# ID: svediakorp-per3515
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1930
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,952
# sentences: 760
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Julkorten.
Allt kan få en mening.
till och med ett julkort.
om det når dem som äro i fän- gelse för sin trots skull.
Min lista på julkort är alltså listan på lika många krigstjänstvägrare på olika platser i Europa.
Somliga av dem som kunde få julkort i fjor, äro ej mer, vem vet hur länge dessa som nu sitta, inne ha möjlig- het alt ta emot en hälsning från världen, en hälsning som indirekt säger dem: vi veta vad ni offrat, v i tacka Er därför a h genom Er går saken framåt.
Denna lilla handling får sin högtidighet av dem till vilka den riktas En av dem som själva framhärdat a h uthärdat skrev till sina kamrater i fän- gelset detta: » låt den tanken att n i ned- bryta skrankorna mellan människorna, och att ni icke blivit slavar och mördare åt ännu eländigare slavar, ge Er mod att bära Ert öde a h känna Er själva fria ehuru fängslade Ni äga samvetets fri- het.
men om ni icke vore i fängelse skulle samvetet plåga Er.
På del sättet kände jag mig bi.
då jag år 1917 vägrade att göra militärtjänst.
Jag kände det som om jag kastat en börda, från mina axlar, när jag öppet förklarade att krig var orätt a h jag icke ville ta del däri. » Människor i allmänhet förstå icke krigstjänstvägrarnas betydelse, men krigstjänarna själva göra det genom nå- gon mystisk klarsyn.
Se här ur » War resister » en historia om hur en grupp finska fascister be- handlade ledaren för de finska krigs- tjänstvägrarna.
Därmed visade de lyd- ligt vilket törne i deras sida han är dem.
Kanske var det om honom, Arndt Pe- Flicka.
Efter en målning av Mariette Lydis.
kurinen, som följande historia berättas.
En finsk vägrare var det i alla fall som kom till en avsides finsk by för att opp- Att väva och väva i, drömmar och dimma, mana ungdomen att för fredens skull när han lagt i din hand en förseglad order sätta expmpel och lova att icke göra att aldrig samla sin kraft till ett verk, och skjutit din båt ifrån land, krigstjänst.
När han slutat tala, för- att gå här och ömka och längta och gråta, när han ställt till dig själv i din ödestimma svunno utan en ord alla unga män som kan aldrig bli lösningen på den gåta att slockna som flarn.
eller stilla brinna lyssnat på honom Han kände sig be- som himlarnas herre gav, sviken.
men om en stund kommo de f i n vid vägen.
där bröder vandra.
ska pojkarna igen.
nu kladds i sina bästa Rut Olofson.
kläder.
Nu voro de villiga att skriva på den förbindelse, han föreslagit dem.
Det var för högtidlig sak att ske i vardags- kläder.
I alla fall, om detta ar Pekurinens historia eller ej, han frigavs i september i år efter 9 månaders fängelse för krigs- tjänstvägran.
Han och en grupp andra frigivna eskorterades av en fångvaktare till en station.
De gingo vägen till fots därvid hände att två bilar kommo H. C. Andersen ställde problemet så ivrigt, urskilja den klara röst som vara.
M e n framförallt ville j a g med och farande emot dem.
tio män rusade ut a h litet för lätt för sig, när h a n skrev väcker eko i ens hjärta.
detta uttrycka m i n glädje över hen- kastade sig över Pekurinen.
Fångvakta- sin fabel o m den äkta och den falska O m j a g nu liknar Hagar Olsson vid nes roman: Det blåser upp till storm.
ren slogs till marken och frånrövades sitt konsten.
D e t ginge väl a n om det en näktergal, så ligger en liten smula Titeln är knappast riktig, och d e l gevär, varpå männen slängde i n Peku- b l o t t gällde a t t skilja mellan en le- hämnd i detta, hämnd därför att hon framgår också av de sista raderna i rinen i en bil och körde bort med honom.
När de kommo till en stor och tät skog.
vande och e n konstgjord näktergal så ihärdigt tuktar oss svenska för- baken, d ä r d e l heter: en storm hade drogo de ut honom a h förklarade att och författare Det är värre a l t fattare för våra små borgerliga vi- alltså b e d a r r a t.
.
han skulle skjutas för sin krigstjänstväg- mellan hela svärmar av otvivelaktigt sor.
D e t är nämligen k l a r t a t t en En stormunge.
en vindil är det, ran.
De sköto men undveko avsiktligt levande sångfåglar, som alla sjunga så idyllisk fågel är det sista hon v i l l som går genom högsta klassen i en hans huvud, så att kulorna susade tätt Här är många lik i skogen a h (Forts. å sid. 7) förbi nu ska vi öka dem med ett till.
sade de.
men gjorde det icke.
När de låtit omkring 30 kulor vissla kring hans huvud slogo de honom illa, sleto av honom hans kläder a h satte på honom en saldatuniform som de hade med sig.
Därpå fotograferade de honom.
satte honom i bilen och körde honom till stationen Seinajoki.
Sedan bundo de ' hans händer vid en lång käpp och satte på honom ett plakat.
där det stod: » Se här!
Pekurinen är redo att slåss. » Detta gjort, övergåvo de honom.
Krigsknektarna som klädde ut Jesus kunde icke fotografera honom, men för resten ar mentaliteten och tillvägagångs- sättet förbluffande lika.
Samma tafatta a h klumpiga sätt att rå på den oöver- vinneliga mänskliga anden.
Devinez.
En röst som väcker eko.
Prostitutionsföreteelsen.
D en 2 0 d e c.
1 9 3 0. har.
ändrat karaktär.
F r i s i n n a d e Kvinnors Riksförbund, Vita B a n- d e t, S v e r i g e s S n c i a I d e- m o k r a t i s k a Kvinnoför- b u n d, Fackliga k v i n n- l iga S a m o r ga n i s a l i o n en och Svenska k v i n n o r s Medborgarförbund över- lämnade genom sina representanter Advent har kommit.
Julen nal- d. I3 dec.
till socialministern en skri- kas.
Fridens högtid på jorden.
Hur velse av följande lydelse: firas den?
I överflöd av en del män- Då av tidningspressen framgått niskor.
I nöd av andra.
Och där- emellan allt efter råd och Iägenhet.
att regeringen, för framläggande av en k. proposition till nästkommande Dessutom på så många olika sätt enligt smak och tradition.
Livets års riksdag.
har för avsikt att om- arbeta det vilande förslaget till s. k. motsatser träda fram.
Och motsä- vanartslag, anhålla vi undertecknade gelserna inom människorna.
På jul- att få göra följande erinringar: dagsmorgonen samlas de i kyrkorna De försök, som gjorts att samman- i alla länder i helg och högtidsstäm- ning.
Kanske äkta!
Men samma föra åtgärder mot lösdriveri å ena sidan och sedeslöst leverne av sam- människor, som fira sin gudstjänst och avge sin trosbekännelse, samma hällsskadlig art å andra sidan, ha Frid på jorden.
människor gå sedan ut i det s. k. praktiska livet och arbeta för makt och pengar som ideal.
Samma män- niskor som sjunga om frid på jorden förbereda kriget, denna sammanfatt- ning av all mänsklig råhet.
Så har det gått år efter år, år- hundrade efter århundrade.
Även i år.
Mörk och dyster som i en ned- gångstid ter sig tillvaron, hotfull är världshändelsernas himmel.
Och vi se på framtiden som på något uti- från kommande, inte som en följd av människornas - och vår egen ut- veckling och ståndpunkt Man kallar julen för barnens sär- skilda högtid.
Hur skola alla barn, - som nu glädja sig åt jul, en gång åt sina barn?
Skola de göra som vi, äta och dricka, gå i kyrkan och sjunga psalmer och lämna i arv åt sina barn ett samhälle, som tillbeder guldet och våldet som sina gudar?
hålla jul - S.
E, F:s Stockholmsavdelning ELDBEGÄNGELSEBYRÅN tr. (hiss) Öppen 10 - 4.
SVEAVÄGEN 25, 2 Lördagar och helgdagsaftnar 10-2.
Norr 22 00 för eldbegängelse, CLARTÉ socialistisk kultur.
för bekämpande av smittosamma könssjukdomar icke är tillräckligt effektiv för Aldersklasserna 15-20 Av den officiella statistiken att även antalet barnaföder- år.
Av - SÖDERMANLANDS SÖ D E R MAN L A N D S - Solidarisk Bank.
Grundad 1865. sina väljare.
Borgmästare Lindha- gen är ofta ensam om sin stånd- punkt, men han tröttnar icke på att framhålla kravet, att rätten och rätt- färdigheten hör ligga till grund för det politiska livet, dess rådslag och beslut.
Följaktligen anses han ofta verklignetsfrämmande.
Men hr Lind- hagen anser måhända det räknan- dets och beraknandcts virrvarr, som kallas politik alltför overkligt för att kunna bilda en bestående grund för ett samhälle.
Och när det tillfälliga sjunkit i glömska kvarstår minnet av en outtröttlig strid för höga ideal och deras omsättning i det praktiska livet.
det är något som lever vidare nämnda motionerna.
Vidare fram- och går i arv till konimandc släkten hålles av hr Möller, att » härigenom Därför hylla vi borgmästare Lindha- skulle säkerligen barnavårdsnämn- dernas arbete för ungdomen vinna i gen på hans 70-årsdag och alla enhetlighet och effektivitet, då dagar!
nämnderna sålunda fingo kontinui- tet i utgångspunkterna för sitt ar- bete och exempelvis vården av en och samma skyddsling kunde ske efter enhetliga grunder, oberoende av dennes passerande av en viss ålders- gräns ».
Med instämmande i dessa syn- punkter och med anledning av vad vi här ovan framhållit tillåta vi oss därför yrka att vid en omarbetning av den nu gällande lösdrivarlagen prostitu- tionsföreteelsen däri icke måtte inbe- gripas, at t stadsrådet måtte taga initia- tiv till en sådan ändring av barna- vårdslagen all den måtte komma att gälla sedeslös ungdom upp till myn- dig ålder, samt då kungl.
propositionens syfte vad beträffar de föreslagna åtgärderna för bekämpandet av sedeslöshet hos vuxna personer torde nås enklare ge- nom vissa ändringar i strafflagen samt genom kraftigt understödjande Elisabeth d e ls i övrigt erforderliga tillägg till strafflagen avseende straff för så- dana företeelser, som omförmälas i paragraf 2 mom. 3 i varnartslagen evad de begås av dem, som undan- draga sig att ärligen försörja sig eller av andra; d e l s reformering av lagbestäm- melserna angående skyddsålder i Redaktion: förf.
Bertil Almqvist, skor i denna åldersgrupp ökats, un- fil.
kand. Leif Björk, fil.
stud. der del att.
som bekant, barnaföder- Mauritz Konow, förf.
Karin Boye, skorna i alla andra åldersklasser be- amanuens Alf Johansson.
tydligt avtagit.
