# ID: svediakorp-per3512
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1930
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,491
# sentences: 657
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDEVARVET den December 1930 innehåller: - 6 Kaos.
Ledande artikel.
Hymner till människan.
En rörelse - med mån vara ensidig.
Den har sett e t t mål och Satt sig i rörelse mot detta.
Men man måste alltid länka Sig en v. Två psykologer.
Hoult rörelse kompletterad av ett otal an- av Elsa Wilkens.
Idyll och romantik.
Två konstutställningar av Lilly Arrhenius.
- Vad har hänt?
FREDSPRISET dra.
Den skall säga sitt ord, men måste vara beredd att i nästa ögon- blick ge rum för andra ord, andra sidor, andra rörelser.
Två slags fläckar måste, tycks det oss, anses som en rörelses ironiskt grinande dödsmärken: om den på något sätt lurar människor till an- slutning t y dess väsen är över- - - är diktatur?
Det är att med statens äktenskapet födda barns rätt och sedlig- alla maktmedel bakom sig fastslå, konstaterade att kvin- att ett syfte och ett sätt är det rätta, mening rörande allt detta.
» Riksdags- ett parti har rätt.
De som icke er- kommittén för folkökning arbetar flitigt känna detta och handla därefter äro k v i n n o r n a.
» allvarligt nog, statens fiender och komma att som och är så alltjämt.
Men ändå!
Det kan sådana behandlas.
inte hjälpas att denna flitiga tyska riks- Den romerske diktatorn, denna dagskommitté tar folkökning var omspun- sällsamma och geniala skapelse av av just det högtidligt komiska, out- ett statsbegåvat folk, tillsattes ju då sägligt naiva, barnsligt fullvuxna, tro- » staten var i fara ..
Hans makt att skyldigt oförskämda som gör att man ger att för nydanare hänger allting på, om de äro beroende av män- niskornas övertygelse eller om de kunna tvinga.
» I förra fallet går det dem alltid illa », säger han, » men kunna de tvinga.
är det säll- synt att de misslyckas.
Härav kom- mer det sig, att alla beväpnade pro- feter vinna, under det att obeväpna- de profeter förgöras.
- Folket är befalla, att diktera, upphävde all annan myndighet.
Den uttrycktes bl.
a. i de 24 liktorer som gick fram- för honom, skarprättarna med fasci, de med rep hopbundna spöknippor- na med den instuckna bilan, tecknet att diktatorn hade rätt att på stället låta binda, hudflänga och halshugga vem helst han urskilde som statens fiende, var han än mötte honom.
BILD I SMÅTT av världskampen gavs i tisdags på Stockholms Hög- E N skola, där akademiska föreningen för Na- tionernas Förbund inbjudit generaldirek- tionalism internationalism.
Talaren och cialismens I å andra sidan län- utan nen en sällan gång vågar skratta åt något så så Ledaren i förra Tidevarvet över Lands- tingsförbundets diskussion om moder- skydd erinrade livligt om Minna Cauers lakoniska diktum över den tyska folkök- ningskommittén.
Minna Cauer är död, och förmodligen riksdagskommittén för folkökning också, men anden lever än.
Tolv år av sjunkande nativitet ha icke lyckats övertyga herrarna om att folk- - ökningen har norna.
något samband med kvin- Bäst ordnas Men hans makt varade högst sex dag som jag läste om lands- det därför så, att de, när de inte månader.
Och hans ära steg j u sna- tingsförbundets diskussion hade jag till- längre tro, med våld tvingas att rare han kunnat avvärja statens fälle att göra bekantskap med något så fara, ju snarare han kunde avlägga sällsynt som en moder med 17 barn, där- tro. » sex à sju av Emellertid, och det är egentligen maktens alla insignier och återgå 12 ännu voro i livet och de till detta vi ville komma.
blir det en » till plogen,.
en silverbrud på 45 år, så lik urmodern egendomlig företeelse när en rörelse Det är alla diktaturers väsen att själv i tungt majestät som det är görligt tar diktaturens kännetecken.
Ty vad ha blicken först och främst riktad att bli för en skånsk statarhustru efter ett tjugofemårigt äktenskap av slit, fat- (Forts. å sid. 6) tigdom, trångboddhet och otrygghet.
Vi diskuterade icke frågan om moderskaps- Skydd eftersom den ju icke angår möd- rarna a h den dessutom icke för henne U n g a a rb et s l ö s a. liga.
Säkerligen bringa de bistånd åt mången.
Men en grupp av ar- betslösa, och en fruktansvärt bety- delsefull, kommer alltid att lämnas utanför den hjälpen: Den arbetslösa ungdomen.
De, som just skola trä- da i n i det självständiga arbetslivet, som skola rota sig fast och börja och mera ändamålsenliga utvägar ur svårartade situationer.
Det var inte meningen som en samkvämslo- kal, där de missmodiga arbetssökan- de unga människorna skulle kunna slå bort några nedslagenhetens tim- mar med varandra.
Den var menin- gen som en förmedlare av alla slags målade förträffligt det motsägelsefyllda förhållandet mellan kommunikationernas fulländning och staternas beroende av staka ut sin bana, erhålla inget stöd möjligheter: den gav arbete, upplys- alls.
Och har man uppnått 18 år ningar och råd, undervisning i viss å ena sidan, hägrar möjligheten att bli utskickad utsträckning och i stor utsträck- sig.
tillfällen till vistelse vid I diskussionen uppträdde också Hitler- på en nödhjälpsförläggning - ett ning gossar.
Veckovakten för sin del ställdes underbart stimulerande ord för en folkhögskolor för att på det sättet härmed f. f. g. inför svenska nationalso- ung människa - för såvitt inte an- kunna utnyttja den ofrivilliga ledig- svarskännande föräldrar sätta sig heten.
Med andra ord, Hemgården representanter och kunde kon- emot detta.
Eller det finns möjlig- ville med alla till buds stående me- mentering stämde nästan löjligt väl med utländska förebilder.
