# ID: svediakorp-per3536
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1931
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 11,332
# sentences: 586
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDEVARVET den 20 juni 1931 innehåller: - påminner om halvårsprenumeration!
Mänsklig solidaritet.
Ledande artikel.
Strejkbryteri och strejkbrytare redaktör Sigfrid Hansson.
Inledningsföredrag hållet vid Nyradi- kala Gruppens sammanträde i Stockholm den I I juni 1931. av har En härlig junisöndag med äppelblom i alla trädgårdar, doftande hundlokor, ' midsommarblomster, humleblomster i ha- larna och kornknarren.
som man aldrig får se, knarrande från åkern.
Airedale- terriern går ut i vattnet till magen vid den långsträckta stranden ah dricker minutvis av del bräckta vattnet, rom är hans älsklingsdryck.
Människorna lägga sig behagligt till rätta i gräset i väntan på en motorbåt och börja handskas med utom de stora politiska partierna och tankar, som bara komma fram vid en själv utan något parti bakom sig solig söndagsstrand i juni, litet barn- ekonomiskt isolerad på ett sätt, som inte står i proportion till den reso- man tar lugnt, eftersom man har tiden nans som dess meningar framkalla.
på sig och som man samlar ihop för att Det är av yttersta vikt för oss att få få nytt perspektiv på vardagen.
TIDEVARVET v i l l målmedvetet, outtröttligt och Även Norge upplevat sitt Ådalen med förståelse för nyanserna i upp- med svåra sammandrabbningar mellan såtet hos söka vidmakt- långvariga och omfattande ordningsmakten och de strejkande.
arbetskonflikt, Den hålla den radikalism, som under ett andra som utgör bakgrunden till dessa händel- ser, kommer att skildras i Tidevarvet i tidigare skede i vårt lands politiska en serie artiklar av fröken A n n e Hal- historia kunde finna sitt uttryck och vorsen Början i veckans nummer med förverkliga sin mening utan enrol- artikeln lering i borgerlig, respektive social- Hårda tider I Norge.
En sådan demokratisk åskådning.
samhällssyn är enligt vår mening värden som den borgerliga pressen inte intresserar sig för eller godta- ger och även om problem som ar- betarpartierna ännu icke tagit upp på sina program.
Tidevarvet tror p å kvinnorna och på deras insats i samhällsarbetet.
Men v i tro lika fullt på nödvändighe- len av solidariskt samarbete mellan män och kvinnor för lösandet av de stora uppgifter som vänta bl.
a. på uppfostrans.
jordfrägans, den inre och yttre fredens områden.
solskenets inflytande, sådana tankar som upp vår prenumerantsiffra och v i vädja till våra vänner att i sin krets, var och en, till den nya halvårspre- numerationen skaffa minst en n y abonnent till Tidevarvet.
V i ä vår rida förbinda oss att nu liksom till- fortfarande nödvändig för samhäl- förne icke väja för svårigheter och lets utveckling och för den offentliga Självfallet blir en aktiv politisk möda i vår vakttjänst omkring våra moralen.
Vår radikalism rör sig om tidning som Tidevarvet mellan och samhälleliga ideal.
göres Den nya skalm av Sommarsöndag '.
TIDEVARVET Elsa Wilkens.
Dansk Kvindesamfund.
tarna måste ta detta val, med hän- syn till avtalen som stunda med ar- betsgivareföreningen, då det vore otänkbart a l l skapa prejudikat på Idrottskursen i Strängnäs av Ragnvi Torsslow-Lundgren.
Ode till folkliga maskiner Hårda tider i Norge i oklanderlig motorn.
Här behövs en tändande gnista, en kraft som samlar och sätter liv i män- niskors a h maskiners resurser.
Kvin-.
Av Anne Halvorsen.
lägre lön.
av Harry Martinson.
form gul svensk trafikbuss nen framför bryggan.
Den har ändsta- tion här och skall vända efter fem minu- ler för nästa tur till Staden.
Den star- tar inte och chauffören har glömt start- veven hemma.
Fåfänga försök att rulla den igång.
Fåfänga försök att finna en telefon för avsändande av nödrop till urstationen.
Fåfänga försök att beveka BÅDE I E N G L A N D OCH TYSK- H er de er ute barske tider i Norge bå- löshet, og som i vår efterfulgtes og inde.
Undtatt en- den nu pågående arbeidskamp.
L A N D har regeringskris hotat chaufförer nan i gräsbacken och civila, föreslår bekanta och samtliga, obe- kanta kvinnor och män, sju människor tillsammans, att rulla bussen baklänges tillräckligt långt för att den skall kunna ta fart på det lilla stycke som är kvar första stranden.
initiativ Chauffören och springer väckes efter en till sön- sitt av till dagsfiskare - som om just hans krafter och just i dagarna blivit lyckligt av- kelte varme dage har nordenvinden V i har da atter et generalop ' är vore de avgörande företaget sätter i Rikskansler Brünings nöd- og kulden vært den rådende hele på arbeidsmarkedet efter c:a gång a h lyckas.
Efter fem minuters Tidevarvets semester infaller i hade uppkallat socialde- ja.
sneen gjestet oss nogenlunde ro.
I krisen 1926-27 kraftansträngning går bussen för egen långt u t i mai og la sit kolde hvite regnet man med e l tap av 3.57 mil- motor därifrån, överlämnande åt sällska- liksom alla andra år under midsommar- veckan, N:r 25 och 26 äro därför sam- mokraterna till energisk protest och dekke over gress og utsprunget löv.
joner arbeidsdage, som jo er et gan- pet på stranden att själv draga slutsat- manslagna till ett och lördagen den 27 krav på riksdagens sammankallan- Likeså velgjörende som sneen virker, ske anselig tap for el land med 2-3 serna om det tändande initiativets och juni utkommer nummer av Tide- de, vilket regeringen lika energiskt når den de förste vinterdage legger miljoner mennesker.
Men man må kollektivismens betydelse.
Nästa scen är en gräsbevuxen ö, med varvet.
Nästa gång vi ha glädjen möta motsatte sig.
Regeringens öde häng- sitt blöte skjermende slör over den gå tilbake til storkampen i 1924, skal nakne jord med alt det visne og döde man trekke en sammenligning med ett halvfärdigt bygge i bakgrunden, en våra läsare blir alltså den 4 juli.
Under de på ett hår - men socialdemo- - likeså hårdt virker det samme kampen idag.
sommarvilla med skimrande rött koppar- hinner äga kralerna gåvo efter, riksdagen för- stoff, når det i livets tid isner de Henholdsvis I april og i mai ut- tak.
Motorbåten har motorstopp, men löp lönstarifferne i en rekke indu- inför den underbara tavlan med glin- varvet för såväl post- som expeditions- blir borta frän Berlin och regeringen nyfödte plantespirer.
O g vi mennesker som er i så in- stri- og håndverksfag, og den ii rande vikar och disgröna öar försvinner prenumeranter förnyas i god tid före den har ett par månaders frist att reda derlig kontakt med naturen.
vi står mai sendte arbeidsgiverne Ut sine all förargelse och en enda försoningens, I juli, så att intet avbrott i försändel- upp situationen.
ubehjelpelig midt i kampen mellem förste opsigelser.
(1 papirindustrien förnöjsamhetens, broderlighetens anda serna må äga rum.
Till våra expedi- Liberalerna i England ha vägrat liv og död, mellem kulde og varme, stanset arbeidet allerede i 5 mars.)
griper människorna.
tionsprenumeranters tjänst medsändes en giroblankett, som vi hoppas återfå ifylld.
anta regeringsförslaget till jordvär- mellem hårdt og mykt og reagerar Aebeidsgivernes krav gik u t på Då händer det oerhörda, att den dit- Prenumerationspriset från den] juli till deskatt, som de betrakta som en og lider under dette mer o~ mindre 12-15 procent reduksjon av minste- tills osynlige öägaren dyker upp, full av dubbelbeskattning.
Efter flera spän- bevisst.
Men endelig seiret varmen og timelönssatser og 15-25 procent ohövlig vrede.
- Vem har gett er lov?
årets slut är 3: kr.
nande dagar har regeringen godta- og nu lever v i likesom inhyllet i en av akkordsatserne, i enkelte tilfelder - Ge er iväg.
Ingen campingplats - En del av upplagan medföljer on giro- blomstermettet, bedövende södme- ennu mere, samt en rekke forandiin- sopa bort smörjan håll käften!
- Den blankett.
git det modifierade liberala försla- fyldt sommerluft og tar farve av den.
ger i overenskomstenes almindelige heliga äganderättens gift har genom- get.
