# ID: svediakorp-per3521
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1931
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,115
# sentences: 703
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Frans TIDEVARVET den 1931 7 mars innehåller: Också en Ledande hjälp artikel åt jordbruket.
Kampen mot fosterfördrlvnlng.
Masereels underliga bi 1 d bilderböcker c ker.
Av HAGAR OLSSON.
Frigörelse från krlgs.
Industrien.
Ett upprop.
Vad påven menade. '
.
Av Pier Gudro.
Kvlnnan och 17 diktare.
Av Elin Wägner.
Mitt första tal.
Av Angelica Balabanova och en intervju med » Revolutionens moder » av Gebe.
Tre dikter.
Av Anita Nathorst.
Vad har hänt?
R E G E R I N G E N HAR ÖVERLÄM- N A T PROPOSITION på van- artslag i överensstämmelse med det!
(Mein Stundenbuch) till lagrådet inlämnade förslaget.
Dock med den skillnaden, att det Den flamländska träsnidaren och kriget mitt uppe i krass, äkta flam- föreslagna » vårdnaskollegiet » på lagrådets förslag fått karaktär av tecknaren Frans Masereel är vid det Iändsk realism; marknader, offent- specialdomstol med ordinarie domare här laget en av de markantaste figu- liga baler, skökor, matroser,.
Jag som ordförande samt omdöpts till rerna inom den europeiska konst- har buntar av skisser gjorda efter närsgeneration, ' för vilken kriget livet, frän galan, gårdarna, krogar- domstol låter ju bra.
Kanske skydds- biev en vändpunkt i andligt och na.
Jag har alltid arbetat mycket.,, kollegiet kan åstadkomma gatufrid, konstnärligt avseende.
» Han var en Men den djupaste meningen i allt även för kvinnor mot herrar.
likgiltig, sinnlig talang, där han Satt detta undgick mig, och jag känner.
och tecknade på belgiska krogar., att kriget i hög grad bidragit till att skriver Thomas Mann i företalet till upplysa mig om den » ne tillfälliga förbindelser och där- Önskar man lära känna de positi- jämte » t, ex, » genom inbjudan ett av hans verk.
» Kriget har gjort till otukt väcker anstöt å ställe som honom till en andlig gestalt, ett or- vaste och vitalaste dragen i den nya i II kap. 15 § strafflagen sägs » - gan för det offentliga samvetet .. generationens konst.
kan man inte och » detta kommer till fattigvårds- Själv säger Masereel: » Jag var före förbigå Masereel Han är så till vida styrelsens, hälsovårdsnämnds, nyk- terhetsnämnds eller polis kännedom skall anmälan ofördröjligen göras till skyddsnämnd », som skall tillhålla den felande att föra ett ordentligt liv och Upprepas allvarligt föreseelsen erinra om föreligger påföljderna.
åte-.
» skyddskollegium » » Om någon », — fall i vanart och ärendet går till skyddskollegiet alltså till domstol, får Skyddskollegiet nens talan.
Allmänna Valmansför- bundet har beslutat att partibeteck- ningen De borgerliga inte får använ- das av det nya partiet vid deras sär- skilda valrörelse till Stockholmsvalet, men att det må stå dem fritt alt be- gagna kartellbeteckningen Samhäl- let främst - under förutsättning att övriga allierade, frisinnade och Ii- beraler ge sitt samtycke.
Även om Stockholmsvalet inte kommer att påverkas av sprängnin- gen kan dennas rikspolitiska bety- delse icke överblickas.
Han har publicerat mänga sam- lingar i bokform.
Det är berättel- ser utan ord, bildserier kring ett visst motiv, med en sammanhängan- de, ofta nog så spännande intrig.
Hans bildspråk är internationellt, och det är så enkelt svarta och vita ytor att vem som helst kan förstå det.
den lilla modisten lika väl som den höglärda professorn Det är präglat av kärv åskådlighet och av en djup känsla.
som tvingar till uppgörelse.
Hans verk är åt- minstone delvis i bästa mening populärt, a h samtidigt av hög and- l i g kvalitet, än gnistrande av vits och ironi, än leende av rolig humor, grotesk uppsluppenhet och broderllg välvilja mot allt mänskligt.
Man » läser » dessa bilderböcker med sam- ma iver och upphetsning som man läste sagor i sin barndom.
Det är sagor, man vet det, och ändå är del sanning - förfärlig.
betagande, skräckinjagande verklighet.
An är man rörd och gripen.
som inför ett barns troskyldiga berättelser, än skakad i sitt innersta av livets bru- tala grymhet.
förkrossad av det gro- teska i människornas dumhet, i n i bilskhet och dryghet.
- - en revolutionär, som han obarmhär- tigt hånar den borgerliga människo- typen.
Men han är ingen fanatiker, ingen kall satirisk intelligens.
Hans styrka är inte den negativa kritiken, ulan den glada humaniteten, den varma broderligheten.
Det är nå- gonting enkelt och fromt i hans vä- sen, en naiv styrka, som egendom- ligt avsticker mol det komplicerade i nutida själsliv, men desto mera harmonierar med hans diderdomliga och primitiva konstart, träsnideriet, som så mänga fromma mästare od- Betodlarna ha räknat rätt.
Det är ett faktum i denna värld, inte föreslå tullar, riksdagsmajorite- sig.
Annat är det med en kollektiv att när något verkligt dumt en gång ten likaså men svenska folket får be- rättvisa och därtill en statlig.
Hur oriktigt det än är med tullar, hade blivit infört så upprepas det van- tala.
» den felande undandrager sig att ef- Varför ska skåningarna och bet- det likväl varit ett förnuftigare sätt ter förmåga ärligen försörja sig » Iigen en längre t i d Detta är för- klaringen till, att sockerbetsodlingen odlarna få hjälp.
Det är förunder- än kontant bidrag till en näring, som De nattvandrande kvinnojagande herrarna kunna vara lugna.
De kom- år efter år hålles vid makt i Skåne ligt, att det, att ett misstag en gång inte lönar sig ens i normala tider.
ma aldrig inför någon specialdom genom statsunderstöd.
Någon för- blivit begånget.
skall verka på män- Konsekvensen är ovillkorligen, att stol.
nuftig anledning därtill finns inte.
niskor som ett skäl att göra om det.
varje lantbrukare, vars jordbruk inte Regering och riksdag vet att här läm- Hur skulle det t. ex. gå om en en- bir sig — och det är kanske för när- nao gäng efter annan medel, som in- skild arbetsgivare handlade lika varande alla - ha rätt till statsbi- flutit från skattebetalare i hela riket, orättvist och omotiverat som sven- drag.
till innehavarna av Sveriges bästa ska staten här gör!
Om t. ex. en Betodlarna ha haft tid på sig att jord.
Det sker under förevändning jordägare nedsatte arrendet på sina övergå till att odla vete.
De ha länge programmet.
Uppståndelsen är all- av annars uppkommande förluster största och bästa arrendegårdar och vetat att när regering och riksdag män.
Allehanda rasar, Svenska Dag- och arbetslöshet, Som om inte dessa sedan fortsatte därmed, därför att tog sitt förnuft till fånga skulle de bladet är strängt tillrättavisande, me- dan den Åkerlundska — Kreugerska nackdelar kunde uppstå och uppstå han en gäng gjort det.
Men han inte längre I d något underhåll.
Men pressen tydligen ställt sig mera väl- på flera häll, där bärighet saknas.
kunde inte fortsätta, ty han skulle de ha litat på, att så inte skulle ske.
villig och Aftonbladet för oppositio- Regeringen räddar sin själ genom att få alla de andra arrendatorerna över Och de ha räknat rätt!
där vittnesförhör nu kan hållas Men lat.
Man finner hos honom, lik- ofta hos revolutionärer, en stark ådra av konservatism.
Han älskar livet.
vardagen, de enkla tingen: han förlorar aldrig kontakten med jor- den, hur halsbrytande färder mol salen, stjärnorna och idealen hans fantasi än må företaga Det var antagligen då meningen med del hela.
gick upp för honom som han blev träsnittets epiker.
Ur alla de brokiga, till synes så splitt- rade sinnliga livsbilder, som hans konstnärsöga uppfångat, började ett sammanhang framgå; en världs- åskådning växte fram och med den ett nytt öga: andens på en gång stränga och milda öga.
I ljuset av dess vrede och dess kärlek ha hans märkligaste verk blivit till, dessa moderna sagor i bild, som gjort ho- nom till vad han är: revolutionär och apostel.
anklagare och försonare.
- - Det skulle vara dumt att i ord för- söka återge » intrigen » i Masereels böcker.
Några antydningar äro kanske dock på sin plats.
En myc- ket rolig liten volym är den som bär namnet » Solen » (Billighetsupplaga: Die Sonne, Kurt Wolff Verlag).
Det är hlstorien om den outtröttliga sol- sökaren, den sorglösa idealisten, rom inte låter sig nedslås av några mot- gångar.
En hel da^ sitter konstnä- ren olustig vid sitt arbetsbord.
Hu- vudet sjunker ned, och medan han sitter där i dvala eller sömn stiger hans dröm- eller fantasijag ut ge- nom fönstret, på spaning efter so- len.
Tyvärr ramlar den käcka sol- sökaren pladask i gatan!
Hela ga- tan råkar i uppror, människorna skocka sig kring dåren Men han får åter syn på solen, högt, högt uppe mellan husraderna, och störtar efter den åtrådda, uppför trappor, över tak, upp på skorstenar.
