# ID: svediakorp-per3518
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1930
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,420
# sentences: 645
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Lösdrivarlagen artikel Rätten t i l l ar med anledning av den socialdemokraterna motioner om arbets- löshetens avhjälpande genom anordnan- de av produktiva arbete Vår ledande bete är skriven i nya Fredens väderlekstjänst k kläder kläder Evig är striden mellan gammal tid och ny.
Den gamla åskådning ger sig inte utan strid Den slåss även då den vet att nederlaget är säkert så som hrr Trygger och Hammarskjöld stredo I svenska riksdagen den 15 februari Man kunde tyckt att det icke lönat mödan att dra ut i hopplös strid då det inte gällde mer än att rädda eller A v ADA N I L S S O N Till lagrådet överlämnades av som eljest innebär fara för all- städer med innevånareantal av Kungl.
Maj:t för en tid sedan ett män ordning eller säkerhet; eller minst 20,000 må konungen på Det till lagrådet remitterade förslaget förslag till V a n a r t s l a g.
Om 2) gör sig förfallen till bettleri framställning av stadsfullmäktige till Vanartslag behandlas under rubri- någon tilläventyrs på grund av or- eller tillåter barn, som stå under förordna att en särskild nämnd ken L ö s d r i v a r l a g e n i n y a klä- dets makt över tanken förledes hans vård eller uppsikt, att bettla inrättas som handlägger de ären- der summa 26,000 kronor Det var föreslagit till tron, att här möter oss en eller använder barn eller andra att den som enligt denna lag skulle ny uppläggning av det g a l a lös- bettla för sin räkning; eller falla på barnavårdsdnämnden.
git till fredsaken utöver de 6,000 som Sigrid Undset s bok.
Gymna- drivarproblemet, så tager ban 3) är hemfallen åt otuktigt le- Skyddsnämnden utgöres av ord- regeringen ämnat offra för samma ända- denia anmäles av E W gruvligen miste.
Det till riksdags- verne i tillfälliga förbindelser samt förande och två bisittare.
Ordfö- mål Men kanske gällde det mindre att proposition ämnade aktstycket är därjämte antingen till otukt för.
rande är polismästare (där sådan segra att ge luft åt en länge hop sparad bitterhet I såfall var säkerligen 257 sidor starkt och där rekapitu- leder ungdom eller genom sin le- finnes), polischef eller annan Po- debatten hälsosam även för de beseg- » I n g e n börda ä r tyngre i n li leras valda stycken av 1922.
1926 verne åstadkommer särskild fara lisman.
som av länstyrelsen för- rade ty det Y farligt med instängda livets tomhet till Slummens 40- och 1929 års sakkunigebetän- för sådant förledande eller genom ordnas.
Av bisittarna skall en årsdag än besegrade - inbjudan till otukt stör anständig- heten å ställe som j 11 kap, 15 paragraf strafflagen sägs eller ge nom sitt leverne verkar störande för närboende eller andra.
I paragraf 3 stadgas, » vanart föreligger jämväl då någon, som fyllt aderton ej tjugoett år är hemfallen i t otuktigt leverne i tillfälliga förbindelser samt till följd därav uppenbar fara är för handen.
att han icke kommer att förande av dem, vilka göra sig efter förmåga ärligen försörja sig » samlade vänner.
Genom ordf, i skyldiga därtill skola åtgärder Om de särskilda samhällsorga- Svenska vinnoors Medborgarför-.
vidtagas i enlighet med vad ne- nen för behandling av dem, som bund, fröken Ingeborg Walin dan är stadgat » komma i kontakt- med denna lag kanden i ämnet samt erforder- liga yttranden över desamma I B G synnerhet möter oss sakkunnige- förslaget av 1929 till vilket de- partementschefen principiellt an- sluter sig med vissa avvikelser och jämkningar.
Förslaget till vanartslag stad- P r o f e s s o r s k a n A n n Mar- gar i sin första paragraf att » till gret H Holmgrens 80-årsdag fi- skydd mot samhällskadligt lev- rades den 16 med en mottagning nadssätt som i denna lag beteck- i Grand Hotels festvåning där en nas såsom vanart, och för tillrätta- E t t gammalt värdshus av E Vad har hänt men ståtlig varmhjärtad hyllning överlämnades silver I andra paragrafen säges, a n » vanart föreligger då någon.
som fyllt aderton år undandrager sig efter förmåga ärligen försörja sig och tillika 1) under kringstrykande eller annorledes för ett liv, som giver grundad anledning till antagande att han på annat sätt an genom leverne som under 3 avses ohe- derligen söker sitt uppehälle, eller svenska kvinnornas gåva en silverplakett utförd av Carl Eldh Det märkliga med denna 80- årsfest var samfälldheten I hyllnin- garna från alla läger Ingen grupp, förening eller meningsriktning sökte lägga beslag på en hjälte för egen del utan att unna hen- ne åt andra.
så som alltför ofta sker med föregångsmänniskorna.
Ingen drog sig heller undan såsom oangående.
Från höger till vänster riktades ett ärligt tack till fru Holmgren.
Detta må vara den vär- mande och enande personlighe- tens största erkännande att.
, först tid Veckovakten » såvitt angår motsägelse upprörande de internationell rättsordning blir den Finns så många försvarsvänner men den med fem kronor för sammanträ- cinsterna auf alla Falle.
Även i detta ligger en hyllning At framtidens idéer.
som är under tjugoett år » att det desdag.
tillkommer barnavårdnämnden, Lagens tredje kapitel handlar för den som fyllt tjuguett år en om ärendens behandlina och stad.
skyddsnämnd, som skall finnas i varje stad med landrfiskalsdistrikt, så ock i köping med egen polis.
chef.
I annan köping och i mu.
nicipalsamhälle skall ock skydds.
nämnd inrättas, om det läns- styrelse prövas erforderligt.
I av Fröken Hesselgren rätt statsunder.
fredssaken skall och bör klara sig utan gar: (par.
9) Beträdes någon med stöd Det är en aning förargligt att ett vanart, som avses i Par.
2 skall sådat skall behövas.
Ty det är ett polisman inställa honom i och för bevis på att vi varit ljumma och för förhörs undergående är det erfor- litet offervilliga För föreningsarbete fö- derligt må han för ändamålet ändamålet hållas Men Freds.
a h Informationsbyrån.
o m (Forts. å sid 6.)
kring vilket intresset särskilt samlat sig under debatten gör ut arbete som lig- ger i särklass för sig.
Dem skall vara en slags fredens väderlekstjänst Det är ett arbete som inte gärna kan skötas bredvid andra sysslor Den skall veta opionsbildande V a d, s k e r i i Sovjet Sovjet?
.
I e t uppmärksammat tal i Stockholms Köpmasklubb har Tidningarnas rapporter från p r o f e s s o r G u s t a v Cassel Sovjet-Ryssland tala för närvaran- talat rent ut ifråga om den pro- tektionistiska regeringspolitiken de mest om två saker: förföljd- Med början i en orimlig ersätt- serna mot den ortodoxa kyrkan ning åt sparbanksinsättare på och utrotandet av storbönderna, skattebetalarnas bekostnad har re- ile så kallade kulakerna.
Bägge geringen redan bjudit ut statshjälp ' företeelserna föranleder profetior till hoper och vänster.
till olika näringar och enstaka produktions- om Sovjets snara fall.
Det är väl grenar inom samma näring.
t i l l också ofrånkomligt.
att Sovjet-sy- sockerbetor, vete och skog.
Sam- stemets framtid på det närnmaste tidigt som man förkunnar att jord- sammanhänger med möjligheten bruket inte kan betala sig, be.
- eller omöjligheten - att däri fordra, kapitaltillförseln just till jordbruket.
Samtidigt som vete- fast inlemma bönderna det vill marknaden är fylld.
vill man yt- säga huvudmassan av folket och terligare stödja veteproduktionen.
härskaren över det knappa dag.
Denna understödspolitik kom- liga brödet.
hela folket att vilja lita till Och därbakom står frågan, om statshjälp och i oändlighet höja sina fordringar.
Den medför ett snedvridande av samhällsekonomi- en genom sitt ingripande I den fria prisbildningen.
Professor Cassels tal har bli.
vit föremål för många kommen- kommentarer.
Vänsterpressen triumfera !.
högerpressen möter dess glädje göra med en uppmaning att rent hus både med socialpolitik och fackförningsmonopol innan den jublar.
Ett är dock diken.
Professor Cassels tal var ett ord i sinom - stadgas (par.
4) ra vald av landsting eller stads- Man kan förstå bitterheten an som fullmäktige och den andra för.
anser fredspropagandan för ett lömskt smygande gift i samhällskroppen måste ordnad av länsstyrelse.
Handläg- ges ärende rörande kvinna skall minst en av bisittarna vara kvinna med penningar Därför får man för.
Bisittarna utses för 4 år av v e låta de gamla herrar som förgå sig.
derbörande landsting eller länssty- Förlåta och lämna dem.
Hur mycket relse.
Av landstingens bisittare sysslat med hur slängda de äro i måste minst en vara kvinna Läns- styrelsens bisittare skola äga er- plement till försvaret Nu äro de beseg- farenhet om socialt arbete.
So- rade och dem om de.
ciala hjälporgannisationer skola få Hur kunde det komma sig att de tillfälle att avge förslag å till upp blevo nedvoterade i båda kamrarna draget skickade personer.
