# ID: svediakorp-per3537
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1931
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,623
# sentences: 567
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDEVARVET den 4 juli 1931 innehåller: Nådatid.
Nattarbetet och Genéve= konferensen av Kerstin Hesselgren.
- Nattarbetsfrågan spelade vid nor.
som kommo under lagen det konferensen en större roll än engelska förlaget.
Enligt konven- man skulle ha väntat i betraktande tionens ordalydelse komma nämligen Striden om nattarbetet: av de synnerligen blygsamma änd- olla kvinnor oavsett ålder under la- Kerstin Hesselgren deklarerar mot ringsförslag.
som förelågo till be- gens bestämmelser, såvitt de ha med det Backlundska angreppet handling.
Men den tycks ha samma industriellt arbete eller transport- Anna Westergaard för Open egenskap som en gång Ibsens Nora och byggnadsarbete eller någon dem Door talan att röra upp alla känslosträngar.
tillhörande avdelning att göra.
Eng- Kampen mot dessa ändringsförslag land begärde nu en definition, som Hagar Olsson tog Sig uttryck och former, som skulle direkt utesluta kvinnliga ar- ställer upp satsen: väckte förvåning men också intresse.
betsledare och ingenjörer från natt- Kvinnan måste vara revolu- Här voro samlade 21 kvinnliga de- arbetsförbudet.
Motståndet mat tionär legater från 17 olika länder - det detta förslag.
som var mycket starkt, om den sprlngande punkten mesta som någonsin förekommit gällde ej förslagets andemening, utan är sexuell frigörelser och av dessa voro 14 arbeterskor kravet på en ändring i texten, som som själva stodo eller statt i indu- enligt juridiska bestämmelser Upptäcktsresande.
Fogelstadförbundets midsommarmöte 1931 striellt arbete.
Det är dessa kvinn- medföra en ny konvention.
Men i, liga delegaters ställning till frågan, diskussionens hetta fälldes yttran- Av Elin Wägner.
som är av intresse, Männens är i den, som kunde få att ho, att det stora hela antingen traditions- man med detta förslag även skulle Sigrid Hansson bunden eller uttryck för resp. rege- viila beröva kvinnorna e n heligt pri- avslutar sin framställning om vilegium det vore ju bevisat att S t r e j k b r y t e r i o c h s t r e j k b r y t a r e ringars beslut.
med en maning till solidaritet.
I nästa O m jag undantager de tre nordi- nattarbete vore särskilt skadligt far ELIZABETH ABBOTT, nummer komma synpunkts från ska delegaterna och den spanska ar- kvinnor och då gällde detta alla, oav- andra sidor.
ordförande i Englands Open Door.
be- för kvinnorna på arbetsmarknaden.
Mrs.
arbetsgivardelegaten (kvinnlig) rösta- sett deras ställning på arbetsplat- sökte under midsommardagarna Me6 Abbott återkommer senare i år till Sve- de alla kvinnor mot en ändring av sen.
borgarskolan vid Fogelstad, där hon del- rige ter att deltaga i Open Doors inter- A r b e i d s k a m p e n I Norge.
nattarbetsbestämmelserna och man Den egentliga och prlncipiella stri- tog i Fogelstadförbundets diskussion om nationella konferens i Stockholm den Av Anne Halvorsen kan gatt säga.
att alla arbeterskede- den rörde sig emellertid om den an- särlagstiftning eller icke särlagstifningen 17-21 augusti legerade kämpade med alla krafter dra punkten, d.
Y. s. det belgiska för- och glödande övertygelse mot, att slaget att under vissa förhållanden rätt till en timmes förskjutning i var- en enda bokstav skulle fä rubbas i kunna fä förlägga arbetstiden mellan dera riktningen för at [möjliggöra denna konvention.
kl. 6 f. m. och 1 1 e. m. i stället för förberedande och avslutande arbete Vad som föreslagits var för det mellan kI.
5 f. m.och 10 5. m. för enstaka arbetare och för att vid första en definition på vilka k v i n - svenska förslaget att också ge (Forts. å sid. 3).
Fogelstadförbundets årsmöten Fogelstadförbundets bland annat av E M NORSKA FÅNGSTMÄN ha tagit sig för att hissa norsk ett visst suveränt oberoende av mid- flagg i Myggbukta på Grönland och sommarvädret och en stark känslig- i konungens namn förklara det ost- het för inflytelserna frdn den andliga granländska området ockuperat for väderleken.
Det är skiftningarna i Norges räkning .. Genom denna väderlek som framför allt an- bragd bar den norsk-danska tvisten om Grönland, som varit aktuell i tia nat skilja dem från varann.
Av OLSSON.
ar, bragts därhän, att en slutgiltig I sitt föredrag på mötets första lösning borde vara oundviklig.
Dan- revolutionära natur.
Den utgår ifrån det manliga herraväldet.
Och så kväll om V å r generations politiska I. mark, som sedan 1916 med yl- terligare bekräftelse 1919 under m a n l i g a hegemonien i vår att kvinnofrigörelsen kan äga rum var allting gott och väl.
Kvinnorna handling, präglade fröken Tamm fredskonferensen - Praktiskt taget kultur har varat så länge, att inom det existerande samhällsyste- fungerade ganska passabelt som den satsen att endast radikalismen det sannerligen inte är förvånande mets ram.
Den tror sig klokare än män.
De kunde tolereras.
Att de kan skydda det bestående.
Med, N Ledande artikel.
- måste en - - Vad har hänt?
Upptäcktsresande, Det F denna D e n upp ro risk a kvi nn an.
HAGAR ~ haft Grönland hit- D vaktan på norska regeringens stånd- punktstagande.
Regeringen förefal- ler tveksam, men högertidningarna applådera annektionen såsom Nor- att slavsinnet har utbildats hos kvin- man.
Detta slavsinne är kvinnofri- görelsens farligaste fiende.
De som målmedvetet går in för kvinnans förekomma i denna förbluffande gammalmodiga, om äventyrsböcker erinrande händelse, är.
den interna- tionella domstolens utslag.
en åtgärd som efter aIlt att döma skulle vara välkommen åtminstone i Danmar ' k görelse för kvinnans utveckling till självbestämmande medborgare och självständig personlighet, är fortfa- rande ett försvinnande fåtal medan de osjälvständiga hönsen utgör den ges tidsenliga yttersta ekonomiska, andliga och sexuella fri- I - kompakta döda majoriteten åt- SPANIEN HA VALEN till kon- minstone i borgerliga kretsar.
En stituerande riksdag ägt rum.
De arbetarkvinna är tack vare sin klass- inställning revolutionär, och redan de första revolutionära suffragetter- na och märker inte att den, på sam- ma gång den övervunnit ungdoms- förvillelserna också förlorat sitt mäl också i samhället skulle fungera som kvinnor, det drömde ingen om, allra minst kvinnosakens förkämpar.
Med andra ord, kvinnornas högsta ambi- denna Foglelstadsparadox satte hon motto på mötet.
Intet hotar det be- stående, det vill säga, de milt i för- änderligheten eviga värdena.
så ur sikte och rakat i n i dödvatten tion var att de tolererades inom ra- mycket som ett krampaktigt fasthål- Med sammanbitna tänder har kvin- men av ett manlig samhällssystem.
lande av urvuxna former.
Ju längre Ett bättre bevis kan man i n t e reaktionen kan fördröja den nödvän- nosaken kämpat gör kvinnornas po- litiska rösträtt.
Följden har varit, na för hur inrotat slavsinnet är hos diga omstöpningen av de gamla sam- att de existerande manliga politiska kvinnan.
Den revolutionära inställ- hällsformerna, dess vanskligare när partierna kunnat fördubbla sitt med- ningen, den enda naturliga för kvin- det skall ske.
Vad är det bestående Vad är lemsantal.
Kvinnorna har automa- nan liksom för alfa undertryckta har det oumbärliga?
tiskt följt männen.
Det politiska saknats inom kvinnorörelsen.
Mycket av vad vi en gång trodde Desto mera glädjande är det, an maskineriet behärskas av män, kvin- i I. norna har fått ritt att stödja det se, alt en sådan inställning på sista självfallet ha vi fått umbära och republikanska systemet.
Den rätten tiden börjat göra sig gällande, åt- mycket ha vi fått acceptera.
monarkistiska riktningarna enl av igt därigenom en kvinnosakens medvet- existerande Vara är hittills gjorda sammanräkningar bli- na eller omedvetna förkämpe.
Ty inte mycket att hurra för.
Kvinnosaken har också arbetat för vit mycket svagt företrädda och den kvinnosaken är till sin natur revolu- republikanska-socalistiska koalitio- tionär Den måste vara det, emedan kvinnornas rätt till förvärvsarbete.
dess Följden har bl.
a. varit a n unga flic- främsta hetingelsen för den majoritet befästs allt- så det republikanska statsskicket vidare utformning i Spanien en an- gelägenhet.
som erbjuder ganska mycket av intresse.
framgång är en ändring av det nu- varande samhällssystemet.
I det av- seendet går arbetarrörelsen och kvin- norörelsen hand i hand oberoen- EN TREDJE av de händelse- de av klassindelningen.
En kvinna mättade europeiska stridsfron- som inte är upprorisk, är inte en terna.
Påven-Mussolinis front, har kvinna - endast ett manligt bihang.
den senaste verkan medfört ett till- I kampen för kvinnans sociala fri- kor översvämmat kontoren.
dar de arbetar för minimilöner utan möjlig- t i l l avancemang Den manliga industri- och affärsvärlden har fått en kontingent friska krafter att ut- nyttja.
Det är allt.
