# ID: svediakorp-per353
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1908
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,573
# sentences: 788
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


- - N: r 28..
S t o c k h o l m 23 J u l i 1 9 0 8 - I - - - I Expedition Prer~ur~rerntior~sl~ri.~: Nnlrkt0inn:.
.
itedrkttir o: ansrari&amp; ntgifwre; och A ~ ~ n o n s k o n t: m Ill hr ... kr.
4: b0 fir ... kr.
2: KO. \ 1~9te~snrnTlnelsgttt~l \ 61, e n tr. E L L E N KLEMAN.
.I4 ... 8 2: aoJl /, ... 1: ?a ' ~elefoller: Ldsnummer 10 iire.
- m t t i ~ g ~ ~ i ~ ~ g s t i a Jl&amp;stersumnelsgntn11 151, en tr. - Allm.
625::.
Xiks- 129$6.
.
Kl.I-z ' L .. .. I ' rennmerntion slier shvRl i l u n d s o r t e ~ som ~ 1 Stockliolm B.
- Post- ooh telegr~mndress:.
.
nilrn~tiste postru~stnlt eller bok- 1) A (1 1 \ ' Y, Stooekl~olii~.
11a11tlel.
.
.
.
Utgifningstid h v ~ r j e torsdf~g.
Stockhplnr 1908; Aftoubladetu hgckerl.
, ' - - t. Mathilda Roos.
... ...
.
.
.
.
.
.
-.
.
~ d g r a minnesord.
.
.
.
.
!jg Alll~oll~pris: 15 6re pcr mm.
- Enkel spnltbredil 50 mm.
Bln.rgi~~rilnnno~~s m d e r testen 15 mm: s hiijil per gang 10: -.
Kf~.btitt: 6 ggr 5 .Ole, 10 ggr 10 O /, 20 ggr 20 o / o, 50 ggr 25 Ole.
h n ~ ~ o l t~iir i s vara inljinnrad se111lsL miliiilug f.
m. '
-.
iir mall nyligen lest * Maj w och intrycket aE deuna, cleil vhifriskaste gf Matbilda Roos ' b k k e r, rnnu h w s t h r ofiirl~leknaclt, har man svirrt att tanka sig att 11011, som skapat cletta, o m sR mycken vitalitet vittr n m d e arbete, under dess nedskrifvande burit dijclen inom sig och att 11011 rediu - sistlidne 17 juli - ut: andats sin sista suck .. Meu siikert har den w l kiinda omst8udighetei1, att clen vid bG hr.
i isin fulla.
cliktar- kraft st&amp;ende fijrfattarinnail bar pZ en obotlig sjuk- clom, so111 gjorde helines bortghng blott till en tids- Wig&amp;, gjoft sitt till att fijr,cljupa intresset f6r denna falnjljehisto ' ria, Izvilkens nlla ' fiirveclclingar.
man EBljt med oblandadt om iin vemodigt nijje. '
Det iir ej en ' tom fms, att i w Maj r.Mat1i.
1x00s ' bfista forfnttaregen sltaper iiro .fGreqacle.
I skildringens klar; het, lifssynen$ cljup, rnti~li~iskoklii~nedomens sk8rpi och.
formens Eull#ndning hnr 11011 alclrig ilhtt hiigre.
Och hur mildt och varsaint-tar 11011 ej ph sitt Bmue!
H u r pB en g h g humoristiskt och allvarligt fijljer h o n ej det ' skiiclespel, soin heter lifvet!
Det ii.r, so111 0111 vet- skapen att hou sja1.f gjort upp riikonsknpen me$ .deq jordiska tillvaron, koinmit henne ntt gigna sA mgcket ' st6rre 1zi.irleksPullt iif verseende och f orst %ende - At vhrb dens iiflan och.
dhrslmper, hvilket allt hon betiaktar med den utomstAendes opartiska, 11dFt vemocliga - -.
.
sm8- leeude.
Aldrig har en forhttares svoneshng haft en, djupare, rnildare, ja nian kau saga gladare klang.
Den ljusa, i ordets vackraste bemarkelse frisinnade &amp; skAdning,.
so&amp; kornmer till synes i ~ M a j a, syrnboli-, ' ' ',
serad liksom.
i den om vbrkiinslor vittnaude titeln, sarskildt den i Stockholins Dagblad farut som fbljel r~.
har icke alltid varit den af Mathilda Roos hyllade.
tong (1.88 utkomna ' berattelsen.
~ ~ ~ s t s t o r m.
n Det Under en, period ~ w f sin lefnuil shg hon nog ' ej sii.
sades, att det var ey nycltel-romag och att de .dari tolerant pA inansklighetens svagheter och forirringar.
upptiadaude personerha hade sina motsvarigheter i verk- Hennes inre u tveckling har genomgkt t oli ka gri pande liga lifvet, lwilket d&amp; aus&amp;gs s t v a ej sA litet p8.skan- faser.
FrAn r e l i g h t indifferent, har hou blifvit en i dnl.
Jag behofver v&amp;l ej saga, att- dessa iildre " prof sitt nit bri~inaude kristen, kanske en tid med den an- p&amp;.
Mathilda Roos ' fiirfattarskap firrefalla en uutida strykning nP fanatism, sorn ofta foljer lned tvaia sji-ils, liisare, sorn ej bryr sin hjarna med att utfuudcra, hvein.
liga dfverghngar.
I sin ungilom narinade hon sig i den eller den fignren skall forestiilla, bra nog oskyl- riktning och bojelse samt i kraft a£ sin samhiillsstlill- diga.
Daremot skall ha11 frapperns afcdel.1 fortraffliga ning till en af dessa typer for en fullandad varlds- milioskildringen i de&amp;a haift f " rgatna bncke.5 - ' %Host- dam, som 11011 s % ypperligt skildrat i sills tidigare stonnar., ~ ~ i i r s t o r r n a r Fainiljen *, Verle.~,)) ~&amp;dt.rtiot arbeten, oinfattande son1 hon sager i en af sina sjiilf- h &amp; r d t ~ och hvad de nllt.
heta - och s&amp;som ' ft&amp;-mll- bikter, den lifs %skbdning, .sdar karlek och s k h h e t ningar ur 80-talets Stoclcholmska, societets- och,-mkdel- voro de gr.undpelare.
s o n uppbGa lifvetr Diirefter klasslif aga de helt visst ett besthende varde '. "
' Foljde sA en tid, Math.
Roos ' andliga brytniugstid, fordes hon, sorn jag.fhtt mig berattadt, gelloin en-af dessa spontana, halft mystiskd vackelser, hvars hogre af jti.mf~relsevis ringa litteriif ' produktion, jay Inan b6r- ingifvelse man val ej b6r satta i tvifvel, frkn en en- jade tro, att romanforfatta~$nan for alltid sagt publi- sidig karlekskult, till en.
likh ensidig, varldsfientlig ken farvlil.
Mep sh var ej fallet.
E l ~ u r u nied afgjord.
sekterisk-kristlig riktning.
Rfathilda Roos bfvergnf det religios.
tendens har under dej sista deceniet det ena.
lnondalln s~llskapslifvet och sbkte sitt umgange ute- skiinlitterara arbetet efter det andra sett dagen, alla slutande illom hvad man kallar andliga kretsar, hon mycket liista och uppskattade, ehuru de just for ten- lamaade, sorn det troddes for alltid, sitt p r o f a y skrift- densens skull, ailtingen denna inkraktade pii det koust- stalleri och anvande sin penna en tid uteslutaude i narliga omr&amp;det eller troddes girra, det, icke nAddes af tendentiost- och uppbyggelsesyf te.
Sjdf har hon i sin den publik, som i litterart afseende anger tonen.
Detta fina sjalfkamktliristik anghende sip debut p&amp; f6rfattare- har varit skada, icke s&amp; mycket for bockerna sjalfva, bananl) ph det bestamdaste protesterat emot att en de ha soin sagdt, nog blifvit lasta and % och ftitt en.
religios lifshskhdning skulle frhnddma en diktare spridning.
som blott; fh af vhra f6rf attares arbeten, utan riitteu att raknas till de skonlitterara forfattarna.
for bemiilda publiks egen skull.
Jag tkuker nu niYr- vackra Norrlands- Men denna protest skrefs sh sent som 1902, dd llon mast p&amp; .Math.
Roos ' utomordki~tli~t i sin andliga utveckling n&amp;tt den .for en verklig Kristi berattelse ~Helgsmiilsklocka~, en bok soin hvad.
sd efterfbljare betecknande sthdpunkten, ' att iian lmn val natur- soln n ~ i + ~ ~ i ~ k o s k behiiffar i l d ~ i ~ obestridligt ~ M&amp; bur - k&amp;nga.
bruka varlden sorn om man brukade ' den icke, och intar en rangplat$ inork ' &amp; r &amp; e; atur.
att betraffande jordiska ting, tout coinprendre c ' est af v&amp;ra s. k. estetici har val b e ~ a?
d i ~ a t $ ' ~ .. ~ ~ r n a r k &amp; n.
m a - ...
.,,.
:!
tout pardomern.
Jag hhller det likvid ej for otroligt, den!
.
.
.
att det funnits en tid i Math.
Roos ' lif, dA hon utan De sista alstren rtf Math.
.
Roos ', 3enG ' {ha; dock, afsaknad skulle offrat sitt ski) alitterara rykte for.
den sorn redan phpekats, d t ' .mer och m e r .af&amp;iddat sip kristna rnartyrglorian och.
att tvehne makter, religio- den ensidighet i syftet, so&amp; ub0der ' en tid g a f viss.
nen och konstniirshhgen iuoin l~eune stfidt on1 herra- bundenhet Bt liennes ' dock nlltid.
i stilistiskt ' af$eende valldet.
Att hon till slut konmit till insikt om att de, utomoidentligt val utniajslade hiicker, anda till dess b&amp;d.a utan skada for sjhlen kunna forlikas har helt hon i ~ M a j x, helt frigjord frAn de band, som hittills visst gifvit henoes lif ett okadt andliit innehkll, p&amp; haminat - dilctaranden, gifvit oss ett v: erk, hvi !k&amp; so111 salnlna gBng den svenska litteraturen c1iirigenon.l till- en nnmalare sS, sant och vaekerfi.
aitiyckt dei, med.
.
* ...