Behandlingen i parlamentet Öjnene söker de skjönne farver, örene bestemmelser.
trängt hans varelse och gjort honom en- kommer att uppskjutas några dagar oplades for skogens og parkenes Arbeiderne krevet arbeidstiden faldig, hänsynslös, simpel och löjlig, för och den slutgiltiga utgången är oviss.
fugleorkester, og alle porer i en su- nedsatt fra 48 til 42 timer med sam- rädd om sin osäkra härskarställning att ger varme og luft.
me ukelön, begrensning av overtids- ens våga stanna för att t a emot ursäkter Og det kan nok trenges efter den arbeide og forhöielse av dettes gjel- ärligt framförda, smitande i sin stads- lange strenge vinter og de trange dende satser.
en rekke forandringer eleganta pullover genom domänens ARTERNA i MARMAKONFLIK- kår, som fölger med megen arbeids- i de almindelige bestemmelser som buskar.
Så kastar man ut proletärer forlengelse av ferien til 14 arbeids- och deras svar angår en inte, men fun- TEN h a träffat uppgörelse.
dage, full lönn under sykdom m. m. nes vapen till hands vore det inte långt Over 2,000 industriarbetare - de samt nesten overalt lönnens for- till skotten, ty ilskan är rädd.
Och bro- berörda skogsarbetarna oräknade höielse fra 10-20 procent.
derskänslan blev ihjälslagen med ett ha fått sitt öde avgjort.
Förliknings- Enighet parterne imellem kunde hugg, som passade illa till den svenska kommissionens förslag innebar, on- av DEVINEZ.
der ikke være tale om.
Meglings- naturens vänlighet.
Dagens sista upplevelse: det treåriga, tingen att avtal skulle träffas till mannen nedla forbud mot arbeids- 1931 års slut med en timlön på 114 nte utan besvär upptäcker man M a n kan nog våga påståendet stans O g optok straks meglingen.
i ordets verkliga betydelse väl uppfost- att den gåta som för närva- Den förte dog ikke så Iangt at han rade barnet i knallröda vida långbyxor.
öre och med villkor att arbetet vid.
gåtorna i tillvaron.
De dölja sig Marmaverkens sulfatfabrik skulle bakom det skenbart enkla f ö r det rande sysselsätter de flesta spekula- är fortast möjligt återupptagas.
Eller mesta.
Besväret kan bestå i att tiva hjärnor i världen är den allmän- R april for c:a 42000 lockoutade ar- snäll och låter sig utan rädsla lyftas av att avtal skulle träffas till 1931 års stiga i höjden som professor Piccard na högkonjunkturens omslag i låg- beider.
en främmande människa för att klappa hunden, som i sin tur gnällande söker slut med I18 öre i timlön, d. v. s. för a l l undersöka de kosmiska strå- konjunktur.
Förvåning och huvud- Så Stod maifagene for dören og status quo.
men med rätt för arbets- larna eller att saka vägar och sam- b r y äro särskilt stora i Amerika, där- meglingen optatt her, hvorefter skydd mot den gåtfulla varelsen.
Det r erne i aprilfagene blev innkalt til har omkring sig en stab av glada män- givarna att avgöra när arbetet skulle manhang längs jordens buktiga yta.
för a l t omkastningen där ter sig mest pa fornyet te megling og sidst i mai kunde niskor men springer ensam med långa sättas igång v i d sulfatfabriken.
Ar- Kanske kan man lära något om en gåtfull.
Amerika kom ut ur kriget meglingsmannen fremlegge sit for- steg till och ifrån dem, begär förtrös- betsgivarna togo lika gärna det ena människa frän de gåtor, vilkas till- med en jämförelsevis lättköpt triumf, slag, der inneholdt en lönnereduk- tansfullt att bli lyft i en båt och möter som det andra.
Gingo arbetarna varo han upptäcker, lika väl som det klarade sig från Versaillesfreden sjon på 6 à 7 optil 8 procent.
Be- hela världen med glatt förtroende.
Är med på sankt lön fick sulfatfabriken från dem han löst eller låter gå förbi och Nationernas förbund genom den blev utsatt til 11 juni.
Spen- det framtiden?
Casan.
enkla Iösningen att inte skriva på ningen var stor, men den pessimis- sättas i gång.
T o g o d e däremot den sig.
, tiske stemning hadde overtaket, så det startade sin ensamma väg mot da forslagets forkastelse av begge högre lönen, blev det inte något ar- höjderna rikt på tillförsikt, planer, parter blev bekjendtgjort kom det bete vid fabriken under innevaran- guld, utestående fordringar, krigs- ikke som en overraskelse.
Og meget Vid k ö p av villa i Äppelviken, Ålsten, de år utom en d e l reparationsarbe- omliga gåtor utgöra våra privata skepp.
Och det såg fram mot en tid er jo vunnet ved a t parterne efter- Nockeby, Smedsslätten eller annat sam- ten.
Det är inte så bråttom längre!
hälle, BALDERS vänd Eder FASTIGHETSBYRÅ med förtroende oss.
Arbetarparten godkände det se- stunders sysselsättning, andra av mera guld, krigsskepp, bilar, bad- kom om uten riksmeglingsmannens ophold å opta partsforhand- henstilling nare förslaget detta blev alltså äro gemensamma för en tid, ett kar, makt.
Några år gingo med sti- linger, som da også nu er i full gang.
Höglandstorget 10, Å I s t e n (Forts. å rid.
2).
Telefon: Ålsten 10 00 &amp; I I 00 uppgörelsen.
M a n förstår att arbe- folk, ett kall, ett kön.
Två kärleksdikter av Ingeborg Björklund.
förordning - 5 års försommaren, intet tiden halvårsskiftet på Tide- - - - - V a d har hänt?
P - Gåt ornas gåt a I - kunde fremkomme med et fruktbart Det reagerar ögonblickligen hunden blev på svarelse Villaspekalanter - s " ' -
D e n 20 j u n i 1 9 3 1.
(Forts. fr. rid.
1.)
gande kurvor, så dalade det neråt.
Ingen begrep varför, och ingen tog det i början på allvar utom de som ruinerats av börskrascher.
Och nu står Amerika hjälplöst inför en tig- gararmé av arbetslösa som uppen- barar sig i brödköerna, döljer sig i slummen, decimerar sig genom själv- morden.
I det rika Chicago få man- nen av stadens säkra kaka inte ut sina kiner, I missväxtdistrikten lida tarmarna nöd, vetet - denna i sig gåtfulla symbol på det förryckta I situationen - har ingen marknad, kort sagt.
allt har hänt som inte hör hända I ett välorganiserat samhälle.
Många förklaringar ha givits, men en sanning tycks etappvis tränga sig fram.
samhället var inte välorgani- Mänsklig solidaritet.
mellan produktion ingen Strejk och lockout äro nu i stort sett av samhället godtagna redskap i arbetet om överenskommelse an- gående avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Svårare är det att uppnå enighet i fråga om strejk- brytares rätt att vara eller icke vara, där bägge parter kämpa om » ar- betets frihet » sedd från olika syn- vinklar.
Saken har nu särskilt bli- anpassning Detta synes oss lekmän bara vara ett nytt sätt att formulera gåtan, och vi begära förklaringen.
Efter mycket letande och väljande bland svaren ha v i hittat ett sam sy- nes värt att begrunda fast det först synes lika dunkelt som gåtan själv: » Vinsten förstörde välståndet. » Det låter som att förfrysa av vär- me och svälta av mat.
Men på ett par spalter har en författare i The New Republic lyckats få det till en ganska resonabel tes.
I början av den senaste välstånds- perioden använde industrien sina vinster t i l l a n utöka produktions- apparaten.
Så länge den det gjor- de gingo pengarna till arbetarna, och då fanns det också köpkraft hoa de breda lagren, även om en hel del av det som köptes togs på kredit (av- betalning).
Men eftersom lönerna icke höjdes och varupriserna icke sänktes i tillräckligt hög grad, så kunde inte den konsumerande mas- san köpa den ökade produktionen.
Vinsten gick då inte längre till en utökning av produktionen, den saltes på hank eller gick ut I aktiespeku- lationer och regnade icke befruktan- de ner på massorna i form av arbete och löner.
Då minskades massans köpkraft, och därmed började av- skedandet av arbetare som ytterli- Här kommer faktiskt ett moraliskt i n i de ekonomiska fakto- moment rerna.
Producenterna ställdes på var ett in- telligens- och karaktärsprov.
Den store finansmannen Vanderlip ut- tryckte det nyligen så här: v i delade icke arbetets frukter rättvist.
Kapi- talet fick för stor del.