Massan följer honom, förbiltrad, hånfull.
En sådan » överspänd idealism.
retar borgaren.
Så fortgår jakten efter solen, spännande, dramatisk, från fall till upphöjelse från upphöjelse till fall.
Även på jorden finner sol- sökaren ett återsken av den gudom- liga böckerna stråla, kvinnorna - (Forts. å sid. 3).
Från riksdagen.
fördrivning.
Lagen o m arbetarskydd Medisinsk selskap i Oslo mot- Den revision av lagen av 1912 timmar varaktighet Sådan vecko- om arbetarskydd, som i år lagts fram vila bör såvitt möjligt förläggas till svarande Svenska Läkarsällskapet inför riksdagen i en k. proposition söndag och till samma tider för alla hade den 27 februari anordnat ett och som förut i korthet område i vid ett arbetsställe anställda stort möte till vilket åklagare och Tidevarvet har sedan flera år till- Al arbetare som utan avsevärt domare, brottmålsadvokaterna och baka stått på dagordningen.
Redan uppehåll användes till arbete året på hösten 1922 gav kungl maj:t so- runt och varit anställd hos arbetsgi- juridiska fakulteten inbjudits i Och cialstyrelsen i uppdrag att utarbeta varen eller företaget någon längre för behandling av mus provo- ett förslag till ändring av denna lag, tid bör i allmänhet under den var- catus » Den socialdemokratiska motionen framförallt i syfte att bringa den i mare årstiden beredas semester inledare voro d:e Kristen Ander- överensstämmelse med den interna- I ledighet under minst f y r a söc- med anledning av k. maj:ts pmpoai- tionella regeringen på område samt kendagar vilken ledighet i regel bör Sen för vars ståndpunkt i abortfrå- tion om ändring i vissa delar av la- att anpassa den efter de erfarenhe- vara sammanhängande och förlagd gan Tidevarvet tidigare redogjort gen om arbetarskydd begär även till- ter som vunnits under dess tillämp- i omedelbar anslutning till sön- eller med anledning av läkarmötet i Ni- ningstid helgdag.
daros i juli förra åretårigas samt statsad- lämpning med avseende på jordbru- Socialstyrelsen överlämnade på Departementchefen påpekar vik- vokat Hartman hösten 1925 sitt förslag.
De vik- ten av att dessa bestämmelser for- ket.
Hitills har jordbruket att lagen smidigt kan Bland inläggen märkes särskilt ell a " denna lagstiftning endast i den tigaste nyheterna i detta voro: ut- muleras så sträckt tillämpning av Ingen på jord- anpassa s i g efter alika förhållanden av d:r Tove Mohr, sedan flera år mån maskinella anordningar eller bruket förbud mot gälla eller I fråga om semestern framhåller han, medlem av strafflagskommissionen.
upplåtande av maskin eller redskap att det för de organiserade arbetar- HO^ utgår från beslutet vid norska ångpannor förekomma.
vars användande är förbjudet; vissa nas del i Stort sett kan synas onödigt Det kan inte ha någon särskilt stor kompletteringar av bestämmelserna med en särskild lagstiftning om detta, läkarföreningen landsmöte att läkar- betydelse vilketdera det blir.
Men mot yrkesfara; befogenhet för kungl.
eftersom de flesta ha sig semester föreningen som Sin uppfattning Utta- Omkring lar, att strafflagens bestämmelser om kall jordbruket komma in under la- m a j: t att i trängande fall utsträcka tillförsäkrad genom avtal.
lagens tillämpning; allmänna be- ¾ av de av kollektivavtal berörda avbrytande av havandeskap icke täc- gen, är det ett nödvändigt krav att stämmelser angående raster.
natt- arbetarna torde h a rätt till semester ker nutidens rättsuppfattning på av dessa ungefär 2 / 3 på mindre detta område och uppställer frå- den inspektion, som inrättas, blir så och söndagsarbete höjning av v i s a åldersgränser för minderåriga.
änd- än en vecka.
Den vanligaste läng- praktisk som möjligt Det är inte rade bestämmelser rörande den, fyra dagar som i allmänhet tas gan: Hur bör strafflagen ändras D:r Mohr framlägger följande för- tillräckligt att förstå hur skydd kan årigas nattarbete; utveckling av an- ut i samband med sön- eller helgdag ordningen med arbetarombud m. m. anses därför lämpligen böra bibe- slag.
Straffparagrafens första mo- erhållas mot en eller annan fara Också ett skydd för jordbruket berörts minder- Detta förslag kom icke att föreläggas riksdagen i form av proposit onDettaförslag:~, ", i$$~$~$ faror finnas överallt utan också Men i Sitt utlåtande över en k pro- att vara så inne i teknik och lant- position till fjolårets riksdag angå- bruk att man kan utfinna enklast ende vissa av internalionella arbets- möjliga medel.
Det blir i alla fall organisationens konferens fattade be- föreslog ' onödigt kostsamt.
Skall det ske skall slut riksdagen begära andra lagutskottet att ett påskyndan- det ordnas praktiskt Dar kommer de av den påbörjade revisionen, så svårigheten att ligga, inte i själva a l t ett förslag inom en nära framtid kunde föreläggas riksdagen.
Denna sakförhållandet hemställan blev ackså riksdagens Vad beträffar rätt till semester, beslut.
I sitt yttrande till statsrådsproto- som enligt motionen skulle utsträc- kollet framhåller socialminister Lars- i kas från 4 dar til minst en vecka son att såväl det ökade antalet olycksfall i arbete som de senare och även gälla för lantarbetarna så årens utveckling för övrigt på det in- är detta i realiteten så gott som ge- dustriella och sociala området göra nomfört genom kollektivavtalen mel- det nödvändigt att försöka bringa lan lantarbetsgivarna och Iantarbe- lagstiftningen bättre i överensstäm- melse med verklighetens krav.
tarorganisationerna, vilka stadga sex I Stort sett ehuru med några veckodagars ledighet.
Det medför vlktiga undantag har socialsty- relsens förslag lagts till grund för således ingen ändring.
Det har alltid varit så med jord- propositionen.
Vad beträffar lagens utsträckning bruket att det kommer på efterkäl- till jordbruket har socialministern in- ken, men så småningom följer det ti- te ansett sig kunna förorda denna.
Däremot föreslås förbud under vissa den i spåren så var det med fack- villkor mot försäljning av oskyddade föreningarna, så blir det väl också maskiner samt utvidgning av bestäm- melserna rörande utseende av arbe- med arbetarskyddet, Det må vara tarombud.
ifråga om raster, natt- hänt.
Bara här inte blir en inspek- och söndagsvila och semester inne: tion som påkallar alltför detaljerade håller lagförslaget följande bestäm- och dyrbara ändringar.
Det betyder bör där dess natur det inte ad mycket med en och annan medgiver.
avbrytas genom en eller flera lämpligt förlagda raster av till- ångpanna men ska l det gälla all- räcklig varaktighet Åt arbetarna bör där ej arbetets ting blir det för betungande.
natur, allmänhetens behov eller an- nan omständighet skäligen kan an- ses kräva avikelse beredas erfor- derllg ledighet för nattvila För varje period av sju dagar skola arbetarna i regel åtnjuta samman- hängande ledighet av minst tjugofyra mc2siifef hållas om minderårigas använ- dande i industriellt arbete föreslår propositionen a l t åldersgränsen höjer frän 13 till 14 är, arbetet att möjlig.
heter till undantag från bestämmel- sen skola kunna medgivas.
För ar- bete under jord, i stenbrott eller gru- va föreslås åldern höjd från 1 5 till l6 år Vad slutligen beträffar frågan om kvinnors nattarbete har departe- mentschefen inte ansett sig kunna tillstyrka någon ändring av nu iande bestämmelser, eftersom en så- dan ändring måste medföra uppsäg- ning av den av Sverige redan 1909 Barnkonventionen, Utan att ment bor helt utgå » Kvinne der ved fordrivende midler eller på an- m~ mate dreper del foster hvarmed hun er svanger, eller med- virker hertil, straffes for fosterfor- gäl- biträdda vi Washington.
skulle kunna antaga den nya Han konvent medger ionen i ämnet, som att anta be- gits drivelse med fengsel inntil 3 " " i andra momentet som lyder ¾gjör noen annen enn moren sig skyldig i fosterfordrivelse eller i medvirkning hertil, straffes han med fengsel inn- insättes ordet » retstridig » framför fosterfördrivelse och ett nytt moment tillfogas: » Retsstridig er handlingen ikke når den utföres på sykehus eller klinikk av dertil autoriseret læge overensstemmende med de regler som herom utferdiges stämmelserna om kvinnornas natt- av kongen. » arbete inte äro fullt tillfredsställan Lät OSS ej uppehålla OSS längre vid de vare sig ur kvinnornas egen eller betraktelser över romersk rätt.
kato- ur industriens synpunkt.
men föreslår ett avaktande av de jämkningsför- licism och bibeltolkningar.
säger d:r slag i Washingtonkonventionen.
son Mohr.
Låt Oss få fatt på tingen föreligga inom Internationella arbets- konkret.
Hon anför en massa fall, organisationen, och som skulle un- som visar det nuvarande oefterrätt- derlätta sveriges biträdande av kon- liga tillståndet och kommer fram till ventionen följande slutsatser: 1.
