# ID: svediakorp-per3513
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1930
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,901
# sentences: 683
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDEVARVET " Det är din gu d s tj än s t " N:r 5: 1930 I v i l d y r a.
ledande artikel med anledning av jordbruksmotioner i riksdagen.
Det är väl en nästan otillåtlig denna inställning.
banalitet att börja en utrikespoli- Frågan om särlagstiftning för tisk översikt med att tala om att kvinnor har genom behandlingen vi stå vid en vändpunkt i hi- på Internationella socialistiska storien.
Liksom jorden, s$ vänder kvinnokommitténs konferens i Zü- sig historien ideligen, om man får rich ytterligare aktualiserats.
Ar tikeln Arbetsförbud är intet tro alla uttolkare och profeter.
s k y d d innehåller en översikt och Men ändå.
Flottkonferensen i några synpunkter.
London skall i en näraliggande framtid fatta ett avgörande be- slut.
Antingen om stopp i rust- M o r g o n l a n d och afton- l a n d handlar om Indiens frihets- ningarna, avskrivning av de stora kamp och den i London pågå- flottprogrammen och begynnelsen ende flottkonferensen.
till nedrustning.
Eller om åter.
vändande till en isolerad nationell politik med hela den rustnings.
Lektor E m i l i a F o g e I k I o u- hets rom därmed ovillkorligen fel- i detta num-: E n u n d a n jer.
Inte b a n till sjöss utan ock- g ö m d f i l o s o f, Sin Bergman- s å till lands och i luft.
Ty om Zöller.
det icke skulle gå att begränsa rust ningarna till sjöss, då är det o- K ä t h e K ol I w i t z.
Den kallas görligt att komma någon vart med N a c h d e n k e n d e F r a u, tän- de övriga grenarna av krigsbered- skapen.
D e t torde bli svårt nog kande kvinna.
ändå.
Att den gamla andan den r o m hittills omöjliggjorde alla ned- lägger några synpunkter på pro rustningar nästlat sig med in i b l e m e t Gamla s t a d e n, vars flottkonferensen.
har redan blivit uppenbart.
Återigen står den gam- sanering är en aktuell fråga.
Saneringsplanerna måste som la striden mellan dem som begära bekant hållas hemliga för att inte säkerhet före avrustningen och då föranleda spekulation.
En talande exempel bland många på den en- de fått den i någon form, begära skilda jordbesittningens nackdelar.
ytterligare säkerhet och aldrig få nog.
Till den gruppen hör Frank- rike.
Det ar ett faktum och det R o p e t f r å n Salumfloden, hör ihop med kriget och invasio- ur en eldares dagbok av H a r- några år förslå icke att utrota ry Martinson.
Härtill ansluter sig nära dikten K o n g o - B e l I. nen.
Den andra gruppen representerad av den nu- varande engelska ledningen anser N. F., Locarno- och Kelloggpak- terna innebära en god del säker.
nedrust- het a h att därtill ning själv för till trygghet.
Det är en farligare ståndpunkt, den inne- bär en brytning med det förflut- na.
och den har icke så lätt att klara sig blott på förvissningen att den representerar framtidens politik.
Det är fullkomligt groteskt att läsa om de förtvivlade försöken att kompromissa I detalj mellan de olika ståndpunkterna i fråga om rustningsminskning.
om det vore på teatern skulle man skrat- ta.
men nu bär det sig inte.
Om det på flottkonferensen hu- vudsakligen giller. &amp; västerländ- ska staternas inbördes förhållan- de till varandra och gemensamma ställning till framtiden så erin- rar den nuvarande krisen i för- hållandet mellan Indien och Eng- land om att förhållandet mellan Öster- och Västerland snabbt skri- der och förvandlas.
För icke fullt en månad sedan stod ledaren av den radikala fly- geln inom det indiska frihetsparti- et Jawaharlal Nehru, inför indi- ska nationalkongressen i Lahore och förklarade att Europas korta herravälde över världen närmar -.
E n del a v u p p l a g a n åt- följes av en giroblankett f ö r u n d e r l ä t t a n d e a v pre- n u m e r a t i on.
Vi bedja de ärade prenumeran- ter, som övergått frän expeditions- till postprenumeration att överse re önskas från expeditionen.
Eldbegängelsebyrån - framtid General Martial-Justin Verraux utveck- ling har varit fullt följdriktig Han har sett tillräckligt for att nu som gammal gubbe befinna sig på fredsturné tillsam- mans med sin gamle frontfiende frän världskriget, general Paul von Schoe- naich.
De hi nu hunnit till Sverige.
Hade de behållit sina erfarenheter från kriget för sig själva eller ställt dem i krigsberedskapens tjänst hade vår of.
ficerskår med generalstabschefen i +- sen samt högertidningarna! %pi " I m o t dem.
Nu få de reda sig utan de förra a h dis förbise de senares spydiga re- ferat, missvisande intervjuer och med- vetna förvrängningar av fakta De bägge generalernas mottagande i Stockholm blev trots detta en ståtlig fest I konserthusets stora sal mötte de hon- åt 2,000 personer a h för alla blev det m stund som sent skall glömmas Det kunde så lätt blivit teater, men det blev lir a h sanning.
Den som upplevt kriget använder inga stora ord om dess fasor, men man ana- de dem i de bevekande tonfallen i den tille livlige franske generalens röst liksom bakom de tunga, väl avvägda or- den från general von Schoenaich, preus- sare i uppträdande och kommandoton Kriget är slut, men dess anda lever kvar Med kanonsalut tillkännagives stil- leståndet, med lysande militärskådespel, dragna sablar och dånande kanoner fi- rades freden l det ödelagda Europa.
Våra barn förbereda vi till krigstjänst.
Leksaksfabrikanterna göra tennsoldater åt dem i barnkammaren, skola a h hem lär dem krigs a h hjältedyrkan och ge- vären sättas i deras hinder.
Så län- ge dör aldrig krigets anda!
General Verraux uppehöll sig mycket vid fredsarbetet dess mål och metoder Sammunslut fredföreningarna i en väl- dig federation a h tag alla lovliga medel i dess tjänst ord ' a h bild, böcker a h film, tidningar och vykort Må statsmän, finansmän a h rustningsfabri- kanter ställa till krig utan folkets medver- kan-del måste bliva fiasko!
Alla skola vägra menige man att göra krigstjänst, arbetarna att tillverka materialet och kvin- norna att sända sina män och söner ut att döda och dödas för att sedan betala der som fordras för att fortsätta kriget.
Till nationell avrustning och till dia paneuropeiska tanken anslöto sig båda - Den under förra året startade informationsbyrån för f r e d s f r å g o r o c h interna- t i o n e l l t s a m a r b e t e (Rune- bergsgatan 9, Stockholm) har bland andra värdefulla upplys- ningsskrifter även utgivit i över s ä t t n i n g Talunder N a t i o n e r - nas förblinda f ö r s a m l i n g s t i o n d e o r d i n a r i e möte i Geneve, september 1929.
Genom denna lilla bok göras lätt åtkomliga för var och en de politiska stormännens yttranden i församlingen Tidevarvet återger några ord om heroismen av H u man a m 15-årig deltagit i 1870 krig, som 60-årig upplevat världs- kriget med generals grad och ansvar och dessutom har kunskap bland annat om depåer med en nyupptäckt vätska som är ämnad att användas i framtidens krig och som på 800 m:s avstånd dödar allt levande då beger man sig som 75- åring ut på fredsturné, för så vitt man älskar människorna a h tror på deras I " sig ritt slut.
Det torde man inte behöva fara till Moskwa eller An- gora för att få korn på.
Frågan är bara den vad som skall avlösa denna härskarperiod.
» Det är in- genting, » säger Romain Rolland i sin bok om den indiske mysti- kern Ramakrishna, » natt härska över en värld som man till tre fjärdedelar har förslavat och för.
stört ».
Nej, men det är allt att vara m del av m helhet.
i vil- ken alla krafter äro koordineran- de.
Man behöver inte nödvändigt följa Nehru i hans förmodande att med härskarställningen Euro- pa överhuvud skall ha spelat ut sin roll.
den Asien och Amerika skola övertaga.
Allt beror på hur omvandlingen sker, med vilken klokhet och grace Europa kan ab- dikera som diktator och vilken stallning det kan tillförsäkra sig efteråt.
Kvinnans kvarhållande i politisk omyndighd blev svårast att försvara inför sådana kvinnor som ägde begåvning, politisk bild- ning och intresse.
På samma sätt blir det särskilt orimligt.
att up pehålla e n västerländskt herraväl- de över en närbesläktad rar i ett land med långt äldre kultur och historia, ett land som vad än dess brister och svagheter må vara dock har att uppvisa en rad fram- stående söner och döttrar, politi- ker.
vetenskapsmän, filosofer och Totts.
å sid.
6.)
- Den utomordentligt viktiga frå- gan om särlagstiftning för kvin- nor har nyligen diskuterats inom Internationella socialistiska kvin- nokommittén vid dess konferens i Zürich i mitten på januari och föranlett ett livligt meningsutby- te.
Frågeställningen är inte ny.
Å ena sidan önskan att tillför- säkra kvinnorna skydd mot farligt, hälsovådligt och ansträngande ar- bete i s å stor utsträckning rom möjligt.
skydd mot nattarbete och arbete före och efter barnsbörd, skydd mot arbete i giftiga indu- strier, arbete under jord o. S. v. A andra sidan kravet på s a m m a frihet for kvinnor som för män att efter eget val anta vilket ar- bete som helst, utan att hind- av någon särlagstiftning.
Konferensen uttalade sig till slut för särlagstiftning i enlighet med ett av Englands representant fram- lagt förslag, som uppfordrar de socialistiska partierna i alla län- der, att såväl nationellt som in- ternationellt med all kraft under.
stödja utvidgandet av skyddslag- stiftningen för hinnor.
i deras de svenska kvinnorna iakttagit allt- egenskap av arbeterskor och sedan skyddslagstiftingens be mödrar.
gynnelse.
Men detta beslut var ingalun- Låt oss kasta en liten återblick da enhälligt.