.
- forts betydligcz vSirden.
grundvalen p&amp; jordeo, pyramid&amp;iskt " visor upp mot D&amp; jag for tillfiillet saknar material att falja den himmelen.
.
+, krollologiska gangen af Math.
Roos ' li tt.
u t vecklings- Genom sin h g a sjukl.ig11et tvibgad i t t fdra ett skeclen, jay ej ens iiger uAgon f6rteckning af hennes isoleradt lif, hair .. Mathilda ' Ri$s: persoiiligen: under ut&amp;fna arbeteo, hvilka samrnanlagdt representera en mdnga $r.
- be; kunniCAeltag2 i tiden$ socialh, train- ganska anseulig summa, kan ej h8r ifi4galiomma nBgon ningar, hvilka hon d&amp;c ft$di ' ineil vaket iutresse.
- slags historisk vardesattuing aE dem.
Det iii endast De inlligg, alltid .skarpa och tiaffbde, om an ' nhgot mitt m i m e jag vid dessa flyktigt tecknade rader kan ensidiga, hon * tid efter.
annan gjorde i dagens frhgor.
.
.. b e t j h a wig af.
vittna darom.
Ett srldaut inlligg, ikladt.
ro4anens t dari heimes d j l i f i med- S&amp;som en af dem, soin lefvat med i SO-talets Stock-.
form, var ju ~ H v i ljung)), holm, erinrar jag mig allts&amp; ganska lifligt det uppseelidem kansla for all&amp; l$ande och firrtryckta, 1Ater &amp; e+e sld.
Math.
Roos ' firrst pub1icera.de romaner franikallade, ett slag, som.&amp;ll: sipa verkningai: visat sig valja nog ' .styfbirn.
s % lraftigt for ' eii.
v i s s ': ~ ~ a af ~ s samh#l~ets.
Det ar nu lange q d a n jag srlg Mathilda Rooi, me!
l) I publikationen ~Krir vi borjnden. '
Ui~gdumsminnen af jag mimes henneLfr&amp;n hennea yngre dagar, en.
l&amp;ng; svensks forfattare.
.
, ' 4 &lt;: '
slank.
figur med blondinens friska, rosiga farg.
Alderu och hrslhnga, t n ~ e d heroiskt, nej, B-istligt thlainod busna lidandeu ha ej, sages det, forandrat h e m e rnycket.
Det ar tron p % och karlekeu t i l l evighetsvarelsen 110s - rnanniskan, som, bar hon en gAng sagt, gifvit lifvet mening i hennes ogon.
Detta har rarit de drifvande krafterna i MathiIda, Roos ' lefnad, lbtit h e m e Ffver- vinna kroppens lQnga lidanden och satt sin pragel pA hennes forfattarskap.
Nu, for - alltic1 insomnad, har hon, h v e m tviflar darph, buren af denua karlek och denna tro sjiilf ~utvecklats till skonhet och Iitirlighet i det Guds rike, som liennes langtan dromt om .. Aranas, Grenna d.
19 juli 1898.
LOTTEN DAHLGREN.
Behofvet af kvinnlig yrkesinspektion.
g rAgan om en kvinnlig yskesinspektion synes andt- S&amp; ny &amp; 11 framlnande so; den farefaller oss, skall den sa- kerligen for att losas komma att v&amp;lla mycken strid.
- Det ar ' dock af s&amp; stor vikt, ntt den institution man d l nyskapa redan frHn borjah kommer in i riitta spHret, att frhgans fall iHste foredragas ffamfdr .en.
.. otillfredss tiillande l6so.t ng diraf.
.
Krafvet om kvinulig yrkesinspektion bar icke i forsta.
hand bottna.
i begaret att bringa vkra forh81- landen i janmhojd med utvecklingen i andra indust.ri- lander (, so n7as mn.uss ich auch h a b e n!
~) lika; 1.itet loor det baras fram af en blott och ' bar onskan att sknpa.
nya vei * ksaml~etsomr&amp;den for kvinnan.
Detta kraf bor forst och framst, baseras p&amp; n6dviindjgheten af kvinn- lig tillsyn i alla siidana iudustriella foretag, diir kvin- nor och minderhiga i nagon st6rre mangd sysselsattas, o c h denna nodvandighet ar i sjalfva verket tillrack- ligt tvingande fiir att ensarn biira krafvet fram.
Det ar tydligt, att om vQra skyddslagar skola bli n&amp;got mer an papperslagar, s&amp; m&amp;ste en fullt effektiv kontroll a£ deras ef terlefvande genomforas.
Med de f Ataliga kraf ter, hvarof ver inspektionen nu rhder, ar en sadan omojiiy.
Nar distrikten aro sh rikligt till- tagna, att inspektionen, shsom af hrsrapporten for 1 90.5 framghr, icke llrligen kah medhinna mer an omkring en niondec7el a£ de arbetsstallen, .hvilka lagen afser, sA ar det klart,.
att denna farlorat.
sin kraft.
Den ut- markta lagparagraf t. ex., hvilken for ~iuderAriga i vissa fall bestammer Brlig lakarebesiktning, blir under shdnna f6r-hAllnnden endast ett d6dt ord.
I andra lander kanner man .o; j till en shdan sken- kontroll.
.For att nu icke mata vhrt land rned dess begransade tillgAngar rned de stora foreghgslanden, skall jag i st.al1et framdraga ett rned annu mindre resurser an vlCrt, naniligen Danmark.
Skyddslagens id4 tages dar p&amp; allvar.
I det lilla Iandet fjnnas icke rnindre iin 23 yrkesinspektlirer, me- dan vi i d i r t vidstrackta land med dess I$agt svK- rare kommul~ikationer endast ha 8.
I gepbmsnitt faller ptl hvar inspektor i Danmark 261 arbetsski.llen, medan vQra nedtyngas a£ en arbetsborda nf omkring 2,400 ' p$ hvarje.
Ocksd blir hvarje arbetsstalle i Dan- mark enligt lageus pflbud inspekteradt wi~zst tvK ghnger e: ligen ha komnit p&amp; dagordoingen hos oss. '
' om &amp; ret, medan det hos oss kan drijja 7, 8, ja, 9 &amp; r, innan inspebtoren kan Aterkomma till samma stalle.
Att striden mellan kapital och arbete i anm mark aldrig antnger s&amp; vhldsalnma och beklagliga former s o k hos oss, beror ulan tvifvel till stor del darph; att arbetarna fb mera aktning for.
lagen i allmanhet, nar deras skyddslag ' ar erbjuda dem .- icke en skenbild af ett skydd, utau ett verkligt ryggstod.
Intettordei sjglfva verket vnra mer demoraliserande an fortriiffliga lagar; ' som sakliist kunua ofvertradas.
Att vAr yrkesinspektions krafter behafva mhng- dubblas, torde silunda vara satt utom allt tvifvel.
Ratt risan fordrar, l t de arbetsomrhden, dar tusental af kvinnor, ofta pb bekostnad af halsa och krafter, gi £ va sin arbetsgard At industrien, ocksh ih h.gkommas rned inspektorer af deras eget k611.
Yrkesinspektorens uppgift ar, s&amp;som redan namnet antyder, inspektion, kontroll.
Hans.
verksamhetsfalt ar vidstrackt och omfattar lagens nlk bestsmmelser till skydd for arbetlarnas lif, halsa och lemmar.
Dessa kunna dock i hufvudsak uppdilas pB tv&amp; omrtiden: det te7cnislcu och det h !ygieniska.
Oni dessn kan rned ratta sagas, att det ena lika naturligt agnar sig for mannen som det andra for kvinuan.
For att kunna utratta uhgot i lagens anda b6r inspektoren tillika kunna s5itta sig i rapport ined ar- betarna.
I foregkngslandet England fastes s&amp; stor vikt vid denna sida af inspektorens verksrtmhet, att lagell der p&amp;lilgger honom att tags samma hansyn till ano- nyma klagon~kl som till nanmgifna och att lika nlyc- ket undersoka deras berattigmde.
~ f v e r a l l t skola in- spektdrerna ansl&amp; bestamda mottagningstimmar for arbetare.
Det &amp; r tydligt, att haigenom.
komma m&amp;nga missbruk i dagen, som 110s oss rned inspektionens pB f6rhand anxkilda bes6k aldrig skul !e upptackas.
Uppgifterna fr %n alla industrilander s tamma dock iifverens dari, att kvinnor hogst siillan vhga sig pA att klaga for manliga inspektorer.
Hallre tiga de och lida.
Den af engelska regeringen %r 1892 foretagna undersokniagen visade .ocks %, att pd de kvinnliga ar- betsornrddena en mangd rnissbruk och forseelser mot lagea fbrekornmo, och det trots en i ofrigt effektiv kontroll.
Det var denna omstaudighe~, som bestalilde regeringen for inforande nf kvinnlig yrkesinspektion.
.
, '.
sakert Rr, att hela dettn omrade - renlighet och ord- ' n sgrikildt 110s oss.
Lagens foreskrifter 0171 renlighet - cle~iua ning - b&amp;de nf ilatur ~ c h ~ g e n o r uppfostran kauske viktigaste falitor vid hekiimpandet af yrkes- ligger for kvinnao.
Tillika bor genorn kvinulig yrkes- sjukdomarna - Kro hKllila i allmiinna drag.
For att inspektiou dcn viktiga frbgau, om hvilken arbetsborda ' kunna utforma dessn efter det lokala behofvet, hvilket inclustriarbeterskan utan men for sig ocli slaktet knn vill saga detsammn som att oppna arbetsgi E varens ogoli draga, allrn bast finna sin utredaing.
Skall en blifvande kvinulig yrkesinspektion verk- for vikten af denna fr5ga oc11 erhl~llc?, hans medgif- vandcn for I ' iirbattringars inforaude, behoEves forst ligen kuuna geaomfora all&amp;, dessa fordriugar, sR iir.
och framst stor cletaljkuusltap p i detta specielln om- deb gifvetvis icke aog med sltt denna auvisas en un- rhde.
Darnlist bel~ofves g5fvan att kuuna fara lned derordnad stiilluiug med koitorsarbete soln hufvudsak.
att kunna vlinda Den kvinnliga inspektoreii bor 110s oss som i alla lampor, f ormRga11 a tt uuclerh.a~~dla, och belysa fr8gan frAu alla sidor, att kunna ge sig ltil~der, diir ir@itutioaen trnugt in, under f d t ansaa. ?.
tid oc1.1 med tAlamoc1 hora och giCvn skal.
