# ID: svediakorp-per3520
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1931
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,742
# sentences: 746
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDEVARVET Biskopen, Jour- nalisten och våra prenumeranter.
den 3 januari 1931 innehåller: En segsliten fråga.
Varför ha förslagen om sjukförsäkring strandat?
De I det följande uppträdande per- sonerna äro båda män.
Det är botanik- och ekonomiprofessorn, biskopen i Karl- stad, C.
A. Agardh, 1854, samt journa- Gas-manöver.
listen Ole Cavling, Köpenhamn, 1928, A " Maria Lazar.
Det gemensamma föremålet för deras mo- nologer är - ovanligt och överraskande nog kvinnan.
Den Den ändlösa vägen.
Biskop Agardh framlägger i sin » För- Aforismer av Clara Wigforss.
sök till en statsekonomisk statistik öfver Sverige » bl.
a. att förslag om upprättan- de av livränteanstalter även för kvinnor.
Mariette Lydis.
- Äfven däruti, säger han.
ligger nå- Av Elsa Björkman-Goldschmidt.
got utomordentligt vackert, om hela qvin- nokönet i ett land slöte sig tillsammans Vad är b i l d n i n g?
uti ett systerligt förbund för att förmildra Natanael Beskows bok anmäles av icke blott hvarandras sorgliga öde och Elsa Wilkens.
öfvergifna tillstånd, utan äfven.
blickan- de in i framtiden.
se i en sådan inrätt- ning det verksammaste af alla upptänk- En legend.
liga medel att lyfta qvinnokönet i sitt land Av EIin Wägner.
utur det beklagansvärda beroende.
hvar- (Ur Danmarks Juleroser).
under det nu nödgas kämpa emot nöd, förförelse och förakt.
Kvinnan skulle vara värd detta hand- tag.
- TY all erfarenhet visar att när om- STORM.
Efter träsnitt av Elsa Björkman.
ständigheterna tillåta henne att framträda i aIlvarliga förrättningar, äfven de stor- sta och högsta, visar hon mera snille, ed utgångspunkt från under mera mod.
mera skarpsinnighet, mera julveckan begångna dråp och ståndaktighet än mannen.
överfall uttala sig för Svenska Mor- Hon rättar, räddar, sparar, läker öfver gonbladet tre auktoriteter på det allt, där mannen sönderrifver, förskingrar sociala arbetets område om ungdo- och förstörer.
mens tilltagande brottslighet, sprit- Och dock!
missbruk och sexuella förvillelser, — Det förhåller sig med qvinnan i Sve- Striden omkring demokratien.
om » dansbanornas pesthärdar., ung- rige med afeende på näringsyrke som domsfängelsernas överbeläggning.
När den demokratiska författ- Och den id6 som upp revolutio- jas vid som vid en karikatyr av vad med qvinnan i China med afseende på U t t a l a n d e n a utmynna i krav på i n gå.
Så inklämda äro de svenska qvin- mera p o s i t i v a åtgärder ä n endast ningsreformen var fullbordad i Sve- nen, i varje fall i n o m d e förstnämn- de drömde.
nornas själsförmögenheter genom upp- tidsbegränsning för nöjestillställnin- rige, och parlamentarismen var sta- da grupperna, är något så föråldrat För oss ligger del något rörande fostran och de begrepp som därvid in- garna och förbud för ungdom under biliserad, syntes det liksom en själv- som frihet och självstyrelse.
Spanien i detta.
Det kan icke skada att vi präglas hos dem, om deras ohjälplighet 15 är att besöka dessa.
klar sak alt nu var vårt statsskick har icke haft tillfälle att tröttna på hålla klart för oss att folklig själv- och deras underordnade ställning i ska- pelsen - så inklämda, att de r &amp; u p p om man ser sig omkring bör- slulgiltigt ordnat.
V i hade fatt den eller missbruka friheten.
Där liksom styrelse betyder något för ett folk, fostrade qvinnorna icke hafva mod att jar man undra: vem består kraften styrelseform, vilken alla stater, så i Indien ha de gamla frihetsidealen snört in i censur och diktatur.
höja sig däröfver, fruktande att blifva till inspirerande positiva åtgärder?
snart de hunnit en viss mognad, an- en god klang.
Man kan arbeta och löjliga om de göm de.
— — Veckorna omkring årsskiftet ge i togo Och stannade vid.
För den Som nekar att ta åt sig d- gå i döden för a l l uppnå en författ- Polen förminskning en fantastisk bild av den skarpsynte biskopens ord ha vi i be- ningsreform Det är ut från denna föreställ- som andra länder väm- förvirringen i världen.
ligger ett stycke efter Italien i ut- redskap den danske journalistens, i hans Stockholms-Tidningen gör en ning, numera grundligt botad, som vecklingen hän mot den fullkomliga bok för unga journalister, Journalistik.
rundfråga: Går N i i kyrkan?
Sam- det synes märkligt nog att se Euro- Han berättar i ett kapitel om » Dame- pacificeringen av landet.
Det märk- tidigt offentliggör den i samband med p a vid årsskiftet 1930 — 31 sönder- staf » Om den moderna journalistikens tes då det nyligen hade sina allmän- uppkomst genom Daily Mails djärve ska- företagets regimförändring en pro- slitet av författningsstrider och på b ö r j a r härmed sin gramförklaring som oförbehållsamt na val.
Diktatorn Pilsudski måste pare, Alfred Harmsworth.
Denne våga- talar om hur man tänker förtjäna det hela taget ytterst villrådigt om nämligen gripa till uppseendeväckan- de, fast han blev utskrattad, också räkna pengar till allmänhetens tjänst.
Inte vad som är den ideala och prakti- de brutala metoder för att hålla sina med kvinnorna som läsare — för första ett ord om ett mål, en ståndpunkt, en kabla slyrelseformen for en modern svårhanterliga minoriteter, tyskar och gången.
Sedan man gjort den märkliga ledande ide, som ensam skulle kunna stat.
upptäckten att Harmsworth räknat rätt Tidevarvet viii kämpa ukrainare, i styr.
Och ändå lycka- - Daily Mail anses till en god del ha ge existensberättigande åt den väl- I denna allmänna villrådighet in- diga tekniska apparaten.
Det enda för återerövrandet av des det inte riktigt.
Utom del mänsk- kvinnorna a l t tacka för sin dagliga mil- tar som utlovas är: ledande nyhetstid- ligt djupt upprörande som ligger jonupplaga - återstod uppgiften att laga människovärdet i ett ning.
Spanien däri att hundratals människor tra- till passande kost åt de förkrympta sjä- Vilka nyheter kommer man a l t demokratiskt samhälle kasserals, fängslats och torterats, larna.
en särställning.
Här ha kung Al- välja att samla skarorna omkring?
Cavling per god vägledning: även till döds av själva regeringen och ser därvid de sprin.
Dagens Nyheter, storkonkurrenten fonso och general Berenguer, Primo De första damsidor vi fingo här i som » ledande nyhetstidning », frågar de Riveras efterträdare, nyss lyckats i ett land, som för många står som Skandinavien hade samma fel: man lade gande punkterna sär.
de unga skalderna ut i luften: Läser sid tillbaka ett allvarligt anlopp mot civilisationens utpost mot barbariet i till att börja med alltför stor vikt vid Ni bibeln?
skilt i monarkien och dess påbyggnad, dik- öster är det märkligt att konsta- kvinnornas politiska rättigheter, något Det svaras ja eller nej.
Och i som faktiskt bara intresserar en ringa samma omtanke om religionen an- taturen.
I detta land får man söka uppfostringsfrågan; tera att det finnes människor som b l i procent och utan att förstå det tokiga i martyrer för att få öva sin rösträtt detta dryftade m i n samhällsfrågor i det sluter sig Dagens Nyheter till dem, revolutionärerna bland de bildade jordfrågan; som med Svenska Morgonbladet föra klasserna, universitetslärare, jurister, och skicka sina representanter till oändliga, utan att bry sig om vad som i kristendomens talan mot professar bland militären och bland arbetarna.
riksdagen.
Det kan man tänka på i själva verket fångade läsarinnornas upp- fredsfrågan.
Cassel, därför att han kritiserat re- märksamhet.
Det som damerna vill ha geringens förslag i arbetslöshetsfrå- är något om dem själva, något som rör gan.
Opassande, därför att försla- deras dagliga lie En god kvinnosida gen offentliggjorts i ett bönedags- skall lägga an på de lokala nyheterna plakat.
Gentemot detta är varje pro- som t. ex. förlovningar, bröllop, födelser, test en hädelse, vore den också grun- skilsmässor, moder.
skönhetsvård, hem- dad i en aldrig så fast personlig kultur, frågor och svar, matlagning m. m. övertygelse.
— — Förträffligt stoff för kvinnosidan Som vår övertygelse på denna är välgörenhetsbassarer, där bourgoisiens punkt sätta v i detta: Mer produktivt främsta namn kamma samhällets olyck- arbete till full lön i samband med en liga till hjälp.
Här är mycket att skriva ny jordpolitik.
Och v i glädjas över om.
Vem sitter i kommittén?
