# ID: svediakorp-per3517
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1930
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,420
# sentences: 419
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDEVARVET N:r 7:1930 Är d e t f ö r e n k e l t?
ledande artikel med anledning av jordbru- kets kreditkassa Ann Barnafoten Margret Holmgren 80 vida det skulle bli nödvändigt for att in- åter toden av köpa nya skidbjäxor urvuxna eller inte?
V u sitter stortån?
DO be- vintersäsongen.
» Är de gamla fanns vara lite svårt att avgöra, eme- dan pjäxor i m mycket styva i tån.
Sade ynglingen: det är så gott vi tar en Artikeln på Tidevarvets första sida om O p i u m o c h d e t vi- t a s a m v e t e t är skriven av M m e C a m i l l e D r e v e t, Paria.
Mme Drevet kan sägas vara Kvin- noförbundets för fred och frihet ambassader.
och efter hennes om- fattande resor i Kina franska asiatiska kolonierna och andra om- råden dar upiumfrågan a r brän- nande, kan hon med sakkunskap och intresse yttra sig i den vik- tiga, frågan röntgenplåt.
Förslaget var inte så tokigt.
Ddet finns numera skoaffärer, dar kunden kan ge- nomlysa sina fötter sedan han fått do nya skorna på och jag har själv varit med om att på detta satt konstatera skons passform.
Än är d a inte d van- lie, men den dag kommer val då ve- tenskapliga skoköp bli lika självfallna som vetenskaplig tandvård.
re lan nu vandrar man till fotspecialisten med sina bara precis som man går till tandläkarn.
Inte ens fötterna kunna numera försum- mas.
Vad liar hänt sedan Tidevarvets förra num- mer utkom?
Norska veckan och dess festligheter ha avslutats följ- da av mycken sympati från två folk, dock trots tidningarnas påkostade bildreportage-i verk- ligheten åtkomliga endast för ett fåtal.
Vädret har slagit om och möj- liggjort en söndag i idrottens tecken Och riksdagsarbetet har fort- satt.
Därinom äro särskilt att an- teckna två händelser, båda berö- rande Sveriges förhållande till främmande makter.
Den första var fredagens inter- - ge uttryck åt sina egna syn- punkter i en fråga som bereder honom oro.
Men samtidigt som hr Trygger kämpade för sin rätt att i denna sak få uttala sin egen övertygelse och slippa se den ge- nom motståndarnas glasögon, kun- de han inte överge sin ursprung- liga tankegång, att han i alla fall hade folkets flertal med sig.
På detta svarade hr Hansson: Man skall inte uttala sig på ett så uppseendeväckande sätt i en ra viktig, ett annat land beröra,,.
de fråga, om man inte är säker på att företräda en allmän folk.
uppfattning.
Och vidare: tvärte- mot att svenska folkets flertal skul- le vara oroat av det danska av- rustningsförslaget, har det risat sig känna tillfredsställelse över detta steg från ord till handling.
Denna förklaring var den for- nämsta behållningen av den strid mellan två oförenliga menings- riktningar.
som den kona debat- ten innebar.
debatten o c h beslutet o m an- tagandet av tilläggsavtalet i den svensk-tyska handelstraktaten av 1926.
Från statsminister Lindman över förre handelsminister Ham- rin till var socialdemokraternas man man ense om att tales- det var ett dåligt avtal.
Ändå röstade både höger och socialdemokrater för dess antagande.
Ännu binder föreställningen om traktatsyste- mets nödvändighet så starkt, att man inte törs ta p4 sitt ansvar att berövad dess skyddande rust- ning ge sig ut bland de roffare och rövare som främmande stater förstås äro.
Handelsavtalet blev av riksda- gen antaget.
Vi fortsätta ännu några år i månghundraåriga spår.
Veckovakten.
var om.
Det berättas från Ann Margret jorden eller, med ett annat ut- skrivit (i » fri läsning ») Bir- Holmgrens Uppsalatid att en tryckssätt, äro med om att skri- gitta.
Fritjof Nansen och am Fre- - de unga studentskor, som bodde i hemmet och som hon.
med moderlig omvårdnad tog sig an, en gång i hastigheten råka.
de säga » Sankt » i stället för tant Ann Margret.
Det ordet träffa- de just där det skulle och felsäg- ningen blev verkligen ett slags symbol for den svala oberörda in- re ro den självförgätande entu- siasmen för höga mål varmed hon imponerade inte endast på de väx- lande skaror av ungdom, som på den tiden samlades kring makar.
ne Holmgren.
utan kanske i In- nu högre grad på de täta ska- ror av människor mellan vilka Ann Margret Holgren rört sig under sina många och långa föredrags- färder eller under senare år sam- lat i sitt vackra hem i Stock- av S e d a n färderna.
man kunde sä- ga missionsfärderna, för rösträtten voro avslutade har den senare uppgiften icke varit mindre be- tydelsefull.
De hem i Stockholm äro, tyvärr, lätt räknade vilka likt hennes kunna stå öppna fur skil- da kretsar av människor, för ar- betskamrater.
för resenärer från in- och utlandet.
Ile som längta att hora och lyssna till mera än dagen?
on dits, ha trivts där, de som hora till dem.
som i sin mer eller mindre synliga livsgärning dock göra ett dagsverke for att främja rättfärdighetens rike på va sin samtids kulturhistoria För alla tidningens läsare tor- de - hur fort tiden än rider - vara känt rad A n n Margret b e tytt för utvecklingen av den sven- ska kvinnorörelsen.
hur hon vant en aldrig tröttnade, drivande kraft under det tjuguåriga ar- betet att övertyga svenska folket och dess riksdag att kvinnornas medborgarrätt var en ofrånkom- lig sak och att d e n icke heller skulle föra landet mo!
någon ka- tastrof.
icke alla torde veta med vilken glädje och flit även un- der senaste årtiondet Ann Marg- ret Holmgren f o n pennan.
Hennes korrespondens speglar det betydel- sefullaste i tidsbilden.
