# ID: svediakorp-per3528
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1931
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,888
# sentences: 624
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDEVARVET Idrottens problem.
den 2 maj 1931 innehåller: Svenska » JAG spannmålsföreningen Första maj.
Redan på måndagen i sista-aprilveckan den unge stockholmaren ringa runt till restaurangerna i staden för att försäkra sig Om bard för S i g och sina vänner till fredagskvällen.
Det är inte en dag för tidigt.
På många ställen är redan allt upptingat.
Man får ta vad man kommer över, betala inlösningssum- man med tacksamhet och sedan tillbringa resten av veckan i den stärkande känslan av att ha ordnat sitt liv på ett rätt sätt och i skimret Bom kastas över dagarna av den sig närmande första maj.
Äventyrslusten har fått sitt.
Man får medverka i ett drama där hela naturen spelar med, solen, som börjar ta igen sin makt.
bllatrimmig pip-is, som redan rasslar vid stränderna, knappar, gräs- strån och härligt sjungande trastar och lärkor fast man inte vet om dem.
Man spelar rollen B Y ung vårfirande huvud- stadsbo.
Det är inte någon särskilt ro- lig eller meningslylld roll.
Men käns- an av att något måste göras är för stark att » ta ett bord » är en prövad och erkänd, för alla årstider passande symbol av fest och ingående i ett nytt skede.
Den socialistiska arbetarinternationalen samlar sina skaror över hela världen kring fyra små grupper av kursiverade utropssatser, där jordens kolsvarta elän- le, flammande kamp och hopp ligga sam- manpressade i några kruttorra ol: Mot lönenedpressningen!
Mot kriget, m i l reaktionen!
TVIVLAR PÅ IDROT- ställa sig på den ståndpunkten att faktor.
som varken kan eller får läm- TEN., författaren Ivar Lo- » idrott och idrotts utövande under nas ur räkningens.
» Han tror på Johanssons anklagelseskrift mot vissa förutsättningar är en samhälls- idrott men kritik är berättigad » p i grund av det stora och idrottsrörelsen rullar Anteckningar från riksdagen.
ihåliga larm med vilket upp ett aktuellt pro- idrottsrörelsen banar lem.
Aktuellt på sig väg » genom och grund av det enorma Svart på vitt förbi allt annat ».
intresse s o m nutids- Av Devinez.
Men vad säger nu människorna aktivt PI- Lo-Johansson i sin ler passivt ägna idrot- Krigstjänstvägrarna i bak?
I korthet följan- ten.
Som en segrande de.
Han låter en ak- gud — eller som en Härnösand.
tiv idrottsman med re- förhärjande folksjuk- Av red.
Mauritz Västberg.
kordsiffrornas beröm- dom har idrottsrörel- melse kring sitt änne Sigmund Freud 75 år.
sen svept fram över gripas av tvivel på den världen, med frukter Av di.
Alfhild Tamm.
religion han med hull på gott och ont.
och hår bekänt sig till.
Mänga.
och kanske En tidssatir.
Lo-Johansson hör dit Han tvivlar på sin fy- Bokanmälan av Carl Elof Svenning.
siska religion, där han vilket dock icke är satt friskheten som gud säkert — fränkänna i en himmel med hög allt vad idrott heter Skyddslagstiftning eller och stark luft, som Iä- varje uns av värde och fritt val.
ker människorna.
Han existensberättigande, Två uttalanden av fru Signe Vessman söker teoretiskt och pekande på dess lätt och advokat Eva Andén.
mödosamt reda ut iakttagbara olater.
An- idrottens värde såväl dra åter ha kvar sin för den enskilde som Himmelska sanningar.
ogrumlade barnatro på ur samhällets vidare idrottens betydelse och inställning.
se i kritiken enbart för- Resultatet: Idrotten tal och illvilja.
Så ha är århundradets stör- vi en tredje grupp, vil- sta misstag.
ka, liksom Knut Wi- RENÉE SINTENIS: Fotbollspelare.
(Forts. å sid. 6).
dercrantz i » Fönstret » börjar T O M T P R I S E R N A S DIKTATUR på Stockholms hyresmarknad har äntligen fått en av de stora tid- ningarnas uppmärksamhet allvarligt riktad på sig.
Det är glädjande och inte för tidigt.
Genom D.
N:s ar- tikelserie om bostadsförhållandena i Berlin, Köpenhamn och Oslo samt Malmö och Göteborg jämförda med Stockholms, ha förstasidsläsarna i siffror och genom bostads- och fastighetsexperters uttalande fått i svart på vitt det överväldigande in- flytande, sam våra enorma tomtpri- ser - jämte finansieringsförhållan- dena utöva på hyrornas höjd.
Här kamma både arbetslöner och den hö- ga standarden - om vilken man för övrigt kan ha olika mening - i skuggan.
Tidevarvet har alltsedan sin be- gynnelse fört den nya jordpoitikens talan; del samhällsskapade jordvär- det åt det allmänna, varav följer minskade möjligheter till tomtspe- kulation och som följd därav i sin tur billigare bostäder.
V i ha också med glädje följt det vaknande intres- set just på denna punkt inom hyres- gästernas mäktiga sammanslutning H.S.B., försöken med tomträtt i trädgårdsstäderna och de förslag om tomträttens utsträckande också till stadens inre delar, som på senaste år framkommit.
Resultaten av D.
N:s undersöknin- gar äro intressanta i sin övertygan- de tydlighet.
De berätta, att medan man i Stockholm betalar 30 — 40 kr.
pr kvm.
bostad i moderna hus och 20 — 27 i nya hus av enklaste typ, äro motsvarande siffror i Köpenhamn 20 resp. 12-15 kr., i Berlin 12 — 15, i Oslo 15, resp: 12-13.
(Siff- rorna uttrycka genomsnittspriser och äro självfallet utan anspråk på full exakthet.)
Tomtpriset, som i Stock- holm ligger mellan 100 och 125 kr pr kvm.
genomsnitt - är i KÖ- penhamn 15 — 30 kr., i Berlin 9 — 18 i Oslo 10, Göteborg 15,50 — I7,50 och i Malm6 10 — 14.
Man må säga att dena är siffror som ha något att lära.
För demokratien!
För den världsomspännande internatio- nalen!
Första maj ä r rannsakningsdag och uppgörelsedag.
i dess ljus av snösmält- ning och vårsol känner man sig igenom u.p.a.
Ledande artikel.
- - .- Vad har hänt?
- - Veckovakten Det inre kriget.
Fronterna i Halmstad och Härnö- gjort sig illa omtyckt.
Arbetsom- sand kasta mörka krigsskuggor över rådet, som senare togs i besittning av vårt garanterat fredsvänliga land.
de arbetsvilliga, blev också redan Vad som framförallt tränger sig på frän början fridlyst, vari man såg en in i dessa båda historier, brädgårds- åtgärd av partiskhet mol de strej- striden i Halmstad och förhöret av kande.
Efter ortspressen att döma ha se- 102 vapenvägrande värnpliktiga i Härnösand, är den fastlåsta inställ- dan de arbetsvilliga, de s.k. Lump- ningen till våldet som den yttersta lenorna, efter klassiskt mönster in- rätten.
Frånvaron av psykologisk kvarterade på logementsfartyg i smidighet slår en i mänga punkter hamnen, gjort sig skyldiga till utma- rom häpnadsväckande så längt nande övergrepp mot de strejkande.
det är möjligt att bedöma saken på Följden blev våldsamma demonstra- avstånd och utan att känna de upp- tioner med slagsmål, stenkastning, fönsterkrossning och skottlossning, trädande personerna.
Upprinnelsen till Halmstadskra- där några särades.
Samhället i sin vallerna, som i flera dagar satt detta tur svarade med att införskriva av- samhälle i gungning, var arbetskon- skydd ridande polis från Göteborg, flikten vid brädgårdarna, där arbe- » kosacker », samt ett kompani frän tarna efter misslyckad medling for- Hallands regemente i full stridsrust- klarade strejk och arbetsgivarna ning, med kulsprutor och tårgas som svarade med att skaffa arbetsvilliga.
yttersta vapen.
Utan tvivel ha både borgmästaren Det tycks redan här, som om kon- fliktens ovanliga bitterhel hade sin och flera bland arbetarna i förtroen- rot i ovilja mot en viss arbetsgivare, deställning gjort vad i deras förmå- som genom oförsynt uppträdande ga står att vädja till de stridandes - hesinning.
Men det är illa nog att maskineriet fungerar så dåligt, att en relativt enkel och begränsad ar- betskonflikt skall förmå sätta en hel stad i belägringstillstånd.
Man har även fått uppleva, att de som begagnat sig av gällande lag om rättighet att utbyta värnplikt mot civilt arbete under en tid, som med etthundratjugu dagar överskri- der den ordinarie värnpliktens, bli- vit förhärda som brottslingar, foster- landsförrädare och fiender.
Del kvarstår samtidigt att kulsprutorna nämnts som botemedel i Halmstads- striden och att Hallandsregementets kompani bokstavligen hållits i bered- skap mot invånarna i deras eget sam- hälle och dess grannar.
Den allmänna avrustningen må predikas aldrig så.
Så länge del finns vapen och en armé vars u p p gift är alt slåss mot fiender, kom- mer man inte ifrån a n tillfällen ska- pas för deras användning.
Det må sedan vara utom landet eller inom.
— - För freden!
orättfärdigheten och orättvisorna.
tills de ligga skrikande klara för ens ögon.
Men man griper också de antydningar om hur orättfärigheten hesegras, Bom då och då blixtra genom vardagsdiskussionerna en modig människas ord.
I längtan efter att återfinna den ung- domliga arbetarrörelsens segertro och of- fervilja, samlas de tusende i sina välord- nade skaror på Norra Bantorget.