Hela detta f i iigna ' sig At iaspektiohen som " huCvudsak, och detta satt att behandla en f r ~ g a sB att siiga lned leu hand 11 % clet ornrhde, hvilket lanipar sig naturligt far henne i stallet for ntt kolnnla mecl maktbud, ligger otvifvel- - det hygieiiiska med allt hvad darmed l~anger At.
ANHOLM; ektigt ~&amp;rmare kviunnns b8gMking an manuens.
Liks sain~nan. '
.
AR NI EN VAN AF DAGNY.
och- onskar framging i t deniarnma, gor d i ' hvad Ni kan for en okad spridning genom att uppmana vanner och bekcanta att prenumerera.
Betdnk att en tidnings spridning utgor den ekonorniska grundvalen far dess existens.
Fran kvinnororelsens forsta dagar.
33 3 n bok, som viil fartjanar ~ ~ p m i i r k s a m m a aE s alla, som intressera sig for kviunofrAgan i allmiinhet och den kvimliga rostriittsfr5lgan i synnerhet, Kr den 1906 u tkom na 2 Kvi~zrZerets ' 6euceyqIse~z i 1Vordmmerika.
Ett efterladt arbejcle nf Dng~nar Hjort, fadt Harbou.
Ud- givet vecl Niels Hjort., F h f attarinnan var eu i f Danmarks f 6rsta kvihu- liga stud&amp;ter ocli studetade iifveu en tid vid uni- versitetet, men afbrot siaa studier vid sitt giftermiil.
Redau tidigt intresseracl af ltviunornas stiillning oku- des hennes iutresse hailor allt mer och mer, och p l 90-talet shg man ofta i tidningar och tidskrifter starkt polemiska artiklar i kvinnofrhgun af henne.
Det vnr detta intresse, sorn naturligt nog kom h e m e att nar- mare studera den amerikanska kvinuororelsen, oeh vid sin, m&amp;usldigt att se, allt for tidiga clod, efterlamnade hon i manuskript clettn arbete, so111 sedan ut.giEvits af hennes man, direktor Niels Hjort.
.Deli kviunliga riSstr8ttsrorelsen kan ju a#stan be- trakta 8 ~ n e r i k a som sitt for&amp; l~eniland, och.
det iir ju ocksg diirifrhn, som vhra friimsta 1-6str5ittskvinuor ut- g&amp;t-, liksom det iir dar man hemburit db f ~ r s t a seg- rarnn.
n e t mAste ju dlrfor vara af stort int.resse for alla kvinnor, som komnlit till full ilzsik.t om sin egeu saks stora samh#lleliga betydelse, att lara kauna bijr- jan till den lcamp, sorn vi nu d l a lned eller mot, v8r vilja st % midt i, och de personer, som voro klarsynta och vidhjartade nog att taga upp clensamma: trots allt hkn och ' all fordomelse.
Det har hittills varit sB godt som onlojligt att l k a mhrmare k h n a denna rijrelse; (less historia var visserligep sl !rifven och det af ingen iniadre an sjalfva Susan B. Anthony, men den om- fattade fyra bancl af en skdau storlek, att det m h t e krafvas en brinnande energi for att vAga sig p&amp; stu- diet aE den.
Denun Susan ' B.
Anthonys bok lrommer naturliglvis att for all fran~tid ha ett besthende varde dels som en f6rirtrafflig mdterialslsarnling och dels so?
ett vittuesbord om hur de med llandelserna samtida betraktade desamma, men for vmliga dodliga - var ett sa~nmandrag i allra hogsta grad v&amp;lbehii8igt, ocb darf or fyller verkligen foreliggaude arbete en mycket stor m ' n o - brist i vhr ju for GSrigt iagalunda rikhaltiga 61 sakslitteratur.
AE allra storsta in tresse.-.ar i synnerhet bokens fiirsta tred jedel, som redog6r f&amp; rorelsens ursprung och forsta framtradaade.
Ett kortfattadt referat liiiraf kan lnkhanda vara a£ intresse for Dagnys lasare - kunde det rnojligen locka nagon att gbra sig niirmare bekant n ~ e d fru Hjorts bok, s&amp; bade det gjort verklig nytta.
NBgot .sA synuerligen nytt .kan det ~ n e d all sakerhet inte ge dem. %tminstone,.
som redan uncler 11Agon langre tic1 vnrit intresserade af kvinno Erbgan, nlen kanske det ocks5.
for kan vara nyttigt att far cn stund 1 '.
amna.
dageas strider oclz s vArighet.er ' och i tankarnn viinda tillbaka till v i r rorelses barndoinsdagnr.
I bokens inledning ptipeltar forf.
forst huru den alnerikauska kvinizororeisen.
llar uppstktt soln en kon- sekvens nf den lara 01n nlauniskorattigheterna, om in- dividernas frihet och likbet, ' som de franska filosoferna i det 18: de brllundradet fort fram i ' viirlden.
* Under- ligt nogs, sager forf.,)) bade dock aldrig dessn filoso-.
fer, pS, ett uutlantng i ~ a r, sjalfva tBnkt pB att tillampa
DAGNY 369 sine liiror pii kvinnorna.
Tvartom hafdar t. ex. Moo- togs dock ej, och under handelsernas senare utveck- tesqieu, att naturen har satt en bestamd griins fiir lii~g f6ll .hela riirelsen i gliimska; endast i de mest kvinnornns utveckling, och Rousseau phsthr, att kvin- upprBrda tiderna blossade den upp p&amp; nytt och gaf nornas uppgift besthr endast i att behaga rnannen .. ~ n %got enstaka lifstecken ifrfin sig.
I England framtradde dock vid denna tid en kvinna, ~Beroende ar alldeles naturligt for kvinnorna *, sager Rousseau, ~ o c h redau som s1118 barn k#una de tydligt den bekanta fijrfattarinnan Mary Wollstonecrafft, sorn sjalfva, att de gro fodda till att lyda.
.
.
Den forsta den ftirsta flirkampen flir kvinnornas frigbrelse.
Med oc11 viktigaste egenskapen 110s en kvinna ar saktmod.
varmaste intresse hade hon fijljt den franska revolutio- Skapad till att lyda ett sA ofullkomligt v@en som neus utveckling och hon hade ej kunnat ura.ktlBt.a, att mannen, sorn alltid ar rik ph fel och ofta afve~l pB pB sitt eget k6n tillampa de beprisade Bmanniskorat- laster, inhste hon t-icligt lara sig att thla fiiroliimpningar tigheternar.
Ron utgaf pB 1790-talet Btskilliga skrif- ter, i hvilka hon hafdar kvimorans rattigheter och i och att utan knot iifverse med sin makes ' brister., Bland de franska filosoferua fanns dock, soin be- hvilka hon drager till strids mot kvinnornas uppfost- knnt, en, som vhgade draga ut konsekvenserna af 1 % ran och omyndighetstillsthnd.
Det var sdledes p&amp; den gamla varldens lange odlade ran om Y manniskams naturliga ' rattigheter r, nllrnligen Condorcet.
8 ~r clet icke sorn kannande, f iirnuf tiga mark, sorn den underliga vaxt, som kallas kvinnoro- ocll med sedliga id6er utrustade vasen, sorn mannen relsen, fiirst skulle spira upp.
Men det skulle dock besitta dessa r&amp;ttiihet#&amp; ?B, sager Coudorcet.
.Fol jakt- drijja lauge, innan den dar fick B &amp; O ~ frodigare vaxt, ligen nlhste ocksh kvinnorna hafva alldeles de sanima det skulle den i stallet fortare f % i det unga Amerikas riittigheterna.
Autingen har ingen medlem at: det jord.
De .franska filosofernas id6er om 2 de manskliga rat- manskliga sanlfundet niigon verklig riittighet eller tigheterna D och om individernas f rihet och likhet hade ocksk ha alla samma rattigheter.
Och den, sorn pB i Ameri ka gjorts till gruudlag f iir oafhbgighetsforklq- grund af en annans religion, fiirg eller kon, rostar ringen, som ju daterar sig friiu 1776.
Det gick dock emot hans rattigheter, afsiiger sig harmed sina egna.
:, med de amerikanska revolutiokrerna sorn med de ~ D e n n a l#ra om de ' naturliga miknskliga rattiglle- franska, n&amp;r nlan talade om w mauniskor w, tankte man term, som Bro Bldre iin alla samfund ', fiirefaller kan- endast pB inan - och i Amerika endast pb hvita man.
ske B, sager fbrf.,, en modern lasare ndgot besynnerlig; ' Det fanns dock tifven p&amp; den tiden kvinnor, sorn garna man forst9r den dock lattare, om Inan uppfattar den ville raknas bland manniskorna, och som ocksB utta- icke s % mycket sorn ett hiifdande af rattigheter, utan lade det.
Men de utgjorde allt fbr enstakfi fore- i stallet sorn ett borttagande af fiiretriidesrattigheter, teelser, fiir att man redan p i den tiden .skulle kunna.
d. v. s. som en protest mot alla privilegier af hvad tala om nhgon ~kvinnororelse~.
.
Det skulle droja mer.
slag de Vera m&amp;.
Att alla ha vissa medfiidda r$.ttig- iin en mauniskoblder, innan man i Amerika kunde tala, hetcr %r sUedes endast en oinskrifning af att ingen om en sidan.
har medfiidda.
fijretrgdes-rlttigheter.
r Inuan .fbrf.
emellertid biirjar skildra denna, ger Ocksii bland den franska revol.utionens kvinnor hon .en liflig och miilande bild af en annan rorelse, fanns det en och aman, sorn p$ sitt eget k6n sokte den som hon.
anser - och sakerligen med all.
r#tt - tillampa revolutionens teorier.
DA Nntionalf orsamliugen bilda den historiska utghngspunkten for kvinnorilrel- proklamerade inanniskorattigheterna, svarade shledes sen, namligen antislafverirorelsen.
Olympe de Gouge med en fiirklaring af kvinnornas Det a.r en utomorclentligt intressant skildring, sorn rattigheter och inshnde en petition frhn franska lwin- hou ger ltisdren xf denna maktiga rorelse, och man fiiljer fran~stallnin~en rned stor spanning.
nor om politisk likstallighet.