Varje kvinnlig görelse är hon fullkomligt värdelös, förnekare av sitt eget kön och hon må sitt eget mänskovärde sedan tillhöra aldrig så många kvin- noorganisationer.
Felet mrd kvinnosaksrörelsen.
så- dan den gestaltat sig i de flesta län- der.
är att den inte förstår sin egen en kvinnlig professor eller advokat.
har hälsats med jubel av kvinnosaks- rörelsen ledare.
Men vad har man vunnit därmed?
Dessa kvinnliga spårvagnskonduktörer stationsin- spektorer, professorer och advokater inordnade sig i det existerande sam- hället d. v. s. underordnade sig På Mussolinis ur- en stillestånd säkten undanber sig emellertid dik- tatorn obehörig katolsk inblandning och Påvens hållning betecknas Som dyster och bekymrad inför de stridi- ga framtidsperspektiv han skådar.
minstone inom vissa kretsar.
Sedan grovarbetet utförts har kvinnlig in- telligens dragits till saken och tagit hand om problemets kärna Kvin- norörelsen håller på att genomgå samma utveckling som arbetarrörel- sen redan genorngått frdn att ha varit utopisk börjar den bli skaplig.
Den för-marxistiska so- cialismen var lika svävande som spårvagskonduktör, varje kvinnlig kvinnosaken hittills varit.
Den trod- stationsinspektor, för alt inte tala om de på en förbättring av arbetarnas - veten- ställning inom det existerande sam- hället.
I och med framförandet av klasskampen som samlande paroll blev socialismen revolutionär och därmed effektiv.
Kvinnosaken har nu nått samma stadium.
Den har nått fram till pudelns kärna köns- kampen.
(Forts. å sid. 6).
- - oväntat Men vad är det som v i mitt i all den- na föränderlighet måste rädda, om mänsklighetens tillvaro över huvud skall vara behövlig och lönande?
Vad är det egentliga människovär- det?
Svaret kom att ges av de olika föredragshållarna i olika samman- hang och olika formulering.
Rek- tor Hermelin ställde mest direkt Problemet.
Men alla kommo sIutli- gen fram till att det oumbärliga är (Forts. å sid. 4).
London 1924 om Dawesplanen, och den arbetade i fem är.
Den efter- träddes av Youngplanen.
som modi- fierade densamma.
men i alla fall lade en väldig skuldbörda på Tysk- land för generationer framåt.
Tysk- land betalade huvudsakligen med pengar det lånade frän Amerika och dessa pengar gingo sen via Väst- makterna tillbaka t i l l Amerika, men Amerika köpte på det viset mer och mer in sig i Tyskland.
Det blev en Hvorledes var stillingen i Norge.
för kampen begyndte i vår?
Arbei- derne var godt rustet, de hadde en streikekasse så godt til som denne urört inn- i 5 är, og kontingenten kreves ju altid.
så fondet var av en betraktelig störrelse.
Men også arbeidsgiverne stod godt rustet, de har også Sine fonds- og kampmidler, og de hadde konjunk- turerne med sig og vel også opini- stor aktieägare där.
onen i Sin almindelighet.
Det syntes Folk med förnuft och fantasi ha å være en livsbetingelse for bedrif- länge vetat att det inte kunde gå i tene å få sine produksjonsomkost- längden att låta Tyskland ensamt ninger d. v. s. lönningene ned.
når betala kriget, emedan det är både mange av dem allerede var stanset, og flere gikk med inskrenket arbeids- Kriget 1914-18 hall på längre än psykologiskt och ekonomiskt van- tid og ulönnsom produksjon, og der- det egentligen kunde, utöver en sinne.
Men de hade ingenting att iii den store arbeidsledighet.
punkt där krig bruka sluta, nämligen säga och nådde icke de stora mas- Men selve naturen skulde stå på den punkt då de moraliska och eko- sorna bakom de maktägande.
Där- arbeidernes side.
det er lettere å nomiska tillgångarna äro slut.
Fol- för har situationen, fått utveckla sig holde ut en sådan krise, når det går fram till början på juni 1931, då mot sommer, enn när vinteren står kens kraft att uthärda uppehölls far dören Derfor er vårtariffene konstlat genom insprutningar av den ekonomiska stockningen, ar- altid vanskeligere ä ordne enn höst- betslösheten och de hårda taxerin- tariffene.
og kampen vii gjerne bli lögner.
Möjligheterna rent finan- siellt skapades genom att det fanns garna bragte tyska folkets massor langvarig.
Desuten er arbeidstvisten denne ett land.
Förenta staterna, som be- in över hungergränsen och därmed gang en lockoutkamp for lönnsned- fanns villigt alt finansiera den ena fram till randen av revolution och slag, og den avler mere bitterhet enn parten.
I motsvarande situation lå- diktatur, man visste icke säkert om en streik der går ut på lönnspålegg.
nade Tyskland upp pengar av sina reaktionär eller bolsjevikisk.
Hvor mange mann krisen omfatter undersåtar som sedan svekos och Då ryktades att presidenten Hoo- er ikke så godt ä Si.
da avisene angir ruinerades.
När långivarna i Ame- ver satt sig i gång.
äntligen, äntli- höist forskjellige tall fra 60 - 80 lusen.
Det er ju ikke hare dem hvis rika började frukta för sina lån dre- gen för att rädda situationen.
In- tariffer er utlöpne, det her gjelder, vo de upp en kampanj för Amerikas nan man visste vad som skulle ske, nei, sympatilockouten - eller strei- inträde i kriget, livligt understödd av hoppades man att han skulle tala om ken utvider sig også til dem.
hvis den tyska krigsledningen som sänk- någon avskrivning av de amerikan- tariffer ennu står ved makt.
Presset te Lusitania.
Sedan därigenom Väst- ska fordringarna med villkor att av d e t t e kampmiddel utnyttes av D e n 4 j u l i 193 1.
Nådatid.
begge spenning er de korte noticer om for- handlingerne i de mange fag b l i t t fulgt og häpet om en lösning allerede i denne måned steg, inntil bruddet i jernindustrien kom som en bombe den 22. d. m. Arbeiderne fremla et forslag t i l endring av riksmeglings- mannens forslag som öieblikkelig blev avvist av arbeidsgiverne, og mötet blev hevet.
Forslaget gikk u t på en reduksjon av 4 procent både på timelön og akkordsatser mat 71 / 2 ag 10 procent i det förste forslag.
Dagen efter sendte arbeidsgiver- foreningen ut en meddelelse om, at den fandt del hensiktslöst ä fortsette forhandlingene i de andre f a g efter det forlöp som forhandlingene i jern- industrien hadde hat.
samtidig be- grunner de sin forkastelse av riks- meglingsmannens forslag med at de norske bedrifters lönninger ligger meget höiere enn de fleste andre landes hvor lönnereduksjon er fore- tatt både en og flere gange, siden den ökonomiske krise satte inn med sin fulde styrke i f j o r höst.
Likaledes er sammes forslag om 2 års varighet uten adgang til regulering selv om leveomkostningene fortsetter å falle, höist risikabelt.
Disse er i löpet av de siste 3 år falt med 13 procent indirekte er det ju en Iönnsforhöielse.
Avstanden mellem parterne viste sig således å være meget stor, og der taltes om inngripen av regjeringen, voldgift (skiljedom) o. s. v. Men efter ett langt forhandlingsmöte hos riksmeglingsmannen, fremkom denne med forslag om å opta konferansene makternas seger blivit komplett, be- även Tyskland befriades från för- parter.
i forrige artikkel blev innen delse på jernindustrien grunnlager for under den hans I I. juni.
le- slöto segrarna att Tyskland skulle pliktelsen att ensamt betala kriget.
riksmeglingsmannens forslag forkas- Begge parter efterkom henstillingen betala kostnaderna för kriget samt Men när budskapet kom, gällde det tet av begge den 11 te juni.
men hen- ag meglingen er atter igang.
för återuppbyggandet av det förstör- ingenting alls i krigsskuldsfrågans stillingen om å opta partsforhand- Helt fredelig og uten blodsutgy- da Nordfrankrike.
Freden slöts med princip utan blott ett anstånd på ett linger blev efterkommet.
Med sterk delse har kampen heller ikke vært her.
På Menstad bruk tilhörende fastställande av denna princip, men år i samtliga skuldbetalningar, de Norsk Hydro demonstrertes mot hur stor Tysklands skuld var och allierades till Amerika, Tysklands streikbrytere ved overfald på det politiken som vore nödvändig, om tilkalte politi med stokk og stein, del över hur lång tid betalningarna skul- till de allierade inte v i efter en tids avspänning sko- resulterte i at sjö- og landmilitere le sträcka sig, det sattes på fram- la råka in i kriser igen.
Det som skett styrker sendtes til undsetning.
V e d tiden.
nu genom Hoover är ingenting an- flötningscentrer oppe i landet har Den hårdhet Västmakterna visa- det også sig uroligheter og vart de Tyskland fingo de själva känning 1931 till j u l i mottagits med nat än det som skett flera gånger av vid uppgörelserna med Förenta tacksamhet.
Endast Frankrike kun- under efterkrigsdren: då den nuva- staterna, som affärsmässigt krävde de icke ovillkorligt acceptera forsla- rande maktpolitiken hotat att mynna bragt arbeidsro.
Således passerer v i her i Norge räntor och amortering av sina lån.
gel, av fruktan att det skulle betyda ut i k r i g eller revolution, har man För Västmakterna liksom för Tysk- att Youngplanen icke är sista och hackat ett tag och kommit t i l l en St.
Hans, Midtsommerdagen.
Og mens solen stadig er steget höiere land gällde att, genom oåterkalleliga ordet skadestånds- överenskommelse som avvärjt faran " " ' 1932 priserna fall sterkelse av det stedlige politi har i under kriget, deras frågan och det vill man ännu tro!
