# ID: svediakorp-per3516
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1930
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,276
# sentences: 458
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Ludvig Nordström och det osynliga Sigrdriva og Sigurd ber till " Magterne " av Eystein Ur Sigrdrivumaal.
(Eddadigt.)
Hil Dag!
hil Dags sönner!
hil, Nat, din heim!
Norska Med uvrede öine I paa oss to se!
som pågår i Stockholm är lik- som en tidigare dansk vecka till- og gi dem som sitter her seier!
veckan kommen på initiativ av förening- en Norden, som är en led i ar- betet för nordiskt samförstånd och kulturellt utbyte.
M e d samförståndet mellan Nor- ge och Sverige var det vid den- na tid på året för tjugofem år tillbaka klent beställt.
Och i ju- ni-september kom ju sedan den Hil aeser!
Hil aasynjer!
hil denne givmilde jord!
Maal og mannvet gi oss maegtige to og laegedomshaender i livet!
.
framåt ej tillät något väsentligt återupptagande av kulturellt utby- t ?.
Världskriget framtvang ett po- litiskt närmande, och i dess spår bildades våren 1919 föreningen Åbne Vande Tidevarvet visade redan i fiol.
Björnstjerne Björson.
med anledning av de norsk-sven-, (1832-1900.)
ska bröllopsfestligheterna på den linje, som genom 1814-1905- Åbne vande åbne vande!
1930 vill leda oss fram till en Hele vintrens lange laengsel samfälld strävan för en fri och nu den bliver helt til traengsel.
upplyst utveckling för fred och Neppe ses en sjöblå strime; avrustning förkommande släk- som en måned er hver time.
tens ljusare framtid.
- 1930 är här, dock ännu inte vår norsk-svenska jubileumsdag.
Åbne vande, åbne vande!
solen smiler, isen trodser, Och som en ypperlig inledning nyder den som skamlös frådser: därtill utkom strax före jul en an- Knap har solens mund forladt den, tologi, N o r s k L y r i k k gjen- o g den fryser til o m natten.
Men den norska veckan pågår.
n e m t u r e n år utgiven av Char- les Kent, tillägnad Nils Collett Åbne vande, åbne vande!
Vogt.
- Hur knappt måste in- Storm må til, og stormen kommer, te utrymmet bli i en antologi på skyller frem fra andres sommer ett par hundra sidor, där norsk- frie bölger, staerke bölger, - isländsk Eddadiktning trängs med brag og bråt og synkning fölger.
Björnson Ibsen, Wergeland och Gud Du, som styrer englenes kor og alle mennesker, uten trang til tid ell stade, hvilende i dit fyldende altet, fav de altet, aapnende avgrunden löftende blaaet du vaere priset du sande, du rene livets kilde tre-enige ene!
Faedrene, som hedenoldets höie frasagn, kvad til sine kongers aere fagert i den danske tunge.
Jeg, som mere end nogen anden skylder at love kongernes konge, löfter modersmaalets toner til den höieste av troner.
Garborg, Vinje och Wildenvey, alla d e andra icke att Åbne vande, åbne vande!
Atter luft og berg sig spejler, en damper, her en sejler, der indad bruser bud fra verden udad mod en kampstor faerden.
vande, åbne vande!
Solen ildner, regnen svaler, jorden rejser sig og taler.
sida är ännu knappare.
Men de Sjaelen svarer, skjaelver, l y e r sju dikterna eller brottstyckerna ur kraften er der som fornyer.
dikter stå där som en erinring om och ett tack för d e överväldigan- de strömmar av drabbade tan- ke och vision, buren av dikt, som vällt över till oss från det Åbne jubileumsutstillingens åp Nils Collett Vogt.
(1864-).
Hundred aars vaarliv i solopgangsskin med tinder som glödet - Straal sol og blaas vind!
Taend klarhet i vor tanke!
Syng makt ind i hver evne!
Det huger os at findes hvor stormaend holder stevne.
Hundred aars vaarliv med ökende sus av aander, som bygget Björnson på hans 70-aars födselsdag av (1859-) Altid lyder allevegne.
Rösten fra hans Bryst.
Mange Stridsblus har han taendt or, mange Glaeder har han sendt os; naar h o l tier er det tyst.
og fyldte vort hus.
Vi skuer fjerne öine, fornemmer naere röster.
De egger og besverger, de maner og de tröster.
Straal sol, Blaas vind!
.
Gamle Moder Han er Tolken födt og baaren for vor Nöd og Lyst.
Ingens Arm som bu-iii före, av A. O. Vinje (1818-1870.)
ingens Ord som hans at röre.
Naar han tier er det tyst.
Saa en Kveld vil Stumhed ruge langs vor lange Kyst.
Fjaeldet staar og lytter, bier ingen svarer, Landet tier Naar han tier blir det tyst.
- Kan speilet tale?
av Welhaven förglömma Så har också endast fjärdedelen kommit med av Ey- stein Aasgrimssons L i I j a, om vil- ken samtida skrifter säga, att » alla skalder ville ha diktat Lil- ja ».
Och av Sigbjörn Obstfelder finns blott en en &amp; liten dikt.
Utrymmet på Tidevarvets första (Ved 1361).
ningsfest 16 mai 1914.)
av Aasgrimsson Knut Hamsun.
av Norden.
Ur “ Kantate ” Ur “ Lilja ” Sigbjörn Obstfelder.
(1866-1900) " Kan speilet tale?
speilet k o l tale!
Speilet skal se paa dig hver morgen, Du gamle Mor!
Du sitter arm so Sveitten er som Blod, men endaa i dit Hjarta varm.
Og du meg gav min sterke Arm og dette ville Mod.
Du turkad ’ taarir af n i t Kinn somangei Herrens Gong, og kyste meg som Guten din og bles meg uti Barmen inn ni sigerfulle Song Og gamle du, du gav til meg forskende se paa dig med det dybe, kloge öie, ni mjuke Hjarterot, dit eget!
og derfor maa eg elska deg, hilse dig med det varme, det korhelst eg vankar paa min Veg, mörkblaa öie: um IM paa villan Fot.