De tå- ga till Gärdet och höra talen, ha kanske offrat en båtskrapningsdag, hustrurna en tvättdag, Bom får tas igen på söndag.
I varje fall lägga de tröttheten i sina föt- ter som ett offer på gemenskapens altare.
Säkert ha de inte fått allt vad de sökte.
Men traditionen är stark.
likaså önskan att vara med i det stora dramat.
att röra sig och verka.
Sedan veckor tillbaka är riset hopsam- lat till majeld på upptinade gräsbackar och ensamma berghällar hemma i de svenska bygderna.
Om man röjde sin trädgård samtidigt men det var kan- ske för mycket snö - kommo blåsipps- ruggarna fram under de bruna löven och allt blev förnyelse.
Eldarna brinna runt om, man räknar dem på Mörbyberget, Skolan, Sjöberget, Hallingstorp, som trolljus i vårfukten.
Småpojkarna samlas likt myror i Mun- gor och påta med sina käppar i elda.
Storpojkarna hoppa genom glöden, se- dan ställa de sig oberörda på indra si- dan och dryfta eldens livslängd och öv- riga utsikter.
De glädjas I t sina hinden, - verk.
Nu dånar det i världen av ofördrag- samma inskrivningsrevisionisters hårda röster, strider kamrater emellan om ar- betsrätt och människorätt, hotande kul- sprutor och rustande stormakter.
Fastän så liten emot allt detta är första maj med sina eldar och fanor och smältande isar ändå en glädjens dag.
Därför att man för varje ii på nytt tior att den skall bli ingångsdagen till ett nytt skede.
vå- rens efter vintern.
Casan.
TIDEVARVET REDAKTIONSKOMMITTÉ: E l i " Wägner, E l i s a b e t h T a m m, Ada Nilsson, Honorine Hermelin.
Den 2 maj 1931.
Svart på vitt.
liga val han blivit det vidunder han blev.
Här är en ny och mäktig impuls till förmån för den fria viljan.
Sam- hällets förnuftiga och lovvärda er- kännande av att det har sin del i ansvaret för vad den enskilde tar sig för höll på att samman med kör- teldeterminismen driva det till att ta bort allt ansvar från den enskilde vad han än tillät sig.
Detta världs- berömda fall hat givit världsomfat- tande räckvidd åt en ny åskådning som sätter in likt en vind från annat håll.
Detta trots att det är ett fall, där dåden verka fullkomligt sinnes- sjuka.
Men år den slutsatsen nödvändig: han var ansvarig, därför miste han dö.
Att döda Kürten möter icke pro- blemet.
Vilket problem?
Jo.
Hur ska en stat Som beslutsamt eller tveksamt driver i n på den moderna utvecklingen att rationalisera och djävulisera krigshercdskapen till stordrift med en oerhörd kapacitet i avverkningen av människoliv per man och timme, hur skall den kunna hindra människor av Kürtens typ att fascineras och från att ta metoderna i bruk för privatdrift?
D E N NYA SKOLAN av matema- rubriken: Hastigt och lustigt, var tiker och fysiker ha övergivit alltför farlig.
Den kunde komma den gamla skolans tro på att man att fä en mera ironisk betydelse än REDAKTÖR: från en given orsak alltid kunde slu- som var förenligt med författarens C a r i n Hermelin.
ta sig till en bestämd verkan.
Den uppsåt och tidningens värdighet.
Men det finns ingenting som inte nya skolan säger att orsaken A tro- ANSVARIG U T G I V A R E: ligen kommer att följas av verkan B en människa kan lägga tillrätta f ö r Ada Nilsson.
men att verkan C och D även kun- sig själv.
Vid en tveksam gransk- Utkommer varje helgfri lördag.
na följa eller en hel massa andra ning av anteckningarna för den pla- Slussplan 1 — 3, 2 tr., Stockholm.
nerade spalten fann jag överst på verkningar.
Tel. N.
48 42, 182 43.
Den som skriver delta upplevde sidan tre nyckelord efter varandra.
nyligen att vid en middag sitta mel- De voro: Wigert - Fogelklou.
lan två professorer.
Den ene av dem var matematiker, och då han en Düsseldorf.
När jag så tänkte igenom varför stund ähört ett resonemang Som byggde på absbolut sammanhang mel- de stodo där, så visade det sig att lan orsak och verkan, anförtrodde tanken bakom dem gick fullkomligt han halvhögt sin granne: » de längst linje med 1900-talets frigörelse från hunna vetenskaperna ha upplöst för- determinismen!
T y om inte den Spannmålsnämndens förslag till hållandet mellan orsak och verkan, mänskliga tanken löst sig ur denna ny reglering av spannmålshandeln, de andra komma att få följa efter ».
ödesmärkta bundenhet, så skulle det som uppgjorts i samförstånd med Naturligtvis har jag ingen mening aldrig ha kunnat komma upp en rö- regeringen, är grundvalen för den om hur Iångt delta är riktigt.
det relse för förehyggande vård bland problembarn med avsikt att rädda proposition.
som skall hjälpa jord- kan ju i varje fall inte vara frågan dem från en längre fram i livet vän- om annat än en sannolikhet i denna bruket. '
relativitetens värld.
Men antag att tande sinnessjukdom.
N u fanns det » En lycklig kompromisslösning » det bleve så som matematikern pro- nödvändiga underlaget för denna kallar Sv.
M. förslaget.
Huruvida feterade.
att t.ex. de medicinska och rörelse.
Bland dem som arbeta på SPANIEN har Senorita Victoria det är lyckligt, är ovisst.
Likaså historiska vetenskaperna komme att att i Sverige få en ordnad själshy- för problembarn äro just de två Kent av den nya republikanska om det innebär en lösning.
Men en skakas i sina grundvalar så Som » de gien längst hunna.
redan gjort det.
Hur framstående personligheter som sto- geringen blivit utnämnd till gene- kompromiss kan man kalla det.
Man skall det då gå för alla icke veten- do överst på min lista, professor Vic- raldirektör för fångvården.
Sådant skulle t.o.m. kunna kalla det för skapsmän, och hur för författar- tor Wigert och lektor Emilia Fogel- kan ske i ett land som har rykte om sig att hälla sina kvinnor strängt en kompromiss mellan socialism och skrået som sysslar med ett utleta och klou.
utanför statens affärer.
Liksom frön diktatur utarbetad av den frisinnade klarlägga sambandet i de mänskliga gro endast i luftbehandlad jord, så ödena och finna den röda tråden av regeringen.
DÜSSELDORF.
Den stora komma kvinnorna på allvar fram en- en etisk, eller om uttrycket passar Vad är meningen?
Staten skall bättre, en biologisk lag?
kriminalprocessen där ger an- dast vid revolutioner.
En jord som träffa ett avtal med en för ändamå- Hur skulle det gå, for att överföra ledning till en liknande fråga: ha vi ar mossig och genomdragen av ett let bildad förening av kvarnar, kal- de revolutionerande åsiktsförvand- inte i experternas inställning till mör- gammalt rotsystcm kan icke lämna lad Svenska Spannmålsföreningen lingarna inom vetenskapens värld på darfenamenet Kürten också ett tec- plats för ny växt, det veta v i bäst i ken på att det nya tänkandet från Sverige.
u.p.a.
Enligt detta kontrakt till: en liten, redaktionell detalj inom Ti- naturvetenskapernas område trängt Om kausalitetsprincipen icke gäl- devarvet.
hur skulle det gå med pla- försäkrar staten föreningen t. o. m. nerna på att öppna en spalt för un- över i de rent psykologiska och mo- ler, så måste vi anta att flera möj- den 31 dec.
1932 all rätt att till ri- dertecknad signatur, enkom för att raliska värderingarna?
Experterna ligheter stodo öppna för Spanien vå- ket införa vete eller råg, eller spann- peta fram den röda tråden i dagens ha nämligen förklarat honom ansva- rm 1931.
Så mycket större heder rig.
Han får icke lassa av ansvaret för ett land att ha valt vägen att målsblandning, vari vete eller råg in- brokiga händelser?
Innan den där middagen var slut för sina brott varken på ärftlighet el- ändra statsskick genom en oblodig ga~.
I gengäld åtager sig föreningen var det avgjort att den tänkta nya ler miljö.
Det är genom en serie då- revolution.
Vad man längtar att få att till minst de priser, som, beträf- bevis på är att icke vaneandarna fande 1931, nu gälla och som.
be- nästlat sig in i den nya styrelsen och flyttat med sig dit den gamla mili- träffande 1932, k. m:t finner skä- mål på statens lagerhus och belåna tarismen och kolonialpolitiken.
Om ligt fastställa under tiden 1 juni- den.
De, som kunna vänta, måste det nya Spanien startar en radikalt 31 juli av nämnda år inköpa all i alla fall ha utrymmen för a n lagra ny internationell politik då kan det inom landet odlad salubjuden spann- sin spannmål, så att den är .full- hända alt folken i Europa börja in- mål av vete och råg av fullgod be- god,, när det äntligen blir juni och tressera sig för den möjligheten till skaffenhet.
» Svenska Spannmåls- juli månad, d.v.s. det kan gå för räddning från ett överhängande öde.
föreningen.
får således monopol på de större gårdarna.
import av brödsäd, och jordbrukarna Spannmålsföreningen är redan bil- Svenska akademins » yppersta E N LILLA HISTORIA som få avsättning för 1931 ars skörd ga- dad.
De kvarnföretag.
som gått och angelägnaste göromål » är en- slutar detta försök till krönika ranterad, ävensom för kvarliggande med, anses representera c:a 73 % ligt dess stadgar » att arbeta uppå säger väl ingenting varken för eller lager av 1930 års skörd.
