synuerligen triif- f a ~ d e var.
miss Shams argurnentering, db 11011 p6 clet mote,: dA kvinnorostratten belystes ur kristlig synpunkt, frnnlhijll, ~ a t kvimoma t 71u.c~ stor wakt utmz awva ?.
och stort.
ansvar u.tulz nia.7d.
D Det fir ju f6rvisso obestridligt., - att kyinnor styit bide institutioner och stater, utan a t t bar3 maktem a.nsvar, n ~ e d a n for Bvar ghng en - mauniska gAr under, det fijrmodas, att hon haft en dtilig mor, ocli dock har denna mor jcke haft den minsta brkkdel af makt att motarbeta de ssmhiillets missfor- hiillandell, sorn mAhanda orsakat eller medverkat till hennes barns u n d e r g h g!
Jag kau icke, bedijma den bevisforing - tilldels med .Aberopande af gjorda farfalskningar af bibelus gruudtext - hvarmed miss Shaw beledsagade sitt pist hende, att kviunans jamnstalldhet ined mannen - * ' ovilkorligeu ar en foljd a £ kristlig lifsilskidning.
Hon forklarade ' rent ht hrarje inanniska for hedning, sorn icke ville tillerkiinna kvinfian rostrlitt.
Men latt fait- bar.
Br den.
stimdpunkten, att kvinnororelsen shorn vczrande ett led i inai~skligbetens strli-if ' vanden mot storre.
frihet, stijrre rattfardighet omfattas med religiiis varine, af en kvinna med.Auna H. Shams 1ifsAskAdning och verk- sambet ..
Hon ser utan tvifvel under sitt sociala arbete n ~ d v i i n d i ~ h e t e af n kvinnorostrattens genomfo~ande.
Understundoin talas i vArt .laud om iinskvardlleten af immigr8tioi1, om.
lampligheten.
af att ' Atervandande svenskamerikaner i svensk jord sbka omplantera nkgra telniagar af den rika viixtlighet, soln socialt ocb eko- nomiskt arbete alstrat i Amerika.
Det synes inig,.
att afven pR det omrAde, ' diir Rev.
Alma H. Shaw verkar, har Sverige mycket att llira.
Hvilken sthiidpunkt&amp;an a11 intager, s i lmiste den sanningen erklinnas, att en.
kristendomsforkuunelse shdan som liennes iir en mo-.
ralisk och etisk faktor a£ den storsta betydelse i en nations lif och utveckling.
ANNA KLEMAN.
Fran kvinnororelsens forsta dagar.
(Forts. och slut fr. ' fijreg n: r) iner och mer reste sig dock clet allmanna ratts- vid motet fralnlagda petitionen.
DB organiserade de medve: taadet mot slafveriet, och kampen mot det- sig pA egen hand och bildade ~Filadelfias kvinnliga an- samina blef sli, s~nAniagea clet bandr, oinlcring hvilk.et tislat ' veriforeningw och valcle Lucretia, Mott till sekre- landets basta m&amp;n och kvii~nor samlacle sig.
Det var terare.
I biirjan verkade de kvinliga antis1afveriEorening- dock forst pb.
1830-talet, so111 det koin verklig fart och lif i rorelsen, namligen i och med Fredrik Garrisous arna icke genom offentligt upptradande utan arbetade framtradancle.
li ' rhn och med den 1: sta jau.
1831 biir- pk Atskilliga onclra ornrkden; sarskildt genoln upprat- jade han ntge en vecltotidaiug, kallad %The liberator %, tande af skolor fiir fargade barn ztdrogo de sig ofta hvilken skulle bli dell stormklocka, sorn ka.llade alla fijrfiiljelser.
Ner an en gbng ofverfallo Earbittrade abolitionismens vHnner till kamp.
I tidningens fiirsta folkhopar deras hus, slogo u t fonsterrutorna eller braude nummer yttrslr han:)) Jag vill vara besk som san- dem.
OcksA inom den abolitionistiska litteraturen ningeu ocll obiijlig som rtittfiirdig.11~ ten.
Jag onskar spelade kvinnorna en icke zings roll afven l h g t fore icke att uttala rnig med lnhttfullhet om denna friga .. Harriet Beecher-Stowes.
tid.
Af Lucretia Mott,, som nf nlln antisla ' fveriiorels6m Sag till den, 11vill; ens hus brinner, nt-t llan skall gijra kvianogestaltel: Br den mest ktiuda, ger forf.
en sym- allarm nled mAtta, sag till en man, att hail lugnt skall rycka sin h u s t r ~ ut ~ ur vfildsverkarnas hiinder, - siig patisk skildring.
dfverni~t r i tid och otids,; om hon till modern, att hon gradvis skall draga sitt barn ut sjiil f ssger, talade hon slafvaruns sak, och hou hade f 0ft.n tillfiille att ur elden, inen tala icke till inig om in&amp;tt.fullhet.
i denna sbsom aldste inom k v ~ k a r s a m undet sak.
Jag vill icke gd, ph ac ' kord, jag vill icke ursliktn, tala.
Hon nirjde sjg etnellertid ej incd att endast tala jag vill icke vika en turn, ocll jag vill, att man inoin fijrsamlingen utam upptradde ocksH pB de of- skall horn 1nig.s PiirstRr m m icke redan nf detta fentliga abolitio ' uistlnijtena, hvilket.
vackte- stor for- att Garrison var en man, som liunde clraga mail- argelse bland hennes trosfrlinder.
Det vai ju anau niskorm rned sig s$ soln endast den s m n e entusiasten nhgot sd alldeles oerhort, att en kvjuaa upptradcle och kan d e t?
Ruilclt om i landet bildacles det ocks5, den talade infor en off entlig f ijrsanding, att man nara nog ella autislafverifCireninge~l ef ter den andra, och i dec.
ansAg det sol11 en skam inte bara for h e m e sjalf utan 18 % organiserades rijrelsen genoiu bildailde af d e n for hela ' hennes kon.
Hvein kommer i n k ih$g den ainer.iknnska antislaheriforeningen~ ined Garrison bill roliga historien on1 huru, db Susau R. Authony p i ett ordforandc.
I detta mote deltogo Btskilliga kvinnor, Iararin6te heglirde ordet i en diskussion, hennes kvian- mest kvakerakor, och de blefvo ocks % offentligen af- ljga kainrater efterht forklarade, att de varit fardign tackade for det intresse de visat, men ingen bad dein att sjunka- genom jorden af skam 6tver att en person vare sig att gB in i fbreningen eller underskrif&gt;~.a._deg-.i-af deras kiin kunde bara sig sB forflirligt At 3 &amp; 11t 3 '
whfan serxl, anma.rker forf., ~ l ~ u kvinnoraas ru ratt och plikt - till att upptrada offentligt och till att taga del i de offentliga angelagenheterna blir det frjrsta steg, son1 forer frhn abolitionsrorelsen t.ill kvinnororelsen)).
Ligger det inte lilzsom ett godt varsel for v %r sak dtiri, att det kan &amp; gas, att det var for att battre an hittills kunna b jalpn andra, s0.m kvinnorna tvingades in i striden for sin egen frigorelse?
Det skulle vara mycket frestande att ndgot utEor- ligare fh referera bkde utvecklisgen af abolitionistro- relsen och bokens 111 bngn intressanta skildringar a£ de frnmstKende och adla kvinnor, son1 inom densamma utforde sh mycket stort och maktphliggande arbete, men det skulle visst nllt for hhArdt anlita Dagnys ut- rymme.
Utforligare an n8gon annau skildras har ock- s&amp; ' Susan B. Anthonys van och trofasta medhjiilpare, Elisabeth Cady Stanton, och ehuru hennes historia torde vara ganska valbek,a.nt for cle Hesta af Dagugs lasare, kanske det clock ej skulle vara ur vi-igea att htir nA- got narmare ingH pa den skildrilig sf h e ~ n e s lif, som boken 15imnar.
w Alan skallxl, anmarker n5imligen forf., xlharigenom fB ett intrycli af henaes djarrfva, hand- lingskmftigrl, osentimentala och fordomsfria persodig- het, och ph samma gBng man ser hvilka Bandelser och erfarenheter, som blefvo bestam.rnande for hennes Bsik- ter och drefvo henue fram till handling, s&amp; fhAr man ocks41 ett bidrag till forstiielsen af livinuorijrelsens inre psykologiska motiv.
D Elisabeth Cady Slanton horde till en gamma1 pu- ritansliikt, och heunes fader var en ansedd jurist.
Hennes w vackelsexl till kvinnosaksin tresserad kan ph visst satt sagas ha iigt rum nlycket tidigt, den kan nam- ligen dateras friin hennes fjarde %r, dA hennes yngsta s p t e r foddes.
Hon horde d&amp; till siu forundran oupp- horligt, hur familjens vanner ocll slaktingar uttalade sitt beklagande af att den nyfodda ej var en gosse.
Visserligen bestod familjen forut af tre flickor och en- dast en gosse, men den lilla flickan forstod i alla fall inte, hvarfor det var S&amp; trhkigt.
Nar Lon sedan var 11 Zir gttnimal, miste hon sill bror och fadern sin ende son.
Det blef dR hennes liogsta onsknn ntt ersatta denna forlorade son hos fadern och all hennes energi inriktndes pii delta inB1.
Hon knogade ocl-I.
IBste, liirde sig latin och grekiska, oc11 en g&amp;ng fick 11013 i premie det nya testa; mentet pa grekiska.
.
Utom sig af gladje rusade hon hem for att visa fadern det, men fick en- dast till svar det., son1 hon hart sA mbnga gRnger for- ut: A c k att du vore en p o j k e ~, och darned var hennes gladje forbi.