Därför vill franska regeringen att skuldbörda betydligt ökade.
Då de europeiska maktägande hål- Tyskland skall betala den del av l i t på fyra är efter fredsslutet med ett skadeståndet- som betecknats som skandalöst gräl om skadeståndsbe- ovillkorlig, men lovar att Tyskland talningarna, markerat av uppträden utan att växla sina mark skall få dem vid konferenser och upplösta kon- tillbaka såsom lån.
Frankrike står ferenser, och kulminerande i Frank- på detta vis ensamt med sin lilla en- från dyrtiden rikes försök att skaffa sig betalt ge- nom ockupationen av Ruhr och upp- rättandet av en tullgräns intill det fria Tyskland, trädde Amerika emel- för stunden.
Men samtidigt har man fortsatt med den gamla rustnings- och maktpolitiken igen.
En verklig omläggning av efter- Krigspolitiken kan endast ske efter ett systemskifte.
Om ett sådant kan åvägabringas på del demokratiska viset, medelst allmänna val, det åter- tente och ser hur Amerika och E Eng- står att se.
land samarbeta i dagens politiska handling i nära kontakt med Tysk- land.
Nyligen hände, den beteck- nande episoden, att när Frankrike ville begagna sig av Österrikes akuta finansiella svårigheter for att tvinga del att lova avstå från tullunion med Tyskland, så ingrep Bank of Eng- land med det lån som räddade Orter- rike från bankrutt och gav detta lån utan politiska villkor.
Frankrike står n u i den underliga ställningen an h a en militär överläg- senhet, som det icke kan eller vågar bruka av rädsla för oöverskådliga följder och i skräck för grannens hemliga och fantastiska krigsmedel, för vilka man ryser.
Emellertid är det nog endast en gradskillnad i franska regeringens hållning och de andra regeringarnas.
Ingen av dem som nu sitta vid mak- ten lära ha kraft och möjligheter an göra den stora omläggning av den ekonomiska politiken och rustnings- - jorden himmelbane og har skjenket ser det ut som menneskene savner de tilsvarende egenskaper - de som ene og alene kan rede ut de svære sociale spörsmål og gi oss alle livets store velsignelse - arbeidet.
Anne Halvorsen.
Rättelse: I föregående artikel om den norska arbetsstriden förekom ett tryckfel.
Där stod att arbetsgivarna den 15 maj sände Ut sina uppsägelser.
Skall vara den I5 mars.
der er imod dette ensidige Forbud og frygter dets Virkninger.
Disse Anskuelser har man imidlerlid ikke önsket at lade komme til Orde i Ge- nève.
De paagældende kvindelige (Forts. fr. sid. 1).
Repræsentanter ilar man ladet blive hjemme.
og andre har man sendt.
skiftarbete få möjligheter till längre det vil være Tidevarvets dagt böje sig for Folk.
der ved alting.
Folk med » den rette Tro ».
Men del middagspaus.
hade aldrig ens Læsere bekendt, har » Open Men naar de Delegerede virkelig er el Faktum, at der er mere end een släppts fram.
Det ströks redan i Doar International » (O.D.I.)
op- troede, at de vidste alt, var det dog Tro mellem de industriarbejdende — den förberedande behandlingen så- tagel et Arbejde for at faa Revisio- merkeligt, al de kunde være saa og andre Kvinder i denne Sag, som alltför farligt och revolutione- nen af Washingtonkonventionen om bange for at höre, hvad vi kundt og man besejrer ikke den ene ved at rande.
Dyningarna av den striden Forbud mod Kvinders Natarbejde have a l fortælle, at de.
virkelig - nægte at höre dens Ordförere.
fick vi ju i våras del av genom de udsat til Arbejdskonferencen i Ge- efter en Diskussion paa ca.
1½ Dette er kun et Tegn paa Frygt bekanta Backlundska artiklarna, i ' nève i 1932.
O. D. l. sendte der- time maatte vælge at afvise vort eller del, som værre er.
vilka den svenska regeringen och!
for i Juni Maaned i Aar en Delega- Ønske om at lægge Beslag paa eet Ved en Udsettelse af Sagens Be- dess delegater stämplades som ar- tion til Genève, hvilken Delegation Kvarter af deres Tid.
handling til næste Aars Konference betarfientliga och baksträvande.
bestod af Presidenlen, Chrystal Retfærdigheden byder mig dog vilde man faa Mulighed for at an- Med förslaget att ett andra skilt Mac Millan, og Representanter far fortælle, at en dansk kvindelig Re.
stille en nogenlunde forsvarlig Un- skulle få hälla på till kI.
I l på kväl- en Række af de Lande, der er or- præsentant (Ragna Schön) foreslog dersögelse af dette Spörgsmaal, der len, förutsatt att det första började ganiserede under O.D.I.
at Deputationen skulde modlager.
og er af en saa Stor Betydning for kl. 6 i stället för kI.
5 f.m. hade Kvinderne —, en Undersögelse, der man kommit in på själva nattarbets- ellers altid anstilles i Spörgsmaal af förbudets kärna, nämligen frågan tilsvarende Vigtighed.
om vad som skall räknas som natt, Da Konventionen i sin T i d blev och om nattarbetets behövlighet och opstillet, samlede man uden foregaa- större eller mindre skadlighet ty- ende forsvarlig Undersögelse de me- värr sett endast i samband med re eller mindre tilfældige Forbud, kvinnliga arbetare, der da eksisterede, sammen, og la- Det oerhört energiska mosländet vede en Konvention ud af det.
Og från samtliga arbeterskor och de paa dette Grundlag » arbejder » man flesta kvinnliga delegaterna förefal- tröstigt videre, uden Hensyn iövrigt ler att vara alldeles utan proportio- til Kvindernes samfundsmæssigt ner, när man tänker på, vad som i ændrede Stilling.
til deres Stemmeret, verkligheten begärdes, nämligen en til Organisationernes voksende Styr- möjlighet till ett undantag, sam skul- ke, til hele den Udvikling, der her le kunna beviljas i enstaka fall för Delegationens Medlemmer sögte at enkelte skandinaviske Delegerede er foregaaet efter 1909 - og frem- enstaka fabriker efter arbetarnas under Opholdet i Genève ved per- stemte derfor, fra Sverige Fröken deles uden at ville höre Tale om en eget medgivande och myndigheters sonlige Henvendelser til de enkelte Karin Nilsson.
Men efter denne rationel og fornuftig Undersögelse hörande.
Men det får sin förklaring Repræsentanter paa Arbejdskonfe- Oplevelse föler man Trang til at af Virkningerne af, hvad man fore- av motviljan, för att icke säga räds- lan, för skiftarbete med dess svårig- rencen at forklare disse de Grunde, haabe, at höjere Magter vil » beskyt- tager sig.
Man maa spörge: Hvad er del for heter för familjelivet.
Varje ändring der burde bevirke Udsættelse af Re- te » en Forsamling, der ved saa me- visionen, og de opholdt sig derfor get.
O g os andre for Resultaterne Kræfter, der faar en Forsamling som som underlättar ordnandet av skift- Konlerencen til at bære sig ad paa arbete blir därför något.
som anses daglig i » Batiment Electoral », hvor af dens Virksomhed vara av ondo.
Man framhåller att Selv holdt » Open Door Internatio- denne Maade?
Arbejdskonferencen holdt sine Mö- Eller er det maaske alls ikke skiftarbete, som i sig själv är trött- intryck av, att bakom motståndet låg der, forhandiende med de Delegere- nal, da et Par Dage senere et vel Kræfter, men blot Uvidenhed, For- sammare än vanligt arbete, genom personliga upplevelser och iakttagel- de, ogsaa for at faa disse til at stille besögt offentligt Möde i Genève, og Svaghed?
rationaliseringen och därmed följan- ser.
hvor flere Talere gjorde Rede for domsfuldhed Forslag om Udsættelsen.
Från en det håll erkändes visser- Vel, hvad det nu er, saa er det de större arbetshets, har blivit än- Samtidig med, at dette Arbejde Spörgemaalet — og hvor for övrigt udförtes, affattede Delegationen en et betydeligt Antal af Deltagerne i klart, at hele Atmosfæren i Genève nu mera pressande och därför mera ligen, alt det kunde finnas grupper motbjudande.
Måste skiftarbete ord- av arbeterskor för vilka ett smidigare skriftlig Henvendelse til Konferen- Arbejds-Konferencen var kommen til er særdeles farlig for Kvinderne og at en Institution som » The Open nas, vilket erkännes vara i vissa fall användande av lagens bestämmelser cen, hvari den gjorde Rede for O. D. Stede.
I.:s Synspunkter og motiverede Gennem .en blot flygtig Beröring Door International » er el aldeles nödvändigt, så borde vägen i stället skulle betyda en direkt hjälp, men Ønsket om Forhandlingernes Udsæt- med Metoderne i Genève faar man nödvendigt Værge for Kvinderne vara att förkorta arbetstiden pr deras eventuella krav avvisades all- tid med att det vore de fås skyldig- telse, og O. D.
I. sendte tillige An- unægtelig det Indtryk, at der skal nod denne Fare, der truer dem.
in- skift.
Varje bestämmelse som lägger het att vika för de mångas rätt och modning til Konferencen om al en meget til.
for at et Resultat skal ternationalt og bagefter inden for de enkelte Nationer.
svårigheter i vägen för ordnande1 av att man borde söka andra vägar alt Representation for O.D.I.
maatte kunne opnaas over for Den interna- Det tycktes skiftarbete anses sålunda vara en hjälpa dem tillrätta.
faa Foretrede for at udvikle de tionale Arbejdsorganisation i Ge- Der hersker i vide Kredse Tillid hjälp alt nä detta mål Och får dar- vara en allmän känsla inom arbetar- Synspunkter, som bevirkede Ønsket nève.