Sådan är av vetemjölsproduktionen och c:a svenska språkets renhet, styrka och mot principen om laghundenheten i orsak och verkan, men den kan få grundtanken.
Då normala förhållan- 58 % av rågmjölsproduktionen.
höghet, så uti vetenskaper som särde- komma med ändå, den har innerligt den inträtt, tänker man sig en av- Kommerskollegium har alldeles rätt roat signaturen under dess ensliga veckling.
Men kanske befinner man i sin anmärkning, att det är ett in- les i anseende till skaldekonsten och lektyr av engelska tidningar borta i sig då i en återvändsgränd.
grepp i näringsfriheten att ge en del vältaligheten uti alla dess tillhörande landsorten.
Den svenska utställningen i Lon- Kommerskollegium.
vars yttran- företag importmonopol.
delar.
jämväl uti den, som tjänar att don betydde, det framgick med all den i handelspolitiska frågor ofta Men regeringen är obekymrad Om tolka de himmelska sanningar .. Ti- önskvärd tydlighet, en svensk bot präglas av en anmärkningsvärd vid- alla svårigheter.
Dechargedebatten derna ha ändrat sig sedan Gustaf 111 och bättring frän Stockholmsutställ- synthet, har riktat en skarp kritik med kvarnavtal och allt gick ju år 1786 instiftade Svenska akade- ningens syndiga leverne.
Dess före- mot förslaget.
Kommerskollegium ganska lindrigt.
Och på riksdagens mål valdes ut efter andra principer framhåller, att om över huvud taget bord ligger den proposition, som min.
Där vilar måhända inte sam- som gåvo konsthantverket och lyx- ett statligt spannmålsmonopol skall möjliggör spekulation och har till ma glans över akademin nu som då, produktionen en förnämligare plats inrättas, hör det ske under former, Uppgift att hjälpa mellanhänderna men det räknas alltjämt som en stor än i Stockholm, under det att den för de breda lagren avsedda billiga som skydda mot överproduktion.
på jordbrukets bekostnad och gyn- heder att utgöra en av » de ader- massvaran kam i yttersta rummet.
Den fria prisbildningen, reglerar pro- na det större jordbruket framför det ton ..
Denna utmärkelse har i da- H u r förbluffad blir man då ej att i engelska tidningar finna denna me- duktionen.
Bortfaller den, och av- mindre.
Inmalningstvånget skall sättning till visst pris i varje fall är även bibehållas.
- Det är hopplöst!
garna kommit en person till del, vars ning: det är inte vad svenskarna vi- sar som är så intressant, det har inte litterära meriter den stora allmän- tryggad, ökas produktionen till oviss Ar regering och riksdag omedvetna de utpräglat nationella särdrag som mängd.
a läget?
Hur jordvärdet sjunker heten inte känt till.
Och man frå- svenskarna själva se hos sitt konst- Den anmärkningen är alldeles rik- dag för dag under taxeringsvärdet!
gar sig, vad som är anledning t i l l hantuerk.
Men vad som är intressant tig.
Men det är först i juni och juli, Hur jorden skuldsättes och gir ur en sådant val, inom vilkel av de före- och vad som vi kunna lära av, det är den svenska principen att rikta i n som kvarnarna äro tvungna att köpa hand i hand!
Det visar på frågor, skrivna områdena har vederbörande arbetet på att förädla och fullkom- brödsäden och till bestämda priser.
som kräva Imning.
na den billiga industrivaran.
Pu- Det gör, an de, som inte kan vänta Vad blir annars följden?
Att nar visat sin förmåga?
Och man kom- blikens smak gick i samma riktning .. 10 månader på att få in pengar för jordbruket gått under, och regerin- mer till, a n del måste ha varit ge- Den gick förbi de unika lyxföremå- sin skörd, få ändå sälja till vad pris gen fatt gå - bestar en av staten nom a n som domare » tolka de him- len, avsedda att bräcka den och köp- te billig svensk hemslöjd och fun- som helst.
Till denna kategori höra organiserad kvarntrust: Svenska melska sanningar,.
kisvara.
väl snart nästan alla idkare av mo- Spannmålsföreningen u.p.a. Svenska spann- målsföreningen u.p.a. I SA - Himmelska sanningar.
D dernäringen, som inte ha kapital vid sidan av Sitt jordbruk.
Då säger man, att de ska lägga in sin spann- Devinez.
Krigstjänstvägrarna anteckna Vi i Härnösand.
från riksdagen ... Husmödrarnas utväg.
Från de senaste debatterna i riks- dagen kan det vara värt att peka på ett beslut, som utifrån den negativa ståndpunkt riksdagen giva de som svenska hus- intog, bör mödrarna ganska mycket att tänka Förutsatt att de fatta beslutet på.
rätt.
Man skulle nästan kunna säga att husmödrarna fått än en Sakta men säkert förankras pa- synnerligen brutalt och kränkande cifismens idé på folkdjupet.
Tron sätt, mot vilket de socialdemokra- på militarismen och våldet börjar tiska ledamöterna nedlade en ener- långsamt släppa sitt grepp över sjä- gisk protest.
Hr Stattin skrek och larna.
Detta framgår ej minst av gastade mot envar, stirrade dem det ökade antalet värnpliktsvägrare strängt och nära i ögonen, samt för- i landet.
Under innevarande år u p p sökte överrumpla dem med en stört- går deras antal till femhundra, varav skur av olika frågor.
Stod en yng- man uppdragit åt särskilda husmöd- enbart i Angermanland över en fem- ling icke i giv akt röt h r Stattin: sta rar att under kontroll i sina hem ut- tedel, beroende på att pacifismen rak!
och fick han ej omedelbart svar bilda hembiträden, i England åter sedan gammalt är djupt rotad i Åda- på sina enfaldiga frågor kommende- ' har man praktiserat ett annat system len.
Företeelsen har väckt undran rade han: svara, svara genast!
In- förlegade och oriktiga uppfattning som man gärna vill komma till livs med kravet på en ordentlig utbild- k a n naturligtvis tän- kas ordnad på många olika sätt, och man saknar ingalunda goda förebil- der från utlandet, där denna fråga betsförhållandena på det område, där de ha så gott som oinskränkt Utbildningen ningen.
I Tyskland exempelvis har makt som arbetsgivare.
Nämligen ifråga om det husliga arbetet.
Men flickorna som fått en tids om nådatiden försittes så ha vi utbildning i en hushållsskola Men mycket snart en lagstiftning som under alla förhållanden tycks det i n t e i o c h f ö r s i g b e h ö - Iichiivas ett statligt ingripande för ver innebära något så omöjligt att att f3 till stånd en grundlig utbild- fördraga, me ",,,,, p för alla männi- som icke utövare vid våra otaliga hushållsskolor &amp;, pen- ska Frågan påkostande.
om lagstiftningsåtgärder sioner.
Det bör kanske här inflikas för reglerandet av hembiträdenas att det finns redan nu vissa yrkes- unga först och skräck i militära kretsar, och som alltid då rädslan får diktera en handling ha myndigheterna även i detta fall begått ett flagrant miss- grepp, som på intet sätt kan stödja militarismens sjunkande auktoritet.
Här syftas på den riksskandal, som urspelats inför inskrivningsrevisionen i Härnösand, med inkallelse och för- hör av värnpliktsvägrarna.
Man kvisitoriskt sporde han: har ni skr- vit del här intyget?
och på det ja- kande svaret kom en kränkande k- skyllning: det har ni inte, det!
Många spetsfundiga frågor fram- ställdes.
Vad menar ni med samve- te?
Om ryssen kommer och tar in- dustrin, sågverk och fabriker, skulle ni stilla åse det?
Skulle n i utan att skynda till hjälp kunna se ryssen mörda er mor och skända er syster?
inför riksdagen g e n o m e n måste vända sig både mot inkallel- serna som mot metoderna vid för.
Tycker ni det är så dåligt här i lan- det, att ni ej anser det värt att för- motion från socialdemokraterna, fanns höret.
Revisionen utgjordes av två mili- svara?
Tror ni det blir ett himmel- en utredning om dessa förhållanden, emellertid inte stora förhoppningar men som givetvis ytterst syftar till om att riksdagen denna gång skulle tärer, en läkare, två landstingsmän rike på jorden om ni lämnar foster- en gå med på dessa krav.
Motionen och en riksdagsman med landssek- landet i stickel?
Pojkarna gåvo lagstiftning.
Man får i motionen ganska skrämmande bild från detta avslogs också med 13 reterare Ragnar Stattin som ordfö- klart besked, och en del framställde som att tydligen förr av eller kammaren.
arbetsfält, senare kommer övergivas alI Magnusson i Skövde, som förde de rande.
Av revisionens ledamöter vo- motfrågor, vilka i hög grad förbryl- kvalificerad arbetskraft här i landet räddhågades talan i riksdagsdebat- ro två socialdemokrater.
Ordföran- lade ordföranden.
Man underströk Orsaken är ten, motiverade emellertid sin stånd- den hade låtit inkalla 102 värnplik- att man inte trodde på militarism och liksom t. ex. i Amerika.
först och främst, att hushållsarbte punkt något Iångsökt med att bekla- tiga ungdomar, vilka av etiska skäl våldsmedel som fredsgaranti Och Pill yttra sig i frågan.
Händelsen aldrig betraktats som ett yrke, till vägrat vapenöva sig, och föredragit man deklarerade sin tro på de mo- är en ypperlig illustration till den vilket utbildning och duglighet ford- med begränsad arbetstid lagstad- att tjänstgöra 120 dagar längre tid raliska krafterna som det bästa för.
mentalitet som existerar i militära rats och att dessutom kontrasten gad semester, avtalsenliga löner med civilt arbete.