Det vnr ocksB andra hiindelser under henries barndom, hvilka liksoxn forberedde hennes senare 1.i.f.
Hon till- bragte dh en god del af sin tid i sin Pars kontor, och dgr fick hon ofta varn vittne till, hur kviunor kolnmo och klagade sin nijd fijr l~ennes far, som shllan kunde hjalpa den1 for la.gens skull.
NBr hon sedan blef full- vaxt, var det intet som intresserade hellno mer iin att fora i higa debatter om kvinnoraas rattigbeter med de ungn m a n, som arbetude ph hennes fars kontor.
-.
Genoin en slakting kom hon i beroring med aboli- tionistrorelsen, s o ~ n man vii.1 forsthr snart skulle finna eu ifrig forkarnpe i denna rattfardighetshu~grande uoga flicka.
I samma- slaktings hus sammantraffade h o ~ ocksh med sia blifvande man, I-Ienry Stanton; jurist och ' ifrig abolitionist.
Denna farbindelse s %gs ej med glada Ogou i det konservativa foraldrahemmet, och de lyckades ocksA fii fiSrlofnil~gen uppslagen, men endast for en kort tid.
Niir Henry Stauton n %gon tid darefter skulle resa till London till det stora abolio- nistmotet 1840, sA beslot lion sig hastigt for att ' gifta sig med honom, d&amp; 11oh ej kunde utliarda tanken att hafvet skulle fA sliilja dem At.
Det berattas, att hon med stor mods lyckats form&amp; den p a s t, som vigde dem, att utelamna, ordet xllydaxl i vigselformuliiret.
: I London sammantraffade 11011 med Lucretia Mott och andra kvinnor, son1 kampade for konens likstiillig- het, hvil ket sammau traffande blef nf stor betydelse for hennes frarntid, mrn Bnnu storre betydelse hade dock salrerligen en handelse, son1 intraffade strax vid motets oppnande, niilnligen att kvinnorna forbjodos att deltnga i motet.
Man forsthr, hvjlket intijrck detta skulle gora ph de kvinaor, som hemma i sitt land vigt sina krnfter iit slafveriets bekfimpancle ocll nu.rest 6fver hafvet for att vara med om rhdplaguingen bar- om - och SA sBgo sig uteslutna eudast for att de voro kvinnor .. Mrs Stantou ocli Lucretia Mott beslijto ocksh, att niir de komn~o tillbaka till Amerika, skulle de sammankalla ett mote och bilda en forening for kvin- nans rilttigheter.
Det drojde dock Atskilliga Br, innan clet motet blef verklighet, ocli Elisabeth Cady Stanton hade under tiden ' haft tillfalle att gara anuu mAnga erf arenhe ter om de ortittvisor, som visades kvinnorna p % alla omr&amp;den.
PA grund af att hennes mans hdsa ej kunde tala de skarpa vintrarna i Boston, dar de forst voro bo-.
satta, och dar de hnde tillfalle till ett utvecklande samlif lned bildacle och intressernde manniskor, ' flyt- tnde famil-jeu till en liten stad Seneca Falls, belagen i det iure aE staten New York.
D5irute i ensamheten och tryckt af en allt mer tyngande l~ush8llsborda och.
omgifven af en fattig och okunnig befolkniog kommo, de garnlrt tankaraa frtm LondonmBtet upp igen.
SB blef hon en da-g iubjuden till Lucretia Mott, som var pii besok i n&amp;rheten, och d8r samrnautr&amp;ffade hon ocksh med audra allvarliga, tsnkande kvinnor.
w Jag utoste denna dagr, berattar hon sjalf, .mitt lange hopsam- lade ~nissnbje med e n shclan t15iftighet och indignation, att jag clarmed uppeldade bdde de andra och mig sjdf, tills ~ ' voro i faraiga till qtt gdra och.
lida hvad som halst.
Emerson stiger, att sundt missuoje ar det ftirsta steget Rambt.
Mitt missnoje m&amp;tte varit det, ty det dref oss alla till snabb handling, och vi beslijto ntt utan drojsmbl saminai~kalla ett kvinnor&amp;ttsmote.~ Samina aEton skrefs ocksB en inbjudan till: motet, hvilken offeutliggjordes foljande clag d.
14 juli IS48 i platstidningen.
Motet skulle 11hAllas d.
19 oc11 20.
juli, ocli bland inbjudarna niiirktes Mrs.
Stanton och
I Lucretia Mott.
~ e t t a var det iijrsta fiirberedaude ste- get till rden mest betydelsefulla reform, soln har blif- vit forsokt i viirlden, den forsta org.anisera !e prote- sten mot den orattfarclighet, son1 i generationer har hvilat 6fver znansklighetens ena h a l f t.
~ Mwet holls i metodistkyrkau i Sellcca Falls, som bkda dagarna var fullpackad a£ 8liijrare.
James Mott var ordforande och Lucretia Mott, son1 var den enda af de niirvamnde kvinuorna, som var vau att tala of- fentligt, hadc forst ordet och diirirelter foljde bade man- ljga och kvjanliga talnrc.
Mrs Stanton liiste upp sde- klarationenr, soin underskrefs af ett liuildratal af de ' narvarande, mHn och k \ 71nnor.
Slutligen m t o g man en resolution, som inneholl ett flertal olika poakter, son1 all?
gingo ut pii at.t hiifda kvinnans jiirnlikl-let med maimen ph olika oinrhden.
Man fordrade s&amp;luud,z tilltrade till universiteterna och till alla enskilda och offentljga timbeten och jamlik- het inom Hktenskapet, d. v. s. kvinpaas riitt att r&amp;da afver sin person, sin formogenhet, sin fdrljCinst och sina barn, och slutligen fordrlde man politisk rostriitt.
Denna sista punkt var dm eadal som ej blef en- stam mjgt antugen, man fruktttde uiimligen att man skulle g6ra hela saken lojljg darigenoan.
Men Mrs Stanton f ramhiif de n ~ e d stor energi, att enda.st geaoin rostriitten kundc kvinuorna f6rsSikra sig om de ofriga riittiglleterna, ocli sb blef iifren denna sista punkt antagen, om fin med k m p p majoritet.
Vi se sllledes, att de forsta l~vjnuosakskan~parim i Amerika snuaerligeu ej togo opportunitetsha~lsyn eller knappnde af p&amp; siaa fordringar, och de uppnHd.de ock- sH att fH miinnislcor alt intressera sig ft; r deras kmf.
~ D e t t a motes, s %ger forf.,;) som holls i cn liten afsi- cles belagen stad af mi111 och Itvianor, som hiitills va- rit okancla i det politiska lifvet, formtldde att resa en storm i pressen och i den offentlign meningen.
Tid- ningarna tiiflade om att forlojliga saken, priisterna pre- dikade mot den.
f r h predikstolarna ocli Mrs Stantous fader satte sig genast pA nattiiget for att resa frbn Albany till Seneca Falls for att undersoka sin dot- ters andliga I-~filsotillst~md.
13011 sager ocksh sjrlf, att om hon haft en ailing 0111 de.
foljder, sorn detttt miite skulle dra mcd sjg, hade hon siikert aldrig v Q a t cara med om det.
Men lyckligtvis hade lion det icke, och sA blef db den kamp borjad, soin skulle bli cnf sB stor behydelse fijr Bela manskljgheten och diir s&amp; mycket annu titerstfir att vinna.
MEDARBETARE I DAGNY.
Bland de f ramsttlende kvinnliga penuor, som st allt sig till tidningms forfogande, miirkae bl.
a.: Gertrud Adelborg, S i g ~ e Bwg91za9z, Hibza Bonlius, Bnilia Broo9nC:, lij-igga Carlberg, Lotten Da7dg1.cn, Ellen Hagen, Keystha EesseZgmz, Ann-Jfargrcl Bol9ngr.ei, Kwstin H&amp;rd a.
Sep-stad, Amza Hojer, Ty9.a Kleen, Sig9 * irlLe&amp;m- 7tufcud, Gurli Lilzder, Alzna Lilzdhcbpt, BlZen Lzazc7be1y, f. Nyblonz, Aycla Illonteliz~s, A m a II % Roos, Anna RylancZeq-, Hilda Sctc7ts, Hilvna S&amp;7erherg, E l m Tmow, Lyc7ia Waldstriina, Anna ~7ktlock.
En " triptyk " u r konstens bilderbok.
, andraren i.
Louvrens vida koasthallar kommer omsicler till ett helt litet rum, d#r hall matt n-f seendet likviil miste hejda sina steg.
Dgrinue iir be- lysningen dampad, och omedvetet d &amp; ~ n p a hiir s ock a11a.
r6ster och steg.
Viilgorande sluter sig tysti~adea 0111- kring honom, och han erfar ofrivilligt uhgot af det bjudande: drag clina skor af dina fiitter, ty du slhr p % ett heligt rum!
Hvilket iir d % det konstens ~iliisterverk, som ensamt hiirskar i denna enkla helgeclom 3 Endast en spillra ur antikens rika verkstad, en marmorbild, gulllad af hlder, naggad af t i d e n tand.
Of vernaturlig, icke blott i storlek, men i linjeruns skijn.het, som skapad af guda- hand, st&amp; Venus fr&amp;u Milo, den mhgbeprisade, m8ng- omskrifna, midt i detta rum.
Hon stfir dar i sitt stympade skick sLS, imponerande Lnnu, som vantade hon tillbedjmde af cle skaror, hvilka dagligen skrida ' forbi henne.