Vem Oslomötets steg mat tullfred mellan förestår ordnandet av stånden?
Skandinaviens länder, Holland, Bel- modehus ha skänkt pris?
Fotografier av gien och Luxemburg.
de dyrbaraste gåvorna, referat om själva akternas kamp fort är också förloppet och slutligen meddelande om på andra sidan Ragnarök.
hur mycket som kom in till de fattiga!
Oböjlig och uthärdande skär genom - Det är en känd sak att alla m6 vimlet Andens strävan efter en ny niskor och särskilt kvinnor I m himmel och ny jord.
i att läsa an sjukdomar, varför damsidan i n b heller bör sakna en för varje vecka återkommande artikel av någon läkare Av Ada Nilsson.
- Vad har hänt?
M Vid årsskiftet.
— bär Men TIDEVARVET 9:de årgång.
.
.
- - (Forts. å sid. 5).
Vilka M förtjusta Veckovakten (Forts. å. sid. 6).
TIDEVARVET D e n 3 jan.
1 9 3 1.
REDAKTIONSKOMMITTÉ: E l i n Wägner, E l i s a b e t h Tamm, Ada Nilsson,.
Carin Hermelin.
ANSVARIG UTGIVARE: Ada Nilsson.
.
Aforismer.
Att icke Honorine Hermelin.
REDAKTOR: Den ändlösa vägen.
1931.
Vår tid älskar att göra tillvarons yttre former mekaniska.
Människor- na skola likna marionetter, rutas i n i partier och färdas fram på breda, raka vägar.
Det stör t.o.m., att årets månader inte ha samma antal dagar,.
och att samma dato infaller på olika dagar alika ar.
Därför har det framlagts ett internationellt fur- slag om, a l t året skulle bestå av 13 månader, varje månad av 20 dagar och en udda dag, som skulle göras till helgdag.
På så sätt skulle den 1:sta i varje manad alla är alltid bli en söndag.
Kanske skulle den nya helgdagen bli en nationaldag, då man kunde slå ihop att fira flaggans dag, mors dag.
barnens dag, freds- dagen och andra jubileumsdagar med olika tio- eller hundratal år för institutioner och enskilda.
Ur denna enformighet söka vi förströelse i sensation.
Mekanik och sensation!
Det är en olustig och smaklös sammansättning.
H a vi inte fått vårt lystmäte därpå, få vi det nog snart.
Valåret 1930 lämnar bakom sig den produkt av valmaski- neriet, som kallas 1930 års lands- tingsval med borgerlig samling, rik- nande och missräkningar.
Den po- litiska mekaniken är inte så fullkom- lig att den fungerar alldeles auto- maliskt.
Och vad värre är.
det nya år, som gått in, ser ut att bli fullt av sensation.
Ställningen I världen är hotfull.
Civilisation och ' kultur användas ej I politiken.
Människornas grymhet är stor.
I Finland har Lapporörel- sen framkallat laglöshetens välde.
I Ryssland kämpas en förtvivlad kamp mot den gamla regimens hårdhet, men man lyckas endast an- vända dess medel att förtrycka, utan att befria.
I Polen likaså.
I Italien härskar fascismen hänsynslöst, och det forna Tyskland börjar återupp- stä i nationalsocialisternas ansvars.
lösa framträdande.
Frankrika är lika fattigt trots allt guld det ut- pressar frän Tyskland.
I England försvagas arbetarregeringens mak fast den söker förstärkning hos bar- geriiga partier och borgerlig upp- fattning.
Och överallt råder den för.
färliga arbetslösheten, som mer och mer breder u t sig, inte bara i Europa ulan också i Amerika.
Den är ödes- diger för dem den drabbar och öder.
Bomullsspinnerskorna hävda sina rätt Ett gott exempel på hur viktigt det är att kvinnor inväljas på le- dande platser I staten ger Eng- se målet för livsvandringen, Men då vill jag inte d e n lyckan!
land i dagarna.
Det har rests en icke ens känna vägen, men dock Leva bland tingen som deras vän, bära vandra modig och glad - det ar den mo- all jordisk åtrå och längtan och glädje livlig agitation för att få allmänhe- ten att tro på att bomullskris är derna människans fromhet.
Att icke tor- och sorg i sitt hjärta och ändå vara fri förestående och att en mängd arbe- det vore något större än lycka.
stå livet men ändå älska det - det är tare i bomullsfabrikerna måste av- hennes ödmjukhets styrka.
skedas.
Men det går mest ut över Vägen är lång och ofta svår.
Men allt lytta ut ur jaget som ur ett fängelse kvinnorna.
D e kunna med lätthet som möter på vägen har ett så utomor- det Bli något annat än absorberas på det husliga arbets- dentligt värde.
Intet romantiskt bortom- jag.
något större.
fältet.
Hemmen och hotellen la Kär- jordiskt ljus lyser över ting och hän- Storhetsdrömmar och vansinne - ja.
na emot dem, punktlig.
trånade och delser.
Intet ändamål ger vandringsmö- så kallas del nog.
Bara de som äro nöj- disciplinerade som de äro.
Själva dorna l i n helgd, intet mål ger sin me- da med fängelseutrymmet äro normala.
trivas de också i många fall.
I an- ning.
Del enda som är, är det som sy- Vet man då icke att sann mänsklighet dra vänta de på att snart få åter- nes och möter ou på vägen.
Och där- är expansiv?
Alt Mott sprängda gränser vända till sitt egentliga jobb.
för l i r detta ett så omätbart värde.
vinna om kraft, att bara sönderslagna Miss Bondfiefd, minister i arbets- Men d i våra Egon verkligen äro in- murar lämna de vägar öppna, som him- ställda på att se, se allt det enkla och melen menat att jadens barn skola departementet, har följt denna sak och funnit att de grupper av kvinnor vardagliga, som vi förstå är det verk- vandra på?
som gått in i hemarbeterskeyrket och ligaste som finns det intressantaste som där förvärva sitt bröd icke bara ut- finns, det gudomligaste som finns ja.
är förunderligt, att lidandet måste rangeras från de arbetslösa bomulls- d6 se vi också tingens underfullhet och ta ett gastgrepp bröstet, när spinnerskornas grupp och mista sitt handlingarnas djupa ödesbestämdhet, inte anden får luft Alltid hämmar det och v i se människornas leenden och ti- sig att förneka anden.
När han stor- understöd utan också förlora sin yr- kesskicklighet i s % hög grad att de rar &amp;.
an den eviga tiden uppenbarar sig.
mar och sliter.
säga vi kanske att del är Vi vilja ingen annans tjänare vara än bara en storm i ett vattenglas eller att ha ytterst små utsikter alt åter Id an- ställning i sitt egentliga yrke.
Delta den eviga tidens!
det är bara in sinnenas svallning, åstad- gav mycket större inkomst i regel än Vi vilja intet annat utforska än det kommen kanske av en vårlig vind.
det arbete som de betraktade som eviga livets uppenbarelser!
Som om en storm i ett kargt mänsko- Vi vilja intet annat vara än eviga vand- liv vore någonting » bara »!
Som om tillfälligt men som av omständighe- ter.
varom de voro okunniga.
blev rare på den ändlösa vägen.
den inte just där bleve till öde!
permanent.
Och hur kan del vara någonting för- Miss Bondfield tror att delta är en gång händer det, att vi kom- ringande att andens storm stigit ur na- manöver för att bereda män tillfälle ma till ett förklaringsberg.
Och i turens?
att få platser sam på detta sätt b l i morgonljus, när tillvarons innersta blot- Livet II förmer I " formerna.
Stor- tar sig en smula, då undfå.
vi kraft att mens kraft mätes inte med del rums grän- lediga.
Hon tror icke på att depres- sionen inom bomullsindustrien kan fortsätta.
Det är, som ginge direkt till ser, där den verkar.
förklara den, ty då skulle de manliga våra hjärtan en visshet v i behöva.
En När skola människorna lära sig.
att na- arbetarna behandlas på samma sätt nödvändighet griper om oss och samlar turen inte är något främmande, inte " d- som de kvinnliga, vilket icke är för- vårt splittrade väsen.
got ligt för mänskor att se ned på eller hållandet.
Hon kommer till den slut- Och så gå vi vidare.
något fientligt att lära sig behärska?
satsen att arbetslösa män och kvin- Är det en dårskap hos drömmare att nor skola behandlas alldeles lika, Om verkligheten blir o u mycket tung eller svår an komma till rätta med, vindarna och ljuset och träden äro knut- en kvinna vägrar att mottaga ett ar- hete inom ett yrke som hotar hennes d i gäller det att icke bli offer för verk- na i syskonring med människorna?
yrkesskicklighet, förlorar hon sitt un- ligheten utan a l l gripa verkligheten som Ibland är ' det.
som om ens inre vore derstöd, min en man som vägrar ta material för skapandet och forma den.
vidöppet för varje betydelsefullt ske- arbete som e j lämpar sig för honom Detta är icke att ta revansch för de som annars bara straffas icke på detta sätt.
Han k a n s l i g verkligheten givit, men det är att ende,.
Och ett öde vara så spänstig som en människa.
bör skulle stannat i lanken en stund — gri- således bara vänta.
tills det blir plats per djupt i flödena inom m.