Och alla des- sa små k o n med ord liksom tän- dande gnistor, hur många gånger har inte den som skriver dessa rader under sina egna färder fått mottaga några rader med den så typiska stilen, som en blänkare i ovisshetens mörker, » i den sta- den lär finnas en m ä n n i s k a, tag reda på henne, skriv, sök upp henne ».
Den bästa hyllning på Ann Margret Holmgrens nu stundande 80-årsjubileum är val att ta del a v vad hon skrivit.
I Verdandis Småskriftserie (som hon under sex år redigerade) har utkommit bio- grafierna av hennes nära vänner Bjönstjerne Björnson, Ellen Key och Anor Hazelius.Hon har även drika Bremer.
Om » Kvinnoröst- rittens historia i de nordiska län- derna » liksom densamma i ºfräm- mande länder » är hon sakkunnig skribent.
Detta är endast en del av de personligheter och tidsrö- relser hon skildrat.
Sin egen rika Iivshistoria har hon givit i » Min- nen och Anteckningars (I.
II.)
- en bok som inte borde saknas i något hem, där vaken och varm- hjärtad ungdom växer upp, lika litet som i studiecirklar eller soc- kenbibliotek.
Rik på levande och oemotsägligt vederhäftiga fakta från e n liv, ägnat åt moderns.
makans, hemvårdarinnans alla krävande omsorger.
Och d ä r - jämte en aldrig slumrande käns- la av förpliktelse gent emot det samhälle hon tillhör.
Ett lärorikt och till efterföljd efter bästa förmåga - manande exempell Från alla delar av vårt land strömma den 17 febr, tankar och tacksägelse och lyckoönskan till Ann Margret Holmgren Må hon ännu länge få lysa och värma - Dessa krig inledde den fient- liga period i förhållandet mellan Kina och de västerländska mak- terna, vilken avslöts med de be- ningom anpassat sig det är det tredje man fått en skor, efter varan mycket troligt att reprimand just för detta drägliga.
» Har som.
skorna drägliga.
» Har jag inte sagt dig, att om ska växla med skorna på fötterna gjorde samma fot så förlorar den fasonens.
Man Iydde.
Eftersom det icke fick fin- nas någon högersko och vänstersko så fick det icke heller finnas någon ojämn- het fotens fason.
Ens fot skulle vara liksidig och den blev det.
Det var ba- ra så Och ens fötter duger än dag, att gå, på Hur lite man kan genomtränga fram- tiden!
Ingen av ens barnadrömmar - ud- d &amp; vid verkligheten.
D u man satt tålig i sina liksidiga skor som n klämde, drömde man inte om den tid som skul- le göra barnafoten fri och suverän, den tid då man skulle prova ut skor med röntgenplåtar.
Den tid då trötthet i fo- nu!
Man vet lika litet nu som för 40 år sen vad framtiden har för överraskningar Man anar inte hur den uppfinning ser ut som år 1970 s k a komma dra äldre generationen att se tillbaks på sin barndom med samma öm- kan och överlägsenhet som v. nu 1930 och säga som nu ett f.d. 90-talsbarn: » Det gick, därför att det måste, dat var ba- --,: =: och hindrar dem att uppfatta sin verkliga situation, sitt elände och sitt slaveri.
Den kinesiska militarismen an- vänder sig på samma sätt av opium.
Opiumfrågan hänger i vara da- gar nära samman med fabrikatio- nen av kemiska bedövningsmedel.
Det finnes ett visst antal opium- producerande länder: Kina, Indi- ska kolonier och intressesfärer.
en, Persien.
Egypten, Jugoslavi- Kolonialmakten förser infödingar- en.
Ungern m. fl.
De opiumför- na med droger sam avtrubbar d e brukande länderna äro huvudsak- ras fattningsförmåga och viljekraft (Forts. å rid.
4.)
ko n su rn lida av byskomakarnas drömmer världen behöver.
E l l e n Hagen, FOR TIDEVARVET AV C A M I L L E D R E V E T kanta.
för Kina djupt förnedrande traktaten.
Handeln med bedövningsmedel är hopvuxen med hela det kolonia- la systemet.
Budgeten i vissa ko- lonier i Bortre Asien upptar han- deln med narkotica som en b e tydande post.
Imperialismen använder sig av Frankrike och England utkämpa- opium för att bättre exploatera de de med Kina 1856. färgade arbetarna inom europei- " ~ obekväma alls hörde hop från början, Så små- Ira För att Hon är det allra yppersta bevis på att till den sanna kvinnlighe- ten igenkändes som ett symtom på en svaghet att söka bot för ten hör m o d - inte saktmod och Men sen m o nu upplevt detta, blir tålamod i o n ö d a n.
Och det är människor av hennes typ, uthållig- man plötsligt alldeles vild.
Bra tama het.
tro och ljusa optimism som voro ens barnadrömmar mot dem man Opium och det vita samvetet Tillverkningen och förbrukning- en av opium och narkotiska me- del utgör ett ytterligt svårt och viktigt problem, ett som rör vid de allvarligaste politiska och sociala frågor Det var opium som vål- lade konflikten mellan England och Kina 1838 och det var opium som låg bakom det krig som » Det är så gott att v i tar en rönt- genplåt. » Detta yttrande får si relief, om man försöker tänka efter h u en sådan diskussion om nya skor skulle a v löpt för 40 år sen.
För det första ha- de det inte blivit någon diskussion.
Ute- slutet att man fått nya vinterskor i fe- bruari.
För det andra hade man in- kommit sig för att klaga, man var föreningen för lägre levnadskostnader.
men - ~- vet inte, undrar barnasjälen som får chance liksom nu barnaf a Bar- nasjälen som blir genomlyst och o m sedd, vars konturer bli bestäm bestämmande lik- som nu fotens, vars trötthet blir och vårdad, vars växt ohindrad och fri.
det inte 1970 blir sin - -- Devinez.
