# ID: svediakorp-per3531
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1931
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,740
# sentences: 612
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Krigsmålad konvoj.
TIDEVARVETLogik - den 16 maj 1931 innehåller: p r ö v a d av D e v i n e z.
Riksdagen l ö s d r i v a r l a g e n Ledande artikel 0 " V I FÅ NÅGON EFTER- VÄRLD, komma v i troligen att te oss underliga för densamma.
Vi samtida se för våra ögon att ten- Från a r b e t a r s k y d d tlll tullar denser och handlingar som upphäva och motverka varandra dock fak- på f r u k t tiskt rymmas inom samma männi- ska: samma falk och samma dag, i Småskolesemlnarierna.
En e u r o p e i s k arbetares en grad som eftervärlden kommer att vägra acceptera som möjlig.
För- bryllad skall den leta efter de lysta och intima förklaringar till motsat- Amerlka serna som måste ha gått förlorade Bokanmälan av Anna Lenah Elgström för den.
V i veta kanske var den privata fegheten, hämndlystnaden.
ärelystnaden, kvinnan, fordrings- H ä n d e l s e n tilldrar sig på bad- ägaren eller barndomskomplexet orten Touquet i Frankrike kommer i n och böjer av den logiska av Elsie Reuterwall-Meier.
inriktningen i en statsmans hand- Prosadikt I vid barn som veta att de måste lösa en uppgift till skolan med risk att bli ohjälpligt efter men duka under för tjusningen att slåss på bakgår- den hela eftermiddagen?
Låt oss dock tro att han kommer att bättre se den väldiga nödvän- dighet som pressade sig fram ge- nom våra motsägelser.
mothugg inkonsekvenser!
HUR och SKALL H A N FÖRLIKA Västeuropas och Amerikas hat och förakt mot Ryssland med det faktum att den ryska planhushåll- vårt eget hjärta.
Därför förundrar ning av den borgerliga världens oss just ingenting.
ekonomiska kris.
Ty så är det, Man Men hur ska den framtida histo- kan nästan månad efter månad mär- Vad h ar h &amp; n t?
Martinson.
Bländvita mås lande.
vi känna något av kasten ningen är en idé som sysselsätter Tankar i n f ö r mitt barnbarn och motkasten i atmosfären och i alla dem vilka söka orsaker och lös- av Farmor av Harry rikern finna någon ordning och re- det stora kriget gick vi i en konvoj ber prismor kvadrater Som gå ihop da i värt handlande och hur ska han över Nordsjön Kröp mot Kirkvall.
med moln a b hav och skyar, fatta vad vi menat med det hela?
Stenkolsröken hängde miltals akterut.
Han kanske kommer att likna oss Mås Mås men.
Den Spränger slungar sin de laddning stora pannorna in I pannrum- och ka hur kravet stiger på planhushåll- ning inom kontinentala gränser eller efter planetariska mått Det är sam- Som badade i vår rik.
Döko upp och ångan ner i den.
Vi gingo västerut.
Krigsmålade med ränder på skroven Blått ' Vitt.
Kvadrater, vit, skränar Skränar!
Skränar ut!
imvit snövit skumvit Inhöljer allt går ihop med molnen skyarna horison- terna.
kuber, prismor.
Färgen flyter in i hori- Eldarna ligga på durkarna hänga över sonterna då Går ihop med havet, vil- lejdarna.
med köttet bortkokt från lem- seleder fienden marna med Snövita skallar, snövita ben, 56 fartyg kontraband smyga un- renkokta av ångan som puffar upp sig der horisonterna.
Gömma sig i havshim- och bolmar vit som om havet hade heta larnas flikar, krypa in under de vita låga källor molnen, tona, förirra sig för ögat.
osyn- Fartyg på fartyg i konvojen: den grön- Iiga på havet Prydda dolken från högsta kommandot När en ubåt går fram i havsvattnet är rammar dem, de sjunka i havet.
hög- den som en blank haj.
AV mörk vatten- tryckspannorna skräna.
Skräna det där glänsande plåt Den är en Spole.
Den skränet.
De springande pannornas skrän är en cylinder.
Klyver sjöarna tyst som 980 mil från lind!
Och eldarna på sina en val Tar maneternas klibbiga massor poster kokas till skelett.
Snövita skelett på nosen Och drivtången trasslar sig om dess enda stag, det blir grönt Och Vrakspillror efter en sänkt konvoj grön tång viras omkring däckskanonen.
bruka flyta omkring länge.
De vanda En grönprydd mördares dolk blir ubåten.
sig i alla riktningar på havet, krypa in Riktad av en stor osynlig mördare.
Rik- under horisonterna.
söka hjälp för sina tad högsta sjökommandot, sårade som klamra sig fast vid de rand- Som loppor leva tjugo människor inne målade delarna.
i dolkens skaft.
Den rusar fram i driv- Dessa vrakspillror efter en s i n n kon- ~ ":;: ' ~: utredningar %,; % ":: " ", " prismor, vet för att mörda.
Döda.
Sänka.
i molnen.
horisonterna vattnet förslag hur man skall göra en bör- STOCKHOLM HAR VALT BORG- som SamhälIsuppgiften framför an- jan.
Det märks hur det blir alltmer Om aftonen driver havet horisonternas En man hänger döende stönande över de flesta MÄSTARE rösterna och åt därvid borgrnästare skänkt arbetsgivare, dra, lika angelägen stat och för kommun, arbetare som Ve- och mer självfallet, att tänka värl- vita skyar i vall Driver dem runt på en planka tusen mil från land.
En planka himmelens betesfält Vita ulliga hjordar målad i blått och vitt i blått och vitt Gunnar Fant i Nyköping, som med Vederbörande i Halmstad hade inte den som enhet, antingen det är frå- 3,631 röster segrade över den av hö- heller företagit sig något.
som inte ga om att samla in världens kredit- drivande gern hastigt utkorade närmaste med- tillhörde deras rätt och plikt att givning under en gemensam plan avdelar sig mjukt.
efter vindarnas system fartyg Den som drivit Omkring i sju tävlaren, rådman Frans August Lind.
hålla ordning.
ansåg socialministern.
eller att inrätta internationell spann- efter de mjuks.
starka krafterna i värl- dygn ser dem som själar som systrar Mottot för detta val har varit: frihet medan hr Öhman påpekade det par- den som mödrar som kommit ut att göra ho- ton, en ny från partipolitik vilket tolkats olika tiska i att strejkhrytarna fått bära målsbank.
Det ar en En torped på väg mot en fartygs hjär- nom lättare att komma mot land.
alltefter de olika partiernas syn.
I vapen och hr Lindquist framhöll sving och vidd i tänkandet.
som Hans planka flyter vidare med honom.
alla fall vågar man konstatera, att fridlysningen av hamnområdet t i l l de skapar nya ord och nya mått.
Ka- ta är ingenting att se En strimma i vatt Han nickar kommer åt in konservburken i golfströmmen flyter och upp- vi- borgmästare Fant, om han blir ut- arbetsvilligas skydd som en partita- pitalismens generalstab har börjat net bara.
49 knops fart.
Stilla.
tyst dare.
nämnd av kungl.
maj:t kommer att gandets brandfackla.
Efter sedvan- efterapa fienden-kommunismens gång i submarint läge täckes aldrig.
En planka målad i blått hälsas välkommen av representanter lig nedklubbning av hr Kilbom för strategiska metoder.
Den krossar sin näsa och ränner in i och vin.
i blått och vitt.
Det är asen hans omdömen om myndigheterna.
för flera än ett parti.
plåtarna Plåtar som är målade i ku- mil till land.
(Forts. å sid. 2).
slutade debatten utan att ha fört F R Å G A N O M NEUTRALITET i frågan vidare.
samhällsfrågor har f. o. under veckans lopp blivit belyst på flera B O R G M A S T A R E LINDHAGENS sätt lärorika i sitt slag.
Dagens NY- INTERPELLATION angående heters studentdiskussion pr radio allmän folkomröstning inför avrust- har av Svenska Dagbladet angripits ningskonferensen besvarades samti- som otillständig politisk propagan- digt i första kammaren av statsmi- da för nationalsocialister och kom- nistern, som bl.
a. sade, att en folk- munister, en propaganda för vilken omröstning i denna rak för det för- radiotjänst borde hålla sig för @.
sta av rent praktiska skäl vore oge- nnu en gång har riksdagen av- och motionen kom igen 1928 Lag- känslan.
Motionerna-amids natur slagit den kommunistiska mo- utskottet vidhåller visserligen sin ligtvis i bada kamrarna.
om utredning » under vilka förra ståndpunkt men betonar nu att Så kom kommunisterna igen I930 denna skall anses som propaganda, kan besvaras med ja eller nej, Men måste man fråga sig, vilka menings att de svenska delegaterna oberoen- villkor företagandet av abort må utredningen icke får vara förutsätt- med ungefär samma motion som den utbyten som undgå denna förhatliga de av någon folkomröstning säkert vara tillåtet samt att förslag till Sa- ningslös.
Endast vid svårt nödläge nu föreliggande.
Och si, nu har ut- rubrik.
Ett utmärkt exmpel på de komme a l t känna den enhälliga folk- dan lagstiftning och sådana ändrin- kan ett avbrytande av havandeska- skottets visdom ökats till den grad samhällsbevarande åsikternas sär- opinionen bakom sig att en allmän gar må föreläggas riksdagen .. pet försvaras och garantier mot i juridiskt avseende.
att det ställer ställning som enda säkra neutralitet.
nedrustning i världen är önskvärd.
Svenska riksdagen är underbar.
missbruk måste ställas.
N u avslå sig på den rent juridiskt sett om- ARTISKHET ELLER NEUTRA- ANGERMANLANDSKA På denna fråga som lidelsefullt upp- båda kamrarna motionen.
Så tas stridda ståndpunkten.
att fosterför- L I T E T var också temat för in- ÅNGERMANLÄNDSKA FÖRKÄMPARNA för denna rör tiden, offras i första kammaren 1929 frågan upp från annat håll och drivning bör vara under alla omstän- värnpliktsvägrarna från ej ett ord och i andra lyssna högst med andra utgångspunkter.
Fröken digheter rättsligen otillåten!