Bisit- tarna åtnjuta gottgörelse av stats- äro en aning osäkra om försvaret och medel i form av dagtraktamente som därför ta en återförsäkring hos på.
och värdera alla drag och motdrag i krigets avskaffande att fredens propagandister skulle begag- na sig av byråns tjänster för- att för- de djupa bondemassorna skola ac- skaffa material så är det ändå så dr ceptera eller förkasta kommunis- propaganda när sig icke med känslo- men som en religion, som duger skäl Åtminstone bör den inte göra det offra och lida för, Kan istället Den behöver inte besegra kärleken t i l l.
att istäl et förföljelserna mot präster och gammaltroende väcka en religiös frimodighet inför lidandet, som går upp emot eller övergår den ryska kommunismens då kan man av historiens upprepade vitt- kriget besegra kärleken bekvämligheten heten.
Den behöver avslöja den lättja som gör ut vi här i Sverige låta den korta nådatiden gå under deklamationer om fredlighet och ofarlighet Den behöver klara upp för svenska folket att det har plikter.
Plikter som gå rasande myc- nesbörd näsan sluta.
att med der- ket längre än bara till att klara sig sa förföljelser sis ett säde till re- självt aktion, som på ont och gott kan Därför att fredsarbetet berett uppluck- bli kommunismens överman.
rat och bildat engelska folket, kan det Låt oss emellertid försöka få behöver också beredas uppluckras a h u p p (Forts. å sid, 5,) lysas si ut det vänder sig mot uppgiften att finna den fredspolitiska linje längs vilken Sverige skall arbeta för att gom sin historiska insats Fred- lig i största allmänhet det kan vem som helst vara Det är liten glädje med.
Att veta vad man vill göm för freden a h våga göra det, är något helt an- nat.
N u komma snart försvarsberednin- garnas utlåtanden Sen skall svenska fol.
folket genom sina ombud ta sig en fun- stödja Mac Donald Donald folk över och granska hela vårt trygg- hetsproblem från botten Fredsbyrån står inför stora uppgifter.
Det veta både de som gynna och bekämpa den.
de- .D Devnez Devinez
Rätten till arbete SVART PÅ VITT ARBETSFÖRBUD AR INTET SKYDD,.
.
I en artikel i Tidevarvet nr 5, om särlagstiftning för kvinnor, A r b e t sf Or- Bland årets många motioner, u d är i n t e t s kydd, uttalade n som lita till e n god statskassa, den förmodan, att principen om ett sä- måste den socialdemokratiska ar- kerställande under alla förhållanden av betslöshetsmotionen väcka särskild uppmärksamhet.
den är den arbetande modern så att ev. en skulle hjälpa fackorganisationerna att även under lågkonjunkturer hålla Iönerna uppe och förvränga ar- betslöshetspolitiken är redan sagt.
Men det lär inte kunna bortre- soneras, att förslaget innebär syn- punkter.
som äro i högsta grad beaktansvärda.
Det är på tiden, att ett allvarligt försök blir gjort för att så långt möjligt ersätta nödhjälpsarbeten med produk- tivt arbete, i varje fall arbeten, som måste utföras.
Här ligger motionens kärna.
icke.
rom det påståtts, i ett upphävande av de borgerliga arbetslöshetsdirekti- ven.
Man har häktat upp sig på uttrycket » avtalsenliga löner ».
Men det är väl med samhällets fördel förenat, att produktivt ar- bete utföres i största möjliga ut- sträckning, och det måste anses samhället ovärdigt att liksom pas- sa på att få dessa arbeten gjor- da till underpris, när arbetslös- heten är stor.
Om staten något reglerade sina arbeten efter till- gången på arbetskraft, synes hel- ler inte orimligt, och räddhågan för att arbetslönerna därigenom skulle drivas onaturligt i höjden oberoende av arbetsmarknaden är överdriven.
Man kan lika väl vän- da på den beskyllningen och frå- ga med r a d rätt staten skall hjäl- pa till att pressa ner lönerna.
Dess- utom har väl staten som arbets- givare också rätt att föra sin ta- lan angående lönevillkoren.
De arbeten.
som föreslagits äro vägarbeten a h skogsarbeten.
Or- det vägförbättring framkallar vis- serligen numera förnimmelsen av ett oskäligt högt belopp på skatt- sedlarna a h breda vägar med rasande kanter, som hänsynslöst gå rakt fram genom berg, sjöar, kärr och dyrbar åkerjord.
Men vägarna äro det oaktat i behov av förbättring.
I avseende på skogsarbeten hänvisas till sakkun- niges förslag.
- Där torde även kunna finnas andra arbeten.
kompletteras med ekonomisk er- soner, som i dag antecknas ": något motstånd ens från den organisa- tion, som klarast arbetar för kvinnans likställighet, T h e O p e n ekonomiska dem.
Men när vi nu sedan flera år tillbaka haft en arbetslöshets- siffra, som aldrig sjunkit under miljo- nen men väl ofta nigit över den, - i har inte detta an just d e n miljonen ständigt gått och väntat på arbete.
Arbetslöshetsministern talade om för un- derhuset, att omkring hälften av de per- ut hjälpa Door Council.
kvinnorörelsens Detta förhållande anses av många som en fördel.
De mena att saken blir mindre hopplös om det för var och en finns Även Om det totala antalet arbetslösa den svenska organ finna är konstant, kommer ju en sorts av Den lösning att ske de arbetslösa emellan.
vi också vår förmodan bejakad.
tidskriften Hertha, svenska representanten inom Open Door Det förhåller sig precis tvärtom för- en artikel om Open- del är det den allra allvarligaste farin somras bil- Istället för att en miljon människor gå Door-rörelsen och dess i dade internationella organisation, frågan arbete betyder det att trettio mil- om moderskapsskydd.
Hon bl a. joner, hela engelska arbetarklassen, stän- ett uttalande, som den engelska Open- digt lever under hotet av arbetslöshet.
Walin berör i utan anför Door-organisationen offentliggjort i den- Hela dess liv blir förmörkat av denna skugga, blir en ständig osäkerhet, och mots tåndare till den del av fruktan för framtiden.
na fråga.
Washingtonkonventionen om moderskaps- skydd, som förbjuder en kvinna att Detta är nog för att framhäva själv räckligheten otill- varje tillfälligt försök att i avgöra om hon skall suga sig avlönat lindra arbetslösheten.
Bristen i det rådan- arbete eller ej, heter det i uttalandet.
de systemet bevisas till fullo.
Författaren föreslår socialismens Id€- Vi skulle icke motsätta oss ett under- ' stöd, som beredde henne skäligt under- rande som enda botemedel.
håll, under förutsättning att hon beslö- Men man har ännu icke på allvar försökt med jordens frigörande.
te att lämna sitt arbete.
En understöd under sådan form skulle erkänna kvinnans oförytterliga mänskli- P rätt att bestämma över sig själv.
Om understödet JORDVARDET AT SAMHÄLLET.
och villkoren därför Frågan huruvida Englands finansminis- flertalet kvinnor med glädje skulle välja alternativet att lämna arbetet.
I utlandet anföres även ett exempel ur verkligheten på det enbara arbets- förbudets maktlöshet ut skydda barna- föderskan.
I England blev förbud mot arbete under fyra veckor efter förlossningen lag- stadgat 1891.
Lagen var och är en död bokstav.
T. o. m. yrkesinspektriserna sto- do vanmäktiga mot arbeterskorna, som smögo sig tillbaka till arbetet så tidigt som möjligt.
År 1911 kom emellertid den första lagen om sjukförsäkring med mo- derskapsunderstöd.
Redan 1913 hade an- mälningarna om överträdelse av bestäm- värdebeskattningen i sitt budgetförslag är emellertid föremål för non intresse Mr.
Snowden uppvaktades nyligen av en grupp parlamentsledamöter, av dem som arbeta för jordvärdebeskattning, bl.
a den för Tidevarvets läsare redan välkän- de irländaren, mr McLaren.
Deputatio- nen blev efter allt att döma vanligt motta- gen av finansministern som står den Henry Georgeska riktningen ganska nära.
Men samtalet var inte officiellt.
Man får tills vidare nöja sig med att återge de.
I talanden i vilka finansministern vid ti- digare givit uttryck it sin klart jordreformvänliga uppfattning.
Det har han gjort med.
eftertryck, både skriftligt melsen sjunkit till 8.
Denna plötsliga och muntligt.
Man får hoppas att han förändring gällde även städer, som tidi- som finansminister förmår infria de löften gare haft det sämsta ryktet ifråga om han gav i fjol: att arbetarregeringen dylika lagbrott.
kommer att ingripa mot det milda.
Efter denna intressanta lilla upplys- hållande, som tillåter de genom sam- ning redogör fröken Walin i artikeln hället skapade värdena att hamna i (P- för de önskemål som open Door upp- skildas fickor och med all kraft gripa ställt även andra lagstiftningsfrågor sig an med frågan om jordvärdebeskatt- som röra kvinnor, och slutar med att ningens införande.
sammanfatta dess ståndpunkt på följande Som man kan tänka sig är motståndet kraftigt från de jordbesittande lordernas sätt: sida.
tillfällen, Vi begära respekt för kvin- konkurrens på a r b e t s f ä l t e n, Socialstyrelsens uppgift om att varje i n t e en s k y d d a d tillflyktsort manlig tvångsarbetare över 50 år åsam- inom e t t s t ä n g s e l av bestäm- kat staten en utgift av i genomsnitt melser.