Hitlermustascherna het att besöka en värmestuga, där del och i samarbete med samhällets man visserligen får värma upp sig övriga institutioner bliva ett stöd för ha redan hunnit växa.
PEDAGOGISKA SÄLLSKAPET har för stunden, men bara för att så d e n ungdom, som ägde vilja till nå- prof. Wigert talat om själslig hygien mycket skarpare känna hopplöshe- got.
i barnaåren.
Han utgick från de skräm- ten i livet därute och frånvaron av Hemgården, eller som den med mande siffrorna att varje år intagas på framtidsbyggande uppslag.
hänsyn till sin mångsidiga verksam- våra sinnessjukhus 3,000 nya patienter.
Därmed har man ju blott räknat de gröv- sta formerna för själslig ohälsa och det återstår de mångfaldigt flera, de oräkne- liga fallen, d i r psykiska rubbningar för- störa den individuella tillvaron och sam- manlevnaden.
Prof. Wigert efterlyste förebyggande åtgärder inför detta oerhört allvarliga hälsovårdsproblem och rede gjorde tör de amerikanska byråerna för barnuppfostran.
Tidevarvet upprepar en gammal fråga: Vem inrättar snart en rådfrågningsbyrå för uppfostringsfrågor?
Skola vi vänta på Stockholms stads barnavårdsnämnd eller är det enskilda initiativet snart redo?
varandra hetsfrågan.
Hon till sin natur ostadigt.
FÖR 1929 OCH 1930 har delats ut.
Det förra som belö- ning åt utrikesminister Kellogg, Förenta Staterna, det senare åt ärkebiskop Sö- derblom, Sverige.
Fredspristagarna ha fått god press.
Vilket tycks bevisa all- minna opinionens uppskattning av nor- ska stortingets smak.
att p i erkännande åt den moderata och ofarliga pacifismen.
De statliga och kommunala åt- När Hemgården för arbetslös ung- Den som inte vill leda något land före gärderna till de arbetslösas hjälp dom i Stockholm upprättades för de andra och begå oförsiktigheter!
För djärvare fredens pionjärer, låt oss nämna må - sam det nu är beställt snart tre år sedan, var det som ett Jane Addams bland dem, är fredspriset - vara otympliga och otillräck- försök alt för ungdomen finna nya ännu för högt.
I Zeitschrift für Frauenstimmrecht för 1918 publicerade Minna Cauer en över- sikt av de frågor, som då voro på dag- ordningen: folkökningspolitiken, utom år och om den tvingar till anslutning, om den brukar väld.
Ty våldets väsen är att undertrycka rö- relsens är att bejaka och inifrån växa.
V i äro medvetna om, åtminstone vad den sista punkten beträffar, att saken icke alltid ses på delta sätt.
Machiavelli har också en gäng, djupt allvarligt, givit ett klassiskt uttryck för en motsatt åskådning.
Han sä- På annat ställe i detta nummer ta- tygelse En Agnes och medicinalchefens.
diktaturens kännemärken?
Ebba Pauli, Den vardande människan och lar en ärad insändare från Finland Pär Lagerkvist, Kämpande ande, anmälas om Lappo-rörelsen.
Med anledning av Elin Wägner.
därav ville v i söka fixera några syn- punkter.
Det är sannolikt att alla rörelser äga ett berättigande.
- V i äro också h j ä r t a n a s v ä r n p l i k t.
övertygade om att en rörelse lever Av K. A. och går framåt på grund av vad som finns därinom av positivt uppbyg- Övergångsårens känsloliv.
gande kraft, av idealitet, skulle man Några utdrag ur Charlotte Bühlers bok om också kunna säga - att den alltså Ungdomsårens själsliv.
aldrig rätt kan förstås och bedömas förrän man fått syn på dess ideali- Internationell massdeklaration tet, dess positiva mäl.
V i äro också för avrustning.
klara på, att en rörelse måste i viss • Fru Anderssons problem - - var något aktuell annat just på sinnet den dagen.
som just Hon nu hade var viktigare.
Hon hade nämligen fått en skattsedel på kronor 19.75 och nu und- rade hon så mycket hur hon skulle klara het med större rätt borde kallas, sig under veckan på de 25 öre som åter- Ungdomsbyrån, startades av enskil- stodo av veckoavlöningen sedan skatten da människors intresse.
Den har var betald.
Se det var något som icke landstingen befattat sig med, visat sig bära på stora möjligheter när de göra till utveckling tack vare Sin goda Det finns inga lagar befria för- ledning och tack vare beskaffenhe- äldrar med I7 barn från skatt, långt ten av den ungdom, som söker sig mindre lagar som ge dem hjälp i deras dit.
När Hemgården för sin fort- övermäktiga uppgift.
Tvärtom, kommu- - som nerna jaga dem som djur från ställe till satta verksamhet, är beroende av an- slag från det allmänna, resa sig dan på sig den dag då föräldrarna stupa emellertid svårigheterna: Det nuva- under den.
rande systemet för arbetslöshets- Denna moder hade under de sista tjugo hjälp har inte något fack för hem- gårdar, undervisningsväsendet inte heller.
Tillsvidare lever man alltså i djupaste ovisshet om möjligheterna att få fortsätta.
Men ännu hoppas man på de styrandes intresse för att detta förhoppningsfulla arbete må kunna fullföljas till sina yttersta möjligheter.
Emellertid, nar v i gå upp till Hem- så länge på ett att hon kunnat med sitt fattiga bohag och sina många barn över halva Skåne a h under dessa irrfärder hade kunskapen gått förlorad åren aldrig fått stanna ställe få hemortsrätt med rätt vara.
Först vart hon egentligen hörde hemma, var i hon hade att landsflyktighet tagit en ände.
Familjen är tillsvidare trygg i det kök med kam- mare utan eldstad, som är deras hem.
Hon var inte mycket talför, fru Ander- gården för att be dess föreständare.
magister Harry Öhlin, berätta något son, det orkade hon inte.