I flera av de före- Prenumerationsavg.
för helt år kr.
3, för halvår 1:50.
Lösnummer gående lagförslagen har även med överenstämmelse med hr Petréns styrka hävdats att uppfostringsåt- särskilda yttrande i 1929 Ars betän- 25 öre.
gärder är vad som kräves.
Adr.
: CIarté, Box 443 Stockholm.
Barnavårdsnämndernas utsträckta a t t samhällets åtgärder ENSKILDA Carl Lindhagen Ta på medel.
Engångsavgift 10 kr.
för be- gravningsförsäkrad 5 kr.
Krematorier i Stockholm Göte- borg, Örebro och Hälsingborg.
för den ovan omnämnda motionen n: r 332 av fröken Hesselgren och av herr G. Möller n:r 326 påpekades vikten av, att samhällets skyddsåt- gärder för ungdom i åldern 18-20 år, som påkallas på den grund, att den unge hemfallit åt sedeslöst le- verne, sker jämlikt barnavårdslagen och a t t denna sålunda ändras på Sätt.
som betingas härav.
Det vik- tigaste måste ju vara, att söka nå vanarten på ett mycket tidigt sia- dium och med de Iämpligaste meto- derna.
Det gäller även a t t tillrätta- föra ungdomen utan att alltför myc- ket brännmärka den, vilket också kraftigt framhålles i båda de ovan- Då borgmästare väcker en eller många motioner i första kammaren, är det icke där- för, att han tror, att de skola gå ige- nom, och när han talar för sin me- ning, talar han för senaten, ej för dock tyvärr ofta hämmas av brist av den enskilda hjälpverksamheten, få vi dessutom yrka granskar de Siffror.
som att d e ls i överensstämmelse anfördes i en motion av fröken Hes- med reglementeringskommitténs för- selgren i första kammaren vid 1930 slag staff stadgas f ö r provokation års riksdag med anledning av pro- till otukt, särskilt då denna provoka- positionen n:r 240 till lag om åtgär- tion riktas mot ungdom eller nå- der mot vanartigt levnadssätt.
så gon i viss beroende ställning till pro- måste man medge att 1918 års lag vokatören; medlemsanmälningar.
Norr 22 80 för upplysningar och Tidskrift mötts av stora betänkligheter, vilka redan viii fattigvårdslagstiftnings- kommitténs förslag år 1924 från många håll framfördes.
Tydligt är nämligen att en utveckling ägt rum.
som nödvändiggör, att samhällets reaktion mot sedeslöst leverne av samhällsskadlig art inriktas efter helt nya linjer.
Prostitutionsföre- teelsen har, efter vad som från mån- Ca håll vitsordats, under de sista är- tiondena ändrat karaktär.
Företeel- sen » helyrkesprostituerad kvinna.
är mindre vanlig än förr, under det att det förefaller, som om ett mycket stort antal kvinnor jämte sitt legi- tima yrkesarbeta hänge sig åt prosti- tution.
Anmärkningsvärt är särskilt att, såsom framgår av en del utred- ningar, a l l t yngre åldersgrupper in- dragas i lösa och tillfälliga förbin- delser.
Prostitutionsföreteelsen har gripit omkring sig, men den gamla typen av prostituerade kvinnor för- Svinner mer och mer.
Var samhäl- lets åtgörande förut huvudsakligen riktat mot dessa, ligger d e t i öppen dag, att samhället nu måste fram- förallt inrikta sig på uppfostrings- åtgärder, och därigenom söka före- bygga prostitutionsföreteelsen såsom sådan, och genom tidigt ingripande söka tillrättaföra vanartig ungdom, vilket nu göres i viss utsträckning genom enskild hjälpverksamhet, som verksamhet enligt 1924 års lag har uppenbarligen kommit dem att kän- na behovet av ytterligare stöd i lag- stiftningen och utsträckt befogenhet.
1930 års regeringsproposition föreslog också, att barnavårdsnämn- den skulle taga befattning med ären- den enligt vanartslagen, som röra ungdom under 21 år.
Men både i Borgmästare Carl Lindhagen DEPOSITIONS.
KAPITAL &amp; SPARKASSERAKNINO mot högsta gällande ränta.
kande, måtte inriktas på ett kraftigt under- stödjande av det privata hjälp- och skyddsarbetet.
För de män och kvinnor, som ön- ska instämma i skrivelsens syfte, finnas därtill avsedda listor an rek- virera från Tidevarvets expedition, Stockholm 2.
- Tidskriften Q U O VAD IS?
MOTTO: Individens problem - världens problem Ur Julnumret: En nutidsmänniska i himmelriket.
Jakt på djur eller människor?
Gustaf Fjæstad om Carl Larssons livsåskådning.
Handlingens Yoga.
Konstnären o. kryddkrämaren.
Vi nya människor.
Mera om Hur man äter sig mager.
Julnummerpris 1 kr.
Prenumerera for 1931, kr.
6: 50.
Postgiro 2681.
" Tillvarons grundvalar. "
Internationell Borgmästare Carl Lindhagen fyllde den 17 december 70 år.
När Tidevarvet her att få sända sin hyllning till jubilaren är det framförallt i egenskap av åhörare på riksdagsläktaren till den outtröttlige kämpen för-de mänskliga rättighe- ternas främjande och bevarande.
I sju är ha vi följt denne medborga- res tillämpning av sin egen sats: » Den som Iänge virvlat med i tids- strömningarna förstår, att tålamodet är en särdeles viktig beståndsdel i livsföringen .. vi ha sett honom resa sig ensam av preventivlagen, tobaksrökninens motarbetande och lapparnas rätt till egen representation.
Men på tre om- råden särskilt är det som Carl Lind- hagen gjort sina stora insatser, näm- ligen på jordfrågans, fredsfrågans och kvinnofrågans.
När Lindhagen 1909 i interpella- tionsdebatten med anledning av det beslagtagna standaret, » Inte en man inte ett öre åt militarismen », hävda- de en klart antimilitaristisk åstad- ning, var detta första gången en så- för den lösning av en fråga, som han ansåg har rättfärdighetens stäm- pel.
Vi ha hört honom tala, alltid på vakt mot reaktion och försump- ning, ofta överöstad av kammarens sorl, inte sällan mottagen med över- lägenhet och leda.
Med ungdomligt rodnande kinder och det vita huvu- det buret högt har han gång på gång fört striden igenom, fast den ofta såg hopplös ut.
» Icke staten, icke kyrkan, icke skolan bryta vägarna.
Liksom livet består av ändlösa detaljer, vilar det uppbyggande arbetet på de många små krafternas tysta id i att höja sig själva och hjälpa sin nästa.
Det är dessa krafter, gömda, glömda och oberömda, som från djupen hygga upp den verkliga kulturen. » I 33 år har Carl Lindhagen som riksdagsman fatt vara en det offent- liga livets stötesten och förargelse- klippa.
Ståndaktigt har han mot- stått frestelsen att lämna sina med- människor i fred med deras bekvä- ma föreställningar.
Han har stän- digt stört och retat dem med envisa krav: Allas lika rätt till arbete allas lika lagen, jämnlikhet och hrodenkap mellan länder och folk.
raser, klasser och kön.
De mest vittskilda spörsmål har han under dessa sina strävanden ta- git upp till behandling i motioner och interpellationer från döds- straffets avskaffande och införande av ett världsspråk till upphävande dan mening fick uttryck i svenska riksdagen.
För denna mening har rätt inför - han stått och nitiskt förfäktat den under tider av krig och fred ända fram till 1929 och 1930 års motio- ner o m krigsväsendets avrustning och folkförbundsaktens utökning och omarbetning på olika punkter att bättre motsvara folkförbundets upp- gift.
Läsaren av 1930 års riksdags- tryck, som finner hur exempelvis motionen om den sosiala jordfrågans återupptagande i hela dess vidd hastigt och intresselöst avfärdas av riksdagen, fastslår nästan med häp- nad hur Lindhagens arbete för den s. k. Norrlandsfrågans lösning verk- Iigen kröntes med framgång.
Det inleddes med en motion vid 1901 års riksdag angående lagstiftnings- ätgärder för vidmakthållande av jordbruksnäringen inom skogsbyg- derna i Norrland och Dalarna.
Re- sultatet blev 1906 års s. k, Norr- landslagar gående ut på begräns- ning av bolagens rätt an förvärva fastighet samt inskränkning i rätten att sälja skop, avsöndrad från hem- man.
Också en annan jordfrågans hörn- pelare, tomträttsinstitutionen som lagfästes 1907 är Lindhagens verk - beaktansvärt n i g i det svenska samhället.
så påfallande trögeldat på denna punkt.
Det skulle föra för långt att gå in på Lindhagens ställning till rasernas olikställighet, förtrycka över de europeiska nationella minoriteterna, de psykiskt otillräkneligas svårighe- ter och andra frågor av betydelse.
Men en grupp av förtryckta, som i medborgarshola.
Nordisk folkhögskola i Genéve.
Intresset för skolans betydelse för per fara att bli ett diplomatiskt individens fostran och utveckling blir maskineri.
Men de internationella med varje dag allt livligare.
Det är regleringar och bestämmelser som intressant att iakttaga.
att skolans förberedas och beslutas i form för arbete och samvaro syns beröra de breda lagren av folken i locka även oss vuxna som för länge alla länder, inte minst arbetarklas- sedan äro lyckligen ' utsluppna ur sen.
Dessas representanter kallas skolan.
till Genéve att taga ansvar utan att Lördagen den 6 dec.
Stod en dis- vara på något sätt förberedda för kussion på Viskadalens folkhögsko- sin uppgift.
En sådan situation la, som redan tagit flera värdefulla blir i längden ohållbar.
initiativ när det gällt att få brännan- Men hur skall en verklig folkin- de problem diskuterade.
Nu hade sats i det internationella arbetet den öppnat sina porlar för intresse- kunna möjliggöras?
Språksvårighe- rade representanter för folkbildning, terna lägga ju hinder i vägen.
Bland arbetarrörelse, folkhögskolor och nordiska funktionärer vid sekretariat fredsarbete och frågan gällde möj- och arbetsbyrå och andra intresse- ligheten att starta en nordisk folk- rade har behovet av internationellt högskola i Genévg.
En förberedelse upplysngsarbete känts allt mer för världsmedbogarskapet alltså, tvingande.
I höst i sept.
bildades på nordiskt initiativ.
den S. k. Genévekomittén.
bestående Det var livligt kring skolans kaffe- av hrr Sture Thorsson, Sven Back- bord, där de anlända i all hast värm- lund och J. Brunskog, Sverige, L. de sig efter bilresan innan dagens Krabbe, Danmark.
och Voionmaa förhandlingar begynte kl. I I f. m. Finland.
Meningen var att finna en Danmark hade tre folkhögskolemän form för och söka få i gång ett in- rektorerna Manniehe, Begtrup och ternationellt upplysningsarbete och Berthold.
Finland likaledes en folk- resultatet blev planen på en nordisk högskoleman, rektor Isaksson.