Sammanträdet på- svaret.
kretsar, och med vilka medeltida arbetsplatsen i hemmet och å an- emedan de då skulle få så litet gick inför lyckta dörrar i tre dagar.
Förutom ett trettiotal ungdomar, ' metoder man tror sig kunna bekäm- Varje värnpliktsvägrare inkallades som av religiösa skäl vägrat och där- pa de pacifistiska idéerna även inom kontoret är så oerhört skarp.
onekligen en ärlig själs bekännelse var för sig för att besvara de frågor för ej blivit inkallade, blevo endast ett demokratiskt samhälle.
Milita- om att hembiträdena nu utnyttjas ordföranden riktade till dem i anled- sex av de övriga frikallade frdn va- rismens försvarare och våldstankens januari månad, där 874 anmälda till det allra yttersta på många häll ning av deras vägran att bära vapen.
penövningarna.
Mot denna flagran- bärare ha tydligen ingenting l ä r t av hushållsplatser motsvarades av 356 eftersom man endast syftar till en Vilken uppfattning landssekretera- ta rättskränkning anmälde revisio- allt det som skett och sker bland fol- sökande, visar ju alldeles påtag- ren hade om ungdomarna framgår på nens socialdemokrater sin reserva- kets breda lager, där strävandena ett nästan drastiskt sätt av det för- tion, med understrykande av att de alt ersätta det militära försvarsvä- ligt.
varthän utvecklingen går Trots råder stor på an- s å m å n g a år, m a n tycker hållandet, att han avtalat med sta- ansågo sig lagligen förpliktade att sendet med andra fredsgarantier över oss, få således hembiträdes- den skulle kunnat beträdas av något dens borgmästare att hälla polisen oförändrat bifalla sökandenas fram- vunnit en allt starkare resonans.
platserna stå obesatta.
Det måste ju fjät än vad som tycks vara fal- i beredskap i händelse av oordnin- ställning.
De hade ej kunnat finna Svenska folket måste med kraft rea- att revisionen anfört någon omstän- gera mot även den civila myndighe- gar.
till stor del bero på att förhållan- dena i många fall äro olidliga för V i till debatten i första Pojkarna voro dock, enligt vad en dighet av beskaffenhet att det moti- tens preussiska metoder och med ledamot av revisionen, riksdagsman verade majoritetens beslut.
Utan att styrka slå vakt om rättssäkerheten i de anställda.
Man fick under riksdagsdebatten Ernst Berg, försäkrat, genomgående ingå på de skäl - heter det vidare landet även då det gäller hatade ett litet stickprov frdn en.
undersök- präktiga och stiliga.
Han hade var.
— som kunna motivera nyss nämn- fredsvänner, vilka i levande gärning ning, som verkställts av Stockholms Idbegängelseföraningen, som för- ken iakttagit någon berusad eller da beslut, ha vi likväl ansett oss söka förverkliga sina ideal.
Fredens hembiträdesförening för alt utröna ra året fick sitt anslag av riks- törhållandena och det visade sig då, dagen, tycks i år gå miste om detta hört något glåpord bland dem.
Däre- skyldiga att till protokollet låta an- folk måste vara på sin vakt att den gamla goda tiden lever kvar t y andra kammaren har avslagit mo- mot buro de flesta ett freds- eller teckna att ansökningshandlingarna Mz V. i mycket stor utsträckning.
Det finns tionen om 5,000 kronor till förenin- nykterhetsmärke i rockslaget.
Fler.
utan meningsskiljaktligheter befun- tim- gens propaganda.
Första kammaren talet voro frdn den rena landsbygder.
nits vara i författningsenlig ordning hembiträden, som ha 12-14 mars daglig arbetstid, sova i en har emellertid bifallit den, varför och deras föräldrar hörde i många tillkomna och avfattade samt även i garderob och ha högst en h ä l l i frågan går till gemensam votering veckan ledig, för att icke tala om de Vad som förefaller märkligt i en fall till de frisinnade eller bondeför- övrigt fullständiga.
På grund här- många hänsyn.
som det anses till- fråga som denna är de mångas oför.
hundarna.
En av de fem vägrarna av äro vi förhindrade att f ö r vår del börligt alt ett hembiträde iakttager måga att se den rent praktiskt.
Man från Medelpad var exempelvis son medverka till den rättslöshet vari sö- gentemot sin arbetsgivare.
envisas att betrakta den som en till en i landstinget av bondeförbun- kandena genom berörda beslut kom- Men saken har även en annan känslosak eller som en de större stä- sida, som motionen ävenledes tagit dernas speciella rörelse, för vilken det invald jordbrukare.
Samtliga ha- mit.
Ärendet går nu till regeringen, men sikte på.
Det gäller utbildningen.
landsbygden saknar allt intresse och de även klara papper.
Förhörsledaren uppträdde på ett del kan ju hända att även riksdagen Man önskar få till stånd en grundlig därför heller inte har lust att lämna och ordentlig utbildning för hembi- några pengar till.
M a n önskar inte träden för att därmed skapa en se, att detta är framtidens sätt att att vid en arbetstvist kalla bägge kamrarna och man må hoppas att plattform, frdn vilken törhållandena lösa problemet om kyrkogårdarna parterna till förhandlingar enbart på det med den noggranna och offent- kunna regleras och diskuteras.
Som och att det därför är ett allmänt in- den ena partens begäran, även om liga kontroll, som därmed möjliggö- det nu är, består ju hembiträdeskå- tresse att rörelsen vinner så snabb tvisten icke kunde tänkas leda till res över dessa privata sjukhem av ren av en otroligt heterogen sam- och värdig utbredning som möjligt.
större konflikter.
Under nuvarande olika slag, skall kunna sättas er ling, frdn den verkligt kvalificerade förhållanden får detta endast ske spärr för dem, som av.
rent vinstin- och dugliga yrkeskvinnan till den Inför arbetskonflikter.
när man står inför omedelbar ar- tresse dragit fördel i synnerhet av okunniga och håglösa femtonårin- betsnedläggelse av större omfatt- ensamma mödrars belägenhet.
Då betydelsefullt tillägg til lagen gen, som inget annat kan och där- E t t och då har upprörande historier om medling i arbetstvister be- ning.
Naturligtvis gick högern emot nått pressen om det hänsynslösa för anses bäst placerad på en hus- hållsplats.
Duger man som h i n n a slöts av andra kammaren sent på och naturligtvis sökte man hitta sätt på vilket många ockrat på den natten efter den mödasamma de- lämpliga skäl, men fann endast de inte till något annat här i världen, så moderns fruktan för skan- medlings- duger man under alla förhållanden, chargedebatten, Från socialdemo- obotfärdigas förhinder skulle bevars kunna dal och hennes oförmåga att tillva- motionerats om institutionen utan kunskaper och utan intresse till kratiskt skyldighet håll för hade förlikningsmannen lida avbräck i auktoritativt hänseen- rataga sina och barnets intressen.
a t t sköta ett hushåll.
Det är denna de.
Förslaget gick emellertid ige- Men de ojämförligt flesta ha töre- nom, vilket med tillfredsställelse an- dragit att tiga och lida.
tecknas, därför ' att varje om än aldrig så liten åtgärd vilken kan min- Skola kyrkorna stå öppna?
ska risken för Iånga och ödeläggan- land mängden av avslagna mo- de arbetskonflikter, bör noga till- tioner bör den mycket omde- varatagas.
batterade Norlingska motionen om prästernas skyldighet att hålla Till skydd för värnlösa.
kyrkorna öppna för frikyrkliga sam- tt ärende, vars avgörande är väl funds gudstjänster antecknas.
Efter- värt att uppmärksammas är rege- rom de frikyrkliga själva betackat ringsförslaget om kontroll över en- sig för förmånen på ett mycket tidigt skilda barnhem och förlossningsan- stadium av ärendets behandling, så stalter.
Detta har bifallits av bägge föll frågan ulan ett ords debatt.
naturligtvis ning för d e m ha råd att dåligt sinne för tid kan bliva gan- vecklade kokkonstens bragts långt ifrån i den utsträckning, som motion från socialdemokraterna, rösters över- vikt i a n d r a skulle behöva anställa hembiträden på etc., dra sidan i fabriken, affären eller på till platt imgen nytta vore.
Det är holms stads arbetsförmedling under lighetens väg, som förordades av att det arbetslöshet öppen fler att återkomma En framtidsrörelse.
E - ensamma B E
Sigmund Freud 75 år förlag nyligen utkommit på svenska lyserna Genom har rön en som vetenskap.
vunnits den vid ana- psy- En tidssatir koanalytiska vetenskapen eller ve- tenskapen om det omedvetna psy- kiska byggts upp.
Den betydelse Eva Årads: Triumfatorn Tidsatir.
denna vetenskap kommer att få är derativs förlag.
4: — F e moral Det är pressens moral.
Men Den 6 maj fyller Freud, psyko- överallt är denna moral maskerad.
analysens skapare, 75 år Det tar- ingenjör Aldar lyckas icke skaffa ' ännu omöjlig att överskåda.
Denna satir är så bitande som sina arbetare de nödvändigaste de icke vara överord a n säga, a n Man skulle-ha väntat sig, att en man gärna kan önska sig.
Mycket skyddsanordningar.
Bolagsherrarna ingen nu levande person utövat ett upptäckt av så vittgående betydelse litet av det gamla välordnade sam- anse sig ha gjort långt mer än rim- så stort inflylande som han.
som Freuds skulle ha fått ett gott hället och &amp; borgerliga sederna liga krav kunna fordra, när de be- Psykoanalysens uppkomst brukar lämnas oangripet.
Tonfallet kan kostat en hederlig begravning av den mottagande.
Detta har emellertid stundom synas väl hätskt.