Inte väl görenhet u t a n 25,000 kr.
har av Östgöta-Corresponden- likställighet.
ten förstorats därhän att varje luffa- inte arbetslösheten re skulle bli så dyr för det allmänna.
Även om fullständigt går att utrota.
måste det anses som samhällets plikt att gå in för en riktning, som ska- par produktivt arbete istället för nödhjälpsarbeten och fattigvård.
Det kräver organisationsförmåga, ej endast ämbetsverk.
I längden bör det bli mer ekonomiskt.
Det förefaller, att detta ej behövde an- ses som en partifråga eller av- slås som sådan.
-- Efter denna beräkning kommer det I ARBETSLÖSHETENS SKUGGA självfallet att röra sig om våldsamma En författare i engelska oavhängiga summor och förslaget till ny lösdrivarlag, arbetarepartiets tidning.
The New Lea- vanartslag, skulle i jämförelse med der har, med anledning av arbetslöshets- dessa erbjuda ett billigt sätt att lösa sedan, påpekat det lönlösa i alla it.
Det behöver knappast påpekas hur vil- garder till arbetslöshetens hävande, så seledande denna uppfattning Y.
A ena länge den nuvarande ekonomiska ord.
sidan avses just de utgifter, som sam- ningen bibehålles.
hället åsamkats genom internering av Det är inte så enkelt säger han, som lösdrivare för tvångsarbete.
A indra sidan att England bara skulle ha a eller utgår man ifrån att lösdrivarna genom en och en halv miljon arbetslösa att ta sin blotta tillvaro kosta staten 25, 000 hand om.
Om det förhölle sig så, som kr.
per man.
Efter den beräkningen skul- man vanligen tror, att de arbetslösa ut- le det allmänna sannerligen kunna kosta göra en klass för sig, fullkomlig skild på sig deras omhändertagande.
från de sysselsatta arbetarna, kunde ju &amp; a &amp; tid finna på a s p råd for --
M öt e s p la t s en TIDEVARVET 3 Sådd och Skörd - Göteborgsavdelningen av odlandet b r u k a n d e t som den Vi voro några ungdomar på ut- vi ideligen skatta våra skogar på F r i s i n n a d e Kvinnors Riksför- naturliga förutsättningen för dispositions- fl ykt, däribland några skogsmän.
milliontals kubikmeter varje år rätten ... genom årtusendens röveri, un- höll sitt första möte för året den derkuvande, maktmissbruk av olika slag, Dagen var som ämnad att till- utan att hava någon tillförlitlig 11 februari.
Ordf. frk.
Greta Cardell, förläningar och liknande till vå- bringas i en skogsdunge.
Utan uppgift om hur stort förråd vi hälsade de närvarande välkomna med ra dagars snedvridna begrepp om att se sig för trampade en av oss ha att taga av eller hur mycket önskan om fortsatt gott samarbete.
Års- frågan.
Att jorden bleve allas gemen- på en liten tallplanta, nätt som årligen tillväxer i det avver- och revisionsberättelse upplästes, varefter samma egendom och det faktum att den rätt jämt så hög att den syntes kades ställe.
ansvarsfrihet beviljades styrelsen för ar- rationellast brukas i fri äganderätt behö- och över den magra att den mossa.
betsåret 1929.
Sedan ytterligare några ver icke innebära oförenlighet i den Instinkten vaknade ögonbIickli- Riksskogstaxeringen har emel- föreningsärenden behandlats överlämnades praktiska tillämpningen.
ordet till inledarinnan av aftonens dis- Samhället kan icke utan vidare gå gen hos en av kamraterna och lertid genom stickprovsundersök- kussion, fru Rut Adler, som höll m in för inköp av jord.
Ett sådant förfa- han sade nästan retligt, medan han ningar, som giva möjligast san- föredrag över ämnet: rande skulle ju enbart höja jordvärdet böjde sig för att räta upp det nolika resultat, framlagt sådana a h öka spekulationsmöjligheterna för den lilla Iivet: Vad skulle det här tjä- siffror att vi nu med största fog blir N i säkert för- SAMHÄLLET OCH JORDEN.
enskilde jordägaren.
Men hur ha vi det na till.
Hur många år har det kunna sägas äga en tillförlitlig tjust över den upp- Inledarinnan föredrog att påpeka den med inteckningsrätten?
Bankernas långiv- tagit för den att bli så här kännedom om våra skogar, deras sociala sidan av det komplex av pro- ning mot ränta och inteckning är sanno- märksamhet, som Flera år minst, omfattning, tillväxt och allmänna blem, som går under benämningen jord- likt ingen välgörenhet utan har för ban- stor tror du?
tillstånd.
Taxeringen har skett in- herrarna ägna Er frågan.
Man har hört om arrendato- kerna visat sig vara önskvärda affärer och så trampar du om 10 meter breda bälten vilka strålande hy.
Ty rernas otrygga ställning, om lantarbe- Varför skulle icke Vi ... d. v. s. Sam- Han avbröt sig liksom generad tarnes usla bostäder som icke skulle h ä l l e t kunna inhösta samma förtjän- över att hava visat en ömsinthet sträcka sig från länsgräns till läns- män beundra m kunna fortfara att existera, om icke ar- ster?
Samhället kunde på så sätt i sin gräns med ett inbördes avstånd ungdomlig, klar betslösheten tvingade folk att taga plat- hand få den jord vars ägare icke klarat som annars hör de svage till.
Men det var kanske mindre varierande från 20 km.
längst i ser med dylika bostäder; man hör om sig - en jord som nu av bankerna och frisk hy, svårigheten att få lämplig jord till nya i regel säljas till den högstbjudande.
vördnaden för allt levande som norr till 1 km.
i södra Sveriges på samma gång som den Samhället skulle få i sin hand jord tog sig uttryck i denna handling mest skogfattiga delar.
inom des- jordbruk frågan kan uppresas, om det över hu- att upplåta till Iämpliga händer och på utan fastmera sakkunskapens viss- s bälten har räknats alla träd n i d lönar sig med lantbruk i Sverige.
skäliga villkor.
Då frågar man sig, om het om den lilla plantans bety- med en viss inskränkning för kle- Svårigheten att få arbetskraft till jord- skulle kunna tänkas ge sig bruket diskuteras och samtidigt vet man in på dessa » affärer »?
Ja - med all delse såsom en liten liten kugge nare dimensioner.
180,000 prov- att lantbrukarnes söner a h döttrar nöd- sannolikhet, då det är vad vi delvis i ett stort nationalekonomiskt helt.
träd har dessutom undersökts, d. hyn med gas p till städer och industri för att allaredan göra.
Vi hi i folkpensionerings- Man börjar förstå det, när man s. minutiöst noggranna observa- där konkurrera på en redan överfylld fonden stora tillgångar som skola place- ger sig ut på en färd genom siff- tioner och mätningar har gjorts av arbetsmarknad.
Om ett eller två av bon ras.
Varför icke placera dessa tillgån- ror och tabeller i riksskogstaxe- enskilda träd så snart ett visst antal De lån till kommunala dens barn skall kunna försörja sig på gar i jord?
det naturliga skönhetsmedlet det gamla hemmets jordbruk, blir ett byggnadsföretag som numera givas på ringsnämndens nyligen framlagda uppnåtts i varje grovleksklass.
Vi- problem för dem att lösa.
Och likväl billiga villkor kunna säkerligen mången rapport.
Den är slutstenen i ett dare ha noggranna anteckningar talas dat am att de små, självständiga gång locka i n kommun till dyrare byg- mångårigt arbete vars mål varit förts om skogsbeståndens ålder, jordbrukarehemmen äro statens säkraste gen än behovet kräver.
Dessutom.
jor- att generalinventera hela rikets skötsel d beskaffenhet, markens grund ni ... men man är icke okun- den springer man icke bort med det skogar oberoende av ägan.
Till skogsproducerande förmåga, my- nig om att bankerna äga 50 proc.
av är ingen kassa som kan förskingras.
Dessa en början går vilse ibland rarnas dikningsmöjligheter, även- ju spritts i allt vidare kretsar.
denna grundval!
Alla dessa motsägelser lån till jordbrukare skulle sannerligen siffrorna, millionerna säga ej lek- som kal- och hagmarkernas till- Ur skogen hämta vi råvaror till gör att man står än mer spörjande in- underlätta lösandet av ett gemensamt sam- och utsträckning exportprodukter vilkas värde UPP för problemet: Jordfrågan.
hällsintresse.
Där är utdikningar och väg- mannen så mycket varken om sko- stånd Vad som på senare år gjort denna förbättringar, bostadsbyggande och utbild- fö r b u nd ... jä ö - - - ö - samhället " *, .&amp;, v. YvY-Tvålen - - - fråga till en av de mera brännande ningsmöjligheter för arbetslös ungdom är otvivelaktigt den permanenta arbetslös- med öppen b l i för deras anlag a h hetens spöke.
Tal.
framhöll med skärpa möjligheter på arbetsmarknaden.