Men på terpeliationsdebatten i andra kam- opinion trettio personer med förolämpad min Hesselgren och fruarna Östlund och vilka grunder, det vore ju i högsta Öhmans ende myndigheternas åtgärder i kyrkoherde Lundgren uppvaktat på prof. Lundstedts mycket sakkun- Nordgren hemställa om, huruvida grad intressant att få reda på!
Far Halmstad-konflikten.
Socialministern statsministern, niga inlägg.
icke i folkhälsans intresse en revi- resten, säger utskottet.
skulle en lag- framhöll ordningens upprätthållande På måndagen var ett protestmöte Utskottsbetänkandet ger en histo- sion av straffiagen i berörda fall ändring icke hjälpa.
Tvärtom.
det anordnat i Auditorium med tal bl.
a. rik, av vilken framgår, att är 1921 kunde anses vara av behovet påkal- skulle bli värre.
Nej, ökad upplys- således för tio är sen ett en- lad.
Men det ville utskottet inga- ning och ansvar och bättre ekonomi Men hur ciaiistiska bråket efter mötet har i hälligt utskott och dito riksdag kon- lunda vara med om.
Visserligen för barnaföderskorna.
en del tidningar tillskrivits » freds- staterat, » att det är uppenbart att medförde de rådande förhållandena detta skall åstadkommas del tiger.
mötestalare.
och kommunister, me- hela frågan om lagens förhållande vådor för folkhälsan, det är man man försiktigtvis med.
dan den som var ögonvittne till hän- till fosterfördrivningen bör så snart enig med motionärerna om, men Riksdagen följde naturligtvis sin ske kan från grunden underkastas hjälpen måste sökas i ökad upplys- utskott, men utskottet står i är igen diga mötesstörande bråkstakarna, en sorgfällig omprövning ..
Men som ning, vidgad ansvarskänsla och för- inför samma fråga.
En utvekling denna dröjde, föranleddes kommu- bättrade levnadsvillkor för de nöd- har otvivelakiigt skett.
Det lämnar vilkas dumhet börjar gå väl långt.
Men vad är allt delta mot de fruk- nisterna att göra en framstöt vid ställda mödrarna.
Hur denna hjälp helt de juridiska synpunkterna och tansvärda underrättelser, som nu, i 1927 års riksdag.
Utskottet hänvi- skulle komma tiger utskollet för sin ger sig de medicinska i våld.
Man pressläggningsögonblicket meddelas sade till 1921 års uttalande och strök del bom stilla om och riksdagen av- trycker av ett föredrag av professor från Ådalen!
under, att utredningen borde före- slår samma motionären yrkande om Forssner hållet år 1928 och med an- tagas så skyndsamt som möjligt.
statsmakternas hjälp till den ökade ledning av det årets motion.
Det är Första kammaren fällde förslaget upplysningen och vidgade ansvars- Rons.
å sid. 2).
Det mänskliga reser s i g S Oändligheten konservburk " ' De obotfärdigas förhinder eller " det underbara organsamspelet ".
olika utgångspunkter särskild som Ä tionen P Härnösand besvarade hr stort intresse vägrarna - beundra tålamodet - \ Ieckovakten -
TIDEVARVET REDAKTIONSKOMMITTÉ: Elin Wägner, Den 16 maj 1931.
LOGIK — Det underbara organsa spelet.
(Forts. fr. sid.
1.)
, Bank of England t.ex. har lagt len och två till Rumänien.
Holländ- (Forfs.
fr. sid.
1.)
upp en plan till att lägga om hela ska staten säljer krigsmaterial till ju alltid något.
Man framlägger kreditgivningssystemet, så att den Kina, samtidigt som holländska re- Honorine Hermelin.
preliminära siffror från medi- sparade energi s o m k a l l a s pengar geringen motiverar nya flottrustnin- några REDAKTOR: kan brukas rationellt där den gör gar inför riksdagen med hänvisning cinalstyrelsens undersökning, av vii- Carin Hermelin.
mest nytta, lika rationellt som man till möjligheten att komma i konflikt ken framgår det alla visste förut, att utnyttjar hästkrafterna i ett vatten- med Kina över de ostasiatiska frå- aborternas antal ha ökat.
Men man ANSVARIG UTGIVARE: Och Sverige?
Vad gör har även tryckt av ett föredrag av fall.
Alla långivares pengar skulle gorna.
Nilsson.
Ada samlas på få händer hos en grupp Sverige?
Utkommer varje helgfri lördag.
Världen är för det politiska tän- professor Bovin.
hållet i höstas, där finansledare som veta var pengar be- Slussplan 1 — 3, 2 tr., Stockholm hövas tör att utnyttja naturtillgån- kandet inte bara uppdelad i små bi- han framhåller de s.k. smutsabor- Tel. N.
4842.
182 43 gar, stimulera industrier och tillföra tar efter gränser som icke hälla mer, ternas förödande inverkan på ota- liv åt tvinande folk.
Därigenom här råder inte bara ekonomiskt och liga kvinnors hälsa och liv, vilken skulle blodomloppet i världskroppen diplomatiskt krig utan man samlar fara de utgöra för barnbördshusens ökas och välsignelsen återvända till också på material och övar sig i långivarna inte bara direkt utan in- skicklighet att slå ihjäl varann in- barnaföderskor, hur barnsängsdöd- ligheten ökas, hur ett olidligt till- Efter trettioårigt utredningsarbete direkt I form av ökad köpkraft och bördes.
ökad efterfrågan på grannarnas va- DET HÄNDER DOCK STUND- stånd.
med ett ord.
uppkommer.
Allt om förnyad form för samhällets re- ror.
För närvarande lim folk inte OM att det nya ekonomiska detta borde, tycker man, förmå ut- aktion mot lösdriveri och sedeslös- råd att köpa mer genomsnittligt än tänkandet sticker upp huvudet mitt het har ett lagförslag äntligen pres- en sko om året.
Två skor om året i gammal- och maktpolitiska resone- skottet att stanna inför frågan och sat sig fram till realbehandling i skulle betyda mycket inte bara för mang.
Lilla .ententens våldsamma begrunda om ej 1921 års riksdag riksdagen.
Andra lagutskottets ut- den som har två fötter utan också propaganda mot den tysk-österriki- hade rätt i alt en utredning behöv- latande med anledning av kungl.
för dem som sälja hudar, Iäder, skor, ska tullunionen har icke kunnat und- des.
Men professor Bovin omnäm- skomaskiner och förnödenheter åt vara e t t moment av förslag till kon- ner även, att erfarenheten f r å n maj:ts proposition n:r 100 med för- skoarbetarna.
tinental planering för lösning av Ryssland givit vid handen att även slag till lag om åtgärder mot van- I bankmännens plan finnes ingen jordbrukskrisen och arbetslöshets- en på sjukhus av sakkunnig person artigt levnadssätt ligger nu på kam- bestämd gräns mellan du och jag, frågan.
mellan segrade och besegrade.
Alla Man kan inte bara gå tvärtemot utförd abortoperation kan få menli- rarnas bard.
äro ett i ett enda odelbart öde.
Kon- ett uppslag som ligger så tydligt i ga följder.
Han fäller uttrycket, Det är ett läsvärt aktstycke, redigt kurrens- och tävlingsmotivet som Sti- utvecklingens linje och hota med och klart och kan rekommenderas mulerande faktor är borteiiminerat tull - och vanligt krig.
Det går rom det underbara organsamspelet inom kroppen som havandeskapet till var och en som vill ha en snabb- Denna tänkta utveckling som sä- inte.
repetition i vanartsfrågans gång un- kerligen blir verkligheten, ifall inte Just därför att det rests en världs- satt igång » och som vid ett bryskt krigsutvecklingen hinner före i livets opinion mot tullunionen är del med avbrytande skadas och medför men- der tiderna.
Vi äro ingalunda överens med ut- och dödens väldiga kapplöpning nu en viss rörelse man konstaterar att liga följder.
erbjuder inte bara fördelar utan Internationella Kvinnoförbundet för Detta som varje gynekolog vet, skottsmajoriteten, men anse dock a n även risker.
Den lilla direktion som fred och frihet hållit en ekonomisk frågan förts ett väsentligt steg fram- dirigerade penningens vägar i värl- konferens i Paris och där uttalat sig som Bovin mycket riktigt framhål- ler, har utomordentligt imponerat på åt om kamrarna följa utskottets den skulle kunna bestämma som gu- för tullunionen, alltså hävt upp sin dar, inte över solsken och regn men riöst mitt i fiendelägret.
Det är utskottet.
Nu måste v i vänta tills uppläggning.
över odling eller igenläggning.
öpp- ungefär i stil med dess tilltag att be- den här frågan är utredd av svenska Det offentliggjordes redan för en nande eller slängaiide av fabriker gära en snar fred &amp; 1915, en rättvis tid tillbaka att vanartslagen var och därmed liv eller död.
Det är fred 1919 och upphävande av Ver- medicinalstyrelsen, ty det stora och fälld av utskottet.
Så är också för- en oerhörd sak i betraktande av hur saillesfördraget 1922.
M i n i denna lärorika material, som kunde lämna hållandet och huvudskälen anges av svag den mänskliga moralen är och värld av inkonsekvenser ha vi alltså oss mycket upplysningar vid en ut- utskottet vara den alltför dyra appa- hur lätt rubbad jämvikten.
En pen.
träffat på någon rom sagt B efter redning och som står oss till buds i Ryssland, det duger förstås icke för raten - 700 skyddsnämnder och 25 ningens diktator kan få kejsarvan- alt ha sagt A. sinne likaväl som arméernas.
Konferensens föredrag och reso- svenska riksdagen.
skyddskollegier — med ty återföljan- Men om vägen fram mot ekona lutioner äro refererade i Pax.
Led- Utskottet manas av klokhet att in- de kostnader, samt att förslaget misk världsorganisation är farlig motivet är världssolidaritet.
Somliga innebär ett försvagande av ord- eller ej, måste den beträdas och deltagare sågo dess uttryck i frihan- taga en avvaktande hållning tills ut- molsträvigheten att erkänna det och del, men den nyare riktningen be- redning föreligger beträffande detta ningsmaktens inflytande, Endast tvenne ledamöter ha reser- starta färden är bara dum o c h till gärde världsorganisation.
Den stora spörsmål.