Det produ- cerade varor för betydligt lägre kost- nader än förut, betalade icke mycket högre löner men sålde ungefär till samma priser.
Resultatet blev att den stora massan LY konsumenter kunde icke ta u t sin del av de pro- ducerade varorna.
O m detta resonemang är rikligt, kunde Amerikas dilemma samman- fattas i den enkla satsen: snålheten hos producenterna bedrog visheten.
Men kan man klandra den enskil- de alltför mycket i ett samhälle där allt syftar t i l l att ta så stor profit ett prov som samtidigt del av paraduniformen.
» Ju mindre operettmässigt försvaret kan göras, dess bättre., förklarar i en odödlig sats en om saken intervjuad major.
V i hade trott att i arméns yttre operettmässighet låg en djup avsikt, den nämligen att dölja vad St. D a g - blad kallar arméns brutalt allvarliga uppgift.
V i ha alltid trott att man fördrog ett blandat skimmer av löje och beundran för att därbakom dölja sanningen om krigsberedskapens omvandling till ett dödsredskap av högsta produktionskraft.
Men en motstriimning av ärlighet som uteslutande är berömvärd, tycks ha drivit fram det nya förslaget.
Den är berömvärd, men oklok.
Förslaget har konsekvenser som går ut över fler än tärnorna på bröllopen.
som Dagens Nyheter beklagar.
Lord Cecil yttrade nyligen att det inte bara är härens och flottans manskap som är emot avrustning utan att denna också har allvarliga motstån- dare i manskapets kvinnliga kusiner, systrar och mostrar.
Tar man denna grupp i betrak- tande, så är allt rom offrar på pa- rad och popularitet ur den beträng- da militärens synpunkt icke förgä- ves.
Det är därför arméchefens tänkta reform blir en liten gåta, den med.
Militärlivet har en epilog som de M flesta glömma, inte bara most- rarna.
är krigsinvalidens hårda Det lott i sjukdom och fattigdom.
Ny- ligen hände att en gasad för detta engelsk officer efter år av elände len.
våldsamheter.
Bägge parter ha si- tog sitt liv.
Vad hände da?
Jo kyrkan stängdes för begravningen, Vi ' måste utgå ifrån, att arbetsgi- na för och emot.
Ett hinder för ar- ty han var en brottsling.
Men skulle vare och arbetstagare behöva var- betsgivarna vid en uppgörelse är icke kyrkan öppnats på vid gavel för andra.
Ingendera parten kan und- deras s. k. prestige.
Denna svårig- härförare och diplomater som skju- tit hundratusenden före sig i döden?
vara den andra.
Men så långt ha het uppstår, när den fasthet som en kan få för Fanny Eller för den enskilde hjällen som v i icke kommit.
a n detta är erkänt arbetsledare givetvis behöver för att Hursts bok om miljonärernas hem- fällt så och så många hundra med- Femtonöresbasar, känner heller bröder med egen hand?
Eller för fast v i alla veta det.
Arbetsgi- organisera en mångfald till en en- uppfinnaren.
tillverkaren och försäl- varna vilja göra gällande, att pen- het, även tillämpas på oväsentliga börda.
M a n kan jaren av giftgaser och bomber?
Jo, ningen kan tillförsäkra dem arbets- ting, vilka b l i väsentliga först när statera en livets obevekliga lag som visserligen.
Hur fungerar den mänsk- ligger på botten av alla gåtor.
liga hjärnan som kommer t i l l detta kraft i varje fall, och arbetstagarna de kallar en hederssak.
Arbetsta- resultat?
försöka att genom fackförenings- garnas styrka är solidariteten.
ör att öka den spanska arméns disciplin hävda sitt oberoende.
Det Strejkbrytarna äro arbetsgivarnas kapacitet ämnar den nya re- E R T R U D LILJA i sin bok: V i d regeringen avskeda synes som om intetdera vore fullt förhand och till nackdel för arbets- publikanska väkanten har vackert formule- rat den fråga av vilken de flesta an- utförbart.
Väl kan där finnas både tagarna.
Samhället medlar.
Men inte s å m y c k e t, ty i dra blott äro varianter.
strejkbrytare och klassolidaritet.
men äger e j rätt till skiljedom.
T y så tider hända alltid stora ting.
Men Hon skriver så här: de äro endast vapen, de innebära ej länge samhället ej kan göra parterna för den fjärran läsaren av denna ny- » Mot tidens omätlighet blir livet het reser sig en fråga: vad gör re- ömkansvärt kort.
med sorg och för- en slutgiltig lösning.
jämnställda, sa länge samhället er- publiken a " dem?
Hur disponerar våning frågar jag mig varför v i som V i ska inte bortförklara, vad Som känner strejkbrytare i alla former, regeringen över denna lösgjorda råkat bli väckta ur kaos samtidigt.
som samtidigt fått del av varats se- skedde i Ådalen.
Det måste av na- kan samhället ej vara den oväldige kund - varför vi bekämpa och för- turnödvändighet komma att uppre- domaren.
endast sätta våld mot våld.
i en stat?
Omorganisationen av följa varandra i stallet för att hålla armén beräknas spara 7 0 miljoner Hittills finns endast solidaritet pas, om samhället inte inriktar sig i ihop som en flock syskon.
Bakom oss mörker och främlingar, framför nya tankebanor.
Det hjälper inte mellan klasser, kårer och män.
Den a t t säkra s i g d e n f. d.
oss mörker och främlingar, varför att förfasa sig åt ena eller andra hål- mänskliga solidariteten har ännu inte kårens lojalitet mot republiken?
hålla v i inte varandra i händerna, vi rom äga nuet gemensamt, så som let, där måste sökas en framkomlig ingått i vårt föreställningssätt.
Den år armé har också en omorgani- syskon äga hemmet gemensamt., väg, värdig ett folk, som gör an- inrymmes varken i våra utgångs- sationsfråga, fast icke så stor Gåtornas gåta.
språk på att äga kultur.
Konflik- punkter, våra handlingar eller vår Det gäller slopandet eller förenklan- Devinez.
ler kunna ej undvikas.
Men det gäl- uppfattning.
När eller o m - ler att lösa dem utan våldsamheter så sker, kommer större rättvisa att vit aktuell genom händelserna i Åda- man liv: - varelsers stunden?
bara kon- F ske förvånar kan- summa av över detta farliga oroselement åt V - mycket går G
D e n n y a skolan.
iden är nu mogen att bedöma, hur de försök som gjorts i vårt Sverige att införa den nya fria skolan ha utfallit.
Det finns en fyra, T fem fem stycken moderna renodlat på morgonen till 4 på eftermidda- gen.
Sin lunch intaga barnen i sko- lan och därigenom sparar man ock- så tid och hindrar den splittring sko- som frukostlovet satser till nytt system i de gamla på lägre stadium.
skolorna, särskilt Ingen jämförelse om sämre eller bättre kommer här i fråga.
Här vill jag bara tala om, vad jag såg här- innebär i andra skolor.
Allt väsentligt arbete göres i skolan så att kvällarna i hemmet äro så gott som fria.
Men, säger man vidare, att man hinner med att meddela ordentliga kunskaper.
be- ror huvudsakligen på metoden: Allt rande års » Vårbok » där varje barn skrivit och ritat sina tankar om vå- ren.
En pojke ritar en svartklädd dam, som går i vattenpussar och skriver däröver på en enkel vers: » Det är så blött, så tanterna måste ha pampuscher, för ibland får man riktiga duscher ».
En annan pojke, en 1 1-åring, höjer sig till en lyrisk stil och en expressionistisk teckning som kan mäta sig med vilken vuxen modernist som helst, i det här med- delade Skaldestycket » Kontraster ».
Samma ii-åring skrev till inneva- rande årsavslutning i Olofsskolan ett vårspel, vilket framfördes av ele- verna i egen regi och med av barnen komponerade danser och musik.
På en vuxen åskådare verkade det som en uppenbarelse av allt d e l vackraste och friskaste i barnasjälen.
Solstrå- lar och vårblomster spelades av de p R O G R A M vid Fogelstadförbundets å r s m ö t e midsommar 1931, 20-24 juni.
- Lördagen den 20 juni.
5,30 e. m. Förbundsmötet öppnas.
tesförhandlingar.
Kl. Årsmö- omdagen i en av dem, Olofskolan.
Vinden spolade vårfriskt genom bygges långsamt och organiskt från Kl. 8,30 e. m. Positionsartilleriets gamla kasern, grunden.
Barnen drivas genom själv- Vår generations politiska band- där Olofskolan ännu för något år verksamhet att sätta sig in i ämnena Iing.
framåt har sina primitiva, men triv- s$ att de ej glömma Vad de lärt.