S.E.F; sStocholmsavdelning Eldbegängelsebyrån sveavägen 25,2 tr. hiss Öppen 10-4, fredagar även 5 30- 6.30 e. m., lördags- o. helgdagsnaftnar 10-2. tel.Norr 2200 för för eldbegangelser Norr 2280 Avgift 10 kr.
en gång för alla.
Krematorier för.
Ar Morgonbris Till det för Holmgren enkelt Jordbruksutredningen första betänkande har blivit söndermalt icke genom inmalningstvång utan LY naturnödvändighet genom sin egen inneboende kraft - alldeles; &amp; som det önskligt för v- e.
Nu ha sakkunniga framlagt sitt andra förslag.
E t t centralt jordbrukskreditorgan, förslagsvis benämnt Svenska jordbrukskredit kassan Till denna kassa skall överlämnas statsobligationer på 30 Fru Signe Vessman niljoner kr., vilka skulle berät- iga kassan att upplåna 180 mil- Socialdemo- Sveriges oner kronor.
Jordbrukskrediten skulle erhålla en enhetlig arga.
k r a t i s k a K v i n n o f ö r b u n d firar i år tioårsminnet av sin till- nisation och ledning.
komst.
Det kan se tillbaka på Beträffande namnet skulle vi i ett gott arbete i upplysningens.
och framåt stället viija föreslå: Svenska sammanslutningens strävandets tjänst Men förbun- o r d b r u k e t s bankruttkas- dets historia sträcker sig i själva, a.
- Beträffande saken ger den verket längre tillbaka än de tio åtskilligt att tänka p i.
Det är åren Innan de socialdemokratiska sannolikt, att förslaget kommer att kvinnorna organiserade sitt ge- förbund hade de sam- hälsas med stor tillfredställelse av mensamma lats kring politiska.
fackliga och många jordbrukare.
så mycket sociala intressen i socialdemokra- nera som betänkandet även i de- tiska kvinnoklubbar på olika plat- talj utformat hur levande och dö- ser.
Redan mot slutet av 1890- da inventarier ska få belånas utan talet hade dessa börjat arbeta för intressen Och delaktig- att överlåtes Men vad innebär kvinnornas het i de stora frågorna detta?
Att staten, att samhället inrättar och stadfäster en enligt vill illa byråkratiske former fulländad sägas vara delvis formellt.
nstitution för jordbrukets skuld- man ha en överblick av utveck- sättning o c h.
därigenom under- lingen under de tjugofem långa gång Låt oss ett ögonblick sät- å r s o m gått.
sedan de första kra- vore Tioårsminnet kan hur betydel- a oss in i belägenheten för en ordbrukare, som erhåller förmå- nen av lån i kreditkassan, Jor- den är intecknad så mycket det går - ty förr belånar man väl inte sitt lösöre Så pantsätter han sina inventarier.
Men de levan- de kunna dö och de döda för- åldras och bli utslitna.
Vad äger denne jordägare stort mer än skuld och bekymmer?
Samhället har berett honom möjlighet att sitta kvar ända till dess han blir alldeles utblottad och står där på bar backe.
Den enda skuld.
som besparats honom, är att stå i tacksamhetsskuld till samhället en gemensam sammanslut- Söders populäraste bageri Bagarstugan Folkungagatan 65 Hornsgatan 37 tyckte jag, utan föreslog blygt pro- fessor Holmgrens Javisst, Holm- grens voro J U utmärkta, men det fanns ett tydligt men.
Och länge behövde man ej i början av l890-talet åren efter den s k. Verdandiskandalen vis- tas i Uppsala för att märka-sam- hällets dom.
Och vad hade då fru Holmgren förbrutit?
Jo.
h ö r t på då allvarliga unga män dis- kuterade livets allvarligaste frå- gå Vilken kontrast, när jag se- dan i Villa Åsen såg denna milda, blyga, något frysande varelse, som trots allt v å g a d e, och hennes säkra, högljudda belackare!
- - nöjens arbetslagsstiftning s i besök " ' ' - Ada Nilsson - - Gör När Tidevarvets utgivare vill begagna denna plats till att fram- föra sin personliga hyllning till allas vår Ann Margret är det på grund av att mina första minnen och intryck a v Ann Margret Holmgren på ett alldeles sär- skilt sitt flyta samman med och bidragit att forma den Livsåskåd- ning, som för mig motiverar Ti- devarvetc kampinställning i tidens sociala frågor.
När .jag som nybliven student för snart 40 år sedan ämnade mig till Uppsala ' erbjöd mig en villig farbror, sam tillbragt åtskil- liga decennier i lärdomsstaden, att presentera mig i stadens famil- jer ärkebiskopens borgmästa- rens o. s v. Det lät ej vidare krytt, kvinnorna började göra sig hör Den Ann Margret vi fira i dag da, får man istället vända sig till Påminner kanske ej så mycket om förbundets tidskrift.
M o r g o n.
1890-talets Hennes rösträttsgär- b r i s.
som i höstas firade tju- ning tilldrar sig nu det största gufemårsdag och i år utkommer intresset.
Men för hennes ung- doms m o d och oförskräckthet.
redan innan det själv kom till.
som aldrig övergivit henne gör Morgonbris första utgivare var Tidevarvet idag sin honnör genom Kvinnornas Fackförbund.
I allra första början kom den ut som en liten basartidning.
Kvinnornas fackförbund hade inte så god ‘ eko- nomi.
av kvinnolönerna r a r på den tiden inte lätt att utkräva några kontingenter och man hjälpte då ningsfrågor, reglementering och UPP saken genom att anordna ba- rösträtt de stora arbetsproblemen, ster.
Men av den lilla basartid- ning att prisa dem.
som ömma för ningen blev en regelbunden kvar.
talsskrift och denna utvecklades ordbrukets nödläge.
till den nu sedan tjugufem år må.
M e n om det nu g i r så lätt.
natligen utkommande tidskriften.
Initiativet togs av fru A n n a vindigt att uppbringa 30 180 t e r k y. som också var tidnin- miljoner för att hjälpa jordbru- ket varför kan inte samhället då gens första redaktör Med sin hängivenhet och energi samlade utan förlust för sig och där- hon omkring sig en stab av goda ned även för den icke jordbru- medarbetare.