Det står verkligen så.
skada.
frågan, hette det, är icke vad som Vore del icke skäl i att tanka på verat sig mol avslagsyrkandet, men M A N SER HUR D E T PRI- bör göras, ty det börjar klarna, utan det tiofallt mer hotade organsam- när det kommer till motiveringen är VATA profitbegäret eller den hur man skall få bort hindren för spelet hos alla kvinnor, som drivs splittringen stor.
Ännu mer då det vanliga politiska hjärnan dirigerar och åstadkomma ett effektivt arbe- gäller de nya riktlinjerna.
På en kreditgivningen f.n. är det som om tande maskineri för världsekono- till kriminell abort, förutom alla an- mien.
dra skadar!
Straffhotet har ändå man fått på det paret galoscher som punkt är man dock enig, och det är, Det är bristen på harmoni mellan icke avhållit dem.
Men riksdagen ironiskt kallas lyckans och förpas- när det gäller åldersgruppen 18-21 sats rakt in i medeltiden.
Frankrike produktion och förbrukning som för- slipper ifrån e n opassande ämne och år.
Då förordar Utskottet att van- ger miljarder francs till sina östeu- orsakat arbetslösheten.
När den artslag resp. lösdrivarlag icke skall ropeiska klienter att utgå i krigsma- starkt rationaliserade produktionen de obotfärdiga ha ännu ett förhin- tillämpas, utan denna grupp komma terial, nu senast en miljard till Po- vräkt ut varor, har den fattige i sin der.
arbetslöshet icke haft någon sked.
in under en utvidgad barnavårds- att studera och söka åstadkomma och ungdomsiagstiftning.
Här lig- polismakten som enbart bestämman- En anpassning måste ske, och kon- nationellt och internationellt plane- sumenternas behov bli utgångspunk- ger den stora vinsten för året och de.
Lekmannen-bisittaren får nöja ten.
icke tvärtom.
En fransk natio- rade ekonomiska system., Ja, detta var bara en resolution.
man får livligt hoppas, att kamrar- sig med anteckningar till protokol- nalekonom sammanfattade proble- men den ekonomiske analfabeten na följa utskottets fönlag.
let.
Ingripandet mot halvyrkespro- met på följande sätt: frågar sig varför planhushållning Nationalekonomen måste välja Visserligen framhåller man, a n stituerade är man även mycket be- mellan två i grunden oförenliga prin- endast skall organiseras för krig och grunderna till barnavårdsnämnder-, tänksam emot.
ciper.
Antingen kan man behålla av general Åkerman.
nas ingripande mot dessa ålders- Reservationer ifråga om motive- tingens nuvarande ordning.
som klasser hör ändras.
Uttrycket » vara ring och riktlinjer äro naturligtvis kännetecknas av tävlan och profit- INTERNATIONELLA KVINNO- FORBUNDET för fred och fri- så vanarlat, an särskilda uppfost- avgivna d vederbörande motionärers jakt och av de strider som leda till ringsåtgärder äro nödvändiga, ar vägnar, allt efter deras olika syn- kria.
Eller förvandla den ekono- hets verkställande utskott har också onekligen vagt och kan uttryckas punkter.
Hur kamrarnas beslut kom- miska regimen från ovan och ända hållit ett möte, varifrån kan anteck- ned igenom, organisera produktion nas att det på förslag av doktor bättre.
Det viktiga därvidlag är a n mer att gå, torde vara svårt att och distribution kollektivt så att Naima Sahlbom tagit upp i sin de- samhällets ingripande kan ske med förutse.
produktion, efterfrågan, löner och klaration Ekeredsresolutionens hu- snabbhet och på ett så litet forma- Utredningsarbetet har fullbordat arbetstimmar komma i samklang vudpunkt om avskaffande av krigs- flyget och internationalisering av listiskt sätt som möjligt, vad de för- e t t varv.
Man är framme igen vid med varandra.
I konferensens resolutioner heter fredsflyget.
Den har också vad som sta åtgärderna beträffar.
Utskottet polisen och helyrkesprostituerade.
det: fattades i Ekeredsresolutionen: en går också, i överensstämmelse med Kommer en förnyad utredning till » Ekonomiska kriser kunna endast kraftig deklaration mot den privata fröken Hesselgrens motion, med på stånd efter utskottets riktlinjer kan förebyggas genom internationell tillverkningen av krigsmaterial och att om en revidering av lösdrivar- man vara förvissad om, att när den ekonomisk solidaritet.
Sam ett för- handel därmed.
Det är lyckligt a n Ekeiedsresolu- lagen icke för närvarande synes är slutförd har ett mycket större an- sta steg böra regeringarna åväga- bringa en europeisk tullunion med bärande idé på så vis kom- kunna åvägabringas, en reform, som tal i utskottet för närvarande den tysk-österrikiska tullunionen tionens mer ut i vidare vatten.
Måhända allenast tager sikte på kategorierna tvenne kommit till den uppfatt- som en första länk.
kan den därifrån segla tillbaks till mellan IS-21 år, snarast möjligt ningen.
alt lidens egen utveckling Denna europeiska union finge ej oss och befinnas vara värd en dis- kommer till stånd.
onödiggjort denna form av special- vara riktad mot någon annan eko- kussion.
Hos oss intresserar man Vad sen de vuxna beträffar vill lagstiftning, som möjligen i gången nomisk enhet utan måste stå öppen sig för närvarande mest för vad utskottsmajoriteten ha kvar en sär- tid haft sin betydelse, men i vårt nu- för alla land i världen och leda till excellensen Ramel kan ha beslutat allmänt nedbrytande av tullmurarna.
eller icke beslutat om Sveriges Offi- skild lösdrivarlag, men som sagt, varande samhälle uppenbarligen slö- Samtidigt borde regeringarna ciella ställningstagande vid avrust- utan för många nya organ och med ler på oövervinnerliga svårigheter.
sammanträda för alt säkra en sta- ningskonferensen nästa år, vilket bilisering av penningens köpkraft man ändå ungefär kan räkna ut.
och rationell kreditfördelning, så a l l Mera verkningsfullt vore att under- den ekonomiska utvecklingen blir rätta honom o m vad svensk opinion reglerad.
Möjligheten av att dessa önskar att han skall göra.
Det vore mått och steg kunna vidtagas i tid.
en lätt sak för svensk opinion a t t hänger på en rationell ekonomisk flytta över den frågan från att vara organisation som bringar produk- utrikesdepartementets privatan- tion.
efterfrågan och köpkraft i sam- gelägenhet till en Sveriges, om den klang.
ägnade frågan hälften bara av det Den internationells ekonomiska intresse som går åt att tolka An- konferensen vädjar till ekonomer, d r i c ~ dagbok.
teknici och offentliga auktoriteter Devinez.
E l i s a b e t h T a m m, A d a Nilsson, Riksdagen inför lösdrivarlagen.
NÄR - - en
Småskoleseminarierna E n europeisk arbetares A m er i ha.
Frågan om småskollärarinnornas läggande lärarutbildningen.
nämli- uthildning, som under många år va- gen den arbetslöshet, som sedan fle- rit aktuell, hår i år lagts fram inför ra år råder inom småskollärarinnor- riksdagen av kungl.
maj:t och av- nas kär.
På redaktionens bord ligga några g j o r t s v i d ett par av veckans arbets- plena.
Emellertid är frågan inte handlingar, en samling artiklar ur slutgiltigt löst.
Till organisations- olika lärartidningar samt utdrag ur frågorna, såsom lärarkompetensen ett fyrtiotal brev, som skrivits av vid seminarierna, deras antal och förtvivlade arbetssökande småskol- förläggning, den nya organisatio- lärarinnor och som säkert äro be- nens genomförande etc, där intet tecknande för det bekymmersamma flickor som förslag förelåg från kungl, maj:t läget just nu.
Det är kommer riksdagen att få ta ställning levat på korta vikariat kanske ända Beträffande principerna sedan 1920, det är sådana som ännu nästa år för själva utbildningen blev årets inte ens haft ett vikariat att pröva - beslut i många stycken alltför myc- ket en kompromiss mellan de peda- Av Anna Lenah Elgström.
H .. Dubreuil: En arbetare om Amerika.
merkantila villkoren för sin industri.
Wahlström &amp; Widstrands förlag, Stock- Som exempel på deras snabba till- holm.
växt kan nämnas att år 1917 fanns i Amerika 225 Works-Council med hörde föredragsresor i 391,400 arbetare men år 1924 hade ska bygdernas arbetarkommuner att de iikals till 814 driftsråd med dess medlemmar med absolut viss- 1,177,037 arbetare.
Företrädesvis ha dessa organisationer bildats i d e het till våren väntade tillökning till de ännu i mellersta och södra Sverige större företagen, som sysselsätta nästan obefintliga kommunistkadrer- över 500 arbetare.
De kallas alla Det lät egentligen som om det för arbetarråd, Works-Council, men varit fråga om ett naturfenomen, un- det existerar stora skiljaktigheter i geför som när man säger att det sä- deras sammansättningar och utövan- kert blir sträng vinter därfcir att del det.av deras funktioner, ett prövan- finns så mycket rönnbär.
Vi ha de sig fram på den praktiska vä- sina krafter på, några som söka Sitt som tyckes ligga för anglo- uppehälle som hembiträden, men Eller jag kanske skulle med löner, som vida understiga vad till våren.
Jag kom att tänka på detta säga för amerikanerna.
Aven om vi man brukar anse hederligt för ett så- under läsningen av ovan rubricerade här i gamla världen också gått in bok.
Jag undrade om detta för Euro- den industriella demokratien, så dant arbete.
Några ha tillfälligt ar- bete som Iäxhjälp, så gott som alla pa naturliga fenomen - kristiders är det bara i f r ' ~ om teorierna vi förmåga radikalisera en arbetar- före Amerika.
England i vintras mina - komma många att bli kommunister saxerna.
gogiska synpunkterna, som borde ha fått vara utslagsgivande, och de statsfinansiella svårigheter, som måste skjutas fram som spärr.
att äro T. o. m. skulle visa sig ha gil- som dock ifråga om kollektivavtal En avgjord fördel har vunnits ge- ha skulder på tusen, tvåtusen kronor befolkning eller mera.
då världsnöden står bland de främsta länderna lig- tighet i U.S.A.
nu nom att staten övertagit utbildnin- ger i det viktigaste av allt lev- Deras krav går u t på en avstäng- rört även detta guldland.
gen av småskollärarinnorna.