Tal.
på- - att man måste göra klart för sig jordens pekade även frågan om den osunda tomt- särställning i samhället och att bakom spekulationen och behovet av att indraga den privata äganderättens ligger värdestegringen I tomtmark till samhäl-.
nyckeln till många problem, som i läng- den icke kunna lämnas outredda.
I den följande redogörelsen för jordbrukskom- missionens av 1918-1921 behandling av jordfrågan, påpekades hur i dess digra 6 band starka betänkande, man har ett givande och intressant studiema- terial.
Efter att ha redogjort för den pro- position angående villkorlig återköps- rätt av fast egendom a h de enskil- da motioner i jordfrågan, som först vid 1924 års riksdag framlades, gav inle- darinnan en kort resumé av de olika partiernas program i jordfrågan på- pekande, att i stort sett samma syn- punkter gjort sig gällande i samtliga partiprogram, dock med en för varje parti betecknande nyansering i reform- viljan, alltifrån högerns försiktiga for- mulering, som egentligen ingenting än.
drar, till socialdemokraternas mera re- volutionerande metoder.
Påfallande är hur alla enas om att öka antalet jordbruk ah socialdemokraternas utgångspunkt, att samhällets jord icke skall säljas utan upplåtas.
Gå vi till Frisinnade Kvinnors Riks- förbunds program i denna punkt sade se vi kravet på att samhällets och den enskildes äganderätt till jorden måste klarläggas som en konsekvens av det resultat man då kommer till, kommer också lösning av dessa problem.
Jorden och övriga naturtillgångar äro allas gemensamma egendom på grund av sin natur som fundament för mänsklig verksamhetslust detta sakförhållande måste man gå ut ifrån.
Tal.
gjorde där- efter en hastig historisk återblick visan- de hur äganderätten till jorden nuder tidernas lopp förvanskats a h tillkrånglats från den ursprungliga uppfattningen om -.
- a let.
Grundtankarne I georgeismen berör- des sedermera med påpekande av hur de- riktnings upphovsman a h f ö n språkare särskilt fäst sig vid jordmono- polet.
Men man kan med skäl erinra om att alla sär rät t i g h e t e r gömma på samhällsskapade värden, likgiltigt vad monopolet kallas, bör det förränta sitt värde till samhället.
Med andra a d.
.
samhället borde al- drig sälja ett monopol och på så sätt genom en, om än aldrig så stor en- gångssumma, frånhända sig rätten till framtida samhällsskapade värden.
Efter en redogörelse för den danska jordrefor- men av 1919 avslutade tal.
sitt anföran- de med en uppmaning till en a h var att söka bilda tig en uppfattning om vad det i detta fall borde a h kunde göras.
För egen del menade tal.
att det sam- hällsskapade värdets jordräntans in- dragande till samhället, syntes henne vara den fredliga revolution som skulle komma att betyda folkens ekonomiska frigörelse och fred mellan nationerna.
Sedan ordf. framburit sitt a h f ö n ningens tack för det synnerligen sak- liga och intressanta föredraget vidtog en livlig diskussion med ett 20-tal inlägg av olika medlemmar.
Särskilt framhölls betydelsen att kvinnorna gjorde sig förtrogna med principerna för jordrefor- mens förverkligande.
.
- - gens omfattning, dess tillstånd eller vägledning, så upptäcker man så småningom många häpnadsväc- kande ting i allt siffermaterialet.
För det första är det bra under- ligt, att vi icke för Iänge sedan satt igång med en inventering av vårt skogslager.
Denna reflexion är icke mindre befogad därför att intet annat land går före oss.
Fun- nes det en firma som sutte inne med ett millionlager, av vilket den ständigt sålde och sålde utan att se efter hur mycket som fanns kvar av lagret och hur mycket nyanskaffades, så skulle man näppeligen kunna kalla den fir- man varken välskött eller förut- seende.
Men ett faktum är ju att med ett ord allt vad som går till hälften av vår sammanlag- dömning av vårt skogsbruk och las icke endast till så grova ting dess ekonomiska utevecklingsmöj- som trävaror och papper utan i våra dagar kan man ur skogen ligheter.
Upptäcker man emellertid en framställa t. o. m. så subtila ting siffra som säger att den skogs- produktiva marken i landet med 1,4 mill.
hektar egentligen under- skrider den siffra man i den of.
ficiella statistiken laborerat med, så kan det inte hjälpas.
an en lek.
man blir ganska betänksam.
Lä- get skulle även för den sakkunni- ge te sig mörkt, såvitt man icke vid riksskogstaxeringen kommit fram till, att vi trots denna mindre areal dock ha 400 mill.
kbm.
mer virke än man förut vågat räk- med.
Det vill säga, skogen ar populärt talat större.
bättre och politiska a h sociala föredrag i Anders- tätare än man trott.
torp, Lindome, avsedda i n fortgå en Det är således en betydande ök- gång i veckan en tid framåt.
Början ning av Sveriges nationalförmö- som na gjordes torsdagen d a 13 dennes med ett föredrag av fru R u t A d ler, Eke- genhet som härmed konstateras.
Denna ökning av virkeskapitalet red benämnt » Inför tidens ansikte ».
Tal.
betonade risken av likgiltighet och okun- är i och för sig glädjande men nighet inför det politiska skeendet inom- därtill kommer att man kan räkna a h utomlands, framhöll det utplånan- med en betydligt högre ränta än de av nationella gränser som ständigt man förut trott.
Tillväxten är pågår I den ekonomiska världen och nödvändigheten av att folken själva taga nämligen mindre kom än 2 / 3 re än den icke siffra till Iför- vid konsekvensen härav i en folklig vidd- organisation där m samspel av de den senaste överslagsberäkningen.
tionella krafterna kan bli till ett ratio- Som en förklaring kan nämnas, naliserande av hela samhällslivet mot fred att den betydande skillnaden mel- och välstånd, i stället för ett försla- lan dessa nya siffror och dem man Sekreteraren.
vande av saken i skenbara nationella motsättningar.
Vägen härtill ginge ge- förut ansett sig kunna.
fastslå, hu.
nom ett förvekligande av demokratin vudsakligen torde bero på att en- a h ett målmedvetet följande av en po- hetliga och gemensamma metoder sitiv vänsterlinje inom uppo dir^ a b för taxeringarna förut saknats.
I L i n d o m e a v d e l n i n g e n av Fri- lagstiftning, vilket också av talaren skis- en del av landet har man använt sinnade Kvinnors Riksför- serades.
b u n d har anordnat m serie offentliga Nästa föredrag i serien hålles den vissa regler i en annan del av 20 febr.
av R i d Sven Backlu nd, landet helt andra.
Göteborg, som kommer in tala om » Ett Uppfattningen om skogen så-.
-. "
nytt försvar ».
Vidare kommer - " doktor serna en » Bostäder, mödrar och barnamat », kura- torn vid Vanföreanstalten.
som av de viktigaste betingel- för vårt lands välstånd har som silkesstrumpor.
Som något ganska anmärk- ningsvärt i vår partipolitiska tid skall slutligen nämnas, att stats- makterna utan prut och ovidkom- mande hänsyn enhälligt beviljat de anslag som beviljats för riks- skogstaxeringen.
Och dock rör det sig om så stora summor som 1,2 mill.
kr.
Detta är i och för sig ett betydande utlägg men i betraktande av de milliontals hektar mark undersökningen hän- för sig till blir det endast 51 / 4 öre per hektar.
Nog är det i alla fall ganska glädjande att vi kunna enas om åtminstone en riksviktig fråga.
Men ingen må tro, att den av- slutade generalinventeringen en- dast framlagt glädjande resultat.
På många håll har det visat sig, att skogarna äro i ett bedrövligt skick.
myrar outdikade, skogspro- duktiv mark kal eller bevuxen med - &amp; ' dålig skog, stora försum- pade eller lagda till betesmarker.
vilka med föga kostnad men med liren omtanke skulle kunna bära förstklassig skog.
Allt detta åter- står att rätta och utveckla.
Det lig- lång tid mellan sådd och skörd ger skogsbruket, därför bör ej hel- ler någon tid försittas.
i Rita.
.
i Göteborg, Virginia Raym o n d att behandla skapsskydda », doktorn och landshövding- skan, Julia von S n e i d e r n, Vä- nersborg bu lovat redogöra för förslag till ny lösdrivarlag.
Vidare torde bl.
a.
» Frihandel tull » bli föremål för be- handling, m. fl.
aktuella ah viktiga spörsmål.
S Ö D E R M AN LA N D S DEPOSITION- KAPITAL- b SPARKASSERÄKNING mot.
högsta gällande ränta ENSKILDA - Y L Solidarisk Bank.
Grundad 1865., -
Si igri id U n d set ' s p l ats i striden Samma intryck som man fick I ner förflutna, kan inte heller ge för 20 år sen efter en bok av värdighet och stadga åt hans och Sigrid Undset, kommer igen nu, hennes fria förhållande.
Då han söker fäste för sitt liv då man slutat första delen a v hennes moderna omvändelsero- finner han det inte h e l l e r karak- man Gym n adeni a.
Det näm- täristiskt nog, i kärlek och tjänst att utan å inten- förkun- ens även om egen står i rak motsats där- till.
Under de år som förflutit sen romanen J e n n y rid Undset gått skrevs, har Sig- sin bana följd- hos fosterlandet.