Från folkhögskola i Genéve.
D:r Krabbe Norge representanter för arbetarrö- ville icke förringa språksvårigheter- relse och folkbildning hrr V. Niel- na även mellan nordens folk.
Men sen och Hakon Lic.
Dessutom av dessa svårigheter måste övervinnas, det för denna tidnings läsare kända så mycket mer som nordens repre- och värderade namnet Birgit Nissen.
sentanter i Genéve alltid funnit sina För svenskt folkbildningsarbete lek- intressen sammanfallande.
Detta har tor Oskar Olsson och A.
B.
F:s le- givit betydelsefulla praktiska resul- dare i Göteborg och Malmö.
Dess- tat, ingen romantisk skandinavism.
utom folkhögskolerektorerna Justus En form för samvaro och samarbete Elgeskog och I. Boethius, L.
O:s mellan de nordiska folkens delege- kapten rade skulle knyta dessa folk närma- re till varandra och kunna resultera D:r L. Krabbe inledde diskussio- i ett ännu mera konsekvent och be- nen och gav bakgrund och motiv tydelsefullt nordiskt samgående.
för tanken: Nationernas förbund är D:r Krabbe redogjorde därefter en realitet i folkens liv, ett världs- för undervisningsplanen.
som bl.
a. forum för den Offentliga meningen.
tänktes kunna bearbeta problem Men detta internationella forum lö- som: Arbetslöshetsfrågan, bastads- Genéve ordf.hr Edvard Johansson, Lindhagen haft en trogen föresprå- för kvinnornas räkning.
Upphävan- kare alltifrån begynelsen av hans de av mannens målsmanskap över politiska bana, bör genom Tidevar- hustrun, lika lön för lika arbete, lika vet få komma till tals inför hans möjligheter i fri tävlan på arbets- högtidsdag: K Kvin orna.
marknaden genom motarbetande av När Lindhagen 1904 redan för an- särlagstiftning - närmast förbud dra gången motionerade om rösträtt mot nattarbete - som skulle beröva för kvinnor möttes han i den social- tusenden av de bäst avlönade indu- demokratiska N y Tid av följande striarbeterskorna deras utkomst.
eleganta replik: » Riksdagen bör icke Detta är fragmentariska glimtar göras till en varieté.
En motion om från en outtröttlig samhällsarbetarens kvinnans rösträtt är i denna stund bana.
Som avslutning vilja vi till en löjlighet.
Motionen är skriven sist anföra hans egna ord i motionen under kjolen eller i köket., om jordfrågan vid årets riksdag: Så lät det.
» Tillvarons grundvalar äro utåt Men Lindhagen utgick ifrån att sol och jord.
inåt arbetet och sam- civilisationens framsteg gå i bredd vetet.
En sådan ordning kan aldrig med erkännandet av kvinnans rättig- kullkastas.
Det är den verkliga sam- heter.
Han ' var förvissad om att hällsordningen.
Åsikterna växla, in- » ingen regeringsmakt, ingen masku- tressekampen går sin böljegång, ve- problemet, jordbrukets nationella och internationella problem.
koopera- lin härsklystnad.
ingen kompromis- t e n s k a p och tekniken fulländas, tion Samt de nordiska folkens poli- sandets ande skulle förhindra an formerna byta gestalt.
Bakom detta tiska och sociala historia och litte- samhällets befästa portar slogos upp rörliga liv vila de ovannämnda ratur m. m.
Skolan skulle stå öppen på vid gavel även för den kvinnliga grundvalarna för tillvaron oföränd- för alla oberoende av kon och yrke.
medborgarhären, ».
r a d till sin natur.
Nog böra vi kun- Lärare skulle bli de i sekretariat och arbetsbyrå sysselsatta, jämte andra det var inte bara politisk rösträtt na medgiva att detta verkligen är för upplysningsarbetet intresserade, som Lindhagen avfordrade samhället förhållandet. » vilka alla gratis ställde sig till dis- nno
4 T I D E V A R V E T ljuset på kulturarenan.
Utveckling- många fruktbara uppslag, den har gens hemlighetsfulla krafter har äntligen lärt något av Plutarks ord: skjutit fram den i första planet.
Det » Ungdomens sinne är icke ett kärl önar sig icke att förneka delta.
Ti- som skall fyllas, utan e l l ljus som den själv förnekar sin medelålder, skall tändas. » Men ny är den nya förnekar dess intellektuella bunden- skolan ändå inte.
Den är en för- het, dess meningslösa rationalism, bättrad upplaga av den gamla.
Även Olsson.
I dess sociala olust, formalism och ste- den Pr bunden av del gamla systemet Med en del uteslutningar, som ut- inte fatta det andliga dramat i vår niskan, glömt bort hennes innersta rilitet.
Tiden själv böjer knä far sin och kan sålunda inte vara den ung- ungdom, för det vardande, del ännu domsborg mitt i den gamla världen rymmet i vår tidning gör nödvändiga, tid, spänningen mellan ett undergå- betingelser och lyckomöjligheter.
återges här nedan det föredrag, som ende och ett nyskapande.
Han mär- Världskriget blev den stora väc- icke stelnade.
inför sterilitetens spö- som del tjugonde århundradets skola författarinnan Haga r O isso n ker inte, all en ny kulturell cellbild- kelsen.
Del blev en väckelse, inte för ke har tiden lärt sig uppskatta den borde vara.
Det gäller andan, viljan som bar d.
lo dec.
höll i klubben Fritt Forum: ning börjat och därmed kravet på den skull a l l så många miljoner unga kosmiska glansen kring unga själar, Nyligen läste jag i en stor stock- ett nytt ledarskikt.
Han ser inte att människor dödades och massakrera- hos vilka gnistan från Skaparens upp del hela.
Viljan till nya man- Del är fråga om en revolu- hand ännu bränner och svider.
niskor!
holmstidning e " bokanmälan, skri- den gamla andan förlorat sin makt des, inte för lidandet var så stort Det är länge sedan del unga män- tion: Skolan åt ungdomen!
Del är ven av en känd och med rätta upp- aver de bästa, att nya rätts- och mo- och ohyggligt, utan för att det var så niskomaterialet stått så högt i kurs fråga om ett nytt pedagogiskt ideal: skattad kulturpersonlighet.
Den bör- ralbegrepp bildats och nya symboler meningslöst.
stiger fram.
Många av dem, som i Den mekaniska meningslösheten som nu.
Man får kanske gå tillbaka Ungdomens självständiga värde.
Del jade så här: » Otidsenligt!
Vad det ordet har dag tro sig vara de andliga ledarna, blev en mara för människorna.
Man till Hellas far att finna en motsva- Pr fråga om en nytt bildningsideal: för en behaglig klang.
Helgd och skola i morgon finna att de äro ge- var villig att följa vem som helst, righet till våra värld dagars ungdomskult.
Den fysiskt och andligt frigjorda människan.
frid, pietet och tradition, originali- neraler utan trupper, ty de ha inte som bara kunde peka på en mening, ungdomen med sig.
Den vet redan föra fram en levande idé.
Teknik, Den självmedvetna ungdomen Det sticker lätt i ögonen hur själv- Det är ungdomsledarna som väl nästan alltid til flydda tider, till nu att en ny tid brutit in.
Den inser skönhet, arbetsprestationer, framåt- fattas.
vilka vår tanke ju så gärna återgår.
att det som läres och predikas i sko- skridande, allt var meningslöst, så medveten vår tids ungdom är.
Men Vi vela ju, att, som del heter, allting lor och kyrkor är sanningar som länge människan själv bodde i en hur ensam den är, tror jag inte mån- För an en sådan revolution skall anses gå framåt och at1 i vissa fall höra hemma i det föregående år- mörk gränd, illusionslös, gudlös, ga ha klart för sig, åtminstone inte kunna genomföras, måste del finnas detta är riktigt - det är bra med hundradet och inte äger sin giltighet rotlös, ur stånd att hjälpa sig själv.
bland pedagoger och föräldrar.
Un- tillgång till verkliga ungdomsledare, varmt och kallt vatten i sovrum i efterkrigsverkligheten.
Den är full- I detta ögonblick blev ungdomen dantagsmänniskan har väl alltid un- personligheter, som har ungdomens m e n i all fall fritt dyrbaraste tillgång.
Med der ungdomstiden lidit av sin ensam- förtroende och som har mod att för enastående receptionsförmåga het, av bristen pa andliga ledare.
1 framtidens skull trotsa del härskan- att förlägga paradise1 i del för- gångna. » ledare som blundar för dem och den suga näring och livskraft dag är hela den vaknare delen av de systemet.
Jag tror, att detta är När jag läste den betraktelsen sjunger sirénånger om det otidsen- ur den torraste öken.
Ungdomen ungdomen i detta avseende en un- den sjukaste punkten i del moderna gick ett ljus upp för mig och jag liga.
blev tidens viktigaste instrument till dantagsungdom.
Mellan de växan- ungdomsproblemet.
Var finns de förstod mera än jag dittills hade för- förnyelse.
Allt del flytande, vitalt de och de vuxna ligger nu ett av- andliga ledare som våga något för stått av en viss svensk kultumenta- Meningslöshetens mara.
överströmmande, elastiska och ex- stånd som är mycket svårade över- ungdomen, våga något mera än bara Mycket i var formalistiska civili- pansiva, som tillhör ungdomens ande komligt än del vanliga avståndet lappa och kompromissa?
Är del inte mött samma menta- avståndet så, all lärarna i skolan liksom för- roman » Det blåser upp till storm » sation står i skriande kontrast till och som brukar kallas omogenhet, mellan generationer hugnats med i stockholmspressen.
människoväsendet, till del organiska, blev far en av kulturnihilism lidande mellan en gammal värld och en ny.
äldrarna i hemmet skjutit ifrån sig del djupaste ansvaret?
Trots del Hemma i Finland tog man boken på spontana livet!
Efter e l l århundra- mänsklighet av oakattbart värde.
myckna talet om, ungdomen har man samma sätt som den var skriven: på de av högt driven teknisk civilisation Må man inte förvåna sig över an saknar hemmet Såväl i skolan som i hemmet äro mycket litet befattat sig med frågan allvar.
Här i Stockholm kosera- hade vi så att saga tappat bort män- ungdomen i dag står i strålkastar- de unga främlingar.
Hemmen i om ungdomsledaren och hans kvali- de man ' om den.
När jag läste hym- gammaldags bemärkelse håller på fikationer.
Få pedagoger i ledande nen till del otidsenliga, förstod jag att försvi n " =, Mödrar och fäder är ställning torde ha gått den frågan in mentaliteten.
Endast del förgångna inte längre uppfostrare i den mening på livet.
Skolungdomen själv har för är att ta på allvar, det stör ingen de en gång voro.
Samhället upp- länge sedan insett, att den har en människans frid.