Om Arbetarrörelsen i den nya världen nadsstandard och arbetssäkerhet ning av seminarierna så fullstän- detta beslut voro kungl, maj:t, ut- för - skott och kamrar eniga, Därernot dig som möjligt - tills åtminstone skuro sig meningarna betydligt i det nuvarande överskottet är place- tvenne olika hänsenden, nämligen rat.
Kungl.
maj:ts förslag innebar ifraga om utbildningstidens Iängd också att Statsbidraget till lands- och ifräga om elevantalet i klasser- tingsseminarierna under Innevarande na, Kungl, ma;: t hade visserligen budgetår skulle om så anses på- iijrordat bibehållandet av tvåårig ut- kallat kunna förbindas med vill- bildningskurs.
men den som åhörde k o r e t att ingen intagning till törsta får ecklesiastikministerns inlägg under klassen under Iäsåret 1931-32 - - debatterna i riksdagen kunde första, äga rum.
Naturligtvis kan lärarinnornas be- att stadsrådet alltför gärna sett, att herr Oscar Olssons reservation för gäran förefalla som en enkel och ge- treåriga kursen vunnit riksda- nomförbar lösning.
Men ar del sä- kert att en avstängning av utbild- gens bifall.
Det blev emellertid varken någon ningsmöjligheterna är rätta utvägen?
den förlängning av utbildningstiden eller den nedskärning av elevantalet till 25 i varje klass, som retormatorer- nå likaså påyrkat.
Man stannade i bägge kamrarna för utskottets för slag 28 i varje klass därför att detta skulle medföra en minsk- ning i ' antalet seminarier.
Oberoende av riksdagens beslut kvarstä emellertid de två huvudfak- torer, som gjort denna fråga särskilt brännande under senare år.
Det är för det första den kunskap man vun- nit om betydelsen av de första skol- åren för hela den följande uppväxt- tiden.
en kunskap som i hög grad skärpt kraven på dem, som skola ha den törsta undervisningen om hand.
Det är inte nog med att de unga småskollärarinnorna få Iära sig handskas med friska och normala barn och lära dem de första grun- derna i skolans ämnen.
de måste också göras förtrogna med den mo- derna psykologiens landvinningar och få någon insikt I handhavandet också av de psykopatiska barnen.
Och det är knappast tänkbart att jämsides med de vanliga ämnena Id någon djupare kunskap i hithörande frågor under en så kort l i d som två år Lärarkårerna själva ha under flera år påyrkat den längre uthild- ningstiden.
Man har tänkt sig att den borde kunna genomföras i sam- band med den inskränkning av lä- rarproduktionen, som blivit en stän- digt mera framträdande önskan från lärarnas egen sida.
Och härmed äro vi inne på den andra av de två fak- torer, som för närvarande öva sitt inflytande på frågan om den grund.
Den måste ju alltid grunda sig på beräkningar om kommande be- hov av just detta slag av yrkesut- vissa har ju annars hittills följt banor, som kommit många av marxismens favo- arbetsfält, tillfälligt eller mera sia- digvarande.
Det måste ju bottna i på smidighet, att det utom en småskoleplats inte återstår något annat alternativ för dem det vederbör än arbetslöshet eller underbetalt hembiträdesarbete, En god utbildning måste ju alltid i och för sig utgöra en tillgång, för den som fått den, och ha till mål att dugliggöra för, tillvaron i sin helhet, franska dotterlandet.Då som genomsyrade de ju alltid varit lismen ju där blomstrar rikare än av syndikalismens individualitets- surdeg, mera släktskap med den någon annanstans har däremot inte amerikanska andan.
Man märker det den enligt marxismen absoluta följ- på den formulering de med den inträtt, nämligen arbetarklassens Den sin ras ’ lyckliga gäva för epigram givit sina krav: » Maximumlön för dard är trots allt genomgående hög- maximumprestation på minimumtid ».
Detta epigram säger också en hel än re någan annan arbetares i värl- den.
Klasskampen har där heller del om den stämning, med vilken inte, åtminstone ej ännu.
vecklat sekreteraren i den franska landsor- H. Dubreuil styrde stora g a r n i s a t i o n e n H. för att där stu- ska fackföreningarnas verksamhet dera iivet ur en vanlig arbetares syn- går uteslutande ut på praktisk vinkel.
Resultatet av hans iakttagel- ser föreligger nu i en livfullt skriven maktuhridgning.
De bilda väldiga jobbtruster v i l k a ta stora arbeten och på intressanta takta överflödan- på entreprenad och utveckla sig allt de bok.
Den franska originalupplagans mera i den kooperativa riktning, vi även här i Sveriges arbetarvärld be- titel » Standards ».
täcker emellertid innehållet i boken mycket bättre än gynna se tendens till.
amerikanska arbetarnas levnadsstan- De redan intressekampens pappa.
övare och all erfarenhet har visat att sådana beräkningar måste förbli besökte I Amerika fanns år en 1927, då halv jag mellan och en osäkra.
Vidare skulle den kunna an- och två landet, miljoner arbetare ordnade i vändas inom alla yrken så fort svå- organisationer för kollektivkontroll rare arbetslöshet uppstod.
iiver olika arbeten.
I somliga kret- Förmodligen återstår intet annat sar utövade dessa Organisationer ett än att levandegöra utbildningen, så stort inflytande på och hade en att de som komrnit i åtnjutande av exakt kunskap om de finansiella Och seminarieundervisning kunna tillgo- dogöra sig denna också på andra en fruktansvärd brist åtskilligt den titel Dubreuil den svenska fått.
själv iivenättningen avvisar från början alla fordringar på att han skall kunna berätta om hela Amerika.
Vad han studerat har varit arbetets standard och arbetarnas levnads- standard, deras organisations- och kampprohlem.
Men av ovan anför- da skäl finns det knappast ett ord i boken om arbetarnas politiska kamp där ute eller om de politiska organisationer av olika slag, konser- vativa, socialdemokratiska och kam- munistiska, vilka strida speciellt inom varandra om de ännu mer eller mindre politiskt likgiltiga arbe- tarmassorna.
Som en fackföreningsman anstår håller sig Dubreuil nyktert och sak- ligt till sin uppgift, som gäller att se efter hur långt det amerikanska fabrikssystemet nätt ifräga om sä- fulländning och andra förde- - - kerhet, lar f ö r arbetarna samt i vad man företag arbetarkontrollen över vissa företag eX ' skraf och verkar.
Han oss från början bannlysa den vid- ber skepelse vi hysa att allt fabriksväsen i Taylors hemland måste vara oer- hört välorganiserat.
Dubreuil ar- betade i fabriker, vilka utmärkte sig för en slående brist på organisation.
Men under de femton månader han tillbringade i Amerika hann han också med att arbeta ganska på tayloriserade fabriker samt länge även en tid hos själva Ford i Detroit.
N vän till mig kom nyligen i ' *,, ta1 övriga världen?
AItruismen allena gör Skildringen av den vetenskapliga med en enligt gängre mening en människa stor.
behandling arbetsprocessen på dy- högstående person.
Man dryftade ar- Jag minns några ord ur en sonett av lika fabriker göres till föremål för, betslöshetsfrågan samt möjligheterna för Anna Cederlund, denna andligen mogna.
är synnerligen fängslande.
Man får den enskilde att under nu rådande kris vid så unga år bortgångna diktarsjäl: en stark känsla av alla de nya möj- ligheter, som kunna innehållas i det- klara sin existens » Men », insköt den högstående.
» den » Din skuld - den vuxnes stolta skuld ta studium av de taktiska produk- till världen tionsförhållandena, i avsikt alt söka ena människan är inte skyldig att hjälpa den andra ».
Min vän stod svarslös.
att hjälpa andra, som du hulpen If ' efter och detta i ständig samver- Jag minns ett annat ord av samma kan med chefen, verkmästaren och Samtalet gled i.
på andra ämnen, men hans tankar malde och malde problemet skald: » Känslan av skuld är känslan av arbetarna själva - det bästa medlet och maler väl än.
ansvar. » - Ja, inte sant?
att öka produktionen, antingen ge- » Om alla skulle ha den synpunkten Månne inte ansvarskänslan mer än nå- nom att utnyttja bättre de maskiner och handla därefter .. tänkte hin, » skulle got annat gör oss till riktiga människor?
man har eller också ändra på inga sociala reformsträvanden existera: Men denna fina ingrediens tycka ändå maskinerna.
» Dessa studier », säger inte till ingen enskild eller offentlig hjälpverk- med en oroväckande njugghet ingå i det Dubreuil, » syfta emellertid samhet.
Egoismen has de besittande preparat, som kallas mänskligheten.
är det inte t.ex. i d skulle stiga till det gränslösa.
Av k o r Hur ansvarslöst mos skulle ganska snart bliva kaos. » - förhålla sig passiv, där man utan några Inte skyldig var det alltså.
Ett trå- uppoffringar för egen del, kanske bara kigt uttryck egentligen.
Nu synes del genom en enkel åtgärd, några ord e. d. emellertid vara så, att envar någorlunda kunde rädda en människas timliga .. i- andligen vaken individ kommit till insikt stens.
Måhända något ännu värdefullare.
En gång hörde jag del omdömet fäl- om sitt medansvar i världen.
» Broder- skapet är ett faktum i naturen,, heter las om en man: » Han gör ytterst ogärna det.
Ty samma släkte tillhöra vi ju någonting för andra. » - Kan man tänka alla: vita.
gula, röda och svarta.
Judar sig en futtigare prick?
Ändå äro så- och greker, slaver och germaner.
Mine dana prickar mycket talrika, och omdå- ralet, växten.
djuret, människan.
allt och met ifrdga gavs ej hiller i klandrade alla äro v i små delar av det stora univer- syfte.
sum.
Och med varje, även den minsta, Här är inte fråga om att ställa krav livsyttring bidraga vi till det hela.
I på den, som saknar möiligheter och för- god eller dålig riktning.
- Den, som ej måga.
Det gäller endast den goda vil- upplevt samhörigheten i livet, står ännu jan.