Unionsbrottet med dess våldsamma triumf och plötsliga entusiasm är för denne re- flekterande unge man för mycket bemängt med naiv självbelåtenhet, stora ord och svaghet i handling gentemot Sverige.
Återstår då re- ligionen.
Men den protestantiska » Prækereligionen » ger honom in.
riktigt och ofrånkomligt.
Jennys öde är tecknat under den första häftiga reaktionen mot sådana missbruk av personlig erotisk fri.
genting, varken dess mera Kam- maldags eller moderna toleranta form.
Av e n händelse kommer han i kontakt med fromma nor- ska katoliker.
bevistar en katolsk mässa, gripes a v andakten av den gemensamma gudstillbedjan under prästens ledning, knäfallen.
bönerna, konsekrationen.
Han är nära att göra övergången, men det grymma slutet p i hans kär.
leksaffär gör honom trotsig mot Gud, och så kommer en ny levnadsbana, äktenskap, fader- skap, livets alldag och smålycka.
Boken slutar med världskrigets s vård blir början, slutar så att man förstår Det är den att man egentligen står vid hör.
jan av den egentliga historien.
Ehuru nu Sigrid Undset för- t finner den katolska brukat 432 täta sidor, låtit ett m det fäste, den auk- helt tidsskede göra bankrutt och trår till.
den motsats hopat smärtsamma erfarenheter på sin hjälte.
är det inte alldeles sä- radikalism hon hela tiden op- kert att läsaren ser det absolut ponerat mot Hon liar ingen tro ofrånkomliga i tvivlarens och kraft att bära frihet skeptikerns nästa steg.
Och detta inte heller på hen- beror mest pli att det är så gott t bära Guds barns som bara på uteslutningens väg.
Hon tycks först han når katolicismen.
H a n har ha mött katolska kyrkan i dess visserligen haft ögonblick av väl- medeltida skepnad under forsk- behag i en katolsk kyrka, en se- kundlig aning om att kontakt med ur me- Gud är mera värd än allt vad en ny livet eljest kan bjuda, han liar fått stor romancykel på temat: en mo- ett vackert gammalt radband ar dern norrmans väg till katolicis- en uns norska före hennes vigning men.
Det är två företeelser, som till nunna.
Men varför katolicis- preparerar den unge norrmannen men a r det enda alternativet till Paul Selmer till denna övergång rotlös skepticism är dock icke för- till katolicismen och de äro världs- klarat.
Han har ett samtal med liga nog.
Det är den moderna den blivande nunnan, dir de kom- radikalismen i dess norska form ma överens om.
att protestantis- och den moderna protestantismen, men är kastrerad kristendom.
statskyrka och sekterism.
Hans Dogmerna göra samma nytta mor är en vänsterfrälst, radikal de inre sekretoriska körtlarna.
från 80-talet.
Hon har skiljt sig opererar man bort dem, då blir från sin man, därför att han kränk- tron avkönad.
» l a væk dogmerne te hennes personlighet genom og kroppen æser utover av blegt private meninger og o och svartsjuka ett ib- dödt fett fall.
Hon har uppfostrat personlige overbevisninger o g sådana sina barn i frihet, utan att tvin- vrangforestillinger ga på dem sin auktoritet.
Hen- ord lägger Sigrid Undset i den nes erotiska moral har varit att kär- söta unga norska katolikens mun.
Ja hon låter henne fortsätta på bildspråkets vanskliga vig, ända till dess den unga damen råkar likna protestanterna vid Konstan- tin den andres hoveunucker » som väl kunna gräla och intrigera men s möjligheter att inte slåss. » att bära ett stör- Man måste erkänna att protestan- Ett gammalt värdshus det eunucker är groteskt.
Inte mindre groteskt därför att de fle- sta föredragit att liksom Kristus lida för sin tro framför att slåss Strax utanför Wien ligger ett litet hade det ändå måst vika för tidens su- värdshus, som sett bättre dagar.
Det veräna härjartåg.
De goda kommuni- liknar en berömd diva, som efter ett kationerna, som blivit så mångas upp- strålande rikt och stormigt förflutet pi komst bragte det på fall.
Det ryck- gamla dagar blivit anständig, korrekt och tes fram ur sin splendid isolation a h för den.
ytterligt charmlös.
Borgerligt kök, bor- gerlig publik, borgerliga priser.
For bå- da parterna är det tiden den oför- stående hänsynslösa tiden som ver- kat förhärjande.
Tiden med rynkor a h embonpoint - tiden i form av bilar, bussar och spårvagnar.
, Det gamla värdshuset ligger fortfaran- de täckt och idylliskt, det kan ingen förneka.
» I en lummig däld - vid en - När man Omnämner detta for.
drar rättvisan att man i detta sammanhang påpekar dr. E v a v o n Bah rs försynta och försik- tiga lilla bok I » O ni k a t o i c i s- men ».
skriven t i l l protestanternas vägledning och upplysning.
Det är osäkert om den har någon för- måga att övertyga, men den sking- porlande bäck » rar en del gängse missuppfattnin- problem inom de nordprotestan- tiska länderna just därför att den faktiskt rycker framåt där.
Sig- rid Undset har givit ett värde- fullt bidrag till förståelsen av den- na framryckning, genom den psy- kologiska motivering hon givit för sin hjältes katolska sympatier.
Det fingrarna?
För bara ett fjärdedels sekel höllo eldiga springare framför värdshusets låga port.
Unga kavaljerer a h tätt beslöjade damer stego skyndsamt ur och försvun- no blixtsnabbt inom dess dörrar.
El- ler ett uppsluppet sällskap kom framstor- mande i långa rader av » Wiener-fiaker » artister och glada subretter medfö- - ett svartlockigt zigenarkapell a h med kutter, dans och smek gjor- des natten, 111 dag.
För alla nöjesgre- rande funnos skilda rum, delikat mat, glö- dande viner och full diskretion.
Hin- de något i hetsigt mod eller uppbru- nar - sande svartsjuka förblev det mestadels i lisen och till Wien.
Innan någon hann komma var saken arrangerad, den skyl- dige borta a h ingen betjäningen av, hade sett eller kom ihåg någonting.
En atmosfär av romantik och äventyr omsat- tes till klingande mynt hemlighets- full svåråtkomlighet höjde varans värde.
En berömd författare betecknade den lilla krogen som » Das Wirtshaus von Osterreich » a h ärkehertigar hälsade vär- den stället med ett gemytligt: » Ser- + ... .. vus Bruderhertz » ... sta ovän, kan förneka dess dygd.
Den skara, som förut övermodigt strödde sitt guld, har inte längre något kvar att strö Men även om så, Hans egen erotiska historia.
vi sar honom, att alla förhållanden utanför det klart oupplösliga äk- tenskapet äro hopplöst orediga och ödesdigra.
Hans stora kärlek ta1 blomsterbutiksflickan Lucy kan inte läka och göra om intet hen- gammaldags söndagsmeny - wiener- funnit vägen till den mångbesjungna gamla restaurangen.
Vid nästan varje bord sitta medelålders herrar med barn och blomma här a h där ses små - vars uniform utvisar att d e äro det närliggande stiftets disciplar, om söndagarna av föräldrarna få bjudas ut till middag.
Luften är tung av läx- läsnings-, hushålls och affärsbekymmer men lättas upp för ögonblicket av wie- nerschnitzel a h kaiserschmarn.
I ett hörn sitter en ensam gammal herre.
Redan med sin luch à la carte avviker han från oss andra.
En hel- stekt frun.
champagne och blå druvor serveras honom.
Hans yttre verkar sna- rare nött och slitet.
, En grönglänsan- de jackett är tätt knäppt o m hans na broa.
halsduken, knuten pi gammal- dags vis är litet fransad i kanterna men kragen och manschetterna äro bländande vita.
De grå mustascherna äro prydlig borstade och uttrycket i ansiktet blir nästan ungt, när han med darrande hand lyfter glaset.
gossar som, ~.
Jas kan inte låta bli att fråga den gamle stultande kyparen, som ser ut att vara född på stället, vem den sär- g * ' " är?
Det var inte svårt att öppna hans språklåda: » Det är ju baron X vet egne jag.
Han som ni minns väl?
Jaså Jo, låt mig se det är väl tretti år sen dess, nej, vänta, det blir nog över de förti strax efter kron- prins Rudolf på Mayerling ni vet.
den tiden kom ofta hit med en dam.
En hel höst.
- inte.
* ' " ' - inte vore fallet kigt - gen.
Det blev duell på fläcken.
Han befallde ner baronen i parken och gav honom en pistol.
Baronen sköt i luften förstås - - " * kommer större frontlinje.
Striden kommer att stå - så uttryckte e n a v sven.
betala så fin - men vi räknar det litet billigare.
Gammal kund, för- inte mat ska kyrkans missionärer det under maten.
Det brukar bli » kall fasan med fredsveckan - mellan dem som sås pikant » pi kvällen.
Vänd på bla- erkänna att tjäna en Gud i värl- det a h titta pi kvällsmatsedeln får ni se där står det redan!
Ser Ni den och dem som förneka an- dra värden än de synliga och kalla nu skålar han-som om hon sutte mitt - - emot!