Vad tiden har att slukar mer och mer människorna, massa lärare, men inga andliga le- bjuda av ökad bekvämlighet - I. ex. samhället blir deras egentliga hem.
dare som den vore villig att lyda, varmt och kallt vatten i sovrum 1931 Föräldrarna betrakta sina söner och emedan den litade på dem mera än det är bra.
Men de s. k. proplemen döttrar som blivande samhällsmed- på si g själv.
Det är inte svårt att ska vi be an få slippa.
lemmar och hoppas att de i skolan föreställa sig hur den av detta.
skall samla tillräkligt med kunska- men lider ny per för all med framgång kunna la Förräderiet mot ungdomen.
upp kampen för karriären, som är Där sådan mentalitet råder, är det det egentliga livet.
DEI ligger en skärande inkonse- fåfängt att tala om ungdomspro- De glömmer att de växande redan kvens i delta.
A ena sidan ropar man blemet.
Del sammanhänger nämli- är medlemmar av e l l samhälle, ung- på ungdom, på förnyelse, på skapan- gen intimt med tidens allmänna kul- hela Sveriges glada domssamhället, all deras » egentliga de kraft och vitalitet och å andra tur- och bildningsproplem.
Den som och goda Stinta, skri- liv » just utspelar sig i det närvaran- sidan inpressar man ungdomen i de är fullständigt nöjd med del nuva- ver s i n a minnen i de inför de vuxnas ögon.
De glöm- gamla sterila formerna.
A ena sidan rande andliga läget i världen, såsom IDUN det b r i l en mer a l l ungdomen är en ras i rasen, inser man an den gamla världens bekvämlighetstänkaren är, han kan kulturskildring lika att ungdomstiden har sill eget oer- livsideal har gjort bankrutt, an det glag och god som sättliga inre värde och ingalunda är gamla samhället skakar i sina fogar position.
Som ledare borde helst Stintan själv.
fungera en nordisk folkhögskoleman, att betrakta endast som en förbere- och inte förmår lösa varken de so- som kunde sätta enhetsprägel på ar- delsetid.
ciala, ekonomiska och internationella betel.
En försökskurs på 3 mån.
Om sålunda hemmets sfär min- ej heller de mänskliga och andliga borde komma till stånd redan i april FANNY GREVINNAN skas, växer i stället skolans.
Skolan problem som del tjugonde seklet fört nästa år.
Sedan voro kurserna tänk- ALVlNG ESTELLE BERNA DO TTE är far ungdomen vad samhället är med sig.
Men å andra sidan gör 5-6 månader .. T. v. skriver en har lovat att vid tillfälle tan- far de vuxna.
Där lever den sill so- man ingenting för all bereda väg för ny roman.
da * &amp; @,.
ameri kaskildringar.
essaye r. genom stipendier på 600 kr.
pr elev.
ciala liv, där bör den ha silt verkliga den nya människan del tjugonde För a l l donna folkhögskola icke Vagabondes krönikor fortsätta.
andliga hem, där bör den finna sina århundradets frigjorda ungdoms- skulle bli en isolerad och artificiell Vill Ni taga d e l av dessa nyheter verkliga ledare.
Men, låt mig säda människa.
institution måste den bäras upp inom del genast, även där mats den av de nordiska folken av upplysnings- P M R E R A I U N 1 9 1 organisationerna själva.
Skolan bor- samma förräderi från de vuxnas si- de stödjas av exempelvis geneve- da.
I stället föf den levande skola, kommittéer spridda överallt inom de och Ut- nordiska länderna.
Dessa Genève- hämtas vid de vanliga folkhögsko- a l l ge utrymme åt erfarenheten och motsvarande dess livsbehov kommittéers uppgift skulle vara att Iorna och man önskade kortare kur- därigenom också nå fördelen a~~ vecklingsmöjligheter, i stället för genom studiecirklar, kurser o. dyl. ser på 4-6 veckor och konfronte- kunna begynna så snart som möjligt den bärare av ungdomskulturen den intressera och förbereda för interna- ring med den internationella miljön har rätt att vänta, finner den en » för- tionellt upplysningsarbete, skaffa sti- under förbundsmöte.
Dessutom satte Framåt 9-tiden a kvällen för- åldringsanstalt », som påtvingar den pendier och utse stipendiater.
Ge- man i fråga hållfastheten av de eko- de vuxnas livsformer, deras tankar, nom en sådan organisationstorm nomiska kalkylerna.
skulk skolan bli fast rotad i folken Hr Edvard Johansson gav i e n omvaldes förutvarande Genevekom- deras fördomar, deras metoder och och stödjas av de bästa bland de kort anförande, präglat av den mittén.
Att stå till förvaltningsut- sätt att leva.
nordiska folkens ungdom.
Tal.
såg tyngd och del ansvar många och skottets disposition som korrespon- här en möjlighet att förverkliga de mäktiga organisationer ge, sin an- derande utsågos fyra representanter Grundlvigska orden: » enes skal en slutning till tanken, men fann den jämte suppleanter för vartdera av de och lever besviken, sitt egent- liga utanför skolan.
gang i Norden, Folkene fra hele jor- finansiella sidan av saken icke till- nordiska länderna.
Obesatta plat- den. » räkligt utredd.
Ser kunde under hand besättas.
Så har ungdomen dragits med i Den.
diskussion som efter inled- Rektor Manniche vid internatio- Valda blevo: För Danmark rekto- skolans förfall.
Den har kommit att ningsanförandet vidtog sträckte sig nella folkhögskolan I Helsingör gav rerna Manniche, Begtrup, Berthold Over hela dagen.
Själva idéen om en uttryck åt betydelsen av vilka man- och Christiansen f ö r Finland rektor betrakta skolan som en börda, en nordisk folkhögskola vann genklang niskor som skapa miljön i Genève.
lsaksson för Norge hrr Nielsen och fientlig makt, en förhatligt tvång, såsom en tanke som måste förverk- Uppfostrans förnämsta innebörd vo- Lie fraken Birgit Nissen, för och strävar att förlägga sin sanna ligas.
re icke undervisning utan » tolkning Sverige fraken Hesselgren hrr Blad liv utanför skolan.
utanför de vux- Lektor.
Oskar Olsson framförde av erfarenheter i samarbete med an- Jungen Och Edv.
Johansson.
Till nas krets och därmed utanför sam- med karakteristisk pondus de kri- dra ».
suppleanter valdes rektorerna Elge- tiska synpunkter, som från Stock- Red.
Backlund varnade för an skog och Degerman, hrr Sven Lund- hällslivets allvar.
Del existerar ett begrepp » Den holmshåll framkommit, all en del av lägga upp planen för stort.
Man gren och Bror Eliasson.
undervisningsprogrammet kunde in- borde börja mycket anspråkslöst för nya skolan ».
Den har fört fram greta Cardell.
Förräderiet mot ungdomen.
lö si ’ Ett föredrag av Hagar tet och romantik äro alltigenom kunna vi, hur - komligt på det klara med tidens inre kulturens sin litet.
Jag hade - - - - - IDUN NYHETER Ungdomen vet, att en DELSBO- STINTAN, - SVEN STOLPE ta att omfatta - R E N U E PÅ D - 3 gott julkaffe vill alla var för- Framåt 9-tiden på kvällen var ha liv samt kooperativas är särskilt bra
D e l l a är icke en bok for Elin Wägner.
Och om möjligt ännu mindre för Anna T. Nilsson.
Del är en stor bok i mjukt band med brokiga bilder på omslaget.
På törsta sidan finner man små gossar i svarta skjortor och blå h a l s dukar och minimala fezer på sned på de lockiga hu- vudena och högra armen sträckt uppåt i stram ro- mersk hälsning.
På den tredje en spöknippa och på nästa blad ett gevär - så begynner den ABC-bok som den fascistiska regeringen förra månaden sänt ut till obligatoriskt bruk i alla Ita- liens skolor.
Första hälften av boken plantar in alfabetets första grunder.
Men desseniellan också sådant som: Ett ita- lienskt barn älskar först och främst Gud och Fädernes- landet, Älska Konungen Älska och tacka II Duce, Leve Italien, Leve vår flag- ga.
Där bäres flaggan för- bi, och d a v i se den böra v i tänka: V i äro små barn och vi älska dig.
Da vi bliva sto- ra d$ skola vi försvara dig och laga att Italien fruktas och res- pekteras av alla!
Leve spöknippan, Spöknippan betyder enighet.
Lös den sönder och det går mycket lätt att bryta vart enskilt spö i bitar.
Låt den förbli sammanbunden och ej enb den starkaste förmdr göra den nå- gon skada.
Leve den italienska flyg- flottan.
Leve våra tappra flygare, Leve våra soIdater, Leve de som i b u n o rider på en gunghäst klädd i kask och sabel och hojtar: » Framåt soldater, Framåt för Italien .. Mario- lina leker med sina dockor.
för vil- ket hon smädas av brodern.
Men farmodern som just skänkt den lilla flickan en ytterligare tillökning av dockförrådet förklarar d å: » Om inte småflickorna vore så förtjusta i sina dockar.
så skulle inte ni pojkar kun- na som stora 1 % så mänga soldater att kommendera i fält,.
Flickan begriper inte riktigt och del gör kan- ske inte heller en eller annan svensk.
Men det är mer än troligt att italien- A propos Röda Korsets sista b m s c h ~ * ska lärare och lärarinnor äro fullt på det klara med vad som avses.
och Ett reklamkort föll ur min reslek- bra folkskrifter j ämnet.
Förutom att följaktligen berättelsen genom tyr.
En känd lunchrestaurang den nyss nämnda lilla boken har " y- är skriven att talar veckans matsedel.
Måndag rökt ligen utkommit en » populär skild- nor skola föda barn, på dct att lan- rimmad lax, tisdag salt oxbringa, ring av den moderna näringshygie- det må få dess fler soldater.
onsdag bräckt falukorv.
Torsdag nen » betitlad Vardagsunder av Det är ju ganska förvånande.
Men och alla andra dagar starkt salta Ragnar Berg, den svenskfödde i är0 egentligen inte de flesta s. k. och ' rökta saker.
En härlig törst Tyskland arbetande näringsfysiolo- måste med nödvändighet uppstå gen-kemisten.
Likaså av samme för- funderar cn smula?
Och det inte härav, lokalen ifråga saknade heller tattare Spädbarnets riktiga näring, minst i värt avlånga land?
Här gö- ei spriträttigheter.
Den här matse- bäda utkomna på Nordiska Bokhan- res alltså en propaganda för enig- deln var nog e j något större undan- delns förlag.
Vegetariska kokböcker het, fosterlandskärlek.
sammanhåll- tag.
de flesta gå i samma stil även finnas även, men allt är icke Folkhälsan och värdshusvärden.
- BENlTO MUSSOLINITM ama barnböcker runtom i världen förvå- molto i bambini.
I bimbi d ' h h amano molto slek- E::: dem blir vad den il Duce.
ning gentemot allt främmande,upp- om man i sanningens namn måste nog.
naturlig i fråga om ett folk som ännu elkänna att det och da insmyger Jag tror a n man måste vädja till ej helt hunnit svetsas hop som så- sig litet brysselkål och en och annan värdshusvärdarna och be dem betän- dant.