De svenska kvinnor.
på denna viktiga och intressan- nas representant.
fru Sigrid Gill ta frågas historia.
Det var rid den konferens för ner.Ringenson, hävdade en mot- satt uppfattning.
Hennes förslag dryftande av vissa socialpolitiska till uttalande gick ut på att då frågor, t i l l vilken Bismarck tagit förvärvsstriden ar lika svår för initiativet och som ägde rum i kvinnorna rom for männen.
kan Berlin 1890, som frågan om de det inte finnar något moraliskt farliga och hälsovådliga industri- berättigande i att försvåra deras ernas anställda först togs upp till Den förvärvsmöjligheter genom sär- mellanfolklig diskussion.
skyddslagstiftning.
Ett viktigt un- schweiziska regeringen hade vis- dantag ar dock moderskyddslag- serligen tio är tidigare föreslagit stiftningen, rom bör med all kraft Europas ledande stater en kon- befordrar såväl nationellt rom in- ferens, där man skulle kunna träf- fa gemensamma överenskommel- ternationellt.
Utom dessa förslag förekom en ser i vissa industriella frågor men kompromissförslag från brittiska förslaget mötte inte nog förstå oavhängiga arbetarepartiet, som else för att kunna förverkligas.
också upptog kravet på att mo- Emellertid följder Berlinkonferen- derns ställning före och efter ned- ren av konferenser i Bryssel och Bern och en Internationell sam- komsten måste tryggas.
Det svenska förslagets avstånds- manslutning för arbetarskydd bil.
tagande från en utvidgad sär- dades, föregångare till den enligt skyddslagstiftning är ett följdrik- fredsfördraget i Versailles år 1919 (Forts. å sid.
5.)
tigt uttryck för den hållning som - föredragshållarna oförbehållsamt Med den utveckling som den maskinella a h kemiska krigföringen tagit behövs det så föga av beredskap att själva avrust- ningen börjat förlora i betydelse Eu- ropas förenta stater är den coda rädd ningen.
General von Schoenaich hade till en början erkänt försvarskrigets berättigande men bragts till en annan åsikt - Blir jag överfallen slår jag igen.
Nåväl men när blir en stat överfallen?
i Ostpreus.
sen hade han mötts av frågan: vad skola vi göra om polackerna infaller?
Frågan är omotiverad men om så sker, är ett passivt motstånd hos ett avrustat land, med det stöd som fördrag och skilje- dam giver vida säkrare än gas a h ka- noner.
Då ser ju även bah världen vem som h angriparen.
Må vi avrusta utan att snegla dta hur andra göra Kanske var kriget ridderligt som en- vip och dragkamp nu slåss man sämre än djuren Soldaterna stå långt bakom fronten, försätta en maskin i verkam- het och döda inom en sekund en hel skara människor som de aldrig sett ocn om vilka de endast veta, att de dar hemma h hem hustrur och barn som (Forts. a sid.
6.)
I vild yra Det är beklagligt för Sveriges jordbrukare, att deras riksdagen tappat huvudet.
vild yra har synbarligen gripit dem, och de akta icke för rov att frambära de mest fantastiska mo- tioner.
Mötesplatsen möte i Malmö söndagen den 28 januari 1933.
Fru Elsa Nordlund, Kristianstad, omvaldes till ordfö- rande.
Till styrelsemedlemmar om- valdes hovrättsnotarien Elisabet - att - Det tycks vara en högst olycklig han- tering, ty ju större avkastning den ger, ju större förlust blir det.
Men om så är, vore det ur samhällets synpunkt riktigast att uppmuntra minsta möjliga produktion.
Istäl- let begär man de mest oblyga an- slag.
Staten skall bevilja bl.
a. ett exportstöd a v 4 0 öre per kg.
runmärkt smör som utföres ur landet och härtill anslå ett för- slagsanslag ä 10,000,000 kro- nor.
H r r professorer, som under- tecknat motionen, kanske icke ha tänkt på huruvida de firmor, som exportera smör också förlora på sin hantering.
men ha de jord- brukare, som satt sina namn un- der detta förslag, undersökt, om så är förhållandet?
Eller skall sta- ten betala producenterna för att exportörerna ska få så mycket större vinst?
Beviljas sedan ett för- slagsanslag - det kanske inte räc- ker - på 33 m i l j oner för att mejerierna, d. v. s.
M j ö l k c e n - t r a l e n, ska slippa betala skäligt pris för mjölken, så är det bra ställt för mellanhänderna.
(D. v. s. mejerier.
som förut betalat or- dentligt, ska inte få något bidrag.)
kommer därtill importreg.
lering av spannmål samt förhöj- da tullar å smör och spannmål, blir det trevligt an v a n medbor- gare i ett land, som sköter sin modernäring så illa an den inte bär sig på annat vis än att var och en måste betala sitt dagliga bröd två gånger, först för varan fördyrad och sedan genom skat.
ten, även den förhöjd.
- Vi anse att i vårt nuvarande samhälle med dess ständiga arbetslöshet en lag mol vad som benämnes lösdriveri är a h för- blir, vilka ändringar och förbättringar den än underkastas, en klasslag med fritt spelrum för godtycklig tillämpning.
Erfarenhet har till fullo ådagalagt de statliga tvångsåtgärdernas bristande effektivitet i tillrättaförande syfte.
Vi anse, att även det föreliggande lag- förslaget, som i hög grad tar hänsyn till och utgår från denna tvångsprincip, därför ej heller är ägnat att på ett tillfredsställande sätt motarbeta Iördrive- Lösdrivarlagen bör upphävas ah riet.
samhället skydda sig mot brottsliga a h asociala element genom erforderliga bestämmelser i strafflag och ordningsfö- reskrifter samt genom av spe- ciallagstiftningen för de olika kategorier som rekrytera lösdrivarkåren, såsom al- koholister, återfallsförbrytare, vissa sed- lighetsförbrytare, de förminskat tillräkne- liga de veneriskt sjuka m. fl.
Vi anse, beträffande lagen (alternativ kap. 2) om åtgärder mot sedelöst leverne av samhällsskadlig art, att allt sedeslöst leverne i och för sig är av samhälls- skadlig art, men ut det är lönlöst söka komma till rätta härmed på lagstiftnin- gens väg.
Däremot måste samhällets It- göranden i första hand gå y [på uppfostran till värdigare sexualmoral av den innebörd att varje människa, man * * kvinna bär samma ansvar i varje sexuell förbindelse.
Den omyndiga ungdomens tillrättafö- rande även i sedligt avseende bör an- förtros åt barnavårdsnämnden (eventuellt då även kallad ungdomsnämnd), men vux- na normala mäns och kvinnors sexuella vandel bör ej göras till föremål för sam- hällets ingripande, såvida de ej göra sig skyldiga till förseelser mot gällande lag.
som som antagits vid det av Frisinnade Kvinnors Riksförbund och Sveri- ges Socialdemokratiska Kvinnoför- bund anordnade offentliga möter i Konserthuset i Stockholm den Men bland alla andra motioner 20 Nov.
1929. ha vi förgäves Ietat efter någon, En av samhällets som gick ut på exportförbud på nutid och framtid är att möjliggöra fost- havre t u l l å havre finns i en ran ‘ sunda och livsdugliga barn.
motion men inte exportförbud.
Väntande och nyblivna mödrar ah de Det vore kanske enda sättet att ras späda barn måste beredas lämpliga lära de svenska jordbrukarna att levnads- och vårdförhållanden.
Som ett led i arbetet härför fordra vi föda upp sina svin själva, nu när havren är billig och fläskpriset att det sedan 1900 bestående arbets- bra, istället för att överlåta för- förbudet efter barnsbörd för kvinnor i tjänsten åt Danmark.
- - - Allvarsamt sagt det är både bedrövligt och förvånande att så- dan besinningslöshet kan före- och dess framtid som modernäring Nilsson.
fröknarna Anna Jönsson Hulda Lundh, Hildur Persson Den.
som bläddrar i ett urval samt fruarna Louise av Ekenstam av dessa historiska dokument, har och Marta Benedictson.
Till supp- leanter återvaldes fru Emilia Jöns- efter en stund fått reda på häp- nadsväckande saker.
Det klagas och frö- över e n riklig skörd » som bidra- Till ledamöter i centralstyrelsen gande orsak till nödläget.
Jord- återvaldes fru Elsa Nordlund, frö- brukarna ha vidare » tvingats a t ~ ken Hulda Lundh Samt t i l l supp- leanter rektor Annie Weibull, frö- salubjuda större Produktmängder ken Lisa Ljunggren.
fru Stina an vanligt. » Aven det är en nack- Persson, fröken Agnes Stenberg, del.
På ett ställe förklarar det.
fröken Anna Jönsson och fru Elin att tullar och utförselbevis för Mechelsen.
Mötet behandlade förslagen till spannmål inte äro effektiva, men i nästa stycke Iäser man, det lagar angående lösdrivares be- handling och moderskapsskydd.
beror på saknad av importregle- I fråga om lösdrivarlagstiftnin- ring.
» Tanken på importregle- gen antogs det uttalande som ring » vilar på en både rund och na- gjorts med anledning av det av turlig grund.
Och - när man sIutli- Sörmlands distrikt av Socialdemo- gen får veta, att jordbrukarna för- kratiska Kvinnoförbundet och Sö- dermanlands Linsförbund av Fri- lora i genomsnitt 100 kr, per ko sinnade Kvinnors Riksförbund an- ju mer korna mjölka, j u stör- ordnade mötet i Nyköping den 10 re blir förlusten så förstår man N o v.
1929 och vilket som bekant inte varför dessa stackars män- hade följande lydelse: - Jordbrukets läge är rubriken på ett utförligt re- ferat i Ostergötlands Folkblad över ett » av Norrköpings arbeta- rekommun på lördagen anordnat offentligt möte i jordfrågan, som samlat fullt hus i A-salen ».
Föredragshållare var fröken Tamm, Fogelstad.
Efter föredra- get följde diskussion, vari bl.
a. deltogo kyrkoherde Sam.