Det är in- inom branschen därigenom att kvin- vara.
Fullföljes denna gen själ det griper m, intet slutet.
Men norna avlägsnas.
gång för mig, ett vidöppet öga sänker det sig i eller en taktik kunna kvinnorna trängas ut ur det onda mänskovärdiga var frihe- kvällande ström hejdar det.
,, alla yrken och arbetsförhållandena ten.
Och mest friheten från tingens hand på det område dit alla kastas in bli Att icke äga, icke älska ting, att både ljus slocknat efter ljus, då hopp värre än någonsin.
bokstavligen och i djupare mening bara och framtid dött, d i är endast en Dessa undersökningar ha föranlett h i vandringsstaven och den enda dräk- bottenlös fattigdom kvar, ett enda intet en konferens av representativa kvin- ten, del var friheten - och lyckan.
Men del är ej att sörja över — där är noorganisationer i London.
Den be- Naturligtvis är delta ändå en fattig verkligen intet.
handlade de arbetsl6sr kvinnornas frihet.
A t t fly tingen sam frestelser, att problem efter samma linjer som miss utplåna kärleken till dem ur sitt hjärta a r den storkast lyftande kraf- Bondfield men förde frågan vidare.
att leva alltid bara nu, utan perspektiv ten.
mig som om just de En halv miljon kvinnor yngre och - det är ändå en fattigdom.
Men kan- svartaste syner, just den bekaste pes- äldre gå arbetslösa.
Man ställde ske är &amp; t lycka?
simism till slut driva fram som en nöd- då upp frågan hur man skulle kun- vändighel en brinnande, välsignad tros- na bereda dem som icke ville ta tjänst, fler är icke uppgivelse.
icke trötthet kraft.
i enskild familj och som icke hade icke passivitet.
Offer är i allra Clara Wigforss.
möjlighet att återgå till fabrikerna högsta grad aktivitet.
- Flytta ville jag.
Det - om Någon Då - En stod det klart att Då Troskraft Det synes O diger i sina verkningar.
Hur råda bol?
Genom arbetslöshetsförsäk- ring!
Men det kastar pengar.
Ka- pitalet förtjänar dåligt under depres- sionen.
Kapitalel förtjänar mera på krig.
Krig är också ett medel mot arbetslöshet.
E n gott nyn är!
Vad månde det bringa?
Må det komma oss alt fri- villigt besinna livets ofrånkomliga allvar, medan tid är!
- -
läkarnes huvudorganisation vid tvän- ne föregående tillfällen framhållit att just kassornas sjukvårdande verk- samhet är den för staten viktigaste.
Ty det gäller ju a l t de sjuka så fort som möjligt måtte göras friska a h arbetsföra.
Men det fanns reservanter mot dessa uttalanden och det var frän Av ADA NILSSON.
dem, som stormen kom.
De målade För fjärde gången inom en fem- domens gissel mött så stora hinder stod lätt en inbördes konkurrens de upp skrickbilden av en obligatorisk årsperiod kommer med all sannolik- i vårt land.
olika kassorna emellan.
Sjukhjälpen sjukförsäkring.
ty en sådan skulle het en regeringsproposition i sjuk- Det är tydligen två stora huvud- blev ej effektiv och ekonomin ändå förslaget snart leda till, och den skul- kassafrågan att framläggas inför svårigheter man stött på.
Den ena dålig.
Vidare visade det sig svårt le göra läkarne helt beroende av årets riksdag.
En socialdemokra- bottnar i den utveckling, som den att ordna upp samarbetet med de öv- sjukkassorna, fördärva deras nuva- tisk, en frisinnad-liberal och en hö- frivilliga sjukkasserörelsen i vårt riga socialförsäkringsgrenarna.
Li- rande höga moral, och föranleda gerregering ha förut förgäves sökt land tagit och som uppenbarligen Ia- kaså att förhindra statsunderstödd ständiga tvister mellan dem och kas- sorna.
Vad de sjuka hrträtfade, sa ' a denna framstöt på sociallag- de hinder i vägen för att få fram den dubbelförsäkring.
stiftningens område i hamn.
Skall enhetliga organisation, som det stör- Sjukförsäkringen har ej heller i skulle » simulanter och aggravanter » den nuvarande socialministern lyckas re statsunderstödet fordrar.
vårt land nått ilen omfattning, som (låtsare och förvärrare) ökas i otro- bättre?
Den and^ huvudsvårigheten hän- erfordras för att den som social för- lig grad.
Dessutom skulle de nerv- Man frågar sig givet, var ligger ger samman, synes det mig, med den säkring skall kunna fylla sitt ända- sjuka t i l l sin egen skada kunna till- då svårigheten?
Uppenbarligen i nå- omständigheten att vi i vårt land sen mål: Endast 15 — 16 % i runt tal av tvinga sig både sjukpenning och got utom partiprogrammen, efter- länge beträtt helt andra vägar för befolkningen äro medlemmar av sjuk- sjukvård.
Skälen låta orimligs.
Säkerligen som alla partiers regeringar misslyc- att nå det som också måste betrak- kassorna, trots att totala antalet lo- döljes här bakom den så vanliga kats.
Vi äro ändå vad vår sociala tas som en effektiv sjukförsäkrings kala sjukförsäkringsenheter - lokal- svårigheten att växla i n på nya tan- lagstiftning beträffar inne på den mål, nämligen god och billig sjuk- kassor och rikssjukkasseavdelningar vapen a l l solidariskt söka bära li- vård även åt folkets breda lager.
En - v i d 1927 års slut uppgick till över kebanor, att fatta, att inte allt slän- digt skall gd i de gamla hjulspåren.
vets vedermödor.
Vi ha börjat, be- ny princip möter då givet starkt mot- 7,000.
Oppositionens talemän ha så till synnerligt nog med ålderdomsförsäk- stånd från alla som på ett eller an- Danmark har även frivillig sjuk- ringen och olycksfallen.
Vi ha länge nal sätt äro engagerade i det gam- försäkring, och till jämförelse kan vida rätt, när de framhålla alt i vårt derligheten blir en myt snart, om det land i motsats t i l l flera andra länder, ej vid läkarutbildningen tas skarpt ropat efter den grundläggande mo- In systemet.
nämnas, att där omkring 46 % av där obligatorisk sjukförsäkring in- sikte på, att detta starkt monopolise- derskapshjälpen.
Den skulle kom- befolkningen är sjukförsäkrad.
Grannar och meningsfränder.
ma, om icke förr med den obliga- Det är vidare klart, att då man av förts, det allmänna redan gjort myc- rade yrke, där allmänheten har föga Vi ha för det första en mycket olika skäl ej kunde gå fram på den ket för förskaffandet av god och bil- kontrollmöjligheter, ställer stora toriska sjukförsäkringen, som skulle bli både hörn- och slutsten i vår so- splittrad sjukkasserörelse.
Del är lätt obligatoriska sjukförsäkringens väg, lig sjukvård för folkets breda lager.
fordringar på läkarnes etiska stand- att förstå dess uppkomst.
T y vilka skulle man möta stora organisato- Den slutna sjukvården, d.v.s. vård punkt.
cialförsäkrings stolta byggnad.
Låtom oss hoppas alf stormen be- Men ilet har kommit så mycket är det, som känt behov att sluta sig riska svårigheter på grund av mot- på sjukhus, har stat.
landsting och emellan.
Världskrig och ekonomiska samman för att kunna bära sjukdo- sättningen mellan lokalkassor och kommun väl sörjt för.
Vår gamla darrar!
Inom socialdepartementet provinsialläkarinstitution med sin lå- mens börda och i värsta fall begrav- har en överarbetning av 1930 års kriser.
Arbetslöshet, som också poc- rikskassor, mellan slutna a h öppna.
kar på att bli solidariskt buren ge- ningens omkostnader.
jo, dels män- Att 1926 och 1927 års förslag föllo ga taxa syftar ju åt samma håll.
Öv- förslag ägt rum.
Man har därvid nom sin försäkring.
De utarbetade niskor i samma stad eller samhälle, berodde nog till väsentlig del på att riga tjänsteläkare jämte den läkar- lyckats, förefaller det mig.
att få förslagen till en obligatorisk sjukför- där den gemensamma boningsorten dessa svårigheter ej övervunnits.
Del vård, som industrien i regel förser ii- f r a m ett förslag, som icke uppger kring blevo för dyra och under ti- eller d andra sidan ett gemensamt lyckades emellertid för 1929 års sak- na skaror med, gör, menar man, att några grundläggande principer men en började erfarenheter hopa sig yrke eller intresse utgjorde förenings- kunniga, tack vare den vidsynhet och ingen är utesluten från den gala lä- genom vissa jämkningar bryter ud- från länder med sådan försäkring, bandet.
Det har på det sättet upp- offer av hävdvunna former och egna karvården.
Staten hör ej gå in på den av de befogade anmärkningarne.
som tydde pi att väsentliga olägen- kommit tvänne typer av kassor, öpp- särintressen, som de olika sjukkas- ett nytt system.