- Hur är det Ibsen säger: » At ej - enligt Poul Bjerres terminlogi - du kan, dig visst forlades, men aldrig at kvar på » sär-jagets plan .. Står där kan- du ikke vil. » ske trots höga examina a h mycken od- Men man har sett exempel på, hur den goda viljan, som ingen annan makt, för- ling.
Värdet hos en människa ligger väl inte mått skapa möjligheter min i tröstlöshe- i något yttre.
Inte i rykte och ära bord.
tens ofruktbara öken.
Och med god vilja social ställning.
rikedom, makt och glans.
kan den mest baroktapade skänka sin Ho vet, om ens kunskaperna äro av pri- omvärld något.
Den kan skänka för- mär betydelse utan fastmer - skulle iag ståelse.
Kamrat Gustafson.
tro hennes etiska inställning till den Ansvar människovärde E - redan - - - - -
4 har i sin nya-världs-oskuld tagit det helt enkelt och affärsmässigt sam om att göra!
Detta är nu en gäng Ameri- vet om kas arbetares lilla sätt och icke det sättet så småningom kan bli valgörande aven för vår sida av klo- tet.
visserligen tyckes mig Dubreuil alltför mycket bagatellisera mekani- seringens fara i det väldiga produk- orten Touquet i Frankrike.
Samtiga produktionskollektiv som Amerika är.
för Ryssland Det är endast den upplysta och reformistiska arbetar örel- FRANS MASEREEL: att sänka priset på en viss arbets arbeta prestation.
såsom fallet var när man åren 1910 och 1912 sökte införa kro- nometermätningar i Frankrike, utan snarare till att minska tiden för en viss arbetsprestation, vilket ser ut att Vara men icke är alldeles samma sak » Man har också i Amerika alltmera kommit bort från det tra- ditionella ackordsarbetet, som gan- ska mycket på en höft fastställer ett pris, som arbetaren - och som man nyss sett på fallet hantlangare Karls- son ibland också arbetsgivaren!
sedan har att klara sig bäst han kan Numera är det icke så mycket hastigheten som det kommer an pa Som på effektiviteten av de rörelser som utföras under arbetet.
Från kvantiteten söker man sig alltmera till kvaliteten.
Frånvaron av det psykologiska hinder för samarbete som den politiska kampställnin- gen mellan chef och arbetare ut- gör här i Europa.
underlättar detta går hela Dubreuiln fram- ställning ut på att visa denna ständiga strävan t i l l arbetets fulländ- ning och gör den till arbetarens sak lika väl som chefernas.
Over huvud laget är Dubreuil syn- nerligen optimistisk i sin syn på alla amerikanska förhällanden.
M a n kan inte alltid dela hans mening, man kommer till det livliga kapitel han kallat » Ett historiskt experi- ments är man fullt med på noterna.
Han skildrar där mycket fängslande mot den mörka bakgrunden av de fruktansvärda metoder storkapitalet i U.
S.
A. använt mot arbetarna, in- nan dessa ännu voro organiserade tillräckligt för att ens kunna betrak- den lju- tas som krigförande part sare utveckling.
som gjort att arbe- tarna i Amerika numera i flertalet f a l l men då » Ja ja, det var han, j a g känner igen honom.
Det var hans röst.
Det var hans profil, intet tvivel. » Försvarsadvokaten höjer sin hand: » Herr Matras.
jag besvär Er, tänk på vad Ni säger.
Det ä r två år Se- dan, det var kl. 6 på kvällen och skymning, han hade mössan nerdra- gen över ansiktet.
Ni har sett hans fotografi oräkneliga gånger.
Jag be- svär Er, Ni får inte Iättfärdigt ut- tala en s i d a n beskyllning., » Jag svär, j a g känner absolut igen honom .. Med ett s p r i n g är undersöknings- domaren framme v i d Leboutre.
» Vad säger Ni nu.
Nekar Ni ännu?, » Absolut » Leboutre höjer blicken, så mumlar han: » Det v a r inte jag, gör vad Ni v i l l med mig.
det var inte jag. » Innan gendarmen kommer med, nom mängden, det växer och b l i r ett rysansvärt ljud, en fasansfull kör: handbojorna är en fotograf framme Till döden, döm honom till döden! » hos domaren, denne ler och nickar Ur den stängda automobilen stiger instämmande.
Leboutre måste ta av en gendarm, ännu en.
En cykelmössa sig mössan han ställes bredvid b l i r synlig, ett blekt ansikte därun- Matras.
Fotgrafen manipulerar med der, en arm, en hand belagd med apparaten., » Hitåt titta hit!
Matras ler med bojor.
En ung gosse stiger ur, han blinkar m o t ljuset, får se den dju- hela ansiktet, Leboutre ser stelt mot riska människomassan som stampad marken.
» Hitåt, t i t t a mer åt höger! » ur marken och h a n ryggar tillbaka.
Människomassan tränger på mili- Massan rasar, tjuter, vidöppna gap slunga fram ropet: » Döda honom !.
tärmässor och ljusa damhattar André Leboutre h a r fått befallning skymla Ropet stiger igen, rått att iföra s i g samma dräkt som han vansinnigt, ett vilddjursskrik, star- bar den 18 maj 1928: korta byxor, kare än alla motonignaler: » Till do- den! » badgäster i Touquet, ele- ganta mondäna och största de- av traktens invånare vandra I skaror ut till området mellan bador- tens golfbana Och villakvarter.
Det ar hundratals b i l a r och motorcyklar en i korthet sagt för skull, en för något utanför män- och tusentals människor.
Gendarme- niskan för kapitalet som i Amerika riet har satt upp starka kordonger.
eller världsrevolutionen.
som I Redan tidigt på morgonen lagra sig massorna bakom dessa på de brunbrända fälten fällstolar ther- se ", som därvidlag tyckes kunna la den rätta vägen!
Aldrig har jag mosflaskor, matsäckspaket och foto- ligga överallt kring- så starkt känt detta som vid studiet gratiapparater av det socialdemokratiskt styrda strödda Det hela ser ut som en Wiens socialpolitik, inte minst stor dess byggnadspolitik, den austro- Kl. 5 anlända de första Officiella högcellsbebyggelsen!
Där fann man verkligen, att arbeta- personerna: åklagaren, domaren, po- rens standard inte bara var höjd för liskommissarien, försvarsadvokater- att göra honom mera effektiv som n a och vittnena En täckt automo- arbetskugge för hans b i l tutar och stannar.
Massan trän- lighets skull.
kapitel i Dubreuils bok ger på och hutar att spränga kor- Över dongerna.
Det går ett dovt sus ge- där han behandlar de len Mekanism.
under ett system av avtal.
Det hela mynnar ut i en be- skrivning av ett av de företag, vari arbetarna inte bara deltaga i förvalt- ningen utan helt och hållet övertagit densamma.
Det gäller Baltimore- och ohio- bolagets järvägsverkstäder i sedan några år tillbaka wood övertagits av de järn- vägsmännens fackförening.
Det ä r skada att Tidevarvets utrymme inte tillåter ett mera detaljerat referat av detta experiment, vars lyckliga ut- gång g j o r t att det efterföljts av fle- ra andra järnvägsbolag och av åt- minstone en järnväg i Det får vara nog med ett citat frän ett tal, som hölls år 1924 av Baltimore- och Ohio-järnvägens president » Jag anser det numera vara tillfullo ådagalagt sade han, a t t det koope- rativa system.
B. and O. infört med hjälp av sin personal och dess fack- föreningar inte längre kan betraktas som blott ett experiment.
Det har hävdat sig i mer än ett avseende.
D e t ingår härefter som en del av bolagets slutgiltigt antagna politik, och jag har en känsla av att vi ännu knap- past ens börjat göra klart för oss alla de möjligheter, som denna plan in- amerikanska arbetarnas övertagande av järnvägs- verkstäderna blåser något av samma Man boken som hoppas berättigad optimism Amerika på väg- den enda rätta - skall lyckas besjäla sin » effektivitet » och tämja mekaniseringen till att tjäna enda människan värdiga må- et, mant denna det Lenah Elgström Canada.
Åter aktuell, sportstrumpor cykelmössa För två år sedan passade väl dessa klä- har nu fått en annan vänd- Den unge tyske författaren Georg der 14-åringen för 16-åringen äro ning en ny sensation vädras Finks roman Mich hungert har kom.
de alldeles urvuxna en äldre man har häktats som miss- mit ut i svensk överättning på Che- en tänkt för mordet.
Framför den unge gossen lius bakförlag.
Den kallas på sven- ska Hunger.
Boken anmäldes förra 40-ars man, barhuvad, med en god- Elsie Reuterwall Meier.
året i Tidevarvet av d:r David dagspilts ansikte, en cigarrett i ena Marcus i en översikt av modern tysk mungipan.
Denne m a n är huvudvitt- proletärlitteratur.
V i anföra några net i målet mot Leboutre, det enda utdrag ur d:r Marcus ' artikel: för kur- Författaren av M i c h hungert är en vittnet underlig kurre förlaget har lyc- orkestern i Touquet.
Det var han, nesluter. » De vänsterpartier som nu i varje kals bevara hans anonymitet.
Man som den 18 maj 1928 på kvällen såg Skansens Vårfest som i är är förlagd europeiskt land sig från den vet blott att det ä r fråga om en för- en blond gosse, iklädd cykelmössa socialdemokratiska arbetarrörelsens fattare, sam skrivit en hel r a d ro- på en gräs- till tiden frdn den 28 maj till de första da- korta byxor, garna i juni.
kommer att gå i Gösta &amp; r- moderträd, gå ju nära nog alla in maner under sitt namn av helt an- Gossens mössa var ner- lings och den Värmländska romantikens för eländesteorien.
Ju värre för ar- nal slag och ett rykte vet att han i ansiktet, en tecken Vårfesten har, liksom fjolårets betarna.
j u bättre för världsrevolutio- uppträder som filmskådespelare i vid honom i gräset.
I buskarna bak- Karolinska dagar, till arrangörer Konst- nen.
Ju svårare d e få, j u fortare Hollywood, Och ännu sak kommer den.
Konsekvent fördöma fullfjädrad proletärroman är hans om denna sluttning låg liket av mrs närsringen i samarbete med Skansens de därför naturligtvis all strävan h o r roman inte heller den är mer än så Wilson, blödande ur 1 4 knivsår och tjänsteman den reformistiska riktningen att skaf- men kanske a t t just därför det kläder efter det Den kommer att bjuda ej blott på en fa arbetarna högre standard i fråga ciala inslaget verkar ännu mer gri- rad tavlor och typer u t Selma Lagerlöfs skändliga anfall s ' ~ om insikt och duglighet i avsikt att pande.