Även i döde arbetaren, Men när de bli lu- man datera från år 1895, då Freud icke varit fölrhållandet, utan psyko- en satir önskar man sig juu något av rade att tro att konkurrenterna ha tillsamman med en annan wiener- analysen har haft att kämpa med ett den humor, som kan le åt livets allra skyddsanordningar, låter det helt läkare, Josef Breuer, utgav ett ar- intensivt motstånd både från läka- vidrigaste sidor.
Men å andra sidan annorlunda.
Varför har man inte bete benämnt » Studien über Hyste- finner man en underström av gripen- sagt det tidigare!
Ty att det är kon- res och lekmäns sida.
Freud har het, rie » i vilket flera sjukhistorier med- som försonar mycket, kurrenter i Australien och således emellertid tagit detta motstånd lugnt delas.
Den teori som detta arbete Det värsta Eva Årads tycken veta ingenting att räkna med, det tänker ger uttryck at var likväl väsentligen och ihärdigt arbetat för vad han an- är frasen.
dogmen ordet som dödar man sig ej.
Den farliga risken kan sett som sant och rätt.
Han har i livet och låtsar föreligga att ens närmaste affärs- Breuers En fall sam denne redan är risker bättre än rustad ar- allmänhet icke ens brytt sig om a n sig vara altruistisk.
möter hon i kyrkans för- fiende betarnas man gentemot själv.
Och på 80-talet behandlat gav nämligen bemöta de beskyllningar som riktats anledning till att under hypnos för- mot honan, då han ansett sig ha k r i s t e n söka komma de hysteriska symto- men in på livet och utreda deras haft viktigare angelägenheter a n kyrkan att den skall göra bergspre- lngenjör AIdar går under på sin äkta bestyra.
Man kunde på honom till- dikans förkunnelse om de fattigas altruism.
Han fångas i ett nät av härkomst.
De iakttagelser som med- lämpa Stjernhjelm ord: » Månan i salighet till mer än ord.
Frasen mö- intriger.
Man lyckas fä honom rui- delas i det nämnda arbetet tillsam- man med upplag som Freud på an- nödvändigheten att studera densam- tysthet går sin gång och achtar ej nera&lt; !.
och när han sedan förkunnar guldets värdelöshet och säger.
att nat häll vunnit vid iakttagelse av Att han icke, som eliest tidens hund-gläfs.
Så ggör en lastlös man, att snärja ett omutligt inre krav.
» det enda som kan rädda det är ma.
hypnotiska och posthypnotiska fe- sed var, väjde för detta viktiga om- som ärliga lefver i stillhet, ler åt Över människorna ha fraserna en varken mer eller mindre än en and- nomen gåvo honom emellertid idén gabbara-gläntz och klaffare-tunga s u g g e s t i v f ö r d u m m a n d e lig na revolution », åt honom.
så Och skratta djävulen människor- reser till den metod som han kallat den råde, har varit en viktig orsak både förachtar. » psykoanalytiska.
till hans framgång, när del gällde Stormen kring psykoanalysen har hem till sitt Skallbo och finner allt Den Breuerska metoden förutsatte an förstå neuroserna, och till del emellertid i väsentlig mån bedarrat.
om en dumhet då var det blott tal gott.
te, a n patienten kunde hypnotiseras fientliga bemötande han länge hade I vetenskapliga tidskrifter bemötes om ’ en modesak ', och om en hel stat d e s s f ö r i n n a n och att han under detta tillstånd er- Freud numera i allmänhet med en slungade sig in i dårskap.
då hette flicka, som börjat tanka över det att utstå.
inrade sig omständigheter som vom helt annan respekt än ännu dör tio det » Men ära och bäst tapperhet var det ändå, när hela orättvisa i sin ställning som arbetsfri Under normala förhållanden till- år sedan var förhållandet, förknippade med symtomens upp Han har mänskligheten kört fast i det jum- och välsituerad i en värld där så komst.
Den medförde befrielse däri- fredställer människan sina drifter.
i utnämnts till hedersborgare i Wien, ma, ty då var det ett utslag av .en många svälta.
Hon har ej härdat ut mot all den kyla och likgiltighet genom.
att den sjuke » avreagerade » den mån detta låter sig gara, Un- och i fjol tilldelade honom tyskarna orubblig naturlag. » Med dessa ord konstaterar djävu- som mött henne i hennes övertygelse s. k. inklämda affekter.
Freud dantränger fullständigt andra som en utomordentlig utmärkelse, nämli- len lugnad slagordens oerhörda in att världen behöver bli ärligare och övergav snart denna metod, dels, icke äro socialt värdefulla, eller ock gen Goethepriset.
Även dagspres- mindre självisk.
Hon försöker saga sen har i utlandet i betydlig grad f !ytande över sinnena.
Att författa- sig, att hon tar allting för allvariigt, därför an endast få patienter kunde behärskar hon dem medvetet eller kamma i så djup hypnos som var inriktar ändrat hållning.
I vissa av » Kungl.
en nödvändigt för att vinna resultat och » sublimerar » dem, d. v. s, huvudstadens.
dagliga tidningar turlagar '.
är uppenbart.
självisk överklass man får dels därför att en stark och varaktig dem på mål som ur samhällets syn- finner man emellertid fortfarande då Själviskheten möter man som en bindning vid Iäkarens person var punkt äro oantastliga.
Den neuro- och då gliringar och invektiv lik- förkunnelse i det offentliga livet Det villkoret för att det goda resultatet tiske misslyckas i mer eller mindre nande dem som förekommo på kon- är den effektiva människans affärs- kets värld.
Den naiva hjärtegodheten skulle äga bestånd.
Vid psykoana- hos den gamla gumman, som varit I symto- tinenten På högtidsdagen i psykoanalysens komma barndom.
likväl sin andliga uppgift även ha en rent fy- på nationella ungdomsförbundets lysen som försiggår i fullt vaket till- grad i dessa avseenden, Den t i r hela varelsen i anspråk möte verkar rom en befriande ljus- stånd låter sig denna bindning lät- men kan man visserligen skönja för- röster av detta slag med säkerhet att sisk.
och blir därigenom en välgörande av- punkt i allt detta mörka.
tare behärskas och utan skada för sök att finna uttryck för driftimpul- Triumfatorn är således ej någon serna, men detta sker på ett ofulI- nedtystas av den kör av tacksägelser spänning från den dagliga tillvarons ar- resultatet lösas, i del den diskuteras Man önskar livligt rolig lektyr.
Man tar den icke med och beundran som från alla världens bete och bekymmer.
på samma sätt som andra symtom.
sländigt och förvridet sätt, Att en kanter strömma till den store man- att den kunde bli en större allmänhets sig på en semesterresa.
Men.att det vidlåder egendom.
inte så an alla utbildas till är en tankeväckande bok, som.
trots Analysen går till på det sättet, att viss drifttillfredsställelse nen i Wien danskonstnärinnor och begär applåder i vissa svagheter i formen, kan fånga patienten associerar fritt och utan symtomet, bidrar dock till att den Alfhild Tamm.
akademien.
Men så att din alldagliga ens intresse, det torde vara obestrid- förbehåll, säger vad helst som faller sjuke, utan att förstå del, till en rytmiken — som är till för utövarens och ligt.
honom in.
Därigenom kommer man viss grad hänger fast vid sln sjuk- inte för den eventueIIe åskådarens upp.
Carl Elof Svenning.
småningom in på de omständighe- dom (» die Flucht in die Krankheit ») byggelse - kunde tjäna mängden som ter som hänga ihop med sjukdomens och detta även om han söker bot för den källa av levande vatten den i själva verket är.
uppkomst.
Läkarens uppgift är densamma på grund av det lidande Ett nytt rytmikinstitut är en glädjan- framför allt a n undanröja de mot- den bereder honom.
Behandlingens Frasen självrisken som socialist konsumenterna termer hygglig människorna snäll kuvat ung nationalekonomiens orubbliga skildring tanklös ljusglimtarna stånd som regelbundet uppträda.
Att gå närmare i n på tekniken skulle föra för Iångt, och jag hänvisar där- för till Freuds egna skrifter.
Psykoanalysens första upptäckt var den, att de neurotiska symtomen äro att uppfatta som misslyckade lösningar av konfiikter mellan ur medvetandet undanträngda drifter inom personligheten och undanträn- gande tendenser.
Vår kultur har, som Freud på ett övertygande sätt visat.
till förutsättning övervinnan- det av vissa driftimpulser, som skulle para samlivet människorna emellan omöjligt, om de fritt finge driva sitt spel.
Dit hör dels en del sexuella, dels kriminella tendenser.
I det ovannämnda arbetet » Studien über Hysterie » talas mycket litet om betydelsen av sexualiteten.
Breuer vågar sig icke in på detta område.
I Freuds bidrag spela de emellertid redan en viss roll.
Längre fram kom han mer och mer till insikt om Rytmik.
det synnerhet uppgift ar att visa patienten arten a l l m ä n n a åtnjutandet av hann sjukliga inriktning och göra när det ledes av en kraft som Lalla honom likställd med den friske i för- Cassel Hon vill lära sina elever lem- Dagen r * ' Lalla Cassels dansafton i marnas fullständiga avslappning och for- hållandet till driftlivet.
Med psykoanalys behandlas icke musikaliska akademien i förra veckan, mågan av medveten rytmisk växling mel- blott hysteri utan även andra neu- gas de dagliga tidningarna ett allmänt Ian spänning och avspänning.
Hon se- roser t, ex, ångestneuros, tvångs- eko At d d livliga uppskattande, som vid ker göra d ' ~ lyhörda kroppens ' ' ' " =- okonstlad debuten mötte den Unga danskonstnärin- nan, Man talade berömmande ord om för hennes system och hon röjer sitt graciösa armrörelser gossaktig spänstig samband med all m y skola » i tydlig het och konstnärlig redigering.