E r du ren?
Er du tro? ” - Den allmänna föreställningen som inte följer d mycket med sin tid, räknar vår industriledning till d a nationella gruppen inom landet.
Man tror att det är där- ifrån som högerpressen vid behov får kapital och likad Allmänna valmansför- bundet.
Därför är del lustigt och festligt ut Ludvig Nordström stod upp mitt i industrialismens högborg på Hindersmäs- san i Örebro och förklarade att indu- strialismen står i klar motsättning till nationalstaten.
Det är riskabelt att bygga sina reflexioner på ett referat, men detta h u nog Ludvig Nordström sagt, det kan m u tro honom om.
An industrien söker sig över de na- tionella gränserna a h bildar nya, stör- re riken med andra gränser, det vet nu varje skolbarn som läser i tidningarna om Kreuger.
Men man ser i tändsticks- trusten ett verk till Sveriges nationella ära, icke till upphävande av enheten Sve- rige.
Ludvig Nordström talar nu om att det är så, och man väntar nu att han skulle fastslå att det gamla politiska sy- stemet med små nationalstater måste ut- bytas mot ett nyn som bättre motsvarar det expansiva I tiden och de industri- ella trustbildningarnas stora mått.
Men nej.
H u ser industrialismen själv såsom statens arvtagare, ja även som arvtagare till alla idéer som tidigare århundraden levat på.
Han ser maskinen som Gud, därför in d a frälser från isolering, svält, snusk, okunnig misstänksamhet.
Han minns det fattiga, mörka tomma Non.
land före industialismen och ser som dess motsats det välbärgade köpkraf- tiga varuhusförsedda industrisamhället fullt av tillitsfulla människor med självakt- ning.
För all del, maskinen som mång- daldigare och fullkomnare av de ting.
i behöva, som vårt nyaste tåliga last- djur är en viktigt instrument av dem som människoanden använder i den en- hetsprocess, vari den Y inbegripen.
Y a låt produktionsapparaten arbeta på för att göra så tekniskt fullkomliga, billiga, sälj- bara och många varor som möjligt.
DI få vi lika val fulländade shrapnels, gas- bomber, kokainpulver, lyxvaror och por.
nografi som vi få skördemaskiner, läke- medel och skor.
Vi få likaväl många, billiga, fula och ohanterliga bohagsting som vackra a b praktiska.
Vardagsva- rans reformering kom i c k e inifrån, där- ifrån kom ej heller intresset far den mänskliga faktorn i industrin.
Eftersom rustningsindustrien ligger så nära järnhanteringen passar det bra att erinra om i n denna industri försökt sabotera Nationernas förbunds av- rustningsarbete.
Den stora schweiziska narkotiska industrien satte in en måg som var läkare i en av N.
F:s uti- opiumkommittéer och denne lyckades län- ge förhinra att man rörde vid fabrika- tionen och ledde in hela energien på be- kämpande av smugglingen.
En maskin kan icke göra moraliska val vid sin fabrikation och kapitalet ic- ke heller.
Därför måste de tjäna en idé, icke vara den Det blir nog bäst för alla parter.
Om industrialismen län- ge får förbli högsta makt så kommer detta att skada den av Ludvig Nord- ström omhuldade norrländska trävaruin- dustrien.
Da kommer icke att bli nig^ att skriva om och därför mindre efterfrå- gan på papper.
Vi skola icke gå in på frågan om var gränsen gir, dit välstånd och be- kvämlighet upphör att främja a h bör- j u skada kulturen.
Vi har väl inte nått den gränsen än här i landet, här finnes ännu livskraftig fattigdom.
Ludvig Nordström är för mig en nöd- vändig och välgörande röst i vår sam- hälleliga diskussion.
Men när jag läser om hans föredrag erinrar han mig om de kemiska jordbrukare som göda jor- den med konstgjorda gödningsämnen efter matematiska beräkningar SY vad växter- na behöva.
Men det har visat sig att jorden i längden kräks upp denna din.
och vägrar bära skördar.
Men har näm- ligen glömt t a något osynligt m a oum- bärligt med i beräkningen, den mikro skopiska faunan: bakterierna.
Jag tror att Ludvig Nordström i sina beräknin- gar glömt något osynligt.
Devinez.
Frisinnade Kvinnors centralsty- Undras om det inte i nå- relsemöte i lördags och söndags gon mån också ligger till på sam- var ett av de tillfällen som g e ma sätt med det betänkande om- perspektiv på vad som sker.
I Moderskapsskydd, som Frisinnade det dagliga livet övermannas man Kvinnors centralstyrelse också b e av detaljerna.
Man tolkar dem handlade.
Givetvis flyta många fel eller icke alls.
Erfarenheter- kallar tillsammans här, men det na och detaljarbetet dag efter dag är dock ingen likgiltig sak att det ha åter och äter gett det utsla- ar Riksförbundets oedförande och get att Frisinnade Kvinnor befun- dess Verkställande Utskotts ord.
nit sig i tålamodsprövande för- förande som varit de två vandlingsprocess.
Man har tyckt kvinnliga medlemmarna i den att en massa energi förbrukats kungliga kommittén.
Förslaget utan motsvarande resultat.
Man står i den nämaste samstämmig- har icke kunnat se nödvändigheten het med .Frisinnade kvinnors be.
i att det måste vara så motigt.
folkningspolitik, och d e t bör vara Men ser man förloppet på håll, en för denna kinnonsammanslut- förstår man att det måste v a n ning alldeles självfallen uppgift an så.
Utgående från Göteborgsbe- försöka driva det fram till lag ge.
slutet av 1923. om neutralitet mot nom ett väckande och opinions- frisinnade och liberala, markera bildande arbete bland kvinnorna.
Katrineholmsbeslutet av 1924 i Det är den närmaste uppgiften, fredsfrågan a h Stockholmsbeslu- vilken den under rekonstruktion tet av 1928 mot borgerlig sam- varande föreningen har att ta itu ling, en självständig politisk lin: med.