De kriminella aborterna kan endast förminskas genom tillgång till verkligt sakkunnigt utfört avbry- tande av havandeskapet.
2.
Den antikonceptionella I fröken Anna T. Nilssons artikel ken göres tillgänglig för envar.
§ 377 från Geneve i n:r 8 av Tidevarvet avskaffas (preventivlag) 3.
Moderskapet värdesättes i långt förekom ett vilseledande tryckfel.
Där stod i referatet från fru von Beetzen- högre grad, moraliskt och ekono- Östman anförande att nattarbete miskt.
för både män och kvinnor inte nu Abortus provocatus är säger d:r kunde införas i Finland.
Det skall naturligtvis vara förbud mot nattar- Mohr, en nödfallsåtgärd.
inte en me- bele.
Finland har nämligen intet så- tod att reglera barnantalet.
D:r Mohr uppställer ej några särskilda dant förbud.
I delta sammanhang begagna vi indikalioner när denna nödfallsut- tillfallet till ett par förtydliganden.
De » fyra herrar » som togo emot väg får tillgripas.
Hon överlämnar open doors deputation voro inga det åt kvinnan själv, men hennes mindre än internationella Arbetsor- förslag innebär ett värn mat utpress- ganisationen råds president, mr.
ning och professionella abortörer, Fontaine, dess båda vicepresidenter En läkare skall först remittera in patienten till sjukhus.
Särskilt be- fogad läkare utför operationen och mr.
Thomas.
anmälan sker till medicinaldirektö- Vad beträffar antalet inom indu- strien arbetande kvinnor i ren.
Alltså tre instanser.
Och här utgöra omkring 35 procent av kan det ej bli tal om en klasslag.
landets alla industriarbetare.
Ett för- bud i Finland mot nallarbete betyda att för Omkring kvinnor 12,000 skulle I vårt Doktor land Mohrs tas upp förslag till allvarlig borde även dis- kussion av läkare och jurister.
kvinnor bleve utan arbete.
Nattarbetslagen och Open door.
mr.
Lambert-Ribot och Poulton samt Arbetsbyråns verkstäl ande direktör dessa Finland tekni-
T I D E V A R V E T Frans (Forta.
IL sid. Masereels underliga bilderböcker.
1.)
locka, fiaskan skimrar bedrägligt, men allt är blott sken och vår hjälte börjar åter svinga sig mot höjden, där den stora livsspridaren tronar i oåtkomligt majestät.
Han gemom- går alla tänkbara prövningar, gör sig fullständigt omöjlig i det borger- Vad påven menade.
de i det moderna livet, genomlever alla dess stadier, studerar nyfiket Av PlER dess infernaliska mekanism, njuter Tidevarvet har bett att få veta nå- dess naiva fröjder plöjer jorden got om hur påvens senaste encyklika sover för öppet älskar Uppgiften är tar hand om barnen, leker med dem, mottagits i Italien.
beskyddar djuren som en modern icke lätt.
Därför att Om man över huvud hemma är skumögd av för- Franciscus, uttrycker sitt förakt för fili- do?
då talet faller på den Apen- niniska halvön, är man det i all syn- stern på det mest nerhet då diskussionen länkas in på drastiskt-realistiska spörsmål de där ha mer eller mindre sätt, åstadkommer direkt med den andra där befintliga förargelse, äIskar staten att skaffa.
Då överflöda: gråter och Det vet man väl.
Här tycka vi all- hjälper sina svagare det att Så måste det medmänniskor, de ju vara o. s. v. Medan det enda vo- fattiga och de värn- re, härvidlag mer än annars, att för Iösa, genomströvar länder stunden lämna det egna borta och i främmande stället koncentrera sig på de förut- och drivs allt djupare sättningar varav det främmande be- n i i livets djungel av och fönster, - skrattar, tid Till slut dödar Trots allt - solen!
(Die Sonne) han detta hjärta, trampar på det, för att sedan i kroppslig gestalt anträda sin kosmiska färd bland solar, må- nar och stjärnor.
Jordens heta puls dess smärta och brinner som en röd - - -.
I Sverige har man alltså - det har pressdiskussionen tydligt visat - skäligen svårt att fatta alt italie- narna finna det påvliga aktstycket något så naturligt och självfallet att d e därpå - i regel-ej offra många ord.
De av italienarna sam äro katoli- ker och det äro de flesta - anse att i och med att man erkänner sig som medlem av ett samfund, så er- Iust, - känner man också att detta har en styresman, vilken har ej bara rätt - men även skyldighet att vid be- hov höja sin röst, för att påminna om regler samfundet i fråga an- tagit som sina och, om så behövs, klargöra dessas innebörd.
De anse vidare, att människan förblir den- samma i elektrisk funkisvilla som hon var med talgdank och eld på jord- golv, och att vissa religiösa och etiska lagar ej förändras för att man färdas med aeroplan i stället för med häst eller till fots: De finna det följaktligen självklart, att den nu- varande innehavaren av Petri nyck- lar i sina budskap i fråga om det vä- sentiiga, upprepar vad föregångarna sekler igenom haft anledning fram- hålla.
Och om de finge veta att det finns, sådana, vilka - som en del svenska bladskribenter förvåna sig över att » påven inte följer med sin tid., skulle de utan tvivel inte förstå vad vederbörande mena något del finns skäl att tro att dessa senare ej heller själva göra.
, Vad nu denna sista påvemaning angår, vad innehåller den då som är - mystisk förening med ljusets urkälla, men endast för att ännu en gång störta till marken, definitivt.
I en eldsflamma susar solyngiingen tillbaka till sitt upphov konstnären vid ar- betsbordet.
På den sista sidan gör konst- nären en självironisk gest mot pannan, men visar med den andra handen glatt mot den genom fönstret strå- - lande solen.
Den kanske rikaste och mångsidigaste bilden av Masereels konstnärskap - en på samma gång fro- digare och godmodi- gare bild - ger sam- lingen Mein Stunden- buch - Mon livre d,heures.
Den bo- ken ger ett tvärsnitt av livet, sådant en människa lever det.
vilken inte kan anpassa sig efter vedertagen borger- lig konvention, utan lever livet för dess egen skull, följer hjärtats ma- ning, obekymrat, fritt och naturligt.
Det är karakteristiskt att hjälten all- tid uppträder barhuvad, till åtskillnad från de goda kälkborgarna i hans omgivning, vilka alltid äro korrekt klädda.
Ofta har han också handen nonchalant instucken i byxfickan.
Med tåg kommer han glatt inrusan- 3 de - - logisk.
Han vet, att han lever i en värld där det för var enskild finns mycket ringa plats och mycket få möjligheter, och där den bäst und- slipper slitningar som finner sig i a l l taga realiteten sådan den är och ej invaggar sig i drömmar och illu- sioner.
Italienaren vill gifta sig för alt få barn och vad han själv kallar una compagna della vita - en livs- ledsagarinna.
Men just därför att han vet att den han väljer, med hen- ne binder han sina öden så länge livet varar, och just därför att han vill ha barn, helst så fort och så många som möjligt, så vill han också se till att förbundet bygges på säker grundval.
Han vill för den han ut- ser känna sympati av djupaste slag - spiller han ej många ord på detta grundvillkor, så är det för att han tycker det dels är självklart, dels något man inte bör dividera för mycket om - det sårar italiensk blygsamhet nämligen.
Men han vet alt kärlek ins Blaue hinein kan ha sina vådor framförallt för den som vill skapa sig en stor familj.
Han vill därför se till, att hans blivande hustru kan i sin mån bidraga till att garantera barnen den uppfostran och den vård han anser oundvikligen nödvändig, och att det gemensamma hemmet därigenom skonas från allt- för mycken oro och besvikelse.
Det är därför han gör anspråk på denna ofta omskrivna och lika ofta missförstådda hemgift, som i de flesta fall en italiensk äkta man inte har någon som helst möjlighet att förfoga över, utan som sättes fast så att den kan brukas enbart för barnens räkning och förvaltas av hustrun.
Vilken ju över huvud i ita- lienska hem är finansministern, som har husets ekonomi i sin hand, den till vilken mannen lämnar alla sina inkomster, varöver hon sedan fullt självständigt disponerar.
Det är fortfarande - för att byg- - ga hemmet i trygghet som ita- lienaren gärna friar i enlighet med den regel vi på svenska uttrycka med orden lika barn leka bäst, och vida- re anser det naturligt och lyckligast att den gifta kvinnan stannar inom sin verksamhetskrets, vilken skänker henne en vördnadsfylld respekt och en bestämmandefrihet varom hen- försvar för barnets rätt.Inför stän- ken aning.
hono m, ty förnimmelsen av enhet och helhet utfyller all tomhet, gör för- lusten till en vinning och själva dö- digt ökat antal skilsmässor, allt vil- den till nytt livs födelse.
dare fantasier om blåa böcker och Hos Masereel finner man den mera sådant har påven funnit Iämp- bästa förklaringen till vad som me- att påminna om, att i varje fall nas med vår generations » vitalism ».
e som höra till den kyrka han styr Han är om någon en upptäckare av skola minnas, att äktenskapet är till de rent vitala värden, som vår kul- för barnens skull och att de som sätta turdogmatiska tid förnekat, till obot- nya medborgare till världen också lig skada för mänskoväsendets fria skola veta att fylla det ansvar de utveckling, men som eliten av den därmed påtaga sig.