Thysell, ombudsmannen i svenska lantar- betareförbundet G. Andersson, ombudsmannen A. Hermansson, redaktör K.
J. Olsson.
På förslag av fru S i g r i d G il I n e r-R i n g e n s o n beslöts slutligen enhälligt att göra följan- de uttalande: Mötet anser att jordbrukets nödläge främst bar sin rot i de nuvarande äganderättsför- hållanden till jorden, vilka lämna utrymme för en si om- fattande belåning av jorden och spekulation, att jordvär- det därigenom i onaturlig grad uppdrives och en skuld- sättning åstadkommes, som jordbruket ej kan bära.
Endast genom en radikal jordreform, som möjliggör av- lastning av jordbrukets skuld- börda och öppnar jorden för brukning under åborätt, s a m t uppmuntrar jordbrukskoope- rationen, kan varaktig hjälp bringas.
Mötet avslöts med e n kon an- förande av arbetarekommunens ordförande, redaktör Arvid K a r I s son, rom konstaterade.
att det fanns ett betydande intres- se för denna fråga, s a m t tackade föredragshållare och publik.
visst industriellt arbete kampletteras med ersättning för mistad arbetsförtjänst; a t t det nu för första gången fram- komna förslaget om understöd till alla obemedlade och mindre bemedlade ny.
blivna mödrar ofördröjligen lagfästes; P I t de förbättrade vårdförhållanden för mödrar a h späda barn, som sakkunnige förslaget innebär, även snarast måtte ge- nomföras och att därför nödiga medel av stat och kommun beviljas I samband med därefter fram- lagda förslag till arbetsplanering för år 1930 beslöts att söka yt- terligare intressera förbundsmed- lemmarna för stipendiefonden till Fogelstadskolan.
Efter mötets slut bjöds delta.
garna på middag av hovrättsnota- rien Elisabeth Nilsson, som gäst.
fritt upplåtit sitt hem till mötes.
plats, och samvaron präglades av det stora intresse för sammanslut- ningens idéer, som besjälade mö- tesdeltagarna.
F l o r i d a Holm.
L i n d o m e a v d e I ni n g e n av Fris.
K v i n n o r s Riksför- b u n d diskuterade vid sitt senaste sammanträde sakkunniges förslag till moderskapsskydd, varvid Ti- devarvets redogörelse för frågan (i nr 47 och 49 av är 1829) la- des till grund för debatten.
Re- sultatet av denna blev ett enhäl.
ligt beslut att instämma i den resolution, som fattades vid det av Sveriges Soc.
demokratiska Kv.
förbund och Fris.
Kvinnors Riks- förbund anordnade mötet i Kon- serthuset, Stockholm i november.
T I D E V ' A R V ' E T 3 Klubben upptäckande kand a n e av- Problemet G a m l a staden det klappande hjärtat t När tiden för väckande av mo- tioner till de ständiga utskotten utgick på tisdagen i förra veckan uppgick antalet till 546 526 i fjol.
inför de väldiga, ständigt växande högarna av riksdagstryck - mot ' kandidaten drvna stannat I d e a l i s t e n känsla av vanmakt inför mång- falden av frågor, som kräva deras krafter, delaktighet.
ha de Den sagt överstiger sig, Dock våra tanken på att dessa luntor inne sluta ett stort folks framtid, för- flutna och närvarande, dess klä- dedrätt och födoämnen dess för- hoppningar, bekymmer och and.
Iiga standard vägda i kilo mer dem att fatta ett beslut, —, R i k s d a g s k a n d.
Det går in- te an att svenska folket går riks- dagsperioden tillmötes utan att va- ra allmänt införsatt i frågprna Låt vara att den tid av koncen- trerade avgöranden.
som riksdags- R i Riksdagskand.
Nu gäller godose behovet av en enhetlig och det emellertid att med största möj- objektiv ledning av verksamheten, liga objektivitet göra översikter åt heter det.
allmänheten av vad dom kommer R o m a n f ö r f.
Ja, det skulle väl upp i vår.
innebära att programmen bleve I d e a l i s t e n.
De kommunisti- mera utjämnade.
att de aktuellaste ska riksdagsmännen ha i sin oli- frågorna utlämnades och det hela ka motioner i år som i fjol före- liksom rycktes bort från verklig- slagit vissa Iättnader i de värnplik- heten.
Man kan välja på detta tigas villkor, De Säga att den mi.
eller på att göra radion till en litärmakt, som det kapitalistiska tummelplats for olika meningar.
samhället skapat till sitt försvar.
medborgare, sina rekryterar som soIdater äro det kapital- bland att tänka efter själva i de vikti- listiska systemets motståndare.
ga frågorna det kan också gå Fastän motionirerna inte kunna an I d e a l i s t e n.
Under nuvaran- hoppas på avskaffandet av den borgerliga militarismen inon det de förhållanden bleve det väl in- kaptalisttiska samhället, vilja de te stor skillnad på statlig eller ic- ändå kämpa för militärmanskapets ke statlig radio darfor att den än.
politiska och ekonomiska intres- sen, samtidigt som de kämpa för att störta det kapitalistiska sam- eroismen hället D e kräva därför rätt för militärmanskap att bilda organisa- tioner viss säkerhet mot avske- k a n inte dande ur arbete, som de inneha vid inkallandet, ledighet första Slutorden i Stresemanns tal vid alternativet skul-,,, övertygad va; Iättfattligheten är helt och hållet.
beroende av i vilken.
grad vi kun- na komma åt det rent mänskliga intresset i varje sak.
Jag slår vad om att det skall gå att också i den torraste, mest siffersprängda utredning finna en glimt av män- niskan som står bakom Det må- ste också vara ratta sätter.
Var.
för inte kalla vår klubb Klubben for upptäckande av det klappan- de hjärtat?
R i k s d a g s k a n d.
Ja, namnet spelar mindre roll.
huvudsaken är att Vi lyckas stimulera intresset för de politiska frågorna genom att sprida vederhäftig upplysning.
Romanförf.
vilket oerhört rikt f i l t för människostudier!
Ge.
nom att tränga in i motionernas tankegång komma vi ju att som spejare i Kanaan beträda själva området för dessa människors le- vande intresse.
Greve Wachtmeis- ter motionerar här om räkning av och långt ifrån m o t nutida hy.
gieniska och sociala krav svaran- de förhållandena i Staden mellan broarna, torde man vara nödsakad även använda samma erfarna me- tod, om man ej vill att verkan av åtgärderna skall förfelar.
Enda möjligheten att få för framtiden bestående, tidsenliga förhållanden är att utgå från en ny stadsplan, i vilken alla de pietetshänsyn för ar- ursprungliga m. tagas.
som äro önskvärda for att kunna bevara den pittoreska ålderdomliga prägeln, men åstad- kommer tillämpandet av bygg- nadsbestämmelser som svara mot tidsenliga krav.
De gamla hus som därvid komma att ingå i den nya planen torde, där så är be.
hövligt.
få omändras i enlighet med nutida fordringar.
En så ge.
nomgripande omändring kan icke ske i en handvändning utan må- ste ställas på framtid, men någon tidpunkt skulle eventuellt kunna fastställas för ett dylikt ombyg- gande av respektive fastigheter.
Sättet för genomdrivande av så tionde f ö r b u n d s f ö r s a m l i n g e n stora omändringar stöter ju på H vår Simonssons Bosättningsaffarer Götgatan 39.
Katarina Bangata 9 S:t St Eriksgatan 108 Tel., sa.
131 63 12407 » 838 70 GLAS PORSLIN, KRISTALL NY.
.
dö människornas vissa maj kommendering kyrkpara- ständiga omdöme och intresse.
D e t är deras plikt att åstadkom- ma omdöme och intresse.
jag fö- föreslår att vi bilda en klubb för politisk träning.
Dess första upp- gift skall vara att i Iättfattlig form förmedla de riksdagsaktuella frå- gorna till de stora massorna av väljare.
Klubben skulle kunna kal- las förening för översättande av riksdagstryck.
Om man skall råda bot på ni.
got riktigt ont eller dåligt måste man gå till roten med saken.
När man nu diskuterar de föråldrade der och avskaffande av skyldig.
september 1929. heten att göra honnör for över-, Vi böra glädja Oss Över att herois- ordnade.
men, viljan att o f f r a för ett högt ning ur Sanitär synpunkt lämp- Jag tycker, det djärvt och ideal, aldrig kan dö inom folken Men ligen läggas till grund för even- rätt an angripa militarismen På jag tror mig våga tillropa dem som tuellt Ombyggnadstvång eller dy.
dess eget område.
leta i minnena om den ungdomliga likt.
Omskapande a~ stadsdelen Ifrå- heroismens inom alla folk under ~~.
ga torde ej kunna ske genom ett en ilsken beväring bättre motstån.
hundradens och årtusendens historia utdömande av en och annan eller dare t i l l militarismen än en för- detta enda Framtidens tekniska krig några bostadslägenheter i respek- nöjd.
Om motionen hade kom- kommer, frånsett allt annat att läm- tive fastigheter, och modernisering i vilka mängder själva kris.
na ringa möjligheter för den person- enbart med w. c.
och dylikt Kraftåtgärden till åstadskommande tendomen bör utportioneras åt den, precis som när Lloyd liga heroismen att göra sig gällande a v bättre förhållanden torde få skolbarnen.
Hr.
Oscar Olsson vill orge tog gadden ur de engelska Mig tycktes att det vidsträckta fält på utgå från att tidsenliga byggnads.
ha ändring i folkskolansunder- visningsplan för kristendomens krigstjänstvägrarna, genom att ge vilket mänskligheten kan tillkämpa bestämmelser få ha ett ord med.
Sannolikt torde väl sådana syn- vidkommande.
han vill haförbud dem alternativtjänst istället för sig segrar över naturen ger tillräck- punkter ingå i de saneringrpla för krav på Utanläsning, avskaf.
också fängelsestraff.
Han blev rädd för ligt av möjligheter till ner s o m enligt vad som då och fa dogmatiska läroböcker mor- martyrernas makt och föredrog att tiII II offra livet för stora idéer, Här då uppgives för att tillvarataga gonböner och andra tvångsan- neutralisera den.
l de a l i s t e n.