Fröken Elisabeth Tamm.
Dörr arna äro inte Man sparar därigenom den tid som sa mm a lokaler.
nymålade och sluta ej alltid tätt annars går åt till repetition.
Söndagen den 21 juni.
man är härdad och trisk i den här KI.
t e. m. skolan och inte några klenmånsar.
Open Door.
En timme mitt på dagen är det fri- Fabriksinspektör Julie Arenholt, Kö- luftsliv hela vintern igenom och lek- på jordens andra sida, penhamn.
Doktor Andrea Andreen- tionerna vara aldrig längre än 40 gnyr, minuter.
Man sitter inte heller stilla på himlen vida Svedberg.
Åskan dundrar yr.
KI.
7,30 e. m. och stel som en pinne under lektio- är .,i blå, Alla element låga, nerna.
Inre disciplin är lösen Sunnan då och då.
Samling på festsalen.
Fria anfö- vindar utåt flyr ej yttre.
All min misstro mot detta Fåglarna i träden den gunga, randen, skall detta program om inre disciplin upplöstes Hemsk är denna när jag kom i n för att åhöra tredje Måndagen den 22 juni.
syne ganska matt klassens biologilektion.
Tredje klas- KI.
10 f. m. sen representerar skolans äldsta genom m olnens täta dimma Den revolutionära kvinnan.
ma.
klass.
I ser år har här övats denna Författarinnan Hagar Olsson, Helsing- inre disciplin med uppoffrande av fors.
det yttre militäriska tvånget och re- KI.
4,30 e. m. sultatet har blivit följande: Barnen Askesens problem.
uppföra sig som vuxna människor.
Doktor Ada Nilsson.
När läraren vänder ryggen till och Samling på festsalen: Kommunal- lämnar dem ensamma är det intet stämma i Komtemåtta.
hemlighetsfullt tissel och tassel, inga bullrande utlopp för en hämmad na- turlig livlighet, som man alltid ser Koncentrationsläsningen är här- allra minsta och om sängen inte all- Tisdagen den 23 juni.
Midsommar- i andra skalar.
Längt ifrån att vara vidlag en viktig hjälp.
I stallet för tid var så enstämmig o c h ren, så afton.
besvärade av den besökande, iakt- det vanliga sönderplockandet av sjöngs det med en frimodighet sam Kl. 10 f. m, tages vänlighet och artighet utan dagen med en fem sex olika ämnen, förbluffade.
Människovärdet efterlyses.
Frimodigheten är först och sist den ringaste uppmaning av läraren.
har man två, högst tre ämnen per Rektor Honorine Hermelin.
En gosse sätter fram en stol, en dag.
Ämnena kombineras med var- det som utmärker barnen i Olofs- Socialpolitiska institutet i Stack- flicka erbjuder sin läsebok.
Själva andra och få växa in i varandra.
skolan.
När man kommer i n i för- KI.
4,30 e. m. halm, som i fredags avslutade Sitt ar- bete för året med diplomatutdelning till De mäktigas vanmakt.
biologilektionerna går lugnt och reso- Sålunda kan biologiläraren ha fyra sta förberedande, sitta barnen lugnt 28 avgående elever, har med denna nerande till.
Läraren refererar i lektioner i rad i biologi och geografi vid sina pulpeter, så länge de ha sitt Författarinnan Elin Wägner.
termin fullbordat sitt tionde arbets- Kvällens program enligt ritual och år.
Detta jubileum betyder, att in- främsta rummet direkt till en prepa- samt därefter gå på akvariet med uppdrag att fullgöra: att skriva en rerad sjöstjärna, som barnen få un- eleverna.
sålunda leva tillsammans rättskrivning.
att räkna på kultavlor, fri uppfinning, stitutet kan anses ha lämnat expe- rimentens stadium bakom sig och dersöka frän alla sidor.
Ofta låter med sin klass en hel dag.
Historie- att läsa på tyst för s i g själv en in- han dem dissekera djur och insekter läraren anknyter till kultur- och lit- nanläsningsläxa.
Sedan ga de fram Onsdagen den 24 juni.
Midsommar- övergått till en fast och mälmedveten dagen.
institution, som funnit de rätta for- till lärarinnan, som sitter som en efter en av honom uppgjord skrift- teraturhistoria, ledsagar barnen merna för sitt arbete.
Från och med lig arbetsplan och sedan rita av vad exempelvis till egyptiska museet, mor i sitt hem och fråga och med- KI.
1 I f. m. hösten 1932 kommer institutet till de se för att de riktigt skola lästa där de få rita av och skriva uppsat- dela var och en sitt.
Ett intensivt yttermera visso att förfoga över eg- Ordet fritt.
na lokaler, den nya.
av Rockefeller- det i minnet.
Det säger sig självt ser om sina intryck.
Ett viktigt led intresse binder dem vid allt deras stiftelsen skänkta byggnaden vid hur mycket mer levande kunskaper just i sammanbindandet av äm- skolarbete, de älska att gå i skolan KI.
5 e. m. Odengatan.
där institutet flyttar in en sådan metod skänker än det nena utgöra dessa illustrerade upp- och deras föräldrar berätta, att man Edith Södergran.
jämsides med Stockholms högskolas torra Iäxläsandet i böcker.
satser, sam samlas till s. k. klass- får snarare hejda barnen från att socialvetenskapliga och statistiska Författarinnan Hagar Del är en sak, som frapperar be- böcker, där var lärjunge fått sitt göra för mycket hemarbete än Närt- Kursernas och årsmötets avslut- institut.
Socialpolitiska Institutets arbete sökaren mer än allt annat: det lång- ämne att skriva om inom ett visst om.
har emellertid redan vunnit erkän- När man ser Olofsskolans resultat ning.
samma tempot i undervisningen.
område.
Sålunda finns det digra, nande på annat sätt, dels genom den Man är ju van vid timlärarnas vackra klassböcker över Antikens efter de första fyra Arens verksam- numera ständigt ökade anslutningen T i l l de Fogelstadsförbundares hastiga istjälpande av största möj- historia, Frankrikes geografi o. s. v. het, måste man instämma i dess av elever, dels genom den uppskatt- liga kvantum kunskaper under den Studiet av dessa klassböcker er- grundare, arkitekt Malmstenr ord i tjänst, som inte äro i tillfälle del- ning s i m de därifrån utexaminera- taga i mötet, kommer Tidevarvet att de i allmänhet vunnit på sina olika stackars lektion de fått sig anvisad.
bjuder nästan det största intresset av den n u utkomna årsredogörelsen: » Livet vill vara bekymmerfritt och under de närmaste veckornas lopp arbetsfält.
När institutet grundades Man undrar hur i all världen denna allt i Olofsskolan.
Man tror inte var ännu tanken på en särskild hög- skola skall hinna upp till den stu- sina ögon, när man tänker på, att Klatt och stort.
Så känner barnen införa en del av de under mötet håll- skola för socialpolitiska och kommu- dentkapacitet den utlovar på samma småbarn ha ritat och textat dessa det.
Av barnen kunna vi lära leva.
na föredragen, bl.
a.
Hagar Olssons nala studier främmande för mänga.
antal är som läroverken.
Man sva- egyptiska sfinxer, dessa grekiska Barnen vill liv och glädje och växt om Den revolutionära kvinnan och Numera skulle det snarast vara d:r Ada Nilssons om Askesens pro- otänkbart om de oerhört viktiga om- rar mig att skoltiden är längre här tempel.
Ett förtjusande exempel på och fullbordan .. råden, som röra socialpolitisk och Elsa Wilkens.
blem.
än i andra skolor, nämligen frän 8 barnens levande fantasi är inneva- - KONTRASTER.
Mörkret - Alla Vad blixten råder stormen hadet i då bebåda?
farans natt!
Men Lätta jordens Himmelen ljus fläktar Uppå gröna grenar gungar Vår socialpolitiska högskola.
Olsson.
n i o n d e årgång Lördagen den 20 juni 1931 Pris 6 N:r 25-26 Ett litet svar " visste alla fruar, till Astrid Norlin.
med anledning av hen- nes genmäle på min artikel om pedago- giken och socialdemokratien: Det gamla för länge sedn utnötta Tegnérspråket om det sagda och det tänk- ta erkänner jag knappast Det jag ej fattar är för mig dunkelt, hur kristall- klart det i n är lagt.
Låt oss ta ett kon- kret exempel: den klaraste beskrivning av en Compoundmaskin är för mig, om jag ej förut sett eller upplevat en sådan maskin, i största mån dunkel Beskriv- ningen av maskinen kan sedan vara hur kristallisk rom helat.