Sjukkassorna må som Dispensmöjligheten från kassornas förut på frivillighetens väg ta sig an sjukvårdande uppgift är utökad och Den förra sortens, seorganen under tiden ådagalagt.
heter följde i tvångets spår.
Ett kraf- na och slutna.
denna uppgift.
förtydligad.
Ett större inflytande re stöd åt den frivilliga sjukkas- de öppna, mottog vem som helst Varför föll 1930 då års förslag?
Den springande punkten är natur- inom den centrala ledningen är gi- som fyllde övriga villkor, vare sig serörelsen från det allmännas sida ligtvis huruvida allt är väl som det vet åt den medicinska sakkunskapen.
Det sjukförsäkringsförslag, blev i stället den väg nian slog in på kassans verksamhetsområde var be- Kanske det är fler än underteck- gränsat endast till en ort eller bredde föll vid 1930 års riksdag.
tillstyrktes är?
Har t. ex. ackordsläkarvården Vissa garantier mot missbruk äro nad, som känner ett behov att sök3 ut sig med lokalavdelningar eller om- i allt väsentligt av vederbörande alltid varit tillfredsställande?
Eller medgivna.
Läkarens Man skiljer riksdagsutskott.
Det antogs med stor tjänsteläkarinstitutionen?
Antagandet av detta förslag, var- göra klart för sig varför även denn3 bud över hela riket.
gärning bygger i så hög grad på med en segsliten fråga avföres frän väg till gemensam hjälp mot sjuk.
nämligen på lokala och rikskassor.
majoritet av andra kammaren, men De kassor däremot, de slutna, där avslogs med blott en rösts Övervikt förtroendet från patientens sida.
Del dagordningen, skulle hedra icke blott medlemmarne förts samman av ett av en glest besatt första kammare.
fria läkarvalet inom rimliga gränser sjukkassefolkets vidsynthet och offer god start i andra företag.
Männen grmensamt intresse såsom nykterhet Den förut så omstridda organisa- är nu en förutsättning tör delta för- av hävdvunna former utan även lä- visas i samma situation till jorden.
eller anslutning till visat religiöst tionsfrågan vållade ej fallet.
Huvud- troende Det fria läkarvalet låtet karkårens.
Man upplåter land åt dem hemma samfund kunna naturligtvis också motståndet kom frän högern och hon- sig lättare förmedlas med hjälp av eller i kolonierna.
Kvinnorna enades om att begära vara antingen lokala eller riksomfat- deförbundarne trots det framlagts av sjukkassorna.
Frågan om modenkapsunderstöd alldeles samma åtgärder för de ute- tande.
Samma är förhållandet även en högerregering.
Man torde ej inom föreliggande förslag har med stängda kvinnorna som för de ute- med yrkeskassorna för t.
e x.
lärare, misstaga sig am utgången tillskrives flit ej berörts i denna utläggning.
De nervsjuka och läkarnas stängda männen.
Man fann att järnvägsmän, olika fabrikskassor en häftigt upparbetad läkaropinion, Den fordrar sitt särskilda kapitel.
demoralisation.
man måste vända sig till auktorite- o.s.v. Sam framför allt riktade sig emot terna med begäran om upplåtelse av Och de stackars nervsjuka.
Inte Alla kassor, som natt en viss stor- bestämmelserna am » ersättning för jord till kvinnor i Samma utsträck- ning som till män och sörja tör ile- lek.
ha kunnat bli registrerade och utgifter till läkarvård », som sjukkas- är man av med dem genom att akta ras utbildning i lantbruk, boskaps- därmed berättigade till det statsbi- san, för de därtill berättigade, var sig för obligatorisk sjukförsäkring.
skötsel, skötsel av fjäderfä, trädgård drag.
som utgår enligt 1920 års be- skyldig att ersätta med två tredje- Hävandet av deras arbetsoduglighet m.m. av samma kvalitet och på samma villkor som för män.
som ön.
stämmelse med högst 5 kronor, lägst delar enligt en viss av konungen fast- är ack ett statsintresse, och det är möjligt, alt det problemet kan an- ställd taxa.
ska övergå till sådan verksamhet 1.50 kr.
per år och medlem.
gripas med sjukkassornas hjälp.
Vi Man enades vidare om att England Splittringens olägenheter.
borde på i spetsen för en internatio- Motståndet från läkarkåren.
ha hittills i vårt land gruvligt för- nell aktion för borttagande av alla Det ligger i öppen dag att denna Man har t i l l en början mycket svårt summat detta problem.
av könet bestämda skrankor för yr.
Och läkarnes demoralisation!
organisatoriska splittring måste med- att förstå motståndet från läkarne kesval och utbildning för yrke.
föra betydande olägenheter.
Det upp- på denna punkt.
I a l l synnerhet som Undras om ej den där beprisade he- Jenny Velander.
En segsliten fråga.
Varför ha förslagen om sjukförsäkring strandat?
rom^ i
Av Elsa Björkman-Goldschmidt.
men jag vet ju att ett är nödvändigt. » Mariette Lydis har bland annat givit ut ett verk kallat » Brotts- lingar ».
Hon har arbetat i fängel- ser och eländskvarter och det är en underlig samling SOm kommit till Är man bildad då man är allmän- leva sitt liv ut från det djupast stånd, utförd i mästerliga torrnåls- bildad och har reda på allt?
Eller mänskliga man bär inom sig och etsningar.
I början har man en käns- är man bildad, då man skolat sitt längtar efter hos andra) ».
» Det djupast mänskliga » är det la av att hon här givit publiken den förstånd t i l l ett effektivt redskap att bedöma tillvaron I stort och smått?
som vi nå genom en rätt bildnings tribut av sensationslystnad som i Nej, svarar Natanael Beskow i sin kamp.
Allmänbildning har rätt litet vår tid tycks vara den penning som nyutkomna bok om » Arbetarrörel- med detta att göra De som svärma den stora publiken tillhörer, Men så sens bildningsideal bildad är blott för allmänbildning skola betänka finner man i verket en tre, lyra styc- den, som utvecklat sig till e n per- följande ledsamma konsekvenser av ken som blir till de par visa som räd- sonlighet Och i bokens olika upp- detta ideal: Det sätter minneskun- satser, vilka nu samlats av Studie- skap.
inlärda läxor, i stället for egna dar staden.
Till exempel den unga kamraten, där de ingått under årens iakttagelser och självständigt om- flickan - under titeln » Skiftande opp, utvecklar han närmare, hur döme.
Det sätter teoretiska kunska- öden » - som i svartsjuka dödat sin denna personlighet blir till.
per i stället för prakisk duglighet Han vet, att de unga arbetare han och personlig mognad Allmänbild- goda vän Sällan har väl så få lin- jer givit uttryck åt så mycken hjälp- talar till, ofta äro bundna av den ningen har blivit ett klassmärke kollektivism, som råder I deras fack- symboliserat av den vita mössan, ge- lös lidelse.
förening.
i deras partiväsen Soli- nom vilket överklassen har ansett sig Mariette Lydis är född wienska.
aritet är för dem ofta det allena berättigad att se ned på arbetarklas- Hon växte upp som ett bortskämt saliggörande ordet.
» Proletärer i sen.
Denna senare har också i sin barn, lärde ingenting ordentligt gifte alla länder, förenen eder! » är lösen bildningsrörelse velat avskaffa all- deras högsta patos D:r Beskow mänbildningen och I dess ställe satt sig tidigt och kom under kriget till är nog obarmhärtig att smula sönder fackbildningen yrkesutbildningen.
Schweiz, dess Schweiz som just då dessa ord och visa, att om det ej Fara finnes dock härvidlag att all var tummelplatsen för en skara un- står en etisk uppfattning bakom den karaktärsfostran skjutes i bakgrun- derliga existenser.
Eliten och dräg- solidariska andan är den intet värd, den.
Personlighetsbildning, medbor- gen från de krigande länderna sökte Den enskilde kan genom ett solida- garbildning och fackbildning måste sig dit.
Pascifister och gulascher - riskt uppförande bli tvingad till fusk förenas I intimt samarbete, så att de svärmare och spioner.
Pengarna I skolan, till klasskamp mot en män- stödja och främja varandra.
I detta niska, han sitter värde på, till krig arbete har den svenska folkhögsko- låg på gatan för dem som förstod med en nation, för vilken han hyser lan en viktig uppgift.
sig på att l a upp dem - för de andra sympati Den djupaste solidariteten Natanael Beskow har stått som rann den sista smulan osynligt mel- blir ett frigörande från intressege- rektor vid Birkagårdens Folkhög- lan ’ fingrarna och försvann Gamla menskapen och ett närmande t i l l del skola under många år, denna Stock- satstjänstemän i Tyskland lämnade basta och djupaste hos mänsklighe- holms enda folkhögskola, som så få ten och hos människan.
Exempel på känna till, men som under snarl 15 sina platser för att bli dörröppnare e n sådan solidaritet finna vi hos de år just bland industriarbetare och på gulaschhotellen i Schweiz.