Kanske skytterö- ha vi ett område utan gräns, på vilket ekonomiska intressen från det ty- daktstunder.
Herr Flyg m. fl.
föreslå förres- relsen också neutraliseras genom måhända en gång i framtiden den evi- sta och hemlighetsfulla arbeta sig de höjda anslag som statsverks- ga gåtan om människans förhållande fram i dagsljuset till ett fullbordat ten utredning om kyrkans skiljan- faktum.
Fast i allmänhet väntar de från staten Och skolans från propositionen upptar, 500,000 istäl- till världsalltet blir vidare genom man nog på att snart få vara med kyrkan.
let for 470,000.
Det motionerar I forskad och förd mot sin Iösning, om en kraftig och radikal städ- R o m a n f ö r f.
Hela katekesdis- alla fall om att anslaget måtte mänskligheten till gagn och välsig- ning och uppsnyggning av de kussionen är ett sorgligt lågmär- bli 470,000. otillfredsställande förhållandena i ke På religionen i Sverige.
Ingen R i k s d a g s k a n d.
I så fall nelse.
har sagt, jag vill ha katekesen kunde man få 30,000 kr, över till Vi här i Nationeras förbund ha Gamla Staden.
Elsa F l o d i n.
kvar för att jag t r o r på den.
fredsupplysningen, som i år ba.
den nyktra uppgiften att bringa fol- För egen del har jag ingenting emot att katekesen bibehålles men ra fått 6.000.
H r Nilsson i Mal- ken närmare varandra, att slå broar under förutsättning att det u p p mö vågar begära ända till 100,000 över del som skiljer dem åt Låt oss R Riksdags k a n d.
I alla fall står en ny Luther.
som skriver t i l l upplysningsarbete för freden, icke inbilla os^, att folken äro var- tycks förslaget vara beaktansvärt ett nytt vad är det Luther var men hrr Bergman och Elof An- nu dersson ha väckt motion om alt m &amp; ~ så nära som önskvärt vore.
och jag skulle vilja förorda den ju oppositionen på sin tid har han blivit det beståendes re- samma anslag måtte beviljas i år Motsättningar existera starka och föreslagna utredningen.
I I d e a l i s t e n.
För att.
tala om presentant.
som i fjol 25,000 kr.
De fram- våldsamma Det gäller att arbeta n i k s d a g s k a n d.
Nej, dessa hålla i motiveringen att då Kungl.
hårt för att minska dessa motsätt- utredningen - här är en fin sak.
Hr Spångberg motionerar om mo- frågor borde utskiljas från riks- an bygger sin dagens verksamhetsområde.
s k o l a ningar och föra oss närmare det till- moderskapsskydd.
I d e a I i s t e n.
Men något så to- eningar, som göra anspråk på un- stånd som vi alla hoppas på Detta framställning helt på den av kigt som dessa båda motioner får derstöd.
finns garanti för att inga arbete låter sig icke utföras endast moderskaprunderstödssakkunni- medel anvädas till ovederhäftig genom entusiasm och jubel.
Det kom- ge gjorda utredningen Han ba- man leta efter Dels anslag till ex. eller olämplig propaganda.
mer att tillhöra det slags verksamhet, ra ändrar siffrorna på slutet och portundestöd för runmärkt att varje kvinna med 40 öre per kilo.
tillsammans 10 R o m a n f ö r f.
Där blottas mot- om vilken en tysk skald en gång sagt föreslår ett beskattningsbart belopp på miljoner kronor dels ett understöd sägelsen i ett statligt fredsanslag.
att den högst 1650 kr.
skall vara berät- till mjölkproduktionen på 33 mil- Hur skall man kunna begära att tigad till moderskapsunderstöd på joner.
staten skall skydda agitation för.
" zu dem Bau d e Ewigkeiten grundbelopp av 100 kr.
Vad Det innebär an staten skall trä- exempelvis krigstjänstvägran?
Jag Zwar Sandkorn nur fcr Sandkorn ett sägs om det?
da emellan med ett bidrag på i reicht, anser det mycket önskvärt med ett stort anslag till en reorgani- Doch von der grossen Schuld der serad förening för Nationernas Zeiten rande för motionirerna.
Hr Oscar na en visst garanterat pris, så a v Olssons om anslag till den friare de inte skola vara beroende av samhet, Ty förbund.
för okunnigheten ren upplysningsverk- i dessa Minuten ' Toge.
Jahre streicht ” undervisningen, d. V. s Anna- och om mejerierna kunna betala detta.
stycken är brottsligt Stor.
(Ur Schillers dikt Die Ideale Olofsskolorna förefaller ju an- Aldrig har väl upplysning i fri- Men jag ar inte säker på att '.
.
.
s o m bär fram låt vara endast språklös men har säkert stor be.
handel varit så av nöden!
tydelse Hr Schlyter vill ha an.
R o m a n f ö r f.
Nej.
vi vägra att sandkorn efter sandkorn till evighe- För jag undrar Om inte en före- tens bygge, men dock förmår att plå- slag till Eldbegängelseföreningen betala både dyrare smör och stör.
för krematorieväsendet på 25 ' 000 re skatter dessutom ning, som är brinnande i anden, na ut minuter dagar och år från ti- kr.
och herr Ekman kurser i kri- R i k s d a g s k a n d.
Men sedan måste bli beroende och bunden av dernas stora skuld. ")
kriminalteknik för aklagare och polis- ha vi herr Olofssons i Digernäs ett statsunderstöd.
Arbetet häm- min.
Hr Vagnsson begär att fort- motion om statstjänstemännens hämmas Ofriheten.
, då strävar efter objektivitet och sättningsskolans kurser må kunna frukosttid H a n föreslår alt Kungl.
R i k s d a g s k a n d.
(Bläddrar i objektivitet är ju detsamma som förläggas till ett läsår och motio- Maj:t måtte utfärda förordning om motionerna.)
På tal om statens in- den bestående statens åsikt M e n nerar tillsammans med fröken viss bestämd rid, för att det b e som blandning i de propagandadrivan- om staten själv byter färg.
blir det Hesselgren och några andra om svär och den tid-spillan, statsunderstöd för fyra barn som åstadkommes av de oordnade ti- de institutionernas verkramhet.- en annan sak.
här föreslår hr Sandén utiedning Ro m a n f u rf.
V i finge i så blivit blinda till följd av barnmor- derna måtte undvikas.
I d e a l i s t e n.
Det öppnar sig angående rundradions överförande fall riskera att för en licens, som skans slarv rid deras födelse.
i statens hinder.
Staten skulle vi löst i januari fur den bestående, R o m a n f ö r f.
Ja.
det är verk- stora utsikter för framtiden.
R i k s d a g s k a n d.
Men var själv bli denna osynliga jättetid- ordningens radioutsändningar.
i ligen en mänsklig tragedi.
Som överrikt ä r förskräckligt ofullstän- nings ansvarige utgivare.
Motionä- december höra exempelvis kom- man hittar i Pappershavet.
I dealisten.
Riksdagsmän- dig.
Låt oss samlas på nytt att ren påpekar att bl.
a. England, m u n i s t i s k fascistisk underhåll- Tyskland och Danmark gått in ning.
Men den risken finns ju i nens uppgifter äro oerhörda D e t fortsätta vår granskning.
R e c. för statsradio i olika former.
Ett stort sett även om radion är i kräves sannerligen fullödiga repre- sentanter för att kunna lagstifta sådant förfarande synes bättre till- privatvård.
värdering är inte psykologisk Naturligtvis från liberalerna ce.
om teorism - modersuggorna bibehållande Maj:t kvalifikationer stämpelavgift å pärlor.
Vi måste till sist också kunna avlyssna, var- för riksdagsmännen egentligen tycka det är så roligt att sitta i riksdagen.
att d e inte kunna låta bli.
Ett rikdagsbeslut är dock inte allt.
Barvintern och Kreu- ger kan ju betyda oändligt myc- ket mer för formandet av ett öde.
R i k s d a g s k a n d.
Men det är ändå sist genom riksdagen som sådana makter tillåtas utöva något hållanden, på inflytande Jag svenska skulle själv folkets gärna för.
sitta i riksdagen för att kunna göra mig hörd i frågor.
som lig- m ä n s k l i g a r e gare riksdag.
Romanförf.
Iäg- ger jag mig inte i, men i fråga om mänsklighet fattas ingenting, D e mänskliga pasionerna spela förstås samma roll i politiken som önsvärt annars.
En antipati eller sympati, en människas sinnesför- fattning på morgonen före vote- ringen.
de personliga upplevelser.
ligga ständigt bakom och ge sin färg åt varje debatt och beslut.
Jag vågar påstå att detta är fal- let i så hög grad.
att det i själ.
va verket inte kan finnas någon absolut saklighet, inte ens i den mest mekaniserade av institutio- Vettigheten na ner.
som.
motioner tillförsäkra mjölkproducenter jag statsbidrag ra _-
Ropet från Salumfloden K O N G O- BELL AV HARRY MARTINSON.
På den första lappen som var försedd med tre tummar stod där Anteckningar från Kaolach S l u m river gjorda av en eldare Detta var alltså påminnelsen jag bläddrade och läste: I Kaolach.
Senegambien den 27 april 1927 Hela dagen har jag haft fridag Hela V i fraktade ull av savannernas får dagen har jag suttit och lyssnat till palm- och f i b e r från inre Kongos snår — sus och ökenvindar och trehundra hoj- vi fraktade ull ull ull tande negrer på lastplatsen i Kaolach Hela tiden hu den svarta strömmen Vi gull, gull, gull glidit förbi mig i solhettan upp och ja även det grå och föraktade ner för landgångarna Säckarna ha gun- vi ned floderna fraktade gat fram på en kedja av ulliga huvu- den och tömts på sitt innehåll: gula smattrande jordnötter Och hela tiden har lagets avlönade spelman drillat panflöjt Vi sjöngo månen och floden mång därborta under den gamla korkeken sång Varenda nöt har nynnats in i det ty Sankuruströmmen är lång är lång anteck- Allt detta skriver jag med anledning av att jag läst en bok Detta är ju i man och för sig ingen märkvärdighet anledning av att skriver j u så mycket i man läsa en bok.