Detta om dunkelheten I övrigt hör såväl jag som Astrid Nor- lin göra klart för m?
våra grunduppfatt- ningars olikhet.
Astrid Norlin själv kan jag självfallet inte deklarera.
allra- minst framfår det någon deklaration ur hennes genmäle Jag får alltså nöja mig med vad hon synes vara: min motstån- dare.
Återstår så att deklarera mig själv såsom varm om hjärtat inför Adler, Freud Samt Ghandis och Steiners skolor.
Jag drömmer (förlåt drömmaren!)
om en praktisk syntes av dessa skolor Jag drömmer om en socialdemokrati som lånar en del BY sitt öra åt de verkligt nydanande pedagogerna: namnen behöver j a g ej upprepa.
Någon diskussion om pedagogiken vore ett fäktande i tomma luften då Astrid Norlin i sitt genmäle icke lämnar några svarspremisser Med hjärtlig högaktning Harry Martinsson På Himalayas trappor sitter den slore Vischnu mässigt intresse organisera dessa och drömmer.
hur drygt kooperativas NICHOLAS ROERICH: Himalaya.
kvarnarbetare Folke Ed.
ström skulle d i inte köpa säger På Himalayas trappor den svenska arbetsmarknadens lego- knektar.
Redan för omkring 25 år sedan gjordes försök att åstadkom- m a mer eller mindre renodlade strejk- brytareorganisationer i vårt land, Sålunda bildades i samband med de mycket omfattande arbetskonflikter- na 1908 en sammanslutning benämnd något annat Tänk bara r a d våra torkapparater betyda tör mjölkvalitén » Allsmäktige mar .. jag v i l l se vad du vill och för- gås Ur Rosenaltaret.
OändIig är kvällen kring Himalaya.
t o g m i t t liv U6 började jag min sällsamma vand- jättestora puppor färdiga an brista och stora verkstaden stod svarv- stora odjur kunde kräla fram när som och de små dynamoerna och helst.
Månen ställde till med de mest Granatiadan.
maskinerna Min Dylika risker utsättas inte vi för tack vare dessa appa- De nedtorka spannmålen till precis den torrhetsgrad som ger det verkligt dryga mjö bakförmåga far var nattvakt vid det stora sov och vilade sig.
D i r luktade av olja fantastiska figurer och vartenda steg gav kanonbruket.
I många år sov han Och trassel Och av mäns svett Där var dova ekon Ett litet nyckelskåp fanns vid varde- Det kom dagar då Under vintermånaderna 1909 göra natt till dig.
till 1 9 1 0 utvidgades verksamheten min får inte kunde sova.
Och det kom nätter då min far somnade på Sin post till a t t gälla arbetsanskaffning och Två gånger fattades några små tele- understöd åt oorganiserade arbets- gramhål på kontrollurets pappersremsa lösa.
Under sken av a t t hjälpa dem Det blev rapport: En gång till och det bildade » förbundets ledare » i stock- holm något som kallades De oorga- blir avsked Samtidigt pla- nerades en hela landet omfattande sammanslutning, vars uppgift skulle vara » att uppsamla alla s. k. neutra- la fackföreningar ..
Denna samman- slutning skulle benämnas Allmänna svenska landsorganisationen samt vara » politiskt och religiöst neutral ».
Den skulle icke befatta s i g med lö- nerörelser i vanlig mening u t a n en- dast » uppträda som medlare och rådgivare, i fråga om arbetares och arbetsgivares mellanhavanden med varandra.
» Fina herrar, direktörer för stora industriföretag o, s. skulle enligt initiativtagarens påstå- ende ha visat intresse fur planen och lovat ekonomiskt understöd.
Strejkbrytarevärvningen hade då Även fått en internationell karaktär.
Redan i början av sekelskiftet före- k o m det ganska ofta, att tyska arbe- tare.
importerades t i l l Sverige f ö r a t t av fackföreningar omöjliggöra När spannmålen tvättats måste den naturligtvis torkas Men den proceduren är inte så enkel som man tror Tor kar man för hårt skdas mjö- lets gluten (äggviteämnen).
Torkar man för lite, tun man Ink heller få ett förstklassiskt mjöl tör in inte tala om.
hur dyrt husmodern får betala fä.
vattnet!
för ett ögonblick av dina dröm- står pilgrimen liten i purpurskenet.
kraft.
niserades förening.
EDITH SODERGRAN.
av vitklädd Fria arbetareförbundet vars Uppgift om dagen och med brandstodsbolaget ej det minsta ödsligt eller skrämmande.
var att ombesörja strejkbrytarevärv- kontrollur på bröstet gick han Om natten Maskinerna stad där likt tysta folk och ning för de av konflikter berörda ar- vardagen.
betsgivarnas räkning.
Det var fram- till de avlägsna vrår i det stora kom- bidade I kraftstationen låg den gamle maski- förallt t i l l de av lockouten 1909 drab- plexet d i r nycklarna till Uret voro för- nisten och sov Det glänsande mosaik- bade järnbruken som detta » för- varade i små skåp Det är inte bra for människan in golvet det putsade guldblanka maskin- bund » åtog sig a t t leverera arbets- riet var som en ' påminnelse om alla de sagor jag just då levde med i. ra gaveln Och nattväkten måste passera genom hela komplexet, som vor så stort kooperativas mjöl att tio minuter mycket väl behövdes att treva sig fram till nästa nyckel.
Varje timme samma rond Först den stora fabriken befolkad med maskiner: varm levande.
Den fina kraft- RÄDDA igångsatta strejker.
Dessa arbetare torde dock icke h a varit sådana som tagit strejkbryteriet som yrke, vilket däremot säkerligen var förhållandet med den ruskig samling, som sve- lavetter internationella föreningen Rädda Bar- sitt nen anordnar i slutit m juni en konfe- ögonlock och sade: jaså var de du, ja- rena trä, sin doft av kåda.
Och se´n den rens i Genéve för att tillsammans med ha, får din behöver sova jaha, se opp hemska ladan, den döda kalla olycksbå- flera internationella organisationer dryfta i smedjeverkstan, det är fel på en led- dande ladan där fabrikens resultat låg i frågan vardagsnätterna då d i t fanns m i n ning där.
Lade sig och somnade igen.
Ordnade rader från nio till tolv är tre timmar.
får en V i d Varje maskin och området var upp- Jag klev mycket försiktigt bland smed- lyst och kraftstationen strålade likt ett jeverkstadens kolstybb ty maskinisten tolvårig nattvakt blev de till tre akter I P l i mörkt sagospel.
Stora kala rum har tempel följde jag min får tills trötthe- hade ju inte sagt var ungefär i verk- sedan dess alltid ingivit m i l fasa En ten övermannade mixg staden det var farligt.
stor kyrkolokal kan än i dag komma mil!
Jag visste precis var varje nyckel fanns så var det Snickaverkstaden där la- att svettas och må illa jag ser i in- och kunde hitta dem i mörkret.
på helgdagsnätterna då fabriksområde vetterna tillverkades.
Där var så rent billningen gallerförsedda fönster och fack det var öde och mörkt hängde min mor Och doftade av färskt trä att jag gärna med granater likt bristningsfärdiga pup- satt där några minuter på någon halv- por kring väggarna kontrolluret på min bröst gav mig den färdig kanonlavett och kåddoften kom lilla blindlyktan och fars gamla fickklocka Om nätterna drömde jag ofta att jag och Sade: Nu skall du liksom far med mig att bli sömnig Då såg jag på min fars gamla fick- föll ifrån den stora ladans kupol och att tio minuten mellannrum gå till de olika på nycklarna och dra klockan.
Klockan tolv klocka om de nödlidande afrikanska bar- nen.
Bland initiativtagarna till konferen- Sen äro utom Rädda Barnens representan- ter också företrädare för Nationernas förbund.
Internationella arbetsbyrån det sociala hjälparbetet i Afrika och missio- nen.
Två ämnen bli närmast föremål får konferensens överläggningar nämligen dela barnadödligheten och därmed sam.
manhängande frågor dels frågan om ut- bildning och uppfostran särskilt med hänsyn tid industriellt och jordbruksar- bete förfrågningar ställas till den engelska kommitténs exp.
26.
Gordon street Lon- Det var bara ett par minuter till alla granaterna störtade sig över mig.
don W. C.
I (African News Agency) el- S O 1 mist sin da@- ler telrton 757 79, Stockholm.
Därinne var allting så glänsande fint sömn kan ej hålla ut länge.
även om avlösa dig.
Far måste få sova ut ordentligt Fötter, ben och skor.