Man er- strävan att ej utifrån lära men i stället frigöra den kraft till konstnärligt ska- kände en mer än vanlig förmåga att ge- som finns hos varje människa och stalta toner Det var glädjande att kon- pande lättast åtkomlig hos barnen statera ett så allmänt gillande av vad Det vore önskvärt, anser Lalla Cas- Lalla Cassel genom naturlig begåvning sel, om hos oss liksom det till en a h ihärdigt arbete nått fram till.
Men viss grad skett i Tyskland - den nya generationen i stor och allmän utsrtäck- för den som närmare känner hennes ning kunde bli delaktig i den rytmiska dansinstitut ligger berömmets största plasliken.
Alla ha ratt till den uppod- värde i det offentlighetens ljus som där- lade smak för vackra rörelser och musik med kastas över henne pedagogiska som den ger.
Och till den djupare för ståelsen av konst Den som själv med verksamhet Den rytmiska gymnastiken och den sin kropp kan avbilda musikens rytm för- nimmer idén i en bildstod bättre än den konstnärliga dansen blir ju med varje är som endast lärt abstrakta regler om des bok » Gelöste Fesseln » har un- en alltmera erkänd länk i den betydelse- ställningens jämnmått.
Liksom han der titeln » Gör oss fria! » på Tidens fulla kedja av rörelser — f r i målning fri konstnärligt bättre behärskar en dikt ge- skrivning m. fl.
som utlöser fantasin nom Sin förmåga av rytmisk inlevelse.
och frigör skapande kraft hos barn och Konsten Ur oasen i vår mekaniserade tids öken.
Vägarna till oasen äro mån- vuxna en nödvändig motvikt mot vårt ga, men den rytmiska plastiken säkerli- tidevarvs mekanisering.
Rytmiken har gen en av de viktigaste ju fördelen framför de andra av att jämte E – a R. tankesjukdom m, m, Men den har icke betydelse blott för behandlingen av utpräglat sjuka.
Om man betän- ker, att den ger den mest ingående kännedom om det mänskliga själs- livet, som står att vinna och detta gäller icke minst den barnsliga psy- ken — förstår man, att den måste utöva inflytande på alla områden som beröra detta För pedagogiken och samhällslivet har den redan ådagalagt sin betydelse.
Särskilt på det förstnämnda området ha, utom Freud själv, talrika forfattare belyst problemen, t. ex, Aichhorn, Anna Freud och Zulliger, Den sistnämn- — —
Skyddslagstiftning Låt oss gå halva vägen var.
eller fritt val.
Lantarbatarbostäderna under debatt.
Den brännande frågan om s y d d s - ligt stort och hon får ledigt under För några dagar sedan föll av en etc. söka höja hemvärden, fick ge- lagstiftning för kvinnor tas upp av betryggande garantier för återerhål- händelse i vår hand ett brev från nast del beska svaret.
att när man fru Signe Vessman i en artikel om lande av arbete, den arbetande mo- en arbetarhustru nere ' i Småland, vil- bar händerna fulla med arbete för Skyddslagar i Morgonbris ' majnum- dern som regel också skall ta en ket utstrålade den hjärtligaste be- det absolut nödvändigaste, när bo- låtenhet över att hon fått ett rum och städerna äro bristfälliga och allt an- mer.
önskvärd vila frdn arbetet för att kök till sig och sin familj - de an- nat än tilltalande belägna, när man Fru Vessman framhåller bl.a. att » den sköta sig själv och sitt barn.
Open dra arbetarna hade för det mesta saknar alla förrådsrum, källare.
gar- rörelse som just nu givit anledning till doar utgår frän att del är modern rum utan kök.
Visserligen blev det derober och vind, då a det lättare den heta diskussionen om kvinnans rätt trängt nog ända, l y familjen bestod sagt än gjort att ägna sig åt hem- och frihet till arbete, otvivelaktigt är som skall avgöra, om han skall fort- av i personer, men hennes tillfreds- livets lyftning.
Open door » och påpekar också .an dess sätta sitt arbete eller ej, och avgöra ställelse var omisskännlig och äkta, Ett ur många synpunkter intres- program om full likställighet mellan kö- om hon kan reda sig på erbjudet un- hon hade tydligen fått allt hon efter- sant anförande hölls av byråchefen nen ifråga om rätten till arbete, ansvar derstöd under ledigheten och kän- strävade.
Men den som hade till- Bergström, som framhöll att en verk- och lön på det stora flertalet verkar rätt na sig skyddad att återfå arbetet fälle att i dessa dagar bevista den ligt rationell lånefond för landsbyg- så utmanande och obegripligt.
Den so- konferens för landsbygdens bostads- dens bostadsfråga måste skapas.
cialdemokratiska kvinnointernationalen eller om det är för henne och barnet fråga, som av Centralförbundet för Den fond.
varur medel hittills en- har också gått ganska hårt emot denna fördelaktigare att hon behåller sitt socialt arbete har hållits i Stockholm dast kommit städerna tillgodo och rörelse, då arbetarkvinnorna i den sett en arbete och sina inkomstmöjligheter med representanter från hela lands- som dessa nu i stort sett kunna und- fara till motverkandet av skyddslagstift- i stället för att lita till ett knappt un- bygden, den fick e t t oerhört starkt vara borde rättvisligen komma även ning för de inom industrien arbetande derstöd och med risk att arbetet gar intryck av att anspråken måste sän- landsbygden till del.
Men ur den- kvinnorna.
De socialdemokratiskt och kas betydligt under denna nivå, men na fond borde medel kunna erhål- fackligt organiserade kvinnorna i Sverige ifrån henne.
ändock vara ämnade att väcka till- las icke endast till nybyggnader utan Open doar vill skydda de arbetan- fredsställelse.
ha förhållit sig mera passiva till Open även till reparationer och vad som de mödrarna mera än den nuvaran- Värdet av en konferens som den- bäst behövs på landsbygden, till om- mankoppling av statar- och torparin- doors arbete och idéer.
stitutionen.
Den statare, som visat De svenska arbetarkvinnorna hysa de skyddslagstiftningen och dess na ligger naturligtvis först och främst byggnad av gamla byggnader.
sig fullgod, fick en liten jordbit med dag som för tjugufem år sedan samma förespråkare fru Vessman och andra däri.
att tvenne parter, som annars Vad beträffar dessa ombyggnadet äganderätt och hjälp med län till det mening mot för ensidig särlagstiftning svårt att komma till tals med var- framhölls från flera håll det nödvän- ha allra nödvändigaste i utrustningsväg.
Nattarbetsförbudet för endast kvinnor Open door talar icke som fru Vess- andra få framlägga sina synpunkter diga i att söka åstadkomma enfa- Försöket hade virat sig slå utmärkt man i detta sammanhang om » en har bland dem fortfarande sina omutliga och tala fritt ur hjärtat.
Svar gavs miljshus eller om detia visar sig väl ut - då statarna arbetade med vedersakare.
men samtidigt hävda de kra- icke för knappt tilltagen moderskaps.
på många frågor, problem dryftades omöjligt i varje fall ha skilda in- större lust och iver än någonsin till- vet på moderskapsskydd, berättigande penning,.
Open doar är icke så och mycken sammanträngd bitterhet gångar.
Naturligtvis påekades den förne, varför jordägaren inte ansåg till sex veckors ledighet efter barnsbörd blygsam, den vill tillräckligt under- fick utlopp, under de många sakliga lyckliga lösning av bostadsfrågan sig lida någon skada utan snarare kompenserad med en inte för knappt till- ofta ganska skarpa diskussio- som ligger i egnahemsrörelsens ut- tvärtom.
Sam ett uppslag i den ore- stöd för att fullt kompensera mo- men tagen moderskapspenning.
- nerna.
Från arbetarsidan Nekade bredning.
Bland dem som under- da som nu råder ifråga om jordens I ett hänseende sammanfaller våra dern för de ekonomiska nackdelar.
man inte alt erkänna jordbrukets strök dessa och åtskilliga andra be- ägande och nyttjande kan det kan- Regulatorn för stora svårigheter just nu, men ork- aktansvärda synpunkter i sina före- meningar mad den feministiska organisa- na av en ledighet.
ske vara värt att diskuterar.
tionens program, fortsätter fru Vessman, bestämmandet av ett sådant under- så frdn arbetsgivarnas häll röjdes en drag var provinsialläkare H. Forsa- Konferensens ordförande, lands- i ett annat avvika de därifrån, särskilt i hållsbidrag måste vara smidigt och önskan att gå tillmötes på halva vä- mon som talade om bostadsproble- hövding Lübeck avslutade konferen- dat fall då det säges, att frågan Om ar- gen.
mets hygieniska sida och lantbruks- sen med ett anförande, i vilket han anpassbart efter olika förhållande betsvila före och efter förlossning skall Alt referera de två dagarnas före- sällskapets arkitekt, Gramén, som framhöll att denna fråga icke torde helt bero på arbeterskans egen vilja har- Och denna smidiga regulator måste drag låter sig icke göra men låt oss behandlade den byggnadstekniska rara av den storleksklass i ekono- enligt Open doors mening vara den karta en blick på de olika problem delen därav.
till. » miskt avseende, som man på vissa Ett föredrag som Från de anföranden, som avslu- håll tror.
Att avhjälpa de allra vär- Vad är då Open doors uppfatt- naturliga instinkten och fria valet hos rom dryftades.
gav stöten till en livlig diskussion tade konferensen minns man den sta missförhållandena skulle i alla modern.
ning på dessa punkter?
hemkonsulenten Ruth Jonssons skånske jordbrukaren, greve Barne- f a l l vara möjligt och enligt en hastig Open door kan icke undgå att se var Tidevarvet vänder sig till den ny- föredrag om Hemvårdens höjande.
kows inlägg.
som bland annat be- bildade svenska Open door-gruppens faran av att en t. o. m.