Och den behöver inte vänta je.
Förbundet har icke kunnat på att dess nya gestalt tagit slut.
fullfölja denna linje, därtill ha dess lig form för att ägna sig åt den.
medlemmar haft för starka för- samma.
N y a arbetsuppgifter på sänkningar och för stora arbets- sidan om partipolitiken och val- möjligheter inom de politiska par- politiken komma alltjämt an ge tierna, värdefulla tillgångar sig undan för undan.
dem man icke, önskat förslösa.
Det är emedan vänsterkvinnor- Därjämte har förbundets egna - Att Frisinnade Kvinnor likväl hållit ihop under så påfrestande tider är ett under som endast kan förklaras av att därinom funnits en enhet, den inga upplösande moment kunnat sönderfräta.
Om det funnits en sådan enhetskänsla mellan Edén-Löfgren å ena si- dan och Ekman-Ljunggren å den andra hade sprängningen 1923 ic- ke skett.
Då hade de man klarat sig över förbudskrisen.
Önska Frisin- nade kvinnors medlemmar i den dag som är att den starka sam- manhållningsviljan icke funnits 19231 Svaret måste utfalla allt ef- fer den värdering man ger av de år som gått sen dess, och deras arbetsresultat.
Det synes som om de två över- Iäggningsämnena som förekommo på centralstyrelsemötet bredvid re- konstruktionsfrågan kunna lämpli- gen tar som exempel på vad För- bundet kunnat göra och kommer att kunna göra.
Även lösdrivar- frågan kan bli tradig genom för- mycken ventilering.
Men då man nu konstaterar att vi genom det icke kunna splittra sina krafter och gå olika vägar även redan tvånget till gemensamt valpolitiskt handlande upphör, M e n där finnes något mera än bara gemensamma intressen som binder samman Frisinnade Kvin- nor efter dess 16 år.
Det är en stark gruppkänsla.
Utom intres- segemenskapen ingår däri starka personliga band och många min- nen.
Det märktes under diskussio- nen om Förbundets framtid att man icke önskade något högre än att få samarbeta som goda kamra- ter under former som gynna kam- ratskapet och samarbetet.
Man hade ramlats i Stockholm från alla ' delar av landet under den starka och inspererande föresatsen att vinna en lösning.
Man märk-: ' överläggningen, innan ännu nå- zon lösning skymtade.
Man märk- te det på lättnaden då ett för- slag till vänsterfederation kom upp, som tycktes diskutabelt, där- för att det pekade på en väg att Om man någonsin kan tala om med sakkunniga pennor i T Tidevar- en gruppdiskussion buren av allas vet och annorstädes nu nått där- icke övertag hän att här finns en sluten kvin- goda vilja att nå ty vad skulle man därmed utan noopinion mot varje lagförslag enhet så var det denna.
När som siktar ensidigt mot den säl- jande parten i prostitutionsförete- svårigheter drogos fram så var det icke triumterande som så ofta elsen, då ser man med en gång sker utan i avsikt att få dem över- att det är ett ganska nytt och be- tydelsefullt och viktigt resultat vunna.
Det tycktes som ett var- sel an i det framtida samarbetet som uppnåtts Och Frisinnade mellan olika grupper det enande kvinnor ha också, som vi veta, icke nöjt sig med kririk av de oftare skall framträda än det åt- olika lagförslag som vant uppe, skiljande.
För Tidevarvet är den utsikt till Förbundet har sitt eget motförslag med huvudpunkterna: likställig- lösning som erbjuder sig, givet- ris en lättnad.
Tidningen har va- het, omhändertagande av ung- dam, upplysning och uppfostran, rit ekonomiskt och moraliskt obe- rikligt understödd fri räddnings- roende av Frisinnade kvinnor.
Men den har dock kunnat kon- verksamhet.
Det går lätt att säga att det statera att Förbundet fått stå för här programmet hade några styc- åsikter som uttryckt meningen hos - - ken kunnat hitta pä ändå utan Frisinnade Kvinnor.
Men Frisin- nade Kvinnor liksom Tidevarvet ha funnits där som en inspira- tion och en press an möda sig fram till en mening och ett pro- gram.
När sen stunden var in- ne, finns ett förberedande arbete Somliga vänstertidningar, icke alla fö- att han lagt sig i Danmarks avrustningspolitik.
Om man måste klandra härvid så är i alla fall det skälet klent, att det icke angår oss vad Danmark gör eller icke gör med sin krigsberedskap.
Naturligtvis angår d a oss.
Fördelen med det här bråket är den att nu måste högern erkänna och försvara den synpunkten att inte land kan föra en suverän militär eller anti- militär politik.
En av nationalstatens Im- dom oförytterliga rättigheter är förytt- rad.
rebrå utrikesministern Den ståndpunkt i både Danmark och Sverige färeträda i detta sammanhang: att Danmarks omlägg- ning av sin krigsberedskap betyder en fara för Sverige är däremot hårdragen.
Det skulle betyda att den danska krigs- beredskapen sådan den n u är inginge i och vore av betydelse för Nordens en- hetliga militära försvar.
Men Danmarks försvar hu j u bl.
a. en fasad mot Sve- rige.
Vad spelar det förresten för roll i m framtida luftkrig även om Danmark söker hålla Sundet och Bälten!
I ett avseende innebär den danska avrustningen rent psykologiskt en fara icke för Sverige, men för militärpolitiker i Sverige.
Ty det är av stor betydelse att ett land som Danmark bereder sig att praktiskt erkänna det förändrade lä- get i världen och ta konsekvenserna.
Om inte Danmarks exempel vore d stimu- lerande för avrustningsivrarna i Sverige så behövde icke högern i båda län derna vara d ivrig och så rädd.
Di- höger som nu söker hjälp hos varann är verkligen i detta ett före döme.