Damer som ha det besvärligt med sina värkande fötter a h ben samt ha svårt att få passande skor tag närmare reda på det lätta Freika-Wizard fotstödet fria tvätt åderbråcksstrumpan och Se av eleganta och stoppbara läder pan med samma namn verkar, prova också våra bekväma riges redareförening betjänade s i g ortopediska skor med extra under arbetsinställelsen vid hamnar- gång i och förlängd na 1908 och som levererades av en akkappa.
engelsk strejkbrytarebyrå, vilken ha- och blankt och kallt.
Månen sken in ge- nom de stora fönstren som satt högt u p p vid taket med galler far.
Och de blanka granaterna låg i ordnade rader i sina fack likt vinbuteljerna i en lagerkäl- lare € " ödslig tystnad i det stor.
Forts. i marknad.
nästa n:r. Lagersons Kungsgatan 4. andra huset fr. Sturepl.
hustru och barn avlöser honom på helg- nätterna En morgon fann man min far hängande död i den stora kalla granat.
ladan.
Dagen förut hade han fått rapport på rum- sig för tredje gången TIDEVARVET REDAKTION: Telefon N.
48 42 Det hade fattats met fyllde en tolvåring med mörkräds- fyra hål i den lilla remsan.
lans alla fasor.
Granaterna låg där likt Badh Nyöppnat SÖDERTÄLJE Telefon EXPEDITION: Telefon 182 43 nervvärk Ryggskott ANNONSPRIS: i text 25 öre per millimeter Högt blodtryck Sömnlöshet Struma Hemorrojder m m.
1-4 För helår kr.
6:- högfrekventbestrålning radium Reumatism Eksem Luftrörskatarr Förlamningar f. m PRENUMERATIONSPRIS: 1758 med framgång: Astma Ischias Mottagningstid 10-12.
Moa Högfrekvens-Institutet läderpackningar hålfoten som BARNEN.
När jag stängde luckan till det lilla stationen med sin gamle snälle maskinist.
nyckelskåpet lyfte maskinisten ett t " " @ Snickarverkstaden med sina går du hit fram till porten så skall jag nästa dragning d ' * ' sista nycklarna _ - - ",, Sova Den stora kalla granatladan En gammal nattvakt de tagit hela Europa Kr.
per år I Stockholm 1931 Zetterlund &amp; Thelanders Boktryckeri i
säga i landets angelägenheter.
866 ligt nya kretsar bildades.
1930 och M ÖTE S PLATS EN Dansk - fick v i en ny grundlag.
som man kretsar utgör nu 121. nya skulle kunna kalla herremännens och Bland talarna voro inte mindre än det var först under mycket stora fyra kvinnliga rikdagsmän, bland Hur bör samhället ställa sig till # mik- svårigheter som kvinnorna 1871 sam- dem vår egen värderade medarbetare bryteri?
var ämnet för Nyradikala Grup- Det innebär en förnyelse av samhällslivet, när kvinnan får rätt lade sig och genom bildandet av lantdagsmedlemmen fru Marie Hjel- pens diskussionsmöte i Stockholm den II med löddrande tvål att deltaga i ländernas styrande.
Hon Dansk Kvindesamfund uttryckte sin mer, Kvindesamfundets vice ordfö- Finnes överallt inför ett nytt element i rådslagen: vilja att snart få vara med.
Det var rande.
Detta var ju en värdig påmin- juni, till vilket man förvärvat redaktör godheten.
som är av grundläggande på den tiden.
som kallas den gam- nelse om det förhållande som också Sigfrid Hansson och d:r Margit Cassel ut- Wohlin som inledare.
Mötet var mycket betydelse.
Man skall inte underskat- l a goda av folk, som inte vet vad de Köpenhamnskretsens Begär: Skur-Björn talrikt besökt och diskussionen som följ- ta kvinnans inflytande, även om hon talar om.
1915 fick Danmark änt- tryckte i ord: - D e l er ingen Kamp, der stun- de på de båda intressanta och klarläg- inte är så talrikt företrädd i ett ligen den lag som gav kvinnorna Man- gande föredragen blev synnerligen livlig.
lands representation ty blotta förhål- rösträtt.
Därmed ryckte vi fram i der til.
V i vil staa f a l l e s med baade rösträtt på- de civiliserade staternas främsta led.
den som gode Kamerater landet att kvinnan Justitieministerns tal kom i någon Hjemmet og Samfundet bedst mötet hade även inbjudits en del verkar riksdagen synnerligen starkt.
Med dessa artiga ord hälsade ju- mån som ett bemötande av ordföran- tjent med, at der er et aandeligt Fal- gäster.
Då d i b i d a föredragen tyckas oss på stitieminister Zahle den stora kvin- dens i Dansk Kvindesamfund.
f r u lesskab.
nokongressen, som i dagarna varit Elise Petersens, som strax förut med samlad i Köpenhamn, på inbjudan en viss nedstämdhet hade konstate- av Dansk Kvindesamfund, Nordens rat, hur litet den kvinnliga rösträt- första kvinnosaksförening i sam- ten hittills hunnit uträtta för landet.
Emellertid var hela kongressen - band med dess i år firade efter de hövliga och utförliga refe- jubileum.
För nära hundra år sedan, fort- raten i samtliga stora Köpenhamns- Du vill gå från allt och följa mig.
Nej, stanna vid din härd!
satte justitieministern, kastade Dan- tidningar att döma - själv ett gott Fattigdom och köld förmörkar alltför ofta hårt min värld.
mark enväldets ok från sina skuld- bevis för att det politiska arbetet ror, men då var ännu inte fråga om bland kvinnorna inte varit förgäves.
De olika överläggningsämnena, Do vill bygga mig en hydda, där du jämt Ur nära m i g.
, bland vilka särskilt kan framhållas Men om än jag vandrar fjärran tillhör mina tankar dig.
Nu sträcker hon ut sig i kumminen, och det nya sociallagstiftningsförslagets blod rinner ur den vackra munnen.
Hon bestämmelser angående mödrahjälp Tror du jag är mera nära, då du ser mig i ditt hus dör - och det hjälper intet, intet f ö r och barnavård, ungdomsfängelser, än då all min längtan svävar kring dig innerlig och ljus.
det förgångna och intet kan återföras!
det nya strafflagsförslaget, särskilt med hänsyn till behandling a v bar- Du är rädd att andra äger denna kropp du älskar så ... i världen finns det cyklar.
namord och aborter, lockade t i l l ett Käraste, om n u du tvivlar, varför mindre tvivla d å!
Det ligger aldrig något löjligt hos sakkunnigt och livligt.
inte sällan temperamentsfullt iliskuterande.
där en cykel.
Den är aldrig klossig, där- Ingeborg Björklund.
kvinnornas talan fördes med den för dess världsframgång.
Ännu långt i dess rostiga vanskötta äran.
ålderdom finns i cykelns framhjul blän- I en liten översikt, som kallades kande ekrar som kunna bredas ut och Förr och nu gav en rad yrkeskvin- rotera med den berömda silversolfjä- nor i framskjuten ställning en skild- dern.
ring av förskjutningarna inom de Cykelns smäckra däck går tyst som san- kvinnliga yrkena under de sextio är.
daler i sanden, i Afrika, i Indien och som Dansk Kvindesamfund verkat Ofta när din kärlek värmt mig på den svala landsvägen till Kare- - en tid under vilken flera nya yr- har jag rodnande och lycklig suando.
ken över huvud taget kommit att ' Cykeln är universalism: den ar en ma- räknas bland kvinnornas.
Ännu fin- lett mol alla, alla som jag mött öre för en skin.
säger du, men hela dess skönhet nas dock en del anledningar t i l l att dubbelburk kommer till uttryck i maskrosflamman- kvinnorna måse ha sin egen samman- har jag lysande av glädje de gräs.
slutning för sina intressens tillvara- H 263 sträckt min famn mol hela världen Där skall du med fingret rotera med dess tagande, inte minst den nya danska med ett leende som bara kärleken till dig har fött.
ekrars silverstrålar och se dess behag lönelagen, som enligt ordföranden - som leder tanken till färder och innehåller mänga fallgropar för kvin- Svårt mitt övermod har straffats: norna.
Tydligen är också de dan- gräs och skogar och kvinnor.
ett belysande sätt framlägga två olika Cykeln ur jordens käraste maskin och ska kvinnornas åsikt att Kvindesam- då du såg mig le mol andra sidors synpunkter på det brännande pro- dess silverkropp kommer aldrig att fundet fortfarande bör stödjas.
t y gick du ensam, stoll och ensam tyst din väg.
blemet ha vi önskat införa dem i ' iii- 430 nya medlemmar tillkommo en- hatas.
Harry Martinson.
varvet.