En saa rasende Modstand man ej fäste så stor gruppen, att mod blot at höre andre end dem, til » Den Internationale Arbejdsorga- för under inga förhållanden undan- om Sagens Udsættelse.
Naturligtvis underströks vikt vid enstaka fall av lagbrott For en Skandinav var det en vir- der tilhörer den ene saliggörende nisations » Virksomhed.
Og den Til- rödjas.
ja, det hänvisades t.o.m. direkt där- kelig Oplevelse a l se den Maade, Tro, Troen paa organisationens ab- lid er sikkert bereltigel i al Alminde- också mycket starkt kvinnornas og lighed.
dubbla arbetsbörda, som gjorde en t i l l som en utväg ur svårigheterna paa hvilken man modtog denne sid- solutte Visdom, er forbavsende — men a n man däremot ansåge var- Men skal Tilliden næres og bwa- senare hemkomst mera pressande för for övrigt en foruroligende.
For hvad er det for ste Henvendelse här hjälpte inga argument je försök alt söka lösa dylika svå- ikke altfor behagelig Oplevelse.
De revolutionære Tanker.
» Open Door » res indenfor den ene Halvdel af Na- dem höje Delegerede i Konferencen syn- vil göre geldende?
Ja, vi gör op- tionernes Borgere, Kvinderne, saa om lättare kommunikationsmöjlighe- righeter genom en revision av kon- tes at optage det Sam en Slags kva- mærksom paa, hele denne Sag aldrig vil det være nödvendigt, at Arbejds- ter på kvällarna In på morgnarna ventionen såsom omotiverad och i lificeret Krænkelse af deres Værdig har været Genstand for en anstæn- organisationen for Kvindernes Ved- eller a n .den, som hade kvällsskift hög grad farlig f ö r del internatio- en Undersögel- kommende snarest reviderer sit Pro- e j behöver börja så tidigt påföljan- nella samarbetet.
Man var visser- hed, al en international Kvindeorga- dig Undersögelse nisation kunde fremsætte Ønske om se af, hvad Forbudet betyder for gram og frigör sig for Trykket af de morgon och kunde spara hemar- ligen ej principiellt mot rätten till re- at tale til dem.
Den Diskussion, som Kvinderne, for deres Erhvervsmulig- de Fordomme, der nu bevirker, at betet till dess - del besvarades med, vision, men denna rätt borde lagas i bruk allenast för en skärpning av i Kommittéen fandt Sted om Spörgs- heder, for deres hele ökonomiske der paa dette Omraade föres en att olika familjemedlemmar kanske en gingo i olika skift och då vore den en redan befintlig konvention och ej og at del fuldkommen forfejlt Politik maalet, og under hvilken Talerne Standard i Samfundet.
för vad man ansåg vara en uppmjuk- gav Udtryk far, a l de selv vidste alt ikke er en Smule far tidligt, al en Politik, man saa smukt kalder for gifta arbeterskan i alla fall tvungen om denne Sag, hvarfor del var gan.
saadan Undersögelse foretages, nu, Beskyttelse, men som i Virkelighe- all vara uppe före dem o.s.v., o. ning.
Det är ju tämligen klart hur utgån- ske unödvendigt al dröfte den med ved denne Lejlighed da Konventio- den er en for Kvinderne som Erh- s.v.
Naturligtvis deklamerades här O. D.
I., var virkelig interessant nen om Forbuilet revideres.
Store ververe overordentlig skadelig For- en hel del icke minst från manligt gen skulle bli med en dylik inställ- ning till frågan, en inställning som håll, men man fick också ett starkt buds- og Tvangspolitik.
Vel, man maa naturligvis i A n dele af de industriarbejdende Kvin- Open D o o r International Nattarbetet och Genèvekonferensen.
i Genève av ANNA WESTERGAARD.
S m - - - - —.
- - - - - - - - - - -
jer, alla korsa varandra i ett enda dessutom delades av ej så få rege- ringsdelegerade.
Visserligen segra- allt rusar men virrvarr, blott intet vidare, blir och bestående, som en de förslaget i utskottet och även i (Forts. fr. sid. 1).
stor vält rullar livet tungt fram första omröstningen i konferensen, Man fick en stark känsla av att över hallmattan och utplånar alla människans oövervinneliga vilja vi- men föll i slutomröstningen där det dare, hennes förmåga att sätta sig problemställningen börjar klarna.
spår.
fordrades kvalificerad majoritet.
Utan att ideligen tala om hets, nya mål och föra kulturen framåt: Arbetaren måste skyddas mot miss- Är detta resultat av godo eller av Vicki Baums nya bok » Människor jäkt, nervositet eller andra likalydan- doktor Ada Nilsson, då hon talade bruk och för hård slitning, men lag- ondo?
Det är inte gott att nu säga!
på hotell » är en intressant och väl- de ord har vicki Baum skapat nå- om Askesens problem, författarinnan stiftningen skall rätta sig efter ar- Personligen anser jag det vara ska- da, att man ej fick tillfälle att pröva skriven skildring av ett febrilt stor- got sällsamt fascinerande.
Bakom Hagar Olsson i sitt föredrag om: betets art och inte sammanföra kvin- norna i en särklass med de minder- ett revisionsförfarande, som är en stadshotell med dess jäktande invå- allt märker man luftens envisa dall- Den revolutionära kvinnan.
fru Särlagstiftning för kvinnor ganska invecklad procedur och som nare.
I dess hall gör man bekant- ring förnimmer hur svängdörren lie Arenholt och doktor Andrea åriga.
säkerIigen måste komma till använd- skap med de mest skiftande öden.
snurrar och snurrar, hur allt dansar Svedberg då de behandlade Open är icke förenlig med deras rätt till alltid doktor Otterschlag i väg som en jättekarusell, där Door från internationell och svensk lika lön, ty det handikappar dem, ning i andra och kanske mycket Där sitter och icke förenlig med deras ställning.
med sitt sönderskjutna ansikte den som inte kan hålla takten blir synpunkt.
svårsköttare frågor.
För nattarbetsförhållandena i » Suvenir från Flandern » - där går nertrampad eller utslungad.
Hennes Mötet klargjorde.
om man inte ve- som fullmyndiga medborgare.
Bju- den elegante baron von Gaigern till personteckningar höra till de finast tat det förut, att kvinnorörelsen fått der man kvinnan tillräcklig ersätt- Sverige har frågans lösning inget di- rekt intresse, då hela striden gällde nya äventyr där sveper dansösen tänkbara.
Man tittar som i ett stort en ny djärv målsättning efter den ning, om hon blir hemma viss tid Grusinskaja som en fläkt, di- kaleidoskåp där den ena biten då korta paus som var nödvändig att före och efter e n barns födelse, skall en konvention, som vi ej ha antagit rektör Preysing vankar orolig och och då knuffar till de andra så att övervinna illusionen a t t något vä- hon självfallet välja detta, och ger (vi ha endast Bern-konventionen) och som väl nu knappast kan kom- nervös, den långa, vackra, blonda helt underliga figurer uppstå.
Den sentligt skett med rösträttens ge- man henne bra lön och goda arbets- ma ifråga att antaga.
Washington- Flämmchen pudrar sin nästipp över unga frigjorda flickan är alltid ett nomförande.
Den står nu inför ett villkor blir detla till fördel för både konventionen, som det här gäller, stenogrammen, och så först och sist lockbete för en författare, men nå- andra skede, en större kamp för henne och hennes familj.
Men om principerna äro klara, är har nämligen genom behandlingen i den dödsdömde bokhållaren Kringe- got så utomordentligt som hennes långt mera betydelsefulla mål.
Det Genève visat sig omfatta mänga fle- lein, som inte botas för sin sjukdom Flämmchen får man verkligen leta gäller nu den ekonomiska friheten kampen svår i alla fall, icke bara mellan eller rätten till val av arbete, och för Internationella arbetsbyråns håll- ra kvinnoyrken och kvinnoarbeten men i stället får uppleva sitt livs även- efter.
Och kärleksscenen än dess förespråkare hos oss velat tyr, sin lyckas kröning.
Alla deras den unge Gaigern och den åldrande det gäller den personliga frigörelsen, ning, den så kallade faran från Ge- medge.
Jag kan därför knappast steg dämpas i de mjuka mattorna, Grusinskaja har vuxit ut t i l l en psy- hjärtats frigörelse från den manliga nève, utan därför att kvinnorna själ- tänka mig, att motståndet mot ett och det är som deras fötter satte kologisk studie av ej vanliga mått.
värderingen, från den sekundära rol- va äro splittrade i denna fråga och Tyvärr har anmälaren ej haft till- len i sexuallivet och samhällslivet.
därför att ett strikt tillämpande av dylikt utsträckande av våra nuvaran- märken i den mjuka ludden.
Där Den nya fasen av kvinnorörelsen, principer i vissa särfall kan betyda de nattarbetobestämmelser skulle gå linjer fram och tillbaka precis gång till dem tyska upplagan, men som i en hand.
Livslinjer, kärlekslin- på sina häll kan inte föreligga annat kampen mot restriktionerna omkring en, låt vara övergående, risk för vis- godtagas förr än andra svårigheter undanröjts.
jer, ödeslinjer, dödslinjer, lyckolin- än rena felöversättningar, särskilt i de kvinnliga industriarbetarna, har sa arbeterskegrupper, som man icke fråga am en del facktermer.
Detta pågått länge, anda sedan det blev kan vara likgiltig för.