Tre ting gladde henne trots skattebekymret, att alla bar- om pojkarna och deras arbete.
är det nen varit välskapta, att de som levde inte för att Hemgården kanske är voro snälla och duktiga, a h att de äldre (Forts. å sid. 5).
av dem som voro ute a h tjänade hygg- ligt nog skjutit ihop till en gris I t för- äldrarna.
Men förresten utlät hon sig om sitt liv så: att om hon för 25 år sen vetat vad hon vet nu, så hade hon aldrig gift sig.
Det visste hon ju inte.
men döttrarna veta det.
Devinez.
världen
Hymnen Kaos.
Värt lands jordbruk och dess hjälpkällor befinna sig i ett oöver- skådligt kaos.
Jordbrukets svårig- heter äro alltför djupgående att kunna avfärdas med konjunktur- Här blir ingen och partipolitik.
bättring utan att gå till orsakerna.
Detta har också visat sig.
Varken inmalningstvång eller vackra ord om modernäringens fosterländska bety- delse ha åstadkommit någon rädd- ni " g.
Det var tur för högern, att tullarna inte höjdes, de kunna ännu säga, att där ligger hotemedlet.
Men låt oss få tullar, och det skall visa sig att också de äro vanmäktiga.
Varför ?brukskrisen Ty orsaken till jord- männa depressionen.
ligger pa annat hall.
Det går inte alt komma undan verkliga förhållandet och att i stäl- let för att ta hänsyn härtill, inrikta sig på nagot helt annat.
Det är en omöjlighet att med kontantunderstöd underhålla Sveriges jordbrukare.
Och vore det möjiigl, förmådde det ändå inte att sätta jordbruket på fötter.
Icke heller ha jordbruksut- redningar, spannmålsnämnder och jordbruksdepartement nagon över- mänsklig makt.
De äro byråkra- tiska instiiutioner, som kosta pen- gar, och förrän de gå till roten av det onda förmå de intet med än så många och kommunikéer.
Ett faktum är, att det är betydligt svå- rare i åt än i fiol att sälja, Inmal- ningshranget stadgar visst pris efter vikt för vete.
Sedan klandrar man från högsta ort de jordbrukare och de kvarnar, vilka e j ingått avtal.
utan tillsammans träffat överens- kommelse om försäljning och inköp av säd till ett lägre pris.
Hur kan nbgon förnuftig förebråelse riktas mot dem.
» Vete vägande under 128 skålpund pr hl.
mottages icke », he- ter det.
Hur ska de jordbrukare göra, som inte fick in sin säd torr.
utan där den genom årets dåliga bärgningsväder blev lätt och grodd.
De skola vänta, säger jordbruksmi- nistem.
Säden lär inte bli tyngre fram mot våren utan tvärtom.
och dessutom väntar inte kronoskatt och ränta å gäld.
Det är snarare en välgärning av de barnar, som köpa lantbrukarnas säd, även om det är till lägre priser.
den förvandlas lik- väl i pengar.
Är inmalningstvånget till hjälp så är det för de större går- darna, som dels ha mera möjlighe- ter att sköta och lagra säden.
dels ha företräde att få sälja till de över- mätta kvarnarna genom sina större inköp av kraftfoder m. m.
Då penningvärdet stiger, sjunker jordvärdet och tvärtom.
V i ha ota- liga exempel härpå ifrån kristiden.
Professor Cassel och bankdirektör Rydbeck ha i föredrag redogjort för den nu härskande guldpolitiken.
som medfört en sänkning på råvarupri- serna i allmänhet.
De ha påvisat, avtal menskap visar att författaren på nära håll sett och förnummit den bit- terhet som alstras av klassindelnin- gen i sämre och bättre falk efter här- komst.
förmögenhet, bildningsgrad och arbete.
Det är säkert en stark personlig erfarenhet som ligger I ut- ropet: » vi måste na fram till den lika människovärderingen! » På samma sätt kan det tänkas att det är unga människors inkast och frågor som givit henne anledning att gå in på problemet i vad mån viljan är fri och människan god eller ond, om man bör lägga vikt vid person- ligt liv eller gruppliv, självhävdelse eller gemenskap.
I kapitlet am kroppslivets och själslivets inbördes symtom av utan jämväl starkt bidra- påverkan vid sjukdom och hälsa, där gande orsaker till den förhärskande stålljus.
Ebba Paulis bok, » Den vardande författarinnan utlägger sin genom ödesdigra krisen De utgöra ett hin- der för det internattionella samför- människan,.
är en fint prov på vad Christian Science påverkade upp- ståndet och samarbetet, binda de som rör sig i Birkagårdens och fattning, hade man nästan önskat andligt och materiellt produktiva Kristet Samhällslivs tankevärld.
att hon givit nigot av sina person- Men det är icke precis någon lätt- liga erfarenheter.
T y di.
flesta män- tillgänglig bok, .det får man säga niskor kunna ju icke veta med vilken na och innebära ett allvarligt hot från på förhand.
Stilens gammal- stor auktoritet hon här kan tala.
dags turnering kontrasterar ganska I denna karta artikel kan icke re- mot freden.
förbluffande med ett särdeles mo- dogöras för de resultat som författa- Ett av de nödvändigaste vilkoren dernt tankeinnehåll Läsaren bör ren kommer till vid behandlingen av för åstadkommandet av ordnade emellertid icke låta sig avskräckas människolivets olika problem.
Det mellanfolkliga förhållanden och un- av t. ex. en kapitelinledning i så må vara nog att fastslå att alla sär- hotande krigsfa- ålderdomlig predikostil som: » I det problem ligga under författarens ran är ofördröjligen åvägabringa föregående ha vi stannat i n f ö r.
.
uppfattning av oss alla Som vardan- en allmän och kraftig minskning av i det efterföljande skala v i närmare de människor.
delaktiga i en lång- bestående millitära rustningarna i undenöka ... » Inte heller bli otå- sam fulländningsprocess.