Ameri kas f orsta an tislaf veri forening bar samlna hr- De flesta af revolutionens man stiillde sig dock lik- giltiga far kvinnornas kraf.
Shledes sager Mirabeau tal soln oaf ha11gighetsf6rklariagea, och dess forsta ord- - och h u r u ~ t i d s e n l i g a ~ betrakta ej m b g a af v&amp;ra f6rancle var Ben jamin Franklin.
Denna f ijreuiug, soln samticla siikerligen hans ord den dag i dag irr -: rakua.de kvinnor icke blott bland sina rnedlemmw, ~ V i s s t skola kvinnorna h u s h I vAra hem och i viira utan iifven i sin styrelse, iusilnde till kongresseii en- hjartan skola de harska., men endast dars - och han tragna uppfordringar att forb juda slafveriet, men re- anser, att man skulle Wrstiira kvinnornas r iimtiiliga volutionens ledande m.an forblefvo,)) trots all&amp; for- skarhet~, om man utsatte dem for det offentljga lif- klaringar a£ m&amp;uniskorlittigheter ganska kyliga fiir vets strider.
detta sporsmiils.
Spbrsrnhlet om kvinnans stallning blef dock fram- T. o. m. Georg Washington lefde hela sitt lif sorn lagt fijr konventet af Condorcet, sorn var ordforande slafagare.
Fiirst efter hans hustms dod skulle slaf- for det utskott, som skulle utarbeta ett fijrslag till den varna, enligt hans testamente, frigifvas.
Enkan frigaf nya republikens flirfattning.
Condorcet ' s forslag an- dem dock genast efter manilens.
diid.
(Forts.) ' - A-N.
l~ndelsbevis -- - i Fbreningen Dagny bora losas p i tidningens expedition snarast rnojligt mot iterstallande af interimskvitto.
.. I '
Spetskonst och spetsar.
Tosterups spetsskola och dess ledarinna froken Augustine Ehrensvard.
vem kanner icke de vackra skhnska spetsarna?
spetskop.
Men dh dessa bdda beskyddariunor i borjan I ?,&amp; af viira gamla spetsar %TO SA typiska.
Med af 1900 ej langre funnos bland de lefvandes autal, ' sin riitlinjiga ytterkant, sina starkt geometriska figurer, ofverflyttades helt naturligt pA grefvinnan Ehrensvards och sslagnaw p i ett siirskildt tatt, viifliknande satt, dotter, froken Augustine Ehrensvard, det med dren aro de en alldeles ensalnstiiende art af spetsar inom - 6kade intresset och ansvaret for spetsslojden, llvilket tillfir11 froken Ehrensvard som ett pliktena och karle- vhr spetsindustri.
Att denna nobla kvarlefva af den gamla allmoge- kens arf frlin de uiirmast fiireghende slaktleden.
Det ar shledes under friiken Augustine El~rensvards kulturen annu i dag existerar och icke, son1 s % mycket a m a t sf vHr rika bonde-industri, iir att rakna till det hagn, soln den nuvarande spetsindustrien pH Tosterup .fGrgbngna, beror hufvudsakligen pA att, i.ett par led, .arbstar.
.
offervilliga och forsthende kvinnoksaft.er varnat om Det forsta och viktigaste vilkoret for industrieus ' och stottat denna lilla Bterstod - at ' s k h s k hemslojd, viktmakthhllande och fortlefvande &amp; r naturligtvis, att.
fort den ut i landets andra bygder, skaffat den exi- hos de arbetande inskarpa nodvandigheten af att spetsknypplingen lares vidare kt ' den unga, uppvaxande ' stensnledel och afuamare.
~ n n u knypplas visserligen spetsar p % skilda hhll i generatiotionen.
Samtidigt med att de ddre kvinnorna SkSne, men det iir blott omkring det gamla herresatet och gummorna alltjamt knyppla sina spetsar, dell konst, som de sjalfva halft omedvetet Tosterup nara Ystad knypplingen sker inom en organisation, som.
korniner ha i blodet sedan l h g a tider tillbaka, spetsrannen att hoppas ph ett Bter- llar froken Ehrensvard darfor bi1da.t en spetsskola, dar tio flickor undervisas Blomstrande af galnla traditioner, en i sgetsknyppling.
Nar dessa elever aro ny framtid for denna vackra 11auda- ut.liirda, ersattas de af nya, och pb detta slojd, soin besitter det pii en ghng folk- satt sprides konsten och hiudras f r h liga och forniima, hvilket just iir spets- att do ut.
konstens s i tilldragande siirtecken.
.
Grefvinnan Ehrensvard, f6dd Lil jen- De skAnska spetsarna knypplas likasom dalspetsama utan uppritadt crantz, harskarinna pB Tosterups gods - for ett tjugotal Br tillbaka .borjade miinster, ett forfaringwatt, som for den redan inse, huru shval spAnaden son1 utomsthende l %ter fast otroligt, men froken Ehrensvarcls uppfattning ar, att spetsknypplingen kring godset pB ett deuna och ingen annan rnetod lampar sorgligt satt f orsumlnades i bondehem- sig for folkets aaiva arbetssatt och be- men, och drif ven af intresse for ortens grepp, dar uttrycket inituitivt val mer gamla traditioner och f or dessa han- an niigon annanstiides ar ph sin plats.
daslojder, som hotade att helt falla i glbmska, f6rktog sig grefvinnan Ehren- De genuina gamla knypplerskorna svard att genoin personlig uppmuntran kunna sina traditionella monster ph och storre kop sijka BBlla henislojdens Augustiiie Ehrensvhrd sina fern fingrar, och det skulle icke forvtina mig, om de i konservativ en- lif nhgorlunda vid makt.
Handarbetets Vanner upprniirksammades p&amp; forhhllandena och sande vishet skulle) &gt; vagra i viindningen w vid forsta forsok for egen del en lararinna dit ned.
Hon aflonades till den minsta lilla afvikelse f r i n de former, som de af foreningen och bosalte sig i en af byarna kring vant sig vid frSn barndomen.
godset, ofvervakande spets-slojden och, s&amp; vidt sig Emellertid existerar dock ett skede i de skbnska gora lat, tillgodoseende de kraf, son1 stiilldes p % dess spetsarna, under Bvilket, kanske halft omedvetet, ett och anna.t nytt element.
smugit sig in i de gamla be- exist ens.
DA denna arbetande kraft hr IS94 gick ur tideu, greppen.
En sskolmastarew, bordig frHn Bohmen, kom till ofvertog den nya harskarinnan p&amp; Tosterup, grefvin- nan Ehrensvard, ledningen af godsets spetsindustri.
Sverige som en nio Srs.
gosse Br 1800, d6 hails mor Jamsides med heme hade en frbken Ehrensvard, bo- gifte om sig med en svensk soldat och bosat-te sig i ende p$ en arrendeghrd under Tosterup, under en del Walleberga, en by nara Tosterup: wRednn dessforin- &amp; r lifligt sysselsatt sig med.
att uppmuntra de knypp- nan hade jag lart mig knypplaw, lases i hans lefnads- lande kvinnorna och att tjana som mellanhand vid beskrifning.
De spetsar han kuypplacle voro karlsbader- ' H E N R I K G AH N S s %som Ball-Tv&amp;l och Quillaya-Tv&amp;l ha visat sig mycket goda for borttagande af flackar ur skval siden som boniulls- och ylletyger.
-- - Se vidare beskrifningen.
.
r ‘ lack-T~aIar. '
: spetsar.
Sedan denna tidsperiod Aterfianer man en.
och aiinan reininiscens .. af karlsbader-motiv i en del af de skhnskn spetsarna, och ~skolinastarenw kan t. o. m. iskryta af, ntt ha gifvit namn Bt en sarskild spets, Isom efter honom uppkallats askolmastaretaggen~.
Dar de skhnskn spetsarnas rat&amp; linjer fhtt vika for mera rundade former, kan man vara tamligen saker .ph, att wskolmastaren~ haft sina fingrar ined i spelet; han larde dessutom kvinnorna att wslb sina spetsbott- .nar p % ett mycket enklare, mindre knottrigt och kom- pliceradt s a t, ti11 stor bAtuad for spetstillverkningens sbval utforande soin utseende.
Numera Aterfinnas de .gamla bottnarna blott i de allra Bldsta spetsprofven.
De monsterformer, som upptagits efter honom, ha 8f- - veu, anser froken Ehrensvard, om de ratt anviindas, sin ganska stora betydelse.
DB.
fr6ken Augustine Ehrellsviirds mor &amp; r 1895 - 8f vertog ledningen af spetsindustrien, utgjorde f6rsta .brets iiikomst af fdrshlda spetsar omkring sjulnmdra kronor.
Fijrlidet Ar] lade summan stigit till n&amp;.got - 6fver femtusen; annu ett bevis for att, diir verkligt intresse oc11 sann energi och offervillighet, aro de le- .dande makterna, Ban man vara gauska saker pB ett dltjamt rikare resultat, kulturellt s&amp; val som materiellt.
De k \; innor, soin arbeta for froken Ehrensvard, aro till antalet GO w knyppelkvinnor w och 7 D hAls6ms- .kvinnor s, livilka; senare uteslutande sysselsiitta sig med de gamla prgktiga och ornanientala hAlsommar, sorn utgora ' en sB vacker gren af den skhska somnads- .konsten.
Sjalfva knyppelskolan ar forlirlngd i en by under ' Tosterup, Munka Thgarp, dar banien undervisas a.f .en lararinua, en gang sjalf en a£ de skickligaste knypp- lerskorna, men som, sedan en olyckshandelse gjort .heme - vanfor, ej langre kan knyppla mera, an hvad son1 fordras fiir att undervisa baraen, .livarAt.
hon med stort intresse tlgnar sin tid.
Genom froken Elirensviirds uppoffrande energi och vakna intresse har redan spetsknypplingen och hkl-: somaaden nbtt darlian, att f6rra Aret i Lund en myc- ket vacker och rikhaltig utst&amp;llning kunde ko~nma till stBnd.