Utan där de enskilda medlem- s. k. äggrätt.
ka icke blott sitt eget väl utan även marna fortfarande ha lättare för an Men låt oss nu övergå till Röda hela folkets.
T y hur besynnerligt säga: jag är sicilianare jag är mila- Korsets korta illustrerade d d och det än låter grundlägges i alla fall upplysningar om » Vår föda och de husliga vanorna ute på lokalerna .. dare propaganda för ett partis idéer Folkhälsan » (Med förtjusandc bil- Tänk om alla ville, följa SARA:s kriget för fosterlandet låtit sina liv.
av detta samma parti, som så pass der av Aina Masolle och under med- exempe~ och inrätta vegetariska nä- Och vidare: Italiens himmel är alltid kraftigt segrat att det fortfarande verkan av professorerna J.
E. Jo- ringsställen.
Helst skulle förstås nog tar segerlater och blå och dess städer vackrast på jor- naturligt anser sin rätt och skyldighet att hansson och ck Wirgin Pris 30 värdshusvärdarna se till att varje den, Man skall hålla brödet i respekt Bilderna av sjuka och matsedel innebölle den så nödvän- och ära, det har Mussolini sagt, Alla passa på och tidigast möjligt foga öre.)
barn.
som råkat Ut för felaktig föda, råkosten och grönsakerna far italienare äro bröder och älska var- också de små efter sina ideal.
Men v i som nu läsa och skriva inskärpa behovet av råa grönsaker, överkomliga priser.
Helt avstånd andra och hålla samman.
Förr var det e j alltid så Men så kom il gingo i skolan, utsattes vitkål, sallad, tomater; l ä n k gurka från kött- och fiskätrndet tar ju icke da el f6r en påverkan minst lika och införde fred och ro och arbets- vi krigiskt inriktad?
Hur det för när- eller rädisor och rättikor, som inne- ens Gerson ändå mindre Röda Kor- glädje i hela vårt land.
Se på alpi- varande är det vet jag ej mycket hålla salter och vitaminer till fyllnad set.
Varför får man t. ex. aldrig nistsoldaterna, Hur käckt de mar- schera, hur modigt de blicka, En om, men jag vet att de hjältar som av vad som fattas i andra fbdoäm- svensk billig frukt om höstarna på alpinistsoldat fruktar ingen på jor- höllos upp för min generation voro nen av dessa för kroppen nödvän- någon lokal?
Men dyr utländsk, företrädesvis » krigsheroer », och att ämnen.
den.
O.
s.
v.
o.
s.
v.
den kan man fä.
D~~ hälften av boken be- våra läxor i historia Voro lika rikt Mitt reklamkort hade intet av allt När konung Nebukadnesar skulle prickade med slagfält som ett visst står av läsestycken, Till övning för slags engelska romaner med tebord i Men det är j u ej kycklingar uppfostra några förnämliga j u d e den som genom den förra lärt sig välkammade parker.
och lindebarn.
som gå ut och luncha ynglingar vid sitt hov och bestämt något så när hitta fram i bokstäver- Och bläddrar man i jultidningar på stan.
De vuxna tåla väl den salta att de skulle äta vid hans taffel, så nas vanskliga värld.
Och-följaktli- för barn!
Rida där inte otaliga små biten och rökta laxen.
det gör de vägrade Daniel och de andra senare ynglingar på gunghästar med svans- naturligtvis i många fall.
Men kan- så bekanta herrarna Sadrach, Me- kask på huvudet och i handen ske det ända icke är fullt ofarligt.
sach och Abednego att » orena sig per.
Denna avdelning handlar så gott Det har förut i denna tidning re- med konungens spis ..
De ville ha som uteslutande om en sjuårig gosse innehållet också det - i varje fall om krig och krigiska dogjorts far den Gerson-Sauerbruch- vatten och » mos », som det står i vår som heter Bruno, och hans ett år ganska ofta » Gror bragdens ära blott Hermannsdorferska dieten och de gamla bibelöversättning » grösa- bragder?
yngre syster som kallas Mariolina.
stridens mark kan ei den va- Brunos högsta önskan i livet är att på penlöse hälsas stark, &amp;,, visa hjäl- goda resultat man n~~ den på mån- ker » heter det ordentligt i den nya.
a l bli Balil a, d, v. s. att upptagas j temod » torde vara versrader nu- gå håll trott sig ernä.
- D:r Gerson överstekamreraren, som var Danid den barnsammanslutning, som förbe- reder de blivamde verkliga fascister- tidens unga läsare i minst lika hög var för övrigt i Uppsala i förra må- » gunstig och god,, blev rädd an de na.
Det förkun; ar han väl ett dus grad som föregående generationers naden och höll i Läkarföreningen skulle bli » magrare än de andra där föredrag om sin Den drängarna., sa att.konungen skulle sin gånger och ungefär lika ofta be- finna svårförståeliga.
rättar systern om att hon i sin tur starkt kryddade och saltade maten märka fusket.
Låt oss åtminstone ämnar bliva piccola Italiana, hoc est ligt litet.
Men de flesta av oss äro bannlyser han icke endast vid tuber- fä försöka i tio dagar, bad Daniel.
ingå i motsvarande förening för små- för att bwka ett italienskt ut- kulosbehandling, även kräftsjuka och se, de hade efter denna tid flickor.
mänga får » och följa bora med avsky vända sig bort från bättre hull än de andra pojkarna.
Brunos heta åtrå gör det tydligen tryck beskedligt den som går före och en vanlig restaurangmatsedel.
Och d fick de äta sitt » mos », och relativt lätt f6r famiijen att u pfostra anamma kritiklöst de meningar som Det är för övrigt litet otrevligt när uppfostringstiden var ute, fann honom, Så snart han gör gå utropas med en smula pondus.
Inför let heter E " Balilla ljuger ej, ett låt vara ertremt fall som med de där kräftsjukdomarna.
De konungen dem icke blon » dejeliga- En Ba a l i bråkar aldrig, En Balil a denna ABC-bok kan man inte värja ha en farlig tendens att breda ut sig.
re » utan » tio sinom klokare och för- är snäll mot sin li la syster, Eo Ba- sig för en b l y p m undran m det De ha t. ex. i München på de sista ståndigare än alla stjärnkikare i hela lilla går villigt alla ärenden man ber inte både här och där kunde vara femtio åren Okat 240 % Tuberku- sitt rike ».
om, En Balil a lyder genast och utan i att bland så mycket annat losdödligheten har på samma tid står Icke i den apokryfiska minsta prut, E~ Balilla håller sina skäl minskats 384 %.
ökningen i svulst- delen av Daniels bok, utan i den rik- löften.En Balilla k o m m e r tion kan revolutionera mer än de dödligheten har under de sista 26 tiga bibeln.
dentligt sina Iäxor etc,, etc, Och mest lysande krigssegrar.
Och att gått i ett ända raskare tempo.
Tänk vad värdshusvärdarna kun- ynglingen lystrar genast och blir diktatorers och fältherran namn Håller det på så här så kommer de göra av vårt folk!
A.
N. from som ett lamm.
kunna vara för länge sedan utplå- inom fem, sex tuberkulosdödlig- Till sist, den 24 maj årsdagen för Italiens inträde i världskriget heten att vara längt under kräftans.
får han sin vilja så tillvida fram som faldig= sekler tillbaka och av ingen Hor oss ha visserligen ännu icke lin- annan orsak än den att » luften var jerna skurit varandra.
Tuberkulo- får att k l ä d a sig i ljuv och solen glammade i glädje ».
sen är ännu så länge den större lie- att skrivas n i riktigt och att så Roma, nov.
30.
Pier Gudro.
mannen.
Men bara i Köpenhamn är skrudad gå ut med sin svartskjorte- det annorlunda.
Där måste, säger klädde fader och se på vad som hän- der i staden.
Vilket senare åskåd- Hindhede, var femte person bereda liggöres utom i ord av en helades sig på att dö av kräfta.
Och det plansch i grannaste färger: nere i ställer han i samband med maten.
cn smal gata tåga fascister med en För mycket mat, kryddad och salt skog av svarta standar, omkring dem löda och sprit därtill, det är faran.
dansa futuristiskt ställda hus i gult och rött och vitt och överst fladdra Se bara på de engelska värdshus- mot en knallblå himmel väldiga ita- värdarna, ingen yrkesgrupp har så Man nästan hör lienska flaggor.
hög cancerdödlighet som de.
Det musiken smattra och sångerna stiga vore kanske e j så dumt att göra som mot skyn.
Röda Korsets lilla skrift uppmanar Mariolina och hennes önskningar till: » läsa med uppmärksamhet och och tycken hälles avgjort mer i bak- grunden.
Mycket givande är emel- hämta lärdom och varning,.
lertid ur mer an en synpunkt Men så skall lärdomen omsättas en skildring av hur hon och Bruno I praktiken och det stöter ofta på under sin gemensamma farmoders betydande svårigheter.
Det finns uppseende leka i barnkammaren.
VIVA IL DUCE!
nesare,jag är från Neapel etc.än: - - Tidevarvet senare prydd - - - - För somliga individer betyder sko- - uppfostra - - - aldrig för också upplysa skolbarn om att en - han lov - - nade,under det miljoner tacksamt Balilla- - - - - -
I T 6 I D E V A R V E T Det vore önskvärt att ämnen rö- I s kol s al, mi s si on skap ell och Folkets Hus.
rande nationell både de ekonomiska och internationell lagar, på vilka väl- färd bero, mera komme upp på fore- läsningsföreningarnas program.
Och gjordes lockande nog att vinna pu- blik och intresse.
Politiska föradrag få ju inte förekomma.
Men den be- folkning, som växer upp, borde, för En föredragsresa i Norrland.
att ej få alltför ensidigt politisk Julväder i förskott - nyfallen snö, undervisas i hantverk, främst sko- innan utsatt timme var den största blick, veta mera om de ekonomiska solglitter på höga drivor och rim- makeri.
Långa rader av bastanta skolsalen, angränsande rum och för- faktorer som bilda grunval till alla frost i träden i vackrare skrud halvfärdiga eller lagade skodon stugan fyllda av folk.
Hela byn, politiska system.
En synnerligen kunde knappast d e nordliga vidder- hängde i slöjdsalarnas tak.
Pellos män, kvinnor och barn av alla åld- nyttig och nödvändigt kunskap.
I Råneå fick jag en stunds sam- - na visa sig för den resenär från by hör till de nu mera fåtagliga icke- rar hade kommit tillstädes för att tal med föreståndarinnan för de sin- Av SIGNE WALDER Stockholm, som av Norrbottens folk- elekrifierade byarna i Norrbotten, höra om prinsessan Eugénie ’ s bildningsförbund fått anmodan att det var egendomligt att åtesföras till godhet och mänskokärlek strålande nesslöa barnens vårdhem, vilket jag göra en tre veckors föreläsningsfärd fotogenbelysningens av sällsamma personlighet och gagnande liv.