Var ha vi sett en så livlig sam- verkan av motparterna på vänsterkant Den här historien karaktäristisk som den är för tiden vi leva i, borde bli e n stö till bildandet av ett närmare nordisk samarbete för avrustning och aktiv freds- och folkförbundspolitik.
Följande lilla påminnelse o m hur vi ta oss ut danskarnas ögon finna vi i den danska grundskylds- och frihan- i delstidningen D e t frie Blad.
Den höjda spannmålstullen i Tyskland har redan visat sig oduglig som hjälp U jordbruket, skriver tidningen.
Sedan den nya tullen i kraft ha export- prisen för råg och vete fallit och stå nu pi samma punkt rom de gjorde i n n a n förväntningarna om dessa åtgär- ders verkan för en kört tid lyckades driva priserna i höjden.
Nu inser man i Tyskland, med övervägande enighet, att åtgärderna med tullförhöjning endast n- rit ett slag i luften.
Icke desto mindre, fortsätter Det frie Blad.
är den svenska regeringen nu i färd med att slå in på samma olyckliga väg.
I trontalet förebådas nämligen en höjning av spannmålstullarna.
Våra ärade grannar kunde ha gott n att följa med litet bättre i den utländ- s k a pressen - men varför skulle de vara klokare än vi andra?
Härhemma ropar ju industrien på tullar utan att vilja se deras alltid fördärvliga verk ningar på andra håll trädde - (Forts. å sid. 4) en grupp inom detsnmma.
Om framtiden kan man hoppas att lin.
jerna bli klarare men också att Förbundets olika grupper i Ti- devarvet skola finna en mötesplats.
.
-- För den vackra blomster- hälsningen riktas till Centralstyrelsen av F.K.R.
ett varmt och förhopp- ningsfullt tack i
Då föreningen Frisinnade K v i n f ö r b u n d a t t f a t t a b e s l u t Ar det inte utmärkande för vår nar bildades 1914, skedde det in.
o m l a n s f ö r b u n d e t s s t ä l l - tid att vi söka det väsentlig.
i te endast som opposition mot den n i n g s t a g a n d e s å v i d a e j allt?
Se på den nya poesien.
Bor.
centralstyr elsen annor- ta äro alla fina rim alla utstude- framryckande konservatismen.
Det rade eleganta vändningar - kvar - var också ett löfte att samlas kring och stå några få tankar - enkla dju- arbetet för framätskridande och elektorsval beslöts därpå med pa.
upplevade.
Se på konsten utveckling.
Ansvaret vidgades när samtliga röster utom två ett ut- några få linjer.
några få färger Vilket levande intresse man har Sverige ».
Och sen blev vi talande emot borgerlig samling säga oss vad konstnären är och f ö r det svenska inslaget i en främ- mycket goda vänner.
Han hette den kvinnliga medborgarrätten velat.
Se på religionen.
Finns det mande världsdel!
N o g visste man Ståhl och var född i Australien blev stadfäst.
kommunalt och po- inte många djupt religiösa män- litiskt.
Frisinnade Kvinnor orga- förut att fosterlandskärlek är o- och hade levat hela sitt liv I drivarlag och förslaget till lag om niskor i vår tid som ha en pa- Kanada, niserade sig då i ett riksförbund moderskapsskydd.
I den första nisk förskräckelse för ordrika pre- beroende av nationalism, men det Sydafrika, England.
för kyrkliga åthävor ' är roligt att erfara.
och d u ges U.
S.
A.
Men han talade i al.
för att inrikta sig p i de nya upp- frågan höllos anföranden av dok- dikningar, tor von Sneidern och advokat Nils- och söka sin Gud liksom kväkar- så ofta tillfällen Ibland är det la fall svenska riktigt bra och var gifter och möjligheter, som öpp- son.
Morer antog med vissa na i ordlösa böner och kärlekens mindre smickrande, som när da- ' djupt intresserad av allt svenskt.
nades.
gärningar?
Det var detta löfte från 1914, En sidan religiös mystiker var gens tidning har en artikel om Jaa for till Ottawa, Kanadas ett självmordsförsök av en f.
d. huvudstad, på mitt pass för att som gjorde, att F. K.
R. efter Fri.
strikt av Socialdemokratiska Kvin- David Petander, vars minnesteck- svensk sjöofficer, rom för 13 år åka skidor.
Underbar skidterräng!
sinnade Landsföreningens spräng- noförbundet och Södermanlands ning kom ut till jul.
En hans av F. K.
R.
1 novem- själsfrände är Ivan Oljelund, vars sedan vann en skönhetstävlan och Ottawa ligger vid en bred flod ning 1923 beslutade att, med an- länsförbund författarskap allt mera fördjupats ber 1929 anordnade mötet b l e v ' förklarad vara Amerikas med delvis branta klippiga strän- tagande av u t program i fram- med åren och som nyligen har Vi anse att i vårt nuvarande samhälle stegsvänlig riktning alltjämt hål- gett oss en vacker bok om tron.
vackraste man.
Tidningen erinrar der.
Nästan inne i staden är en med dess ständiga arbetslöshet en lag och karleken under den mycket om hurudan han då var: en blond, park med höjder och en stor skid- la samman.
Det var det löftet, mot vad som benämnes lösdriveri är och sägande titeln » Ett ».
På många blåögd jätte, » finest specimen in backe och förstås Tobagganbana, som 1925-26 framkallade försla- i förblir, vilka ändringar och förbättrin- tankevägar, som ofta börjar get om att samla de splittrade byggd av isblock.
Man hade snö manhood alive » gar den än underkastas, en klasslag med vardagslivets fakta och därför äro Det är väl helt naturligt att de sen en månad, en meter ungefär, vänstergrupperna inom ett livskraf- latta att.
följa för vem som helst fritt spelrum för godtycklig tillämpning.
tigt, framåtsträvande vänsterför- röker han sig in till centrum, till nordiska immigranterna för jag och hade haft 20 grader kallt.
En Erfarenheten har till fullo ådagalagt det en &amp; nödvändiga.