Människan världen såsom ett första steg mot en lig över en samvetsgrannhet som till har ännu icke vaknat, hon lever en- fullständig univrsell av rus ning och ett visst förfång för klarheten och dast med en del sitt jag, ja.
såsom bevis för folkens och regerin- enkelheten tar upp alla tänkbara in- stundom bara med sina allra ytli- allvarliga vilja att uppfylla vändningar mot och inskrängkningar gaste förmögenheter.
Hon har möj- sina fredstrakterna och i Na1io- i den tes som framlägges.
T y det ligheter och krafter, som hon ännu n.ernm förbunds akt givna löften och är onekligen väl värt att tränga fram icke provat.
stora nyupptäckter äro sin genom Briand-Kellogpakten ' till den människosyn som denna sjä- oss nära.
åtagna förpliktelse att » avstå från lasörjare utan ämbete utvecklar i sin Det är anmärkningsvärt hur Ebba krig såsom verktyg för nationell po- bok.
Pauli vägat dyka ned i den moderna litik » Sedan man tagit avstånd från Man kan nog väga antaga att bo- psykologiens människoforskning: och kriget, måste man även taga steget kens olika kapitel.
ursprungligen än mer att hon kommer tillbaka var- ut och avstå från krigsutrustningarna föredrag, tillkommit för alt möta ken äcklad eller förskräckt utan blott Denna sanning inses och erkännes frågor.
bekymmer och motstånd med bevis på att människan är långt av många ledande stadsmän och b l a n d de unga som samlas kring underbarare funtad.
långt hemlig- växer sig allt starkare inom folken.
författarinnan.
Ett sådant kapitel hetsfullare än någon kunnat ana.
En första alla stater omfattande som det om Självhävdelse och ge- Den freudska antireligösa männi- ned~sfniwkonfcrens är som be- Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet har i olika länder ut- färdat ett upprop för massinstäm- manden att överlämnas vid den stundande avrustningskonferensen.
Uppropet formar sig till en allvarlig appell för universell avrustning.
Uppropet är av följande lydelse: Det n d r v a ~ n d e världsläget kän- netecknas av ekonomisk depression, av social, politisk och andlig De starka krigsutrustningarna i värl- den vilka för närvarande draga en kostnad av närmare 20 miljarder kronor årligen äro icke endost oro.
- - Pär Lagerkvist: Kämpande ande.
Bonniers, 7: 50.
Vårt stockiiolmska settlement Birkagården är en avsides värld så tillvida att man där lever och ver- kar utanför ljusringen av publicite- tens strälkastare.
Reklamen, inter- vjuerna och förstasidsbilderna syss- icke med detta bildningsnybygge inom ett arbetarkvarter.
Men å an- dra sidan kan man säga alt man vid sammanträffande med den grupp människor som där arbeta och stu- dera kommer närmare problemens hjärta än då man vistas i den värld som ligger under offentlighetens la krafterna,skärpta de ekonomiska, danröjandet av-den att de av stn garnas Vårt folks röst får icke sak- der 1931.
De män och kvinnor, nas.
Vi vädja till varje man och hur anledningen härtill bottnar i vilka som regeringsombud kallas till kvinna över 18 år att förena sig med Versaillesfreden och den ödesdigra denna konferens, få den största upp- oss, så att Sveriges stämma må lju- s. k. skadeståndsbetalningen från gift, som i närvarande tid kan åläg- da fyllig och stark.
Tyskland, som tillför Amerika och gas en församling.
Av dem fordras Frankrike guld i onaturlig mycken- mod.
klokhet och god vilja i enastå- I n te r n a t io n e I l a K v i n n o- het &amp; åstadkommer en ekonomisk ende mått.
Om de skola förmå att få r b u n d e f för r F r d o h Frihet.
kris i hela världen, de sistnämnda lösa sin uppgift, måste de veta sig länderna inbegripna Jordvärdet burna av folkens fredsvilja.
Del är sjunker, ty avkastningen blir mindre denna vilja till fred och försoning, Numererade listor för » Internationella genom prisfallet.
Och vad v i nu be- ofta ännu bunden och omedveten.
massdeklarationen för universell avrust- vittna är en egendomlig Nekamp som Internationella Kvinnoförbundet ning.
kunna erhållas från Internationella mellan å ena sidan innehavarna av för fred och frihet velat utlösa och Kvinnoförbundets för fred och frihet by- inteckning i jord (i främsta rummet giva ett uttryck genom att inbjuda råfilial, Lilla Nygatan 4.
4 tr., S t oc k- bankerna).
hjälpta av staten, som till undertecknade av en vädjan till ho Im.
De som önska, kunna å listorna uppehåller onaturligt höga taxe- avrustningskonferensen.
Runt om i av teckna frivilliga bidrag till som bestridande de stora omkostnaderna äro för- ringsvärden, och a andra sidan den världen har detta arbete tagit sin knippade med företaget.
oskrivna, men naturiiga lagen att jordvärdet skall bestämmas av vad jorden kan ge man må sedan kalla (FRISINNADE KVINNORS STOCKHOLMSFÖRBUND kant avsedd att av Nationernas för- bund sammankallas om möjligt un- början. '
- detta inkomst, avkastning eller jord- ränta.
Resultatet är att den ene jordbrukaren efter den andre gör konkurs.
Hur vill stadsmakterna försvara, att ingen hänsyn tages till faktiska förhållanden i avseende på jordbru- ket, SÖDERMANLANDS NYRADIKALA SPARKASSERÄKNING mot högsta gällande ränta. '
GRUPPEN Sammanträder till årsmöte måndagen den 8 december 1930 å Källaren PELIKANS Festvåning OBS.!
Burr 54 och 5 5 hållpl.
Södermalmstorg.
Kl. 1930.
1.
Stadgeenliga förhandlingar.
2.
Förslag till stadgar för Svenska Kvinnors Vänsterförbund.
3.
Val.
KI.
20.15.
Varför kalla v i oss radikala?
Föredrag av Honorine Hermelin.
Ev.
Diskussion.