Det är det le- nya generationens konstnärer slagit ilande däri, varav sedan allt det an- vakt om.
Man igenkänner hos hans dra följdrikigt springer ut.
de medsystrar ej ha myc- Kan han då finna det på minsta satt obegripligt, detta budskap om barnets vård, kvinnans plats och mannens plikt som begynner med Casti connubii???
Han finner det, som redan ett par gånger påpekats, naturligt och självfallet.
Undrar han, så är det över om det kommer att göra någon nytta hos dem, för vilka det huvudsakligen författats, d. v. s. för katolikerna i Amerika och Tysk- land först och främst, för dem i an- Och det är något italienarna av dra av stora grupper icke-trosfrän- fullaste hjärta underskriva.
För ita- der bebodda Iänder därefter.
Iienarna är äktenskapet enbart en I Italien är, som bekant, nativite- » affärsangelägenhet » upprepas i ten i regel g.
I Italien florera ej Sverige ofta.
Nej, men eftersom äk- försöksäktenskap.
I Italien är an- tenskap är något som här hemma i talet oäkta barn lyckligt lågt.
Och denna ofullkomliga värld och inte i här kännas alla klasser igenom fa- något idealparadis, så är det också miljebanden med oförminskad styr- - vid sidan av annal i Italien ka.
Om varningar likafullt kunna en affär man före ingåendet anser sig behövas så krävas de dock - ur på- göra bäst i att omsorgsfullt reglera.
vens synpunkt i Italien ingalunda Italienaren är nykter och klar och så väl som där en daglig åsyn av icke-katolikers olika äktenskapsex- hjälte samma drag som hoa Edith periment och kvinnoemancipations- Sädergrans » skaparegestalter »: strävanden givetvis måste inverka Vaggande i lösa sadlar, komma v i och orsaka efterföljd, och där det över huvud kan vara av nöden, att de okända.
lättsinniga, starka Hagar Olsson.
påminna om den nötta klichén » hem- - - -.
Bö rja mars GUDRO.
månad med en prenumeration på Tidevarvet Alla nummer finnas ännu från årets b ö r j a n för den som viii p r e n u m e r e r a på Helår för 6 kr.
eller Halvår för 3 kr.
Från f ö r s t a mars till årets slut 5 kr.
till första juli 2 kr.
I n s ä n d a v g i f t e n på p o s t g i r o b l a n k e t t till Tidevarvets exp.
Stockholm 2, Postgironummer 1544 Det var som i en saga sida.Tystnaden är underbar för de män- niskor som förstår den men förfärlig för människor, som blott i den yttre leva omgivningen.
Kvällen var stjärnklar och härlig.
Två människor, rika på inre liv, njöto gräns- don underbara vinterkvällen med dess eterklara himlakupa, översållad av oräkneliga stjärnor och gnistrande vin- l ö d av Är det inte som om naturen ibland.
då den står i sin underbaraste skrud, ville säga oss människor huru små och litet vetande vi äro?
Jo, det ser så ut!
Och kanske är det därför som spör- jande människor falla i tystnad och i stum beundran inför denna evigt oför- klarliga stora oändlighet?
zenit,säger kära kam- ratflicka, och pekar på några vackert ly- sande stjärnor.
Se, ad underbart de tindra mot oss i kväll.
Aldrig har jag sett dem så vackra som just nu!
Jag måste ge min kamratflicka rätt.
Aldrig hade jag heller sett dem så fram- trädande och så underbart tindrande som just då.
Vi gingo båda seende mot det un- derbara eterhavet.
Och ju mera vi be- traktade del stora oändliga, ju mera trapperades v i av dess gränslöshet och dess gudomliga framträdande.
Båda hade vi en enda fråga till var- andra, en enda fråga, som ingen kunde besvara: Den frågan, som ligger till tergator.
närheten på av min varon?
Vad är livet?
Vad är allt detta underbara?
Vi hade samma tankar.
Vi behövde inte meddela varandra vad vi tänkte in- för allt det härliga som var oss be- skärt Vet att var skåda bara över en enda våra av huvuden.
de underbara stunder som naturen kan skänka två n- flekterande människosjälar.
Vi båda kände vår litenhet inför denna under- bara tavla i den härliga vinterkvällen.
njuta av det i dess innehåll.
Knut Jensie.
som kunna se och verkliga mets problems kan stå för annat än futuristiska möbler och rostfris disk- bänkar.
Därför är det, som sagt, till » un- dersåtare » utom Italiens gränser på- ven framförallt riktar sig denna gång.
Medvetandet därom är för italienar- na ett nytt skäl till att avstå från iv- rig diskussion.
4 Kvinnan och 17diktare.
tal.
A r ELIN WAGNER.
Av Det hände för en tid sen att en herre, som säger: vår generation är litterär nämnd, som på ett undantag för trött för att önska någonting av när var sammansatt av män, uttala- kvinnan, utom det att vi åter mätte de sig småleende ironiskt över de kunna önska.
Det finns intet ero- manliga karaktärsteckningar som tiskt patos mer.
Den sexuella nö- förekommo hos de kvinnliga förfat- den består i att det inte längre finns tarna under bedömning.
Den kvinn- någon nöd.
Kvinnorna erbjuda inte liga medlemmen tänkte då: ni anar längre någon spänning, något mot- inte vad vi kvinnor ständigt fä lida stånd, och om de plötsligt insåge att av de främmande och besynnerliga delta moment behöves, så tror jag vi figurer, om vilka de manliga ska- vore för trötta att övervinna det mot- parna med bestämdhet påstå att de skala föreställa kvinnor.
Man läser inte heller böcker om nan skall vara autonom, kvinnorörel- kvinnor av män för att fä veta något sens största fiende är inte männen am kvinnorna utan för att fä veta utan den inrotade kvinnliga föreställ- något om männen, och dem kan man ningen att hon ingenting är i sig utan ju aldrig få veta nog Om.
först blir människa genom man och Om man får i sina händer ett sam- barn.
Men den som icke är män- lingsverk om Kvinnan av i morgon niska ändå, blir del icke på den vä- (Die Frau von Morgen) med 17 man- gen.
Alla de andra, de sam hoppas på liga författarnamn på titelbladet, så är det för dessa herrars skull man ett återtåg av kvinnan ur mannens köper boken, och inte för kvinnan värld, anföra som skäl, att det är då av i morgon, som ju över huvud icke ingen värld som är något trevligt kan fångas i en definition.
T y i att vara i.
V i män ha kommit bort morgon liksom i dag kammaoändligt mån livets mening, v i ha tappat bort många mänskliga utvecklingsstadier oss i mångfalden, vi sitta upp över alt existera bredvid varann, och där- öronen i denna mekaniska civilisa- till kommer den outtömliga indivi- tions detaljer som v i ej behärska, v i duella variationen.
Redan titeln på drivas av förinteiseviija.
Här måste kvinnan av i morgon denna bak, anger att utgivaren, hr Fr. M. Huebner, tar tämligen kon- komma till hjälp.
Men hur det skall ventionellt på uppgiften.
ske vet ingen riktigt, blott att det Av de 17 författarna, enligt för- skall ske på något särskilt mystiskt ordet diktare, känner den som skri- kvinnligt sätt,på andra vägar än dem Det andra undantaget säger:kvin- Det var i Rom 1904.
Den 20 sep- lutionära lien man väntar att tt författarna skulle komma till huvudsaken, vika orden undan, bli dunkla och innehållslösa, Dessa herrar d mena ärligt men " - gen av dem har kunnat höja sig öcer frasen.
Vi kvinnor vil e säkert göra vår del för att livet bleve drägligare för dem och alla, men v i veta icke hur vi med en gång skola bära oss åt för att » leva centripetalt ..
Vi skulle friheten står över alla gränser.
Den symboliska och politiska betydelsen av denna kongress kunde inte und- gå någon och påven hade bestämt sorg skulle hållas s t ä n g d a under intetgöra privile- de past inträtt i den socialistiska rörel- sen.
Mitt Iivs dröm började först nu gå i uppfyllelse.
Det var inte bara att jag slitit m g i Iös ur den miljö, där jag vuxit upp och som var mig förhatlig därför att den en- dast innehöll rikedom och konven- tionalism.
Den socialistiska arbe- tarklassen hade tagit upp mig i sina led.
Sedan jag studerat vid olika universitet och genom studierna för- djupat och fullständigat mina revo-.
kefelet sitter däri, att de sjutton her- rarna tro att denna uppgift fylles att dra sig tillbaks ur den värld, där vi alla äro medborgare och genom att odla känslan och låta för- nuftet ligga i träde.
Det är lustigt att se att i en bok som annonserar sig som fortschrittlich, är man lika rädd för att kvinnan skall börja spin- na och väva igen sam för att hon skall bruka sin hjärna I det förra fallet skulle textilindustrierna gå un- der, men i det senare fallet civilisa- att = " kvinnans verk.
Men alla, på ett par undantag när.
önska de av morgondagens kvin- na att hon skall återgå til att up^ fatta mannen som sitt centrum i till- varon och kärlekslivet som sitt hu- vudintresse och - uppgift, Det är egentligen vad frigörelsekampen skall mynna ut i: intelligent och fri- nen är Ior där vi, bönfalles det, skola skriva upp våra egna bud, vår egen moral och våra egna privilegier.