Skolan bade dar att fA gladja sig Qt en silf- vermedalj for sin6 vackra produkter, ej blott for spetsar I forfardigade i metervis, utan for siidana att anr&amp;nda till I %r forbereder froken Ehrensvard en utstallning till petersburg, och man har all anledning att hoppas, att de originella, pA en gang fina ocli lihllbara fore- mhlen med sin sympatiska utsmyckning skola vinna aakla.ng ph andra sidan Bottenhaf ve t.
De skAnska spetsarna i sin litet stela meahogst dekorativa elegans kiinnetecknas ined de egeiidomli- gaste namn, vaxlande frhn de - mest krasst prossiska till de lattaste och finaste benamningnr.
Dar fiunas somliga, som lyda namnet: so-t~ynen, andra heta nubba- hjartan ocli mameller.
Fyra J@ %-tan i klungn, so@&amp; dewtagg, tuban och Zjusgull aro andra; allt uttryck for folkets iin humoristiska an poetiska satt att tyda for- ruernas intryck ph dess sinne, och alla karakteris- tiska nog.
~ o s t e r u p ~ e t s a i n r6na a stor afs8ttning till de flesta.
af landets handslojdsf6rsaljningar.
SAlunda forser froken ~hrbtlsviird Handarbetets Valmer, Nordiska Kompaniet, Licium, Bikupan m.
fl., jamte aildra for- saljningsmagasin i Malmij och ~ 8 t k b o r ~.
Frijken Ehrensvards beundransvarda nit for sina vackra Skbne-spetsar, det stora ansvar - andligt som materiellt - hvil ' ket hvilar ensamt p&amp; hennes skuldror, de svArigheter, med hvilka hon hat att kampa och hvilka hon med energi och eftertanke ofvervinner i fast filrhoppning att leda sins arbetande krafter mot ett f ramtidsmd, fijrt~janar all v&amp;r sympati och upp- muntran.
Det ar en icge ringa verksamhet, for hvil- ken hon sjalfmant och endast drifveu af karleksfullt intxesse gjort sig till ledare, en uppgift, p&amp; en g&amp;ng bHde tacksam och krafvande, men som sakert skall bara allt storre och rikare frukter.
Utan tvifvel skall ocksh den rika provins, dar fioken Ehrensvards foretag har sin stamort, satta sin ara i att p5 allt satt fbrhjalpa henne till ett lyckligt resultat, underliitta afsattningen f6r de vackra arbetena genom att flitigt pryda hemmen med.
landskapets spe- cial-produkter i handaslojd och p i allt satt bidraga till att det filantropiska och fosterlandskt sociala varf, soln s&amp; karleksfullt oml1Sindertagits pA det gamla Tosterups- godset, skall viixa- ut till en lifskraftig planta och en gang bli bygdens stolthet,; ect lefvande och vackert vittnesbiird om bevarad tr ' ad.ition och kulturell fram- tidsstraf van.
prydande af dukar, blusar, kuddar, vaskor o. s. v. dilr d e aro af en bhde rik ocli ornamentalt god effekt, -- - - MEDARBETARE I DAGNY.
Bland de fiamst~ende kvinnliga pennor, som sttillt sig till tidningbs forfogande, mitrkar bl.
a.: Gsrhud Adelboly, Signe Bergnran, Hilma Boreliw, &amp; rilia Broom&amp; Frigga Carlberg, Lotten Dahlg~en, Ellen Hagen, Kembin Hesselgren, Ann-Margret Holmgrm, Kerscin HM af Segwstad, Anna Hojer, Tyra Kleen, Sigrid Leijon- hufvud, Gudi finder, Anna Lindhagen, Ellen Ltcndaerg, f. Nyblomn, Agda Hontelius, Anna M. Boos, Anna Rylandw, Hilda Sachs, Hilnza Soderberg, Elna Tenow, Lydia Waldst~om, Anna Whitlock.
Bveriges studerande ungdoms helnykter- hetsforbund.
.
.
Vi bereda hilrmed plats f6r nedansthende mtikel, hvilken utan tvifvel frnmhfcller en beaktansviird synyunkt.
Detta ar en svartmAlning1 skall mAhanda mkngen.
entusiast utropa.
Ja, det iir en svartmhlning men.
7-et tir onekligen en hogst tilltalande tafla, som i. lika sann sorn den hvitmhlning, vi hanvisat till i ett:.
an a.rtike1 med ofvausthende titel i Daguy n: r foreghende Dagnynnmmer.
For att rHda bot p&amp; det onda, bbra alltsh S.
S .. 20 upgrullas for lasaren: Sveriges manliga och kvinn- U. H-foreningarna se till, at.t lek och andra nojen endast- liga ungdom i forenad entusiastisk kamp mot alkohol- fienden.
Ja, syfternblet ar annu vidare: strafvan efter ing&amp; sorn ett underordnadt moment i foreningslifvet.
ungdomens fijriidling, skapande.
a£ nya, enkla, rena Men vi tro for viir del, att det afven ar a£ stor vikt.
seder i Sveriges land.
Ett hogt och adelt mil iir det, att 8.
S.
U. H-foreningarna aro foreuingar af vuxen sorn S.
S.
U. H-foreningarna satt sig fore och val vardt ungdona ej af bark Den omfattiling och sociala bredd, att offra sins krafter for.
Det beh~fs, att individen, som S. 8 .. U.
H: s arbete tagit, krtitver for visso mog- sarskildt.
den manlige, redan som barn viinjer sig vid nare f6rstAnd Sin barnets.
Met det tillbtas mig att absolutistiska idder och ett absolutistiskt lefnad~siit~t fraindraga ett par exempel.
e ill en S.
S.
U. H-forening shorn varande det sundaste och mest halsobringande af skolflickor i eu landsortsstad kommer en dag upp- for manskligheten, och nar tyvhr annu icke de fiesta maning f r i n liknande filrening i en granstad att vRlja hem iiro ipplysta nog for att undervisa de unga, om och siinda ombud till ett mote, hvartill man inbjudit - detta eller foregh med godt exempel, sB ar det val; stadens bryggerirepresentanter f or at t diskutera olfr8- att ungdomen sjiilf tagit initiativet.
Visserligen upp- gan!
En annau g8ng f %r ordforanden mottaga en in- sthr i. miinget hen1 det bakviinda forhbllandet, att ~ a g g e t bjudning till foreningens medlemmar att deltaga i en vi ' ll lara honan viirpan, men man f i r hoppas ph .och tidig gokotta i skogen tillsammans med andra nykter- trosta.
sig med att det blott tir ett iifvergingsstadium.
hetsorganisationers medlemmar, exempelvis goodtemp: S.
S.
.U.
H-foreningarnas uppkomst och utveckling ar, lare och blhbandister.
- Eller kan man fk hora en 15- hoppas vi, annu ett steg framht pB den vag, sorn skall Brig ordforande uppmana sina jamniriga att resa till somnlarens stora fijrbundsmote.
S.
S.
U. H-iterna bar.
fora Sverige ut ur dryckenskapens fornedring.
forhyrt egen hgare.
Man skall ha gramlost roligt.
- - Men det ar alldels nodvandigt for denna unga nykterhetsrorelse, att den lar karma icke blott sin egen Det a r som vore det har frhga om myndiga, sjalfstan- krdft, utan afven sina svagheter, for att den mh satta diga personer, i stallet f i r barn, som annu behofva in hela sin vilja i att bekgrnpa afven dessa ..
Annars sina f oraldrars skydd och ledning.
Visserligen, svaras loper den fnra att urarta, och den skall ha gjort skada, det, men det s t k ju foraldrarna fritt att neka, barnen dar den ville g8ra gagn.
Faran finns hufvudsakljgen att deltaga i sbdant, sorn de ej anse lampligt.
Sannt, hos.
skolgoss- och skolflick-foreningarna af S.
S.
- U.-H., men foraldrarna ha of&amp; ej klart for sig, hvad dit ar och den bestbr ddiiri, att dessa foreningar ofta, ja myc- frhga om.
MAnga af dem lefva i ' den oriktiga fore- ket ofta, i- pr~ktiken visa sig snarare vara niljesfar- stallningen, att dessa S.
S.
U. H-foreningar af skol- eningar an nykterhetsforeningar.
De gemensamma barn st&amp; und ' er skolans skydd och uppsikt-,; och ihta lekaftnar och utflykter, som ofta forekomma, rerka sh med lugn tillforsikt sina barn deltaga i ' nllt, hvad S; lockande oc11 dragande ph det nojeslystna barnasinnet, S.
U. H.-s tyrelsen anordnar.
Skolan och dess h a r e: att nldnga gossar och flickor afge abso1utist.loftet b1ot.t personal har i sjglfva verket blott en sjalftageh myn- for att fH vara med om roligheterna.
Detta medfor dighet ofver.
dessa foreningar, till hvars existens inan ett tvhfnldigt ondt.
F B det ~ fbrsta kommer det veder- enghng gifvit sitt bifall.
Larare och lararinnor komina borande att segla under falsk flagg: nykterhetens i i den tvif velaktigt nojsamma situat.ionen, att antingen stallet fiir niijets, hvilket as till men for karakttirsut- lAta barnen skota sig sjalha eller ock folja med sorn vecklingen.
For det andra tillfor det icke S.
S.
U. enstaka)) forklade, p % dessa af barne,n anordnade till- H. sRc7am krafter, sorn k&amp;nna sig manade att kampa, stallningar.
Men hvad roll spelsr en eller par vuxna att arbeta for ciess mB1.
De kampa inte alls, utan personer bland en barn- och ungdomsskara, hvars aro i stallet tiirande och tyngande.
individer, s0.m hilla stora flertal &amp; r dem okandt?
Man upptrader dar, ogillar ~ n a, kan intet gora.
Barnen sig unda-n, db de kunde ha nytta af att att vara med, mhhiinda a i ~ o r d ~ i n ~ a &amp; ell men komma fram, dd det bjudes p&amp; nAgot roligt eller ha fria htinder.
Man har engBng gifvit dein det, och pb trakteriil&amp; och slutligen llimna de S.
S.
U.
H. utan hvar finns den, som kan leda det hela i ratt sphr?
Det borde tillse, att inga att taga med sig &amp; got annat intryck &amp; n det, att dek- Br S. S.U.
H: s centralstyrelse .. barn-foreningar med den forenas genom att stadga aftnarila vil ' skojiga - och tekakorna goda., och lika en tillriickligt.
hog minimi-Alder.