Och hon vantar icke forgafves, ty den l~auryckta beundran, som Bgnns henne, Br ju ett sjalena b6jande i stoftet infor sk6nhetens majestat.
Ensamt det a d h hufvudet, dessa stenogons nliister- ligt uttryckta tungsinta blick, d e m a cljupt allvarsfulla mun ha sA m ycket att siiga betraktaren, att, hau liinge forgiiter den aakna ijfverkroppens kraftiga, fullandade former.
Och nar till sist afven denna fiiagslar hnus uppmarksamhet, hinner 11an knappast sakna cle iuvid bblen afliuggna armarna.
Dessa omtvistade armar, som lards och koostkiinu~ire med all sill skarpsiimighet icke lyckats tillfredstallancle konstruera fram.
Utan armar Imr denna kvinuogestalt stigit fram ur det fiir8utna.s glomslta, och afven utan dessa visar hou 11ii.n pA.
en oanad ' bojd af konstnarsskap hos den ant.ikens nanin- 16se bildhuggare, som ur marmorll framtrollode heme.
Has hon i h a m isgon f orkroppsligat.
kiirlekens gudi 1.111 a
DAGNY eller en jordisk honom narsthende alskad kvinna?
Det kan i gruuden vara oss likgiltigt.
Med a.rmarna berof- vnd hvarje attribut, bljckar hon i alla hiindelser nu som typen af en forngrekisk kviuna ned ph eller rat- tare li6gt .iifver de sm % nutidssjiilar, som undrande ofver hennes storhet kretsa o m k r i ~ ~ hennes g piedestal.
Sedd frBn ett horn af rummet, ter sig den mak- tiga ryggen, som stode dess iigarinna redo att med latthet lyfta den tyngsta borda p&amp; de felande nrmarna.
Hvad allt skulle icke 11011 kunna bara, stodja, afvarja.
med all den sunda lifskraft, soin ger sig tillkiinna i hvarje muskel af denna harliga kropp.
Men hon sthr diir - utan arnlar.
Och heslues ansiktes stranga, n5istan dystra uttryck ger anleduing till oandliga spdrsnihl.
Hur kommer det sig, att den i lifslust leende antiken skapat en sh allvarlig kvinaotyp?
Hvad doljer sig bakom denna rena pannaT Hvad ser hon med denna vemodiga blick i ett IAngt aflagset fjarran?
Hvarfor undra!
Icke var den grekiska kvinnans lott afunclsvard.
Med all den t.illbedjan, son1 agna- des hennes skonhet, stod hon ju stun1 och rnaktlos i liingtan efter varf, som hon hade kuunat fylla ofver- lagset.
Kvinnan utan itrmar - skdan var hon, s&amp;daiz ar hon an i dag.
- - - * * I: Vi slA upp \ konstens stora bilderbok ett godt stycke langre fram i tiden, dB vi i Dresdeus harliga tafvel- galleri beskilda den ena madonnabilden efter den andra.
, &amp; faen har finns den afskilda helgedom, dit man komrner p % tbpetsarna, diir skratt disr bort och prat forvandlas i hviskuingar.
Och andaktsfullt for- sjunker enhvar i beskkdandet af den dar uppstallda perlan bland alla museets madonnor - den Bitinska.
Det iir, soin om hela denna epoks konstnarer koncen- trerat all sill formiga pS och sparat sina skijnaste farger for kvinnan med barnet, och som om miister- skapet.
i m %lning endast kunde tillerkannas dm, som liarligast framstallt henne.
Har stir nu Rafaels under- bara madonna, huld och varldsEorgi %en, lmr skulle hon kunna annat, med Jesubarnet i sin famn.
For henne, den heliga modern, nedfalla folk och kungar hela medeltiden igenom allt intill nu.
Men hon synes icke berord af denna hyllning, hailken I1011 i alla han- delscr icke kan af ' varja, ty hennes armar aro upptagna.
Mhhanda vet hon, att denna dyrkan giiller blott det loftesrika barnet, icke heme sjalf, Med nhgot af samma sporjande, outgrundliga allvar i blicken som den hed- niska Venus ser hon l h g t ofver de tillbedjande ut i rymden efter nHgot, hoa vet kanske sjalf icke hvad.
Ehuru hon bar framtiden p % sina armar, Br det som vantade 11011 ndgot annat, n %got, som hon ser nalkas lhngt bortifrin.
Och anglarna under henues fotter skhda tankf ullt undrande upp i hennes ansikte.
K ~ i n n a n med barnet p i sina armar - skulle hon icke vara tillfredstalld?
Hvad f attas henne annu?
381 Vi vilnda vidare i salnma bok, icke blad for blad, utan sl % rued ens pB mhfa upp vjd den nyaste tiden.
Bfiijligen har man hunllit finna svaret dar?
Och ogat fHngas af en kvinnogestalt, formad i lera af en s v e ~ s k konstniir.
Hur tanker sig en modarn ande nutids- kvinnan?
~ f v e n hall har djupt kant det bundna i kvinnans vaseu, och i sin skapelse, lika olik grekens.
lugna plastik som italienarens stilla svafvande pensel- bild, har han inlagt en lidelsef ullt u ttryckt trangtan.
Med a rmarna starkt bakhtbojda, hvarje fiber for- tviflansfullt spand i den vQldsimt vridna kroppen, bunden vid marken, stBr hans unga kvinna som en personifikation af solrose~i,: strackt i obetvinglig htrh efter solen.
Hufvudet, till halften doldt af armarna, skulle denna gestalt k u m a undvara.
Endast dessa arinar skulle tillriickligt starkt uttrycka en langtan, som tyckes ila genom dem anda ut i de yttersta finger- spetsarna.
Men forgafves striicker hon sig, fjattrad med rotterna, kommer hon aldrig ur flgcken, dar hon stRr.
Har finns ingen undran, ingen passiv vantan, intet skirrande ut i det ovissa.
Hon yet hvad hon vill.
- - - ~ r dessa o konstverk frhn sS vidt skilda tidsHldrar blott produkter af en fantasiens tillfiilliga lek?
Haf va deras mastare af s i olika raser endast omedvetet i dessa kvinnogestalter ingjutit en och samma beslak- tade bidande, sporjande, trangtande sjal?
Nej, kon- sten ar ingen tillfallighet, och konstnarens.
blick.
ser djupt och sant.
Se ' n urminnes tid ar detta drag af stilla.
viintan typiskt hos kvinnan.
Endast steg for steg har hon skridit framkt dock alltid efter mamen, lhngt efter honom, icke af egen fri vilja men pd.
ham maktbud.
Alltid utan armar, diir 11on varit smartsalnt rnedveten om att de alltfor val kunde behofvas, eller ock med armarna fiirvan- tansfullt utstrackta.
All den dyrkan eller rokelse man- nen %.gnat heme som sk6nhetens gudinna eller som den h6ga modern, har hon sett bort- Gfver i bidan efter den stupd, dB henries fot l6ses.
Detta ar hennes eviga lgngtan, att fH vahdra vid hans sidn mot samma m&amp;l, m8 vara bunden liksorn han, men dock rned summa band.
LBt manneb gifva.
henne all lifvets gladje och.
so *,.
allt lifvets lidande och arbete, det ' ar heme icke nog, om han satter stang- sel for h e m e kriug ett enda omrbde, dit han sjalf gAr in.
Hon mAste ofver det med honom.
Ron ar som solrosen, hon nojer sig med ingenting mindre fin., solens krets - det hela! '
I hrtusen har hon bidat sin tid.
Hur lange har mannen hjarta att stanga for henne?
Nar skanker had heme armar?
Och na.r lagger han i dessa icke blott framtidens ovissa loften, utan nuets glidande, glodheta diskus, som branner hans fingrar och sorn han ej langre lnaktar biira ensam?
.
En polsk adelsmans upplefvelser i Danmark aren 1658-1659.
$$ an Chrysostomus Paseks Memoarer w riiknas till skatterna i Polens litteratur, icke pii grund af nhgon litter&amp; fullandning eller de historiska upplys- niugar de lamna, ntan genom sin stora betyclelse sorn.
- direkt och indirekt - tidsskildrande dokument.
Pasek antages vara fodd omkring 1630 och dog 1700, och hans memoarer striicka sig frhn 1657 till ochmed 1688.
Han skref dem till sin egen och sina vanners forstro- else och hade ingen t.anke pA, att de skulle offentlig- goras i tryck - lyckligtvis, ty dB hade de for visso inte f %tt den .pr&amp;gel a£ omedelbarhet, sorn nu utgor deras storsta fortjanst, utan blifvit nAgot i stil med.
de hiskliga ~ a l t a l i ~ h e t ~ ~ llan r o f, pb.
en del stiillen i anteckningarna med .tydlig sjalfbel&amp;tenhet lkter oss fB del af, och dar den svassapde latinsk-polska retoriken firm sina orgier.
Nu berattar.
han konstlost - att de latinska orden och uttrycken vimla hor tiden till och anger inga litterara pretentioner - delvis tamligen osammanhangande och svhrforst&amp;eligt men delvis ocksh med lif och fart och drastisk humor.
Den bild han, sakert oinedvetet, ger af sig sjalf - hetlefrad och hiill- synslos, like fiirdig till batalj som till dryckjom - har kommit honom att for eftervarlden st % som en typ for forna tiders polske adelsman.
N&amp;gra a£ de trettiotvb.
hr, som memoarerna omfatta, skildrar 11au utforligt?
de flesh, sarskildt de senare, en- dast p&amp; en eller par sidor.