Jesus-marant-Josef, som o n d e t inte funnes annat än fruntimmer här riktigt att människan saknar trygghet och stränghet, där hon är mött alltför mycken tolerans, hon saknar visshet, om hon vuxit upp i en miljö som satt allt ifråga.
försyndat sig mycket i mun- nen gentemot katolikerna som en Sigrid Undset har säkerligen pi- följd .av okunnighet, fördomar och högmod.
Men ur en representa- vit en förklaring till det som för tiv katoliks.
mun ha protestanter- ter na med denna tämligen råa elak- kommande delar av sitt verk het fått igen på ett sätt, som kan göra herrskapet ganska jämn- ny ge sin insilit protestantiska av vad som Iäsekrets är rikt och en ställda.
mäktigt och levande i den ka- Den långa kedja av upprors- tolska läran.
Men hon har av- rörelser mot katolska kyrkan som skurit sig själv från möjligheten började redan i andra århundra- att finna det djupast förenande det, liar så många ståndaktiga i katolsk och protestantisk reli- martyrer bland valdensare.
lollar- gion eller än vidare i all stor der.
hugenotter, hernhutare.
ana- religiös uppenbarelse genom sin baptister att dessa skulle lämp- rättrogna intransiganta katolska ligen kunna avfärdas med skällsor- ståndpunkt.
Man kan inre vara religion vidskepelse.
I den stri- den kommer g a m l a frontlinjer att i världen!
Dir h u väl hänt annat sen genomskäras och g a m l a motsat- dess, skulle jag tro!
Bevare oss Gud ser att försvinna.
Den delar inte i himmelens tron.
Jawohl Hochwürden komme gleich » ... Och gubben stul- upp vår världsdel med en skilje- tar iväg till en vördig pater från stif- linje från örter till väster efter tet, som också avvikit från matsedeln protestantiska avfallet.
men a h beställt » Backhändel ».
Månne Inte heller i norr och söder efter han också firar något minne?
- I såfall inte så upprivande att döma kommunistiska.
Den ställer icke heller det k r i s t n a västerlan- av den goda aptiten.
E.
B.
G. det i en motsats till det hednisk österlandet Den kommer att stä.
mitt över alla g e o g r a f i s k a och.
sociala sammanhang.
- - det det - -- många sig absolut oförklar- ra tion, som det radikala åttiotalet gjorde uppror mot.
- - - - Vi ha sällat oss till de söndagslun- chande familjer, som lockade av en god hertigens kula skrapade bara baronens nim.
Men rn, a ~ kom upp igen satt hertiginnan död i med om de två Iäger som katol- stolen.
Hon hade skjutit sig mitt i hjär- tat.
Det var Iycka att det &amp; ska kyrkan gör av människorna kronprinsen sedan hände.
Vår skandal i d e troende inom kyrkan och de drunknade i den stora - e gudlösa utanför.
T y historien ska- - Men varje höst rid det här svepet par under sin gång en ny och baronen hit.
Nu kan han snart - mässa och han står upp och för- svarar inför modern den genera- avlägsnare gömställen.
I våra dagar har det gamla värds- Jag brukade servera dem på rummet ciala skalan, det har blivit gammalt, fransk väder champagne.
kom Och den så gamle en dag herti- - terna enligt forna poeters kyrka och ett mäktigt munkkloster tätt bredvid stod fadder vid dess inträde i värl- den.
Det var väl uttänkt att ty sig så nära det vördiga stiftet.
På samma sätt som divans höga beskyddare - gav det andliga grannskapet ett stänk av le- gitimitet åt besökarna även om des- sas syften inte alltid överensstämde med den höge gynnarens åsikter och intres- såg han kanske mellan - som - Med hjälp av den nya förträffliga spårvagns och busstrafiken myllrade wienpopulasen med lätthet dit kvällar och söndagar och våra dagars älskogskranka romantiker söka i bil och på motorcykel till vida besjungande.
En poppelallé leder dit, schnitzel med kartoffelsallad och kaiser- gar.
Katolicismen är ett brännande som blev en helt vanlig förstadslokal.
C LARTÉ tinder en tid då mänskligheten3 religiösa medvetande och erfaren- het måste stå ett sådant prov, då Tidskrift för socialistisk kultur.
har varje verk sin betydelse som Redaktion: förf.
Bertil Almqvist, fil.
kand. belyser enheten innanför den gu- Leif Björk, fil.
stud. Mauritz Konow, domliga uppenbarelsens skiftande förf.
Karin Boye, amanuens AIf Jo- uttrycksformer.
Om Sigrid Undset hansson.
tjänar detta syfte är det mot sin Utkommer med 12 nummer per år.
Prenumerationsavg.
för helt år kr.
e g e n vilja.
E. W. 3, rar halvår 1:50.
Lösnummer 25 öre.
Adr.
: Clarté, Box 443, Stockholm.
postgirokonto 2873., - -- *
Bland årets mera beaktansvär- - enligt motionärerna - ha haft (Forts. fr. sid. UPP.
att det kan, absorbera ett 1.)
da motioner är den socialdemo- en god verkan.
en smula överrikt av det läge överskott på c:a 8 millioner arbets- De åtgärder rom professor An- som betingar dagens tecken kratiska, undertecknad av hrr.
lösa.
(Industrin har sin egen ar- Möller, Bärg, Sandler och Björns- son om undersökning av lantarbe- tarnas bastadrförhållanden.
Mo- tionärerna begära att Kungl.
Maj:t måtte Snarast möjligt för riksda- ur dersson och dr. Stéenhoff i den Sovjet-Rysslands historia.
Vi erinra som hastigast om de påyrkat till förbättring av miss.
passerade skedena i denna histo- förhållandena är främst införandet ria: Först krigskommunismen av byggnadsstadga för landsbyg- 1918-1921. alltså samhörig med pågående inbördeskrig, som var åtgär- samt sammanflätat med främmande in- radande bristfälligheter.
dels för den lagstiftning som redan finns från tre lade fronter.
hänsynslöst Krigs- tryggande i framtiden av en bätt- i Danmark (sedan 1922) angåen- ?.
re ordning.
bl.
a. genom en med de förhållandet mellan tjänare och kommunismen lade och fördelnin- tillräckliga befogenheter utrustad g e n av produkterna i den centrala bostadsinspektion på landsbygden.
enskild fö- ledningens händer Det är, som man väl kan för- retagsamhet och vinst var bann- stå, allvarliga brister som motionä- lyst.
Men den fruktansvärda ut- rerna lägga fram i motiveringen.
amningen förmådde Lenin till det stora medgivandet i den Nya Denna stöder sig till stor del på resultatet av den underrökning.
Ekonomiska Politiken, » NEP », från 1921.
N E P trängde hastigt som med bidrag från stiftelsen fram och krigskommunismen gav Therese och J. Anderssons min- ne nyligen anordnats av professor vika.
Enskild företagsamhet och Alfred Pettersson och doktor G. vinst kunde åter av var man skå- das i form av varureklam, skylt- Stéenhoff, vidare på vissa under- fönster och välklädda, mätta, sökningar.
rom på initiativ av för- förstaklassresande personer, s k. ste provinsialläkaren i Malmöhus nepmän.
lan företagits genom länsstyrelsen, För jordbruket gjordes en sär- samt på en del andra mera lokala undersökningar.
skild lagstiftning.
Krigskommunis- Den förstnämnda undersöknin- men hade nationaliserat jorden och upplåtit den åt bönderna for- gen omfattar tio lan med inalles sexton socknar: Malmöhus, Hal- delad på ytterligt små lotter.
som lands, Bohus, Kronobergs, Skara- kunde anses knappa för en fa- borgs, Östergötlands, Stockholms, milj att reda sig p å Men avkast- Värmlands, Västernorrlandn och ningen beslagtogs till mycket hög Norrbottens län.
Det är inte nå- procent som avgäld för jordupp- intill och utöver bru- låtelsen gra uppbyggliga siffror man kam.
mit till, fast uppgifterna natur- karen-bondens svältgräns för ligtvis växla Enligt den poäng- att drunkna i städernas och den röda arméns bottenlösa hun- tabell.
som uppgjorts över lägen.
heternas värde I hygieniskt av- gersnöd.
Bönderna svarade med seende.
kunde högsta poängtalet, sådd-strejk.
N E P tillät nu upp- Iåtelse av större jordlotter, på 8- 35, bara tilldelas 1 procent av de undersökta bostäderna Omkring 16 tunnland.
och dessutom möj- 14,5 procent måste med största Iighet att under arrendeform sam- la än större områden på samma sannolikhet betraktas som betyd- hand och därvid anställa lejd ar.
ligt undermåliga.
Vad ar det då för slags fel betskraft.
Därtill gavs rättighet att sälja jordbruksprodukter i öppna som räknats med.
Det är inte ba- ra brist på bekvämlighetsanord- marknaden med den ej obetyd- ningar, som t. ex. att förstuga liga vinst som den öppna markna- dens kristidspriser kunde ge.
Så fattas, så att man genom ytter- dönen kommer direkt in i rum- uppstod Kulakerna.
de rika stor- met, frånvaro av skafferi, garde- bönderna vars lantarbetare mesta- dels rekryterades från utarmade rob, källare och tvättstuga.
Dessa f. d. sovjetbönder.