Hon vid en resa år 1924 besett under hen- ledning.
Överinspektören hade » En missionsbok som jul- inom dess vidsträckta område, från dagrar och skuggor uppfyllda värld.
tycktes vara mindre ökänd häruppe klapp eller eljest som gåva skall den norska gränsen till den finskea, Man återfördes till sina barndomser- än annorstädes skolan och barn- just varit där och de hade samman- den bliva välkommen i varje några tiotal mil ovan polcirkeln.
inringar vid åsynen av det batteri av hemmet i Lannavaara blev redan på fattat sina mångåriga erfarenheter missionshem. » Ehuru inte utan tidigare erfarenhet lampor, som husmodern till allt 80-talet verklighet genom hennes i den slutsatsen, att endera måste M Zettergren i Upplänningen.
I ämnet gjorde resenären många sitt övriga arbete hade att fylla initiativ.
Sällan har jag talat inför dessa ungdomar steriliseras eller reflexioner över omöjligheten för och putsa.
I Pello steg kölden till en mera andäktig publik.
Och den också får staten åtaga sig kostnaden » sörlänningar » att fa ett rätt be- 25º, Torne älv friis till på en natt sjöng bade före och efter.
den gav att för hela livet hålla dem interne- Ur svenska kvinnors kamp för Guds rike - =,.
- - Pris häft.
4: klotb.
5: SO.
I bokhandeln eller direkt från SVENSKA MISSIONSFÖRBUN: DETS Förlag, Stockholm C. Gertrud Lilja har till hjälte i sin » Bergakungen » valt en svensk lanthandlare av den typ som hamrats in i vårt medvetande av bok, film och teater under namnet Mar- kurell ».
Men hon visar honom icke eller någon av de andra skolor som finnas inom länet.
Om staten kun- utifrån i den grälla obarmhärtiga be- lysning som Hjalmar Bergman gör, hon gör honom icke till marknads- nöje för folk.
Hon låter honom ge- nom bokens jagform själv taga o,- det, analysera sig själv och sin om- givning och med ett stilla hjältemod gå sin tragiska undergång till mö- tes.
Hon har tydligen satt sig före att visa hur en man som vi att döma av det yttre skulle kalla » Medelson » också en nyligen påfunnen kari- betslösa ungdoms bildningstörst, skulle den ha räddat den från dåliga inflytelser och sysslolöshetens för- därav och säkerligen få god valuta av den kapitalplaceringen.
Vid Sunder- byn rådde stor glädje, där hade sko- Ian fått 75,000 kr.
av lotterimedlen, men den summan skulle användas till elevbostäder och fick inte bru- kas till underhåll åt det mångdubbla antal elever som nu söker dit.
Det berättades mig, att den finsktalande nya bok - - grepp om denna del av det gemen- och trafiken mellan den svenska och samma fosterlandet, om vidsträckt- den finska stranden blev livlig.
heten, avstånden, ensligheten och Skymningen kommer tidigt.
Långt invånarnes heroiska kamp mot m ö - ker, köld och fattigdom.
Mer an annorstädes ha skolorna här en uppgift, internatskolor, ar- betsstugor, folkhögskolor.
Under nu rådande arbetslöshet söker den bästa delen av unpdomen att under sin ofrivilliga ledighet få en efterlängtad möjlighet till ökad undervisning.
Fri- platser och stipendier äro till yttersta Tre böcke r. grad tagna i anspråk, många fattiga Ö nes - kunna sända sina barn till Sunder- byn, Övertårneå, Matarengi, Öjebyn de och ville göra en kraftansträng- ning att just nu underlätta denna ar- En b o k är bästa Jul klappen!
föredragshållaren en rolig afton.
Och rade.
det nu är sätta de flesta av kvällsvandringen hem på kvällen var något underbart stämningsfullt, i dem en livsoduglig avkomma till norrskensljus och under en mörkblå världen så snart d e lämnat anstal- himlapell, där stjärnorna sutto som tens övervakande tillsyn.
Så ökas gnistrande bloss och tycktes större i stället för minskas den skara sin- nesslöa som staten, d. v. s. de skat- och närmare I n annars.
Det är nog så och det rätt natur- tebetalande, ha en så tyngande kost- ligt, att ju längre man kommer från nad för.
» Det är nu sex år sedan », stora städer ju mer blir föreläsning- sade föreståndarinnan med något av verksamheten uppskattad, den fyller resignerad trötthet i rösten, » som upptogs såsom i de små samhällena en uppgift och steriliserinsfrågan ett behov.
På några platser vid ofrånkomlig.
Har den nått ett enda riksgränsen bildades t. o. m. nya steg framåt på dessa sex år? » - föreläsningsföreningar.
Som invig- Vid slutet av färden gästades lä- des med skildringar och bilder av banbrytande kvinnor i Sverige.
Det nets huvudstad Luleå.
där hade fri- sinnade kvinnor med Märta Bucht var ett på allmän begäran ofta upp- som medelpunkt samlat till ett glatt repat ämne.
och uppfriskande samkväm och m y c - ken älskvärdhet v sa des^ resenären.
som - Guldfiskar.
Välsorterad Julens alla boknyheter med de omkring, glädja oss kanske själva At livet.
och fröjda rig Deras munnar öppna sig oupphörligt.
De slingra sig Katalog gratis och franko elegant mellan de smaragdgröna alger- - nu en gång inte det sinne för skift- ningar och nyanser som kvinnorna.
Det är e n äktenskap som skildras, ett äktenskap som går sönder, en ny kärlek som korsas av döden och slutligen den uppvuxne Sonens och hans fästmös konflikter med den åldrande fadern.
Det är en väl Sam- manhållen berättelse som trots de tragiska händelserna ej har något dystert över sig.
Det är en själs- historia som rör sig på del höga plan, där varken motgångar eller ens döden kan bryta ner och förstöra.
Kanske Gertrud Lilja ej är en så framstående stilist som exempelvis Agnes Krusenstjerna och givetvis är hon mera gammalmodig, men i gen- gäld ha hennes böcker något av den » sandhet, som opbygger ».
Det vill säga, enligt Kierkegaard den enda sanning som är värd det namnet.
Karin Smirnoff har tydligen ärvt något av sin fader Strindbergs glö- dande intresse lor teatern.
Hennes » Första akten » ger interiörer från ett resande teatersällskap.
Hela ro- manen utspelas på endast några da- gar, den har ett dramatiskt våldsamt förlopp.
som utlöser sig runt den oskyldiga 18-åringen Hedvig.
Hon Om nedanstående böcker skriver D.N.under rubrik V i undra ofta om de någonsin sova.
Den störste är kraftig, glupsk och dum.
en riktig fisk.
De små äro sago- väsen.
Den vackraste glänser som gam- malt guld.
Han är smidig och förenar charm med hälsa.
Den minsta M I litet svag och blodfattig ut.
Hans överstora ögon äro runda som knappnålshuvuden.
Dominique Dunois lära sig svenska språket ordentligt.
Han är på del hela taget intressant.
Han Det var en länge efterlängtad rör sig inte som de andra med evigt re- glädje att besöka Pello arbetsstuga.
gelbundna rörelser.
Han är psykiskt la- den första i sitt slag i Norrbotten.
Grundad 1864 bil: pendlar mellan apati och stegrad S T O R A N Y G A T A N 32 livslust.
Kväll efter kväll trodde vi.
fyll- Barnen tycktes ha det förträffligt, de ».
.
.
ger en målande S T C K O L M da av medlidande, att han skulle dö.
bo där från augusti till juni och vis- skildring av franskt Han låg orörlig på sanden, genomskin- bondfolk, deras saftiga tas endast sommartiden i sina av- Telefoner: 6180 och Norr 2517 lig, liten, en skugga av sig själv.
Han miljö deras sega sträv- lägset belägna, oftast ytterligt tort- höll sitt ansikte bortvänt från rummet, samhet och envisa kär- och såg på månen, som sken in genom tiga hem.
Vid sidan av skolkursen lek t i l l jorden. » fönstret a h försilvrade vattnet.
Han lik- nade sin astralkropp.
Om morgnarna var av penningbehov i förening med en Elisabeth Högström-Löfberg ger i han åter vid full vigör och störtade sig viss ideell längtan drivits till teatern.
» Den hårda rutan.
historien om ett över sitt foder som de andra.
Vi hyste joseph Delmont Med förfäran lyssnar han till de här- fosterbarn, som växer upp i ett hem intet tvivel.
Han var hysteriker.
Men dade aktrirernas cyniska prat, med på landet, men utan att känna sig tiden gick, och del kom dagar, då han övervinnande av sig själv spelar hon hemma någonstans.
Det är i jag- förblev liggande på sanden t. o. m. när en lättsinnig roll och slutligen föräl- form man får del av hennes inre ».
.
.
.
full av skarpt skar hon sig månskenssvärmiskt i strider, svårigheter i äktenskapet, men sjönk ögonblicket därpå kraftlös tecknade typer ...
Den den unge Egil Örn, teaterns blonde slutligen hennes sjukdom och sana- mot bottnen.
Endast munnens rörelser är ett övertygande konst- förste älskare, som trots sin ungdom torievistelse.
Stilen är väl inte sär- förrådde, att han ännu levde.
verk. » redan lagt mången kvinna för sin deles litterär, men innehållet är tro- Kamraterna bekymrade sig ej det rin- fot.
Man väntar på kraschen i en värdigt i sin vardagliga tragik.
och gaste om honom.
De simmade likgitligt eller annan form och den kommer.
proplemen äro upptagna till stilla dip förbi honom Han d ä då r han han låg ej för sjuk dem.
och elän- De Georg Fink barmhärtigt nog för Hedvig, som får reflexion på ett sätt som gör att vi levde sitt eget kalla liv var och en för behålla sina illusioner om sin älska- med intresse följa själs utveck- sig.
De liknade vissa sinnessjuka, vilka de, i en hjärtattack som ändrar unge ling intill resignation och stillhet in- ei taga någon notis om sin omgivning.
» Det är svårt att finna Slutligen f r å g a v i en man vid sta- Egils liv.
Hedvig har fått nog av för döden.
ett bättre prov på obarm- dens akvarium till råds.
Han lät hämta teaterliv, hon hörde ej hemma i den- E. W-ns.
den sjuke i en syltburk!
Efter vederbör- härtig nyrealism än Hunger. » na halvvärld med sina rena tankar lig undersökning meddelade han oss, att och höga ideal.
Gertrud Lilja: Bergakungen.
bon- patienten led av - förstoppning och måste läggas i ljummet saltvatten.
Karin Smirnoff går ej särdeles niers, 5: 75. djupt i själarna.
men det är färg och Karin Smirnoff: Första akten Bon- Efter tre dagar kom var guldfisk till- fart över hennes skildring.
Teater- niers, 5: 75. baka.
Frisk och normal började han Starka, men mörka katyr, som alla känna men ingen vill ungdomen inom svenska gränsen er- vara i själva verket är en karak- tär och en hjälte.