.. Nu torde inviindas; okunniga om eller ined lika litet intresse for nykter- att det lir.
i f afgorande betydelse srrskildt for y n g hetssaken, som - om de aldrig tillhort S; .S.
U.
H..
@ ' ' ' en.
.
lingen att tidigtdlagga silt nykterhetslofte.
Medgifves garna., och mK det vara eu af S.
S.
U. H-iternas udpgifter att undervisande arbeta bland sins yngre kamriter.
Dessa k u m a ju bilda saspiraat-forenipgar, till S.
S.
U.
H., aflilgga absolutistl6fte ' hur tidigt sorn ' helst, men ej tillhtas att deltaga i det stora forenings- lifvet, SOT drar dem undan familjens rdrd bch hagn under den tid, d k barnen b u t iiro i behof daraf.
JENNY WALLERSTEDT.
.
Allen V c t h &amp; %is: Kultursystematik, Stock- holm 1908. bortseeude f r h all filosofi, helt enkelt = liu7tw.ency- klopedi.
~I&lt;ultursystematiken~ liter kan blott genom en .igen finns det miinniskor, h.vjlkas starkaste forrnalistisk abstraktion betraktas.
sorn en disciplin - for tellektuella intresse iir uti: slags torrt ordnings- sig, en sarskild vetsnskap Det ar sorn om ~nrin be- sinue.
Att ordna och sortera &amp; r deras lust; 7wad de traktade L i u n 6 ~ sexualsystem och det naturliga syste- ha.
att ordna och sortera ar den1 likgiltigt, endast de lnet sorn en slirskild vetknskap vid sidan af botauiken.
Forf: finner det andamiilsenligast att sfastb&amp;.lla den fd lagga in objekten i fack och hyllor ined tydliga pd-.
a vedertagt.~a o7$7rtivu iudelningens i materiel1 skrifter.
~ i l l &amp; n o n och vetanclet om tillvaron fir for g a ~ r ~ l och dem sorn ett i~arumagasin, son1 det gsiller att hAlla och andlig kultur.
Den materiella kulturens h u f v u d f ~ l t reda ph: h %r kaffu, dar salt sill, h&amp;r kabiljo, diir apel- .-finser 11an vara liiirings-, skydds-, industri-, h.andels-, siier.
Att det ena har en fran lukt, det aodra en samfardsels-, teknisk och ekonomisk kultur.
Forf.
er- l~ehaglig doft, att den ella varam ar dyrbarare 811 den kanner, att omrkdenw gripa.
in i hvarandra.
Den andligcz kulturen indeldr ha11 i 7roZlektir7cullzw, audra intresserar dem ej.
Deras allt uppslukande in- och sanzhalls-.
tresse ar att sortera.
En shdau intellektuell typ visar resp. nndlig primarkul tur, i~zdividu~77ulur kzcltw .. Ha11 K r ej blincl for att bAde hvad ha11 kallar forf, till Kultur~ystetnittik.
Hade han lefvat p % skolas- ha 1 1 kallar samhallskultur indi vidualkultur och hvad tik-ens tid,.
hade hail formodljgen.
trifts fortraffligt.
d kallar andlig primfirkultur eller.
Nu lefver ban i stallet i empiriens tidevarf, och hans framvaxer ur h ~ a han formalistisktt nit riktar sig f (i1jnktljgen icke ppS.
logisks5 kollektivkultur.
Men han forklarar dock, att samhalls- deduktioner ocli abstrakta iifver- och underindeluingar kulturen ~inuehhller ett nytt och specifikt moment, son1 afgrausar den f r l u all .bade kollektiv och indivi- utap p i rsystenlntiks af erfare~llletsvetenskapen.
M,ed logiken i f6rf: s indehingar # r det ibland sorn duel1 persoukultur, niimligen just samhallsmomentet&gt;).
Detta ar ett.
lika konstladt I~etraktelsesiitt sorn 1700- det kan.
S ~ r d e l e s iogonenfallande brister den s. 4-6, s o n p % en dar f&amp;f: definierar kulturliira, kultursystematik, kul- talets fijrest#llningar otn ~nnturtillstBndet~, tureucy klopedi, l~ulturiilosofi.
S. 4 ar 7iultt~ijl0~0Jien gifven puukt aflysts genom w sttml~allsfiirdraget)).
I en underafdelning a£ 7cttlfudtil.ala (detta sages ej direkt, sjalfvn verket fratntrader v %lr samhallsmomentet~ i out- men det framglir af sammanhanget).
S. 5 sages, att vecklad form pii hvarje grad af lnansklig sa~nlefnad.
kz ' lturliil.an kalibetra.ktas antingexi Dsom en inledning E n organisatiou, 1Bt vara prjlnitiv, f8rekommer ofver- allt.
Vida viktigare och naturligare hade det varit 2 eller ock - hvilket nastan ar till s k.zrltu~-encgklo~~eci !ie~~z egentligast - sorn en syntes pd grundvden af den- att beteckna hvad forf.
kallar r samba1 lskulturen D s&amp;som sanimaw:.
An vidare sgges, att, ehuru rkulturlarau be- en hogrk form af.
kollektivkultur an r primarkulturen s.
Egendomligt ar, att forf.
iuordnar vetenskap och handlar problem af filosofisk .rackviddp, aro 7culturlara o c h k~ZtzcrjZosoji ' rdock icke i m m a sakr.
.Den f6rra religion under - individualkulturen.
~ e t t a ' lnotiverar ar vasentligen en empirisk specialvetenskap, under de,t han darmed, att hans hufvudsJ.npunkt pB individual- den senare, sorn nainnet angifver, iir en filosofisk.
kulturen # r, att den ar idealitetskultur, medal1 det for let, karakteristiskn # r dess form Men vi&amp;erligen st8 de icke i moteatsfiirh&amp;llande, utan s a n ~ ~ ~ t i l san~h~llskulturen af organisation, f ullsthdiga fastmer hvnrandra~.
Att vetenskapen, sorn till den grad hvilar ph Sam- Forf.
trasslar onodigt till saken for sig sjalf och kan ju definiera t. ex. hvnd kultur- verkan, benamnes rindividualkulturw, kan dock-icke sina l&amp;sare.
liira Br efter behag, men Inan hor in te i niista isgonblick ka1la.s ly cklig t,.
Och religionen som sa~~~unc7sbilc7ande anvriuda sainma ord i annan betydelse utan att marka mukt ar ju ' med i ocll gor sig gallailde sorn samhalls-.
.
sin inkonsekvens.
Anlingen onzfatta~.
kultzcrZ&amp;an kultui- kul t ur.
Kulturen ar e~iligt forf.
b&amp;de det kvantitativa och.
jlosofi, shorn enligt s. 4, dar kulturlaran har att be- handle ~invecklade problem - till eu del i f filosofisk dct kvditativa 1riSttet ph m a n ~ l ~ l i ~ l ~ e l t i c f n s ~ s ' t v e c k l i n ~, rackvid c l ~, ello.
a r 7izcltudiil.a = 7czcltzcrjloso~ ' i - shorn den iir mormativr.
Ihftttta&amp;n kommer ej in pB enligt s. 5, diir kulturliiran sages kunna betraktas som frAgan, hur rnormens skall bli enhetlig, hur man ska.11 en inledning till eller en syntes pB grundvalen af kul- kunna uttrycka de fr&amp;li olika kdturomrdden tagna turencyklopedieri - e71er ocksli blir kzcltzcda~-a, med normer&amp; i ~alnx@i slags storheter.
Kan man icke detta, ' ' " am
kommer man ju dock inte l h g t med, normen %.
Redan i sm~barnsskolan - 18s m a n.
sig att icke addera t. ex. blyertspennor ocli blommor.
En ~idealitetsinakt~, sorn fcrf.
ka.llar den, ar kul- turen endast uvder f&amp;uts&amp;ttning af ett fiiregitende viirdeomdome, som sd bestamt den, och snorrnativ~ blir den f6rst i andra hand, d. v. s.
sedan den redan med tillhjalp a£ en.
nntagen viirdeskala sjalf graderats i hogro o c h kigre.
*.
HILMA B O R ~ I U.
S. '
Kvinnor i Finlands landtdag.
n tysk rostrattskvinna uttalade, dd underriittelsen om den finska laudtdagens upplasning spreds, att de qya vnlen i Finland komm-e att af den vakna kvinuo- v k l d e n f6ljas rned om inojljgt &amp; nnu storre intresse an senast.
Detta darfor, lnenade 11011, att en minslc- ning eller cn iikning i - d e till repesentaoter valda kvinnornns antal komme att utgora ett pstagligt bevis for, huru de kvinnliga landtdagsledamijterna .skott sig, eller Btminstone huru valm$innen 0~11 - kvinnorna an- &amp; go, att de motsvarat forviintniugarna.
UtgAngea af de, finska vale11 I o n i m e i detta afseende att inclirekt i allalitnder.
gagna eller skada denk~innli~~rostrnttssake~~ I detta Ijgger ': otvifvelaktigt sanning.
Det torde da.rf6r &amp; Even for svenqkn kvinuor vara af stort intresse att hora, att de den 1-2 juli forrattade nyvnlen i Finland, hvaraf resultaten p&amp; gruncl af det proportio- nella ralsystomet forst nu foreligga, 07cut de 7cziinnliga la9zdtc7agsleda~1zoIe1.nas antal.
Seuaste lailrl tda g vpr o,.
.sAsonl kandt., bland de 200 ledamoterna 19 kvinnor.
Nyvalen haEva namligen deuna gAng fill landtdagen bragt.
25 kvinnliga ledamoter, af hvilka icke fiirre a n 15 iiro omvaldn.
Bland de nyvalda kvinnorna finuas nhgra mycket dugliga och for sin verksan~het valkauda.
Svenska folkpartiets bAda nya representanter hora hit; den kanda ngkterhetsarbetaren, seminariefisresthldarin- n8n froken .1Yedvig Sohlbe~y, och Pinlands forsta kviun-.
liga f a b r i k ~ i n s ~ e k t b froken r Vera Hjklt.
Hit h6r likase ' ' I ... '
':, ... a.
.
.
,.
Notiser:.
.
ungfinska partiets nya kvinnliga.
kraft,, aktuqrien vid Statistiska byrhn, fil.
doktor TeIcZa Hultin.