Dricks- krigsvägrande kväkarna.
fackföreningsfolk fått bära fram det Natanael Beskow sätter alltid bildningsideal, han här gör sig till pengarna där översteg betydligt lö- nen därhemma och hustru och idealet högt över vad som är, så ock- tolk för, Han hör ej till de mång- i fråga am demokratien) ordiga, hans framställning är så barn svart Tidningarna anmälde så Stommen Ungdom.
i den aristokratiska de- starkt koncentrerad att det är omöj- mokrati, han drömmer om, utgöres ligt att i ett omnämnande ytterligare Mariette Lydis har blivit kallad veta hur hon kommer att klara ski- av högt utvecklade individer Dessa sammanfatta hans tankegångar, all- kvinnotolkare » (eine Frauendarstel- skola ej vara blott formellt bildade tid lika klara och beaktningsvärda.
lerin).
Vid första åsynen av hennes med fackkunskaper Övriga artiklar behandla så djupgå- arbeten tror man att det är därför att eter med karaktär och ende frågor som: » Etikens grund », hon uteslutande målar kvinnor.
Vid dom », som förut återgivits i Tide- utpräglade individua- Frihet, Ensamhet och gemenskap, öra samhällslivet skif- Människan, Massan och personlig- närmare påseende upptäcker man att varvet, finns något av detsamma; Hans motvilja mot heten, Kulturens demokratisering m. det är därför att hon, rum ingen an- friska, röda läppar - och så den där niserande tendens är m.
Det är idel aktuella och intres- nan, förstått att tolka kvinnor.
särskilda blicken, nästan litet butter, så stor, att han uppmanar till strid santa problem som vidröras och få Hon målar inte porträtt d. v. s. som uttrycker både nyfikenhet på det på två fronter: mot de lägre instink- en klart genomtänkt lösning.
De få d e l är inte » Fru S. », » Fröken von som skall komma och ändå en viss terna inom oss, » djurarvet » samt därjämte färg och liv av en av de mot det » formellt » mänskliga Med mest högresta och rakryggade per- K. », eller » Generalkonsulinnan U. » försvarsställning ett uttryck som detta formellt mänskliga menar han sonligheter vårt land äger I skrivan- som man får se.
Det ör t. ex. » Två blivit typiskt hos ungdomen i våra » hela den apparat för livet, i vilken de stund, en förkunnare, SOm aldrig systrar », » Ungdom », » En flicka från dar.
(De har ju rätt att vara skep- vi infogas med eller mot v i r vilja, tröttnar att ständigt för oss som gå landsorten », » Helgon », » Modell ».
En tiska, hur ser det ut I den värld son de färdiglagade formerna, katego- på världens villsamma och dimmiga bondkvinna med sin pojkunge kallas deras föregångare givit dem att reda rierna, systemen, etiketterna, allt stigar på nytt fixera idealets strålan- detta, som i viss mån gör det lättare de polstjärna.
» Moderlighet » under en ung flic- upp?)
att leva (om man bara snällt låter Elsa Wilkens.
ka, ynklig och fördärvad, står bara I en skog inne i det stora Ryssland passa in sig i formen) men på ram- Skiftande öden » Storstad ».
Titlarna är knappa, men liar en bondkvinna sjunkit ner på ma gång gör det så ohyggligt svårt man behöver inte vela mera.
De an- knä.
Ansiktet är brett och jardiskt dagligen självmord av värnplikts- att leva (om ' man har anspråk på att sikten och de gestalter Mariette Ly- ögonen är slutna som i extas och vägrare som förgäves försökt att gö- dis skapat talar själva.
Vi ser en det lyser om hennes huvudduk som ra sina röster hörda - och som hon skapandets glädje lärde känna halvvuxen flicka sitta på kanten av en gloria En liten ekorre har stan- inte längre stod ut med föraktets arbetets - och i dessa dagar uppe- sin säng.
Titel: » Italiensk modell ».
nat milt på en stam och tittar på börda.
ver hon också framgångens Mariette Men teckningen berättar mycket me- henne, snusförnuftigt ogillande Tav- I detta Schweiz vaknade Mariette Lydis lever i Paris och är en av vår ra.
Ögonen ser på en gång barnsligt Ian heter » Helgon ».
Lydis upp till besinning.
Hennes tids mest omtalade konstnärer.
trotsiga och misstänksamma ut En annan tavla har också fått nam- första reaktion var små och just inte vackra - men inne net » Helgon » och en svag antydan dov förtvivlan - i dem lyser en tindrande livshunger om en gloria.
Ett par mörka ögon nästa att han måste Mannen är stor och vacker - men helt uppfyllda av den uppgift som ta sig till med nå- har redan fått ett bestämt drag: för dess innehavare betyder - ack gonting - ge till- » Åhnej, försök inte att Iura mej.
Jag så oändligt mycket mera än person- baka allt det han klarar mej allt. » Kroppen är ma- lig välgång och lycka.
Ansiktet är så intensivt ger och spänstig.
Det är en liten tärt och litet draget.
Det är inte levde.
Men hon viss- flicka vars barndom och ungdom si- alltid så lätt att kämpa för en idé te inte hur.
Hon kom kert inte bäddats i bomull - men på vår fåvitska och förvillade jord.
bort från Schweiz som i stället blivit mycket bättre lot- Men det är ju en bisak.
Frågan men sedan ögonen tad.
nämligen med en glupande livs- lätt eller svårt har ingen betydelse en gång öppnats, aptit regerad av ett klokt litet för- » Visst är väl jorden mycket grön, såg hon och upp- stånd.
Man skulle så gärna vilja och all dess fägring mycket skön, täckte vidare och allt det upplevda Vad är bildning?
!?
- I - - - » en - - - - - - upp-
(Forts. från sid. 1) VID ÅRSSKIFTET.
ett land, där väljare måste bjudas bilskjuts, kaffe och ekonomiska för- delar för att ge sig till vallokalen.
Herre giv oss ett världskrig som gör oss fria!
sjöngo Polens frihets- diktare.
Och nu återfinnes namn från frihetskampen bland dem som regeringen kastat i fängelse.
Detta visar att frihet är något oändligt djupare än den nykombination av gränser som kan uppstå efter ett krig.
Icke ens med sina hårda metoder har Pilsudski fått ett fullkomligt tamt parlament.
Häpnadsväckande nog finnes nyvalda medlemmar som i par- lamentet vågat ta upp de fängslades och misshandlades öde till debatt.
Denna deras oförvägenhet tjänar till att ytterligare fästa världens upp- märksamhet på vad som försiggår I Polen och på minoriteternas ställning där.
Hur absorberade än folken äro av sitt eget ekonomiska krig och sina egna strider och plågor, så ha doc8 gudilov polska valen icke fått g å all- deles obeaktade förbi.
Det drar ihop sig till en internationell affär.
Pro- tester ha avgivits först och främst från det officiella Tyskland, från de förfördelades landsmän i Amerika, som uppkalla sin egen president och utrikesminister, från medlemmar i engelska parlamentet, vilka önska engelska utrikesministerns ingripan- de.
Den senare har svarat att ären- det icke ' är för honom att direkt ta itu med, men att forum ä r Folkför- bundsrådet vid dess sammanträde på nyåret.
Till detta sammanträde kommer alltså Tyskland med sin protest och sitt krav på undersökning och upp- rättelse.
Det stöder sig därvid på Polens egen tydligt och klart avgiv- na förpliktelse i Versaillesfördraget att respektera minoriteternas rätt inom det nya riket.
Man kan gott förstå hur svårt Frankrike har att uppträda mot Po- len, med vilket land det är så insyl- tat, även om Frankrike skulle vilja så göra för några miljoner tyskars och ukrainares skull.
England däre- mot måste nödvändigtvis stödja ford- ran på en opartisk folkförbundsun- dersökning.
Den moraliska tyngden a v Englands ord minskas dock just nu ty det börjar bli allmänt bekant hur den anglo-indiska polisstyrkan far fram mot de indiska nationalis- terna och mot de 60,000 politiska fångar de tagit under den nuvarande vapenlösa frihetskampen, Flertalet av dem äro icke ens anklagade för våld, blott för deltagande i Gandhis salt- och skattekampanj, för att ha hållit möten och burit Gandhimös- san, men de behandlas värre än brottslingar.
Och om man kan tala om knutpiskan i Polen, så är lathin, dess indiska motsvarighet, också i livligt bruk.
Denna lathi kommer att vara osynligt närvarande vid råds- sammanträdet, ty så hänger allting samman.
Skulle nu ske, att Tyskland mö- tes av svaret att Polen e j behöver hålla Versaillestraktaten i de delar där den ålägger den skyldigheter, så får j u Tyskland ännu en utmärkt an- ledning utom fusket med avrustnin- gen att förklara fredstraktaten för- bruten.
Det vore åtminstone logiskt om Tyskland då själv sade upp sina Ataganden.
Vi f å snart se.
Italien ä r som nyss nämndes längre hunnet än Polen på utvecklingens väg.
Det går underjordiska rykten att det ock- så skulle vara närmare en förändring, det finns underligt nog folk som tro på att det finns andra möjligheter öppna för detta land än en fortsatt fascistregim.
Detta ä r så mycket underligare efter den nya italienska tjekans debut.