Men d a här var » en särskild en » och hade den inte sam- tidigt gjort mig en stor påminnelse skulle jag kanske ha kallat den en bestickande, eller ganska bra hot.
och satt den på min ägandes bokhylla vilken inom pa- rentes sagt är ganska liten Men o. I.
I.
Den handlade om en d a m som pick omkring i en stor sjöstad plockade otäc- ka fakta ur gränderna och bjöd sjömän på Citronil.
Som sagt jag skulle nog ha satt bo- ken på hyllan om inte den stora påmin- nelsen hade kommit - lag hu några papperslappar - fraktade - utför för Ända långfartsresa trampskrovet ruli-ruliruli-ruliruuu - 0, Sankurus flod.
flod Genom sin uppfattning om Li- III.
vet - efter all historiens sållning botten av a gammal koffert, och skulle Förgäves hade Sin Zöller histo- — som en växande och skapande väl fortfarande fia ligg där om inte risk organism med oändlig kärlek som påminnelse hade kommit.
ropat sig in insats i kulturen utanför födandets lag och grund kom hon mer och i örat och sagt det förlösande ordet Iitteratur naturgivna uppgift.
Då fördes eget i hennes Väg B a c h o f e n s banbrytande, ehuru så länge neg- ligerade arbete M u t t e r r e c h t.
Den gav henne uppslag till nog den syn på de olika utvecklings- linjer.
livslagar eller medlare hon fann förkroppsligade i olika tids- åldrar ett sammanhang som jag här ej kan ge mig in på Men den kom henne &amp; i &amp; att se framåt mot en tid.
då det sexu- ella livet på ett helt nytt sätt måste komma att besjälas och för- andligas, än vad som varit fallet under vare sig matriarkatets eller patrarkatets kulturskeden Vem.
skall slå bro över avgrunden om kvinnan icke vill ägna sin liv åt att draga in den gud hon anar i livet därigenom att hon från mor- gon till afton riktar sin blick in i Iivet som en bibel att läsa ur Mannen och Kristus ha gett värl- den det eviga livet på sitt sätt.
men ännu ej kvinnan &gt;Först när alla människor icke taga ni- got steg efter den inre insikten.
innan detta även bekräftas av den yttre sanningen först då har bryggan blivit slagen över av- grunden mellan det sinnliga och - - det andliga — Människorna behöva då icke Iängre avstänga sig för att * va i Gud utan de skola tvärtom finna, att Gud fullast träder dem tillmötes i det jordiska — livet, i dess kärlek och i dess vetande. » Hon har stark kritik på arten av det då begynnande starkt känslobetonade kvinnliga framträ- dandet i samhället fast förvissning krav att kvin- kvinnorna Samtidigt - ... ruliruuu, endast Gud hjärta det levande vetande jag fått om Salumfloden Sanningens eviga verklighet i iivet », skriver hon efter sin makes bortgång.
lag,, il~ till est citera ur hen- nes allra sista brev till de båda makarnas gamle vän professor Axel Nyblaeus i Lund Han kan ej följa med henne på hennes nya väg.
Men med outtröttlig tillgi- venhet och omsorg meddela de sig fortfarande med varandra brevle- des.
Han vill så gärna föra hen- ne tillbaka till Boström och ber henne innerligt om att åter läsa --- som trumman från Niniangave - - - Nu äntligen har mångslukaren fått o, lyssna till trumman Niniangave Niniangve.
lystmäte Jag såg att den gav sig till trumman av nedåt floden i kvällningen Men kvar ligga fartyg av åtta nationer, knirkande HARRY MARTINSON.
mot kajerna med tomma magar.
Iäng- tande att också få ge sig nedåt floden Allting i d a gudsglömda Kaolach läng- tar nedåt floden lum River.
Ingen Man skall märka Ni.
d e n 28 april Kaolach Väst-Afrika ger.
Gambia Sambesi.
Kongo — men tragiska hål står inte ens utsatt på över- aldrig Salum River Aldrig.
siktskartan över Afrika Och Salumflo- Vi glida vidare i solhettan Strand- den en de hetaste och odrägligaste flora fortfarande saltsteppgräs Fauna: floder jag befarit och dock har jag fortfarande några smutsgamar flygande varit både p i Kongo och Amazona - upp här och där med trötta vingslag.
syns bara som ett försvinnande litet streck Hettan går till 62 I eldrummet — Sa- på specialkartan Över Senegambien ett Ium, Salum Vi ha varit nordmän och hårfint mikroskopiskt litet streck greker eller walesare som bott i fjär- ter.
från sitt av » Jag måste skjuta. &amp; % alla känslor och tyck en ... och söka förverkliga det gemensamma bä- just på det sätt som livet rid varje steg visar mig såsom för _ » den _ _ 29 - april.
Salum.
Var kommer du - på tungan med bitter salt förbannelse Och vilket land vinner da inte fram genom Antonius Vi h i lämnat Kao- lach a h skall nu förhala oss till en negerby längre ner efter floden.
Strän- derna glida förbi Flon: saltsteppgräs fauna: smutsgamar.
Temperatur på däck 48 grader celsius i eldrummet 60 Inte en vindfläkt Röken stiger som en oänd- ligt stilla bön om svalka takt upp mot Afrikas hektiska himmel.
Allt är så be- klämmande ösält och ödsägt endast pistongernas sömniga dunk i den heta dagen och flämtningarna från den barfo- tade flodlotsen vars liv troligen framfly- ter lika tröstlös som denna flod En timma senare » en kamrat nere eldrummet har fått värmeslag och lig- ger nu inlagd i e x t r a penteribo- d e n, som blivit omändrad till sjukhytt.
Han är engelsman men kan intr tala mig i den himmelska ödmjukhe- tens mörker.
denna ödmjukhet, fråga.
även där den Hon Ibsen tror nytt oväntade - f r i d e n s d a g oändligt engelska ty han är från Wales och bor kärlekrfulla ordning, som bor in- i en by till vars namn åtgår trettiotvå om oss alla och hela Iivet som stavelser Du är vara en fjärran berg- var oändliga ordnings enhet och by i grevskapet Cardigan.
Namnet på byn lir direkt kunna tolkas så här: V i d grund först då kommer den en br som ligger v i d en bäck först då kommer den — människornas j a omedelbart leda hela vårt liv med varandra. » En truism säger man.
Kanske.
I varje fall en truism som fått si- na dimensioner frän ett lödigt for- skar.
och människoliv!
Emilia Fogelklou- N o i I i n d. Zöllers brevväxling * Makarna blicket », där Guds väg med oss frågande.
Först då skall strid och med Nyblaeus finns på Lunds uni- just blir väg till Gud » split och hastiga domar upphöra versitets bibliotek.
från - ifrån?
Gud förlåte mig tror jag inte du rinner upp i occidental-Afrikas ok nar Du är bittare än salt smakar salt tillfallet bäst, hur underligt och - mörkt det än må förefalla.
Jag g å r a l I t sökandets väs och miste därför både i mitt arbete från moment till moment och i mitt l i v från fall till fall oavbru- tet sträva efter att ånyo insvepa - - » Nu är det kväll Den bleka öken- månen har just börjat sin bleka rond över Sahara Arbetet vid kajerna är slut.
Dat har varit hårt i dag Det gällde att Tre pråmar på floden tre pråmar ned gull lasta ut en dystert gråmålad fransk in der på fyratusen ton Den låg har i tre märka små pråmar med ull tre dar och knuffades med fartyg av så räd utav blod, blod, blod åtta nationer skrubbande sig mot den 0, pråm på var flod flod flod solspruckna träkajen och pockade på - nöt » Religionen visheten och dyg- den » hon har ju under så många år underlåtit att läsa Boström Och för hans skull gör hon det och finner da det ställe, som på ett karaktäristiskt sätt förknippar lärjungeskapet till Boström med hennes egen praktiska filosofi.
(Jag anför stället i dess helhet.)
h e t rom är den största tjänsten en siare därvidlag och analyse- till mina medmänniskor.
Bo- rade ingående hans dramer efter ström det filosofiska snillet, ser sitt arbetets fråga och lag.
denna vig.
.
Han ser den, fast Men hon behövde ei gå till han ej alltid g i r den Han sä- skalder.
filosofer eller vetenskaps- ger i sin skrift.
K E I i g i on en, män för att kunna forska Lik.
V i s h e t e n o c h D y g d e n s. som Rodin på äldre dagar yttra- 319: » Men medan människan själv de att han ej längre behövde väl- är andlig.
så att hon ehuru hon ja sina modeller, enär han lärt sig förnimmer allt till möjligheten.
lik- förstå att alla utan undantag äro väl endast förmår uppfatta en del intressanta.
så gick det också Siri aktuellt.
och emedan vad av henne Zöller.
Det var ett livslångt ex- förnimmes är relativt och bestämt periment med » slagrutan », rom av annat.
så måste hon vid sin kom henne an inse detta Och strävan att fullkomligare uppfat- hon vann till en början påfallande ta ett moment, oavlåtligen edas framgångar.
Genom sin diagno och liksom drivas till en annat, stik och sin totalsyn kunde hon varav det första är bestämt. » Un- befria människor UT tryck och derbart sant är detta!
När värl- trånghet och mitt i vardagen le- den insett den oändliga sanning da dem till frihet och evighet samt som ligger dold i detta.
då skola län dem förstå hur man kan » leda alla förlora lusten att schematisera då det oändliga livet in i ögon- för att istället stå sökande och Detta A, det är bom vårt blod.
blod.
blod är negerns själ detta är Senegal jag från Sankurus flod flod flod kom till ut tänka på ett land där man som låter som trumman från Nini- ofta allt för ofta sjunger » halta Lotta » angve ha som k a n en särskild historisk uppgift i s a m flod Allah och öknen är stor Endast Gud är blandad med blod blod blod — och jag själv vet vad som bor i min Och ryggen av var stackars fraktare hjärta S i har Bobi - negern som bär märken av Kongos förpaktare.
blev blind av en giftas vid Gallipoli — spelat och d a gungande svarta ström- mer att se vad vi kalla död som som jag begagnade tillfäl- men har nynnat med Varenda nöt har ett försvinnande genomgångsstadi- let ut städa lits på koffertbottnen fis- nynnats ombord av sjungande träldom: II.