Försöker man lista ut åtminstone riktningen a " dessa manliga önsknin- gar rörande kvinnan a " i morgon inte så tyckes det vara att innan måtte bli lika sakligt rå i kärlekslivet som mannen, icke ta karriären så vik- tigt som mannen, icke vara så il u- sionslös som han, och att hon god- hetsfullt ville träda emellan och lik- videra det hjärtats deficit som upp- stått.
Den enda politiska handling som man begär av innan, men det är också en överväldigande sådan, är att hon obönhörligt skall vägra att föda barn åt en säker giftgasdöd.
Det är alltså på den mänskliga I dagens mest brännande sociala frågor.
ifyll och insänd nedanstående kupong:,.
...
........................... ut linje och Sitt ansvar och sin Uppgift.
Eller också kunde de ju diskutera saken med män i stället för alt vänta att få direktiv färdiga ur böcker, predikningar, föreläsningar, riks- dagsanföranden.
Detta är inte nå- got lätt arbete.
I motsats till de män som, skrivit boken om kvinnan av i morgon, tror jag att det behövs medvetenhet hos kvinnan i stället för någon slags mystiskt förskruvad för- sjunkenhet i det kvinnliga jaget.
Vad hjälper det Om kvinnan är överflö- ilande av livsvilja, välvilja, kärleks- villa, om hon är så okunnig om si- tuationen i världen, att hon missför- står det hela därhän att hon i kraft av just sin kvinnlighet blir en en- tusiastisk och offervillig Lotta?
Vad i stället kvinnorna den ' tyngd de kun- na ha just nu i att skapa en moral, som gjorde det otänkbart att fort- sätta med tillverkningen av diphenil- chlorarsen, dödande i en utspädning av 1:10,000,000?
V i kvinnor måste också vara på jorden, det är tillsvidare vår enda möjlighet.
En återgång till frustu- ga, zenana eller harem är inte rädd- ningen för mänskligheten.
Men ute.
I världen, .. där vi måste vara, böra vi försöka se och döms själva.
V i ha man vil e ha kvinnans insats,och och det skulle lägga all f ö r vars s k u l l h o n till.
man- Det ena undantaget utgöres av en är rätt, för där ligger den.
Men tan- ...
.
.
.
.
..... genom att ställa allt vad jag ägde, visste och kunde i deras tjänst, som alltsedan sin spädaste ålder li- dit och försakat, Jag ville komma i en om- givning, där livets allvar och kampens helighet gör konven- tionalism omöjlig och där en dådkraftig idealism ger livet bland så berömda män?
Vem skulle mål och mening.
Detta hade jag fun- över huvud taget ha hört på mig?
nit bland de socialistiska arbetarna.
Men mina partikamrater hade ut- Men just därför brydde jag mig tryckt sin önskan, att jag skulle fara ännu inte om att uträtta något kon- till Rom .. kret jag ville bara överhuvudta- get vara de utnyttjade till nytta.
Så återsåg jan Rom, där jag stu- När man nu för första gängen derat, badat av sol, smyckat av fri- uppmanade mig att hålla ett offent- tänkarlanor från hela världen.
Tu- ' ligt tal,, var jag som fallen från sentals män och kvinnor med ge- skyarna.
Jag hade aldrig tänkt mig mensamt fritänkarmärke fyllde uni- möjligheten av att uppträda inför en versitetets Salar.
När det blev alltför stor allmänhet.
stor publiktillströmning samlades På den tiden gav jag ut en ita- man på universitetsgården.
Men liensk socialistisk kvinnotidning i där blev larmet än större, dit kommo Schweiz och kom genom detta ar- åhörare och åskådare också frän ga- bete i beröring med en fråga som tan.
Än i dag är det mig pinsamt mycket intresserade mig.
Bland de att minnas hur den gamle Häckel italienska emigranterna funnos ock- förgäves försökte göra sig hörd.
så unga flickor.
De voro i allmän- Hans röst var mycket för svag.
han het textilarbeterskor.
De kommo talade dessutom tyska.
medan fler- frän utpräglat katolska provin- talet av delegaterna tillhörde de ro- ser, följdes av präster på resan till manska länderna.
Jag stod i hans utlandet och placerades sedan i ett närhet, lyssnade till varje hans ord slags världsliga kloster.
De togos och beklagade de andra som inte om hand av klostersystrar.
Dessa kunde, ja.
inte ens försökte höra,,, hämtade flickornas lön direkt frän Så var det för övrigt under de flesta fabriken och voro mycket stränga av förhandlingarna.
Delegaterna emot dem, ålade dem böter och blevo otåliga.
rörde på sig och ta- stränga straff.
Några av dessa flic- lade högt ...
När turen kom till mig kors mödrar hade vänt sig till mig var jag fullt beredd på att ingen och bett mig dra saken inför offent- skulle höra på och det hjälpte mig ligheten, vilket jag också gjorde ge- över min blyghet.
nom några tidningsartiklar.
Frågan Men medan jag talade blev det blev aktuell, jag fick mer och mer plötsligt alldeles tyst.
Ständigt nya material.
Pressen och myndigheter- människoskaror kommo in.
Man na blevo uppmärksamgjorda på för- måste för ett ögonblick avbryta före- hållandena genom mina åtgärder.
draget för att flytta sig till en större En italiensk advokat, på den tiden sal.
Jag märkte inte så mycket av socialist, rådde mig att samla detta vad som försiggick, inte ens när en material till en broschyr och lägga bifallsstorm brakade lös.
Vad som fram den inför fritänkarnas världs- förvånade mig var egentligen endast kongress i Rom.
det förhållandet, att den resolution Jag ville inte höra talas om saken.
sam avslutade mitt föredrag om de Hur skulle jag kunna våga mig fram italienska arbeterskornas orättfärdi- -.
- Humlegårdsgatan 6.
Tel. 786 IS nationalekonomer, läkare,prelater, domare, politiker och diktare.
1:-.
...
....
.....
.
.
....
.
....
...
...
... .. ta, jag ville försöka gottgöra orätten, som det kapitalistiska samhället tillfogat hela tiden som kongressen pågick ' ' ' gier som jag åtnjutit På den tiden hade jag ännu knap- alltifrån min födelse e t b l i r nog bäst kvinnorna till- är härligt att kvinnans fruktansvär- för b u d s o m skola stå på de lagtav- D samman sin och var för sig tänka da kraft distraherats från hustyran- niet, där hon fullkomligt rådde på mannen.
En annan gillar den mo- derna klädedräkten med dess vackra frihet och ledighet.
En tredje är im- ponerad den snabbhet varmed kvinnan trätt n i i och orienterat sig i den manliga världen.
En fjärde har kommit ihåg att slaveriets av- skaffande liksom den reglementerade prostitutionens är den emanciperade socialistiska italienarnas rörelse i Schweiz, dit jag hör än i dag.
Jag var då en helt ung flicka.
Om man hade frågat mig vad jag menade och ville hade jag inte kunnat besvara frågan.
Jag allt går sin väg fram och att tanke- tande f o l k e t till n y t - Zweig,Max Brod och Alfons Paquet.
ändra något i samhället.Just Just då genom Det lönar sig knappt att räkna upp de andra.
Fastän anon nyma duga de utmärkt som vittnen ändå.
De äro frapperande öppenhjärtiga om vad som rör sig hos mannen av i dag, om hans tvekan, vantrevnad och rådlös- het, hans fördomar och förhoppnin- gar.
Alla herrarna förklara sig bejaka kvinnorörelsen, men det är för de flesta ett självbedrägeri.
instinkter minne det fri- med de firades till av hetsträngtande italienska folkets se- ger mot påvedömet, när Rom blev det moderna Italiens huvudstad och påven stängde sig inne i Vatikanen som » fånge ».
Delegerade från hela världen skulle samlas i den påvliga resi- densstaden för att demonstrera för det fria tänkandet.
Deras besök i .. du REPARATIONER UTFÖRAS
ga utnyttjande v i d de katolska hem- men blev enhälligt antagen fastän i n g a socialister och inga proletärer voro närvarande.
I denna resolution hade j a g tillskrivit det kapilalistiska samhället skulden för massornas Balabanova, Frigörelse från krigsindustrien.
” revoluyionens moder ”.
Ett upprop.
ekonomiska och andliga förtryck » Stig in », hörs en röst på svenska Rättskänslans krav, att ingen ma fund och föreningar, vilkas medlem- och fordrat privatäganderättens av- inifrån ett litet rum åt gårdssidan i ett mot sitt samvete nödgas g ö r a krigs- mar eller vänner lämnat bidrag t i l l enkelt Wienpensionat.
Det är ett typiskt tjänst, har inom åtskilliga stater, fonden.
Varje bidragsgivare teck- skaffande,.
pensionatrum, där sängen, klädskåpet, bland dem Sverige, framkallat en nar därför berdvid s i l l namn den När talet var slut, såg jag mig skriv-tvättbordet och en » dyscha » trängs lagstiftning i överensstämmelse med landsorganisations namn som han omgiven av människor, som jag vis- om utrymmet.
Från den sistnämnda denna grundsats.
Emellertid gives önskar skall komma i åtnjutande a v serligen kände men som j a g a l d r i g möbeln reser sig en litet hoprullat ilet medborgare, vilka genom ekono- ovan eventuella förmån.
Nämnes Skulle vågat tilltala.
Det var fram- nystan och blinkar mot ljuset och den in- miskt tryck fasthållas i en verksam- intet härom, överföres förmånen på förallt universitetsprofessorer, vilkas trädande.