SÖDERMANLANDS Solidarisk Bank.
Grundad 1865. till människan.
Internationell mass deklaration för uni= Pauli: Den vardande männi- versell avrustning.
Ebba skan.
Birkagårdens förlag, 4: -.
D e n 6 dec.
1 9 3 0.
Tesupé 1:25.
Nya medlemmar Årsavgifter upptagas.
vinna inträde.
Medlemmar av Frisinnade Kvinnors Riksförbund på andra orter äro välkomna till föredraget.
Även utomstående äga tillträde till föredraget mot föranmälan till Tidevarvet.
tel. Norr 48 42.
En hjärtanas värnplikt.
oavbrutet att plåga oss med frågan om vi under de gångna verksam.
hetsåren bluffat oss fram.
ty det var inte möjligt annat än att vi ingen- ting dugde till eftersom inte någon nu längre hade användning för oss.
Men så snart vi kommo i selen igen betygade både den ena och den desto mer spännande fann jag upp- dra att vi voro ovärderliga krafter.
De tvås outtömliga mått av sym- giften.
Gud give att här vore en härva att verkligen reda upp eller pati och iver att hjälpa äger största ett rum alt städa rent i.
Men det värdet i sitt vittnesbörd om vad den är ett maktlöst stillastående i ett egna upplevelsen och erfarenheten en god läromästare.
Det är ogenomträngligt töcken av något jag inte kan begripa vad det är.
Dag oförståelsen för de stora samman- e f t e r dag brottas jag med detta var- hangen, oförmågan att se längre än till sitt eget sysslande, som gör för - varför åstadkommes ingen effektiv kamp mot eländet?
- Men människor i allmänhet rädda och det är som att slåss med skuggor.
snåla om sitt.
På ett av de största de Hör!
Av tre miljoner tyska arbets- industrikontoren i Stockholm har Det bör v ä l vara tillräck- lösa är det endast en miljon, som det i dagarna gällt a t t minska per- sonalen med två ingenjörer.
Detta har haft till följd att de ingenjörer, som kunde tänka sig sitta i skott- skoppessimismen har icke anfäktat henne, hon tar vad hon behöver av hans kunskap och fogar in den i sin föreställningsvärld.
Det naturliga, det riktigaste i män- niskans sammansatta.
stridiga natur är godheten.
Ty den ä r hennes dju- Att du inte kan se det inträffade paste väsen, som söker arbeta sig fram i dagen.
Se där en samman- mera socialt.
Du är inte ensam om fattning av Ebba Paulis syn på män- ditt öde.
T änk på alla dessa arbe- tarskaror runt om i världen.
Tänk niskan.
t. ex. bara på de tusentals svenska, de tre miljonerna tyska.
de åtta mil- Man behöver inte gå så särdeles De av långt för att komma från Ebba Pauli ete till Pär Lagerkvist.
De ha nämli- så gen med alla olikheter något av den jli i Reflexioner bland arbetslösa.
- människouppfattningen gemensamt.
Hans nya märkliga noveller » Käm- brödlösa.
pande ande » syssla.
liksom den tidi- gare boken » Det besegrade livets genomleva innan hon förlossas och upptages i verklighetens värld.
Han har en oerhörd vördnad för männi- skan.
» Ingenting kan vara mera pa- tetiskt än mänsklighetens ständiga hopplösa kamp, vanmäktig och evig i sin längtan.
Gud, om han funnes så som man tänker sig honom.
full- komlig.
i oföränderligt majestät, skulle vara ringa i jämförelse med henne. » Det har skett en stor förändring med den tidigare Pär Lagerkvist.
Han har varit en annan, var gång han gett u t en ny bok, så som man egentligen bör vara.
Även i denna bok kan man konstatera en skrid- ning i uppfattningen.
Han har icke kunnat kvarhålla sin skarpa särskill- n a d mellan människan såsom god och livet såsom hennes plågare och fiende.
» Fast livet kan tyckas trångt och instängt », säger han nu, » ett fängelse för själen, är det ändå vårt hem, där vi skulle växa upp och där- för oss kärl.
Vårt barndomshem, som man kan vara fästad vid fart det är litet och fattigt ... » Men samtidigt som ban alltså mildrat uppfattningen av livet, fast- håller han att verkligheten kommer först efter livets slut, och den är för hans aning något helt annat.
» Hur det än är, därborta är verk- lighetens värld, där få vi gå in i den.
Efter a l l ängslan och tvivel, all ovisshet och nöd gå in i den ... » » Men en bön har jag », säger den döende läkaren i den sista novellen Uppbrottet, » jag ville be om dig, du stora barmhärtiga verklighet, bara om d i g.
.
.
Att du vill ta emot mig.
ta mig till d i g.
.
.
att efter mitt hjälp- lösa liv härnere även jag skall få finnas till i dig ... » Den forne Pär Lagerkvist var spe- cialist på att skildra allt det vardag- an- är för på 135 kronor.
De svenska arbetsgivarna ha ny- ligen i en dagstidning förklarat del år virade upp allt större minus.
Men vara klokare att reducera arbets- man fortsatte på den inslagna vägen styrkan och låta de kvarvarande be- och bara strypte till företaget allt- hålla avtalsenlig lön än alt korta pa mera.
I e n annat fall är det en inflytel- arbetsdagen och fördela arbetstill- gången mellan samtliga arbetare.
serik man med många olikartade och Det vore bättre - menade de - ansvarsfyllda uppgifter som inte att låta femhundra få behålla sina hyser större tillförsikt till sin omgiv- fulla existensmöjligheter än låta tu- ning än att han finner sig nödsakad sen halvsvälta.
Men vem kan visa att krampaktigt hålla I varje liten på den familj.
där den ena medlem- detalj.
som han hur duktig han men ensam äter Upp husets enda nu än är - inte alltid behärskar.
kaka under det att de andra svälla Om han i stället hade mer tillit till ihjäl.
Det måste även räknas med andras goda vilja och förmåga de psykologiska faktorerna.