Till de utforligare skildringarna hora de af hans deltagande i faltthget till Dantnark under Czarniecki dren 1658-1659, dB brandenburgare, kejserliga och polacker kommo danskarna till hjalp emot Karl X Gustaf.
Historieforskarna ha pihisat en mangd krono- logiska och andra misstag i dessa skildringar, hvilket lhter sig forklaras af att de nedskrefvos kanske en trettio k eftedit, men trots de enstaka felaktigheterna tyckas dessa ungdomsupplefvelser ha sthtt.i lifligt minne hos den ' gamle adelsmannen.
H i n har mycket att fijrtalja och skildrar med e ' n Bskb$ighet och friskhet, sorn om upplefvelsen ornedelbart hade fastats p&amp; pap- peret.
Mot danskarna, ar han naturligtvis pb det hela taget sympatiskt statnd; oss svenskar tillliter han sig att kalla snarod swinski)) (narod = folk, swinski, adj. af sxinia = svin), men det torde vi ej f&amp; for- tiinka honom, dB ju han och hans landsman haft alle- r handa obehagliga erfarenheter af vdra forfiider.
Ung och, som vi sederrnera skola se, utrustad rned ett ingalunda okansligt hjarta, &amp; gnar han fram- fijr allt sin uppmarksainhet At kvinnokonet - bialo- glowy, .I jushufvudena~, sdsoin den gamla polska he- namningen lydde.
Hau finner dem Bvackra och for- underligt ljusa.
De klada sig vackert men g % h&amp;de p6 landet och i staden i trgskor.
Db.
de i stiitlerna vandra pfi stenliiggningen, Plstadkomma de ett shdant buller, att ingen rnanniska kan hora hvad sorn talas.
De hogre stBn,dens damer begagna dock salnma slags skodon som polskorna.
I sin ufectus aro de icke s&amp; tillbakadegna sorn polskorna; till en borjan visa de visserligen en synnerligt stor IsIyghet, men.
efter ett enda sammantraffande foriilslta de sig besinningslost och kunna a.lls icke dijlja sina kaus1or.w .NBgot sorn djupt chockerar Pasek iir de danska kvinnornas oge- nerade siitt.
att gora toalett eller riitt-are sagdt afborcla sig allt slags toalett.
DA de skola gA till siings, taga de namligen ilf ven i mannens niirvaro a£ iinda.
till sista plagget, och forst shlunda okostymerade stanga de dorren, slacka ljuset och kryps in i sina, sangskhp under de hoga bolstrarna, hvilka iifrenledes vacka Paseks forvkning.
wD&amp; vi sade Bt d e m, fortiiljer han, ~ a t t detta var fult och att hos oss icke ens llustrun visar sig slilunda infor mannen, svarade de, att det ansiigs hos dem for ingen skam och att man ej be- hofver blygas ofver de lemmar, V&amp;r Herre sjalf skapatw.
Danskarnas matorduiug fijrefaller Pasek ocks % egen- domlig, ty de koka mat fiir hela veckan, pPlsthr haa, och ata den sedan kall, s&amp; lange forrBdet racker.
~ t t slags blodkorfvar, sorn serverades shsom en lackerhet, forefollo honom sorn en styggelse i matviig, och han minns annu sin kvickhet, dP1 han fijr en trugande dansk vard forklarade, att han afstod frhn den diir korfven for att inte stalla sig illa med hundarna, hvilka den riitteligeu tillhorde.
Detta var nu nhgra af de allmiinna drag, son1 Pasek fuunit varda att beaktas och hvarmed hail in- leder sina danska skildringar.
Sedan berMtar han om de krigiska aktionernw, och sarskildt utforligt skildrar han erofringen af Koldings slott, sorn ut.fordes a.f po- lackerna ensamma.
Inom parentes sagdt utriittaclcs enligt hans uppfattning allt, sorn fortj&amp;nar ornnilmnas, af polackerna, de ofriga allierade spela ingen roll annat an sorn f o r e d l f6r ham mer eller mindre fijrsm&amp;d- liga anmarkningar.
Angreppet mot IColdinghus foretogs ph polackernas julafton, d.
14 december.
Forst Ahordes en predikan af jesuitpatern Piekarski;, sedan w, skrif ver Pczsek, B kter- vande trumpetaren f r h svenskarna med deras svar: ' Om ni vill, si % gor med oss hvad er bdlda hug lyater; vi Bro icke radda for er har, liksom vi icke fruktacle for er i Polen '.
Och sedan borjade de strax skjuta, seende att vi icke hade en enda kanon och endast ett regemente fotfolk.
.
Om ryttarna sade de, att de voro ovana vid storrnning och skulle skingras vid forsta salfva.
Detta horde vi af fdngarnaw.
Pasek lat sina knektar uppstiimma en psalm, och sh bar det af.
)) DB vi kommit ofver lopgrafven., sager han, wbefallde jag ' ' '.
Under w Herrens Br 1669 D skildrar Yasek forutom intagandet af on .Als, som han med oratt forlagger till detta Br, fiirnamligast en hop mellanhafvanden angaende inkvarteringen samt viclare en sjiSf ard till Aarhus och en hjarteangelagenhet.
Hvad iakvarte- ringen betraff ar, ha, polackerna ej efterlamnat niigot vidare godt nlinne i Danmark.
i n n u liira en he1 del sagner lefva kvar om deras framfart,, sagner, som den nyare forskningen sin vana likmatigt icke tillerkanner nhgot historiskt viirde.
Mojligt a-r O C ~ att S ~ polackerna, ensamma ha fBtt bara all clen skuld, soin rattvisligen borde ha fordelats ph alla de allierade.
Att befolk- ningen var utarmad och led af de tunga pillagorna, vidghr dock Pasek sjalf, och 11an omtalar oforbehkll- samt, att till en borjan tog haren hvad son1 lagligen tillerkauts den men sedan clubbelt upp och allt hvad den ' kunde komma Ht.
I-Infvet gor ett djupt intryck ph Pasek, inlandsbo som hau Br, ' och han skilclrar lifligt dess v-lande och f or hono~n skrammande fysionomi, sgrsliild t som den tedde sig under den %ffventyrliga sjofard, han frhn sin inkvarteringsort foretog till Aarhus for att bevista den polska phskgudstj5insten dar ..
De underliga fiskarnn vacka ocksk hans hapnad, och en, i hvilken ' man tror sig igenkanna rockan, beskrifver han s&amp; millande, som oui han annu i d e n skrifva.nde stunden)) hade den liggande framfor sig.
Han doljer icke sin misstanke, att clen stammar direkt frhn helveteb, och omtalar sin forskri-ickelse, d&amp; han pA ett gastabud fhr erfara, att den myqket smakliga fisk, han nyss fortart, just var, detta rnlsstankta vidunder.
D % det lider mot tiden for uppbrottet, f&amp; vi veta nAgot, so111 Pasek hittills diskret fartegat men som hall kanske hade i tankarna, d % han talade om danskor- nas hets kanslor.
Det hade komniit bref frAn Johan Kasimir, so&amp; underrilttade, att riket hotades af fara frAn ryssarnas sida och forstandigade haren at.t hhlla sig redo till uppbrott vid forsta order.
.Jag var emel- lertid mycket tvehBgsen p&amp; gruncl af en mitt hjartas bo jelse)), skrifver Pasek.
.Det vaxlades tata skrifvel- ser emellan oss.
Eua timmen tilnkte jag stanna, den andra icke, sedan Aterigen syntes det mig, att jag mPlste s&amp; gora, ty det var mig alltfor bittert, icke s$ mycket att g l forlustig rikedomen, sorn att gB miste om en kti.rlek, hvilken jag svhrligen skulle finna maken till.
85ledes brottacles jag med tankarna shsom med en bjorn.
Rvar gBng jag ta.nkte stanna, uppfyllcles jag af gladje; dh jag iiterigen beslot att icke stanna, blef jag svArligen altererad, i det jag tankte p&amp; dessa man- niskors tillgifvenhet och drog i betankande, att jag af dem skulle beskyllas for troloshet och otacksamhet.
SB anfijr hall ett sirligt latinskt bref frhn fore- mRlet, som befinns barn det i Danmark okanda nam- net Eleol~ora Croes Dywarne.
S. Rosznecki i sin bok l) DB svenskarna 1656 tvungos att utryinrna Sanclornir, ~Polakkerne i Danmark 16-59&gt;) framkastar en gissning, underininerade de slottet, och den dBrph fijljande esplosionen att Croes skall vara en forvriingning af Kaas; hvad kostnde eidigt en uppgift 500, enligt en annan 2,000 polacker betraffar Dywarne, som f armodligen skall vara gardens lifvet.
- Paseks pQsthende hiir ofvan, att kommendanten om- v8gar han icke ens nkgon gissning.
For ofrigt namn, i Koldings, lar vara oriktigt.
kom vid esplosionen de mina ropa Jesus Maria, mednn de andra skreko ' hu hu hu ', ty jag lloppades, ntt Herren Jesus skulle hjillpa mig 12iittre iiu den dar hers Hu.x Frarnkomna till slottsmuren blefvo de f r h ett gallerfonster beskjutna af svenskarun, m e n Bur det Tar, lyckades cle sgga af gnllren i ett nedanfor belaget fonster och praktisera sig ~ L I pB borgghrden.
Andra kommo efter, slottet fylldes smHningom af polacker, och den svenska be- sattningen - som, hvilket Paseli ej uppger, 1Mr ha writ helt fitalig - fick springa ijfver klingan.
I slottet fa.uns ett krutforrid.
En ofiirsiktig po- lack rlikade tanda eld pB det, och det foljde en esplo- sion, L v a r ~ i d m !qa shviil polacker so111 svenskar satte lifvet till.