» icke för Kanske att föredragshållaren till stor rörde de olika anställningsvillkoren beräkning kosta något på 20 milj. kr.
Och det är just dessa påtagliga miss- vice ordförande, advokat Eva An- knappt tilltagen moderskapspenning » det missförstods ty hennes i och för för lantarbetarna.
Torparinstitutio- förhållanden som skapar den djupa den, för alt få hörn den sidans syn- med f y åtföljande tvångsledighet sig rikliga uppmaning t i l l landsbyg- nen ansåg han, rätt och riktigt skött, bitterheten och missnöjet.
Natur- En ligtvis hör det vara angeläget att skall komma att driva den nödtvun- dens kvinnor att genom rationalise- vara en värdefull tillgång.
punkter.
ring av hushållet, genom tillvarata- form, som han själv praktiserat med dessa först och främst avhjälpas - Jag är mycket tacksam och get lediga modern in på oskyddat gande av alla möjligheter ifråga om stor framgång, var något som man även om det är ett misstag a l t tro glad.
säger advokat Andén, att Sig- och farligare arbete än hennes ordi- smådjursskötsel, trädgårdstäppan närmast skulle kunna kalla en sam- att en rationell och radikal lösning ne Vessman som slutkläm i sin arti- narie yrkesarbete.
av landsbygdens bostadsfråga där- Det är inte Open doar och ännu med kan anses definitivt avfärdad.
kel uttalar.
att de svenska social- demokratiska kvinnorna vilja ha sam- mindre något feministiskt princip- ma befordringsmöjligheter, lika lön rytteri, som drivit fram diskussionen för lika arbete som männen och rätt om kvinnornas ekonomiska likställig- En trappa ned, Artillerigatan 30 i beställningar på just sådana saker, som till arbete, därför att det samman- het med männen.
Det vore att till- i allmänhet äro ganska tacksamma att faller med Open doors syften.
Att mäta Open doors anhängare alltför Stockholm, befinner sig en liten butik tillverka.
Signe Vessman sedan i artikeln gör stor betydelse.
Det är djupare ock med rött tegelgolv, dar mattor, dukar.
Dessa roliga föremål, till vilka goda Nyradikala Gruppen kuddar och andra textilier frdn Elisabeth gällande, alt soc.-dem.
kvinnorna starkare krafter i samhället, av del- Glantzbergs Sy- och vävskola ställas ut medarbetare bidraga med kompositioner, hade på tisdagen årsmöte i Stock- skulle ha olika uppfattning mot vis ekonomisk.
delvis annan art, bl.
a och försäljas.
D i t ar meningen att man tillverkas i vävskolan.
vars lokaler befin- holm.
Därvid beslöts enhälligt a n Open daor-gruppen vad beträffar moralisk, såsom ett rättfärdighets- där skall kunna finna de originella och na sig i samma våning som butiken.
Sy- gruppen skulle såsom radikal för- prima saker rom man söker, mattan till skolan är en trappa upp.
Där utbildas kravet på moderskapsskydd, torde krav.
unga flickor i sömnad av alla slag under ening ansluta sig till Svenska Kvin- Aven om nu del socialdemokra- pojkrummet, sommarverandans kuddar kurser på omkring åtta månader.
Söm- nors Vänsterfarhund.
En interims- bero på ett missförstånd, vilket hon och dukar eller de vackra gardinerna och delar med många andra, men icke tiska partiet har låtit binda sig.
i hit- trasmattan till den självförsörjandes väl- lyad är för närvarande det yrke, säger kommitté på 10 medlemmar utsågs desto mindre ägnat att väcka förvå- hörande frågor, få vi väl hoppas att inredda kula.
Och man skall kunna id fröken Gantzberg, där det ännu alltid att vidtaga av beslutet föranledda finns möjligheter an få arbete.
Den sto- ning.
Open door är visst icke emot det är gordiska knutar som kunna dem till överkomligt pris.
ändringar i förbundets stadgar.
Fröken Glantzberg, som har grundlig ra mängd förstklassig konfektion, som moderskapsskydd, utan tvärtom för huggas av.
slagit igenom i Stockholm på de senaste Efter förhandlingarnas slut vidtog Signe Vessman konstaterar att den erfarenhet i lacket efter tio års arbete i fyra, fem åren, och som fordrar yrkes- en diskussion över ämnet: Var stå ett sådant.
Men under sådana for- Amerika och flera år vid Birgittaskolan mer att det icke handikapar kvinnan socialdemokratiska kvinnointernatio- i Stockholm.
vill försöka få fram en vac- skickliga sömmerskor, tar mycket folk, kvinnorna i fosterfördrivningsfrågan.
i hennes arbete eller sätter henne i nalen gått ganska hårt emot de ker vardagsvara också på textiliernas om- och det finns ataljéer, som ta emot flic- Inledare var advokat Ruth Stjern- en sämre ställning.
Open door ut- krav, som hon härovan uttalat vara råde.
De petiga broderierna och ömtå- korna så lort de bli färdiga.
Efter en stedt.
Advokat Stjernstedts syn- års utbildning fordras i allmänhet en par går från alt modern skall ha rätt att de svenska socialdemokratiska kvin- lipa typerna äro borta och man arbetar års ateljéarbete innan de anses utlärda.
punkter åhördes med stort intresse med de effekter, som materialet ger till själv avgöra, under vilken tid hon vill nornas och Open doors.
Vore inte skanks, med friska färgsammansättningar Lönen under denna tid brukar vara o m och i den livliga diskussion som följ- C. fortsätta att arbeta före och efter detta ett skäl för de svenska social- Och lättgjorda broderier.
I affären fin- kring 25 kronor i veckan.
de, med inlägg frdn de mest skilda ~ av garn, tyg och hampa.
barnsbörden.
Den utgår från, att demokratiska kvinnorna att ansluta n s trasmattor håll, stöddes inledarinnans uppfatt- om det ekonomiska understödet el- sig till Open door-gruppen, som just vävda kuddar med inslag av skinnrem- ning i mänga vägande anföranden.
ler kompensationen i övrigt, som hon representerar även deras krav!
Allra sor, tillvaratagna bland körsnärernas oanvändbara rester.
Klarbrunt eller grått erhåller under ledighetstiden före helst, som de icke för dessa sina skinn mot svart är av underbar verkan!
och efter barnsbörden, göres tillräck- krav torde ha stöd hos majoriteten av Det finns också små dukar och lappar till de moderna borden, där man avstått från stora.
vita dukar och enkelt och!
bekvämt låter det grova linnet i grått och citrongult, eller i skarpgult med snett tvärsövergående broderier i käcka färger utgöra dekoreringen.
I Amerika finns en särskild industri för textilvaror till sommarvillornas veran- dor.
Man väljer kuddar och mattor i hållbara kraftiga färger.
Fastän vi i Sverige ännu inte gjort verandamöblerin- gen till en vana, förekomma i alla fall, - - - Yrkesskicklighet och konst.
de svenska manliga socialdemokra- terna.
Dörren är öppen.
V i i Open door skola ta emot med ett gott handslag till bekräftelse på inbördes hjälp.
MÖTESPLATSEN
IDROTTENS PROBLEM.
för den, som letar efter sanningen.
Den kräver sanning till varje pris och så fick den idrotten, sam var — — — V ä r d e f u l l f i l m.
För lögn framtiden skall långt ifrån friska.
de äro som bräck- den framstå som en vilseförd gene- Den sista stora filmhändelsen i Stock- renhjärtade blomsterflickan.
Men ingen liga käril, som måste aktas för sto- rations ungdom,.
tar, med rubbningar i nästan alla » Såg du de dräglande djuren där holm är Charlie Chaplin-filmen Stadens Lin heller sägas vara direkt svag.
kroppens funktioner.
lytta och van- inne,, frågar idrottsmannen.
De täv- ljus på Rada Kvarn.
Den behöver ingen föra, hålla de bara en kort lid.
Idrot- lande?
Nej, de tävlande skall VI särskild rekommendation, folk kommer Shurebiografen har, sedan den etable- rade sig som » exklusiv », visat två fyr- len mördar årligen miljoner icke ba- icke lala om.
Men publiken?
» Det att storma biljettluckorna vår bön för- vaktarfilmer.
Fyren med sin vita torn ra kroppar utan även själar.
T y värsta med idrotten är alt publiken " t. ".
och blinka maskineri, människornas yt- Chaplin har inte föråldrats, trots att tersta utpost mot havet, omsorlad av idrottsmännens andliga nivå sätter blir djur .. ej heller hr Kvickenberg högt, pekan- Och så dör herr Kvickenberg av ' han är ständigt densamme.
Samme lille storm och bränningar.
är onekligen ett de på tecken till oärlighet, feghet, sin hälskada, men kvar står hans traselegante vagabond med sina stora tacksamt miljömotiv.
Båda filmerna äro också tekniskt modärna och vällyckade skor.
Hans konst har endast djupnat bristande kamratlighet, fåfänga och fruktansvärda anklagelse.
men i fråga om innehållet av olika konst- annat sådant.
Författaren överdriver säkerligen.
och mognat med åren.
Och som sin närlig valör.
egen regissör har han ställt sig utan- » Den moraliska ruttenheten till- Men problemet är likafullt där.
Ung- De äro båda tragiska.
Den förra log samtidigt med idrotten .. Alla domsproblemet framför allt!
De av för det mesta i den moderna filmtekniska Fyrvaktarna.
skildrar hur en rabiessmittad djupare synpunkter på idrotten än Tidevarvets läsare, som i höstas ta- utvecklingen.