Hundra gånger ha um för varje verkligt värde.
— kade jag upp de gamla lapparna De ruli-ruliruli-ruliuuu » Död och sorg ha måst vika till- voro smutsiga och avrivna fulls med de hesa tjänstemännen svängt sina rid- baka för det överväldigande mot- oljiga tumavtryck och skrivna med en piskor och pockat på hastigare tempo Vem larmar på trumman vid Nini- stil som inte var min men som jag och hundra gånger hu den entoniga flöj- angve stånd jag kunde göra i kraft av tror är typisk för a trött man på Sa- ten under korkeken svarat: ruli-ruliruli- på fädernas trumma vid Niniangave rm hjärtevarma bergsbyar på trettiotvå stavelser I dag äro vi osälla svättande furier på gränsen till värmeslaget eller vansinnet.
Och Salumfoden ar bara att hårfint streck p i den Senegambiska kar- tan Är det egentligen så underligt att vi super oss fulls och låter mörda oss i hamnstäderna?
Ar det egenligen så underligt att vi ibland kasta oss i Si.
Sibiriadockan i Antwepen Salum!
Salum! » Har slutade mina anteckningar från Salumfloden Nästa blad var bara en hamnskildring från Dikar.
S i här tre år efteråt sedan man ämnat resorna bakom sig k l o det vara underligt an träffa dem sådana där rader.
De likna programlösa underliga rop på hjälp - — Man hu ofta en smula respekt för som är skrivet » på stället ».
Si var fallet med mig inför den bok jag först tänkt sätta på hyllan Men när några gamla lappar i min koffert också voro skrivna » på stället » hamnade den bland en vanlig samling häftade böcker när- mast golvet jag kan inte heller under- allt låta att minnas en enkel artikel långt bortom denna bot.
D I var i Tidevarvet för förra året Signatur C.
H. skrev där om sjömän enkelt och sympatiskt på ett sätt som kom varje verklig sjöman att tyst säga utanför en k y r k a l i g g e r en tack till tolk Laura Petris välskrivna bok gav oss stig.
gå den!
Och enligt vad jag kunnat uppfatta tyvärr inte av denna känsla av Walesarens unga åter namnet så H a r r y Martinsson on.
Wallyskryllbyclyaestayvscatbystoa! ..
jag tror inte det år enbart för detta som Walesarpojken fått värmeslag Det är verkligen helvetiskt på Salumfloden I dag och alla dagar Och ii detta hår- fina streck p i kartan.
Inget skolbarn i hela civilisationen skall kväll sitta lutad om Afrikas karta och säga se det där illa strecket där det år Sa-,
Världsförbundet för manliga rättigheter För några år sedan blev en ung man i Österrike mot sitt nekan- de dömd att betala underhållsbi- drag till ett utomäktenskapligt barn.
vars moder utpekat honom som fader.
Detta var ju dessvär- re ingen enastående händelse.
Men den unge mannen.
vars namn var S i g u r d H ö b e r t h, blev så utom sig av uppbragthet att han beslöt att på alla sitt försöka gö- ra omintet varje fortsatt möjlighet till sådana orättvisor.
Och så grun- dade han.
med tillslutning av mån- ga likasinnade, för tre år sedan V ä r l d s f ö r b u n d e t för man- I i g a r a t ti gheter, Weltbund für Männerrechte.
Jag miste erkänna, att när jag först redan i Tyskland av ett par triumferande tyska ämbetsmän av konservativ läggning fick höra ta- las om detta världsförbund.
f ö r e föll det mig nämast komiskt och fantastiskt.
Så länge minnen in.
nu äro i majoritet vid all lagstift- ning och sålänge de av dem u p p byggda institutionerna bestå i sin fulla kraft, tycktes det mig, som ARBETSFÖRBUD om en särskild förening för deras numera existerar endast i Öster- (Forts. fr. sid.
1.)
intressen måste vara ett utslag rike, om att män kunna åläggas upprittade Internationella arbets- mest av någon slags sårad fåfän- frihetsstraff på grund av försum- organisationen i Geneve.
ga eller allmän ovilja mot kvin- made betalningsskyldigheter.
må- I Sverige hade redan 1889 an- nornas framtriidande.
tagits en lag om yrkesfara, som ste upphävas.
Utväxter och missbruk inom gällde uteslutande industriella yr- Men ett något närmare studium ken.
Men arbetet för utvidgat ar- av förbundets skrifter och ett sam- kvinnorörelsen skola bekämpas.
tal med dess ordförande kommer Sam synes äro en del av de betarskydd fick nya starka impul- en ovillkorligen att se litet olika sålunda uppräknade önskemålen ser genom de internationella åt- på saken.
redan förverkligade i svensk lag Ett besök i expeditionslokalen, och följaktligen inte aktuella för Heidenschuss 3, Wien lönar sig.
oss Emellertid äro ju också hos H e l a fönstret är fullhängt med oss i förhållandet mellan könen brev och utgjutelser från män och invävda en mängd ekonomiska kvinnor i hela världens län- plikter och rättigheter, som ock- der.
Alla tänkbara frimärkssorter så med modernare lagar kunna finnas representerade.
även sven- missbrukas.
ska.
Och en intresserad männi- Vi fråga a d v o k a t H u g o skoskara står alltid därutanför, stu- L i n d b e r g om hans erfarenhet.
derande de upphängda plakaten: Kan man säga att männen i all- Akta er, Män!
Se upp innan mänhet bli lidande på bestämmel- det är för sent!
serna om skilsmässounderhåll Förbundet har nu efter sin tre- o.s.v.?
Aven om lagarna i Österrike åriga verksamhet 32,000 medlem.
mar i hela världen, män och tyckas något mera gammaldags kvinnor, därav omkring 10 proc.
än vira, ligger det också för v i n vidkommande mycket i vad för- i Österrike.
Detta var något om den yttre bundet säger, anser advokat Lind.
apparaten.
De inre frågorna äro berg.
Det är ofta mycket hårda naturligtvis både viktigare och in- villkor för männen.
Jag förmenar.
an det finns tressantare.
Alltså det är alls inte av oändligt flera sol- och vårkvinnor fiendskap eller avoghet mot kvin- än man av samma kategori; kate- nan, som förbundet arbetar.
Tvärt- gorien är helt enkelt så vanlig att om, det vill gärna ha samarbete den inte märks!
Det är oomtvistligt att våra fa- med kvinnor.
Dess mål ar en- dast jämlikhet och rättvisa, Det miljerätts- och barnlagar mången vänder sig därför mot de ekono- gång g e skrämmande moral- och miska orättvisor som bestå i lag- samhällsupplösande utslag i prak- stiftningen angående utomäkten- tiken.
Tänk bara på detta, an en ogift skapliga barn.
underhållsskyldig- het vid skilsmässa etc.
De lagar kvinna.
som under konceptionsti- som tillämpas på dessa områden den haft könsumgänge med flera äro månghundraåriga och följakt- män, kan ibland dessa utnämna ligen absolut otidsenliga De par- vilken som helst som far åt sitt sade för en tid.
när kvinnan fann barn, medan de övriga aspiranter- sin försörjning samtidigt som sina na gå fria.
«Riksfaderdebatten,« som Tide- arbetsuppgifter inom äktenskapet och när föreningen med en man varvet inledde för några är se- ansågs som ett sådant plus av an.
dan, och som nog ännu icke ä r seende och social ställning.
att glömd, berörde några av de upp det var oförenligt med hennes rörande konsekvenser.
till vilka egen fördel att bryta det.
Nume- våra beprisade barnalagar kunna ra är det inte nödvändigt att ge- föra.
Här en bild från ett annat av- nom särskild lagstiftning om eko- nomiskt bistånd tillförsäkra kvin- snitt p i familjerättsområdet.
norna det skydd och den ersätt- E n gift kvinna kan utan större ning for obefintliga rättigheter, ekonomisk risk för sina älskare som förr var befogat.
De ha nu inlåta sig i utomäktenskapliga för- samma politiska rättigheter, alla bindelser.
Den akta mannen blir yrkesgrenar stå dem öppna.
ja det praktiskt taget alltid laglig far till ä r t.o.m. under rådande för- de barn, som kunna bliva en följd hållanden ofta lättare för kvinnor av hennes otrohet.
t y för att bli än för män att slå sig fram på fri från faderskapet i dylikt fall.
arbetsmarknaden.
Detta är för- måste den äkta mannen kunna be- bundets åsikt.
visa, att han o m ö j l i g t k a n v a - Föreningens upprop a h små- ra fadern.
Det ä r inte lätt, när makarna skrifter innehålla också verkliga nödrop.
Ingåendet a r äktenskap bo tillsammans!
betyder för mannen nästan det- Min ärade vän och kollega.
Eva samma som ett självmord, heter Andén, företrädde härom året en det.
Vid eventuell skilsmässa kan äkta man i en dylik situation.
Och han drivas till den värsta stöd, E v a lyckades verkligen rädda svält och umbäranden, medan hu- mannen från faderskapet; hon strun har det bra med underhål- kunde nämligen styrka att äkta let, som hon ingenting gjort för den i frågavarande att förtjäna.
Äkta män och ungkar- koncep onstiden varit internerad lar!
Er hotar samma öde, som på Långholmen inte heller någon av oss redan Det var tur för Karlsson, säger bedragna någonsin hade förutsett.
advokat Lindbera, ty annars hade Vänta inte tills det faller över er, han för tid och evighet stått an- utan slut er till oss redan idag!
tecknad som far till fru Karlssons Idag galler det mig, i morgon barn med Svensson!
Och fått be- dis.
tala f ö r det barnet!