Bland annat som flog i luften var ocksh en del statyer, som, att doma efter det satt hvarpA Pasek omtalar denl, mhtte ha varit en for polackerna ovanlig syn.
sEu a£ dem W, beriittar han, ~kastades af ' krutet oskndcl ner bland trupperna, och var hon alldeles sBsom en lefsande k ~ i n a a, hvarfor de v %ra gingo att bese henue som ett under och sade till hvar- andra: d&amp;r ligger kommendantens hustru, sluugall i lufteu af krutet; och dar 15g den stadcaren ined ut- bredda armar, alldeles scSsom en vackert sknpad man- niska, sB att man m b t e karma p&amp; den hhrda stenen for att icke tro, att hon var lefvandew.
Men det var inte bara denna)) kommendantens hustruw, som fick gora den vBdliga luftfilrclen.
Enligt Paseks berattelse hade komniendanten och de IIbgre officerarna tagit sin tillflylit till tornet ofver krutkam- maren, och scle slungacles af trycket sinl 116gt npp bland moln och rok, att intet oga kunde skijnja clem; fijrst nar de saktacle farten och som g r ~ d o r dansade ner i hafvet, blef inan clem hter varsew.
DDe ynkryggarna~, siiger Pasek med ett bistert loje, wville fly for polac- kerna ' till himlen, men cliir slspptes cle icke in.
Ssnkt Petrus oppnade sin luclra och snde: ' Aha a i sktilmar, det iir ni, sorn pBstA, att helgonens fij+hier alls intet hjalpa och att deras bzst&amp;a infor VRr Herre iir onodig och obehollig.
Wi ville satta in era hiistar i kyrkorna i Krakau och skramde jesuiterna, sP1 att de m h t e betala lospenning till er som till hedningar.
Nu erbj6d Cza,raieclci er fred och ville sliippa er med lifvet, meu ni afvisade det med forakt.
Kommer ni ihBg, att ni i Sandomir forriidiskt lade krutminor un- der slottet,l) men andk skyddade V k Herre ocksk dsr ' den han ville skydda.
Iirutet slungade pan Bobola., en adelslnaa f r h trakten, med ham hast 6fver till andra stranden af Veichsel, och dock blef ha11 oskadd.
Ocksh nu ha ni skjutit duktigt, men mhnga polacker ha ni ~ n d &amp; inte fallt .. OHvarfor?
Diirfbr att de skyd- das a£ anglar, ni af den ledes anhang.
Dar ha ni ' nu deras tjtinster! '
.
.
.
Barmhiirtige Gud, hur rattfardiga aro icke dina vagar!, slutar Pasek fromt.
.
.))
'
DAUN ' Y antar hall brefvet vara mer eller n h d r e fritt kompo- neradt af Pasek sjiilf, dh iugen dausk adelsfrijken 135 den tiden hade nog bildning att kuimn Astadkomnla en dylik latinslc skrifvelse och Pasek fiir ofrigt icke uttryckligt sager, att brefvet Br ordagrann afskrift.
Att karlekshistorien i huf~~udsak iir sa.nu, f i n l ~ dock ingen anledning att betvifla.
I bref vet f iirklarar llonom nu eineller tid d enna Eleonora sin oforanderliga karlek, besvtir honorn att icke 6 frerge henne sanlt forsakrar honom om hennes foraldrars beredvilliga sanl tycke till for eningen och deras stora tillgif venhet f or honom.
Dock synes l ~ o n icke arna ofvergh till katolicismen, ocll inte heller for- doljer hon faderns vilja, att fdrrnijgenheten ej m&amp; foras ur landet.
PB grund af dessa phtryckningar fattar dcS, Pasek ett halft beslut och bryter upp fiir ntt bege sig till den ii.lslrade.
Uqder vngeii staimar 1n.an vid ett af de pols- ka regementena ocll anf ortror sina sjalsstrider Bt en god van och kamrat.
Deme uplmianar liono~n att ej 1Bta det gods partiet g % sig L I ~ handerm och erbjuder sig att folja honom.
Men de IM ej llunnit liingt, forran de fB underrattelse, att svenskarna ha landstigit i trakten och att det fir onlojligt att fortsiitta.
De m h t e Btervauda till lagret.
r Hnr r, sbrifver Pa.sek, rtogo vi oss ett rus shorn den polsba seden ar.
Men nar jag under drickandet pdininde mig nlin aff ectus, hade jag sB nar blandat t h a r i drycken.
Om natten fick jag ej en blund i ogonen, s&amp; rusig jag var.
Jag .drack an .mer for att solnna, men det lyckades mig p % intet vis.
SB stor vdnda kan en foralskelse hsainka unga manniskorr.
Men s&amp; ofverliilnnade han saken i Guds hand oc1.1 kysste Jesusbarnets fatter p6 Maria-. '
bildea, son1 hall bar pi % sig, roc11 det anrdt strax sA- son1 ett plAster, och jag fick stras lust att resa till Polen och ~ i l l e icke stamla l &amp; u g r e ~.
SB blef det ocksh.
Pasek Kterviinde till sitt land, men att han ' iianu liinge kom il-tbg sin karlek i Dan- mark, bevisar en anteckning for 1662, diir hau omtalar, att han under en vistelse vid den heliga vallfartsorten Czeustochova begslgnade tillfiillet ntt bikta sig och begara syndafijrl~~telse, for att 11an 9icke hBllit sitt &amp; teasl~apsliifte till en dam, shsonl ofvan omtalndtr.
Detta tyckes ocks5i ha varit hans sista karlek.
Se- dermera gjorde hsn ett ekouomiskt fordelaktigt parti mecl en 46-&amp;rig iinka, men n8gon ~ a f ectus)) f var det tyclligen den gBngeu icke frhga om.
Vid l~ernkom- stell gaf han sig ut mot moskoviterna, och.
sedan upp- togs b.ans lif af nolitiska partistrider samt fejder och processer med de adliga herrar brijderna .- vimiugs- lystnaden tlycks ined Bren ha blifvit en alltmer utveck- lad egenskap 110s honom.
Slutet p % lmns bana blef.
sorgligt.
LTnder en af dessa fejder tog hail sig det or %det fdre att Iagga sig pA lur for ett par a£ sina autagonister,.
soin voro ute p&amp; jakt;, s a ~ n t ofverfalla.
och genornprygla dem.
DarpB k16f han en hare, som de skjutit, kastade den ella l d f t e n for hundarna och tvang en af vederdelom5iunen att uppata den andra halften rh, rehuru det var fastedag)), sager ratteghngs- pro tokollet.
Detta var onekligen starkt, 0c.h om Pasek i sina andra ~nellanhaf~~anden koxnmit helskinnad ' undan, s8 gick det nu inte langre.
Han domdes.til1 vanfrejd och lifstids lsndsfbrvisning.
Aret diirpB dog han, som man tror, i utlandet.
E. WEER. '
Litteratur.
.
Gustaf UZZ9ncm: Ungdom.
Stockholm, Albert Bonniers forlag.
Gustaf Ullmans)) Prasterr aro i alltfor farskt ininne 110s den liisande allm&amp;nheten, for att inte ham aasta bok skulle mottagas med ganska stora fijrvantningar.
Fr&amp;gar man sig, hur dessa uppfyllts genom det tjugu- tal nya historier, - SOL blira den gemensamma titeln rUngdomw, kan svaret bli bhde jrt och nej, ty sam- liugen Br tamligen ojiimn och saknar den enhetliga gestaltniug, som trots det skiftande i innehhllet priig- lade fjolhrets bok.
N %gra af historierna aro lost ut- kastade episoder, som alltid flott och sakert skildrade men skaligen tuuna och betydelselosa.
Det ligger val ' t.
es.
ofantligt litet af intresse i siidana stycken soln ~Kompanjonerr, ~ E t t nappatag)) m. fl.
I r Friarcnr g8r f6rf.
10s p i sitt tste noire, pr&amp;sttypen, och lagger som vanligt i-pte - fingrarna emellan.
Historien iir for 6frigt ganska rolig, och det slags randans man som)), har utgor skottafla, t&amp;la onekIigen hvad de f$.
Ull- mans andra favorittyp, den forskramde och andligt misshsudlade gossen, figurerar i ett par trista och kiins- liga skizzer, r Tranan)) ooh rSj&amp;lens spegelr, och en in- * tressevackande ansats till allmogeskildring moter oss i berattelser sorn r Trolosr och,) En moders dram)), bBda gripande i sin enkelhet.
Ett praktigt stycke karak- taristik forekommer i den sista historien ~Bondbarnr, ett motstycke till de lnest lyckade skizzerna i den forra samlingen.
Det fir s v h t att framdraga en mera schwungfull och illusoriskt trovhrdig skildring an den af .den bondske och triviale inedicinaren Jeppson.
Han iir sannerligen inte sympatisk i hvardagslag, och andd tror man forf.
fullt och fast, n&amp;r hau glantar pti dor- reu till sjuksalen och visar oss den dryge skhingen helt plotsligt adlad a£ sitt kalls ansvar.
)) Lutad ofver en bndd, hvar&amp; en stackars kvinna jarnrade, stod ~ e p p son i sin hvita arbetsdrakt - liksol-p forvandl-ad.
Ett lugnt och klarvaket allvar praglade hans hogroda svett-
DAGNY glansande drag o c l ~] jade forjagat s h i i l clet sjiilfkfira Maria nf Nazareth, Proinetevs, Iucliens vice, se dar ofvermodet som den d Asiga v&amp;rclssmiirtan.