Att man å andra sidan nu skulle betyder dock mindre när författarin- klart a n den internationella arbetar- Dessutom måste man se i ögonen, släppa denna omstridda fråga ur sikte anser jag otänkbart.
Vägen de av denna väg skulle mycket bi- nans intentioner och distinkta upp- skyddslagstiftningen särskilt intres- som fru Arenholt också gjorde, att draga att bryta udden a " den starka fattning av sitt ämne så klart och serade sig för arbetsförbud för kvin- detta ställningstagande betyder att torde gå fram över förkortad arbets- tid för skiftarbete, t. ex. 7 timmar, misstro mot Open Door, som otvivel- levande lyser igenom på varje sida nor.
Men först nyligen har den fått acceptera en förändring i kvinnans aktigt nu gör sig gällande inom ar- i boken.
sin internationella organisation.
De livsuppgift och hennes förhållande som med hjälp av rationaliseringens beterskevärlden och som hindrar den J. F. hemförlovade trupperna samlar igen, till hemmet.
Hon måste inrätta sig tidsvinst borde vara ekonomiskt möj- men icke under fältropet: rösträtt efter det faktum att hemmet icke lig, samt genom utsträckning av att se hur mycket den i själva ver- nattarbetsförbudet till att omfatta ket har gemensamt med Open Door.
Vicki Baum: Människor på hotell.
Bon- för kvinnor mera, utan: upp med dör- mera är det centrum och den arbets- Kerstin Hesselgren.
niers.
5: 75. ren!
På midsommarmötet var det uppgift som det varit.
För att få även männen.
Norge har därvid re- ordföranden i Danmarks Open göra ett fullt dagsverke under hela dan visat vägen.
V i ha också i vår Door-organisation, fru Julie Aren- livet måste kvinnorna ut och tillkäm- reviderade arbetarskyddslag fått i n en bestämmelse som påbjuder att holt, som lade fram rörelsens histo- pa sig sin ställning på arbetsmarkna- nattarbete oavsett kön skall s å vitt ria och principer, medan doktor An- den.
Att detta ofta måste ske un- möjligt undvikas.
En motion i den drea Svedberg redogjorde för vilka der motstånd och oförstående från riktningen, d. v. s. en begäran om Skeppsbron 12-14, Stockholm.
restriktioner som påvila särskilt de manliga arbetskamrater, med vil- Tel. Namnanrop: Hotell Reisen.
en internationell undersökning om svenska kvinnors rätt till arbete, re- ka de ha annars så mycken strävan den allmänna opinionen angående striktioner enligt lag och enligt gemensam, är en prövning men kan nattarbete och möjligheterna att be- oskrivna lagar i direkt kränkning av icke undgås.
gränsa detsamma, som fru Kjelsberg och av de skrivna.
A n den berömda mrs Förlatiarinnan Hagar Olsson och jag försökte få fram, kunde vis- Abbott, ordförande i Englands Open från Helsingfors kunde icke trös- serligen ej nu tagas upp, men torde Door, var närvarande och deltog i ta den som möjligen trots Open böra föras fram igen.
tillägg för ytterligare I bädd 3:-: till- diskussionen var väl ett tecken på Doar-föredragen ville hålla fast lägg för bad, utnyttjat eller beställt, 2:50.
Här mötas också Open Doors hur betydelsefull de skandinaviska vid att kvinnorörelsen kommit ur sina Betjäningsavgiften på räkningen.
Direktion: s.
A.
R.
A strävanden med arbetarvärldens och kvinnornas ställning räknas för att kampar och gjort sig överflödig.
Ti- jag tror, att ett starkare accentueran- vara.
devarvets läsare komma att själva UPPTÄCKTSRESANDE.
Bakom hotelldörren.
Ju- - förbi Det nya Reise n Det modernaste Hotellet ett de billigaste!
Pris för enkelrum 1 bädd användes, 6:50.
Sigfrid Hansson:, Strejkbryteri och strejkbrytare.
I II.
(Forts. fr. föregående n:r.)
samma mån som fackförenings- rörelsen brett Ut sig och de oor- ganiserade arbetarnas antal undan f ö r undan minskats, ha arbetsgivar- na mer och mer insett det lönlösa i har visat sig vara en dålig affär stort sett för arbetsgivarna att sätta sin lit till strejkbryteriet, vartill kommer att användandet av strejkbrytare måste förorsaka obehag av flera slag för arbetsgivaren.
Strejkbryteri i » samhällets » tjänst.
ken och under det goda borgerska- pets jubel icke » ens generade sig » för att köra latrinkärrorna utför ga- torna mitt på ljusa dagen - dock naturligtvis utan minsta tanke på att viga hela sitt liv åt det samhälls- viktiga renhållningsarbetarekallet.
' Till den kategorien får man väl också räkna dem, som sammanslutit sig under den pretentiösa benäm- ningen Samhällshjälpen, en förening som konstituerades för ett tiotal år sedan och naturligtvis - förkla- rade sig vara » opolitisk » och vilja » omfatta medlemmar man och kvinnor ur alla samhällsklasser ..
Medlemmarna i denna förening.
som j u då och då har låtit tala om sig, men icke skördat några större lagrar såsom samhällshjälpare, har uppde- lats i två grupper: passiva, d.
Y. s. personer, som erlägga en avgift av 10 kronor pr år och icke behöva be- fatta sig med något mer eller mindre motbjudande kroppsarbete och ak- liva, d. v. s. avgiftbefriade perso- ner, som äro villiga att utföra strejk- bryteri.
- a n försöka bekämpa fackförenings- rörelsen med hjälp av strejkbrytare.
Det hör nu också till undantagen att allvarligare försök göres i syfte att upprätthålla driften vid företag, där arbetsinställelse vidtagits.
Arbetsgi- varna torde i allmänhet vid konflikt- tillfällen icke ens räkna med hos dem anställda mrganiserade arbeta- re.
Det har tvärtom förekommit, att även mrganiserade utestängts från arbete, då lockout tillgripits av arbetsgivareorganisationen.
Framförallt torde det vara före- nat med stora svårigheter att upp- bringa fullgod arbetskraft i de fall, då det kräves en högre yrkesskick- betarklassen och som av politiska skäl eller andra bevekelsegrunder anse sig böra ställa s i g till det s. k. samhällets förfogande när arbets- inställelser förekomma vid s. k. sam- hällsviktiga företag.
Man bör kan- ske gå ut ifrån, att detta slags strejk- brytare i regel icke för snöd vin- nings skull ingripa i arbetskonflik- terna.
Vill man vara mycket väl- villig kan man kanske t. o. m. hälla före, att ideella motiv förestava de- lighet.
Yrkesstrejkbrytaren äger nämligen i regel icke en sådan, men han gör icke förty anspråk på en lön, som ofta vida överstiger den, om vilken tvisten uppstått mellan de organiserade arbetarna och ar- betsgivaren.
Med andra ord, del uppträdande p å den sociala Arbetarorganisationerna sörja krigsskådeplatsen.
Så var måhän- da förhållandet med en del av själva för de samhällsviktiga arbetenas utförande.
de förargelseväckande figurer, som någon gång på 1890-talet uppträd- Medan vi äro inne på frågan om de som renhållningsarbetare i Stock- de s. k. samhällsfarliga arbetsin- halm och med studentmössor på nac- ställelserna kan det vara lämpligt a n I en klass för sig befinner sig det strejkbryteri, som utövas av perso- ner ur andra samhällsklasser än ar- ras - - erinra om, att fackföreningsfolket icke i onödan tillgriper strejk vid så- dana företag, som kunna betraktas såsom livsnerver for samhället.
Det förhåller sig nämligen så, att fack- föreningsfolket självt utgör en stor del av samhället och ett ingripande i samhällsorganismen, som kan vålla allvarlig fara, mäsk följaktligen även i hög grad drabba arbetareklas- sen själv.
Det har också blivit praxis, att arbetarearganisationerna i sam- band med arbetsinställelser icke blott shejker utan även lockouter bruka sörja för att icke onödiga ska- dar vållas.
Det är sålunda icke alls sällsynt att organisationerna gör un- dantag för vissa grupper av arbetare även inom företag, som icke kunna göra anspråk på att betraktas sam samhällsviktiga i den bemärkelse, varom här är fråga och på sitt sätt medverka till att s. k. skyddsarbeten kunna utföras.
När t. ex. strejk eller lockout förekommer inom gruvindu- strien, bruka organisationerna de- lachera arbetare vid pumpverken och i händelse av arbetsinställelser inom transportbranschen undantages ofta sådant arbete, som erfordras för till- är därför icke av nöden påkallad vid a t t i samband med arbetsinställelser vid jordbruket ha undantag gjorts beträtfande skötseln av djuren, mjölkningsarbete o. s. v. Någon särskild » samhällshjälp » överhuvudtaget, medgivas och möj- liggöras.
Den industriella demokratiens be- tydelse ur arbetsfredens synpunkt bör naturligtvis icke överskattas, - - sådana tillfällen.
Företagarna måste bära sin del a v ansvaret.
För övrigt har man att söka den tryggaste garantien mot s. k. sam- hällsfarliga strejker i den goda vil- jan hos företagarna de må vara s. k. privata arbetsgivare eller staten och kommunen - att i lönepolitiskt och annat hänseende lägga det så tillrätta f ö r arbetarna, att dessa icke tvingas av omständigheternas egen makt att tillgripa strejk.
En av des- sa garantier ligger i det samför- stånd och samarbete parterna emel- lan, för vilket det moderna organi- sationsväsendet onekligen ger ut- tryck.
Samförståndet och samarbe- tet kan vara mer eller mindre starkt utvecklat, och det tillkommer i lika hög grad på företagaren som på ar- betareorganisationen att sörja f ö r att det når högsta möjliga utveck- ling.