Den skulle han inte endast bereda flera som har arbete om också bara fyra, arbetsmöjligheter, utan han skulle fem dagar i veckan hyser dock stör- samtidigt gagna sin egen sak.
Ty re tillförsikt till framliden än den, företagen, som han satts att leda, som är ställd alldeles arbetslös, och skulle fä större rörlighet och rikare New Leader har därmed också större kraft till utveckling.
Vari bottnar den makt- igt för att övertyga dig om, att det kan tänkas få någon ringa hjälp.
De att utfinna nya möjligheter än den snålhet om inte just i allas vår brist- fälliga sociala uppfostran?
är de personliga kvalifikatio- två andra miljonerna gå samma öde ur arbetets värld utestängda.
Det är märkligt hur i vår lid, där nerna, som alltid äro avgörande.
till mötes som sina amerikanska Det låter cyniskt men säkerligen - Kära vän, det är just därför olycksbröder, vilka sova på avskrä- skulle samhället te sig annorlunda arbetspsykologin blivit upphöjd till blev svaret - att jag vet, att jag deshögarna utanför de stora indu- om alla och envar underkastades en vetenskap med vars tillhjälp det räk- är en bland många miljoner, som stristäderna och leva som djur dess- tids arbetslöshet.
Del skulle kunna nas ut största möjliga prestation på leda till en hjärtanar värnplikt i fre- sekunden, syndas mat budet arbets- gör min situation så pressande.
Min emellan.
mor var maskinstickerska, när jag Det som nu gjort mig mest över- dens tjänst.
Arbetarskarorna ha entusiasm.
Vid varje steg påträffar var barn, och brukade överlåta a l raskad är det hjälplösa, nästan för- också lärt sig inse att i den abnorma man exempel härpå.
Tala om att mig att reda upp trassliga garnhär- lägna tigandet, som möter en över- situationen måste de förenas i en ni eftersträvar ett arbete för arbetets vor.
J u trassligare en härva var, allt.
Man aktar sig visligen att själv allas hjälp för alla.
Ett verkstads- egen skull och ni möter ett misstro- orda om sin belägenhet, därför att lag låter inte gärna en del av kam- get leende som om ni försökte att så snart man rör vid talet om den raterna bli arbetslösa utan att det lura en kassaförvaltare.
Väljer n i ligt låga, tafsiga, slampiga och löj- så snart man man av dess hopplöshet skyndar till arbetsgivaren med för- en sysselsättning före en annan, som liga hos människorna under deras och förlorar kraften att hålla sig klaringen: » Går det inte med min- ger större ekonomiskt utbyte.
före- meningslösa jordevandring.
Han har upprätt.
Och folk ser förbi en, som dre, så ordna om att vi få dela på faller ni än mer misstänkt.
Finge vi in arbetsentusiasmens sin blick för allt detta kvar, och ute- om man vore en utanför ställd, med arbetsmöjligheterna och inkomster- Den egna pinan borde tvinga starka allmänanda i vårt arbetsliv glömmer eller förmildrar intet, men vilken det ej går att knyla kontakt.
na! » skulle det rationaliseringen, vara otänkbart, att trots som den nu han får på ett underligt sätt in det ett allas sökande efter bote- stränga alltsamman under ilen andakt, vörd- rater, som tidigare varit i samma Bara under mina långa dagars ständigt ökade miljonskaror av star- nad och kärlek varmed han numera dilemma.
De ha inte släppt en vind oroliga strövtåg har jag upptäckt er ka, arbetsivriga män och kvinnor går till människoskildringens verk.
för våg.
Det har inte gått en dag hel del uppgifter.
som kunde ge ett frånryckas de möjligheter till exi- stens och livsinnehåll, som arbetet Denna dubbelsyn är hans särmärke, utan att dessa två i en eller dag, flertal människor arbete samtidigt utgör för oss alla.
De äldre gene- denna förmåga att få evighetens luft fast form de sökt handtag hållet och det som de inre ge på ett någondera re- ökad vinit.
förskaffade Liknande företagaren iakttagelser rationerna äro kanske alltför hårt sin rädsla för Intrång på och ett gudomligt ljus kring det pat sig från den knäck hemsökelsen gjorde jag redan på min arbetsplats fångna i där det med flera anställda skulle en gång vunna personliga positio- sjaskigaste öde är hans konstnärliga förorsakat dem.
ner.
Men de unga måste fostras till -- Kära barn du får inte lappa ha varit möjligt att utföra stora och bragd.
Men sedan han nu så länge ett djärvare, friare släkte, som inte hållits nere bland allt detta kan han taget!
säga de där kamraterna.
stolta ting.
I stället voro de otill- är för fegt att dela sin brödkaka och ha rätt att övergå till öden och Alltsammans är bara en uthållig- räckliga krafterna alltför splittrade hetsfråga.
Det var på samma sätt och överansträngda för att kunna sina arbetsuppgifter i medvetande Sammanhang.
för oss.
I och med att vi förlorade göra någonting effektivt utan buro om att arbete föder arbete.
K. A. Elin Wägner.
våra sysselsättningar började vi fram ett helhetsresultat, som år fö - ligt - Så när som på några få dyrkans- fram större
TIDEVARVET 4 Övergångsårens känsloliv.
II.
Sexuallivets utveckling.
Verksamhetsolust och orolig spänning är hos alla levande varelser könsmogna- dens förebud.
Olustig, butter och sur ter sig den unge.
I trots a h vildhet.
med lynnesutbrott eller slöhet reagerar man mot allt kroppsligt och själsligt obehag.
Man undviker andra och är hjälplöst upp- tagen med sig själv, kväljer sig och vet inte varför.
Om och om igen blir detta skede skildrat i dagböckerna.
Så skri- Denna dagbok är särskilt intressant därför alt den visar hur i dessa år ostört bredvid varandra kan finnas en stark sinnlighet och å andra sidan en glödande platonisk kärlek.