Han var nhgra ty per ur den brokiga nl&amp;nniskosarnliug.
for hvil- riktigt vacker att sea.
kas sjalslif och lehadsfilosofi f6rf.
ve !st giira sig till Den vackra lilln berattelsen ~Lillen)) visar ocksPl tolk!
Intc heller har l m anau fktt tillriicklig klarhet EM: s styrka, nar llaa utau hjiirtnupenhet ghr en oc11 recla i sin&amp; cgna filosofiskn funderingar for att snlulst pb djupet, ocll man knn med samlingens 11litt.r~ framstiilla cle~u lclart for nadra, eller 11og ~jalfstiiudig- bitar i sikte inte m n a t fin ol~ska., att eu oinsorgsful- het i sin stil, som phvjsar riitt bestiimdn int~yclc frhn lare gallriug for framtiden n19sle ullniji~slra shdant, samt.icla forfattare och soln behiifver arbetas f ri frdn sonl kan vara duktigt nog som stnrlier men el.jest stir eu n u gauslca ansenlig tyngd.
Men .det ~ n h g e u g i u g 118 samma aivii soin cle 11altl.osa hvarclagsl-~istorier, verltligt vackra.
ocll fargrilra spr8ltet, det pcrsonliga, i llvilka ofta intaga ett osldigt rum i vAra novellsam- uppfsttningen och framl ' ijr nllt den nugdomliga viljan lingar.
I ?.
E, viicka intresse ocll ge liiften.
Minst.
lyckad tyckes mig utau jiimfdrelse den lang- C~YZ R. cif UggZas: Himmelens f o l k.
Stock- sta berattelsen)) Den behiode Proinetl~evs)) vara, men sh &amp; r det ocksh farligt att skrifvn om Promcthevs efter holm, Albert Boaniers forlag.
Vilrtor Rydbcrg, jtttnfiirelsen ligger nara till llancls och Arbetet 1s en debutbok och en ganska anmiirk- utfaller into gynnsamt fiir dell sbefriacles titanens uingsviird shclan, t.y vi m9ta hitr en ung fikfattare, skildrare.
Lhngt b&amp;ttre har dcn unge iorf.
fAtt u t - son1 firrsrn A-r att skatta Bt den gaugse moderiktningeu sagcla cle tanh-ar, som bilda inslaget i ~ ' Konung Bri- iaom litteraturea, som inte br6stnr sig af sin g ' ellolll- hadrathas - lyckaus och cle jordislia gfifvornas intig-: ger en nicker gAende k$inaedoin af allt det 1fi.ga och smutsiga i hct - o c l ~ i wI&gt;c eltincla)), ~ 1 ~ 1 ha11 nnsprbksl8sa gliidjeiimnen - miinskljga kHnslor o c l ~ miiaskliga forl18llandcn utaa skildring a1 de oa~~clligt striifvar efter nhgot hijgre ocll renare, en som gHnm en flagels kvitter, ett barns slcrett, en ostiimd fiol eller siktar ofvau stjarnorna eller forsoker phjla, sj#lens blo~nmorua p&amp; c11 graf - som kunua ge lifvet en dolda cljup ocll aflasa tillvaron dess clunlclaste ghtor, skymt af viirde iifvea for cle mest qmlottade af Ya- allt mecl uugdomens himlastormande liingtau ocll stolta relser.
Det sista stypket Bkerkomst) Br den encln, drommar, inen ocksn nied ungclomens vewocl oc1.1.
d$ir f ~ r f.
rdr sig pii nuticlens.
mark, sprilret Br clar Weltschmerz)).
Jag vill iute phst8, att f6r: E. alltid g5r smidignre tt11 eljest,.
Boken.
fQr saunolikt iligen stor i land nled sinn uppgifter, men sA Br det l~eller inga liisekrets, clartill fir den alltfor taxlkediger och tanke- sm&amp; uppgifter, ban tagit sig fore.
Metlmsalah vid Ba- anstrangancle, mcn den h6r ej till clem, som glolnrnas F. E. beltornets ruiner, konungari~a vicl Betlehemskrubban, genast man lagt igen dem.
-.
.)
; AR NI EN VAN AF DAGNY och onskar framghg i t densamma, &amp; i r dG hvad Ni kan for en okad spridning genom att uppmana vanner och bekanta att prenumerera.
Betank aft en tidnings spridning utgor den ekonomiska grundvalen for dess existens.
Dr.
Anna H. Shaw- contra Mrs Humphry Ward.
i en del ' aveuska tidniagnr bar iitergifvjts lnne hhllet af det bref till Times, Bvnri R ' Irs Humphry ward framlagt resultatet af f y r s m8naclers s. k. studier nf ae11 kvi~iuliga rijstri~ttsfrAgaa i P ' ijrenta stnterna.
Son1 vr~r att viintn sf hvar ocll en, s o n IL %- got kanuer till forh&amp;llandena, har k h s Wards: frau.l- stallniug bli fvi t puukt for punkt bemijtt ocll veclerlagd.
n e t ar deli frBn kongresserua i I&lt;dpenhamn och Amster- dain kiii-.lda Dr Anna 13.
S h w, ordf. for National Americau Women.
S ~ ~ f f r a g Association, e son1 t %it till orda, Hfvededes i Times spalter.
Gent emot pAsthenc1et att r~istr8ttsriJrelsen i Amerikx skulle vara i ett tillsthcl.
aE fullsttindig ~upplosning och tillbakagbug~ upplyser Dr Slzaw, cztt autalel;]] led- I emmar i National Alnericau Womea Suffrage Associa- tion Sir storrc nu iin nAgonsin fiirut.
Medan fir 1004 339 kvinnool~gnnisatioiler czaslutit sig till riistr %ttsfijr- eningens progrnm, &amp; r det a n nler an 500 organisa- tioner, flera mecl hundratuscntals ineclleinlnar, som anslutit sig.
Betr&amp;ffmcle uppgiften mtt i tv&amp; stater - Coal~ecticut ocl: ~ Ohio -- upyhafvanclet af riistriitt i sboliirenden verkligen w r i t diskateracla, fSr ~ n a n vela, att en icke q.fpcicl diskussion om, bol: ttaganclc nf deunn form a£ riistratt iigt ~: u m i Ohio, men att s&amp; viil m8u som kviililor SH cnergiskt prc) testes: de n ~ o en t skclan tanke, att 11.en.ar Ittgstiftare funno fijr goclt ntt forklnrii, a t t .n, ' lgon dsilct at t iiacl~ * n lagen 01x1 rijslriitt i skoliireade~i iclic fijrefinnes.
I ntirva~: ancIe stul: lcl sitta l~undmtals lcvinnor i skols~y~~elser i Ohio.
Mrs ' \ Vards upl~gift att ett @ rslng 01.11 riistriltt for li~i11110r Eallit i ststeu Oregon PL grunil af det niotstrP1.1J, SOIII livinnorna sjiilfm sat (;,.
i gang, bemotes af D r Sham pB foljande siitt: %For- slaget clodncles h f samrnn krafter, som motarbe: at hvarje steg, soin tngits for kviimans riistr&amp;tt a l l t i f r h rorelsens bdrjan i Porenta Staterna, och dessa lirafter aro viuningslystnaden.
och lnsten i fijrelziug.
Eft.er valet i Oregon nieddelade deli betalade agenten for dessn sinakter, i en interview i en tidning, huru saken Astadkolnrnits.
H a n uppgaf antilet ph dc miin, sorn anvtlnclts for ntt briuga fijrslaget yB fall, ' huru stor betalaing dessn m8u erhollo etc., men hail nSimnde icke ens rdrelsen mot kvinnnns rostratt.
Det organi- scrade riistkittsintresset och ett rnaktigt jamdagsbolag forh.indrade rtistriitten i Oregon och fijrbruka.de nler HJI 300,000 dollars for a t t gijrn det.
Den verkliga protest, som inverkade, var icke e n vadjau f r h ett lit&amp; autal s. k., hemmet iilskande kvinnor i Oregon, utau den viidjan, som, State Liguor Dealers ' Associa- t i o n ~ skickade 2,000 minuthandlare inom stad ' bn, inne- Nllande eil begaran att h m r och e n skulle anskaffa 25 riiskr, for att m a n ph detta satt skulle k u a n a er- hillla de 50,000 roster, son1 voro nodvandiga for att dodn den kvindign riSstr#ttsmotionen, sB att sprithandeln skulle kunna fortsaitas i Forenta stcllerna~.
PA D r Shaws artikel svarar i sin tur n x s Ward - lned Hberopande af en a n o n p i korrespondent.
Det torde vara af ringn effekt att gent emot en person, sh kand och ansedd som Anna 11.
Shaw, komma nied uppgifter, sorn hiirleda sig u r en icke namngifven kalla.
Bland Edra bekanta finnas sakert minga, sorn annu ej prenumererat p i DAG NY.
Upplys dem om tidningens tillvcro, s t r a f m och m i l och sok form6 dem att understodja.
desamma genom prenumeration.
- No tiser.
De llorskn kviiino.riia elnot siirskild skgdtlslngsstift- iri11g fiir kvii~iior.
Den 26 juni holls i Norsk kvinde- sagaforening niote nled mledning nf forslag om siirslrild skjddslagsstiltuing for lrvinnor.
D: r Dagny Bang, son1 hiill i nleclningsforedraget, utt alade sig mot Eorslaget rnecl bcton: ~nclc: I£ samma aynpunlrter, son1 h %r i Sverige med anleclning af ifrH.gas.ztt forbud for kvinnor ntt gora nntt- nrbete s5 ltrnftigt hiifdats af kvinnorni~.