T y vare s i g Georg F i n k själv före- berömda mman, utan också p &amp; bilder från öka deras andel i kulturutvecklingen upplevat sin hjältes öden eller ej det mot det redan Offret.
den svenska romantikens blomstringstid.
fram till en så småningom genomförd hela verkar med det upplevdas inspi- Mordet, som skedde 1928, skall nu Tegnér Geijer Fryxell Dahlgren expropriation och ett upphörande av rerande kraft.
rekonstrueras med Leboutre och komma att representeras på olika salt och klassgränserna.
För kommunisten huvudagerande.
Gos- toIkas i sång musik och teater.
I » fru Det är en jagskildring frän Ber- Matras är allt detta blott ett led i den oer- lins mest rysliga arbetarkvarter där Boræus roskvarter » bekant frän Gösta sätta i grässluttnin- hördu korruption, som gör världsre- den fyraårige pojken av sin Sen kavaljerer och sköna da- att gen på den plats.
där Matras såg Berling, volutionen osäker i den mån arbetar- ne fader skickas ut på gatan mer för alt mellan täckstickning och kaf- standarden stiger.
Men t. o. m. tigga .. Hemma arbetar hans mor honom 1928.
Matras går f ö r b i här fedrickning musicera och deklamera.
På Bucharin måste medge att detta i sitt anletes svett för att rädda fa- och gossen skall säga, som han sade dansbanan uppföres dessutom sällskaps- » korrupta och kontrarevolutionära miljen från en fullständig ruin.
den- för två år sedan: » Bon jour mon- danser från 180-talets början.
Herrska- element », som begagnar sig av refor- na sällsamma moder, som uppvuxen Långsamt som en sömn- pet Blombergs cirkus från » En Herrgårds.
mer för a n föra fram ett system av i e t t r i k t konservativt judiskt-hem gångare går Leboutre över gräsmat- sägen » gästar också Skansen.
Patron Ju- industriell demokrati i och för ge- till sin olycka får syn på den ovan- och sjunker ner på den utsta- lius färdas med vackra värmlandsflickor i nomdrivandet av sin vilja till sam- ligt vackre drängen och läster sig orskrinda o. s.
Y.
hällsomdaning, alltmera ökas.
I Bel- v i d honom till den grad att bon inte kade platsen.
Ett ambulerande teatersällskap uppför gien eller Frankrike h a ju arbetarna längre kan vända om, vad än hen- Dirigenten.
Matras, aw känner Skjöldehands bloddrypande drama » Her- t. ex. i stor utsträckning skaffat sig nes familj säger.
griper oräkneliga kikare riktade på sig.
gir man von och på teatern nedanför andelar i de aktieföretag, Vari de ar- Vad som När han Orsakullen.
kind sedan Stenbocksspelen i beta.
I Tyskland blev driftsrådsregi- oss i denna framställning det är att leende 110 urpremiär den a ett vis är sedd både närmar sig Leboutre saktar han fjol på men lag ar 1919 och » Vorwärts » på Anders Fryxells märkliga sångspel som hade vissa invändningar mot och utifrån, både som upple- stegen.
» Väimlandsflickan ».
Festens clou torde mumlar bli en rad dramatiska scener ur Gösta monsieur., » Bon jour, Berlings saga med ett BY svensk teaters landets ekonomiska utveckling, eme- utomståendes sociala sentimentalitet.
gossen knappt starkaste namn i den kvinnliga huvudrol- » Dra ned i dan den säkrade arbetarnas rätt till H a n konstaterar blott a l t så och så len.
I övrigt medverka vid testen i n rad kontroll av produktionsfrågorna och gestaltar sig proletärens l i v och så tet!
En gång till! » av svenska artister konstnärer och för- framför allt var ett törsta steg i kommer det enligt alla att » Bon jour, monsieur .. fattare riktning m a t organiserandet av kal- döma a l t förbli under långliga tider.
lektivanläggningar och fram mot ett Och ännu mer: proletären har ingen deltagande i nationens ekonomiska barndom i egentlig bemärkelse, han liv av alla yrken och skikt inom be- vet inte vad skuld eller oskuld är folkningen.
Definitionen är r i k t i g han är född gammal och allt det var bara ett första ste men könsliga är i hann ögon det mest ett i rätt riktning bort den självklara i världen: det finns en ri- bladiga världsrevolutionen.
kedom av slående iakttagelser i den- Amerika har ju med dessa » histo- na skildring, som borde intressera Direktion S.A.R.A.
fiska experiment, Dubreuil beskriver socialpolitikern.
tagit ett ännu längre steg.
M e n del carl Vårfest söndrat so- försup- in- den på inskränkningarna i lagen påpekade upplevelse och som konstverk.
Författa- Försäljer i CENTRUM i prislägen från Kr.
2.90 pr kg.
E pr tel. 5 8 5 5.
tecken steg det VEGETARISKA RESTAURANTEN
Radikal film.
Den reaktionära vidskepelsen att ten- denskonst á priori skulle estetisk underlägsen konsten för konstens skull vederlägges segerrikt av två filmer för närvarande i Stockholm.
Den ena är Edith Cavell-filmen, Mor- gongryning på Olympia och Imperial Efter många Om och men har den äntli- vara Konstnärligt har lösgjort den sig beroendet av teatern och utvecklat filmens egna tekniska resurser till nästan fulländning Mera än någon annan fllm har den blivit vår lids maskinkulturen massrörelsernas Och sociala från de Från arbetarskydd till tullar på, frukt.
arbetarna Vad Moderskapsskyddets utsikter.
Vi Skapa inte nya oroselement på arbetsmarknaden.
Råkostdiet i stället motsätt- ningarnas speciella konst Sturebiografen har nu tagit upp pu- vunnit.
kunna inte påbjuda eller förbjuda kristendomen.
for tullar S- edan flera är föreligger från vara befriad frän arbete har utökats kade, stifta en lag, som påbjuder en riksdagen till Kungl.
Maj:t en såtillvida att hon, därest hon med irreligiös lärare att undervisa i en skrivelse med hemställan om att yr- läkarintyg kan styrka detta behov, direkt kristlig anda men man kan kesinspektionens arbete skall effek- har rättighet utan a l t riskera sin heller inte stifta en lag, som förmår tiviseras.
byggt på det förhållandet plats att vara ledig upp till 6 den religiöse läraren att bibringa a l t rationaliseringen inom industrien veckor i stället för enligt förut gäl- endast en objektiv kristendomskun- medfört vissa svårigheter, vilka i sin lande bestämmelser endast 14 da- skap.
Det tillhör de amråden, på tur påfordrat ett intensivare arbete gar.
Detta är en princip som man vilka staten får finna sig i a l t icke frän yrkesinspektionens sida.
En skulle önska finge gälla för alla kunna ingripa.
utredning i detta syfte har också an- kvinnliga anställningar.
i stället för befallts socialstyrelsen.
att Som nu en barnsbörd otta är lik- Riksdagen har belulat a n icke Som ett första led i detta arbete tydig med a l t platsen förloras.
den utredning om kan emellertid betraktas det av Emellertid om Kungl.
Maj:t för riksdagen fram- till försörjning under de sex tillåtna tredje mans rätt till neutralitet i ar- lagda förslaget till revision av ar- arbetsfria veckorna säger förslaget hetskonflikter.
som föregående re- betarskyddslagen.
Denna revision, ingenting.
gering igångsatte.
Därmed har hö- som nu av riksdagen antagits i hu- Slutligen har den nu gällande gerns och bandeförbundels fackför- avslagits.
vudsak efter det framlagda försla- nattarbetslagen inryckts under arbe- eningsmotioner Detta get, har medfört en utvidgning av tarskyddsslagen.
E t t förslag frän so- skedde efter långa och delvis het- lagen, som kan sägas motsvara fle- cialdemokratiskt håll att utvidga siga debatter, från vilka man med- ra betydelsefulla sociala krav.
vilka nattarbetslagens bestämmelser till förde ett starkt och bestäende in- att omfatta även småindustrien för tryck av del vanskliga i att ens söka länge stått på dagordningen.
Vad först beträffar de minderåri- at1 därigenom möjliggöra en ratifi- nå neutralitet på detta område.
Det gas arbete har åldersgränsen för kation för Sveriges del av Washing- blir i de flesta fall mindre fråga om minderårigas rätt att inträda i in- tonkonventionen blev av riksdagen neutralitet än Om ett ståndpunktsta- dustriellt arbete satts lika för gos- avslaget.
gande f ö r vad man kallar del be- stående och för dem som makten sar och flickor.
d. v. s. hajts för gos- sarna från i 3 till 14 är.
Vidare har hava.
M o t högerns krav på skydd åldersgränsen for användande av en viktiga frågan om sjukkas- för tredje man satte socialdemokra- minderårig arbetskraft i allmänhet terna upp sina krav p i skydd far höjts från i 2 till 13 år Vissa maj- med denna anordnandet av moder- dem arbetsledare, verkschefer ligheter till dispens tillgodoser de skapsunderstöd har nu nätt så långt etc. som innehava den vanskliga krav som rests för beredandet av att sammansatta, stats- och lagut- ställningen av mellanhand mellan tillfällig sysselsättning åt ungdomen skottet fattat ståndpunkt till den- arbetsgivare.
och arbetare.
De bor- i friska luften.
Dessutom har bort- samma.
Utskottets majoritet har de icke v i d en arbetskonflikt tvingas tagits den förutvarande begränsnin- tillstyrkt förslaget.
Visserligen vän- att intaga en ståndpunkt.
som måste EDITH CAVELLS DÖD Efter etsning av J.
F Willumsen, gen för de minderårigas arbetstid, tas en del reservationer men som vid arbetes återupptagande ställa gen släppts lös av censuren.