Förbundet har sammanfattat - Nä men den a n d a sidan, sina krav i tia punkter.
varav de frågan om underhåll åt frånskild viktigaste innebära följande: make.
Vad säger advokat Lind- Frånskilda hustrur, som själva berg om den?
kunna arbeta eller på annat sätt Den är mycket svår.
Fak- äga inkomster, tillräckliga för de- tum är att grova missbruk före- ras existens, få inte göra anspråk komma.
Jag anser naturligtvis att på underhåll från mannen.
Un- en hustru, som varit helt hänvisad derhåll kan Överhuvudtaget inte I t hemmet: som fritt mannen mån- utgå om inte äktenskapet v a n t i ga barn: som varit ljuv och Kod, minst tre år.
Bidragets storlek eldat mannen till stora dåd och ' bor växla efter äktenskapets lång- tröstat honom i sorg: som ar sjuk varighet.
och slut eller som mannen så- Ifråga om fastställande av fa- som man understundom hava för derskap fordrar blodprov och an- sed!
- fostrat till en lyxdocka, tropologiska undersökningar.
Mo- en hemdekoration bland de övriga dern till ett utomäktenskapligt konstverken; - ska ha understöd, barn miste.
om hon är arbets- när kärleken, som ju ger äkten- för.
själv bidraga till dess under- skapet dess moraliska berättigan- håll i förhållande till sina inkom- de - som jag list i en bok ster och fadern skall inte endast är död.
ha skyldigheter utan också rättig- Men under inga förhållanden heter gentemot barnet.
bör underhållsbidrag förekomma. '
Bidrag till ett utomäktenskap- då inte äktenskapet varat minst ligt barn får inte uttagas så tre á fem år.
år.
Annat än möjligen strängt, att det inkräktar på fa- i speciella undantagsfall.
Det där «underhåll vid sjuk- derns existensminimum.
Den medeltidsaktiga lag, som dom » är ett bedrövligt kapitel., - - mannen under - - gärderna.
Lagstiftningen omfattar numera dels bestämmelser som gälla både män och kvinnor, så- som åttatimmarslagen, giftstad- gan, lagen om arbetarskydd m. fl.
författningar, dels sådana be- stämmelser som gälla endast kvin- nor.
Sålunda antoges år 1900 en Man kan snart som regel konsta- tera, att varje kvinna.
som lever under hem- eller äktenskapsskill- nad lider av sjukdom.
d.v.s. är i stånd att förete intyg från läkare om sådan.
Å ni läkare.
utbrister advokat Lindberg.
am ni visste hur mycket elände, hur mycket hat och bit- terhet ni löser ut med de små - vita lap arna, lapparna, ibland «på heder i äktenskapskrigen är kvinnans för mannen farligaste vapen!
Jag hop- pas på den dag.
då ingen läkare ger ett intyg om en patient utan att samtidigt angiva far vilket än- damål de tala om, att patienten l höver ider av vila », » allm etc. än kle Just nhet », » neura- så som lä- karinstuktionen avser.
Eller kanske man kunde dia- gnosticera en sjukdom kallad » skiljsmässopsykos »?
Vad säga psykiatrici?
Ett äkta par skiljs, fortsätter advokat Lindberg.
Vem som är den vållande är av stor betydelse för målets avgörande.
Bevisnin.
gen i dylika fall är ett ytterst bristfälligt instrument.
Den verk- lige hustyrannen är ofta den fi- lag, som, utom förbud för minder- årigas användande i nattarbete, också förbjöd kvinnor att arbeta i industriella yrken viss tid före och efter barnsbörd.
1909 antogs lagen om förbud mot kvinnors användande nattetid i vissa indu- striella företag.
Lagen ansluter sig till den internationella kon- ventionen i ämnet och förbudet gäller tiden från kl.10 på al) ^^ till kl.5 på morgonen, Dessutom finnas föreskrifter mot kvinnors sysselsättande under jord samt i visst synnerligen ansträngande el- ler hälsovådligt arbete eller i ar- bete som kan anses innebära fa- I vissa andra länder finnas även förbud mot kvinnors användande inom industrier som begagna sig giftiga ämnen vid tillverk- ningen.
FÖR E L L E R EMOT NATTAR- BETSLAG?
Redan f r å n början rådde i Sverige ifråga om nattarbetslagen starkt delade meningar.
Särskilt restes motstånd från de gen i stor utsträckning drevos bort från ett väl betalt yrke.
Av samma skäl, som i Sverige an- fördes, fastän förgäves, emot la- kvinnliga Finland Danmark, Norge och internationella nattarbetskonven- tionen.
De gångna årens erfarenheter ha heller icke föranlett någon än.
dring i denna ståndpunkt.
Men man går inte så långt som att kräva särlagarnas upphävande.
Man torde f.n.ganska allmänt vara överens om kravet endast på de- ras uppmjukande och bättre an- efter verkligheten.
Detta f r a m g å r bl.a. av en del Yttran- passning den.
som avgåvos med anledning ne,gode och omtänksamme tillhör segern.
ma- till revision av lagen.
BI.a.
ytt- rade sig sådana Stockholms kvinnliga samorganisation i lagen, inte sjunka ner fackliga att den skulle lägga hinder självrisk för den icke produceran- de och förtjänande parten.
Visst i vägen för skiftarbete, att skif- inte är det tråkigt att äktenskap gå ronder.
Men så måste det vara, innan fullkomligheten dikterar människors handlingar.
Ett olyckligt äktenskap kan ic ke försvaras Makarna ha valt fel.
Endera har möjligen senare funnit kl.6 f.m. och 11 e.m. istället för mellan 5 och 10. vilket också skulle underlätta utnyttjandet av fel valda.
Hans reducerade inkom- f trafikmöjligheterna.
Före klockan 5 gå nämligen inga spårvagnar.
Typografiska kvinnoklubben i » den rätta » -- jag tänker nu på ning.
att dikterad nattarbetslagen inte en- betala ett drygt underhåll till den dast av omtanke om utan också av rädslan var vinnorna för deras framträngande ar- Däremot ansåg ster omöjliggöra ett nytt äkten- skap.
Hur mångas olycka inne- klubben,att allt fattar månne inte detta?
Jag märker att jag skulle bloc- kera telefonen under timmar, om j a g inte slutar nu.
Och det vill jag göra med att referera ett fall.
som jag just nu sysslar med.
Ett par makar ha efter ett nä- ra trettioårigt krig skiljts.
Mannen är delvis invalid.
Hustrun har, am jag inte minns fel.
lyckas att i rådstun prestera en lyckolapp av läkare om nedsatt förvärvsförmå- ga, men samtidigt är det visat, att hon sköter hushållet för fyra sina vuxna barn.
Hon är tilldömd ett underhållsbidrag på 1.503 kro- nor om året.
Sedan mannen b e talat detta och tillika avlönat den hjälpare han måst anställa för att kunna skota sin syssla och betalt övriga med tjänsten förenade om- kostnader.
har han ungefär sam- ma belopp över for sin egen bärg- på för samtliga arbetares såväl man- ligas som kvinnligas, skydd, ock- så bör göras.
håll ge åt manligt dock uttryck en avvikande mening.
I fråga om arbetsförbud vid barnsbörd har från början förts och föres fortfarande kravet på att modern skall tillförsäkras er- sättning för den tid hon är för- bjuden att arbeta.
(Obs.
förelig- gande förslag t i l l moderskaps- skydd!)
MODERSKAPSSKYDD.
Alla torde vara överens om, att enbart arbetsförbud är av mycket tvivelaktig nytta.
Det finns in- genting som hindrar att mo- dern under tiden skaffar sig annat industriarbete.
Förbudet innebär inte heller den min- sta garanti för att barnsbörden ning.
Utan någon motprestation från kan försiggå i hygieniskt tillfreds- hustruns sida får sålunda f.
d.
ställande förhållanden.
en sak som - ande.
Att mo- u n d e r alla för-
(Forts. fr. sid.
1.)
diktare.
Ju mer den omyndigs ra- sen eller det omyndiga könet kän- ner sin ställning som en kränkning, dess ivrigare det begär sin b e frielse.
dess svirare blir det att finna argument mat en sådan fri- hetsrörelse.
Det kan gå en tid att använda sin maktställning som argument.
men blott till en tid, sen tar det slut.
Klok är den här- skare rom delar med sig av sia makt.
medan han ännu kan göra det frivilligt, och medan ännu hans handling kan behålla något av ädelmod.
Denne unge Nehru blev på Gandhis föranstaltande vald till president för Nationalkongressen och därmed till ordförande i den kommitté som handhar kongres- sens politik under det kommande betydelsefulla året.
D e t blev dock icke hans lösen: » bort med reli- gionen ty den söndrar vårt folkl! » som segrade vid kongressen, och icke heller fick han dess majo- ritet med sig på bin uppfattning att väld är tillåtligt rom yttersta medel i frihetskampen.
Kongres- ren bekände sig tvärtom på nyn till Gandhis tidigare politik.
det vapenlösa upproret.
Detta innefat- tar, som Tidevarvets läsare veta.
vägran att samarbeta i parlament och kommunala styrelser med den lilla hunden under sin strävan an draga honom upp ur vattnet.
Det är icke skydd till varje pris som behöves, det är fastmer en för- domsfri undersökning om till vil- ken utsträckning kvinnor behöva särskilda bestämmelser.
Skyddet mat nattarbete t. ex. förlorar en del av sin betydelse som skydds- åtgärd, i samma mån som åtta- timmarsdagen vinner terräng.
Den långa arbetsdagen.
som drog ut till sent på natten.
har praktiskt taget försvunnit, där åttatimmars- dagen införts och kan der då un- derstundom bliva ett bättre och mera praktiskt skydd att t. ex. ordna så, att man tillåter arbete i skift.
som fördelas över en Iäng- re tidsperiod under dagen.
för an kunna göra måltidsuppehållen till- fredsställande långa, eller att bör- ja arbetet en timme denare på morgonen för att möjliggöra an- vändningen a~ befintliga trans.
portmedel till arbetsplatserna, en frihet i anordnande.
som är omöj- lig med nuvarande nattarbetsbe- stämmelser.