Han låter visserligen hand- man går under i ensamheten med sin f a r de som för till rekordsiffror och mål- go del av rektor Honorine Hermelins lingen ackompanjeras av ljud och musik.
i havshandet.
Den var åtminstone för mig uteslutande beklämmande att se.
siffror äro nya för oss och * idrotts- framställning av Ungdomsårens Men sin röst låter han inte höra.
j o in- Den, nya filmen, varom här är fråga Blekinge Länsförbund av F.K.R.
pressen tänker e j på annat än att psykologi belyst av Charlotte Bühler, ledningen torde närmast vara avsedd Människor i bur, äger en helt annan inre räkna ner siffrorna över de uppnåd- Bernfeld m. fl.
kunna ej undgå att som en parodi på talfilmen, och kameran logik och ger en vida djupare bild av li- höll sitt årsmöte i Karlskrona söm frapperas av hur tankegångarna lig- låter han mest stå stilla.
Kompositio- vets grymhet och meningslöshet.
dagen den 14 april under mycket da resultaten. » Här är en h i n n a med på klippön.
ga snubblande nära varandra.
Den nen är också byggd efter gammaldags Kvinnan som uteslutande könsvarelse, ett god tillslutning.
Länets alla för- eningar utom en voro representerade inre spänningens betydelse för indi- mönster med en serie var för sig avslu- vackert, raffinerat djur.
som sömngån- Länsförbundets ordf., fräken Ebba viden och kulturen under den ut- tade upptag.
hopfogade med en röd tråd.
garaktigt lyder sina kärleks- och hatin- Holgerson öppnade mötet med er sträckta pubertetsperioden, och som Men låt vara a n tekniken inb är up stinkter.
Hon bryter först mot sjätte bu- påminnelse om att, som det står icke får flöda ut alltför lätt i grova to date, filmen är lika fullt ett mäster- det med två olika män, sedan, som följd visan, » de 8 åren äro gångna », ser verk.
Handlingen är lika djupsinnig därav, mot det femte.
Lidelserna.
otämj- länsförbundet bildades.
Icke äro di bara som havets eviga oro, slå sönder det » gångna i rosor » men de utgöra et Författaren har även rätt i att som paradoxal.
Charlie räddar en mil- i l l a klippsamhället.
avslutat skede i länsförbundets hi.
idrottslitteraturen är utomordentligt jonärs liv, hjälper en blind blomster- Till filmens verkan bidrar lika mycket storia, i det vi nu stå inför något fattig, evad den avser att psykolo- flicka att återfå synen och lyfter henne det på alla händer genomkultiverade spe- nytt.
Nya vägar måste sökas, och giskt utreda dess olika problem, och och hennes farmor ur fattigdomen.
För let och den skickliga tekniken.
Den he- med förhoppning, att det nya mätte derlige men tråkige kaptenen (Fritz det torde bli mer och mer brännan- detta straffas han först med fängelse, ge något för framtiden, hälsades Kortner) motiverar med diskreta medel deltagarna välkomna.
De stadgeen- de att fä klarhet i vad som ligger sedan med att flickan.
som nu ser ho- tillräckligt hustruns (Tala Birell) medgi- liga årsmötesförhandlingarna upp- bakom detta nutida jättefenomen nom i hela hans hopplösa förnedring.
vanden åt den groteske men inte helt osym- skötos, och dagens huvudfråga, den som våra dagars idrottsutövande er- inte längre förmår besvara hans kärlek.
patiske klumpklossen (Heinrich George), om ‘ uppgående i bjuder Det mest paradoxala är dock Chaplins liksom den vinddrivne banksvindlaren Svenska Kvinnors Vänsterförbund upptogs till behandling.
Ordf. in- Är det som den tyske idrottsex- förmåga att berätta denna tragedi på (Conrad Veidt) trots sina infernaliska Hans von Marées: Brottning.
ögon äger den yttre flotthet.
som måste ledde diskussionen med ett längre perten, professor Max Scheler sä- ett sätt, så att man tappar andan av driva den upphetsade kvinnan till yttersta anförande, däri hon klarlade motiven Det pinsammaste är skolidrotten ger: Vår tids idrottsrörelse som i skratt.
desperation.
till den ombildning, sam nu äger rum pinsamt därför att ungdomen tror Regissör är E.
A. Dupont.
Han har Enligt den amerikanska filmens alla oerhörd grad börjar undantränga samt syftet med densamma.
mest blåögt och blir mest dragen vid uppskattandet av konst, vetenskap morallagar borde ju en dylik hjälte ha mästerligt utnyttjat kamerans snabba E n Iång diskussion följde och som rörlighet och ljudets medverkan.
Här är ' näsan.
Kroppsligen först.
Han pe- resultat ett enhälligt beslut att Ble- filosofi.
teater och högre bildning är belönats med både miljonen och flickan kinge Länsförbund skulle uppgå i kar på hur vid en av Englands för- en brutal explosiv reaktionsföreteelse Man kan förmoda att mr Babbitt skrattar ljud- och talfilmens egen teknik utveck- Svnska Kvinnors Vänsterförbund.
nämsta skolor, Eton, där idrotten Ett tecken till den moderna män- skadeglatt gott åt den lille narren, som lad till höggradig effektfullhet.
Inga stillastånde scener utan ständiga, dock Därefter följde stadgennliga årsmö- sedan länge varit huvudämne, lärjun- niskans avståndstagande frän de en- visar en sådan fenomenal brist på rund logiskt betingade förändringar, med när- tesförhandlingar.
Till ordf. omval- garnas fysiska nivå endast kan jäm- sidiga asketiskt-spirituaIistiska ideal framåtanda.
Men bakom dennes trasiga bild?, och helhetsvyer i oavbruten väx- des enhälligt fröken Ebba Holgers- son, vice ordf. fröken Hedvig Falck, föras med vad man kan få se hos som sedan kristendomens uppträ- jaquette gömmes en mänsklig storhet, ling.
Nils Beyer.
Karlskrona, sekr. fröken Maja Hå- barnen i Londons värsta slumkvar- dande behärskat Västerlandet.
På sir om vilken mr Babbitt intet anar.
kansson, Jämjöslätt.
Ordf. utsågs till ter.
Jakt efter tidens ansikte uttrycker Sin typ har Chaplin utan tvivel ut- kassör.
Övriga styrelseledamöter Idrotten förfäar och fördummar Sven Stolpe (i Stockholms-Tidn.
farmat i protest mot amerikanismen.
fröken Olga Herrlin, Karlshamn, och ger grus i hjärnan är nästa an- 26 / 4) samma tankegäng något an- Charlie är en anomali i det nutida ka- fröken Magda Thulin.
Ronneby, frä- klagelse.
I stället för att befordra norlunda.
Sportens drivande motor pitalistiska Amerika.
Han är en mo- ken Mat.
Nilsson, Rödeby, fru Maja » ungdomens sunda utveckling,, för- är icke i första hand sensationslyst- dern Diogenes, som ingen annan ynnest Johansson, Nättrahy.
Doktor von Sneidern föreläste sedan ryckes densamma.
Ungdomen upp- naden, kampinstinkten och råheten, begär av livet än ett stycke sol, humorns Om Sexuell fostran i hem och skola lever ej längre någon frukthärande » det är hedningen som åter vaknar och kärlekens sol i en tillvaro sv hän- Maja H. sexuell kris.
Under den tid då sexua- efter seklers förtryck det är den synslös karriärism.
liteten griper in och åtminstone hos spontant reagerande naturvarelsen, Hans filosofi är i själva verket så upp- pojkarna börjar bli mer än ett halvt som efter snart två ärtusenden reso- höjd över del timliga att den närmar sig medvetet begrepp, håller idrotten lut vägrar att fortsatta längre ett gudomligt oberoende av alla mänsk- dem upptagna, så att de inte hinner i n ny tendens sam i våra dagar bru- liga behov: mat synes han inte behöva, lägga märke till vad som försiggår tit fram med kraften av en storm- bostad har han ingen, ett tillfälligt jobb omkring dem.
De stanna i växten.
våg den hedniska sinnesglädjen ».
som renhållningskarl tar han på Den inre spänsten försvinner från Eller är det som Rudolf Steiner sä- sin höjd för att hjälpa andra.
Hans löj- vår tids ungdom.
ger: Bakom idrotten ligger en strä- liga tafatthet är endast en sida av denna » Det är besynnerligt att tänka sig efter en ny andlig verklighet och monumentala anpassningsvägran i ett vår generations ungdom.
som kallats e n högre tillvarelseform för männi- samhälle, som vill stöpa människor i sam- skan, men Vid förverkligandet griper ma form och omräkna alla värdet i dol- hon fel och söker nå genom kroppen, lar %.
vad blott anden kan giva.
Och så Det ligger i n k alls något förbluffande blir idrotten, djupt berättigad, som i att Chaplin drömmer om att en gång den är i sig själv, en hel tidsepoks få spela Messias.
felhandling.
Vid sidan av Chaplin blekna de övriga Problemet förtjänar att skärskå- rollinnehavarna i Stadens ljus mer eller das.
mindre bort.
Längst minnes man Vir- Ada Nilsson.
ginia Cherrill som din blinda, vackra, (Forts. fr. sid. 1) Idrotten har saknat kulturella le- dare, säger författarens språkrör, den av sin hälskada lidande idrotts- stjärnan hr Kvickenberg.
Massan av trängsynta idrottsbar- barer ha alltid haft overtaget.
Idrot- tens idé, dess nytta, dess faror ha aldrig fått utrönas, all opposition har nedtystats.
» Själv har idrotten på ett förunderligt sätt förvaltat sina förvillelser .. Och så synas i sömmarna idrot- tens hälsobefordrande och karak- tärsdanande betydebe.
Idel svam- mel!
Se pa idrottsmännen, de äro kanaler.
- - - van — -