.
Agrarfor- hundets kvinnorepresentant Zir en duktig allmoge- kviuna.
De inhnga nyvalda socialistkvinnorn+ aro for det mesta kaods s&amp;som socialisitalaie och agita+rer.
- Hvad de olnvalda kvinnorria betraffar, fortj,ilnar dell egendomlighe.teb atk ptipekas, att finska partiets k i 71nno- ' grupp, dterkomker med fullkomligt lika m&amp;n&amp; oeh sanl~n ' a ': reprcsentantcr som senast (bland dem alltsf.
lifven den s5,sorn en af d i n finska ~; iunosaksr6relsens ~a frilrnst~ ledarinnor k k d a froken A l e x a ~ ~ d G ?ripqaberg oeh den f (ir Dagnyg lii,sarihnpr kiindit fru Hedivig Geb- l &amp; a ~ d).
Bland de omvalda socialistkvibnorna markas den finskn tj&amp;uarinnerbrelsens kanda organisator, friiken Jfiina SiNa.~tpud, och redaktoren a £ clen finskspi8kiga socinlistkviunotidskrilten, fru H. Purssimen.
- ?,Att be- klaga ar att kvinnosaksr6relsen forlorat en af s: ina bas- ta kra Eter, samskole fCires thudariiinan Lzccincc.
H a g w m.
Att hon fallit Igenom beror dock ingalundi p&amp; att hennei duglighet yore omstridd, ufah daipp, att det parti, till hvilkst hon hor, i he&amp;es h k r e t &amp; i c k e - v&amp;it.
.
starkt nog att fora llenne igenom.
.
I) e finska k v i n n o r ~ ~ - a bch gfveh ~~tla~idets.
* kvin- nos -- hafva alltsh, ehur; o f v k phpekade firrlust ar att beklags, fullt skiil att &amp; ra, b e l h a rned utg&amp;ugen af nyvolen i Finland.
.
.
.
.
.H;, G.
- Social Hnndbok ar namnet pii en i dngnrna hos Ljus utkommen publikation.
Den iir utgifven p&amp; uppdrng af Centralforbundet for Socialt Arbete hf red.
G, H. roll I&lt;och under medverlian af en md a£ vRra mest kiinda forfattnre pA det socials omriidet, shorn cf: r S. Brisman, fru E. Broom&amp; prof. (3.
Caesel, d: r H. Elmquist, yrk ' es- inspektor Th.
Furst, fil.
knnd.
A. Hirsch, d: r G. Huss, fil.
kand. &amp; IMarcus, I. fru ' Agda Montelius, kapten E. Palmstierna, redaktor E.
B. Rinman, prof. prey Svensson, d: r Karolina Widerstrom nl.
A: Arbetet; om Kr det; forsta i sitt slag i landet,.
iir uppstiilldt i ordboksform och nfaer friimst att.
1~art1 en upps1,zgsbok for.
d l a af socialt vetende samt prczktisk social verksnmhet intresecmde per- soner.
Alla spoi-smB1 a£ vikt pb det sociala arbetsfaltct behandlas Qir i fristHende artiklnr a£ med jjmnet sjirskildt fortrogna farfattare.
Roken ger pa clettnisiitt icke blott en utton~rnijnde in bliclr i dct sociala lifvet s nuvarnnde sthdpunkt - .i vilrt !and, utna ock kiinncdotn om de vik- tigaste dragen ' i dess historia eamt manken ' nntjrdan * om framtidens utvecklingalinjer.
,.
*.
.
_ I: Kvinnorm och poli liken.
Fru Jenny Velander, orclf.
i Skara F. K.
P.
R. och suppleant i Frisinnade lancls- foreningens.
fortioendcrild, her- hii uppdrng RE Frisinnade Inndsforeningen hnllit politiskt foredrag i Bollnas.
%fter det rned, starkt bifall mottagna anf6randet bildrdes en lokalnfclefning nf Frisinnade lnndsforeningen.
Dettn torde vnra for~tn gRngen i Sverigc som en m ~ n l i g poli&amp;k Ior- ening u t l y ~ t mote,med kvinnlig Mare for ntt bilda po- litiek forening.
Utsikter finnas att inom niirrnaste: tiden f A till.
~tAnd.
afven en kvinnlig rostrattsforening pb platserr., - S~niiskolliirnri~~lior~ia ooh seminariernas reforinering.
~rn5skolliirarinnorna horn; TankSpings och Kalrnay lan iii-o genom upprop ' frHn styrelacn for Jonkopings liine smliskoll~ra~~i~~neforening lrallnde att ' snnlmantrada i Eksjo lordagen den ' 25 j,uli for diskussion dels om den nu alrtuella.
frAgan rormde sn.~~skolescrninariernas reformering i och &amp; ?la; om snmmanslutning a£ sm~slroIlarari~norna Iiiaeforeningar.
- Till motet iiro ' Kfven smAsk01l~rarinnor fr %n an ' dra I5n val ko121na.
.
landets ftirna~nstn iORGL AR fr5n Fabriker sliljas mot er- ki.iggande af 4 ' af priset strax oc11 och sedan 12 % i hvarje ftiljande kvartal under 2 Br samt mot 4 % strax och 8 % i hvarje kvartal under 3 Br.
Kataloger ooh nihm-mre npplys.
ningar erhbllns mot 20 tire i frim.
PI ANINON P.
0.
AKERLUND.
Extra fina Dorrskyltar, Stamplar och Sigill ', erhAllas alltid Lilligast fr&amp;n GUSTAV HAKANSSON Box 173.
Mastersamuelsgafan 54.
Stockholm.
vid Skelderviken (BarkAkra station, Vastkustbanan) f6r ben- oeh ki) rteltuberkulos, rachitis och allm.
svaghet, ' mot- tsger barn .och vuxna, dagafgift 4-6,50 kr.
Oppet Bret om, central uppviirmning, htirligt lage i ' barr- skog vid hafvet.
LBkare: Dr Ernst Lindahl vid Kronpr.
Victorias Kustsanatorium, Barkhkra.
I landcts alla postanstalter och boklldor kan man bestillln huru minga ex:.
; som helst.
dltid g8ra get.
Nvad koqtar - Dagny i posfanstalter och boklddor?
Dagnyg poetpren~; merations- oc11 boklhdspris Ir kr.
4: 50 ftir I !,, 2: 50 f (Ir ' 1, och 1: 26 far ' 1, Ar Hvilka villkor erhBlla prenumeran-tsamlare d Dagny?
PA grund a£ sin uppfrfskande nverkan.
% hudsystemet vinner hlubrin en stiidse (Ikad nnviind.
ling vid huclens vQrd.
Sarskildt mr frottering af kroppen med ett if Salubrin fubtadt tygstgcke be.
' unnits verksam till f6reliomn1ande ~f fiirkylning efter svettning och, ill nlotverkande df iimhet och rlrk efter rjfveranstrangning.
Sa- ubrin tillhandahllles i Prtrfynl-, Spoceri- &amp; Flrgaf.fitrer.
1 pirti 10s Geijer cE: C: o, Stockholm. '
~edaii?
man samlat minet 5 prenumeranter, g l r man tillvtlga pA ett af ftiljande siitt: 1) d n t i n p: Genom insiliidandet af prenumerationsafgiften rned afdrag af provisionen bestiiller man det behtrfliga antalet ex. (hur mlnga som helst, men alltid mimt 5) direkt f r h Dfignys ' exp., Stockholm, sorn under eaml % ens adress i ett och samma paket sander alla bestsllds ex. Samlaren hzur dll att ombes~rja utdelningcn till de samlade pre- numeranterna.
2) Eller: Man prenumererar B nllrmaste poetkontor (g an- norsttldes) for de samlade prenumernnterna, detta under.
hvars och ens adress, begtlr postens kvitto l samtliga er- la da afgifter, tillstilller oss detta kvitto, dll vi orngBende Pr %ostanvisning s h d e r samlaren den atadgade proviiieionen 5 E Z Z ~&amp;m %lrlrar: Svereige m n dt!
.
, Den, som samlar minst 5 prenumkranter, erhAller en prgdi&amp;on ti£ kr.
4: - f6r hvarje l~elbrs-, 50 (Ire f (Ir hvarje halfllrs- och 20 (Ire for hvarje kvarfalsprenumerant.
Huru skall man fartara far denna provisions er- hallande e -- 3 '.
.
Skall man allfaid prenumerera B dessa sfallen?
Ja, ifall man (Insk~r endad 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man Egnahemssparbanken.
Vejby strands sjukhem Hvar kan man prenumerera p H Dagny?
1 Stromsbro.
Kontor: Vasagatan 38.
Begagna denna, sparbank f6r in- sattning B Bparbanksrtikning; Kan nnvilndasilfven ftir hushllllsrfikning.
Intill 500 kr.
kunna i regel utf0s utan upps&amp;gn.bg.
.
Oppen half 10 f. m.-7 e. m. Allm.
tel. 917.
Rikstel.
73.
Inlhingsi$in$a t. n.
5 ' 1, proc.
FRAGOR o c SVAR.
~ Hvar, och till Bvilket nris kan man nummervis losa - .- Dagny?
.
-- -- - - - -- - PoZ7iWkoZnns Barnticln.I11 y ntgdm.
i 61; i silt sjut- I sttldernas tidningskontor och cigarrafftlrer samt hoe Cag- torzde drggleng.
Xanske ha 9ai likvlil tinnu ej fiim-sokt den nys kommiesionllrer i landsorten.
.
Prie 10 Ore pr nummer.
f i r .era b b r z!
Gb.r det .. dd urzc7er detta=&amp;r, och ni ska.
Alla skrifveiser.
rarande expeditionen adresseras: fd se, h u ~ u ~ o l i g t era barn fd af sin tidnhg hela &amp; ?met, DAGNYS EXPEDITION, och k !ed J d k e t intresse de skola Ziisa den.
STOCKHOLM.
Af &amp; w~leh&amp; / let 1908 ln&amp; ~ (irskildl 92&amp;k~as: ~f&amp; ?j&amp; sokas pa aha platser i I-qndet och erhella f&amp;delaktiga villkor.
~ i l l s k r i f.
Dagnys Expedition, Stockholm C. nor lgmpligt arbete annonseras Eordelaktigast i Dagny, hvil ken, sorn tidning for svenska kvinno- rorelsen, toide erhiilla, den mest vidstriickta spridning landet rundt.