Nu blir det en stor skillnad om de unga före fullmognandets lid.
alltså innan de båda utvecklingslinjerna, den kroppsliga och den själsliga mognadens, hunnit mö- tas, om då de unga komma in i regel- bundet sexuellt umgänge eller inte.
Göra gick under de förtroliga samtalen, en övervikt för allmänna och kulturella in- tressen.
De andra fem flickorna däremot, som under denna tid knöto sexuella för- bindelser, blevo tydligen så tryckta av denna press, att de vid sidan av sitt sexuella intresse knappast hade rum för något annat.
Här visar sig alltså i dessa grup- per av olika livsföring den överhandta- gande sexualiseringen av livsintressena ver en flicka på sexton år: » Det ad bundet i skolan.
Jag skitit- tar och för väsen och är så olustig och gräslig.
Var dag som jag vaknar och inte har skolan, äcklar det mig.
Och var dag som jag är i skolan, så äcklar det mig också, fast inte fullt så mycket.
För i skolan glömmer jag mer, bedövar mig.
Men när jag sen ska gå hem så gruvar jag mig, gruvar mig.
och drar hellre om- kring på gatorna.
- När andra mänskor är ledsna så vet de varför.
Men jag vet aldrig rad det är som kväljer mig så gräsligt. » Och en trettonårig flicka: » När jag Stiget upp dödstrött på mor- 35 öre.
17 år först hos gossar, men hos flickor en vän kämpar sig fram till arbete och redan vid 14.
- Hellre en vuxen, överläg- till tro.
Vännen dör och han blir där Men inte en stående.
Jag har jämt den känslan att kylig, på avstånd stående hjälpare, utan jag behövde en vän, som fullständigt en som själv lever med, som i förståelse kunde gå in i mig, som jag kunde säga lider med.
Och det är karaktäristiskt hur alla mina tankar åt och som höll av en älskad människas sorg över den unges mig.
- J a g vet ju att just inga mänskor fel känns som den tagg vilken kan mana tycker om mig, och det skulle jag tycka till bättring.
Inte insikt, inte den egna vore alldeles rätt, om det bara funnes en, viljan kan hjälpa, utan den älskade män- som ville vara min vän.
Då skulle jag niskans sorg, den drar uppåt.
Detta är säga mig, all om jag är något värd för en för ungdomen egendomlig känsloväg, en, så gör det mig detsamma med de Men nu tror jag att det är en rom man väl måste förstå.
Erotiska, ja, andra.
även sadistiska drag finnas däri, glädje i skam att inte ha en vän » (Forts. i nästa n r) d i n andres sorg, och en barnslig läng- tan efter att få smyga sig intill, att få se upp till, att låta sig bäras och ledas.
Den egna svagheten i kampen avnjuter man med en viss vällust, ty den ger berättigan- de åt att man låter sig kelas med och ledas Till Nordiska Museets femtioår g i som ett barn.
Och denna höga, älskade människa måste sörja över denna svag- år gavs tär Skansenföreningens het - en ung människa kan kokettera ut en bok som kallas Skansenboken.
Den med sin svaghet, som i andra stunder kan återger i 56 utsökta fotografier en rad kännas nog så bittert allvarlig.
Med sin av de vackraste och mest karaktäristiska hjälplöshet friar den unge till den vuxnes av Skansens bilder: Ur gamla gårdarna kärlek, söker fästa hans ögon på sig, kän- mot mjuk och solbelyst grönska, Seglora- ner sig därigenom ha någon betydelse kyrkan och klockstapeln från Hällestad i för denne.
- Dessa lika komplicerade strålande rimfrost, detaljer från arbetet, som karaktäristiska känslosammanhang, som utföres i stugorna av välförfarna som bottnar halvt i det erotiska och halvt gummor vid spinnrock och ljusstöpning.
i ett barnsligt skyddsbehov fordra en Den första bilden är en utsikt över Stock- psykologisk förståelse rom ännu icke holm med Skansens lummiga sluttning i meddelas i uppfostrares utbildning.
Och förgrunden, Strandvägens husfasader bitter orätt gör in uppfostrare mot den som ett skimrande hand över tavlan, dar unge, när han avvärjer detta erotiskt be- Nordiska museet är den ståtliga mitt- tonade hjälpsökande som något oäkta, punkten.
Varje träd kommer till sin rätt.
som medel för ett » orent » mål och så varje torn i den töckniga staden fram- skjuter ifrån sig ansvarets börda.
En träder i sin egenart.
Det är en utmärkt sådan hållning kan bara betecknas som vacker bilderbok.
kall egoism.
Men den är b i r a intressant som Trots alla överdrifter är den unge en avbildning av Skansen med Stockholm verkligen i nöd och behöver en förstå- i bakgrunden.
Den ger i några typiska ende människa.
Och en 15-årig flicka drag en bild av hela Sverige, d i r var och har nog rätt när hon skriver att det är en kan känna igen något, som är för efter en förstående människa, som » egent- honom särskilt välbekant och i vars Iigen alla var på sitt sätt längta ».
åskådande han kan med nöje och rörelse Om sig själv skriver hon hon är då försjunka.
I 6 år - efter att förgäves ha försökt Inledningen till Skansenboken utgöres närma sig sin lärarinna: av ett litet upprop » Till alla Vänner av » Jag ville j u så gärna få ha henne som Nordiska Museet och Skansen », där man ja, hur ska jag uttrycka mig - ’ en får veta hur det går till och vad det inne- förstående ’ - men det kan visst inte bli bär att bli medlem av Skansenförenin- så ..
Vad är det egentligen man söker, gen.
Alla under 1930 nytillträdande vad är det egentligen man längtar efter?
medlemmar få Skansenboken i present, För ögonblicket är det helt enkelt efter lockande förmån, då den inte fi en människa.
Jag kan inte bara gå och gänglig i bokhandeln.
Till bita in mig i mig själv, det går inte.
Vart beredes också en populär skulle del bära hän?