Vid en bottenskrap- ning fick den endast upp ett litet få- tal liberaler, därav en gammal ame- rikanska på bortåt 70 år, som skri- vit adresser på kuvert, i vilka cirku- lerade politiska nyheter ur euro- peiska pressen, vilka man ville delge de genom censurens vållande okun- niga.
Till på köpet ha flertalet syn- dare inför det gruvliga straffhotet avsvurit sina villoläror och bett om förlåtelse - jämför den ryska pro- cessen - endast en har stått på sig och hans namn må nämnas: profes- sor Vinciguerra.
Han var den siste på skansen, men är nu bortdömd på femton år och sålunda tystad för alltid - därest e j regimförändring inträder medan han lever.
Tyskland är det land där författningsstriden för närvarande är mest synlig, och detta därför att republikens och nazi- diktaturens anhängare utgöra två stora stridbara grupper.
Efter nationalsocialisternas stora framgångar vid valen, ha de tämligen öppet preparerat en statskupp och över huvud uppträtt som landets bli- vande herrar.
Från deras håll har Frankrike hotats med uppsägning av fredstraktaten, de ha fått fast fot i riksvärnet, i regeringarna.
Man an- klagar dem för underjordiskt för- bund med Ryssland i avsikt att skrämma Frankrike.
Den nuvaran- de regeringen har visserligen förkla- rat sig för den Stresemannska politi- ken, men någon Stresemann med auktoritet och med förtroende hos grannländerna har den icke.
Dess- utom är den finansiellt under isen och har fått tillgripa de mest impo- pulära skatter för att skrapa hop pengar till budgeten.
Den har hel- ler icke visat sig äga tillräcklig kraft eller vilja att tas med Hitler och hans övermodiga anhängare.
Det är so- cialdemokraterna som nu börjat sät- ta sig till organiserat motvärn, ja det rapporteras att de övertagit of- fensiven genom att störa nazimöten och göra tillvaron obehaglig för fascisterna, även om det inte gått så långt som till vapenskiften.
Givetvis skulle det just nu vara be- tydelsefullt om stormakterna, som regera falkförbundsrådet, kunde för- må sig att medge att Versaillesför- draget är tillämpligt även i de delar som ålägga segrarna skyldigheter.
Kanske skulle det hjälpa de tyskar något, som tro på fredlig samför- ståndspolitik och som våga nämna Folkförbundet.
Ingenting kan så skaka tron på parlamentarismen som den opposi- tion mot densamma som uppstått i England det land där denna styrelseform utbildats.
Inom själva parlamentens moder i Westminster sitta nu förrä- dare.
Utvecklingen själv har för resten brutit de heliga traditionerna, då det gamla tvåpartisystemet med dess långsamma svängningar mellan liberaler och konservativa tog en än- da.
Ett tredje parti, arbetarpartiet, kom till en vacker dag och kom med anspråk på jämbördighet.
Inom det- ta liksom inom de gamla partierna finnas dessutom grupper som oppo- nera mot partiledningen och äro osäkra vid voteringarna.
Oppositio- nen inom arbetarpartiet är till ytter- förvånad blev hon, då dörren strax öppnades och en vitklädd gestalt stod där på tröskeln med ett mot en bakgrund av strålande ljus som lek- te i hennes yviga gula hår.
Gumman tvekade om det var en av de saliga hon såg eller en ope- rationssköterska eller bara ett van- av Elin Wägner.
ligt tokhuvud.
Hade hon vetat var- för människan gick vitklädd, så ha- I en utkant av det norrländska man kommer hem och äter middag.
de hon nog stannat vid den sista be- gruvsamhället har det rika och mäk- Det är nästan väl mycket av det goda.
nämningen.
Hur skulle det vara att gå ut ett tiga Malmbolaget byggt villor åt si- Agnes å sin sida drog hastigt in na ingenjörer.
Den av dem som tag?
Hon vek undan gardinen.
gästen för att stänga ute mörkret.
sist gift sig och satt bo har blivit an- Blåsten ven som en sågklinga i färskt synade hon henne medlidsamt.
visad den yttersta och minsta lilla trä, och det var mörkt som tjära Sedan Det var en ömklig och förkommen villan på området.
I den villan satt utanför.
Den svarta marken flöt ihop liten varelse med rinnande ögon, alltså den yngsta och nyaste av in- med himlen i en enda svart oänd- rinnande näsa, snus i de svarta, lite genjörsfruarna alldeles ensam en ef- lighet.
Det omättliga mörkret hade såriga mungiporna.
Var hon en troll- termiddag och skrev julbrev till sin nästan slukat den stackars lyktan packa, som hon såg ut till, så kun- mor.
Det brevet blev som en rese- utanför grinden i sina käftar.
Man hon nog inte trolla.
Hon var skildring från ett främmande land, såg hur den flämtade i dödsångest.
de klädd i en riven och smutsig får- ty modern hade aldrig varit norr om Hon släppte gardinen och övergav skinnspäls och ett par trasiga pjäxor, Stockholm.
Dottern gjorde sitt bästa tanken att gå ut.
Och här skulle man leva, bära som det sade smask om, då hon rör- av uppgiften.
Hon beskrev sitt hus, de sig.
Man talte så mycket om tek- hur det stod som en tapper liten sol- barn, föda dem, fostra dem, dö.
Just nikens underverk, och vad de gjor- dat på utpost i kampen mot storm n u hämtade hon ingen tröst av alla de för att underlätta livet.
Men här och mörker, ensamhet och avstånd.
människors försäkran att detta bar- var en av dem man glömde vid detta Mamma förstår, att här uppe nju- Vintermörker var ett undantag.
Hon tal, en av dem som måste bära bör- ter man på ett alldeles särskilt sätt saknade kraft att föreställa sig den dan av vinterns tyngd och mörker av lugn, ljus och värme, doften av norrländska vinter de talte om med utan andra hjälpmedel än brännvi- en tulpan och sötman av en apelsin.
hög himmel och gnistrande stjärnor, net.
Det är ingenting märkvärdigt för Er norrsken och vit snö som i sina mil- Agnes tryckte ner gästen på en söderut, men för oss representerar liarder facetter kastade tillbaka de stol i sin lilla hall och flyttade sin allt detta en seger, en erövring; gjord himmelska ljusen.
elektriska kamin, så att den heta Och så gjorde hon, vad som lig- luften svepte av den oövervinneliga människan.
upp om den huttrande Har jag talt om för mamma, att jag ger så nära tillhands i kraftlösa stun- gestalten.
En infam lukt av smut- fått en högsolslampa av Herman?
der, hon föll tillbaka på anklagelse sigt ylle på tork spred sig i huset.
Han tyckte det kunde vara nyttigt mot Gud, himmelens och jordens - Som jag såg dig, sade gum- för mig, medan jag går här den långa skapare.
Efter första provturen som jorden man, så tänkte jag, att du har visst vintern och väntar.
I morse, vet lycka med dig, du, och för den med mamma, räknade han tjugo synte- körde kring solen, borde Gud ha åt andra.
tiska fräknar på min näsa.
Han var jett, att jorden måste skugga sig med dig Agnes sprang in efter sin port- stolt som en Apollo.
Så fort vi får sin egen kropp, tänkte hon.
Hur monnä vid detta belevade tal.
Då råd, ska vi skaffa oss en radio.
Då tian snurrade och vände på sin jord, hon kom tillbaka, stannade ' hon häf- kan jag efter solbadet koppla in ope- så måste polarländerna alltid bli tigt, och det gick ett ryck igenom dömda till halvårslånga nätter.
Men henne.
Gumman hade vecklat upp ran i Stockholm eller Milano ...
Hon vek samman brevet och ku- kanske tröstade Han sig så här: att paketet hon burit med sig och bred- verterade det med en eftertänksam om jag gör snön vit, så hjälper det de nu ut på det runda mahogny- upp vad det kan.
min på sitt söta, ärliga ansikte.
Hon undrade om Gud kunde ha bordet den vackraste duk som Ag- - Har jag nu ljugit för mamma?
nes skådat i hela sitt liv.
Nej, allt detta är sant, ord för ord.
varit nog förutseende att tänka på Behöver jag då i ett julbrev tala om, snö vid en tidpunkt, då jorden var - Du tyck visst om den, sade att j a g ändå inte är riktigt nöjd?
så het, att Han icke kunde vandra gumman.
Tar du många lotter av Hon säg sig omkring.
Visst är här på den utan att bränna sina fötter.
mig, så vinn du nog duken.
Då Agnes ingenting svarade, titta- så ombonat och slutet och fridfullt Men det fick man väl tro honom om.
man kan tänka sig.
Det är en riktigt Kanske Han också förutsett högsols- de gumman på sned upp i hennes idealisk interiör av nordisk hemtrev- lampan.
I alla fall torde väl snön ansikte.
nad med kvällslampan som centrum.
ha speglat norrskenet vid den tid - Vad går åt mänska, tänkte hon.
Felet med min kvällslampa är bara då människan först började klättra Hon var visst ändå tokug.
Hon fann intet annat ord för det att den måste brinna hela dagen.
upp mot polarländerna.