Framför allt på den arbets- marknad.
där vitala samhällsintres- sen dominera, borde arbetarnas krav på ett faktiskt medinflytande, icke - försel av oundgängliga livsförnöden- blott i fråga om de primära villkoren heter o. s. v. Det är också bekant utan även beträffande arbetslivet
Amerika under det fascinerande exemplet av det ryska folket som varit det första i historien att plan- mässigt materiella inrangera krafter i alla arbetet andliga för och ett få följa hela hennes argumentering för satsen att kvinnan måste vara re- volutionär.
därför att hennes frigö- relse kan icke ske inom det gamla samhällets former.
som vila helt och hållet på dogmen om det manliga herraväldet.
Det skall bara sägas här, att hon i sitt föredrag, lysande som ett brandtal bör vara, satte må- let för kvinnan t i l l att bli en män- niska med egen rörelse.
en självstän- d i g upptäcktsresande, ej en följesla- gare.
I Sitt föredrag om Edith Södergran kom hon sedan att ge ett exempel på en kvinnotyp som har upptäckts- resandens blod i ådrorna.
även om inte den definitionen ger mer än en liten del av den mystiska personlig- het som Edith Södergran var, vilken genom Hagar Olsson fick en gripan- de och oförgätlig tolkning under midsommarns sista föreläsningstim- me.
Där finns ett samband mellan kvinnorörelsens nya målsättning och den akuta sammanlevnadskris som v i just nu äro inne i, och som man också kan kalla den politiska situa- tionen.
Denna situation, skärskådad i föredraget på midsommaraftonen om De mäktigas vanmakt, har sitt särmärke i en stark spänning mellan den tekniska civilisationens fulländ- ning, och en förskräckande primiti- vitet i de mänskliga relationerna.
Människorna i allmänhet och folk- ledarna i synnerhet ha ej orkat lösa de problem som sammanlevnaden på jorden ständigt uppställer.
De ha av bekvämlighet fortsatt med den gamla vanan att spränga problemen med våld.
Följden är att de tillåtit tekniken arbeta på en utveckling av våldsmedlen.
Förfärade och för- bluffade finna v i nu plötsligt att men det råder intet tvivel Om att man med den skulle kunna nå mycket längre och komma t i l l mycket bättre resultat än med hjälp av strejkbry- taregarden och s. k. nödhjälpsorga- nisationer av föreningen Samhälls- hjälpens typ.
H ä r har tydligen det s. k. samhället.
representerat av statsmakterna, en viktig uppgift att fylla, som det hittills visat föga in- tresse för.
Strejkbrytarna bli otillständiga påtryckningsmedel i arbets- givarnas tjänst.
Strejkbrytareproblemets kärna lig- ger emellertid icke i frågan om vii- k a åtgärder sam hora vidtagas för att vidmakthålla samhällets livsfunk- tioner.
Det är i varje fall icke den saken, som gjort detta problem sär- skilt aktuellt nu.
Frågan gäller väl närmast strejkbryteriet på den s. k. privata arbetsmarknaden, å ena si- dan arbetsgivarnas och deras orga- nisationers uppfattning om detsam- ma, och å andra sidan fackförenings- rörelsens inställning.
Det är kanske icke mycket att säga om, att arbets- givare försöka använda s i g av strejk- brytare i syfte att sätta fackför- eningsrörelsen ur spelet.
Sådana försök äro ju likväl, som redan fram- hållits, dömda att misslyckas, så länge fackföreningsrörelsen har den stora utbredning den numera har.
ohanterliga och till sina verkningar oöverskådliga förstörelsemedel ligga i händerna p i maktägande, som äga makten enligt ett system, vilket byg- ger på våld.
En sådan brist på ha- lans i utvecklingen måste bero på att ett grundfel blivit begånget nå- gonstans.
Det är väl icke underligt om v i söka en av dessa orsaker i kvinnornas frånvaro, deras absoluta borteliminerande från direkt infly- tande p i utvecklingen.
Naturen måste h a menat ett samspel av kraf- ter.
Den kan aldrig ha drömt am a t t när tiden var inne att upptäcka hemligheten hur man väcker den vi- lande energien t i l l sin tjänst, män- niskan ännu skulle vara så moraliskt svag och så ensidigt inriktad, att hon självfallet spände energien i tjänst hos undergångens makter.
Det är därför kriser sådana som den nuva- met.
Frågan är nu hur mycken inre frihet och fritt omdöme de ha beva- rat under ekonomiskt och sexuellt beroende.
Ha de något att lägga som motvikt mot ensidigheten?
Orka de tvinga t i l l en omriktning av ut- vecklingen?
Punkter de kunna sam- la sig kring finnas nu närmast gäl- ler det avrustningskonferensen nästa år.
Det var ganska betecknande för hur det blir på Medborgarskolan alt v i efter skildringar av nöden i Tysk- land och försakelserna under arbe- tet på femårsplanen i Ryssland och efter uppläggning av kvinnorörelsens nya djärva målsättning, skulle fä följa en föredragshållare som syss- lade med problemet om människans kraft att över huvud sätta sig nya fixerat mäl under en fixerad tid.
Men i själva målets begränsning och fast-: lisande vid vissa kvantiteter ligger ' en risk.
M i n börjar under tyngden av nu- varande depression skifta över t i l l ' den uppfattningen, att det är de mänskliga behoven som skola vara utgångspunkten, i stället för att det hittills varit produktionen och vinsten på produktionen.
Men vad skall man hitta på en gång i framtiden, då det gäller att sätta nya mål och fin- na nya behov?
Ytterligare kvanti- teter?
N ä r alla materiella behov äro fyllda, vad då?
Progressisterna i Amerika ha gjort upp åt Amerika en tio-årsplan vars slutmål är att alla skulle få 10,000 om året.
Rektor Hermelin berättade om den villrådig- het och tafatthet sam utmärkt pro- gressisternas försök att tänka sig vi- mål.
dare på andra sidan detta mål.
Vad Rektor Hermelin talade om hur 5- vilja v i d i?
Kanske ledighet två da- à 10-årsplaner smidas, särskilt i gar i veckan, så att v i kunna ägna oss åt att jaga och fiska.
roa oss med camping eller med alt snickra våra egna möbler?
SVENSKA BILDER.
I Sovjet.
liksom världen över, är Fataburen, den tidskrift som Nordiska museet hittills utgivit, har från och med ännu de stora masrarnas standard ar ändrats till en ståtlig årsbok, Nor- låg och företaget att höja denna diska museets och Skansens.
Den vo- standard är ett jättearbete.
Frågan lym som just nu kommit ut innehåller på i omkring trehundra sidor, en omväxlande om ett därefter är icke aktuell.
Men och mycket vackert illustrerad översikt likväl bör man ha blicken öppen för över de senaste forskningsresultaten på faran att under den hårda inrikt- den svenska kulturhistoriens olika om- ningen på fyllandet av de materiella råden.
kraven, de källor torka ut, som vatt- I e n tjugutal artiklar.
författade av sådana specialister som professor An- na marken ur vilken människans dreas Lindblom, intendenten Sigurd behov spira.
Erixon, docenten Gerda Boëthius och Fogelstadsförbundets midsom- bibliotekarien Sigrid Leijonhufvud, pro- marmöte är 1931 betecknade ett re- fessor Sune Lindquist, för an endast nämna några, skildras dels Olika drag i kord till tiden, eftersom det varade den gamla bondekulturen, dels några av fem dagar, och ett rekord med sitt den gamla hantverkare- och högrestånds- deltagarantal av hundra.
Aldrig har kulturens företrädare och märkesmän un- en stämma i Komtemåtta kommun der skilda tider.
Till denna historiska varit så talrikt besökt förr.
del ansluter sig även en aktuell överblick över Skansens och Nordiska museets Denna artikel bar blivit för läng verksamhet under föregående di, bl.
a. för att ta upp plats med skildring en krönika om Skansens första land- av ramen för mötet.
Men alla Fogel- skapsdag i fjol, Dalarnas dag.
Delta är stadsförbundare känna ju ändå hur en sammanfattning som har sitt intresse det är att samlas I en krets uppe på också med hänsyn till framtiden.
Årsboken är tillgänglig i bokhandeln festsalen, de känna flertalet av dem till ett m s a~ 5 kr.
som bruka tala från estraden.
kän- n a kamraternas glada ansikten, veta hur det känns i hjärtat då » Stark stiger sången » stämmes upp eller: » Vaknen Nordens alla hjärtan ».
De ha varit med om samlingarna i Stora huset, de ha varit med om de langa diskussionerna, i vita midsommar- nätter och de Idngsamma, lite lätt- jefulla morgnarnas vila, innan da- gens program tar fatt igen.
Då arbetsgivare trots detta ändå Som det här ligger i samhällets sa yrkesstrejkbrytare med arbetsgi- na, för att göra dem mera mottag- operera med strejkbrytareligor intresse att förhindra.
varepartens eventuellt Svenska liga för tanken på vad man kallar här åsyftas framförallt yrkesstrejk- Om sådana bevekelsegrunder lig- Arbetsgivareföreningens goda e n revolutionär fackföreningstaktik brytare - så torde det ske mindre ga bakom strejkbryteriet, ja, då minne, förses med mordvapen, då och ett accepterande av våldet i den av omtanke om att få ett arbete ut- måste det vara ett mycket viktigt gärdet uppgivet och fältet är sociala och politiska kampen.
fört.
än i avsikt alt bland de strej- samhällsintresse att förhindra strejk- öppet för allsköns onda makter hos Till Landsorganisationens kon- kande åstadkomma en sinnesstäm- bryteri.