Det är Angelica Balabanoff - hel i krigets tjänst, som oroar deras Samarbetskommittén för fredsfrågor.
Bidrag torde godhetsfullt sändas » den stora Angelica » som med några få samveten och vilka behöva hjälp för föreläsningar jag hört i Brüssel eller kamrater delar titeln av Ryska revolutio- att befrias ur sitt pinsamma läge.
under adress: Frigörelsefonden, Gu- Rom.
De kommo f r a m och tryckte nens moder.
Angelica Balabanoff som De äro a t t finna bland de arbetare, stavsberg.
Postgirokonto N:r 72266. mina händer, gladdes över min blivit bolschevismens motståndare - som äro anställda i krigsindustrin.
Till var och en, som insänt minst Den svenska tillverkningen av en krona till fonden, sändes efter viss f r a m g å n g och sade sig vara stolta Mussolinis f. d. vän och numera svurna över mig.
Men allt detta var mig fiende.
Angelica Balabanoff.
som just krigsmateriel av olika slag har under lid redovisning över insamlingen vilar ut efter arbetet med sin sista bok: de senare åren alltmer ökats.
Se- jämte upplysning om vilken organi- ganska likgiltigt.
Ja, det kom mig Wesen und Werdegang des italienischen dan år 1927 h a tre fabriker i vårt sation, vars och ens gåva eventuellt att känna förlägenhet d ä r f ö r a t t j a g Fascismus (Hes och C:o Verlag.
Wien land.
vilka bedriva d y l i k verksamhet, må få tillfalla.
i n t e kunde förstå h u r det enkla upp- - Leipzig).
En grånad och åldrad generell licens för export av krigs- materiel t i l l 45 länder, v a r t i l l sedan Teol. d:r Natanael Beskow, Djursholm, fyllandet a v en p l i k t kunde fram- Angelica Balabanoff.
Uppen- ordf. för Förb.
för Kristet Samhällsliv.
Men man glömmer snart det grå håret även Ryssland tillkommit.
när hon börjar tala.
Ögonen tindra så barligen kan ingen prövning av kö- Fil.
kand. missionslärare Gustav Blom- blev inte parens större eller mindre r ä t t i den berg, Missionsskolan, Lidingö.
glada, kloka och ungdomliga rade från olika länder började visa mera än sjutton år!
Hon talar svenska väpnade konflikten komma i fråga, Folkskollärare Gösta Bohm.
Fruvik, le- sitt sällskap på mig, och när profes- riktigt bra, har varit liera gånger i Sve- även i inbördeskrig komma de sven- damot av Sv.
Världsfredsmissionens cen- tralstyrelse.
sorn i psykologi, den lärde och er- rige.
» Det är också bara därför jag ska förstörelsemedlen t i l l använd- velat se Er », säger hon.
» Försök inte ning.
Ja, ingen garanti finnes mot Redaktör Sigfrid Borgström, Stockholm, farne Sergi omfamnade mig på ga- I. O. G.
T. med att intervjua mig - det lyckas inte a l t de en dag komma a t t utsläcka tan som en far, som gläder sig över för någon.
Jag har inget att berätta om svenska medborgares liv.
Ingen Yrkeslärare Adolf BIadh, Stockholm, ar- kivarie i I. v. G.
T. s i t t lyckade barn.
mig själv.
har aldrig gjort annat än jag inom denna industri anställd kan så- Jag hade nog också lämnat Rom, haft lust till och det är väl inget att lunda lugna sitt samvete med att han Kapten C.
J. Brunskog, Stockholm.
för.
Men en halsning från Sve- genom sitt arbete tjänar fosterlan- föreståndare för Infomationsbyrån för Utan a t t göra k l a r t för m i g a t t j a g dets försvar.
Det är icke att undra fredsfrågor och mellanfolkligt samarbete.
upplevat något märkvärdigt, om inte förut litet på om många av dessa människor Rektor Justus Elgeskog.
Wendelsberg i en tidskrift en arbetare hade om henne och mitt vetande kompletteras plågas av medvetandet att deras ar- Folkhögskola, Mölnlycke, ordensrådgivare i N.
T. O. offentliggjort ett Brev till Angelica av hennes Wienvänner.
Angelica Bala- betslön är blodspengar.
Sven Forshell, Stockholm, Balabanoff.
Han berättade i detta banoff tillhör en rysk adelsfamilj.
Hon Kravet på inställandet av hela den Redaktör ordf. i Mondalunionen.
hur olycklig och förödmjukad han började tidigt arbeta bland folket och ifrågavarande exporten kommer med för folket men med den sedvanliga säkerhet a t t växa sig allt starkare.
Pastor C. Gidlund, Stockholm, känt sig.
Mästaren där han arbe- ordf. i Sv.
Adventistsamfundet.
följden i det gamla Ryssland: förföljelse Men så länge densamma är tilliten, tade, en dekorationsmålare, hade och förvisning.
Hon lyckades kamma måste någon utväg beredas de nämn- Redaktör Carin Hermelin.
Stockholm.
skrattat ut honom, när han talade över till Schweiz, där hon arbetade till- da.
av sitt samvete plågade arbetar- Rektor Honorine Hermelin, Fogelstad.
Docent J.
Axel Höjer, Lund.
om sitt beslut a t t gå till fritänkar- sammans med en skara landsflyktiga na a t t finna annan försörjning för förste stadsläkare i Malmö.
Vad h a r du egentligen socialister, bland dem Benito Mussolini.
sig och de sina.
Vi vädja härmed t i l l kongressen.
» Vi fingo ofta lov an hjälpa honom på alla medborgare.
vilka behjärta de- Rudolf Holme, Stockholm, med fritänkarna att göra?
Är du föreståndare i A.
B. F. den tiden,.
berättar hon.
» pengar hade ras svåra ställning, att lämna bidrag tvungen att trycka Häckels hand?
Ragnar Johansson, Stockholm, jag ju inga men jag kunde bättre tyska till en fond, avsedd a t t möjliggöra satt uppe många nätter för de ifrågavarande arbetarnas överfö- chef f ö r Bokförlaget Federativ.
H a n berätlade vidare h u r besviken än han Fil.
d:r J. Julén, Överås, Göteborg, han blivit över kongressen, d i t h a n att gara översättningar som han fick 50 rande t i l l annan verksamhet.
Svå- kommit trots mästarens hån.
Han francs for.
När han kom till Avanti righeterna härför under nu radande rektor i Metodistkyrkans teol. skola.
(ital.
socialistisk tidn.)
ville han ha mig ekonomiska depression få icke un- Kamrer Ernst Larsson, Stockholm, hade i förtvivlad stämning velat chef för N.
T.
O:s förlag.
Anda i n i det sista fördolde han derskattas.
M e n de kunna icke be- Pastor G.
L. Lennarth, Stockholm, lämna alla dessa larmande männi- oss vilka planer han hyste.
Ända rättiga oss till passivitet i denna sak.
Metodistkyrkan.
skor med sina innehållslösa fraser.
till kvällen förut trodde vi honom.
Jag I all synnerhet blir det en uppgift Redaktör Elof Lindberg, Umeå, Kongressen hade övertygat mig, sade honom an elaka rykten voro i om- för Sveriges fredsvänner a l t icke lopp.
» Vem bryr sig om rykten,.
sva- blott ekonomiskt bidraga till frigö- soc.-dem.
led.
av II kam.
skrev han, att arbetarna inte kunde Borgmästare Carl Lindhagen, Ålsten, rade han.
Morgonen därpå var an weg relsefonden utan ock i mån a v för- räkna på någon förståelse, att våra måga v i d försöken att bereda Redaktör soc.-dem.
Hilding led.
av Lindholm.
1 kammaren.
Stock- svårigheter aldrig skulle erkännas, holm, N.
T. O. vår r ä t t till en människovärdig till- som han erhållit från Frankrike och vilka De insamlade medlen och deras Claus Månsson, Stockholm, förpliktade honom att arbeta för Italiens användning komma att omhänderha- v a r o alltjämt måste förbises,.
studieledare i A.
B. F. Då hörde jag plötsligt din röst, inträde i kriget på ententens rida.
Skada vas av en kommitté på tre-fem per- Doktor Ada Nilsson, Stockholm.
att inte » Kaisern » kommit på idén att soner, vilka skola utses av detta upp- Angelica Balabanoff.
Den försona- Dir. Olof Nilsson, Stockholm, erbjuda honom dubbelt så mycket!
Far.
rops undertecknare.
Till dess kom- chef för Baptistmissionens förlag.
d e m i g med det fåfänga talandet, modligen hade han då tigit eller ägnat mittén trätt i verksamhet, äro fil.
Kyrkoherde Alf Norbäck, Värmlands- den fyllde mig m e d nytt hopp och sig åt att försvara Italiens neutralitet » ....
.
kand. missionslärare Gustav Blom- Dalby.
berg.
Missionsskolan.
Lidingö, re- ny kamplust.
Angelica Balabanoff, H Hon har talat sig ivrig och varm.
ordf. J. för s.
N. Nyberg, O. V. Stockholm, du har återskänkt mig tron på den Efter revolutionen kunde Angelica Ba- daktör Sven Forshell, Stoekhaim, och Skräddarmäst.
labanoff återvända till Ryssland.
Men kyrkoherde John Woxström, Gu- Redaktör N.
P. Ollén, Stockholm.
sociala revolutionen.
.