Sedan ha- Ännu har jag fyra timmars obruten de den kommit samtidigt med mörk- hemlighetsfulla upprörda uttrycket i aftonfrid framför mig, till dess Her- ret sekel efter sekel ända till dess en Agnes ansikte.
Hon stod där allde- nygift fru söderifrån bosatte sig vid les försjunken i betraktande av det mera visso delad i två grupper, Malmberget.
Enkom det året blev spindelvävstunna blommönstret som Maxtongruppen och Mosleygruppen.
det barvinter med ett mörker och mot den mörka mahognyn framträd- Det är den senare, som nyligen an- ett tryck, mot vilket det syntetiska de i en skir och luftig skönhet.
När hon sett sig mätt, tog hon duken ömt gripit det parlamentariska systemet, solskenet var maktlöst.
Det måtte i sin hand och granskade de fina vara en hemlighet ändå med den rik- därför att det gör det omöjligt för tiga solen, en hemlighet, som elek- hålsömsbottnarna en efter en med en dem, som så vilja, att komma till- trikerna inte riktigt kommit på spå- kännares noggrannhet.
Gumman började bli otålig, hon rätta med Englands svåra ekono- ren, något som tränger djupare in ..
Hur har du det, lilla barn i mitt började också bli rädd.
miska och politiska kris.
Mosley- - Tror du kanske int den är sköte?
Tränger det nånsin en strim- gruppen har därför föreslagit fem- maskingjord?
frågade hon i strids- ' ma av ljus i din värld?
mannaråd som skulle få parlamenta- lysten ton.
Du kan veta att min son- Ack om någonting ville hända!
risk fullmakt att vidtaga drastiska Medan hon tänkte detta, öppna- hustru, hon fick den av det fina herr- mått och steg för att avskaffa ar- des grinden in till villan, och en liten skapet, där hon tjänte, och di g a betslösheten.
Programmet betyder krokig gumma med ett paket under nog inte bort nå annat än det som va maskinsytt!
en brytning inte blott med parlamen- armen trevade sig fram mot ingån- - Jaså, di va så fina, sade Ag- gen.
Hon såg intet ljus i villan, tarismen utan också med frihandel- men knackade på i alla fall, eftersom nes.
Men handsydd är den nog i systemet, emedan det pläderar för hon kommit så långt.
Dess mera alla fall.
Jag har sett tre små blod- statlig kontroll av utrikeshandeln, med tullar och importförbud och prisregleringar om så behövs.
De ord varmed en av förslagets anhän- gare försvarade det i parlamentet äro typiska för den nya parlaments- ledan.
» Ingen fackföreningsstyrelse », sa- de han, » skulle kunna sköta för- eningsarbetet om årsmötet sutte sam- lat hela året.
Ingen bolagsstyrelse kunde sköta sitt jobb om bolagsstäm- man vore en permanent institution.
Även om vi i regeringen hade alla tillgängliga förmågor i landet, skulle det med vårt nuvarande parlamen- tariska maskineri ta tio år att pressa fram det resultat som borde ta sex månader., Det är tankeväckande att se hur led man ä r vid självstyret i de län- der där man har det, medan i de länder där diktaturen härskar en- tusiaster g å omkring och drömma om eller offra sig för en kommande demokrati.
Den nya användbara formen för demokratisk styrelse är ännu icke funnen.
En Legend.
Gas-manöver.
Av Maria Lazar.
Manövrer har alltid varit något Det berättas från Cambrai i Frank- förutsäga världsundergången år mun muntert.
- » När soldaterna ge- rike, att sedan någon tid meddelas 1931, lär avsevärt ha ökats.
nom staden marschera titta flic- i folkskolorna undervisning i gasför- svar.
Barnen måste öva sig i använ- Viktigt är alltså: v i ha redan man- korna genom fönster och dörrar - - dande av gasmasker, Emellertid skall stadsfullmäktige ha avgivit pro- test mot detta egendomliga undervis- ningsföremål.
Från Coburg (i Tyskland) berät- tas i stora, tydliga, skickligt tag- fotografier att befolkningen, fläckar efter brodösen som stuckit na och framför allt skolbarnen, syste- s i g på nålen.
- jag vill int tvista om den saken, matiskt drillas i försvar mot gasan- sa gumman.
Men nog är duken värd sina 25, 30 kronor i alla fall?
grepp.
Vad tro du?
Påven har förklarat att han inte - sikte - ett förbryllande leende.
med ett Du vill veta av mig, vad duken är värd du sade hon långsamt.
Då ska jag säga dig att den är värd det tjugodubbla mot vad du tror.
Jag undrar på, att du har några lotter kvar.
Gumman tog fram listan, och det visade s i g att bara fem lotter voro tagna.
Dem hade hon tagit själv, satte sade ning.
Agnes tog en lott och satte sitt namn vid numret på listan.
Så tog hon ännu en och ännu en.
På det sättet höll hon på, till dess alle- samman voro slut och betalde var- efter.
N ä r den saken var klar, frå- gade hon efter dragningen.
Gumman hade först ingenting a n s va ra.
Hon hade inte varit beredd på detta.
Men till slut måste hon medge, alt när alla lotterna voro tag- na, kunde dragningen lika gärna bli i morgon som senare.
Och så nar- made hon sig bordet för att lägga samman duken.
Men det var som om Agnes icke kunde uthärda att se hur gumman tog i den med sina smutsiga händer.
Han lade själv ihop den försiktigt och svepte kär- leksfullt i n den i ett silkespapper.
Under tiden frågade hon var drag- ningen skulle bli.
Det visste inte heller gumman men medgav att d e l kunde vara lämpligt, om den skedde på ridhuset.
Däremot ville hon inte lova någon bestämd tid.
- B l i r det du som får duken, ' så nog kommer jag hit med den, sade hon, du kan va lugn, du.
Men om barnbarnen får den?
- - på möjligheten av ett nytt krig.
Och skulle en stat finnas, vanvettig nog att rusta t i l l ett nytt krig, ville han från himmelen nedkalla fördärv över dess huvud.
I Maas-dalen dö människorna i dimman.
Det är en n y slags dimma, en dödsdimma.
Den bränner upp människorna invärtes.
Läkarna ha förklaral at1 det är en slags farlig dimma.
En dimma alltså - är del någon som tvivlar därpå?
Antalet profeterande kvinnor, Mim tror - Ja då gör fall Minen ett nytt lotteri.
- Bor du hos din son då?
Det var som om gumman inte rikligt tyckt om frågor.
Nej, han bor söderut, sa hon.
Men barnbarnen har j a g hos mig.
Det är för deras skull jag springer med vad jag kan.
Nu blir det ändå mat i huset t i l l jul.
Det är en långan lid, den mörka, dd en ska frysa och svälta.
J a, farväl då, och tack du.
Vad heter din sonhustru?
- H o het fäll Stina, sade gumman och smet ut.
- - - - - I övre våningen var ett litet rum som diskret kallades gästrummet.
D ä r var allting redo f ö r en gäst sam väntades t i l l våren.
Agnes vaknade t i l l v i d att hon Stod mitt i rummet.
Hon måste ha haft nå r a minuter av fullkomlig för- sjunkenhet, under vilka hon handlat Nyårskväll.
Sylvesterkväll!
Du årets sista limma med eftertankens blekhet över dina drag, hur gärna såg jag icke stjärnor glimma i vilkas sken du blev till årets högtidsdag.
Men gångna dagars tryck sig slutit tätt tillsamman.
Det tynger mig.
det kväver mig!
Jag längtar efter flamman som bränner.
renar dig, du gamla år, med allt du bar av fåfäng ävlan, felsteg.
självisk sorg och smärta.
När flamman gjort Sitt verk jag finner väl i askan kvar än något guld från dig att trycka till milt hjärta.
Du nya år!
När inför dig jag står, då blomma alla mina löften härligt.
Med hjärtat fyllt av ljus och tro jag går att möta dig.
att hälsa dig så kärligt.
Du, du är hopp och löftens ljusa vår ock skall ej fläckas som det gångna gamla, när du försvinner, skall jag tacksam samla på dina dagars gåvor, nya år.
--- Så drömmer jag var gång när nyår gryr och sträcker ivrigt mot dig mina händer.
Vad skall väl skrivas, varje dag som flyr, på dina vita bind, dem liden vänder?
Du nya är, vad är.
vad bär du?
Du svarar ej.
En olöst gåta är du.
- MAJA ÅKESSON.
Nya slags manövrer, manöv- övrer.
- H e - j varför?
- Jo därför BISKOPEN ...
Denna bör framförallt songsjukdomar men också ta hänsyn ge vägledning till sa- - i fråga om barnavård.
- Inpräglas icke här om någonsin deras underordnade ställning.
En mera oskulds- fullt förolämpande värdesättning av de kvinnliga medborgarna - knappast för- tjänta av namnet - kan man inte tänka - att de sic.
dom Det verket en förintan- kvinnliga hjärnor och hjär- är i själva över rer med barn.
manövrer i skalorna.
lustigt är som soldat att marschera tan.
Det allra värsta är att vi ha så - Skynda dig.
låna m i g din gasmask - men muntrast är - soldatens ett tag!
Nej, den passar ju inte.