När det gal. k a n i n t e spcialisera mig enbart mil utanför staden fanns det höj- bund och d u löftet.
som vid andra- de statliga tvångsåtgärdernas bristande et- ler tron är d u » huvudets över.
på Sverige - märkas alltmera, der på flera hundra meter och kammarvalen 1928 kom F. K.
R. fektivitet i tillrättaförande syfte utvecklings han vänder sig mot nu när de ha en generation bakom härliga skidspår.
Ottawas skid- att uttala sig mot borgerlig sam- Vi anse, att även det föreliggande och pläderar för en tro med hjär- sig och ha råd att ge sina barn klubb, som har 2,000 medlemmar, ling.
lagförslaget, som i hög grad tar hänsyn tat.
Dogmerna betyda intet för Ett framtidslöfte ställer ständigt honom dessa dogmer som han ' d e n bästa uppfostran.
Det är gott hade en präktig stuga bland ber.
till och utgår från denna tvångsprincip tvin- om nordiska namn och präktiga gen.
Man berättade för mig att nya krav på utveckling.
Därför ' därför ej heller är ägnar att på ett till- liknar vid ett tjockt nat om den katolska kyrkan vil- nordiska typer vid de förnämsta praktiskt taget all skidåkning där har också F. K.
R:s centralsty- fredställande sätt motarbeta lösdrive- ket av Luther tvinnades till en 1-2 febr.
1930 ta- relsemöte den startats av en norrman.
som hade universiteten nu.
I North Dakota riet.
Lösdrivarlagen bör upphävas och tunt silkerep och mellan våra fing- är en fjärdedel a v befolkningen kom ut med den avsikten för 25 git upp tanken på att utvidga sig samhället skydda sig mot brottsliga och rar håller p i att upplösas till tam blå himmel.
Vari består då tron, rent skandinavisk och tillhör alla år sen.
Och kärntruppen bland till ett Svenska Kvinnors Vänster- asociala element genom erforderliga d i den mister sin påtagliga in- samhällslager från guvernören skidåkarna var en skandinavisk förbund.
Skulle det komma t i l l bestämmelser i strafflag och ordningsfö- nehåll?
Tron finns införlivad med Utgivaren av T h e A t l a n t i c koloni.
Och man sade att fon.
stånd, så inrymmes däri nya krav reskrifter samt genom fullföljande av spe vårt väsen säger Oljelund och vi M o n t h l y, som jag nyligen farande är det i regel folk med och nya möjligheter.
Det är den ciallagstiftningen för de olika kategorier göra inga invändningar ty vi kän- träffade, talade i mycket beund- nordiska namn som ta pris vid naturliga vägen till förverkligan- som rekrytera lösdrivarkåren, såsom al- na på varje rad i hans bok an r a n d e ordalag om svenskars in- skidtävlingar både i Kanada och det av vår kvinnliga medborgar- koholister, återfallsförbrytare, vissa sed- förfartaren själv med all sin skep- sis mot de s.
.k.
troendes livsfö- sats i amerikanskt samhällsliv.
U.
S.
A.
Jag träffade också Ka- rätt, den naturliga vägen att i en förstås - - H a n framhöll bl.
a. till min gläd- je och förvåning att de svenska farmarna som regel äro radikala, m e n han är förstås ganska konser- vativ själv!
i Det är också roligt att se hur s v e n s k t språk och svenska seder leva kvar åtminstone en gene- ration.
Jag åt lunch en dag före jul med några av de kvinnliga sekreterarna vid Harvard Medical School: en av dem, en blond.
ro- senkindad ung dam började apro- pos julfirning att tala om lutfisk och korv och visade sig ha e n mycket svenskt namn och kusiner, som hon hoppades få besöka, i diverse svenska städer, vilka hon väl kände till namnet hon var född i Amerika För några dagar sedan steg jag in på Kanadas immigrationskontor, i Boston för att få ett turistpass.
Där satt en trevlig gammal her- re i skjortärmarna.
Jag hade inte ' väl talat om att mitt pass var svenskt förrän han föll in: » gamla - - nadas förnämsta konståkarpar, en flott reservlöjtnant och hans otro- ligt smärta, mycket söta fru.
De ras stora intresse för ögonblicket var världsmästerskapstävlingen i konståkning, som äger rum i New York i februari.
Och de sa.
de mig förstås att norskan Con.
ja Henie och svensken Grafström voro de stora attraktionerna.
Det här ar bara oordnade glim- tar av det nordiska inslaget.
Så mycket mer kunde sägas.
Somligt som alla vet, t. er.
överste Lind- bergh och Greta Garbo och så.
dant.
Somligt som inte får rum t. ex. melodier till Christmas-Ca- rols tagna ur en samling som ut.
gavs på 1500-talet.
av en svensk, Petri, eller den framstående astro- nomiföreläsning som professor Knut Lundmark från Lund, Nor- ge.
enligt pressen, nyss höll vid Harvard University.
Men jag hoppas i alla fall an dessa rader ge en föreställning om hur man överallt stöter på det nordiska in.
slaget härute.
Och jag tror att det ä r en bra sorts folk i stort r e t t Inte dumma, som man trodde un- der deras första valhänta d, - och hederligare än de-flesta A n d r e a Andreen- Svedberg.
reaktionär tid gå fram för det lighetsförbrytare, de förminskat tillräkne- nya samhället.
Vi drömma om liga de veneriskt sjuka m. fl.
Vi anse, beträffande lagen (alternativ dessa båda mål, men vi måste samlas omkring dem och arbeta kap. 2) om åtgärder mot sedeslöst le- verne av samhällsskadlig art, att allt se- för dem, annars få de aldrig se dagens ljus.
Låt oss ge ännu ett deslöst leverne i och för sig är av sam- hällsskadlig art, men att det är lön- löfte!
och hålla det!
komma till rätta härmed på lagstiftningens väg.