Den som bläddrar cande befolkningen istället i de gamla årgångarna finner övertaga jorden även till namnet bland artikelförfattarna en rad sto- ra namn från olika läger vilka och utlämna den under nya ägan- alla gåvo sina bidrag av rent in- derättsformer, som finns angivna tresse utan tanke på ersättning agen om åborätt samt låta den Där äro Ellen Key och Ann Mar- k. ägaren övergå till brukare, gret Holmgren Ebba Westberg am han ju rätteligen är.
Är det senare professorskan Heckscher, Hjalmar Branting och Maria San- ör enkelt?
del, Anna Lindhagen Clara Zet- kin många andra kända män och kvinnor att förtiga Från de första årgångarna med gammalstavning och gam.
malmodiga vinjetter, där lång- kjortlade kvinnor helt ödmjukt skrida fram för att nå friheten, en i + A n n Margret till har tidningen för- litteratur uppfostran och hemvård Även i de- stora politiska frågorna, fred och inter- nationellt samarbete har tidning- en sökt att rara sina läsare till vägledning De ha hållits i kon- takt med kvinna- Och arbetarrö- relse i främmande länder Efter den första framgångens stora tid.
då också mannens in- tresse var ett stöd an rakna med, har tidningen gått igenom olika skeden och haft sina provotider, t. ex. åren 1910 och 11-och åren efter kriget.
då nedgången i till- gånger på olika områden gjorde sig kännbar Men svårigheterna ha bekämpats och inte ett num- mer har uteblivit Efter fru Sterky redigerades Morgonbris i ett par omgångar några år av fru Ruth Gustafson, sedan i flera år av fröken Anna Lindhagen och slutligen av fru spörsmål Julia Ström-Olsson idningens nuvarande redaktör, ordföranden i Socialdemokratiska Kvinnoförbundet fru S i g n e Vessman kan nu glädja sig åt alltid sökt att för Morgonbris att varje månad medla till kvinnorna sådana pro- komma ut i en upplaga av c:a blem där de måste vara med lo.ooo exemplar fatta ståndpunkt och göra sin Vi önska god fortsättning!
rats.
Aktuella riksdagsfrågor, äk- tenskaps- och moderskyddslagstift.
in-
.
T I D E V A R V E T, 3 Hjärtat b a k om riksdagstrycket Manlig i.
Motionstiden är förbi.
Den som efter denna period får världens mest glänsande idé till Sveriges fromma, miste vänta med att framlägga den ännu ett år, så- vida han icke kan plocka in sin idé såsom motion i anslutning till en regeringsproposition.
När I d e a I i s t en, R i k s d a g s - k a n d i d a t e n och R o m a n f ö r - f a t t a r e n en andra gång sam- lades för att genomgå den sista satsen av motioner var denna så stor, att vederbörande granskare redan i begynnelsen blevo mera kritiskt och mindre hjärtligt stam- da än sist.
R i k s d a g s k a n d i d a t e n: För att träna mig för framtiden har jag gjort en sidan där hastig un- dersökning av riksdagstrycket som verkligt samvetsgranna riksdags.
män brukar göra Men j a g kan icke upptäckta det klappande hjär- tat annat än i anslagsäskandet till spritpolisen.
R o m a n f ö r f a t t a r e n: Där ligger hjärtat j u också på ytan.
Där klappar inte bara e t t hjär- ta utan milijoner.
Här rör man vid svenska folkets största även- tyr: Iönbränning, spritsmuggling och spännande jakter under mör- k a stormiga skärgårdsnätter I d e a l i s t e n: D e t dar är bra orättvist sagt.
Tänk på herr Berg- mans m. fl.
motion om höjande av anslaget till nykterhetsnämn- dernas verksamhet från 40,000 till 120,000 kronor.
Det gäller ju här att finansiellt möjliggöra en verk- lig brodertjänst åt de olyckliga alkoholisterna och deras än olyck- ligare anhöriga.
Jaa tror att en nykterhetsnämnd rom verkligen arbetar upplever lika många även tyr som tullen och spritpolisen till- sammantagna, D e n t i l l k a l l a d e esteten: Kampen för spriten och kampen mot spriten tar alldeles för stor del av intresset i det här lan- det.
Ge folk en lite större ran- son, så blir de lugna slipper brän- na och kan kanske börja intres sera sig för kulturella frågor R i k s d a g s ka n d i d a t e n: Vi har icke tid att diskutera om 4 liter i månaden överlag skulle lugna svenska folket.
H a n inga motioner att g e esteten?
idealisten: Här är en av borgmästare Lindhagen med en vers i som esteten kan få.
Och här är en av professor Lundstedt om » garanti f o r saklig provning av akademiska befordringsären- denn.
E s t e t e n: Jag ser genast att här klappar hjärtat med friska tag.
Professor Lundstedt nekar sig ingenting.
Han vill med hjälp av strafflagen få fram rättvisa vid akademiska befordringar.
Nej tit- tal » ... det är högst på tiden, an man med effektiva straffbestäm- melser söker få ett sådant grepp om vederbörandes moral.
att den- na även i befordringsärenden kommer att göra tjänst till ve- tenskapens gagnande i stället för dess skadande. » Allt detta fur att de akademiska myndigheterna medverkat t i l l brottet att tillsätta Alf Nyman som professor i teo- - retisk filosofi i Lund.
Om Lund.
stedt finge som han ville, skulle den blide meditatören Hans Lars- son och hans medbrottslingar nu avtjäna böter i stället för att va- ra med på professor Nymans in- vanliga brottslinsars moral.
Och så kommer en jurist och vill tyg- l a den intellektuella eliten i vårt land med 25:te kapitlet i straff- lagen!
Det är fantastiskt!
E s t e t e n: Därmed är skymfen icke slut.
Motionären vill även ta makten och ansvaret från univer- siteten och överflytta den på hög- sta domstolen.