Början göres i detta och närmast Svartsjuk snart du ville hämnas, följande nummer med redaktör Hanssons mörk du vände dig ifrån mig föredrag, vilket publiceras med en del glädjen som du skänkt mig flydde också från min väg.
oväsentliga förkortningar.
vi hoppas Kvindesamfund.
Det Kraftskurpulvret - ordförande har er Till Nej, stanna vid din härd!
sextioårs- - Överallt Kan jag hjälpa det!
Kostar nu - 30 - VEGETARISKA RESTAURANTEN även komma i tillfälle att införa d:r Cas- sel Wohlins föredrag samt några i dis- kussionen framförda synpunkter.
Kan jag hjälpa an jag strålar emot dig och emot olla, då jag lycklig, lycklig vilat i din famn en natt.
Teatergatan 6, Direktion: S.A.R.A.
Ingeborg Björklund.
den aktivt osolidariske strejkbryta- den uppfattningen vara förhärskan- ren - åtminstone i det fall denne till- de, alt även den mest » välsinnade » hör arbetarklassen.
och religiöst övertygade arbetaren kan och bör tillhöra en fackförening » välsinnade » strejkbrytarna.
och gemensamt med sina mindre Det finns för övrigt olika slag av samhällsbevarande och icke religiösa strejkbrytare.
Den ursprungliga ty- arbelskamraler försöka a l t tillvara- pen utgjordes av sädana individer.
taga gemensamma intressen på ar- vilka icke kunde frigöra sig från ett betsmarknaden och sträva efter en gammalt föreställningssätt rörande bättre social och ekonomisk ordning.
förhållandet mellan arbetaren och Numera förekommer det också myc- arbetsgivaren.
Ehuru förutsättnin- ket sällan att arbetare på grund av garna för det patriarkaliska syste- t. ex. religiösa betänkligheter vägra mets upprätthållande icke längre vo- att ställa s i g fackföreningarnas och ro för handen, kände sig stora ska- övriga erkända organisationers be- ror av arbetare stå i ett sådant skyld- slut t i l l efterrättelse, även om dessa skap till arbetsgivarna, a l t de helt arbetare icke kunnat förmås att or- enkelt ansågo det vara orätt att kol- ganisera sig.
Man har för övrigt lektivt och med organisationens inom organisationerna ofta tagit all maktmedel tilltvinga sig någonting möjlig hänsyn t i l l sådana arbetare som arbetsgivarna icke godvilligt och i regel haft överseende med dem.
ville medgiva.
Det låg ju också i om de stannat kvar i arbete då strejk arbetsgivarnas och den borgerliga proklamerats.
En sådan hänsyn har ordningens intresse att så länge som kunnat visas så mycket hellre som möjligt odla en sådan känsla hos ar- deras kvarstannande på grund av deras ringa antal icke kunnat utöva betarna.
Eftersom fackföreningarna betrak- något större inflytande i fråga om tades såsom mer eller mindre utpräg- strejkens lyckliga slutförande.
lat revolutionära sammanslutningar en uppfattning som onekligen okamratliga typen är kunde finna stöd i det förhållandet &amp; av både arbetsgivare att fackföreningarna i regel voro här- och arbetare.
dar för den socialistiska propagan- Däremot har man hatt svårare att dan höllo sig dessa » välsinnade » arbetare borta från dem.
Numera visa fördragsamhet mot den typ ar- torde såväl i arbetarkretsar som i betare, som utan att kunna åberopa vida- kretsar utanför arbetarvärlden religiösa eller andra ideella bevekel- De - Den - illa segrunder vägra solidaritet i uppen- bar avsikt att ställa sig in hos arbets- givaren, för att av denne bliva favo- riserad på ett eller annat sätt.
Det är den i och för sig mycket osym- patiske, krypande, lismande och okamratlige individen, som uppträder här och var och som väl alltid kom- mer att finnas.
Den typen torde emellertid dess bättre vara ganska fåtalig inom den svenska arbetarvärl- den och den aversion.
som man där hyser mot densamma, delar säker- ligen i allmänhet av arbetsgivarna.
även am de i vissa fall inte ha något emot att använda sig av sädana in- dividers tjänster i det ur deras syn- punkt vällovliga syftet alt vålla fack- föreningsrörelsen svårigheter.
Arbetsvilliga komna från andra samhällsklasser ia arbetarklassen.
En tredje typ av s. k. arbetsvilli- ga är den, som på grund av att ha vuxit upp i en annan samhällsklass än arbetarklassen icke känner sam- hörighet med denna och av okun- nighet om vad saken galler eller av rent förvärvsbegär passar på, då till- fälle erbjudes, att komma in på den industriella arbetsmarknaden under förhoppning om an där kunna finna guld och gröna skogar.
Har åsyf- tas framförallt sädana unga män, vil- ka funnit stugan för träng i avläg- set belägna orter, där jordbruket - som det här är fråga om, har man ganska litet hum om.
I motsats till de tre förstnämnda typerna opererar delta slag av strejkbrytare med stöd av ett slags organisation.
Det påstås att arbetsgivareorganisationerna lig- ga bakom denna strejbrytareinstitu- tion, att den rent av tillkommit på deras initiativ och att den åtminsto- ne delvis finansierar av dem och en- skilda arbetsgivare och bolag.
Hur det härmed förhåller sig har aldrig blivit klarlagt men mycket tyder på att det är så.
Dessa yrkesstrejkbrytare, om vii- kas antal man heller icke vet någon- ting bestämt, ligga så att säga i be- redskap, d. v. s. de torde icke vara angelägna om att h a ett kontinuer- ligt arbete, ulan rakna så gott som uteslutande med de tillfällen, då ar- betsgivare önska deras tjänster i striden mot arbetareorganisationer- na.
En h ö g e r t i d n i n g - Nya Werm- lands tidning - har nyligen på ett mycket träffande sätt karakteriserat dem som legoknektar, vilka kunna låna sig till snart sagt vad som helst, blott de få bra betalt och tillfälle att tillfredsställa sin äventyrslystnad och Yrkesstrejkbrytaren.
måhända i vissa fall även sin skade- Den fjärde och farligaste typen lystnad.
utgöres av den s. k. yrkesstrejkbry- taren.
Det är den sam figurerat i Strejkbrytarorganisationernas öden i Sverige.
samband med de oroligheter, som nyligen förekommit i Halmstad och Man har anledning att tro, att det Ådalen.
Vad det är för slags folk, finns individer, som i rent affärs- icke erbjuder tillräckliga förvärvs- möjligheter och varifrån emigratio- nen till Amerika haft sina starkaste floden.
Dessa bondsöner och med dem jämställda b l i säkerligen ofta strejkbrytare i god tro och skulle, om de hade tillfälle att komma i n på den industriella arbetsmarknaden under mera normala förhållanden, i flerta- let fall ganska snart b l i goda och mälmedvetna fackföreningsmedlem- mar.
Någon större skada för fack- föreningsrörelsen torde denna typ knappast vålla, t y efterhand som des- sa unga män komma underfund med det skeva i sin ställning på arbets- marknaden, äro de merendels ange- lägna om att försöka komma i kon- takt med fackföreningarna för att på så sätt trygga sin tillvaro.
Fackför- eningsmatriklarna bära förresten vittne om, alt medlemsrekryteringen i stor omfattning skett bland dem, som direkt eller indirekt kommit från jordbrukarbefolkningen e n för- hällande sam utan tvivel kan tillmä- tas mycket stort värde ur såväl fack- föreningsrörelsens som samhällets synpunkt.
-
Ett litet svar till Astrid Norlin.
med anledning av hen- nes genmäle på min artikel om pedago- giken och socialdemokratien: Det gamla för länge sedan utnötta Tegnérspråket om det sagda och det tänk- ta erkänner jag knappast.
Det jag ej fattar är för mig dunkelt, hur kristall- klart det än bl sagt.
Låt oss ta ett kon- kret exempel: den klaraste beskrivning av en compoundmaskin är för mig, om jag ej förut sett eller upplevat en sådan maskin, i största mån dunkel.
Beskriv- ningen av maskinen kan sedan vara hur kristallisk rom helat.
Detta om dunkelheten.
I övrigt hör såväl jag som Astrid Nor- lin göra klart för m?
våra grunduppfatt- ningars olikhet.
Astrid Norlin själv kan jag självfallet inte deklarera, allra- minst framgår det någon deklaration ur hennes genmäle Jag får alltså nöja mig med vad hon synes vara: min motstån- dare.
Återstår så att deklarera mig själv såsom varm om hjärtat inför Adler, Freud samt Ghandis och Steiners skolor.