Efter en kort cliskussion antogs cn resolution, innehAlla~ldc en protest n ~ o t siirslrild slzyddslngstiltning fiir kvinnor.
~Viinta mccl: ~ t t stiftn flera siirslrildn lagnr fiir kvinnlign, arbetare, tills ltvinnorna pjiilfv: ~ som myndign borgmc kunnna fB bruka cle politisla riittighcter, son1 de erlibllit~ yttrar ~Nylwnde.
D I j ' jeg, vil jeg vid, denne kongres bruge oine og men, selv se og selv l w e.
Her ~nniles udvalgte kvinder fra alle lande, hvor der findes civiliserte satnfund, Her har du rig leilighcd ti1 at studere kvinder.
Og resultatet var, at jeg af hjertet mskede, a t .vi havde havt mange a£ kvindes ' agens modstandere, mend saavelsom kvinder, m.ed i Holland.
Ved selvsyn forataar man en sag langt beclre, Hvad om vi nleste gang ~killingede sammen., og fik dem med os, de vilde vist kornnle hjeni sorn nye og bedre mennesker.
Vi man, nemlig huske, at en stor del af modstnnden kommer mindre af ond vilje end af ' mnngel pan bekjendt~kab ti1 ea.gcn.
, U~~derstiid {" l kvinillign folkhiigs ' kolor.
K. m: t har: rE forsfageanslaget till understod At folkhogakolor anvieat for 5r 1908 ' ~ nedannlimnda t skolor for ' kvinnliga elever f d jand.e belopp, niimligen: ~ K v i i ~ ~ ~ o ~ ur * s k t r i t ~ c t l ~ i g syi~puiikt * vnr, sorn Stockholiiis 1511s folkhogskoh 960 lrr.
; Uppsaln k n s niimnts, i en lrorrespondens det Bmne, sorn vid ett mote 1,065 kr.
; Sodermnnlands liins 1,250 kr.
; Ostergotlands under.
kongressveclta~~ i Amsterclnnl bely~tcs,sf flera talnre l h s 925 kr.
; Jonkopings liins 960 kr.
; Kronobergs lans frAn olikn la~cl.
l h at dessa titlare, pastorinde I. Rlimen- 1,586 .kr.
; Kalmar 15ins norra 1,595 kr.
; Ralniar lans sodra feldt frAn 13nnmnrk, hnr i ett brcf meddelut sina intryck I.,CiSO kr.
; Olanda 1,800 kr.
; Got ' ilands 15.11s 500.
kr.
; frQn Irongressen, och till&amp;ta vi ass- ddrur &amp; tergifvn fol- Blekinge liins 1,800 kr.
; Kristianstads liins folkhogskola i jancle, om liksom ifrkgnvarnngc mote i sin ht,lhct bevi- i) nnestad 2,311 kr.
; till sydoshrn Skdnes folkhogskola i s: ir h u r u cleu kvinnlign riistrijttsiclen uncler clessa sistzl Tomelilla, 1,800 ' kr.
och till Ingelstads, Jerrestads samt Kr vunnit terriing.
Fru Rlauenfeldt yttrar: Albo hiirads folkhogskola i Hammenhog 1,800 kr.
; i hied nogcn spixncling tog jeg derned.
Dct var forste RiIdniohus Iiin: till folkhogsko1: m A Hvilan 2,190 kr.
; till gang, jeg skuldc ovcrvrere en snndnn intern: itional kvinde- Fridhems folkhiigakola 1,800 kr.
och till folkhogskolan i lrongres.
A h undres mnnske derover.
Men mecl skam Skurup 1,800 kr.
; Hallands lam folkhogskola 2,600 kr., maa jeg tillstn: ~, at drt snni~nc kongres for to nar siclen Goteborgs och Hohuuliin: till lBnets fol khogskoln 2,260 kr.
afkoldtc~ i mit.
eget land, lax kvindcbev~gelsen i dcn och till Billstroms1t: t folkhogskolan K Tjijrn 1,800 kr.
; grad udenfor mi11 verden, nt det alslrig fuldt mig ind a t Alfsborgs lan: till lancts folkhogekola 2; 230 kr.
och till cleltnge i nlo lcrnn.
Jeg lnvdt!
slct ilrlre ~opdagcts kvincle- Dalslancls folkhogskola 2,500 kr., Skaraborgs liina folkhog- bev~cgelsen, denna, .store, mzcgtige og be tydningafulde ver- skola 1,300 kr.
; Vii.rmlnnds liins folkhogskola i Molkom deilsbevt~gclse, c ' er ret ledet knn blivc ti1 ubcregnelig vel- 1,800 Irr.
; Orebro lans folkhogskola 2,163 kr.
; VKstman- lands 1iins 2,800 kr.
; Kopparbergs liins 1,530 kr., och.
sigilelse f u r lande ' og folk.
Af lrvinclesngcns moclst: .~ndere havclc jeg hart 0: m meget TWerbottens lgns 1,500 kr.
Dessutonl ha unclerstod p9, ett eller mnnt hundratal om, hvorledcs ~levindcnw er, og hvorledes hun ikke er.
E n tic1 ha \ - de jeg t ~ g e t dct helc for godt litin, Inen i den, kronor liimnats At mindre bemedlade liirjungar vid ofvan- Fcnerc iid var n ~ i n tro blevcil grundlig roliliet.
Nu; t z n k t e niimnda skolor.
.
DAGNY 11 FRAGOR o m SVAR.
I " HEMTREFNAD " I 11 I I PRAKTISK T l D N l N G 387 FOR KVINNAN.
Utgifven af Fredrika-Brenier-Fiirbundet.
Hvar kan man prenumerera ptf Dalqny?
T landets alla postan~tnltcr och boklAdor kxn man bcatiilh hnru m h g a .ex.
sorn helst.
Skall man allfid.
nrenumerera U tkorl~lner livarje vecka - nncler sommarmlna- derna Ilrrarnnnrrn wckn - mecl 40 nnmmer om Aret.
Tidningen vill fortfaraiule till billigt pris fnrse de svenska helnmen med en nyttig och ronnde Ils- ning och komrnor s t t innehllla korta religiosa npp- satser, berilttelser, lefnadateckningnr, verser, prak- tiska rLd och upps: \ tser unmt f8ljstongsnfdelning.
All prenumer, ?tion sker A poeten.
Pris per Kr 1: 36, inberiiknadt postarvode.
Stod " HEMTREFNADU genom prenumeration!
tf dessa sfiillen?
Ja, ifall man 6nskar endaot 1, 2, 3 eller 4 ex. ~knll man alltid g6ra det.
+ Hvad kostar Dagny I p o s t a n s f a ~ e r och bokliidor?
Dagnys postyrenumeral.io~lu- och bokl: ' ldspris jir kr.
4: 50 ' 1, ' 1, Rr Hvilka villkor erhdlla prenumerantsamlare B Dagny?
for I !,, 2: 50 f6r och 1: 25 far Den, sotn samlar ininst 5 prennr erantor, erhAller en proviaion nf kr.
1: - for hvarje llelk-s-, 50 oro far hvarje halfhs- och 20 6re f6r hvarje kvartal~prenulllerat~t.
Huru skall man farfara far denna provisions er- hdllande?
- - - I Vejbystrands Sjnkhem vid Skelderviken Barkakra station, Viistkustbanan) tir ben- och kiirteltuberkulos,, achitis och allm.
svaghet, mot- ager barn och vuxna, dagafgift: - 6,50 kr.
Oppet Bret om, central ~ppviirmning, hiirligt liige i bnrr- kog vid hafvet.
Lakare: Dr Ernst, indahl vicl Kronpr.
Victorias Custsanatorium, Barkhkra.
Sedun man snmlat m i d 5 prenumernnter, g8r man tillvlga pb ett af Foljando s#tt: 1) Aratirzgelz: Genom insiindanclet af ~p~enumerationsnfgiIte~l med afdrag af provisionen bestaller man dot beh6flign a n t ~ l e t ex. (hur l n h g s som helst, men alltid nzinst 5) direkt Extra fina Dorrskyltar, Stamplar och Sigill frbn Dngnys exp., Stockholm, eom under samla.
ens &amp; dross i ett och sanlmn paket sander alla bestallda ex. Samlsren har dii ' att ombesilrja utdelningon till de sarnlado gre- numoranterna.
29 Ellw: M m prenumererar il niirlnaste postkontor (ej an- norstildes) far de samlade prenumorant,erna, dettn ~zncler hvare och ens adrese, begiir postens kvitto snmtliga er- 1a.gda afgifter, tillst %ller oss detta kvitto, CIA vi omglendc pr postailvisning sander s a m l ~ r e n den stadgnde provieionen.
erhkllss alltid billigast f r h GUSTAV HAKANSSON Stockholm.
Box 173.
' Mtisfersamuelsgafan 54.
Hvar, och fill hvilkef pris kan man nummervis Iosa Dagny --?
I stldernas tidningakon tor och cigttrraff 8rer earn t 110~ C ag- nys kominissionlrer i landsorten.
Pris 10 ore pr nnmmer.
. -- - Alla sldfvelser riirande expeditionen adresseras: DAG NYS EXPEDITION, STOCKHOLM.
sokas pa alla piatser i landet och erhalla fordelaktiga vill kor.
Tillskrif Dagnys Expedition, S fockholm C. Egnahemssparbanken.
I Eegfigna denna parb bank fiSr in- slttning I sparbmksriikning.
Kan nnviindasaf veil for hushlllsriikning.
Intill 500 kr.
kunna i regel utffis utan upp~iigning .. 6py&amp; h i ~ f 10 f. 111.- ' I e. m. All111.
tel. 9 17.