.
hon kunde inte gå med på Sovjets pro- stavsberg.
närmast ansvariga f ö r de Redaktör Emilie Rathou, Stockholm.
Jag har aldrig träffat den som gram och - liksom den gamla Breschko insamlade medlen.
Självklart är a t t sekr. i Vita Bandets centralstyrelse.
skrev dessa rader.
Jag minns bara Breschkovskaja lever hon för andra kommittén måste öva noggrann kon- Redaktör J.
L. Saxon, Stocksund.
landflykt.
Hon är övertygad troll, så att intet av medlen kommer att han hette Bianchi och jag ser gången i Redaktör Carl Schelin, Stockholm.
Skulle ännu i dag efter 26 år den sida i tid- pacifist och kan inte godkänna några event.
simulanter till goda.
våldsmedel.
Den seger som vunnits med förändringar I villkoren för krigsin- Skriftställare Fredrik Ström, Äppelviken, soc-dem.
ledam.
av 1 kam.
skriften för mina ögon, där dessa våld kan inte bli beståndande, den fram- dustrin eller andra omständigheter Pastor Bernt Sörenson, Stockholm, rader stodo .. manar endast hämnd och reaktion.
En medföra att fonden ej längre funne Baptistsamfundet.
någon användning, skola de sålun- Om m a n också ofta sagt mig, a n ny samhällsmoral måste växa fram.
jag förvärvat mitt rykte som tala- Var man vet, att såväl gamla som nya da överflödiga medlen strängt pro- Godsägare Elisabeth Tamm, Fogelstad.
Redaktör Sam J. Törnfelt, Thysell, Stockholm, Norrköping.
världen är översvämmad av ryska emi- portionsvis återlämnas till de sam- Kyrkoherde rinna i Rom, när jag för första gån- granter, som flytt undan bolschevikernas N. O. V. gen framträdde inför ett stort audi- det strängt sakligt material till sin i dessa Kyrkoherde H.
B. Wahlborn, Hössna.
torium på fritänkarnas kongress, så i Paris, i Wien och i vissa delar av dagar utkomna bok: » Wesen und Werde- Kyrkoherde John Woxström, Gustavsberg, är detta allt b l o t t svaga hågkomster, ordf. för Sv.
Världsfredsmissionen.
Österrike vimlar av italienska emigran- des italienischen Fascismus ».
idéassociationer.
Men det öppna ter, som också måst gå i landsflykt.
Det gang Fru Elin Wägner, Stockholm, I denna bok ställer Angelica Balaba- brevet till Angelica Balabanoff till- författarinna.
är bland dessa emigranter som Angelica noff Mussolinis egna yttranden mot Ya ' - Pastor och redaktör Emil Åhrén, hör mitt Iivs starkaste, mest out- Balabanoff lever och verkar.
Och det andra.
Mussolini från 1911-1920 stiger Stockholm, Adventistsamfundet.
plånliga minnen .. är till stor del bland dem som hon under fram och vederlägger Mussolini av i dag.
Pastor I.
Aug.
Åström, Uppsala, flera år med outröttligt nit samlat ett Mussolini talar och beslås på samma sida P a r i s 1930. med tvetalan av sig själv.
År 1920 ut- Sv.
Missionsförbundet.
ropar t. ex. socialisten Benito Musso- lini: » Ner med staten i alla dess former Det meddelas att insamlingen E- och inkarnationer, Staten av i går, i dag och i morgon ...
För oss individua- dan innan listor sänts ut, inbragt om- lister återstår blott den alltid tröste- k r i n g 1,400 kr.
A f 1927 II rika anarkistreligionen! » Duce: » Allt för staten.
intet n o t sta- ten.
intet utanför staten.,.
.
Den stora allmänheten utom Italiens gränser har först lärt känna fascismen sedan den blivit e t t kontrarevolutionärt regerande parti och alltså förfogar över alla en regerings maktmedel.
- » Jag har skrivit denna bak, slutar Angelica Bala- banoff, » för dem som ha lust att lära känna fascismens uppkomst och dess innersta väsen.
Jag hoppas den kommer att roa m i n i vänner i Sverige ».
kalla mera förlägen jag, när del delege- - omtalas Som väl är vet jag redan - och för - bistå.
-.
skräckvälde.
Men i hela södra så allmänt. " "
- ... Gebe.
.
n i o n d e årgång.
den 111111111111111111111111111111111111 n:r 5 blev uppkjutet på en stund.
Och där inne i sängen låg kvinnan med sig hålla av mars 1951 - N:r 10 på syster Stella.
Hon hade lärt Av SIGNE KARLSSON.
hon syster syster 2 ännu inte kunnat tala m e d Syster Stella gick sin eftermiddags- sina hemförhållanden.
Nog visste syster, rond genom salarna på sin avdelning, att Andersson och hon bara bodde till- Vart hon kom lyste människornas anleten samman.
Jo, det visste hon, ty hon sa upp, ty hon höll av dem.
Hon pjoskade ju alltid fru Blom till henne och mannen inte eller jämrade sig med dem, tvärtom, talade hon j u om ibland sa då hon hade alltid glada ord i beredskap, Andersson.
-.
Jag skall tala om min hi- men hon hade ett särskilt sätt att stanna storia för henne.
ty jag vill.
att hon skall och stoppa om dem, som plågorna an- förstå mig riktigt.
Jag skall tala om satte, eller dar febern rasade och oron honom Blom som slogs och drack förnams som ett dovt surr, där ångest och körde ut mig och barnen om nat- blickade ut ur ett par människoögon, terna, innan vi hunno få de nödvändiga kläderna på oss.
] ag skall tala om, hur stannade hon längst.
Nu stod hon och kall i dörrhandtaget människor fingo ta in oss och hysa oss, till n:r 5 - ett av isoleringsrummen.
hur de kunde på nätterna.
j a g skall be- om.
hur jag själv arbetade och Hon hade ofta gått dit under de senaste dagarna, kvinnan, som låg där, var myc- släpade hemma och borta, och om hur ket sjuk och - ensam.
Syster Stella barnen fingo sköta sig själva hela da- blev stående utanför dörren ett slag.
garna.
Tankarna började oroa henne, men Hon tänkte på henne, som låg där inne - tänk.
henne hadc han den första da- hon kunde inte släppa tanken på det, som gen nästan san sig till doms över för varit.
Hon började gå igenom sitt livs den historias skull, som följde med hin- historia.
- Barnen, ja, de fingo visst ne, då hon kom i n på lasarettet.
Det sköta sig själva - ibland hade hon haft var ingen treväg historia, det var det nå ’ n, som såg till dem.
ibland inte, det visst inte, men - - - när man inte hade varit svårt få någon an stanna i visste något närmare, skulle man inte det hemmet - - Andersson hade döma.
hott i rimma hus, och barnen hade blivit Kvinnan.
som följt henne upp till la- bekanta med honom.
Ofta om kvällarna sarettet hade berättat, att hon varit gift hade hon fått gå upp för in hämta dem men blivit skild och hade tre barn i äk- hos honom.
Han var alltid så vänlig.
tenskapet, att hon nu bodde tillsamman Ibland hade hon blivit stående innanför med en annan man och hade tre barn dörren och pratat om ett och annat En gång hade den minsta somnat med honom.
- Ja.
hon.
syster Stella, ha- de tyckt, att det var rysligt då, men egen- uppe hos honom.
då hide han burit ner domligt nog tyckte hon det inte längre; henne.
Den gången hade hon bjudit ho- hon var nu så säker på, att ville kvin- nom på kaffe - Blom hade inte varit nan tala om sin historia själv, skulle en hemma.
Då hade de talat om Blom.
och b i del av det, som för en utomstående Andersson hide sagt: » Blir det för svårt verkade esympatiskt, te sig annorlunda.
så kom till mig ».
Hon hade sett i d mycket rart och fint Det ordet hade växt hos henne.
Varje i den lilla kvinnans karaktär under dan- gång Blom varit oregerlig.
hide hon na korta tid, han haft henne på sin av- tröstat sig med, i n hon kunde gå till An- delning.
där fanns ingenting a~ ansvars- derson.
Han hade flyttat ifrån deras hus, flyt- löshet i hennes sätt att se på tingen.
Ack, tat ett kvarter längre bort i samma gata.
om hon ville berätta - - - och - - - rätta -.
- - -.
och kallade på syster Stella.
Hon drog till sig sin blick, och tankarna, som varit ute på flykt, tvangs att syssla med de praktiska ting, som kommo till henne med den kallande rösten.
Besöket Någon,,,,, k -, Tre dikter D e n på möte i Malmköping den antaga resolutionen an- gående moderskapskydd.
som om- blod och gråt nämndes i Tidevarvet n:r 8, har Over- Sorglanden är befolkade jag hör en spröd och klingande sil- lämnats t i l l förvaltningsutskottet a v Södermanlands läns landsting samt verlåt.
av döda drömmar och glömda ord.
Det som blev jag, var kanske skug- Vem spelar, säg?
Vem rör med så landstingsdirektör G. Beijbom av en deputation bestående av: för Sörm- gor lands distrikt av Sveriges Socialde- lätta händer men aldrig vilande mull och jord.
Det som blev jag, var dova rytmer, ett vekt instrument invid dödens mokratiska Kvinnoförbund Svedberg och fru Anna K ä l l fru; för Ellen Sö- stränder dermanlands Iänsförbund av Frisin- det som blev jag, var ordlös makt.- nade Kvinnors Riksförbund fröken Sveklös vila och bunden oro står vid all framtids väg på vakt.