Enigheten bland arbeterskorna för speciallagstiftning för kvinnor, fartsitter fröken Hesselgren, tor- de knappast vara så fullständig som synes framgå av direktörens rapport.
Jag kan t. ex. hänvisa till det faktum, att vid den kvinn- liga fackföreningskonferensen i Paris 1927 de danska kvinnliga ombuden talade mot vissa av spe- cialbestämmelserna för kvinnor, icke av några teoretiska skäl el- ler av princip utan på grund av deras erfarenhet beträffande prak- tiska.
svårigheter.
De danska kvin- norna lika väl som de svenska äro bland de bäst organiserade i hela världen och äro darför i besinning av första handserfaren- het om kollektiva avtal, och de tro att specialbestämmelser för kvinnor kunna leda till ett slags ekonomisk handikap, vilken enligt deras åsikt strider mot lagstiftnin- gens intentioner, Jag v i l l allvarligt säga ifrån, a n de som på detta område ha andra åsikter än direktören, äro fullt lika allvarliga i sina strä- vanden för att förbättra industri.
arbeterskornas ställning som han.
På detta svarade monsieur Thomas, rärkyddslagstiftningens outtröttlige förespråkare, an han skulle försöka förstå de extrema feministernas s i t t att se för att kunna besegra dem genom att förstå dem.
- hållanden säkerställes, bör inte kunna vålla någon meningsskilj- aktighet.
Där torde t. o. m. den for kvinnornas ekonomiska likstäl- lighet kämpande organisationen.
The Open Door Council kunna vara med EN D E B A T T I INTERNATIO- NELLA ARBETSBYRÅN.
Vid Internationella Arbetsby råns sammanträde i Geneve I somras innehöll direktörens.
hen Thomas, rapport bi.
a. en para- graf.
där han berörde dessa frå- gor och deras läge inom kvinno- organisationerna.
Med anledning av denna paragraf yttrade sig den svenska regeringsexperten, fröken Hesselgren, och påpekade faran av att driva speciallagstiftningen för långt.
Det syner mig, sade fröken Hesselgren, som om Internationel- a Arbetsbyrån ginge ut från den föreställningen, att skyddslagstift- ningen är det viktigaste av allt, när det gäller kvinnorna.
obero- ende av om det föreslagna skyddet ger med ena handen och tar med den andra.
Det kan nog inte för- nekas, att kvinnoorganisationerna i viss grad ha ratt i sin fruktan, an kvinnorna understundom hjäl- pas på samma välvilliga sätt, som då den store hunden dänkte den - - - nuvarande engelska förvaltningen, samt vägran att betala skatt och lyda lag.
Varje dag av Indiens historia visar hur förhastat det var att Gandhi och hans metoder spelat ut sin roll i den indiska politiken Kongressens beslut blev på Gand- his förslag att förklara full själv- ständighet som Indiens mål Gandhi hade då en radikal flygel till vänster och en försonlig flygel till höger om sig men segrade mot dem bägge.
Kongressen erinrade om att den för ett år sedan utsatte år 1929 som frist för England an ge In- full provinsiell självstyrelse och a n överhuvud överlämna ledningen av Indiens affärer åt inderna i alla grenar av förvaltningen utom krigsberedskapen och utrikespoli- tiken.
Hur den ekonomiska sidan av saken skulle ordnas frågar man sig da man vet att Gandhi är protektionist och vill ha skydds- tullar mot engelska industrivaror, som han anser av ondo.
Hur skall en engelsk arbetarregering ställa sig i en fråga som betyder l i v och död for stora grenar av den engelska industrien?
Visserligen har ministern för In- dien nyligen uttalat att han me- nar att Indien icke är till för att vara marknad för engelska varor.
roin den indiske parlamentarikern Men den kände unghögermannen N e h w kongresspresidentens fa- Joynson-Hicks uttalar den mening som hyses av en stark och det ville.
så betraktar kongressen nu sin egen begäran om plats som dominion föråldrad.
Man går förbi den, rakt på full och omedel- bar siälvständighet.
Sam medel diernas skull.
Vi besegrade Indi- en för att få en marknad för vå- ra varor Vi besegrade Indien med svärdet och böra hålla det med svärd.
Vi måste behålla det som ror.
Detta härjade omedelbart i den formen att frihetspartiets med- lemmar i parlament och kungliga kommittéer avsade sig sim ypp drag.
Efter den 26 januari, na.
tionaldagen, har man beslutat att börja med skattevägran.
Detta be- tyder dock icke att hela Indien pä en gång på en given signal skall börja vapenlöst uppror.
Gandhi har Iärt av det förflutna och vet att en sådan sak icke kan lyckas, annat än om den är väl förbe- redd och de vapenlösa kämparna ytterligt självdisciplinerade.
Han kommer därför att börja i de de- lar av landet, där han bäst kan lita på folkets mognad, samman- hållning och villighet att uthärda, För två år sedan vunno bönderna i Bardoli seger i en skatteväg- ran, som startades som opposition mot ökade pålagor.
Böndernas jord beslagtogs och utbjöds på auktion, men inga köpare infunno sig, och regeringen måste g e med sig och ånyo sänka skatten.
Det är detta.
som kommer att upprepas nu igen i större skala och det är möjligt att ett långt guerillakrig måste föregå Indiens befrielse.
Det kommer att bli av ett oerhört intresse att se hur den- na oblodiga form av krig kommer att utfalla.
Om Asiens uppgörelse med Europa kan ske oblodigt ge- nom uppbåd av viljekraft o c h för måga att lida då må man säga att den inbördes europeiska upp- görelsen av 1914-18 får en sär- deles belysning.
Och det fortsatta rustandet får något dött meka- niskt, otidsenligt och tjurskalligt obegåvat över sig.
Detta möte mellan två former blodsutgjutelse och sluta med till fälligt nederlag för den vapenlösa metoden.
Det är väl inte för inte som Gandhi varnar för kulten av bomben i en ledare i sin tidning, Man vet ingenting, man vet blott det, att Indien icke är vad det VIT för tio är sedan, då frihetsrö- relsen på allvar började.
Det är mera säkert på sig själv.
mera be- slutsamt och det har vuxit upp en ung generation som icke står att hålla tillbaka.
Det är underbart att jämföra den asiatiska studerande ung- domens sjudande energi och offervilja med den europei- för Sådana uttalanden, Daily Mails ledare.
debatten i överhuset d i r vicekonungens löften om dominion omtolkades till att mena just in- genting.
äro för ytterlighetsmän- nen i Indien lika välkomna som för motsvarande grupper i Eng- land äro alla attentat i Indien och alla blodiga sammanstötnin- gar mellan hinduer och muham- medaner.
T y på dessa ytterflyglar vill man ingen överenskommelse.
Indiska frihetspartiet har som nämnt en ung radikal flygel.
och man ser nu i Indien det samma som man såg i Kina för några år sedan: Sovjet- har ett starkt grepp om dessa unga sinnen.
Skall man ingå i en internationell stats- grupp, är det då bättre att sluta sig till Sovjetrepublikerna.
menar man här.
Mac Donald är en gammal vän av Indien, för 30 år sedan skrev han en bak över de indiska för- hållandena, full av anklagelser mot den engelska regimen.
Odet har nu placerat honom i den stall- ningen.
att han som premiärmi- nister har ytterligt begränsade möjligheter till en radikal politik.
Så fort han tar ett steg utöver vad han kan få majoritet för i underhuset, faller han.
Och hur går det då med det freds- och avrustningsverk han satt sig före?
Även om den indiska frågan just nu står tillbaka för flottkonferen- sen torde dess skugga ligga över konferensbordet.
Medan konfe- rensherrarna demonstrera inför världen sin vilja t i l l överenskom- melse men samtidigt sin olust an De äro de bästa medel för svaga och överansträngda nerver samt sömnlöshet » skriver en entusiastisk kund angående Sanokapslarna » Har varit mig till ovärderlig nytta, det bästa av allt vad jag » prövat skriver en annan.
* - a " jag, - Om a.
76 i,, d a n många år nästan dagligen tagit i " en Sano- kapsel samt befunnit och befinner mig väl, utan att besväras av åderförkalkning eller andra vanliga ålderdomskrämpor, trots en ansträngande tjänst skriva en kyrkoherde och teol doktor - Begär broschyr och intyg om Sano- kapslarna, som äro just vad Ni behö- ver för att stärka nerver och krafter, återvinna och bevara ungdomlighet i sin- ne och rörelser.
A,-B SANOKAPSLAR.
Hälsingborg.
I i de andra v ä r l d s d e l a r En ki- nesisk polispatrull tog härom da- gen och satte in en engelsk offi- i en kinesisk polisfinka för att han kört ihjäl en kuli.
Nu skall an inför kinesisk domstol.
Ingen exterritorialrätt här mera.
Det var också ett tidens tecken.
D E T AR DIN GUDSTJÄNST (Forts. fr. sid.
1.)
med samma fasa som deras egna läsa listorna över de dödade.
De falla icke ens för fiendekulor.
Min son - gene ralens röst sänktes och hans ord föllo stilla - söndersmulades av en granat som någon av de internationella rust ningdfabrikanterna smugglat från Tysk land över Schweiz in i Frankrike.
Krig och kristendomen ha intet med varandra att skaffa.
Hur nor man att de kristnas Gud beter sig, när alla sta ter anropa honom om hjälp V a d var det annat än svartaste hedendom, när en fältpräst uppmanade soldaterna att ned motståndarna ty är icke bara din plikt, det är din gudstjänst » Vi som fyllde den stora salen, kanske övertygade om sanningen av det fåfäng- liga, det förödande och dit fruktansvär- da i kriget men ljumma och neutrala, endast några få brinnande i anden, vi reste oss dock alla upp och betygade vår vördnad för de båda, vars hela liv upptagits av att lära sig krigets tjänst men som sedan de utnyttjat sina lär- domar och sett verkningarna därav, ställt de år som stå dem åter i det nya Eu- ropas tjänst utan samvete stöta » det Rita