Itikstel.
73.1 InlKningsrantn f. n.
5 ' 1, proc.
rekoinmcnderns clot.
sknndinnvie pensionntet Yilh Elsie i 8nn I b r (Noditalien).
I ' ensionatet.
fKres1 nf on rlnnsk dam.
20 rnm o tr8clg5rd inecl ntsikt iif vsr Mcd h f v c t.
Motlcr: ~ta priser.
Kemisk Tvat~ - Stockholm.
-
K v i r r n l i g a juridiska b y r A n Vid statens Samskola i ~lingsds 1 ~ 6, l ~ l ~.
; i l t: \ l l ~ Pl: ~ts ~ ~; sRkes \.
.
i ~ n d e r ~ i s n i ~ ~ person, ~swn; om genomg8tt Lilndi~isl;: ~ knrsen ~ c l i I-Ia~iclnrbetets viinner i Stock- ioll~i sa111t 2 ~lcjjdkurse~ p: ~ XKriiis.
S w: till 22 Ar, Alingsils, 11. r.
3, r ' Vnllingatan 12.
- A.
T.
183 36. xrorclras Pijr niis1.a Irisfir en extra 1rir: u.e merl ur1clervis11ingssI~yIc1ig- Boutrcdningnr, Inltasseringnr, F6rlikningar, Rltteglingat, Egel~domsfBrsiljningar, lhet i ~nntc~nnt i k, t.ysk2~ wl.1 engel- Iff8rs8fvcrliitelser, Lcgaln I~nndliogars clppdltancle, Jeridislia uppirag af a h slag.
Kontorstid kl. ' /, 10-4.
363 s: unt ell estra.
liirarinna l ' ijr I~nf \ ~iitls: ikligen I ' tirsta klisse! !.
An- sijkni~~gnr stiillcl: ~ till Kungl.
Ofver- styrelsen lijr ri kets nllm.
Irir~ \ lerli, Flytande ins %l~cl: ~s sn: ~ri~st till &amp; kf orsam betef, AlingsiEs.
~ 1 3 A E I S N.
4, ~ ~ l t l e r \ i i s ~ ~ i ~ ~ g s v: ~ ~ ~, 1; nnnig i sprhli och ~nrisik, el-.
hSller p1: ~ts i prMs1; gl ' lrd instundan- cle lhiist att u~iclervis: l t v t Flickor, Gllstd~, 12 ocii 8 h.
sv; ii.
till I&lt;opparbergs lii.11.
af ose framstAende aptitretande och nervstarkande.
.
KRAFTMElgEL.
FAs pA alla Apotek.
A. SIAS \ TD.13 ' .l!
i mellersl2 Sverige fiones plats i lirjst porn Barn- NDk; RVISNISGS \ ' Ai \ T, dnglig friiken I6r ell bilclad flickn, kom- Iih.rinna soker plats.
Under- petent stt nnclervisn och skqtn en vivnr i skoliimnen, sprAk, musik.
6-Aria ' goese snm t clell nga i Inom- Ny: t 1nack.-By 14n, Rrn~ikcl~ergsg.
llns fijrelio~nmnilde goroinR1.
Den 3 B, S~ockholm.
stiknncle b6r vwra kunnig i sBlnnac1 eller viifnntl.
8vn.r till L.
I., Poste reslnnte, Sijclerkiji~ing.
P u F 0 vicl RESS: A K1ipynn.r N D AI3lN.N 13 ?L A T 3 I3W Sainskoln iir nF PBr kapitalister sirskildt frunti~ntner, har.
det lange varit ett onskningsrn31 att kunna ofverlarnna vlrden af jina virdepapper och skotsgln af sina affarer Ht nigon person eller institution, som n ~ e d absolut s5kerhet forenade punktli het ocli nog- p n n h e t i utforandet af det anfiirtrodda uppdraget &amp; ensom pris- billighet.
En sildan institution ar j Stockkcblms ' ~ n s k i l d a Banks Notariatafdelning (L i h Nygatan 2 7, expeditionsfid 10-4)) ~ p l n under garanti af Stockholms Enskilda Bank Btager sig viird och en hiindelse leclig ntt tilltrticlas in- rorvaltning af enskilda personers och kassors vardepapper.
Exenipel 1.
Om en person 110s Notariatafdelningen deponerar stnriclande lrfist,te~min.
Ansol&lt;: tn n-led r~ppgift om lonem~sprdlt jiimte 3bligationer, inkasserar Notariatafdelningen vid forfallotiderna kuponger ' betyg torde siiarast insiinclas till ~ c h tillhandahlller deponenten influtna n~edel.
Vidare efterser.
No- n1r; n.w FLTCKA, sol11 Sty relsen for S.; imslrolnn, lclippah.
iariatafdelningen utlott~iingar af obligationer och underrattar deponentep i god tid, ifall en denne tillhorig obligation blifvit utlottad, samt Iam- aeiiomg.5tt Nnncy lCn \ v~lls Hns- till ny placering af det ledigblifna kapitalet.
~nodersl; oln och iir w n vid hnslign M v HI-UIINNA oc11 iippfost.ra- nar forslag Exempel 2.
On1 inteckningar deponeras hos Notariatafdelningen, 3ysslorJ ijnskm.
plats i f: irrrilj lililst rinnn iinner clnglig och gxl- ~nderrattar Notariatafdelningen galdenareti darom att rantorna B in- pb lanclet.
S&lt;: (an om E L!
Bnskas iili lynt I I I I ~ c1m-1 ett gotlt hem erter ven undervisa nyl~orjwe i mnsik.
nnsol; n~l mecl Soto.
till ~ V i l l a a, ~ i [\ d&lt;ningarlia skola till afdelningen inbetalas, hvarefter de niedel, sorn inflyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser Notariatafdelningen, Svar till DI.
A.
D, p. r., 1: iarlstnd.
postlinck N: o 44., Snncls \ dl.
~ t inteckningarna t blifva i vederborlig.
tid fornyade, On1 en hos af- delningen deponerad inteckning genoni tlnderliten f6rnyelse skulle L A R S R I B N ~, encrgi~li, intresse- Forfalla, ersatter Stockholms Enskilda Bank darigenom uppkomrnenl rncl nf sitt knll, soker pints, skada.
.
~lndervisnings \ - an, i skol#mnen, Fiirvaringsafgift: 50 ore for iir per 1,000 kronor af depositio- sprbk, musil;.
Goclq bet yg.
N ~ R.
.
nens varde, dock ej under fvH kronor.
1nnclc.-By riin, Brnnkebergsg.
3 13, Sthlm.
u Y) SO: LAIX~~R~.SNEI ?L. \ TS vicl ~ n n g e l f 5-lilassign snlnsliol: k ar ledig vid i~istuliclm~cle hfisttermins borjan.
Arnnen: frt~nslin, n~nten ?atik och SJl !CRVISBINGSVAB S I J J D.
nntorvetenskap.
: Lo11 1,300 kronor Kungelf clen 1 juli 1908.
L A RARIMNA, soln 1nec1 hijg sta bet.
genomgktt I-Im~cl.
V %nnei: e Samskolesfyrelsen.
I~UI ' S syskola, Id.
Lundins sI&amp;jdk~rs, i lilrids61nnacl snmt en sl6jdkurs !I DTS,??
; I~~SIC OT E R s i~ E T JAN LVfiiis, siiker plats.
SV: LI: till EI.ijs, Sl Lh i Hogsby distr.ikt tif Knl ten 1908, Stenstorp, p. r.
111a.r kin Idr leclig den 1 okt.
Lor GOO kr.
pr.
fir jiimte 1 kr.
fiir hvnrjc I jiinstgi~ringsclag.
Ansiikningnr in siindas fore 15 nug.
till.
provinsial liikmen.
RiSgsby.
.
U.
Fredrika-Bremer-Forbundef: Droffninggafan 54.
Rilistd .. 27 62.
FBrbnricIet,s .byrEt tippen 11-4..
Allm.
tel. 48 16; ~ r e d r i k a ~ - r e m e r ~orbu " defs - Sjukskii ferskebyra ": Tunnelgatan 2 5.
Allm.
tel. 82 11.
Rikstel.
68 98.
- -- Dagens nummer ineehiller: PL A TSER.
L~RABINNEPLATS vid Gild E W munclrR hiigre folkskoln, l~vil.
ken t.illtrii.des under semire l.18lften ~f instuncl: u~de Ok tober, siiltes hoe skolrLSclet i Gucllnnnclr: " i, atlress I&lt;va~nfo9-s, fore clen 16 iilstunclnn Utbildningskurser m. m. de Augusti.
Unc1ervisningssk~ ' lclig I ~ e t: naturkii~~niglrel., 11usli8llslrirn~ Muntliga och skriftliga Gustsf ' Zlll~asii: 1T11e; ilonl.
A £ F. E. hmdledtiiug: ~ f pralitiska Cifnin.
melens folk.
Af 3 '.
E. e t hnndnrbete upplysningar genom garna i ~ I i ~ l k i j k s: mt oc1-1 I i ~ i ~ ~ n gy~nnnstili.
lig 1,iin i elt for nllt 750 lir0110r oc1.i friti miclcl: ~gnr i skolkoket.
Notiscr.
Suilmnnclrb h i 1 " 1, 1908. arbetsornriden.
- Cnrl R. rrf Ugglns: Him-, Fredrika- Bremer-Fib bundets byrA, SkolrAdef.
54 Drottninggatan.
, Prenumeration &amp; Dagny sker narmaste postanstalt (Tid- = ningstaxa n: r 5) eller bokhandel.
-