Vad inte teologen, filosofen läkaren matematikern och filologen duger till, nämligen att fälla en objektiv dom mellan två filosofer av olika skolor: det tilltror han juristen!
R o m a n f ö r f a t t a r e n: Här- ligt!
H har lag allt vad jag vill: hänförelse entusiasm brinnande tro, brinnande hat.
kär- lek och passion - ett drama min i riksdagstrycket.
Tack, estet!
R i k s d a g s k a n d i d a t e n: Jag har hittills alltid tyckt att borg.
mästar Lindhagen var före sin tid.
Det är många år sedan han motionerade om nyttan av att dric- ka vatten och faran av vaccination.
D i skrattade folk, men n u bor- jar de verkligen att drick- vatten och likaså att fundera på om in- te ändå vaccinationen k a n ha sina risker med sig.
Men frågan är om han kan hålla försprånget.
I d e a l i s t e n: Motionerna om uppmjukande av vaccinationstvån- get har sin förhistoria som är så intressant och lärorik att jag tror vi får ägna en särskild sam- mankomst åt den saken.
Men nu ville jag veta vad Riksdagskandi- daten menar med att börja undra över Lindhagen.
Riksdagskandidaten: Han motionerar om förbud för tobaksrökning i ämbetsverk.
Och han kallar kvinnans tobaksrökning for en farsot.
I d e a l i s t e n: Det har han väl alldeles rätt i.
R i k s d a g s k a n d i d a ten: N o g skulle jag känna det förned- rande att jag som riksdagsman och kvinna skulle förbjudas att röka när varenda springpojke har ritt ' till det.
Lindhagen tvivlar i likhet med Oljelund på att kvin- nan kan bruka stimulantia av per- sonliga skäl, därför att hennes nervsystem kräver det.
Han tror att hon röker bara av ko- ketteri, och han viftar med Stör- re utsikter till giftermål för den icke-rokande flickan.
Der kal- lar jag gammaldags.
I d e a l i s t e n: Även om motive- ringen är diskutabel.
bar han rätt i alla fall.
Nar socialdemokratiska riksdagsgruppen hunnit så långt i självtukt rom till att besluta lag- ga bort rökning under sina sam- manträden.
.
.
.
R i k s d a g s k a n d i d a t e n: Så borde Lindhagen vänta av ämbets- män och kvinnor att de kunde hö- ja sig till samma nivå!
Romanförfattaren: Lindhagen håller i alla på » Natio nernas själv- befordringsärenden i alla v ä r l s d e l äro det ser jag av motion 218.
Genom sitt hävdan- de av de färgade folkens lika rätt och betydelse med de vita.
har han varit långt före den all- männa europeiska meningen.
Nu begär han ett » svenskt initiativ till folkförbundsmaktens komplet- tering med ett erkannande av na- tionernas självbestämningsrätt i alla världsdelar ».
Men jag tycker inte för min del att de färgade ska ha självbestämningsrätt mer I d e a l i s t e n: V i börjar nu än andra.
komma så längt.
att vi d e a I i s t e n: Då har jag miss- det icke är medels stra bestäm raknat mig på romanförfattarens melser vi kunna få grepp ens om idealitet.
romantik ' fall I ~- rätt och kvinnlig Vi hade tänkt oss.
an de syn- från männens utan från kvinnor punkter, som advokat Hugo Lind- nas sida.
fortsätter advokat Stjern- berg framförde med anledning av stedt, måste vi tvärtom söka, att Världsförbundets för manliga rät- i den mån det är oss möjligt ock- tigheter arbete, och som Tidevar- så göra de kvinnliga synpunkterna vet återgav för två nummer se- gällande.
Ännu finns ju t. ex. inte dan, knappast skulle få stå oemot- en enda kvinnlig domare i Sve- sagda.
För att utröna vilken syn rige.
A n det är ett önskemål, att en kvinnlig advokat anlägger på det skulle komma att finnas är saken vända v i oss till advokat alldeles givet, för a n de kvinnliga R u t h S t j e r n s t e d t, som g e synpunkterna också må bli sedda nast är redo med många beak- och bedömda från ett kvinnligt tansvärda och belysande syn- psykes utgångspunkt.
Och för a n punkter.
kvinnornas talan må kunna för- Vad beträffar världsförbundet inte bara utifrån, från klientel och för manliga rättigheter, säger ad.
advokater.
utan också inom dom- vokat Stjernstedt, så måste jag stolarna själva.
säga.
an så länge det är männen, Advokat Stjernstedt övergår till som sitta i alla domstolar och a n tala om de exempel på G n - männen som skriva alla lagar, så nornas Övertag över männen, som kunna de inte undgå an göra si- advokat Lindberg anfört.
na synpunkter gällande både i Det är vissa fall som upprört lagar och domstol.
Och för an advokat Lindberg alldeles särskilt.
uttrycka det litet paradoxalt Han tycker att hustrun alltför lätt s i har det ju varit i alla tider och i allt för hög grad kan tvinga och kommer sannolikt att vara in.
sig till underhåll efter skilsmäs- om en oöverskådlig framtid.
Att san.
Men jag tror, att om man männen därför skulle behöva bil- ser saken, inte ur synpunkten da ett särskilt förbund för sina världsförbundet för manliga ~ &lt; t - om Ni har något ont i Edra föt- rättigheter har man svårt att för- tigheter utan alldeles mänskligt, ter och ben.
Tag närmare reda stå.
Ett sådant finns ju redan, ja skall man finna, att det är gan.
på bur d u lätta, böjliga och m~ tallösa Wizard-fotstödet verkar har funnits sedan urminnes tider.
ska svårt för hustrurna att få den Alla råd och upplysningar lämnas För att ställa frågan på sin spets: omtalade pensionen av mannen ef- kostnadsfritt.
Tel. 66 03. om det istället vore kvinnor i ter skilsmässan.