Kulakerna fyll- brister äro ytterst vanliga.
inte ens en fjärdedel av de undersökta de den gången ett nödvändigt än- hemmen hade alla dessa anordnin- damål: att producera säd i stor.
gar och i omkring 4,1 procent re skala för att fylla städernas och fabriksbefolkningens behov.
saknades de fullständigt.
Det ar heller inte bara frånvaron av vat- N E P betydde slutligen, men ej minst, ett förtvivlat försök att tenledning och eget avträde som räknats som brist, fastän denna spränga världens blockad mot Sovjet, en desperat inbjudan till naturligtvis också är mycket ofta förekommande.
Det ar utrymme främmande kapital och företag samhet att slå sig ned inom dess och uppvärmningsanordningar och väldiga landamären ett erbjudan- omboning överhuvudtaget, som de av handelsavtal med Europas undersökningen tagit hänsyn till, makter.
Vilka svindlande möj- Omkring en tredjedel av bostä- ligheter för Europa!
derna betecknar rom dragiga.
kal- 1924 bragtes också ett handel, la eller fuktiga.
avtal med England i hamn Utrymmet beräknat i golvyta det var under Mac Donalds för.
och luftrymd var i förhållande sta regering - och en större lån till antalet personer i hemmet t garanterades också.
Men på den- många fall förfärande litet.
Som na ryska politik stupade hastigt exempel kan nämnas ett rum P i Mac Donalds regering, och dess 18 kvadratmeter, som ända tills konservativa efterträdare bröt re- i fjol beboddes av fem personer, dan på hösten 1824 avtalet med varav hustrun själv var bröstsjuk Sovjet.
Blockadens järnring var och länga tider sängliggande.
åter sluten - och Europa hade Ett särskilt pinsamt kapitel är försuttit sitt ögonblick.
drängstugorna Vad som an har Fanns i Sovjet ännu något synts i tidningarna då och då om svagt hopp om hjälp ur en hopp ovärdiga lantarbetarebostäder, tor- lös belägenhet, så släcktes det da det ändå vara for de flesta fullständigt med Arcos-överfal- överraskande och för samhället let i London p i våren 1827. fruktansvärt genant att konstate- Sovjet var ställt mot väggen med ra, hur stort antal av arbetarna det fruktansvärda alternativet: un- inom den krävande och viktiga dergång eller framåtgång men jordbruksnäringen, som ännu bo i så fall framåtgång b y g g d en- i närmaste samband med ladu- b a r t p i e g n a resurser.
gård och svinhus, i mörka rum Det senare alternativet blev gäl- utan eldstad, med jord- eller sten- lande: från efteråret 1927 daterar golv, med låga fönster och utan sig det gigantiska företag, som förstuga.
Betänkligt är också det helt enkelt kallas Femårsplanen.
förhållandet, som framgår av un- Femårsplanen innehåller tjog- dersökningarna i vissa socknar, tals av sådana projekt, som Ame- att de stora godsen långt ifrån rika brukar drömma om: världens att på detta område föregå med största kraftstation, största pap- gott exempel, ofta äro de arbets- persbruk, största bomullsfabrik, husbönder, som bl.
a.
innehåller största fabrik för traktorer.
Allt vissa bestämmelser om de senares färdigt på kortast möjliga tid, på tillfredsställande bostäder.
bostäder, och som tycks vara värd med tiptop utrustning och arbe- Av de gjorda undersökningar- an beakta i samband med motio- tande med enbart inhemska råva- ror av kal, järn, trä, olja etc. Och na framgår emellertid att vissa nen.
förbättringar ha kunnat genomfö- Emellertid torde detta vara en på samma fem år skall minst fjär.
ras, mycket tack vare den opinion, sak som inte kan lösas enbart ge- dedelen av Sovjets jordbruksjord som väckts genom enskilda eller nom lagstiftning.
Det fordras ock.
sammanföras i väldiga koo- föreningar.
Den av Lunds studen- så insatser av enskilt initiativ och perativa komplex drivna i stor M Clartésektion genom tidning- intresse.
skala med maskiner.
Därvid skall en Arbetet förda kampanjen tycka jordbrukets intensitet så drivas gen framlägga förslag till ovan omnämnda undersökningen den en effektiv bostadsin- - - - - - - - givare, som allra sämst tillgodose betalöshetskir på 1 million.)
Men vad Amerika sannolikt al- drig drömt om är byggandet av sådana jätteprojekt på en kapital- grund.
som från början var lika med 0.
Femårsplanen fram, av allt att går sin bana döma: kapital accumulerar sig.
anläggningarna växer, de kooperativa jordbruks- komplexen, Kolhos, som beräkna- des 1832 skola omfatta 25 proc.
av Sovjets åkerjord.
ha r e d a n tagit i besittning 30 proc.
därav.
Hur är detta möjligt?
Det tycks vara som en mäktig våg, en slags ny revolution.
Det är den som förklarat öppet krig mol kulaker, nepmän och efter allt att döma även mot den gamla religionens representanter.
En Ryssland-kännare, Michael Farbman, skrev nyligen i The new Leader: När jag sommaren 1929 kom åter till Ryssland efter att då inte ha varit där sen - Smärtan Ur M i n L y r a av E d i t h Södergran Lyckan har inga sånger, lyckan har inga tankar, lyckan har ingenting.
Stöt till din lycka att hon går sönder, ty lyckan är ond.
Lyckan kommer sakta med mor- gonens susning i sovande snår, lyckan glider undan i lätta moln- bilder över djupblå djup, lyckan är fältet som sover i mid- dagens glöd eller havets andlösa vidd under baddet av lodräta strålar, lyckan är maktlös, hon sover och andas och vet av ingenting Känner du smärtan?
Hon ar stark och stor med hemligt knutna nävar.
Känner du smärtan?
Hon är hoppfullt leende med förgråt- M ögon.
Smärtan ger oss allt vad n be- höva - hon ger oss nyck- larna till dödens rike, hon skjuter oss in genom porten, då vi ännu tveka.
Smärtan döper barnen och vakar med modern och smider alla de gyllene bröllops- ringarna.
Smärtan harskar över alla, hon slätar tänkarens panna, hon fäster smycket kring den åtrådda kvinnans hals hon står i dörren när mannen kommer ut från sin älskade ..
Vad är det ännu smärtan ger i t sina älsklingar?
Hon ger pärlor och blommor.
hon ger sånger och drömmar, hon ger den enda kyssen som är verklig.
Hon g e r oss våra sällsamma sjä- lar och besynnerliga tycken, kärlek ensamhet och dödens an- ... sikte.
1924 - fann jag mig till min stora förvåning i en fullständigt ny och outgrundlig atmosfär.
Jag kunde först inte urskilja om den betydde revolution eller krig.
Stämningen, tempot.
vibrationer- na, själva språket var typiskt för revolutionen - medan koncentra- tionen, intensiteten, den oerhörda anspänningen på alla punkter i en yttersta ansträngning återkal- lade stämningen från krigsåren.
- H u r en plan till näringarnas rekonstruktion, även av så gigan- tiska mått som Femårsplanen, kan framkalla födelsen av en sådan stämning, fortsätter Farbman, ar mer an jag kan förklara.
Men kanske ligger förklaringen delvis däri, att kommunismens unga g e neration nu var vuxen och bara väntat på ett lösenord.
Oveder- sägligen spelar den nya generatio nen en betydande och mycket ak- t~ roll i det byggnadsarbete av fantastiska matt, dar Sovjet-Ryss- eller faller.
land av idag står Men bolsjevikerna hävda med stolthet att från 1827 ha de gjort sin största tjänst mot Ryssland, som räddats från att bli en » ko- loni » för västerländskt kapital och västerländsk företagsamhet.
-
L O S D R I V A R L A G E N INGEN BÖRDA TYNGRE ä n l i v e t s tomhet z n y a kläder.
(Forts. fr. sid.
1.)
ter förmåga ärligen försörja sig, Erhåller fattigvårdsstyrelse, häl- eller är att anse såsom vådlig för sovårdsnämnd nykterhetsnämnd annans säkerhet till person och eller polismyndighet kännedom egendom.
De sålunda kvarhållna om fall av vanart, som avses i böra i regel intagas å särskild 3 pir.
(18-21-åringar) anmäles det asylavdelning.
Inom anstalterna skola de in- ofördröjligen till barnavårdsnämn- den.
tagna hållas till lämpligt arbete.
Barnavårdsnämn d och skydds- Försökspermission med övervak- nämnd må ock eljest, när anled- ning därtill föreligger, till hand- läggning upptaga å nämnden an- kommande fråga om vidtagande av åtgärder enligt denna lag och kalla vederbörande till personlig inställelse inför nämnden eller nå- gon av nämnden utsedd person ' för undergående av förhör.
Utebli.
ver han utan laga förfall hämtas han med polishandräckning.
Finner nu vederbörande nämnd att vanart föreligger (par.
121 till- hålles den felande forst att föra ett ordentligt liv och erinras all- varligt om de påföljder han annars ådrager sig.
Nämnden kan nu ställa honom under övervakning, bestämma vissa villkor därför, va- ra honom behjälplig med anskaf- fande av arbete och under tiden bereda honom husrum och uppe- hälle mot fullgörande BY arbete.
Den felande kan frivilligt få ingå på allmän arbetsanstalt under viss tid, minst 6 månader, högst 2 år.