Motstån- dowkins några år gamla mästerverk S:t så att det möjliggjorts för dem att reservationstiden utgår först i slutet dem i en skev dager gentemot nä- d e t har framför allt kommit från tyskt Peterburgs sista dagar Den skildrar deltaga även i skiftesarbete detta i av veckan vet man ännu ingenling gondera parten.
håll Filmen skildrar som bekant för- tsardömets fall: världskriget och Keren- överensstämmelse med de Internatio- om hur många av utskottsledamö- Det faktum.
att den ena parten historien till den engelska sjuksköterskan ski-regeringen fram till stormningen av terna som kamma att reservera sig, ställer s i g direkt avvisande till e n nella bestämmelserna Edith Cavells arkebusering under kriget.
Vinterpalatset Ilja bondpojken.
som Utskottet framhåller a l t man vis- lagstiftning som denna och att den Vad de allmänna bestämmelserna Hon hade smugglat belgiska krigsfångar blir proletär stark som en björn oänd- beträffar har det stadgande Om ras- serligen får räkna med väsentligt under sådana förhällanden troligen över gränsen Återupplivandet av hen- ligt i sin godhjärtade nes öde har stämplats sam en akt av symboliserar det förrevolutionära ryska ter, som förut endast gällt minder- ökade utgifter både för sjukkasse- skulle mer irritera stämningen gent- tyskfientlighet I själva verket ar filmen folket mad dess stora slumrande kraft- årigas arbete utsträckts till att gälla verksamheten i och för sig och för emot tredje man än försköna denne något helt annat och mera.
möjligheter allt arbete varjämte stadgandet om moderskapsunderstödet, men att från att dragas i n i arbetskonflikter, veckovila likaledes utvidgats.
Slutli- dessa utgifter för statsverket kom- borde säga.
dem som framkommit de menige.
som fälla tirar inför Edith sina verkliga fiender Och Kerenskis bil gen har frågan om semester inskri- ma att i ganska h u g grad motver- med förslagen, att man under alla Cavells öde äro tvärtom ytterligt sym- försvinner vid horisonten Att Kerenski vits i lagen.
Bestämmelsen gäller kas genom minskade kostnader för förhällanden gör klokast i att in- patiska Och dumheten hos några högre framställes som en teaterrevolutionär a " visserligen endast » minst 4 dagar », såväl pensionsförsäkringen sam för vänta den utredning, som redan officerare förefaller på intet sätt Oreali- sprödaste slag är mera förklarligt än men den principiella betydelsen av den allmänna fattig- och hälsovår- igångsatts.
D e t räcker tills vidare tisk.
Det enda verkliga kräket är den att Lenin inte alls förekommer.
med det oroselementet.
att semesterbegreppet d. v. s. le- den belgiske flykting.
på vars angivelse Edith har vår Eenlw klippt bort dighet under viss lid med helt eller Cavell arresteras » objektiva » skäl?
Filmen är till sin tendens uteslutande lagli- Konstnärligt är filmen överlägsen De delvis bibehållen avlöning et är alldeles visst a n gör man en Oscar omläggning Olssons av motion kristen- Om snabbt växlande scenerna avlösa varan- gen fastslagits ä r av utomordentligt en översikt över den gångna Hennes dra med aldrig svikande logik Starkast str betydelse.
bitterhet eller hat mot någon Även de bestämmelser som spe- domsundervisningen i skolorna i riksdagen, så skall man finna.
att avrättning är helt i linje med krigets lo- verkar krigskildringen där man kastas den riktning att den blir helt kon- icke ett plenum gått till ända utan en gik, Den visar att man kan ha krig, fram och tillbaka mellan frontens ragna- rör kvinnorna ha ' i varje fall rök och börsspekulanternas slagsmål om ciellt ett tecken så gott som i vissa delar reviderats i en riktning fessionslös och inte behöver kränka tulldebatt Och att man kan ha ädla kvinnor.
men de stigande aktierna i Lebedew-verken något på riktningen av den väg v i som motsvarar tidens sociala krav.
religions- Och samvetsfriheten har att man absolut inte kan ha bida delar- som tillverka kanoner och äro inne pi.
En av de senaste debat- En kvinnas rätt att v i d barnsbörd med något annorlunda formulering na Skildringen på en gång påstås vara fullkomligt hi- Ytterligt effektfulla äro även scenerna återkommit två är i rad och bägge terna gällde tull på frukt och grön- storisk Edith Cavell måste under såda- vid mobiliseringen omkring tsarens blom- na förhållanden ha varit en storstilad stersmyckade ryttarstaty.
där alla sam- las den gamla regimen geschäftsmakare gångerna avslagits av riksdagen.
I saker under vissa delar av året.
Och mot år hade motionären anvisat en Ut- Motionen ifråga avslogs men kosta- hälleliga intressemotsättningar här när- tallriksslickare och Sadister.
människa.
Englands berömda tragedienne mast konflikten mellan de strejkande va- dessa Stå de lugnt kraftmedvetna prole- väg, nämligen att lägga kristendo- de statskassan åtskilligt i protokoll- penarbetarna OCh den tsaristiska polisen tärerna först och främst jätten Ilja men i n under historieundervisningen förande av onödigt tal i bägge kam- dränkes i en vansinnig » nationell sam- (Iwan Tschulewew den tappra.
trotsiga för att så kunna fä en objekliv fram- rarna.
Men det är j u alldeles klart rens djupaste minne.
ling ».
att det måste behövas mänga och arbetarkvinna en de revolutionära al- ställning av ämnet, i stället för det Här som eljest Visa sig ryssarna stå ma mater (Vera Baranowskaja) och hen- vackra ord för a l t överskyla det fak- Den ryska filmen åtminstone den som högt som skådespelare.
Med diabolisk visas har i landet, är i regel revolutio- men inte överdriven Skicklighet framstäl- barnen Inympande från av a t teser, t nä fram som nu till hindra en f r i tum att ökad tull på tomater, per- silja, blomkål och åtskilliga andra Filmen bör vara nyttig som en erin- och kritisk uppfattning.
ran om den ryska revolutionen orsaker Debatten i första kammaren blev grönsaker.
som redan nu äro mänga skrifter Och väcka hat mot alltjämt härskande i Stort så ofruktbar som den måste förmenade, » icke skulle komma a l t korruption och kapprustningar.
dagens mest brännande sociala frågor bliva, när debattörerna tala en belasta de breda folklagren.
men väl stödja och hjälpa trädgårdsod- ifyll och insänd nedanstående kupong: Ett slags film man principiellt mångfald olika språk.
Det kan icke hälsar med tillfredsställelse har under leda till något resultat, när den ene lingen.
Samoranisationen Förlag Postfack Stockholm 11.
Alla v i som nu riva våra morötter förra veckan Orion visat på med icke kan acceptera motståndarens Sänd mot postförskott exemplar av: blodet.
Det Y r en sexualhy- att ens sälta kristendo- och bereda vår sallad efter sista rå- kr.
o:35 Fienden i upplysningsfilm av tyskt ur- 0:35 gienisk Den förefaller vederhäftig 0:60 och såsom den fullkomliga sannin- kastreceptbaken glädjas över a l t sprung Ingeborg Walin Den Öppna riksdagen låtit oss fortsätta med 1.50 är även tekniskt välgjord Dock skulle gen under debatt Värdet av debat- Maja Björkman Aldrig mera krig Med d:r Max Hodann:Varifrån komma småbarnen?
(En lärobok med 7 bilder.
ur konstnärligt synpunkt och alltså ten ifråga tycktes Oss ligga däri, att vår roliga och nyttiga diet.
Skulle som barnen kunna läsa 1:- även med hänsyn till dess propaganda- den tydligt visade det omöjliga i att inte trädgårdsodlarna i längden vara Professor Alfred Petrén Steriliseringsfrågan ur rashygienisk och social synpunkt o75 verkan hellre sett att handlingen kon- lagstifta för ett ämne som detta, t. betydligt mera hjälpta med att lära Maja Björkman Rationaliseringen och arbetslösheten (En studie.)
centrerats omkring ett fall i stället för ' o.
m, när de gäller metoderna Där- svenska folket att äta frukt och att som nu ge en rad osammanhängande fragment av många till är ämnets behandling alltför be- grönsaker i stäilet för att söka vänja här censurens varit framme?
roende av lärarens personlighet.
dem av med det.
Nils Beyer Man kan aldrig, som en talare påpe- Riksdagen D sjukkassereformen rörande enfald De tyska soldaterna utmålas inte alls » kriget blir Ilja revolutionär och denne Herr antikrigspropaganda.
ammunition Sybil Thorndike förlänats den hederlige, grovhuggne anstiftaren (A.Tschistjakow).
Läsvärda och aktuella Ella Anker:Mödralön (Familjetillägg) Dörrens som prov man osammanhängandeMenk,, i: " A: ~~ men ståndpunkt D
Tankar inför mitt barnbarn.
Hildegard Thorell.
En konstnärinna, vars konst har.
» Lilla Carl.
sov sött i frid, tids nog får du vaka, - tids nog se vår ondo lid, och dess galla smaka.
Världen är en sorgeö, bäst mon lever.
skall man d ö och bli mull tillbaka ».
sitt största intresse ur kulturhisto- livsglädje, i den inre harmoni, som andliga livet ifrån första stund le- risk synpunkt.
är Hildegard Thorell.
En minnesutställning av hennes verk bör råda, Om ock » livsackorden des in på rätta vägar.
Du kommer också att få erfara har just avslutats på Konstakade- klinga vemod ».
mien.
Pysen låg där och tittade sig nyfi- vilken oerhörd makt vårt väsende, ket omkring, det var som om han våra tankar ha ej blott över OSS själ- undrade varför han egentligen kom- va och över våra egna handlingar mit hit, och osökt kom psalmens utan även över våra medmänniskor.
En människa som lärt behärska och ord för mig: väl bruka sin gudomliga ande — » Den gång D u viskade Ditt: sig lyssna till och lyda den goda ' Bliv ' Du ville mening med mitt inre ledningen, kan t. o. m. genom liv —. » närvaro ha mera makt Dessa ord voro mera livsbejakan- sin blotta de, de syftade åt något annat än de och inflytande över sina medmänni- gamla barnvisorna, och självfallet skor än den som, utan att vara i tänkte jag: Vad kan då meningen med denna osynliga led- vill verka i de ' godas vara med ditt liv lille man!
Att bli nIng, avsiktligt » mull tillbaka », är i alla händelser tjänst Denna makt visar sig också ofta i det dagliga livet då man i som- meningslöst.