Det tycks mig, alla domstolar och kvinnor som som om domstolarna ledas ar skreve alla lagar, skulle någon den principen an det tillhör en av man då tro, att kvinnorna kunde männens oförytterliga rättigheter Kungsg.
4. andra huset fr. Stureplan.
låta bli att göra sina synpunkter att efter ett långt äktenskap, gå gällande.
ifrån hustru och barn och bilda ny även om riks- Man kan naturligtvis förstå, att familj och att de därtill inte sko- R i k s d a g s k a n d i d a t en: nu när kvinnorna fått möjlighet la vara hindrade av tvånget att g e Man får hoppar att detsamma är att ge något uttryck för sina in- tillräckligt underhåll åt den gamla fallet med den kommunistiska mo- tionen om avlönad arbetarsemester tressen.
börja männen, som suttit hustrun och möjligen barnen.
Jag på två veckor Det är en alldeles oinskränkt vid makten i alla ti- ville säga emot den ståndpunkten.
riktig tanke.
Men man vet från der, an känna det som e n intrång Man har inte rätt att öka bö och ana ofärd.
Det märks, när sin första familj, inom den att kommer en kommunistisk ion inte att bifallas mo- de redan finna det nödvändigt att skaffa sig flera barn än man stifta ett för man- kan sörja för.
Då bör man.
inte heller ha rätt att bilda sionerna Sitt ord med i laget.
liga rättigheter.
Men om man ser saken icke ny familj och skaffa sig nya barn.
Var finnes saklighet utom hos professor Lundstedt?
på 65 år Men ska du föra den oss för repressaliekrig.
Det är hjärt- R o m a n f ö r f a t t a r e n: Stopp lite jag tycker inte an självbe- stämningsrätt ska vara lösen för nå g o t folk, vitt eller gult.
Lö- senordet av i morgon är i stäl- let solidaritet.
R i k s d a g s k a n d i d a t e n: Det är många här i landet som ogil- lar stormakternas behandling av negrer, kineser och indier.
Men hur många tänker på att vi ha ett eget minoritetsproblem?
I d e a l i s t e n: jag är fullt be- redd a n ta konsekvensen av mi- na åsikter och verka för att lap- parna får en representant i riks- dagen och lappfogdar av sin egen ras, samt att » lapsk kvinna som gif- ter sig med svensk » får rätt att behålla sin renhjord ändå.
E s t e t e n Hur kom du på allt detta?
Det låter så främmande!
i d e a l i s t e n: Naturligtvis ge- nom en motion av Lindhagen.
Så- Tala med.
.
.
- - vår Wizard fotspecialist.
--.
Riksdagskandidaten: Tillåt mig undra om vi själva i frågan igenom får vi ta 70 år löst!
denna krets äro fullt sakliga i vårt bedömande av saklighet.
Jag själv tycker att Lindhagens mo- tion om » omedelbar och fullstän- dig svensk avrustning » har ett sak- ligt företräde framför den social- demokratiska partimotionen om nedprutning a " försvarsanslagen och om » förnyad omprövning av som maximiålder är jag rädd.
Riksdagrkandidaten: R i k s d a g s k a n d i d a t e n: Jag Den punkten är mycket dunlel.
har antecknat det.
Tvungen av- Jag ser nu att det står att man gång vid 70 år vore ett framsteg får tillgripa ifrågavarande strids- mot nuvarande förhållanden.
Ar medel i krig, även om man skri- det någon som satt sig in i den socialdemokratiska motionen om produktivt arbete.
för arbetslösa.
inte?
Då skall jag läsa på den hela vårt försvarsväsendes ända- till nästa gång.
Likaså deras vik- tiga motion om undersökning av målsenlighet ».
Men det beror kan- lantarbetarnas bostadsförhållan- ske på att mitt hjärta är för den den.
Vad ar det for papper vi och fullständiga av- ha I kvar?
d e a l i s t e n: Det är e n par kungliga propositioner kvar.
Den motionen dock sätter ändamåls- ena föreslår ratifikation av gift- gaskonventionen.
Jag blev först enligheten av vårt försvarsväsen väldigt glad över att vi skulle av- i fråga så kan man kanske hoppas att blivande utredning verk- svärja giftkriget.
Men sen fann jag att försvars- och utrikesminis- ligen av riksdagen får direktiv trarna använt sig just av detta till- som gå långt utöver en blott be- fälle för att påpeka att det är av handling av försvarsministerns och » v ä s e n t l i g vikt f ö r s t a t e r - hans sakkunnigas utlåtanden.
Kan- n a a t t r e d a n i fredstid kun- ske kan vi t. o. m. få avrustare n a vidtaga erforderliga och kvinnor med i den.
f ö r b e r e d e l s e r f ö r ett even- R i k s d a g s k a n d i d a t e n: Låt t u e l l t t i l l g r i p a n d e av ifrå- oss innerligt hoppas det.
Jag tyc- g a v a r a n d e s t r i d s m e d e l i ker förresten kvinnorna är så slut- k r i g ».
Och det förefaller mig na och avhållsamma i är mot i som om propositionen användes fjor.
Inga kvinnliga motioner av som Propaganda för att vi skulle större räckvidd.
gripa oss an med att förbereda R o m a n f ö r f a t t a r e n: Geor- g e Dandin har så velat.
Tänk p i behandlingen av kvinnornas stora motion i fjor i de sexu- ella frågorna.
Det är givet an de inte gärna komma igen aret därpå.
R i k s d a g s k a n d i d a t e n: Fröken Hesselgrens motion om rättvisa i Iöneavseende åt post- kvinnorna är av stor principiell betydelse.
Jag hoppas jag ska få komma in i riksdagen en gäng, och ta vid och fora den frågan igenom.
Romanförfattaren: Jag som hade tänkt be dig motionera om maximiålder för riksdagsmän vit under protokollet.
Och då har den som författat propositionen gi- vetvis tänkt p i gasvapnet som motanfallsmedel.
Men litet läng- re ner här på sidan står mera tveksamt att man är ju tvungen experimentera med olika gaser.
när man skall avprova gasmas- ker.