(Norditalied).
Pensionatet ftiresth af en dansk dam - 20 rum ocl trBdgllrd., med ntail; t Ofver Mede ' hafvet.
Moderata priser.
- 1 Kemi&amp; Tvgtt, A,-B, Nya Bld Hand, % @ @ % ~ % # % # ~ Stockholm.
- I -,.
Vid folkskoleseminariet ALLVARLIG, PLIKTTROGISY, ~ v i n n l i g a juridiska bydin i huslign .sysslor full (; kunnig, Vallingatan 12. bildncl flickn, helst 25 - 38 fir, tin- A.
T.
188 86.,,.
skas i eiikel prtlstg ?i.rcl pb latidet, Boutredningar, Inkasseringar, ~iirlikningar, Riltegilrig$ir, Egendon1sf6rslIjnirgar, (Stnillancl), att, e~ncclan IiusnioAern Affirs6fverliltelser, Legala ~~andlingars.
crppsiittande, Juridiska uppdrag af alla slag.
borjnr nii$ln 1iiuA.r tisdagen den 25 iir Hen, skijta Iiush~llet snlnt l~jiilpn, - Kontorstid kl. ' J210L4.
angusti, cT&amp; intriidcssijltnnde hafvt?
till med 6frign arbeten inom hem- a t t infinnn sig 5, selriinariet kl. !net.
3): lrp.
13qpjungfru times, 10 f. ni.
Ansokningarna om in- iifven Pngre tjhnrinlis lill grof- I I trnde born vara inliin~nacle fiil-e gorolnhie~l.
e en, som ej kan finna sig.
i enklnre f6rhkllnnden s a d t sistnamnda dng.
Uppl ysni~~gsvis meddelas,,z~ \ t ctet verkligen vill vara till nytta, torcle nntal nya elever, so111 i fir kan hiir: P.
' ej reflektera. '
Viinligt, tnck- intagas, nr 24 i ftrrsta klnssen och snmt Bemtitande.
S w r mecl foto- grnfi, Ibnepretentioncr och referell- 1 i fjtirde klassen.
scr, miirkt; oPrilst,v5rd~, fore 19 Umoh den 25 joni 1908..
framsttende,.
.
r juli - t41: .Ir8rt Lnntls exp., f. v. b. aptitretande och nervstiiekande r Ma G. Hogbom.
- -.
.
- F ' K R A F T, M E D E L.
7 ~ EL, ~ &lt; AN SIX^ I~SLOS, B ~ J T - - FBs p a alla A p o t e k 1 4.
LICKA, van med huslign g$rom: \ i " f5r genast plats i prast-,.
.
.
.
gRrd pB Iandet.
Familjen tro per- slrskildt fruntinimei, har det llnge varit ett (Plalssiikande j6 sina nmtonsei ' injortln i soner.
Svnr med 1tineansurA.k till, skningsmn .tt kunna oherIiimna af ~ pri~ct eller 7 ' /, 6re pr m.in.)
Dagay f i halfva sins vardepapper och .sltotselii af sina, affarer i t nagon, person eller ... ...
.
- institution, som med absolut sakerhet forenade punktligliet och nog- N TROENDE MEDEL~ \ ~,DERS IATIZLlJGEAT, ~ ~ ' R I S I N N A grannhet ~~, 9 utforandet af det anfortrodda uppdraget afvensonl pris- FLICKA bnskar plats till hos- UXG L A R A R I Y ~ A 6nskes 10 billighet. '
En sSdan institution ar ten i.
ett stilla hem soni~ husfijre- h 12 titnmnr i veckan ftir tv5 flic- stAndarinna, iir van kid och glad kor under 10 fir.
Kunsknp i teck- Stookholms Enskilda Banks ~ o t a r i a t a f d e l h i n ~ fbr barn; eller ock plats 110s nHgon ning (Lilfa Nygatan 27, expeditiorrstid 10-41, onskviird.
Svar Pos: e Re- ensam dam eller herre holst i som &amp; id&amp; garanti af Stockholors Enskilda Bank Htager sig vlrd och Skfine.
Svar ti1 ~PAlitlig~ Lnnels- stnnte A.
R. Djursholm.
Forvaltning af cnskilda personers och kassors vardepapper.
krona 11. r.
Exempel 1.
Om en person hos.
Notariatafdelningen deponerar LA.RARINNEVIKA R I A T pig obligationer, inkasserar Notariatafdelningen vid forfallotiderna kliponger U H D ERVISNIRGS \ ' AN, dilplig Trollhiittans 6-klnssiga samskoln och tjllhandahiller deponenten influtna medel.
Vidare efterser No- Iikrarinna soker plats.
Uncler- Rr pJ g r m d nf sjnkclom ledigt f@ tariatafdelningen utlottningar af obligationer och underrattar deponen ten visar i skol8mnen, sprAk, musik.
instilnclnncle 116sttermin.
Unaex- i god .tidi.
ifall en denne tillhorig obligation blifvit utlottad, samt lim- Nya Jiiack.-Byrhn, Brunkebergsg.
visningsskyldighet 11nfvudsakllgeE liar forslag till ny placering af det ledigblifna kapitalet.
3 B, $tockholm.
Exempel 2.
Om inteckningar deponeras hos Notariatafdelningen, i tyska och historin, for, iifrigt en: - ligt Bfvere~~skor~~melse.
1,611 efter underrattar Notariatafdelningen galdenaren darom att rantorna 3 in- FNKEL OCB ANSPRAKS- kompetens, minst 650 kr.
for helh tvcknipgqna skola till afdelningen inbetalas, hvarefter dk m ' edel, som L ~ S FLICIZA nf god familj, hostterminen.
AnsCiknings- och inflyta; till deponenten redovisas.
Vidare dillser Notariatafdelningen, son1 +ar liist och fallenhet for kompeteilshn~~dli~~gnr med uppgift att inteckningarna blifva i vederborlig tid fornyade.
Om en ' hos af- affar,; $jnskar plats i shclan.
Ar pB nlln iimnen, hvnri stiknnden knn delningcn deponerad inteckning genotn underlsten fihyelse skullc kunnig i alla i ett hcm forekom- Htagn gig underviuning, Rfve~isoln forfalla, ersatter Stockholms Enskilda Bank diri ' gcnon: uppkommen mande gtiromhl och Br rillig diiri Ii %~eansprlk mil insandas till Re&amp;- skada.-;.
.
deltnga, om s i onskas.
Tncksnm to ?.
J. l; Valliwlw, sonimaradross Farvaringsafgift: 50 ore fijr Sr.
per .1,000 kronor af depositio.
om svar 0111 m6jligt inotn Htta dn- IAeskog, fbre den 27 clennes.
.
nens varde, dock ' ej und ' er tvH kronor.
gar, mlrkt ~Villig 16 firs, Oster- Trollhiitlnn i Juli 1908.
-.
sund.
- -, 1 l - EhRB PL A T S S ~ K NDE A PQr: kapitalister,, men E, EN LEDlGA PLATSER.
LAR ARINNEPLATS vid Kungelf 5-klnssign sa~nslroln &amp; r ledig vid instnndancle hiisttermins b6rian.
Amnen: franskn, ~pttenjatik Lch Vid statens Samskola nnturvctenskap.
: JAix I 1,300 krqnor i Alingsis, Kungelf den 1 juli 1908.: erfordras for niist.2 I %s ?t.r en estra Sanpkolesfyre&amp;en.
.
.
Iarare med undervisnii~gsskylclig- het i matemntik, tyska och engel- WY~IKTSK &amp; I!
E R S 1&lt; E T JAN- skn samt en extra liirarinna for sTEN i R6gaby Jistrikt nf i (.n ?.
huf vndsakligen f6rstn klasse! ?.
A n - nmr liin 81 ' ledig den 1 okt.
LO9 ~Okningar stillIda till I h ~ g l Ofver:.
~tyrelsen for rikets allm.
Ifiroverk, 601) kr.
pr.
Kr j#mte 1 kr.
fKr hvarje t.j8nstg~ringqda,v.
A n s i ~ k n i n g n i ~ n insztndas enarnst till Rekforsambetet, Alingsds.
sandas fdre 15 aua.
till ~rovinsial- 1-.
hediika-Bremer- Fiibutiddt ' drottning&amp;tan 54., Allm.
* tel. 48 16.
Rikstel.
27 62.
.F6rbnnclet.s b y r i - t !ppen- Xl-P, ~ r e d r i k a - B r h e F&amp;bundets r- Sjuksk0 " t~rskebyra ": Tunnelgatan 2 5..
.
dilm:.
.
t.ei 82 11. kikstel.
68 93.
D p R c 4 STAXDARINNEPL,ATSEN.
a V&amp;da ?~staZte~z iVj / lmz i Hel- singboq.
fiil.
obillbam sinnsssliin Br till atisQkan ledig.
F8rest&amp;nclnrin- nan skall cleltaga uri och ofver- vaka vArden a € cle sinnesslbn s: mt rara anst altens husmoclcr.
Beggn- nelselbnen u t g h mecl 400 kr.
$r- ligen samt kost och bostacl 111.
111.
Reflekterande torde snnraat u1bj- ligt insiinda nnsokan jlimte betgg lill Regementsliikaren E. Moller [Adr.
Helsingborg), hvilken med- delar niirmare upplgsningnr.
.
Helsingborg den 10 juli 1908.
St? / r e t ~ e u.
Syetskonst.
.
.
och.
spetsor;,.
41.
' .Toste.rups spetsskolu ocrl~~ ' ilest Augusti,w.
.
EI~re~~sv,iird.
A f L Lurdberg ledtwiahn friikcs.
- ' Utbildningskurser m. m.
Muntliga och skriftliga upplysnirigar genom Fredrika- Bremer-For- - byre,.
bundets.
-.
-., 54 ~rottninggitan.
' 6.T~ablerstedt.
'.
-.
..,.
.
~ l l e n VaonBn~s: Kultursystemstik.
AE Hilntn ~oreliu;.
Kvimor i inl lends landtdag.
B f H.
G.
.
Notiscr.
Prenumeration ti D ' agny sker n~rmaste~postanstalt (Tid = ningstaxa n: r 5) eller bokhandel.
.