Kanske är ana- lysen något subtil för att vara verk- lighetstroget manlig - männen har En hel packe Tidevarv var med la- i diskussionen var livlig.
Och många varma hälsningar framföras härmed Trots att en försmädlig vän varnande sagt » Är det inte litet käl från bade gamla och n y a v ä n n e r i det allra nordligaste Sverige.
- d- Ellen Hagen.
Berättelse av Daisy Müller-Hill.
bjudas friplatser i mängd vid fin- ländska skolor, men att de hellre, trots stora personliga uppoffringar, söka sig till de svenska o c h önska H E M L INS BOKHANDEL O H fodret delades ut.
Ibland höjde han sig en är ett renhjärtat ham som uppfost- intresserade skola säkert roas av Elisabeth rats i frälsningsarméns barnhem och denna titt bakom kulisserna.
J O R D ELLER KÄRLEK?
Högström-Löfberg: E T T FOLK I BOJOR H U N G E R Den hårda rutan.
Norstedts, 4: 75. livet p å n y t t i v å r t glas.
- vi vänta oss C CHELIUS
en röst som väcker eko (Forts. från sid. I) ligt få med på köpet, då passa de in i det nuvarande systemet och få Kall eller yrke?
samskola.
Den river upp livsandar- en ganska stor yttre rörelsefrihet, så na, ger de unga pluggläsarna mod som en burfågel som om vilken man att överge läxorna för att studera vet att den aldrig skulle flyga ut ge- Sjuksköterskornas problem.
och diskutera tidens frågor, om nom fönstret.
vilka lärarna intet ha att säga dem.
Men om de ha andra åsikter om Vira Eklund: Syster Gerda, Lind- yrke och kall på ett verkligt roligt Den stormen gör av två skolkamra- blads förlag.
pris 3.75. sätt: ter ett kärlckspar.
ett föräldrapar.
Napoleon än läraren, om de tycka Äntligen har sjuksköterskornas » Jag förstår inte riktigt skillna- Först när skolmyndigheterna och och säga ifrån alt han är felaktigt problem kommit in i skönlitterraturen!
den », säger hon i ett brev, » men nog målsmännen gripa i n på ett grymt låter bra m y c k e t b ä t t r e d e t och hårdhänt sätt, relegerande och framställd för klassen.
då skola de, G å n g e f t e r skiljande, bedarrar stormen.
Men då som i Hagar Olssons hak, snart mär- man har predikat om deras ohygie- man skall känna som en inre kallel- ka att sådant icke tolereras, niska och opraktiska arbetsdräkt, se för det.
vara särskilt hängiven har den uppblossande maktstriden långa arbetstider och trånga ilet i och för sig utan att fråga så mellan generationerna krävt ett De skola också märka an det icke vilkor deras under elevtiden och många myckct efter lön eller andra yttre offer.
Den unge idealisten är död är meningen att de skola använda andra missförhållanden.
Ja, till och fördelar.
Detta är väl ändå något på valplatsen, och synes så hel och året intill studentexamen på att syss- med i riksdagen förra året var det fint och storslaget. » Emellertid får den lilla idealisten fullkomlig i sin död att hans unga ta med europeisk politik eller främ- en modig själ, som vågade föreslå mande och omstörtande uppfost- åttatimmarsdagens tillämpande inom den ena kallduschen efter den andra, väninna knappt kan sörja honom.
sjukvården.
Men man har ständigt när hon ska börja sitt Kall.
En ringsteorier som behaviorismen mötts av ett kompakt motstånd från odräglig formalism och småsinthet Boken är ingen kärleksroman, Sådant är heller icke nyttigt för dem som makten hava - låt vara råder inom sjukhusmurarna, och de ingen Frühlingserwachen efter We- dekind.
Det är icke alls så att all- examen och för den individuella med tacksamma instämmanden i kla- examinerade sköterskorna visa i re- ting rinner upp i erotik och mynnar brödförvärvande framtiden.
Och till gomålen från elevhåll.
Men de le- gel ingen kollegialitet alls mot de och med i Finlands huvudstad, där dande, de som sluppit igenom ek- unga, som snart ska träda i deras ut i erotik.
Det är inte fråga om en luten för länge sedan.
de avspisa all- fotspår.
Det är ett svalg befäst mel- blind och vallös pubertetssinlighet, handlingen tänkes utspela sig, är tid för länge sedan, med den gamla lan en avdelningssköterska och en Glädjen över att förstå varann och traditionen tillräckligt stark för att frasen om sjukvården som ett ideellt elev, och det väcker ett oerhört upp- strida för samma frihet förenar flic- bemästra ungdomens revolutionära arbete, undantaget från andra seende att en gång en ung läkare mänskliga lagar och förordningar.
presenterar sig för en så lågt stå- kan ur arbetarklassen med hennes Att massor av intresserade elever år- ende varelse!
Men det visar sig be- unge kamrat ur den höpborgerliga eller om ett land, där det verk ligen stupa av överansträngning.
ilet ro ?a ett misstag från hans sida och familjen.
betecknas som en god sovring.
och han skyndar sig att rätta det med det har till och med hänt att en lä- att därdanefter inte se henne, då han Det är flickan som berättar histo- sjukhuskoridorer- rien och det sker på enkelt och vac- en skara ungdomar störtade ett kare på utifrån framställt klagomål stöter på henne i Men före svarat endast detta: » Ge de sig in I na, förrän hon tar hämnd, skildrad kert, på en gång erfaret och ungdom- 2000-årigt kejsardöme.
studentrevolutionen det, kan de ha det! » lustigt och friskt.
Man jämföre med, den kinesiska ligt sätt.
Kärleken tränger icke ut I själva verket finns det knappt andan inom ett seminarium, där ele- ambition och tanke, ej heller dessa kom Sun Yat Sens förkunnelse och några så systematiskt obarmhärdigt verna bemötas på ett ytterst akt- kärleken.
Allt har sin plats i riktig hans mänga upprorsförsök som satt behandlade unga människor som ningrfullt sätt av sina lärare och och naturlig växelverkan utan fient- sinnena i jäsning.
Här-finnes ingen sjuksköterskeelever, och den som strax i början fä känslan av att de sådan person, inte heller i Finland, inte vill tro, anbefalles på det var- betraktas halvt som kolleger.
Men lighet.
.Detta gör boken befriande maste att läsa Vira Eklunds nyut- lärarens, uppfostrarens yrke är väl och olik det mesta.
Ungdomarna i boken ha Coudenho- måste a t t l ä s a Gerda.
Den har inte så fint och storslaget som sjuk- En litterärt intresserad svensk ve-Kalergi till hjälte, paneropatan- ett banalt omslag.
men det rår för- sköterskans, så det måste väl vara gymnasist, som skriver i sin ung.
kens banerförare.
Om Europas ung- fattarinnan säkert inte för.
Boken skillnad!
domspress, sade nyligen: » Jag tän- dom samman med honom skapade ker ge på boken.
För det är inte ett Europa mitt för näsan på alla alls så där.
JAG är inte förtrykt. » gamla nationalister, vore det inte ett Detta är en mycket typisk inställ- dugg märkvärdigare än vad som ning.
Hyggliga, flitiga och auktori- skett i Kina nyligen, vad som sker i tetstrogna ungdomar äro icke för- Indien nu och i Japan för 75 år sen, tryckta.
Om det icke faller dem in Tyvärr sker sådant i Europa än att sakna något i undervisningen, så länge endast i romaner och till på och om de icke sätta de åsikter i köpet endast i en ytterst liten pro- fråga som de därunder helt natur- cent av alla romaner.
De flesta för- tecknin fattare.
som äro moderna, visa sin modernitet genom att skriva över moderna kommunikationsmedel och perversiteter.
annan har frågan ta- kall än Elin Wägner en patient sagt under narkosen; man skymtar både den käcka lev- nads- och arbetsglada och den hög- tidiga.
skenhrlipa i elevskaran.
I3okcns facit blir en kraftig Över- l y ~ e l s e.
att här stär allvarligt galet kejserliga operan i Wien.
Men borgarna till.
Har samhället lov att åse hur som fyllde teatern beredde Beethovens dessa villiga unga människor led ef- ter led få utsugas t i l l sina krafier opera ett sådant nederlag, att man inte och pålägges e t t sådant ansvarsfullt kunde våga ett andra uppförande.
och t u n g arbete från kl. 5 -- 6 på Hundra år ha föflutit sedan dess och morgonen till kl. 8 på kvällen?
Har borgarna lyssna nu gripna till den stol- råd att offra ett så dyrbart män- liga, sjuka musikantens verk.
Ha de bli- niskomaterial?
ska vi fortfara att vit adliga, som ädlingarna från 1819, och ha de fått vördnad för geniets vilja?
reglering av vanliga förnuftiga la- Nej de ha alla blivit sjuka.
De ha gar?
Det berättars fast inte i den alla fått Beethovens sjuka öron Genom här boken en historia om den ett helt århundrade ha den Helige Lud- vigs dissonanser malträterat deras öron.
de: » Ja, det säger jag då, att om det Det har öronen inte stått ut med.
Alla finns elever i himlen, så tackar iag anatomiska detaljer.
alla små knotor, för mig! » Men hon hade nog aldrig som Beethovens sjuka, öron; Ur den i dessa dagar utkomna boken » Trotzdem », samlade essayer av den i förra numret omskrivne arkitekten A d o If Loos.
I början av 1800-talet levde i Wien en musiker vid namn Beethoven.
Folket skrattade ut honom, för han hade sinn stolliga idéer, en liten figur och ett komiskt huvud.
Borgarna togo anstöt av hans kompositioner.
Ty.
så sade de: skada, att mannen har sjuka öron.
För- färliga dissonanser funderar hans hjärna ut.
Men då han förklarar dem vara här- liga harmonier, så äro hans öron sjuka.
då vi j u bevisligen ha friska öron.
Skada!
Men de bland adeln, som inte bara er- kände rättigheterna som världen förlänat dem utan även plikterna, som de voro utan vidare inför ett olycksfall eller milt i en operation, om klockan rå- kar slå, men regeln skulle vara tre arbetslag per dygn, inte som nu två.
Och eleverna skulle behandlas som tänkande människor.
Det skulle bå- de de och sjukvården må bättre av.
Vira Eklund ska ha tack och heder för att hon skrivit en så rolig bok om så allvarliga förhållanden För då kan man ju hoppas an folk ska bekväma sig till att höra på Kan- ske finns del ndgot sjukhus med bättre förhållanden än de skildrade, vindlar.
trumhinnor a h trumpeter ha an- haft att göra med en rikligt utsövd men då behöva de j u inte ta åt sig tagit de sjuka formerna, desamma som heller!
Ingen begär väl, att kritiken!
Beethovens öron uppvisade.