Arbetsgivarepartens göran- den mänskliga naturen, vilken un- gress 1926 hade strejkbrytarefrågan ning, som i sin tur kan göra dem den i dylika fall innebära icke blott der inga omständigheter borde få to- föranlett några motioner.
inspirera- mera villiga för en uppgörelse.
I en fara ur samhällsordningens syn- lereras inom vår tids sociala organi- de av kommunisterna och av allt a n regel missräkna sig arbetsgivarna punkt utan äro även otillständiga i sationsväsende.
Beväpningen av döma även författade i det kommu- beträffande den effekten.
De lyckas av arbetsgivarepartens strejkbrytarna kan få till konsekvens, nistiska högkvarteret i Stockholm.
I visserligen påverka sinnesstämnin- förhållande till arbetareorganisatio- att strejkande förse sig med samma dessa motioner yrkades bland an- gen bland de strejkande, men icke i nerna, Ha de sistnämnda accepte- våldsmedel och vad tjänar det då t i l l nat, att Landsorganisationen skulle den riktningen att dessa bli mera rats såsom legala och för övrigt ur att försöka bygga upp en arbetar- upprätta ett centralt strejkbrytare- benägna för en uppgörelse.
I stäl- såväl samhällets som företagets syn- rättslig ordning på grundval av ett register, i syfte att möjliggöra en let för ängslan över att strejken skall punkt nödvändiga organ för ett förhandlingsväsende, förankrat i or- bättre kontroll i fråga om strejkbry- misslyckas på grund av strejkbryte- oundgängligt samarbete mellan före- ganisationer av det slag, r o m vi för teriet.
Med anledning av dessa mo- riet, alstras bland de strejkande käns- tagare och arbetare, då borde det närvarande förfoga över?
tioner företogs en enquête bland de Ior, som lätt kunna utlösa sig i de- naturligtvis icke få förekomma, att Strejkbryteriets omfattning och till Landsorganisationen anslutna förbunden, vilka anmodas att bl.
a. sperata åtgärder, vilka så långt ifrån arbetsgivareparten lika litet som behandling inför Landsor- lämna uppgifter om hur stort antal kunna vara ägnade att påskynda en arbetareparten använder sig av uppgörelse, tvärtom i hög grad för- provokatoriska eller andra illojala ganisationen.
strejkbrytare, sam hade uppträtt svåra en sådan.
Sändandet av yr- och för samarbetets fortsatta ut- Dessa reflektioner kunna lätt gi- inom deras verksamhetsområde un- kesstrejkbrytare t i l l Halmstad och veckling skadliga medel och meto- va anledning att antaga, att strejk- der de senaste dren.
Ådalen var ett grovt misstag av ar- der.
bryteriet spelar en större roll på den De flesta av förbundet!
ansågo sig betsgivareparten, försåvitt icke svenska arbetsmarknaden än vad det icke kunna lämna exakta uppgifter vilket man faktiskt har anledning att Deras beväpnande är ett dråp- faktiskt gör.
Det är kanske därför och utredningen kan ju därför icke misstänka med anledning av de ut- slag mot v å r arbetsrättsliga lämpligt att erinra Om, att man inom tillskrivas något större värde.
Icke ordning.
fackföreningsvärlden under vanliga mindre än femton förbund, därav de talanden som gjorts i Dagens Ny- heter och av Svenska Arbetsgivare- Den synpunkten har tyvärr icke förhållanden - alltså bortsett frän största, nödgades lämna frågan obe- föreningens direktör Ivar Larson blivit beaktad i den offentliga dis- den på grund av händelserna i Åda- svarad.
Resultatet av utredningen syftet var att provocera fram hand- kussionen, men det kan vara skäl i len för tillfället upprörda Sinnes- blev att man beräknade antalet per- lingar från arbetarebefolkningens si- att man åtminstone inom arbetsgi- stämningen icke tillmäter strejk- soner.
som hade gjort sig skyldiga da, sam skulle kunna giva anledning vareorganisationerna och fackför- bryteriet någon större betydelse.
till strejkbryteri och icke ordnat sitt t i l l myndigheternas ingripande och eningsvärlden tager sig en grundli- Kommunisterna vilja emellertid gär- mellanhavande med organisationen, på så sätt moraliskt deprimera ar- gare funderare över densamma.
Om na utnyttja strejkbryteriet i syfte att till omkring 6,000 inom Landsorga- betarna.
det därjämte förhåller sig så, att des- jaga upp stämningen bland arbetar- nisationens verksamhetsområde vid - - är betraktande - - - - - -
- supplementet.
Att kvinnligt va- se ", kvinnlig personlighet, kvinnligt DEN UPPRORISKA KVINNAN.
arbete, kvinnlig kultur skulle h a nå- fr. sid. got värde i sig själv - det har Klasskampen och könskampen - kunnat konsten att låta pilen studsa m. fördomsfria andar mycket svårt (Forts. t. o. I).
Granatladan.
Il.
det är två maktfaktorer, som det nu- tillbaka mot den som avsänt den.
att föreställa sig.
Det kvinnliga be- året besökte jag min ha- varande samhällssystemet, vilket är Denna konst har kvinnan äntligen traktas i bästa fall som ett tillskott uppbyggt på de priviligierades rm lärt av den nya psykologien.
När till det manliga, dess värde bedömes Den domstrakt.
stora kanonverkstaden fanns kvar den priviligierade klassens och den psykologiskt skolade kvinnan endast och allenast i förhållande till och den I stora granatladan.
kraftstatio- det priviligierade könets rätt -- skall nu läser sådana författare som det manliga.
Att vara kvinna bety- nen var en ung maskinist, den gamle var ha svårt att undertrycka.
Sådana Strindberg eller Weininger, rodnar der fortfarande, all kvinnoemancipa- längesen död.
» Obehöriga äga ej tillträde » stod det oroshärdar kan helt enkelt inte av- bon inte av harm inför deras hätsk- tion till trots, att på ett behagligt vecklas med bibehållande av det het mot kvinnan, deras hysteriska sätt komplettera mannen.
Att vara nu som förr på porten.
Nu som förr var det engelska lärlingar gamla systemet - de griper för behov att förnedra henne, han frågar arbetare betydde också för något på ritkontoret och nu som förr var del djupt i n i dess känsligaste nervtrå- sig lugnt, sakligt, vetenskapligt: Vil- decennium sedan att på ett behag- en ung engelsk ritlärling som fick följa dar.
Vilka skeden och utvecklings- ket mindervärdighetskomplex döljer ligt sätt komplettera borgaren!
På den främmande genom fabriksområdet.
stadier vi har att genomleva innan sig bakom delta sjukliga behov att intet enda område, varken politiskt, Mycket hade skett i världen se ’ n min ett nytt hållbart samhällssystem ut- nedsätta motparten?
Det står utan socialt eller erotiskt, har kvinnan barndoms vaknätter.
Se ’ n 1905, se ’ n kristalliserar sig, del kan ingen för- vidare k l a r t far henne.
att den man, tills dato förmått hävda sig själv.
Dreyfus, se ’ n rysk-japanska kriget.
Verk- stadens arbetare var idel ungt folk med utsäga de våldsamma eruptioner- som är hätskast mot kvinnan, även Det är inte att förvåna sig över att något visst resignerat i ögonen.
Med na och de omärkliga långsamma är svagast som man.
Genom att ho- hon under sådan Omständigheter e n smula förakt i blicken betraktade de verkstaden evolutionerna kommer antagligen att p a invektiv på invektiv över den bibringas den uppfattningen att hon fruntimret som drev omkring i gripa in i varandra, såsom de alltid sexuella motparten, söker han dölja på grund av sitt kön är mannen un- och tittade och gjorde sig viktig och na- turligtvis inget begrep.
Kanske en krigs- har gjort - men ett förefaller att sin egen svaghet en hemlig, med derlägsen.
lotta.
Fascist hörde jag en mumla.
Inne vara visat: den oss förestdende ut- alla medel dold mindervärdighets- Den nya vetenskapliga kvinnorö- i snickarverkstaden råkade jag en gammal vecklingen måste gå över klasskam- känsla.
Genom att nedsätta kvin- relsen håller som bäst på att så böjd man, som jag kände igen.
Han hade pens och könskampens barrikader.
nan, ger mannen sin egen manliga grundligt som möjligt skingra den- i sin ungdom arbetat vid masugnarna.
ett Kvinnoföraktet i dess extremaste patens det sämsta tänkbara betyget.
na vanföreställning.
Ett av sina arbete rom för alltid krökt hans rygg former håller visserligen på att för- Kvinnliga författare av rang har bästa stöd har den i den moderna dubbel.
Hans skägg var vitt men jag kände igen honom ändå, ty hans rygg var svinna.
Sådana hysteriska utfall aldrig använt sig av den billiga sexualvetenskapen, vilken, även då böjd redan på min tid.
mot » kvinnan » somt.
ex. Strindbergs triumfen att förlöjliga och förnedra den företrädes av män, oförbehåll- Jag hälsade och sade: » minns ni natt- finner man inte i våra dagars litte- del manliga könet ehuru material samt tillerkänner kvinnan en själv- vaktens flicka, som gick här ibland och För drog kontrolluret, det är jag ».
ratur.
Men att kvinnlig intelligens ingalunda skulle ha saknats.
Det är ständig skapande sexualroll.
Och han mindes mig mycket väl.
ännu under detta århundrade stilla- ett tecken på överlägsenhet, desto denna är kvinnan tigande svalt sådana invektiv som mera anmärkningsvärt.
då man be- inte längre till enbart för mannens sätter Jag med sade den bland här annat: kanonindustrien » Att man fort- efter Strindbergs eller låt oss säga Wei- tänker, att hela vår kultur gått ut skull.