Livets innersta mening ja det är en hemlighet, den liga människors närvaro kan bli lätt ligger på ett högre plan, utanför vårt och glad till sinnet och känna en vetande, oaktat den givetvis i denna vaknande längtan efter att själv bli- Den tid, då Hildegard Thorell ska- tillvaro i mycket sammanhänger med va god, under det att andra liksom pade sina konstnärligt starkaste lägga en tyngd över en så man får verk, var 1880- och 90-talet.
Hon det som blir till mull men en me- ning, gemensam för oss alla är dock en känsla av beklämning och olust.
fortsatte att mila ända till sin död förra året.
Utställningen visar en den, att skapa, eller i varje fall fost- Jag skulle önska att du kunde förstå ra, en kommande generation, vad jag menar, och minnas detta att alldeles förbluffande ojämnhet.
Även du skall måhända en gång vad ditt barn lir av andliga värden, bli far, och få dig anförtrodd en aldrig komma att skatta åt för- även denna kan för eftervärlden ha gängelsen.
intresse som person- och dräkt- liten pys, som i sin tur skall fortsätta En sak til vill jag Iägga dig på bild, När konstnärinnan står som släktet, Då ska ' du komma ihåg hjärtat: bliv själv sådan att det e j högst skapar hon sina Porträtt av att far och mor, det är Guds skall behöva » fly till mamma », utan umgängesvänner.
Ju mer » akade- miskt » hon målar, ju bättre lyckas skapare på jorden, och att detta ej endast består i att sätta barn i hos både far och mor få den känsla hon När hon försöker sig på nya världen och sörja för deras yttre av tillit och trygghet inför tillvaron.
vägar, som hon inte prövat i sin ung- omvårdnad, Det räcker inte enbart som utgör den säkraste grunden för dom misslyckas hon ofta.
Porträt- livsglädje och livslycka, samtidigt tet av Lilly Bergendal visar en vac- med detta förgängliga: » Kläder, fö- mjuk, men ändå bestämd b i n - m~ den ger de största betingelser- ker, notyp Ingeborg Petrelli är en bor- da.
hus och hem », det innebär i lika hög grad att akta och vårda detta tillföra att man en gäng med lugn och gerligt rejäl fru.
Artur Hazelius tillförsikt skall kunna emotse jorde- kraftfulla.
energiska huvud, Jeanne något som utgör deras väsende, och livets slut.
Tramcourts eldigt maliciösa leende som endast under ett gott väsendes De gamla barnvisorna hade som har hon lyckats framhäva på ett ut- makt, kan utvecklas rätt.
Du kom- i blixtljus belyst många av de för- märkt sätt.
Hennes självporträtt mer helt säkert en gång att få lära syndelser, vår generation gjort har framför allt intresse u r dräkt- synpunkt t. ex. .Självporträtt i sorg- dig vad sam står i den gamla ska- — HU^ många gånger sjöng jag inte denna.vemodiga vaggvisa, för mina egna barn, utan att tänka på annat än att den rogivande melodien skulle ha önskad verkan, nämligen att få de små i sömn!
Men - när jag nu ämnade sjunga den för min sons förstfödde.
var det som mina ögon förbindelse - öppnades, ty varför skall man lå- ta barnen insupa livsleda och svår- mod redan i vaggan!
Den nymornade livsglädje, som strålade ur pysens ögon, tydde på allt annat än att han kommit till en sorge-ö och ej heller tycktes dessa ögon vilja ha något gemensamt med tidens ondska eller jordens mull.
Jag försökte påminna mig någon annan av de gamla barnvisorna, som — — — bättre kunde på men i stället framkom ur minnets gömslen en, som dilletantmässig Men kan sjöngs för mig i min barndom, och som gjorde ett särskilt starkt intryck därigenom att den framhöll Far på med- ett sätt, som gjorde.
att man blev rädd för honom.
Där förekom näm- ligen följande strof: » Barnet gråter skrattar åter hoppar kring sin amma — barnet rasor, pappa basar - barnet flyr till mamma » Nej — vara gamla barnvisor pas- sade ju ' inte alls.
När jag, efter ett långt livs erfa- renheter och upplevelser så tydligt kan förnimma, vilken rädsla för be- » far » denna ingöt ligt bevis för det olämpliga i att Iåta de små få dylika mörka intryck med på vägen genom livet.
Livsglädjen måste bevaras, och när jag såg på pysen, fick jag liksom en känsla av att han förebrådde oss » stora » vilka i vår världsklokhet frän första stund — många gånger i ren tanklöshet — lägga en hämsko på det, som ut- gör den bärande kraften i livet, den kraft, som ligger i tillit lärt - inblåste kommande gentemot en snibbkrage ordnat sig Att j o r d e n s mull honom en levande ande, och så vart människan en Ievande själ ».
Ser du, det är just denna Guds levande ande inom oss, som för oss utgör stor- heten i att vara människa, och det är därför som det först och främst bör tagas hänsyn till denna, om man vill att barnen skola växa upp till fria, goda och lyckliga människor, med kraft och vilja att fylla Livets önskan på något sätt barnbarn söka finna den rätta vägen.
Jag vet Inte, om han kände detta, men när jag liksom trevande sökte få klarhet i mina tankar, var det som om han velat Iåta m g i veta att han hade nyt- keln till allt detta, — han stod ju ur- sprunget närmre — — och jag tyckte mig första hans mening: » Det enda som behövs är kärlek, och sann mening, Tyvärr tänka många att - i den innefattas allt vad vi behöva det kan ej vara av så stor betydelse för att kunna fylla meningen med att vårda sig om det andliga livet det syns ju inte och det livet.
Den består i alla tider, om mycket nog ändå att taga hänsyn också allt annal är underkastat ut- vecklingens eller förvandlingens lag, till under jordelivet, Det verkliga - ty - störst av allt är kärleken., kräver oss mer och mer.
Farmor.
Men - tänker man närmare efter så framstår den frågan: vad är verk- ligt, och vad är overkligt?
Det är ju från andelivet, från det osynliga, som allt människoverk leder sitt ur- * sprung!
Du kommer att få se och taga del av många stora, underbara Den 15 april invigdes i Stockholm ting som åstadkommits av männi- ett stort och vackert hem på Brunns- skor, - tänk då på att innan de nätt gatan 28 föreningen Hem och si Iångt att de synas, ha de uppstått Hjälp för arbetssökande kvinnor.
och utformats i det osynliga.
Rygg- Nu har arbetet pågått i fyra vec- finns - Hem och Hjälp - allt konstverk,,;, som L, A, Hemmet förestås av en sjuksköter- ska.
Syster Anna, med flerårig er- farenhet frän en liknande verksam- het.
Det är meningen att vara en tillflyktsort för flickor som söka ar- bete och under tiden sakna hastad och andra möjligheter.
Det har bil- liga priser: I kr.-1,25 pr säng, in- beräknat bad.
För 25 öre får man frukost med gröt och mjölk.
kaffe och skorpor.
Utom sovrummen som äro ljusa och soliga med stora fön- en och annan av gästerna sagt ha lust att stanna för alltid, är ju en- dast uppmuntrande för dem som skö- ta om Hem och Hjälp.
Det är många öden, många yrken och åldrar.
som komma över dess trösklar, men hit- tills ha alla varit belåtna med denna möjlighet att finna en fast punkt i en orolig tillvaro.
Det enskilda initiativet har här på nytt visat sin förmåga av smidig an- passning efter förhållandena och praktiska utvägar att förverkliga de- ras krav.
Den första tanken på ett sådant hem togs först upp redan 1922, när fru Elin Lindley och frö- ken Hanna Grönwall.
egentligen med tanke på hembiträdena, väckte förslag därom.
Ärendet gick frän prövning till prövning och först i år har planen kunnat förverkligas i denna tilltalande form.
Staden har trätt emellan med ett lån till inred- ning på 12.000 kr.
samt anslag till driftkostnaderna med 8,000 kr.
Fru Lindley är nu ordförande i styrelsen med fru Sigrid Lundin och fröken Greta Agerby som sekreterare och kassör.
erfarenheterna man finnas på ni stans att ta vägen och inte som vid b ö c k e r m u s i k inhöstade lat sig?
Viii ett besök i denna praktiska och tidsenliga institution, som är in- rymd i ett av Brunnsgatans gamla rymliga hus, finner man att den för- fogar över tre våningar med sam- manlagt 20 rum, utom präktigt till- och för oss blir det huvudsakliga, tagna kapprum, garderober och glömma vi bort det som i grunden är tvättrum.
Det är plats för 41 bäd- det väsentliga.
Det är ju också på dar, fördelade i rum med 2 eller 4 det osynliga området inom männi- i varje.
Första kvällen voro redan sex platser belagda, det blev 18, skan som striden står rnellan ont och 20, 22 och nu äro de båda första vå- gott, rätt och orätt, och därför måste ningar med tillsammans 24 sängar det vara av största betydelse att det upptagna.
- sta fordrar tankearbete och leder följaktligen i första rummet sitt ur- sprung från anden.
från den levande själen inom oss Men, just därför att det synliga liksom tager makten Några porträtt har snarast kuriosi- tetsintresse framför allt porträtten av en del societetsdamer som nu med allt sitt bjäts verkar utklädda.
Några barnungar från 80-talet tyc- ker man synd om.
Stackars ungar, så utstyrda och så rädda att för- Bland de störa sina fina kläder starkaste sakerna är » Uppfinnaren av Perpetuum mobile », en stackars virrig gubbe med något visionärt i blicken, och » Italiensk bondkvinna,, som är en fast och bra typ Utställningen gör sagt ett ganska blandat intryck.
Den är dock ur både konstnärlig och kultur- historisk synpunkt berättigad.
Fram- för allt vänporträtten står fullt i nivå med den lidens bästa porträttkonst.
de flesta liknande institutioner måste fördriva dagarna utomhus och först på kvällen får ta sitt hem i besitt- ning.
Tre hus därifrån ligger arbetsför- medlingen.
Hem och Hjälp samar- betar med denna i den formen, att arbetsförmedlingen kan hänvisa ar- betssökande flickor dit om de inte ha någon annanstans att ho.
Det ligger i sakens natur att hemmet inte är avsett för långliggare och för det mesta har det också varit jämn om- sättning med ett par tre nya gäster