Jag drömmer (förlåt drömmaren!)
om en priktisk syntes av dessa skolor Jag drömmer om en socialdemokrati som lånar en del BY sitt öra 61 de verkligt nydanande pedagogerna: namnen behöver jag ej upprepa.
Någon diskussion om pedagogiken vore ett fäktande i tomma luften då Astrid Norlin i sitt genmäle icke lämnar några svarspremisser.
Med hjärtlig högaktning Harry Martinson.
På Himalayas trappor sitter den store Vischnu mässigt intresse organisera dessa och drömmer.
.
-.
NICHOLAS ROERICH: Himalaya.
På Himalayas trappor av EDITH SÖDERGRAN.
f ö r ett ögonblick av dina dröm- Vitklädd står pilgrimen liten i purpurskenet.
Allsmäktige, den svenska arbetsmarknadens lego- knektar.
Redan för omkring 25 år Oändlig är kvällen kring Himalaya.
tag mitt liv sedan gjordes försök att åstadkom- ma mer eller mindre renodlade strejk- Då började jag min sällsamma vand- brytareorganisationer i vårt land, ring.
I stora verkstaden stod svarv- Sålunda bildades i samband med de maskinerna a h de små dynamoerna och mycket omfattande arbetskonflikter- na 1908 en sammanslutning benämnd far var nattvakt vid d i t stora sov och vilade sig.
Där luktade av olja och trassel och av mäns sven.
Där var kanonbruket.
I många år sov har Fria Arbetarrförbundet, vars uppgift var att ombesörja strejkbrytarevärv- om dagen och med brandstodsbolagets ej det minsta ödsligt eller skrämmande.
ning för de av konflikter berörda ar- kontrollur på bröstet gick han om natten Maskinerna stod där likt tysta folk och betsgivarnas räkning.
Det var fram- till de avlägsna vrår i det stora kom- bidade vardagen.
förallt till de av lockouten 1909 drab- plexet där nycklarna till uret vom för- I kraftstationen låg den gamle maski- nisten och sov.
Det glänsande mosaik- bade järnbruken sam detta » för- varade i små skåp.
Det är inte bra for människan i n golvet.
det putsade guldblanka maskin- hund.
åtog sig att leverera arbets- kraft.
Under vintermånaderna 1909 göra natt till dig.
Del kom dagar då riet var som en påminnelse om alla de till 1910 utvidgades verksamheten min far inte kunde sova.
Och det kom sagor jag just då levde med i. till a l t gälla arhetsanskaflning och nätter då min far somnade på sin post När jag stängde luckan till det lilla Två gånger fattades några små tele- nyckelskåpet lyfte maskinisten ett tungt understöd åt oorganiserade arbets- lösa.
Under sken av att hjälpa dem gramhål på kontrollurets pappersmassa ögonlock och sade: Jasså, var det du.
Ja- bildade » förbundets ledare » i Stock- Det blev rapport: En gång till och del ha, far din behöver sova, jaha.
Se opp holm något som kallades De oorga- blir avsked.
i smedjeverkstan, det är fel på en led- På vardagsnätterna då d i t fanns män ning där.
niserades förening.
Samtidigt pla- Lade sig och somnade igen.
nerades en hela landet omfaltande vid varje maskin och området var upp- Jag klev mycket försiktigt bland smed- sammanslutning, vars uppgift skulle lyst och kraftstationen strålade likt ett jeverkstadens kolstubb, ty maskinisten vara » att uppsamla alla s.k. neutra- tempel följde jag min far tills trötthe- hide j u inte sagt vor ungefär i verk- la fackföreningar ..
Denna samman- ten övermannade mig.
staden det var farligt.
slutning skulle benämnas Allmänna Jag visste precis var varje nyckel fanns Så var det snickarverkstaden d i r la- svenska landsorgonisationen samt och kunde hitta dem i mörkret vetterna tillverkades.
Där var så rent vara » politiskt och religiöst neutral ».
På helgdagsnätterna då fabriksområ- och doftade av färskt trä.
att jag gärna Den skulle icke befatta sig med lö- det var öde och mörkt hängde min mor satt där några minuter på någon halv- nerörelser i vanlig mening utan en- kontrolluret på min bröst, gav mig den färdig kanonlavett och kåddoften kom lilla blindlyktan och fars gamla fickklocka dast » uppträda som medlare mig att bli sömnig.
rådgivare » i fråga om arbetares och och Sade: Nu skall du liksom far med Då såg jag på min fars gamla fick- arbetsgivares mellanhavanden med tio minuten mellanrum gå till de olika varandra.
» Fina herrar, direktörer nycklarna och dra klockan.
Klockar tolv klocka.
Det var bara ett par minuter till nästs dragning, de två sista nycklarna: går du hit fram till porten, så skall jag för stora industriföretag o.s.v. » skulle enligt initiativtagarens påstå- avlösa dig.
Far måste få sova.
Sova Den stora kalla granatladan.
Därinne var allting så glänsande fint ende ha visat intresse fur planen och ut ordentligt.
och blankt och kallt.
Månen sken in ge- lovat ekonomiskt understöd.
nom de stora fönstren som satt högt Strejkbrylarevärvningen hade då Granatiadan.
Min - och även fått en inlernationell karaktär.
Redan i början av sekelskiftet före- kom del ganska ofta, att tyska arbe- tare importerades till Sverige för att av fackföreningar omöjliggöra igångsatta strejker.
Dessa arbetare torde dock icke ha varit sådana sam tagit strejkbryteriet som yrke, vilket däremot säkerligen var förhällandet med den ruskiga samling, som Sve- riges redareförening betjänade sig av under arbetsinställelsen vid hamnar- na 1908 och som levererades av en engelsk strejkbrytarebyrå, vilken ha- de tagit hela Europa r a m marknad.
F o r t s.
i n ä s t a n:r.
Jag vill se vad du vill mar ... - och för- gås ... Ur Rosenaltaret.
in brista och stora odjur kunde kräla fram när som helst.
Månen ställde till med de mest fantastiska figurer och vartenda steg gav dova ekon. Ett litet nyckelskåp fanns vid varde- ra gaveln och nattväkten måste passera genom hela komplexet, som vor så stolt att tia minuter mycket väl behövdes att treva sig fram till nästa nyckel.
Varje timme samma rond.
Först den stora fabriken befolkad med maskiner: varm levande.
Den fina kraft- jättestora puppor färdiga RADDA BARNEN.
stationen med sin gamle snälle maskinist.
Internationella föreningen Rädda Bar- Snickarverkstaden med sina lavetter, sitt nen anordnar i slutet av juni en konfe- rena trä, l i n doft av kåda.
Och se ’ n den rens i Genève, för att tillsammans med hemska ladan, den döda kalla olycksbå- flera Internationella organisationer dryfta dande ladan där fabrikens resultat låg i frågan om de nödlidande afrikanska har- ordnade rader.
nen.
Bland initiativtagarna till konferen- Från nio till tolv är tic timmar.
för en sen äro utom Rädda Barnens representan- tolvårig nattvakt blev de till tre akter, ter också företrädare för Nationernas i ett mörkt sagospel.
Stora kala m har förbund.
Internationella arbetsbyrån, det sedan dess alltid ingivit mig fasa.
En sociala hjälparbetet i Afrika och missio- stor kyrkolokal kan än i dag komma mig nen.
Två ämnen bli närmast föremål för att svettas och må illa.
Jag ser i in- konferensens överläggningar, nämligen billningen gallerförsedda fönster och fack dela barnadödligheten och därmed sam- med granater likt bristningsfärdiga pup- manhängande frågor, dels frågan om ut- por kring väggarna.
bildning och uppfostran särskilt med hänsyn tid industriellt och jordbruksar- Om nätterna drömde jag ofta att jag bete.
föll ifrån den stora ladans kupol och att Förfrågningar ställas till den engelska alla granaterna störtade sig över mig.
kommitténs exp.
26.
Gordon street, Lon- En gammal nattvakt som mist sin dags sömn kan ej hålla ut länge, även om hustru och barn avlöser honom på helg- nätterna.
En morgon fann man min far uppe vid taket, med galler för.
Och de hängande död i den stora kalla granat- blanka granaterna låg i ordnade rader i ladan.
sina fack likt vinbuteljerna i en lagerkäl- Dagen förut hade han fått rapport på lare.
En ödslig tystnad i del stora rum- sig för tredje gången.
Det hade fattats met fyllde en tolvåring med mörkräds- fyra hål i den lilla remsan.
lans alla fasor.
Granaterna låg där likt Moa.
don W.C.I (AfricancNews Agency) el- ler telefon 757 79, Stockholm.