Föreligger återfall i vanart och D E R KUNDE, prövas hjälpåtgärder inte hinna vagabondernas strids- och tidskrift vidtagas och frivilligt ingående å i Tyskland.
allmän arbetsanstalt ej bör ifråga- komma, överlämnas ärendet till ning är tillåten.
Vidare stadgas länsstyrelsens prövning, varjämte att hos uppsiktsmyndigheten skall protokoll och handlingar översän- föras ett för hela riket gemen- dar.
Länsstyrelsen häller nu of- samt centralregister angående fentligt förhör.
Rättegångsbiträde dem, som blivit föremål för åtgärd, kan förordnas såvida ej länsstyrel- vare sig tvångsåtgärd eller hjälp sen finner det uppenbart onödigt.
åtgärd.
Föreligger återfall i vanart och Landskrona och Svartsjö bibe- hjälpåtgärder ej längre böra ifrå- hållas och infogade i det blivan- gakomma, om den felandes förordnar intagning länsstyrelse å all- de vårdsystemet, som ytterligare män arbetsanstalt på obestämd tid.
utbygges med nya anstalter.
Bona Länsstyrelsen kan medgiva vill- ingår även systemet.
korlig dom och då ställa honom Vad kostnaderna beträffar läg- under övervakning under en prö- gas de i förslaget nästan uteslu- tande på Anstaltsvården votid Arbetsanstalterna av två år.
försedda staten.
med ungdomsavdelningar in- för en frekvens av 100 pr år gör rättas och bekostas av staten, (vil- 125,000 kr.
ärligen.
Skydds.
ket särskilt bör observeras, då det nämndskostnaderna.
beräknas till med all sannolikhet kommer att 40.000 kr.
f ö r hjälpåtgärderna och öka lusten till tvångsåtgärdernas för beräknade 8 3 arbetsplatser bli kostnaderna 100,000 kr., anslag till tillgripande.)
Den felande skall vistas å an- hjälporganisationer 75,000 kronor.
i avrundade tal.
Di.
stalt til dess grundad anledning Allt föreligger att antaga, att han &amp;.
verse andra kostnader uppskattas ter utskrivningen kommer att är- till 50,000 kr.
Summa ungefär 400,000 kr.
per a r utöver de nu ligen försörja sis.
Utskrivningen, som kan åtföljas för tvångsarbetsanstalterna utgå- av övervakning under högst två ende kostnaderna.
Departementschefen finner det år, kan ej ske tidigare än efter ett år, ej heller senare än efter dyn men oundvikligt.
Han på- 3 år, såvida ej särskilda omstän- minner om centralstyrelsens uträk- digheter föreligga, såsom att den ning att manliga tvångsarbetare felande förut varit intagen minst som fyllt 50 år, åsamkat det all- fyra gånger, att han sammanlagt männa en sammanlagd genom- varit imagen å all- snittlig kortnad av 25.000 kr.
per i minst tio män arbetsanstalt, att han med person.
Kan man nu genom hänsyn till sin sinnesart samt ritt hjälpåtgärder, menar han, bryta föregående liv och förhållande i utvecklingslinjen, til rättaföra dem anstalten måste antagas i händelse före SO år, så förtjänar ju ändå av utskrivning icke komma att ef- samhället på saken.
- - år - - Frälsningsarméns slum- och räddningsverksamhet firar nu sitt 40-årsjubileum.
Det var i början av år 1890, som kommendör Hanna Ouchterlony tog initiativet till verksamheten i Sverige och det första lilla räddningshemmet upprättades vid Surbrunnsgatan i Stockholm.
Strax efteråt öppna- des den första slumstationen på Söder.
Sedan har arbetet under ledning av sådana utomordentliga kvinnor som Hanna Ouchterlony Elisabet Liljegren, Alma Petri vid- gats och gått framåt i olika rikt- den gamla damen förtjust och överraskad var hon befann sig.
På slumnationen.
A. ge mig då genast mina kläder, så att jag fart kan komma härifrån.
Om.
mina vänner finge veta att jag varit här skulle det alldeles för.
störa min anseende.
Låt vara att det fortfarande fia.
nes enskilda.
som anse det för simpelt att låta rädda sig genom slummen.
Som institution är den i alla fall erkänd och aktad och intet samhällslager är längre för förnämt att våga visa sin sym- ningar.
pati med dess ansträngningar.
Slummen har nu 35 slumstatio- Detta var påfallande vid 40-års- ner, ett 20-tal räddningshem, mö.
festen, där det av slumofficerare drahem, barn- och kvinnohärbär- och slumsystrar utförda Program- ge % pensionat och sommarhem met inramades av tal av sådana för barn och gamla, dessutom sto- det höga samhällets representan- ra barnkolonier samt ett mottag- ter som överståthållare Elmquist ningshem med midnattsmission.
I och hovpredikanten Källander.
dessa hem ha som den till 40- Och många synnerligen represen- årsdagen utgivna lilla minnesskrif- tativa namn bland åhörarna.
ten helt förtjusande uttrycker det Samarbete och samförstånd äro tusentals kvinnor fatt tillfälle visserligen en styrka.
Ändå må- att reparera sina liv.
D e ha gått ste man säga sig, att ett sådant ut från hemmen som nya männi- världens erkännandc innebär en skor, sedan de genomgått bättrin- fara för varje rörelse.
Det är gens trånga Port.
inte b a n ödmjukhet, som fostras Men de fyrtio åren ha inte bara i svårigheter.
Den hårda striden medfört ett utvidgande ar det helt ger också hänförelse och den oer- visst tunga och självförsakande hörda spännkraft, på vilken histo- arbete, som dummen påtagit rien visar så många exempel: hur Det är också en alldeles som slagits mot förtryc- uppskattning, som numera från kets och motgångens klippa kun- samhällets rida kommer dess ar- nat tända eldar, som .fram- bete till del.
Med ringaktning och aldrig förmått.
misstro togs det i början emot.
Med detta vare icke sagt att Kommendör Rich berättade på inte slummen har tillräckliga bör-.
minnesfesten i Musikaliska Aka- dor att bira.
M a n måste dock demien bl.
a. ett exempel från få konstatera en tendens.
som i den första föraktade tiden.
sin utveckling kan bli till skada kommendö- istället för gagn, och rom for.
En gammal dam ren använde verkligen i sin hö- drar starka krafter till motstånd viskhet beteckningen an old lady Här kunna verkligen tillämpas hade upprepade gånger påträf- Fredrika Bremers ord.
som slum- fats drucken pa gatan.
En dag mens nuvarande ledare, den inta- omhändertogs hon av en slum- gande, duktiga och hängivna fru syster och fördes redlöst berusad kommendörlöjtnant Agnes Povl- till slumstationen, där hon fick en sen anförde vid högtidsfesten: I n- god räng att sova i.
Vid uppvak- g e n b ö r d a är t y n g r e ä n Ii- nandet i det snygga och hem vets t o m h e t.
trevliga rummet med sol och blom- C.
H. mor och rena gardiner frågade - - - - annan gnistor - - -- Den gamla lösdrivarlagen har er lande av logi eller utspisning nya kläder, det är allt!
Klass- erhållande av eller enskild bekost- lag, könslag, i formen mildare, nad.
i sak strängare.
Vi torde åter- Arbetslöshet och fattigdom äro komma.
två ord.
som man sällan möter i Redogörelsen kan dock ej av- dessa oändliga utredningar Men slutas utan att några ord näm- desto mera den obemedlades ar- nas om den tabell som är vidfo- betsplikt och sociala skyldigheter.
gad i Bilaga D.
Den bemedlade behöver som b e Den upptar antalet under åren kant varken arbeta eller ha so- 1928 och 1929 enligt lagen av den ciala hänsyn.
Ledmotivet för lös- 1 2 juni 1885 angående lösdrivares drivarnas behandling synes vara en fatt behandling, anhållna personer och alla tider berg däremot tresiffriga tal.
tigt 8,000 p e r år för hela landet, sörja uppehäl- sig f r u k t e r n a av sina så- godogöra hels landets befolkning.
Men ta- bellen upplyser även om att i cir- ka 50 proc.
föranledde ej anhål- landet till någon åtgärd.
De hade alltså klara papper.
Enskild varning ha 30 proc.
er- hållit.
Officiell varning 12 proc.
och tvångsarbete ha endast 4,5 proc.
ådömts.
Resten voro sjuka och överlämnades till fattigvården.
Det upplyses t. O. m. i en not att i staden Lindesberg, som stå- tar med mycket höga siffror an- hållna, hade en hel del inställt sig självmant å polisstation för.
har mening som återfinnes å rid.
22: » I Man ser hur dika det förfarits i och i alla l ä n d e r de alika länen.
Kalmar, Gotland, Blekinge, visa ett fåtal anhållna.
undandraga sig att genom nyt- Örebro, Västmanland och Koppar- arbete för sitt eller eljest ohcderliga medel till- Luffarna i Linde, som bådo po- lisen om mat och härbärge, ville förvisso med olovliga medel bettleri - tiIlgodogöra sig frukter- na av sina medmänniskors sträv- samhet.
Så gör även den kvinna, som bjuder ut sig själv för pen- gar, kanske på plats, som avses I strafflagen i i kap. 15 par.
Ty köpet möjliggöres förvisso genom mannens betalningsförmåga.
Men ohederligheten i ett sådant köp ligges endast henne till last!
-,