Därav bringas läsaren att tro att experimenten med gaser en- dast skola tjäna till att fullkomna gasskyddet.
Det här är tvåtydigt, tycker jag och därför misstänkt.
Romanförfattaren: Or- dalagen äro dunkla.
Beroende på att här klappar Kungl.
Maj:ts hjärta i högsta grad i otakt Riks- dagsdebatterna lära ju i allmän het vara pro forma.
Men om den här propositionen kunde ge =led- ning till en debatt, som tvang fram riksdagsledamöternas verkliga tan- kar och klarade av deras begrepp, så vore mycket vunnet.
Nu må- ste jag häva den samman- komsten.
Men glöm inte att varsko mig om riksdagsdebatten över Rec.
giftgaskonventionen!
här.
d
M a n l i g rätt ... såvitt man inte först tillfredsstäl- lande kan rörja för den gamla.
Gentemot detta säger troligen advokat Lindberg att han har in- genting emot an barnen bli för- För.
o P I u M ... os s (Forts. fr. sid.
1.)
För oss är solen tänd, för oss i höjden, ligen de orientaliska.
De länder som tillverka narkotica äro fram- för a livets leende och fröjden för allt Holland Schweiz, Tysk- för oss ör jordens högsta lust en sång.
land England Förenta staterna och ' Frankrike: Från dessa län- För oss för oss för inga, inga andra der flöda de ut över hela världen, kan solen snurra runt och jorden inte minst över sådan länder som söka försvara sig mot denna in-, * vandra och månens skiva hejdas i sin gång För mig är ensamhet kall och bitter, för n i g är mörkret skräck och natten igen.
sitter För att ta ett konkret exem- och ruvar dystert vid min huvudgärd pel.
Om en kvinna gifter sig ef- ter att förut ha varit självförsörj- För dig är blomningen i knoppen jande, står hon alltid inför valet att fortsätta med sitt arbete ock- sluten så i äktenskapet eller att slunga din krona vissnad och din stängsel det för att arbeta inom hemmet.
bruten, så sant d u är en blomst i denna värld.
.
sen och synpunkter.
En av syn- punkterna.
och inte den minst vik- tiga.
är givetvis den ekonomiska.
d. v. s. huruvida det l ö n a r sig an fortsätta med arbetet utom hemmet eller är fördelaktigare att arbeta inom hemmet.
Jag tän- ker därvid inte på lyxhustrur, säger advokat Stjernstedt.
utan på dem som am en verklig ersätt- ning för en annan arbetskraft för familjen.
Om inte den själv- försörjande kvinnans inkomster räcka till och något blir över sedan en hembitride avlönats, är det ju inte någon eko- nomisk uträkning för familjen att hon behåller arbetet utåt och av- lönar hembiträde.
i &amp; Det kan därför vara i familjens intresse att hon släpper sin anställning.
Men ett särintresse för henne själv om hon tänker litet längre in i framtiden blir då: hur skall det gå om hon efter någon längre tids äktenskap, åter kastas därur.
Skall hon då kunna ta fatt på ett arbete igen och svara för sig själv, eller skall det vara mannens skyldighet att gottgöra henne för den förlust hon gör genom att en gäng ha lämnat sin plats på ar- betsmarknaden.
Om inte det är tämligen erkänt åtminstone efter en att mannen viss minimitid har en sådan skyldighet, kommer kvinnan att alltmera tvingas att bibehålla » självförsörjande » ställning.
även under äktenskapet, Det kommer alltså att ställa hustruns och famil- jens ekonomiska intressen i mot- satsförhållande till varandra.
istäl- let för att de borde vara samman- fallande.
Jag är inte den, fortsätter advokaten som tycker att kvin- nan efter tio, femton års skap skall sitta med pension från mannen för all framtid.
Men man bör inte blunda för de oerhörda svårigheter kvinnorna ha, att ta fatt på sin forna oberoende ställ- ning som självförsörjande på ar- - För oss, för oss som dela huvud- gärden, för oss är världen och i oss är världen i varje droppe blod och varje lem Beskänkta med vår egen glädjes flöde vi trotsa världen och vårt eget öde, överallt inte deln.
.
i i världen är vårt hem.
ring e t t dekret som utan vidare förbjuder opium i Kina Det är S.
N E A N D E R NILSSON.
inte effektivt, men det existerar.
(Ur Resan ut.
Wahlström och Wid- Kina måste emellertid även lösa problemet hur det skall gå till strand 1929 kr.
3:-.)
att förhindra import av opium trots att staten inte kan lägga sig i vad västerlänningarna ta sig till inom sina områden, koncessioner- na.
Den kinesiska polisen vet att det finns 200 japanska opiumbuti- ker i Tsinan Fou Den vet att i den franska kolonien i Shang- hai finnas 36 opiumbutiker som vardera muta polisen med 300 a 600 dollar i månaden.
Det finns till och med ett försäkringsbolag, där man kan försäkra sig mot de beslag som polisen då och då för formens skull måste göra.
verksamt motsätta sig exploatering av deras naturrikedomar och mänskliga arbetskraft.
Fordom gick Tyskland i spet- sen för tillverkningen av kokain morfin.
heroin o. s. vi Fortfarande.
D ligger Tyskland främst i fråga om f morfin.
År 1924 tillverkades i Tyskland 4,523 kg., i Schweiz 4.333 och i England 2,081 kg, ti Holland, Förenta Staterna och Frankrike tillverka också narkoti- v Ca.
vilka även i ringa kvantiteter a representera enorma vinster.
Man å beräknar vinsten till en milliard byte för fabrikstillverkade narko- tica.
Från januari till oktober för- ra året beslagtog den kinesiska tul- len 14.000 kg.
morfin i h hamnar na och 13,000 på floden Yang Tse Kiang.
Opiumimportörerna säljarnas intressen I vårt kapita- n och Sanocrin hemgjord francs per Liksom ton.
flottnedrustningen är också avrustningen på opiumfron- en ten en mycket komplicerad sak.