Däremot måste sam- hällets åtgöranden i första hand gå ut p i upplysning och uppfostran till värdi- gare sexualmoral av den innebörd, att varje vuxen människa man som kvinna b u samma ansvar i varje sexuell för- bindelse.
Den omyndiga ungdomens tillrättafö- rande även i sedligt avseende bör an- förtros åt barnavårdsnämnden (eventuellt lori söka Ri rie Centralstyrelsemöte i Stock- holm, lördagen och söndagen den i och 2 februari.
Tretton läns- förbund voro representerade.
Del- tagareantalet uppgick till ett tret- tiotal.
Efter de stadgeenliga årsmötes- förhandlingarna upptogos de vid föregående centralstyrelsemöte dis- då även kallad ungdomsnämnd), den kuterade frågorna om upphann.
fria räddningverksamheten kraftigt un- de eller ändring av det s. k. Gö- derstödjas, men vuxna normal mäns och kvinnors sexuella vandel bör ej göras för samhällets ingripande, så- om namnförandrin.- Vlika förslag vida de ej göra sig skyldiga till för- framställdes och diskuterades var- seelser mot gällande lag.
tiet och frisinnade folkpartiet ramt till föremål Fröken Hesselgren redogjorde mitté utarheta ett under diskus- för förslaget till lag om moder- sionen framlagt förslag om utveck.
ing av F. K.
R, till ett rvenska wlnnors ränstcrförbund.
Till medlemmar i kommittén ut- sågos fröken Elisabeth Tamm skapsskydd.
Mötet anslöt sig en.
hälligt till den resolution, som an.
tagits vid det a v F. K.
R. och Soc.dem.
Kvinnoförbundet i Kon- serthuset i november 1929 anord- val.
Riksför- bundets ordf. och två vice ord- förande, fröken Hesselgren samt fru Hagen och advokat Nilsson omvaldes.
Till medlemmar i V. U. omvaldes doktor Nilsson, V. U:s ordförande, fröken l a m m.
rektor Hermelin.
doktor Andreen-Svcd.
g samt till suppleanter advokat advokat Eva Andén och fröken Hanna Landberg.
Efter fru dering av det s. k. Göteborgs- Gertrud Rodhe som avsagt sig ut- beslutet uttala: » Vid val äger varje läns- sågs fräken Ebba Holgersson.
T - H och advokat Elisabeth Nikron.
Kommittén fick i uppdrng att Ut- arbeta ett förslag att tilistalia läns- orbunden wh därefter pyKo,a5 pl nästkommande centralstyrelsemö- te.
Uelta bestämdes att äga rum n&lt;&gt;m januari manad 1931.
Nilsson ring.
vilken han finner dubbel och falsk, är genomsyrad av en fast, manlig, nästan gammalluthersk tro.
Det är av denna hans ord få sälta och kraft och det är den tron som kan göra honom till sjä- lasörjare för en och annan.
som bar lättare att förstå hans språk än prästernas.
Särskilt intressant finner under.
tecknad diskussionen om den om- talade moderna religion, som tar H.
G. Wells » Den osynliga ko.
nungen » till utgångspunkt.
Olje- lund anser denna moderna livstro ingenting annat vara an förtäckt självförgudning.
Hur kan en gud hjälpa mig som jag är kamrat med o c h kan klappa på axeln?
säger han.
Min Gud miste vara allsmäktig.
Kanske tycker man ibland.
att Oljelund som en gång stod som den radikala ungdomens anförare.
glidit väl långt från nu- tidsproblemen och ser på dem med hihersk-ortodoxa 160O.talsögon.
Det galler t. ex. hans inställning till nutida äktenskap där han hål- ler en straffpredikan över dem som ej vill inordna sig i den nyttiga och nödvändiga äkten- skapsskolan som är instiftad av Gud.
Men huvudtesen i hans bok är något för moderna människor, och de kapitel han ägnat kärleken, den gudomliga karleken.
är bland det vackraste man kan läsa.
» Religion, kristendom är icke en tro, ett om.
fattande av frågor utan ett liv över dem.
ett liv.
som är ickefrå- gande kärlek.
- En marterad hjärna som kan skaka bart re- flexionens förtrollning och bröst- ledes inleda kontakt med verklig.
heten, känner hur livet mottager nya starka strömmar Den gamla tron med alla sina natio- naldräkter har sitt fäste bland dem rom icke upplevat den nya världen.
I de universellt förnim- - - mande själarna uppgår - " " " re-
- barnavård och Ofta händer det väl att ni mö- ning, sömnad, hy- ter en blåklädd flicka i stor filt- gien behöva ingen förklaring att hatt och Scouternas skärp och öv- förstå vikten av.
Att känna till kas från tidens rolöshet stoppat jag kommande.
riga märken.
Ni rycker medlid- sin hemtrakt är alltid nyttigt.
lik- långsamt min pipa tänder den och blå- Men den goda gåvan hoppet är en ser rök på smittan Jag vill ha god svalkande dagg, som faller om kvällen samt på axlarna och tänker, jaså som att rätt kunna fylla i post- tid.
Jag är vid tåget en dryg halv- efter slutat dagsverke och ligger frisk en så ’ n där, som ar ute och vif- och andra blanketter.
timme före avgångstiden, köper biljett o c h pärlande över nästa morgon.
tar med flaggor och flänger i Ledarfrigan är svår Scoutleda- och tidningar och ser på folket, som Endast del är som är och det och backarna, också ett sätt att för- ren i vår tid har mer inflytande rusar fram och åter.
Själva minutvisaren ingenting annat rullar framåt.
Tidens störa tid.
Det är ungefär det en- än vi tro, och med den omfattning, på stora ststionsklockan har bråttom den hjul är svart och vitt, det rullar, och flickscoutrörelsen tagit i Sverige.
skuttar fram tre minuter i taget.
Det det blir natt och dag.
Vi behöva icke da, ni vet om scoutrörelsen Vad är då scoutrörelsen och omkring 5.000 flickor äro anslut.
bryr jag mig inte om jag sätter mig stöta det framåt, det rullar självt.
jag någonstans och ser på din och rättar vill icke se min framtid, jag är nöjd vart vill den?