Hon tillerkännes rätten att något så förfärligt rom världskriget ».
ningers, är häpnadsväckande.
Wei- på att odla slavsinne hos kvinnan.
De båda gamla sågo på min ciceron leva ett eget liv.
Hennes värde som ninger skrev de bevingade orden: Antagandet, att mannen skulle be- könsvarelse uppskattas inte uteslu- och tego.
» Det är svåra tider » sade en av dem » Även den lägst stående mannen sväras av sexuella mindervärdighets- tande efter hennes förmåga att till- står oändligt mycket högre än den komplex, mötes säkert med misstro fredsställa mannens sexuella behov.
omsider.
» Ja, men det I i mordverktyg, man mar- högst stående kvinnan. » Man skulle a " de flesta kvinnor.
Så stark ar Det har gått Upp för vetenskapsmän- dar folk med kanonerna.
om jag vore som larne stod oplockade runt om, färdiga att tro att denna sats präglats av någon hos dem känslan av mannens över- nen, att även det kvinnliga könet har ni skulle jag göra kanonerna odugliga att gå i frö.
fanatisk medeltida munk.
M e n den Iägsenhet i alla stycken, så stark ett egenvärde, att också kvinnan kan skjuta med ».
Jag stod länge och såg på kanonen.
» Ja, v i har nog hört det, del har hållits Och jag tänkte: det är synd om materien.
har nedskrivits under delta århun- känslan av egen underlägsenhet.
uppställa krav på tillfredsställelse Det är hårt att dragas upp ur jordens drade av en BY den moderna tidens Hela vår kultur, ja, själva språkbru- och att mannen som könsvarelse kan föredrag och skrivits i tidningarna om sabotage, men del ä r omöjligt.
Har man schakt och formas till något så olikt allt genialaste filosofer.
Det ger en nå- ket går ju ut på att suggerera kvin- värderas efter hans förmåga att till- en gång lärt sig göra ett pott arbete kan förnuftigt som en kanon.
got att tänka pi.
nan i sådan rikining.
» Manlig » be- fredsställa kvinnan, man inte fuska.
Det är omöjligt, inte kan En gammal rostig kanon som står bland Det är först i dessa yttersta da- tyder självfallet något starkt och Klarast framträder denna insikt vi gamla smeder del åtminstone.
Vi gör blommor och grönt gräs och är ett någon- är, hos de kvinn- ett ordentligt arbete, vi kan inte annat.
ting ingenting.
Eller en ny blank kanon gar kvinnorna lärt sig a n reagera på fint och suveränt.
» kvinnlig » betyder dock som naturligt Många fram- En gång svarvade jag ett järndstycke och rom sänder iväg en dödande granat det enda rätta sättet inför dylika ytt- svag, efemär, underlägsen.
Gud är liga spånen höll ihop hela elva meter den Blanka kanoner som provskjutes och be- randen - d. v. s. vetenskapligt.
Hit- naturligtvis en man.
likaså hans ståt- stående kvinnliga forskare h a r på hänger inne på kontoret nu.
(jag minnes finnes vara lämpliga för sitt ändamål.
tills har de känt sig träffade av dem.
hållare på jorden.
från påven ända detta område utfart ett hanbrytande mycket väl den långa stålormen, den Det är synd om materien.
Jag tänkte på Aven om de varit upprörda, även om ned till den lägsta ämbetsmannen!
arbete.
Jag skall här endast dröja hängde på på min lid också).
verkstadens alla villiga små och stora de insett orättvisan och överdriften, Begreppet » manlig » har blivit det vid en av dem, fru Sofie Lazarsfeld, Arbetet kan vi inte fuska med, men något maskiner.
Oförtrutet snurrade hjulen dag har de känt sig träffade.
D e har inte primära, » kvinnlig » det sekundära som i sitt senaste verk, » Wie die intresse av kanonen som färdig har vi och natt.
De stora generatorernas väldige inte och aldrig bryr sig arbetarne om hjul sjunger sina sånger nan och dag.
Frau den M a n n erlebt », på ett ve- provskjutningen av de nya kanonerna.
Maskinerna, dessa min barndoms säll- tiden omedelbart innan kongressen fackföreningarna och för att bland derhäftigt och fängslande sätt bely- När jag som pojke arbetade på skepps- skap i helgnätter, syntes mig nu som idel rammanträdde, alltså 1926.
D å äg- andra samhällsgrupper vinna förstå- ser frågan.
Fru Lazarsfekl har ut- varvet, minns jag v i gick man u r huse för trälar.
Utnyttjade till sista potens.
ut- de de till landsorganisationen anslut- else för arbetarnas strävan och or- ' fört ett betydelsefullt arbete på den att se skeppet gå av stapeln, men en fär- nyttjade a n svarva löjliga företeelser, av- Häri.
sexuella upplysningens område.
Hon kanon, om aldrig välgjord, är att mörda folk med.
na förbunden tillsamman icke mindre ganisatoriska uppträdande.
ingen fröjd med, vi vet ju alla vad den Jag tänkte på männen vid maskinerna.
än 414,800 medlemmar.
Procentuellt genom erhålles den allmänna utbred.
är en.
av initiativtagarna till den skall vara till. » vilkas arbetsglädje var grusad av med- i förhållande till antalet fackför- ning och uppskattning av solidari- form av Sexuell upplysningsverksam- » Please we are still going on, samtal vetandet om ändamålet med det de tillver- eningsmedlemmar och framförallt i tetens betydelse, som kräves för att het som tyskarna kallar Eheberatung förbjudna med workers » säger den unge kade.
» Det är synd om materien » viskade rådgivning för äktenskapliga och lärlingen, som tydligen förstår en hel del jag när jag gick ifrån provskjutnings- förhållande till hela antalet arbetare solidaritetsbrott skola mötas med så var alltså strejkbrytarnas ganska allmänt förakt, att ingen vill utsätta andra livsfrågor.
Under denna sin och och går med lågt.
sig därför.
Ett starkare värn mot verksamhet har hon samlat ett ovär- därifrån Majnycklarne hade säkert en annan Meningarna vom delade om önsk- faran av strejkbryteriet kan arbeta- derligt forskningsmaterial.
M ä n och Jag får ej beträda granatladan eller nä- mästare till sitt upphov än den rostiga värdheten och nödvändigheten av ett reklassen e j förskaffa s i g och därför kvinnor av alla åldrar och alla sam- con annan avdelning mer.
kanonen.
Eller de glänsande stålpup- Min vägvisare för mig direkt till porten.
porna i granatladan.
En mästare som strejkbrytareregister och framförallt gäller det att spänna krafterna för hällsktasser har, dels skriftligen, gjordes gällande, a n förandet av ett fortsatt, aldrig slappnande arbete för dels personligen.
vänt s i g till dessa och sådant skulle bli förenat med så sto- stärkande av fackorganisationernas institut, framlagt S i n nöd och begärt omkring på nya gator, såg fina hus där i Men kanonindustrien går bättre än ra svårigheter och draga så stora ställning och fördjupande av förstå- räd och hjälp.
Det har visat sig.
att min barndom var skog och moras.
någonsin.
kostnader, att det icke kunde an- elsen för solidaritetens betydelse. » Det händer mycket på tjugu år.
Kanonbruket har gan framåt, där Jag gick den kända vägen till provskjut- fanns många nya hus och en fin gata.
ses löna mödan.
Kongressen av- Då Landsorganisationens kon- ningsområdet.
Din urgamla kanonen stod Moa.
slog därför ifrågavarande motioner gress nu inom kort återigen samman- kvar.
Rostig och förkommen stod den och nöjde sig med att göra ett all- träder föreligga inga motioner, som där bland blommor och blad och såg mänt hållet uttalande.
Detta erhöll direkt syfta på strejkbryteriet.
M a n grotesk ut.
Många bataljer utkämpades i min barndom kring den kanonen.
Ibland följande lydelse: torde kunna g å ut ifrån att den upp- var han brandsprutan som vi satte av i fattning som kongressen gav uttryck full karriär på.
Ibland » provsköt » vi den Fram för solidaritet!
åt i det nu anförda uttalandet.
är och de dagarna sålde brukshandeln myc- » Fackföreningsrörelsens styrka förhärskande inom fackförenings- ket knallpulver.
vilar på arbetarnas solidaritet.
So- världen.
Där räknar man som sagt Ingen visste varför den stod där.
Din lidaritetskänslan måste därför alltid framför allt med möjligheten att me- hade stått där så länge de allra » gam- laste » mindes.
hållas levande och fördjupas till att delst ett fortsatt planmässigt och Numera lekte inga barn omkring ka- vara ett uttryck för e n frivilligt vun- medvetet agitations- och upplys- nonen.
Gräset var högt och majnyck- nen och inneboende uppfattning om ningsarbete komma tillrätta med des- behovet av samarbete och trohet mot sa förhållanden, och de metoder, av fackföreningsrörelsen fattade be- som använts i Halmstad och Ådalen personer, som inte för sitt liv skulle slut och uppdragna riktlinjer.
Där- kunna därför icke anses såsom den förtro sig ens till sina närmaste, blot- för kräves ett ständigt pågående agi- svenska fackföreningsrörelsens.
tat sina intimaste hemligheter (Slut).
tations- och upplysningsarbete för institutens sakkunniga.
att få alla arbetare till medlemmar i Sigfrid Hansson.
Forts. i nästa n:r.
Härom - - - - sexualvetenskap sexualforskarna.
! "
- ' ' ' " " svenska säger adjö till de gamle platsen, och jag tyckte majnycklarne får snart stadsrättigheter.
Jag vandrade högkonjunkturer.
för