Och det löj- ska vara så reglerat, Märta Tamm-Götlind.
liga ansiktet bakom vilket gatpojkarna man låta avspisa oss med flosklerna om - skyldiga världen, gåvo honom de pengar.
nom voro nödvändiga för att han skulle pekade finger har blivit till världens kunna låta uppföra sina arbeten.
Adeln andliga anlete för allt folket.
hade också så mycket makt att den kun- Det är anden.
som bygger kroppen åt de låta uppförandet äga rum på den stora sig.
- - gamla avdelningssystern,som i för- elev sjukhusarbetet Ida Norman
Inför ett nytt krig?
Nationalismen gör sig bred litet nerligen lägligt för en nationalistisk varstans i Europa, del är en sorg- propaganda.
Man har i själva Ver- ligt men obestridligt faktum.
Nu se- ket inte känt något medlidande alls nast ha de polska nationalisterna med offren i Oberschlesien, man har skapat sig en tvivelaktig berömmel- bara utnyttjat deras lidanden för en se.
Redan för flera veckor sedan systematisk krigshets.
Man har inte började hetsen mol den tyska mi- känt sig upprörd över de polska me- noritet, som sedan Versaillesfreden toderna i sig själva, man har bara lyder under Polen, och den nådde längtat efter ombytta roller .. Na- sin höjdpunkt kort före de s. k. tionalsocialisterna ha i riksdagen » valen ».
Man ville bevisa, att be- framfört en motion om uppställande folkningen i polska Oberschlesien av ell tyskt gränsskydd mol Polen var hundraprocentigt polsk, och på 100,000 man (arbetslösa allt- detta mål sökte man nå, inte en- så två flugor i en smäll!
), och de ha dast genom ogiltighetsförklarande försökt egga upp befolkningen i av tyska valförslag och ifrågasät- tyska Obershlesien till våldsdåd mot tande av tyskars valrätt, utan även där boende polacker (en agitation, genom personliga förföljelser av det som hitintills lyckligtvis inte nått ytterligare bevis mest upprörande slag.
Dessa för- några resultat) följelser voro, om än icke organise- för vad som ligger bakom deras in- rade, så dock tydligt tolererade av dignation.
Längtan efter krig regeringen,och den tyska minorite- ingenting annat.
ten försattes härigenom i ell tillstånd Tolv år ha gått sedan fredsslutet av fullkomlig skydds- och rättslös- nu tycker man det blir tid att på nytt.
lnte av någon be- börja het.
inte för att befria An dessa händelser väckt allmän stämd orsak indignation i Tyskland är ju förklar- förtryckta bröder på andra sidan ligt, och den energiska ton, som re- gränsen (bröderna i Sydtyrolen geringen anslagit i sin protestnot, övergav man i samma ögonblick har väl av alla ansetts som berätti- man slöt vänskap med Mussolini), gad.
Men de tyska nationalisterna inte för all befria landet ur ekono- voro inte rikligt tillfreds med noten.
miskt slaveri det är bara svep- De hade tänkt sig saken litet annor- skäl, slagord, för att få massorna nej, orsaken är helt enkelt lunda.
De ville inte ha någon pro- med testnot till Nationernas Förbund, den, a n man längtar efter a n slåss.
inte någon internationell aktion, de Man betraktar våldet inte Som ett ville i stället ge polackerna igen med ont men nödvändigt medel för att samma mynt som dessa begagnat.
nå ett gott mål utan som något gott Det har inte saknat intresse att i sig självt.
följa den nationalsocialistiska pres- Kriget förhärligas som något he- sens kommentarer till hänselserna i ligt.
Boklådsdiskarna översvämmas Polen.
Man har varit indignerad, av krigsböcker de första böcker- naturligtvis gränslöst indignerad, del na om kriget kommo från pacifistiskt har varit bloddrypande skildringar hill.
nu har det andra lägret tagit p i första sidan varje dag och hög- till orda.
Man får höra, att kriget travande uttalanden om barbarers danar män, a n fred ach folkförso- skändande av gammal kultur men ning förvekligar ...
I den national- mill i all indignation har funnits en socialistiska tidningen » Angriff » biton av oförfalskad glädje.
TY de stod för några dagar sedan en ar- polska övergreppen ha kommit syn- tikel av en fru Marie Diers (förfat- tarinna till ett dussintal patriotiska den icke anvisar nårga legitima vä- förströelseromaner), i vilken hon gar för en nödvändig födelsekon- drar i härnad mot de moderna, in- åskådaren nu utrustats tellektuella kvinnorna, som blanda.
Moderskap och moral.
Bertrand Russel påpekar i sin bok » Äktenskap och moral » ett anmärk- ningsvärt förhållande.
För den skö- komligt dominerande motiv.
Men för de allra flesta allvarliga socio- loger och politiker existerar knap- past de sexuella problemen.
Till dessa hör särskilt fosterfördrivnings- som ju är väl känt för denna tid- nings läsare att denna fråga är en av samhällets mest fruktansvärt all- varliga.
Genom sin likgitlighet för våra riksdagsmän indirekt den bär och ohälsa.
Thit Jensen behandlar som bekant denna fråga i sin pjäs » Storken » av d:r Ada Nilsson omnämnd för och fortfaran- Tidevarvets läsare de spelad på Blancheteatern.
Samtidigt visas i Stockholm en film berörande dessa spörsmål » Moderskapets kval och lycka ».
Men har måste man opponera sig.
det förvanskade skick, Tyskland har filmen, tillika med den av Piscator uppsatta pjäsen § 218 använts i en stor propagandakam- panj för lagändring i fosterfördriv- Såsom filmen visats i Inte förty har det, på grund av cen- surens föreskrifter, varit nödvändigt att skydda åskådarnas moral genom ett ännu meningslörare företal.
För- D.v.s. mot ningsfrågan.
fattaren till detta, som hade själv- nymt, presenterades som en känd troll.
svensk gynekolog.
Man kan för- moda, h a n också är d e s s a skygglappar, om fosterfördrivningens sociala och dikalare.
Men nu var skrämselpro- ekonomiska orsaker, eller om ratio- inte moralisk, utan hygie- en upplys- Ian ett spår av förståelse för frågans de kvacksalverskan och den minu- att representa- med väntade pagandan nell födsellkontroll, inte Man fick se kontrasten mel- allvar och innebörd.
I stället valde tiösa renligheten på sjukhuset.
Det om utövarna av » fosterfördrivnin- konst ».
Men detta berör inte sakens gens hemliga och ruskiga hante- kärna.
Och denna » vi-kunna-icke » - ring », att fosterfördriverskor äro hållning verkar så mycket anmärk- » moraliskt lågt stående individer ».
hållning verk som filmen uppvisar Det hela en rad fall, där kvinnorna av eko- blev en skrämselpropagan- intetsägeri, utan positivt farlig, då skan.
Vad vill man göra med dessa?
Är del meningen att utan vidare negligera dem, medan instrumenter koka på sjukhusen?
Vår utgångspunkt är och detta har mångfaldiga gånger framförts i att en omarbetning dessa spalten av fosterfördrivningsparagrafen är nödvändig.
Men denna nya lagstift- ning kräver andra, väsentligare lag- ändringar.
Rationell moderskaps- försäkring och preventivlagens av- skaffande.
Och vad den sista punk- ten beträffar en helt ny syn på sexualfrågan.
Moderskapsförsäk- ringen motiveras med att ingen kvin- na någonsin av ekonomiskt nöd- tvång bör tvingas att genomgå fos- terfördrivningens oerhörda fysiska och psykiska påfrestningar.
Först då kan läkarna utan att göra sig skyldiga till tanklös cynism, varna för denna undantagsutväg.
L.
H.
T. sig i männens angelägenheten och ivra f a r fred.
Nej, » den enkla, fat- tiga moder, som kysser sin gosse, då han drar ut för att låta sitt liv för frihet och fosterland, hon är i san- ning värdefullare.
. » Och en annan dam skriver i Samma nummer: » För en kvinna finns inget högre på jor- den än att vara moder till hjältar. » Det är del som så fruktansvärt försvårar kampen mot kriget: man kämpar inte blott mot förvecklingar, fördomar och blindhet, utan också mot en annan och långt farligare fiende kärleken till kriget.
Litet varstans i världen finnas människor, som älska kriget för dess egen skull, om de nu tillbedja Hiller.
Mussolini eller Pilsudski.
Vid förräderiprocessen i Leipzig i höstas fällde en högre officer ur riksvärnet det anmärkningsvärda yttrandet, att soldat omöjligt kan vara pacifist,.
Han hade så rätt.
Den, som har till yrke att för- bereda krig, åstundar med naturnöd- vändighet att omsätta i praktiken vad han utexprimenterat.
Varje sysslande med krigslekar uppeggar våldsinstinkterna, ger näring åt kär- leker till kriget.
Denna kärlek har någon lid efter världskatastrofen varit dämpad nu flammar den upp p i nytt.
Av- rustningsplanerna ha stannat på papperet i stället kapprustas det.
I Tyskland, där man hitintills nöd- tvunget inskränkt sina rustningar, äro nu alla borgerliga partier ense om, att denna brist snarligen måste avhjälpas.
Regeringens slat för 1931 har nu offentliggjorts utgifterna äro nedsatta med nära 1½ miljard, alla poster ha inskränkts endast riksvärnet får samma summa som.
» en eljest.
Det förtjänar också a n omnäm- nas, att riksvärnet för någon lid se- dan fått en ny chef, general von Hammerstein.
som anses vara en be- tydligt aktivare ach skarpare milita- rist än föregångaren von Heye, och om vilken det sägs, att han har till mål ett förbund med Sovjetryssland, riktat mot Polen.
Sedan rätt länge tillbaka lär också ett visst samarbete existera mellan tyska och ryska ar- méerna, särskilt vad flygväsendet beträffar.
Kommer högern definitivt till makten i Tyskland, torde man ha orsak att frukta en agressiv utrikes- politik, som går ut på ett förbund mellan Tyskland, Ryssland och Ita- lien, riktat mot Frankrike och Polen.
Man börjar redan planera lämpliga grupperingar för en ny sammanstöt- ning .. I932 skall del nya kriget bryta ut, har general Ludendorff längtansfullt profeterat.
När skola mänskorna lära sig in- se, att patrioter av Ludendorffs slag aldrig i livet älskat silt land och folk, att de endast föregiva att göra det, far att kunna ge utlopp åt sina mord- instinker?
Dessa yrkesmässiga for- terlandsförsvarare, som söka fram- tvinga konflikter mellan folken i stället för att undvika dem, och för vilka det inte ens kommer an på, vil- kef land de försvara, ty om det är lugnt i hemlandel, gå de ut som fri- villiga i främmande krig när skall man lära sig inse, att de äro ansvars- lösa äventyrare och inga hjältar?
Det finns si gott om tennsoldats- hjältar i Europa för närvarande, Ita- lien har sin Mussolini, Polen sin Pilsudski, Tyskland sin Hitler.
Men någon hjälte har Europa inte.
lnte någon Gandhi.
Kanske måste Europa för den skull gå under.
Helge Heerberger,.
I g