Scoutrörelsen är en na till Sveriges Flickors Scoutför- mig efter min egen klocka.
stora går åt mina dagar och hoppas.
Intet ar- världsrörelse som tyvärr eller kan- bund och 1,500 till K. F. U.
K. omärkligt bete kan uträttas i framtiden, men väl ske lyckligtvis är alltför litet känd hör den börda, som lägges på Men jag älskar att se ett abete gå idag.
Men vi kunna arbeta för fram- raskt undan; man skall i ett ögonblick tiden, dock blott i dag.
Vår barndoms av den stora allmänheten, en ung- ledarna icke till de lättaste att bä- kunna veta vad som är att göra.
Krop skolboksgubbe, som planterade fruktträ- domsrörelse, vars fysiska, mora- ra.
För att låta ledare från hela pen skall ha fart och villighet i sig det på sin ålderdom, räckte väl på d a lirka och pedagogiska betydelse Sverige få tillfälle att träffas och Det är en annan sak.
Men därtill far sättet ur graven frukterna till de efter- inte tillnärmelsevis är beaktad i ingående diskutera de mest brän- dras att själen är lugn, att sinnet är föräldra- och uppfostrarkretsar.
nande scoutfrågorna hade S. F. S. samlat och beslutet.
Ty kroppen är tjä jan.
anordnat s. k. Ledarda- naren, den kan gärna raska på men att vi skulle få se en » framtidsman » Varför slår då inte scouterna lik- 2-e själen är herren.
som befaller som h a Det arbete som göres gott i dag, är som alla andra på stora trumman, gar på Frustuna by vid Gnesta.
överblicken, som står dir värdigt lugn alltid gjort åt framtiden.
Dagen är frukt- något rom i dessa pressdrakarnas Enbart programmet upplyser om.
och ser.
Ingenting blir utfört am han h u jord, sak och verklighet Man kan reklamtid inte torde vara så svårt.
vilka givande och intressanta da- h u pirkan över sig, det är onatur, det rädsla att framträda med gar det blev för det 70-tal ledare.
tvång tyranni.
öppet visir eller någon överläg- som lyckats få komma med Grev- Utan hoppet kan ingen leva, därför skingrar.
senhetskänsla?
Ingetdera.
För det innan von Eckerman, som f. Ö. läto gudarna hoppet stanna kvar i Par Men det existerar en stor och hem- doras olycksfyllda ask.
Men man le lighetsfull svårighet att upptäcka dagen.
första är försynthet en princip hor skänkt det vackra Frustunaby till ver ram om det inte funnes något hopp I barndomen ha vi den, omedvetet i scouterna, för det andra beror det S.
F. S. talade om Betydelsen av Hoppet är en vis och underbar ersätt- blodet, men så går den bort.
Vi bliva på rent praktiska skäl.
Scoutrö- ungdomsarbete.
Dr. Gerard Oden.
ning för vår skumögdhet; vi Y blott som blinda, emedan vi stirra in i fram- relsen får icke svälla ut och växa crantz om det intressanta och för den dag som är, men inte framtider tiden Människans begär är ju inriktat an litet var nyttiga Maktägandets och därför hoppas vi.
Men vi vilja att på det hon har.
Hon har dagen, men ledarna Över huvudet.
För tro på hoppet vi förneka visheten i hon föraktar den och trår, ivrig som scouting skall kunna förbli.
vad denna underbara ersättning för vår sva- ett gnäggande sto efter framtiden.
Hon det är och allt framgent ge en ga syn.
Därför leva vi i denna enda har kläder, föda hor och hem, vila och karaktärsdanande, livssund inrikt- dag, som vi se, som om vi allseende arbete i rytmisk växling, men hon och allvetande kunde blicka in I alla galopperar alltid efter men och annat ning på livet, fordras att den växer kommande dagar Och vi styra och stäl- Hon har lyckan och hon är inte nöjd, sig stark inifrån, an scoutantalet 4 ha bekymmer och jäkta icke blott tror icke att hon bu den, ser den icke.
avväges mot en viss mängd le- (Forts. fr. sid.
2.)
för oss själva utan för alla efterkom- Hennes lugna vardag förtrycker henne dare och k v a l i f i c e r a d e såda- mande.
Vi förlita oss blott på den inne- hon hädat den i sitt hjärta genom att na, En scoutledare måste först och Det är synd om försvarsministern.
Det varande dagen.
men icke för dagens Ytterligare, en afton d i vi rökte pip: how, för in vi skulle få aga den * Jag hatar brådskan som griper efter dag inne.
Nu bär den dagen själen när jag känner infektionen nal ej blott sin egen plåga utan även de visades Är.
Svart på Vitt hon finner den enformig, alltför enformig egen skull utan i omsorg om de kom.
och värdelös.
Hon är ostillbar och djupt främst vara s c o u t. mande.
Men för dem ha vi ju lin oförståndig.
S i driver del vidare: kan s i g då övningarna ligionskänsla.
Den kristendom rom hon inte annat så går hon där och suc- till att springa i skogen och kan stängas inom skyttegravar och kar och känner sig utledsen, det krä- maforera?
Nej då.
Övningarna äro Inskränker taggtrådsstängsel kan aldrig bli den växande mänsklighetens ljus, tro och förtröstan Den lämnas åt historien och åt sitt eget ound- vikliga sönderfall.
Vi skola änt- ligen komma fram till vad Kris.
tus lärde, t i l l människohjärtats av all yttre olikhet oberoende san- ning.
- Ur kristendomen öser den nya universella religionskänslan sitt levande vatten.
Och såmedelst blir den nya civilisationens kul- - tur. » Dessa citat må vara nog för att visa vilken rikedom, som rymmes inom boken am » Ett ».
Den är ett värdefullt inlägg.
en ärlig mans övertygelse, på ramma gång en förenkling och en fördjupning ev tidens religiösa problem.