Se lek. » Varför skulle inte barnen skor ännu framme vid postkontorets dörr - upp där, ser ni inte att Lottchen markerar de döende därborta.
Hör inte.
Torget är gasbelagt.
Ner i källrarna.
Hallå där, fotogra- också få leka med?
Och det är in- te alls så farligt med en manöver.
Man övar sig ju bara till försvar.
Försvar mot skräcken, som man är bekant med, som man väntar.
Men fen kommer!
Ni får inte skratta!
Och fotografen knäpper den myll- vänta, hade man före kriget haft rande folkmassan, Och muntra små försvarsövningar mot hunger och kol- - ni och tänks: Jag vet inte hur man skaffar sig en tidning!
Tidevarvet vill under sin niande dir- gång liksom hittills vädja till män och kvinnor, som vore de jämnställda och ämnar sålunda på förtroendets väg uppnå sitt mål.
scouter komma fulla av viktighet su- brist, mot tanks och eldbomber, mot i sande på sina cyklar, och skolbar- spanska sjukan?
Man hade ju in- nen markera de sårade, och så kom- te ens tänkt ut hur man skulle skyd- mer det alltsamman i » Berliner Il- da sig mot förgiftade brunnar.
Ty lustrierte » - har du inte sett färdigt under den gammalmodiga förkrigs- snart.
får jag titta litet till, och tiden levde ju ännu den naiva upp- Mamma har ju inte fått titta alls.
fattningen att den sam förgiftade Och sa när man bläddrar litet vida- brunnar var ingen ärlig fiende utan re, så får man se den lille tioårige en förbrytare.
Oss tycks det själv- barnpubli- klart, inte bara a t t vattnet som v i Berliner-skådespelaren, kens älskling, som tecknar sin auto- skall dricka utan också att luften graf åt sina små beundrarinnor.
V i som v i skall andas är förgiftad.
Hur Vi viskning: början med ett gott råd Om ni inte har en aning om en tidnings pris, adress el ller postgironummer, kan ni i alla fall gå in på närmaste postkontor och efter tidningstaxan, som finns där, prenumerera på en prenumerationsblan- postgiro.
gironummer är 1544.
Den kostar 6 kr.
för helt år och 3 kr.
för halvår!
Tänk på biskop Agardh!
God fort- sättning!
Casan.
avgiften på enklast att skicka lever påtagligen i barnets århundra- härligt långt ha v i inte kommet.
Då kriget, det förestående kriget, de.
är riktat också direkt mot barnen, ligger det ju verkligen nära t i l l hands a l t också låta barnen deltaga i man- automatiskt, ly hon hade inte minne sade mannen.
Men varför lägger övrerna.
Varför icke, de måste ju av att hon gått uppför trappan eller du dig i barnkammaren, när tjuven lära sig i tid.
Men, godhetsfullt, låt tänt ljuset.
Ännu hade hon icke har gått, och drömmer himmelska riktigt återvänt till verkligheten.
Hon drömmar?
Du bara skrattar!
Lugna dem då också lära sig riktigt.
Låt dem öva sig att fördra åsynen av var i en värld, där tyngd och mörker d i g nu och tala om vad som hänt.
voro avlyfta, en värld av seger, ljus Ar du snäll och glad Själv i verkliga döende, inle bara dem som och orimlighet.
Liksom förut mark- dag då?
frågade Agnes.
Så att du låtsas, låt dem se hur en människa ret genomträngde henne nu ett omät- tål att höra vad som helst?
- Jag tål alltid vad Mim helst, sa- dör kvävningsdöden.
Låt dem dag- ligt ljus.
En underlig förnimmelse var över henne: barnet måste få gläd- de mannen.
Men jag kanske är litet ligen vid skolundervisningen se re- j e av detta.
Hon var säker på, alt extra snäll i dag.
Jag har nämligen likerna från massgravarna i Flan- det lilla livet för första gången i sin en glad överraskning åt dig.
Nej, dern.
Låt dem se mödrar som förlorat tillvaro genom sina ögonlock för- jag talar inte om den.
förr än du be- sina barn, visa dem ansikten förvrid- nam tillvarons gryning utanför sitt känt.
varma mjuka bo.
Hon satte sin Agnes gjorde sig ingen brådska.
na av skräck, fyll deras öron med hand den starka elektriska lam- Hon Satt där vid bordet och glömde gällaste ångestskrin, tryck gasmas- pan, så att blodet skimrade genom äta, glömde tala, hon bara smålog kerna på dem tills de bli vanmäktiga.
huden.
Så vacker dager, så röda för sig själv Sitt mest hemlighetsfulla spärra in dem veckovis i mörka, fuk- småleende.
vaggar har du hos mig.
tiga källare, visa dem den gasmängd, Anda sedan hennes läkare råkat - Vad tänker du på?
rom vore nog att på några minuter tala om för henne, att ljuset kan Jag tanker på den helige Ana- förvandla deras skolhus till ett bår- tränga ända in i barnets första bo- stasius, svarade hon.
ning sysslade hennes fantasi med - Den hel ..
., nej hör du!
Det hus.
Och glöm inte att också säga detta röda rum, utanför vars vaggar var långsökt!
dem att allt detta är bara en ömklig blodets vågor skvalpade i takt med Har du aldrig hört historien lek i jämförelse med den verklighet hjärtats slag.
Ända sen dess gick om hur han blev av med den dyr- hon alltid I vita kläder ...
baraste boken i sitt bibliotek och fick sedan fråga: När hennes man kom hem, låg hon igen den?
- Vet inte en gång vem gubben varför?
så försök att svara: JO.
där- och sov i gästrummet under brinnan- för - -!
Det var mycket rörande, var, sade mannen.
Hade han stöld- de lampa.
den röda skärmen gav ett sådant försäkrat?
Men t i l l saken nu.
rosenskimmer åt det unga ansiktet.
- Nej, jag är tvungen att berätta Fotografier tala sitt eget språk.
får Omkring dem låter sig ofta mera av- sig själv, smög han sig dock ut i var så, förstår du att en dag kam det läsas än mellan raderna.
På ena köket utan att värka henne.
Lyck- en köpman till det lärda helgonet och sidan i en illustrerad tidning är en ligtvis stod maten i värmeskåpet fär- bad detta värdera en bok, som blivit bild från byn Englis i Belgien: en li- dig att sättas på bordet.
Av salubjuden åt honom för femtio sil- ten fattig gata, och från fönstren härlighet med den sovande, dukade verpenningar.
Anastasius synade bo- han och lade upp, men sedan väckte ken och fann att det var hans egen hänger sorgfanor.
På andra sidan han henne.
men sa ingenting därom.
Han bara gasmanövrerna i Coburg: skolbarn Hon tittade förvirrad upp på sin lät hälsa säljaren, alt boken var värd som markera de döende.
långe björn t i l l man: var det inte un- det dubbla.
Därför lät han köpman- derbart, frågade hon.
med det här nen gå sin väg med boken.
När man är så enfaldig, sade regnbågsskimret i gruvan?
Det måtte mannen, så förtjänar man att bli av tagit s i g allra bäst ut där?
- intill - - över!
Och när de de Hej - krävde mat.
Efter en kort kamp med jag för dig om honom honom först.
Annars barm- - - - Drömmer du än?
frågade - A, han.
med vad man har.
av med den, sade var det bara en dröm?
Ar Agnes.
inte jorden genomskinlig?
Jag kan förstås tro att tjuven - Nej, l i l l a Agnes den är gudske- kom och lämnade snällt igen den?
lov tät.
- Just det.
Herman.
Så gripen Säg inte gudskelov, Herman.
blev han av Anastasius godhet, att Du i n a r inte så vackert det var.
Jag han självmant lämnade igen boken.
drömde att solskenet som just nu Ska den här legenden tjäna ligger rakt på Eldslandet bröt sig som t i l l att förbereda mig på vad du genom jorden som genom en prisma gjorde med din tjuv?
Mannens röst och Slog upp ur marken mot oss i hade sjunkit ner ur sitt skämtsamma - spektrums alla färger.
Ack en så- dan glans det var!
Vad det är ljuv- ligt med så vackra drömmar.
Det är skönt att du är på gott humör i dag, sade han och lyfte henne Upp mot taket.
Vem har Ya- rit här?
En tjuv, sade Agnes.
Det kan Stämma med lukten.
- - - T I D EVARVET T - REDAKTION: Telefon N.
4842.
- EXPEDITION: Telefon 182 43.
Kontorstid k.
l 10-12 f. m., 1-4 e. m.
Postgiro 1544. läge, och Agnes min blev betänksam.
Hon teg.
- Tjuven var kanske här med din duk som dom stal från dig på tåget?
Han ville h a den värderad av en kän- nare?
Och du värderade den och lät tjuven löpa?
Nej, mycket kan jag tro om dig, men det går ändå för långt.
(Forts. i nästa n:r Mottagningstid 10-12.
PRENUMERATIONSPRIS: För helår kr.
6:-, halvår kr.
3:-, kvartal kr.
1:50.
Lösnummer 15 öre.
ANNONSPRIS: I text n öre per millimeter.
Stockholm Zetterlund &amp; Thelanders 1931 Boktryckeri-A.-B.