Det är 40 mäktiga firmor vilkas k listiska samhälle ta dessa, svåra frågor åratal att » studera Det är enklare att utfärda en mobilise- ringsorder eller organisera polis- st) rkor an lösa dessa problem.
Många stater ha undertecknat vissa år framåt visa sig vara av Nationernas färbunds opiumkon- tillräcklig nytta.
vention.
Under tiden stiger till- I hur verkningen.
Frankrike har den Jag får därför säga, att käcka feminister vi än äro få vi stigit från 270 kg, morfin år 1921 inte blunda för de överväldigande till 2.000 kg.
1926, Förenta Sta.
svårigheter kvinnorna ha, på terna fabricerade år 1921 23 ton, grund av att de genom äktenska- år 1928 70 ton.
Världskonsumtio- pet ryckas ut ur arbetsmarkna- nen har ökat med 30 proc.
sedan den och sedan kanske genom 1921. skilsmässan stå inför tvånget att Varje stat skall lämna rapport kasta sig in i den igen.
Männen över sin tillverkning.
Men dessa få a l d r i g pröva på något så- rapporter äro mycket approxima- dant - annat ifråga om ar- tiva och stamma inte riktigt betslöshet.
Därför tror jag det vi- I Nationernas Förbunds opium- sektion har man klan för sig att -.
= visst synes av advokat Lindbergs eget exempel äkten- - även manliga advo- måste angreppet mot narkotica rikta sig mot fabrikationen och kater kunna stå så oförstående icke bara mot smugglingen.
Mak- härför.
Sedan kan jag naturligtvis med- ge, slutar advokat Stjernstedt, att hustrun.
efter ett kort äkten- skap inte bör ha underhåll an.
nat än i mycket ömmande fall, betmarknaden.
Det visar sig i d e konkreta fallen ofta omöjligt för henne att komma in i den igen.
Ett ön- skemål man kunde ha här.
vore att våra domstolar litet oftare ut- dömde underhåll för den frånskil- da hustrun under några års tid, tills bon kunde komma in i ett avlönat arbete igen.
Då det rör sig om hustrur i fyrtio-femtioårsål- dem-och skilsmässor i de ålders- klasserna äro ingen ovanlighet - så vill jag fråga om ens advokat Lindberg med hans mycket op- vasion, Under t. nydaningsperioden ex. Kina.
på Sun Yat Sens tid försökte Kina värja sig mot opium.
Den kampen var en del av Sun Yat Sens revolutio- tionära program.
De framstegs- vänliga krafterna i Kina begynte en kamp mot odlingen av vdlmo.
Det var en svår kamp.
ty de kinesiska generalerna.
des- sa provinsiella feodalherrar.
upp.
muntrade vallmoodlingen och be- talde stundon soldaterna med opi- um.
Det blev också nödvändigt för Kina att kämpa mot införsel av främmande opium.
I Kina gjor- des en väldig antiopiumpropagan- da i skolorna, genom möten och affischer.
En nationell antiopium- förening bildades Det sägs att Förenta Staterna intresserade sig for denna strid som särskilt rik- tade sig mot England Det finns många områden av der ki- nesiska Iivet som undgå främman- de År inflytanden.
1928 utfärdade Kinas rege- använda sig a v otaliga olika slags trics för att smuggla in den for- bjudna varan.
Inte minst mellan- hinderna göra väldiga vinster.
.
Kineserna begära: att fabrika- tion och export av narkotica skall begränsas, att de europeiska ko- lonierna i Bortre Asien, som an- vanda kinesisk arbetskraft.
skola avstå från den statliga opiumhan- De begära att en interna.
tionell undersökning skall gå till grunden med opiumfrågan.
Men opiummonopolen I kolonierna äro mycket viktiga för kolonialmak- terna.
I de engelska kolonierna ar inkomsten av opium 25 proc.
av hela summan.
I franska Indo- kina är den 21 proc., i holländska Indien 11 proc.
i Indokina har jag själv rett en rad småaffärer som sålde opium.
DU finns hela Indokina 1,500 detaljaffärer för opium.
hållna av franska sta- ten.
I en borg i Kokinkina rakna.
de jaa 7 stycken over varandra.
Hålor för opiumrökare äro fullt tillåtna.
Jag såg i Saigon fattiga kulis, uttröttande av sitt arbete, hänge sig åt opium, som de betal- de mycket dyrt.
Det värsta är att opium konsum- tionen ökar Regeringarna använ- da alla medel för att göra de un- derkuvade folken ur stånd att got upprörande, att hustrun i ic- k e ö m m a n d e fall kan få un- derhåll efter så kortvariga äkten- skap.
Ja, om hon verkligen får timistiska syn på kvinnornas for.
tjänstmöligheter, - k a n åta sig att visa någon utväg till för sörjning för dem.
Är det Däremot fråga om väsentligt ynge hus- trur som kanske i n t e varit så länge borta från arbetsmarkna- ternas representanter ha gjort vackra löften.
Men ännu har man så mycket till deras upp- Det är därför icke värt att pas- sivt invänta Nationernas Förbunds åtgärder.
Det är nödvändigt att allmänna opinionen upplyses om lägets allvar.
Det är nödvändigt att allmänna opinionen övar tryck på regeringarna och Nationernas förbund Det gäller att undertryc- det.
kan det uppröra också mig.
Jag har bara inte träffat på inte nå- t e n imperialistiska kolonialpoliti- gra sådana fall.
Och jag är en.
Det gäller att göra klan om somliga nationer ha rätt att skilt upprörande fallen, där inte förgifta andra mot deras vilja.
skulle finnas särskilda till hur- Det gäller att klargöra om de stora finansintressena ha rätt att truns underhåll från min punkt.
Men j a g utgår förstås fortsätta med att långsamt döda mera ifrån kvinnornas intressen människorna för vinnings skull s i än ifrån världsförbundets för min.
som de brutalt döda dem i krig skäl -- den, kan ett sådant underhåll för, liga rättigheter.
__ I