E. W-ns.
Ivan Oljelund: Ett.
Bonniers 6,50.
-- ket, till d e r a olycka eller djup sorg förbarmar sig över henne.
Eller e n tret- tiotal människor i Europa kejsare, di- plomater, finansfurstar och generaler, som i ännu högre och representativ grad äro oförmögna att kom- åt d %. % att Y sina folks och staters lugna mättade lycka i den närvarande vardagens ar- betsliv och ro de släppa lös ett världskrig!
För vad?
Icke för denna dag, for detta nu, utan för » framtida » storhet, lycka och vinning Ack, denna framtid, som vi icke ha något med att göra Och då får man se vad my1 ägt och vad man förlorat Dagen, som man sparkade bon, var lyckan, lyckan sådan hon nu är med hälsa och friska lemmar, barn och maka kärlek, vänskap arbete, vila och förströelse.
Ja, lyckan var mycket mindre: hon var ett närande rågbröd, en bäddad säng, en ren skjor- ta, en söndagspromenad i en skog utan exploderade granater.
i en paradis ha- de man levat och icke sett det, man hade hädat detta paradis och förbannat och skändat det och kallat det en kvä- kande groddamm.
Man hade knutit hän- derna och hatat del och längtat att få skaka det av sig och brast i jubel- skrän när det äntligen kunde skövlas!
Hur djävulskt förvänt!
Men nu grät man över den förlorade lyckan.
Så är det med oss.
Vi fara omkring efter framtiden och trampa på den vande, blommande dagen.
DU är nå- gonting i oss, ram hindrar oss att se, som står i vägen Vad är det?
Vems är felet?
Vad förvandlar .Al i hat, i otålighet och Har de funni funnits bara en på jorden, han som sade så djärvt, - se- ej mål, endast medel att locka fram det bästa hos var och en, att skapa viljestarka, redbara, vak- na människor, klara att möta det vardagens liv, s~~ ställer allt hö- gre och högre fordringar på oss.
Således vill scouterna med kartläs- ning och orientering inte bara lä- ra barn att komma ut och tycka om naturen, utan också lära dem att ge akt på detaljer och skärpa deras iakttagelseförmåga.
Hur många av oss vandra inte om- partispelet börja.
kring med enbart diffusa intryck Han är oförmögen an fatta att de (är från allt, som händer och sker en ny tid och en ny inställning, som omkring oss.
Livräddnings- och tränger sig frun även genom de mest sjukvårdsövningar gör scouten rå- härdade partitaktikernas handlingar Med sitt gränslösa förakt för demokra- dig att med erfarenhet ingripa och tiska representationer passar han inte hjälpa andra och sig själv.
Detal- vara en folkets tjänare.
jer i utbildningen som matlag.
hundra &amp; bu det rört d$ lite till då äro vi i våra efterkommande och de Det finns bara en mänsklighet och den är vi vi allesammans Och det finns alltid bara en tid för var och en på detta sätt Det är den tid, som vi nu ha, i dag.
Det är den bästa ty de är den enda.
Den tiden i oss.
vi se i ögonen och förstå att bor ibland oss och sådan är hon, icke annorlunda.
Det är alldeles måste lyckan söka annorstädes eller, människa fåfängt Al.
HU är hon, nu Här är ock olyckan och lidandet och alltsam- på spetsen ställt: Sörjen i c k e f ö r morgondagen.
Ha vi andra icke blivit människor än?
Jag tror det.
Det är d e felet, att vi icke äro färdiga.
Vi f ö d oss inte på livet.
Vi behandla det och oss själ- som om vi vore förryckta Alla som levat och alla, som kamma att leva, det är du och jag.
D e finns bara en mänsklighet och den rör sig genom tiderna.
Man tror att kulturerna han tagit slut äro försvunna?
Nej, det s e r bra u t, d e ä r o h ä r, i o s s.
Vi ha bara fått röra på oss litet.
Om ~ hu det länge varit.
I remissdebatten förklarade han, att vapen äro den enda tryggheten nu som sen hedenhös I Göteborg inför försvar kvinnorna talade han om att som det varit sen hedenhös - alltså före Ans- garius - så skall del förbliva.
Från den synpunkten måste det ju vara fruktansvärt at, vid varje försvars- detalj, som fordras e t anslag, vara be- roende av m dunkel rodd, som han kal- lar » den inrikespolitiskt betonade bear- rörande hur han nu söker reda sig i denna situation.
När majoriteten i riksdagen vill ha en för- utsättningslös utredning, så ordnar han om att militärexperterna ha klarat ett om tio att henne Häromdagen fick redaktionen en att brev som av religiöst-etiska skäl ämnar vägra att fullgöra denna och istället begära civilarbete.
på baksidan av brevet var klistrat ett litet märke, där det stod: Enda betryggande försvar: William P e n n i metod.
Allmän vårdplikt istället för en ödeläggelse för- beredande värnplikt Hur länge skall det dröja innan värl- den instämmer i detta mans.
Ja, just olyckan och lidandet lär lyckan är här.
H U är .Ut- sammans.
Varför jagar då människan omkring?
att också För att undfly sig själv?
Kanske ... Och det gör hon rätt i om hon är sådan att hon inte kan umgås med sig själv.
Det är något inom oss som inte vill ha med krabater att göra När detta blivit krabaten kvitt kommer lugn och ro.
detta sker och vad det är det är sagt.
Ingen kan säga något annat Hur - (Ur » Ett ») I ett telegram från Washington med- i läder inbunden bok med ett upprop, undertecknat av tolv mil- amerikanska kvinnor minskade rust- ningar kommer att under den första vec- kan i februari överlämnas till flottkon- ferensen.
Samtidigt överlämnas ett lik- nande upprop från hundratusen japan- ska hinna.
om - Scoutrörelsen är större än vi ana, den räknar redan flera mil- joner aktiva, den växer med la- vinartad fart.
Det gäller an ic- ke sta främmande eller, på grund av okunnighet om dess mål och