Det är en sakta stigande lon i dur, Elisabeth Tamm och fru Hildur Hult.
, är den enklaste bykmetod som.
finns, N i kan med den på några timmar göra en v e r k l i g fin byk som eljest skulle taga mera än dubbla tiden.
Gör på kvällen en Tvätt- Björnslösning.
Lägg i blöt i denna lösning över natten.
Smutsen löses nu kemiskt.
På morgonen gnuggar Ni lätt de hårdast smutsade ställena, därpå kokar Ni byken och slutligen sköljer Ni.
Tvätten blir vit, mjuk och glansig, då NI tvättar med .BJÖRN hjärta?
- Tyst genom 25 januari -- -.
.
och jag har hört den förr.
Jag vet.
inte hur,, En deputation, bestådende a v frö- jag tycker att det är som jag kände ken Maria Sandström som represen- tant för Vila bandet, fru Signe rösten Wessman som representant för de att dagens sälta är sval och god.
Det som blev jag, Var brokigt mörker, vet inte vems - men d e n ä r socialdemokratiska kvinnorna, sys- ter Dagmar Ekström i Unga kvinnors det som blev jag var plötsligt Ijus.
trösten.
värn, ordföranden i Vita bandet och Genom det liv, som du gav mig, stadsfullmäktigen i Kalmar fru Ellen Herre, Malmborg samt d:r Ada Nilsson.
h a r till socialministern överlämnat en av söver mig sakta ett urhavs brus.
Skatten.
7,000 personer undertecknad opi- Jag grävde under jorden.
Vad jag nionsyttring emot det av regeringen Skugglanden är begränsade lngen av ljusdyningars vet i det gröna ebb och dunklet flod.
- nu framlagda förslaget till vanarts- fann lag.
Undertecknarna ansluta s i g t i l l var icke guld, som blankt i solen de synpunkter, som förut framförts av bl.
a. representanter för alla stör- Gryning.
brann, re kvinnoorganisationer.
Var är mitt hjärta?
- Dagen är än- var icke vatten till en mäktig brunn, Bland undertecknarna av opinions- nu mark, och vinden pinar ssakta en gulnad som skänkte svalkans liv åt törstig yttringen märkas 58 Iäkare, 52 sjuk- björk, en murken logdörr står, och i ve för det var hästen driver mig dimman, den blinda trösten.
mun - en bart och naket, namnlöst frö, som gav mig frågan: leva, eller dö?
sköterskor, 288 lärarinnor, 60 barna- vårdsmän och ett stort antal i n o m fattigvården och hälsovården a r k - tande personer.
Deputationen har även uppvaktat en del riksdagsmän i ledande ställ- ning inom de olika partierna.
troheten i livets gråa vardag hide fått Men syster Stella skulle nog svara på alla rann utför hennes kind, syster Stella vara bevis nog på deras känslors upp- hennes undrande tankar.
Bara hon inte strök bort den och strök henne över par- Ord vom ganska onödiga.
var så trött, när syster kom, så hon inte na och hår.
- Allt kändes m så lungt Vigseln, ja, den hade de egentligen orkade tala.
Redan nu kände hon sig så och skönt och tryggt.
någon förstod hen- talat rätt mycket om, i synnerhet se ’ n feberaktig, så yr i huvudet.
så trött, så ne och höll av henne.
Voro människor- där blivit flera barn, men så hade de trött.
Vad var det nu, hon skulle säga na sådana, d i var väl Gud - - hon kommit överens om, att inte bry sig om syster Stella?
- Jo, hon skulle fråga om sov.
Syster Stella satt kvar h a den sjuka.
det, ty då skulle de kanska mista det vigseln och om Gud.
understöd, som Blom nu fick betala till Det tog i dörrhandtaget, dörren öpp- han satt försänkt i tankar, tankar, som sina barn.
Och d i t var då inte mer än nades, och syster Stella kom in.
Hon hon skulle velat meddela henne.
som låg Barnen sprungo ofta dit om kvällarna, och riktighet.
hon fick glad, ibland då gå dit och så hämta dem.
Hon var de dröjde padd Iängre, att hon måste gå efter dem - det blev en stund av ro och vila.
Men det märk- - tes mer, att hon gick upp till honom, se ’ n han flyttat, Folk började prata det göra de ju så lätt!
sladdret gick och kom snart Vilket elände det rätt, att han flck betala - - —.
till mannen - - _, Han och en del illvilliga människor på- blev den kvällen!
som han slog henne!
- den sjuka vred och vände sig i sän- stodo, alt det yngsta av de tre äldre bar- gen oroad av tanken på de " kvällens hän- nen inte var hans, men del var då lögn!
Nog delser - han hade kört ut henne under det skulle hon kunna gå ed pi.
de värsta okvädingsord, se ’ n hade han hade de tre barnen det bättre nu.
än ryckt barnen ur sängarna och kastat ut om de varit hos sin egen far - så dem hide hon då inte gjort någon orätt med dem också.
De hide tagit sin tillflykt till Egendomligt, källaren, ängsliga att han skulle finna a n flytta till Andersson.
dem och fortsätta att slå och skymfa.
att han kunde vara så snäll och god mot Den natten hade hon inte kunnat få för dem - aldrig gjorde han någon skill- sig att gå in till någon av grannarna, nad på dem och sina egna barn.
Han var en bra man Andersson.
Det allt det dar, han skrikit efter henne.
reste sig upp som en hög mur och isolerade gick en våg av ömhet och tacksamhet henne.
Innanför muren fanns faktiskt igenom henne - hon skulle vilja tacka bara hon och barnen och Andersson.
honom för allt Just nu skulle hon Den sjuka var nu så orolig, att hon för- bestämt kunna finna de rätta orden - - - Ord betydde allt en hel del ändå.
sökte sätta sig upp i sängen.
hon visste Ack, vad hon längtade efter syster att hon inte fick bil så här orolig hon hon Stella.
Hon skulle just nu vilja säga skulle ju vara rädd för febern, henne, hur mycket gott Andersson gjort kunde inte låta bli tänka vidare.
- - måste Och hon skulle fråga henne, om hon Den nattens skräck och lidande ledde trodde, a n det gjorde något, att de inte henne och barnen in på en ny väg.
Förut, voro vigda.
Somliga människor säga, då hon känt sig frestad att lämna allt och gå till Andersson, hade hon segrat över sjuk.
sig själv och sagt: jag skall försöka litet börjar man t. o. m. tänka på Gud, och till, litet till, litet till.
Men den natten vad som är rätt och orätt inför honom.
nere i mörkret och kölden i källaren be- slöt bon att gå och gå direkt till den man.
som erbjudit henne en fristad ett hem.
Så hade hon då gått.
Folk hade halt så mycket att säga, folk, som strängt ta- REDAKTION: get inte levde ett bättre liv själva, fast Telefon N. de trodde del i sin självförhävelse.
Så började de ritt liv samman An- dersson och hon.
EXPEDITION: De hade aldrig brytt sig om vigsel.
Inte ens se ' n Blom och han blivit rikligt skilda.
De hade ibland talat om alt låta e. m. konstiga tankar, när man är Då T I D E V A R V E T — - - mindre för henne - -, Hon hade fortsatt med att arbeta borta, emedan hon ville hjälpa till att försörja sina barn.
De hade halt det gott tillsamman dessa år.
Andersson och hon hade förstått varandra utan så många ord, de hade ju heller inte haft så mycket att tala om, granna ord och fra- hade de aldrig haft för varandra ser – - såg den sjukas flackande.
oroliga blick.
de röda fläckarna på hennes kinder och förnam den oro, som jagade hennes l i n - kar.
Hon tog den sjukas hand och satte sig ner vid sängen.
Den sjuka var för trött att tala, men hon blev i ett nu så lugn och trygg.
Hon behövde j u inte tala - syster Stella förstod henne utan ord.
Syster visste, att hon inte var ni- gon dålig manniska, list hon levde sam- man med Andersson utan vigsel.
Syster förstod och visste, att livet kunde vara så obeskrivligt svårt Ibland.
En tår - där.
Egentligen var det visst bara det.
hon skulle vilja säga, att hon höll av hen- ne, förstod henne - förstod a n hon för- sökt göra det bästa BY sitt liv, a n hon varit en god hustru och mor.
Men det skulle hon kanske få tillfälle säga henne i morgon.
Hon såg ner på den sovande kvinnan, vars drag voro märkta BY döden, om nå- gon tid.
ett par veckor kanske dagar skulle hon inte vara mer, då skulle hon ha uppnått dödens vill, eller var det det verkliga livet, hon då nått.
.
.
- - - - men som om han hålla ett Det var, rätta henne-allt från början till slut.
över sig själv - för sig Själv.
VITA TVÄTT- Var är mitt Preexistens.
- Tvätt-Björns metoden av A N I T A NATHORST.
endast da all kaffearom finns kvar O m Ni k ö p e r kaffe i lös vikt, den bästa aromen försvunnit.
Kooperativas paketerade kaffe har däremot har all aromen kvar.
Det paketeras.
omedelbart se- dan det svalnat efter rostningen, i en lufttät dubbelpåse,som kvar- håller den rostningsfärska aromen och skyddar kaffet m o t främ- mande partiklar.
PRENUMERATIONSPRIS: 6: 15 millimeter.
kaffe '