Jag skulle vilja senföreningens årsskrift, som nne- ha någon, som jag kunde berätta för och hålla meddelanden om Skansens verk- som i sin höghet tröstande lade sin hand samhet och hembygdsvården i Sverige för på mig och som kunde förstå det lilla övrigt.
Medlemskapet medför vidare personligt frikort till Skansen och Nor- ynkliga som jag har inom mig. » Detta är äkta.
Och det kommer till- diska Museet, rabatt på en del av deras baka i alla dagböcker.
Också alldeles publikationer m. m. Årsavgiften är tio fritt från någon erotisk betoning, bars kronor, för medlem bosatt utanför Stock- som ett behov att tala ut.
Till exempel holm fem kronor.
I dessa avgifter bevil- detta från en 17-årig gosse: jas emellertid en del lättnader.
Om i en » ...
V i kam in i en riklig diskussion, familj en medlem inträder i Skansenför- och han visade sig vara en verkligt mo- eningen för tio kr.
få övriga familjens dern teolog.
och nog skulle jag ha kun- medlemmar, om de bu tillsammans, års- nat fortsätta ännu ett par timmar att kort för tre kronor.
För föreningar med- samtala, om det inte hade blivit för sent.
ges i allmänhet ingen rabatt.
Men Men vad jag blev glad att det verkligen att Skansen skall vara lättillgängligt sär- för en gångs skull finns en lärare, som skilt för dem, som måste tillbringa som- man kan samtala förståndigt med. » rarna i staden, beviljas för anställda Och ungefär ett år senare skriver den- inom samma företag nedsättning till sju samme: kronor för årskort, om tio k o n rekvire- » Jag saknar någon, som jag verkligen ras från samma arbetsplats.
T. ex. ban- kunde tala uppriktigt med, om mina ideal, ker, post, telegraf, butiker, etc.
Ansökan om dikter och om religion - det må skall vara försedd med intyg från avdel- vara med en man eller en kvinna., ningsföreståndare el.
dyl. Alla vidare Och detta är en gosse på 13½ år: upplysningar rörande medlemskap i » Det är kväll.
Min klocka tickar, an- Skansenföreningen, årskort etc. meddelas nars sover alla.
Jag slog just igen en från Skansen.
tel. 713 10. färdigläst bok och torkade tårarna ur Årskort för 1931 gälla, enligt gammal ögonen.
Om det var sentimentalitet eller god tradition, redan för inträde till jul- ynklighet, det vet jag inte.
Boken hand- marknaden i år, som börjar den 14 dec.
lar om en pojke som tillsammans med sen vän, än en jämnårig.
... - - - .. à inte mar för).
- såväl ljust mörkt hår i paket rsdag - - som - En bilderbok.
glömma, ingen får ana vad jag tänker.
Och när jag sen är mitt i det, bland kam- raterna, alltid där det är som galnast, och har glömt allt annat, då känner jag en riktig helvetesfröjd!
Och gör ännu värre väsen och är blind och döv mol allt.
Om då någon ropar: Är du galen, hur kan du våga!
så gör jag alltid precis vad som mest ska sätta mig i klistret.
Och blir ännu galnare och bryr mig inte om något.
Det är mig allt det- ramma.
tills jag får se – » (den hon svär- - oneringspulver För - är Detta är en 16-årig gosse, en stor- stadsyngling, begåvad, intresserad, gym- nasist.
Han skriver: » Om driftlivet.
Om bara någon kunde säga mig, ifall en enda av mina jämnåriga, som jag känner, får lida på samma sätt som jag under trycket av det raknande könsmedvetandet.
Nej, inte Iängre vak- nande, utan redan uppflammande - ja ibland ibland glödhett sjudande.
- Åh, denna längtan, som ibland tycks mig så hög, Ibland bara satanisk, som följer mig genom dag och natt, genom dröm och vaka - säg mig bara en enda av mina Skolkamrater.
en enda av mini be- kanta som kunde säga åt mig: jag för- står, jag känner som du.
- Så skulle jag kunna bära det.
Men jag tror inte det finns någon.
Så ensam känner jag mig.
O Wedekind!
- Bara en enda människa som verkligen förstod mig i det här!
Jämt hör jag sånt där halvt vitsigt, halvt lättfärdigt prat om kärlek och flickor, frieri och förälskelse, ganska oskyldigt, som det brukas oss pojkar emellan.
Och ändå - det är alldeles annorlunda mot som det är för mig.
Men inte en enda som jag kan tala med d i t om.
En förtjusande flicka.
som jag jämt möter på skolvägen, fyller mig nu all- deles.
Inte är jag kär.
Det ordet retar mig.
För jag vet vad det betyder i grun- den.
- Aldrig, aldrig kan jag få bjuda hela mitt hjärtas skatt av kärlek I t en flicka ty, ja man får j u inte älska verk- Iigen utan att vara tvungen att giftas.
Och för att giftas har jag en oändlig motvilja.
Ett otäckt alternativ.
- Jag önskar egentligen så litet men kan aldrig aldrig få uppfyllelse.
Jag önskar mig hjärtats kärlek från en god, vacker, duk- tig flicka, som jag kunde tala med och ha roligt tillsammans med, som jag ibland fick kyssa och ibland smeka - men intet ' vidare.
Jag skulle inte vilja hindra henne att gifta sig med en annan, vänskapen skulle ändå bestå. » Vilket?
Champ Några utdrag ur Charlotte Bühlers bok, Ungdomsårens själsliv.
.
till- s.
U de det inte, d. v. s. om den kroppsliga könsmognaden inte genast tages i an- språk, uppstår i n inre spänning av allra största betydelse.
Det tir den själsliga oron under denna så konfliktrika lid som leder till ett intensivt andligt liv, till ett särskilt rikt utbyte i umgänget med ytter- världen, vilket allt på ett ingripande sätt kommer att för framtiden bestämma in- dividens andliga nivå.
Siegfried Bernfeld har ungefär samtidigt med oss (prof. Bühler och hennes medarbetare) för för- sta gången beskrivit denna företeelse, » den utsträckta puberteten » och framhål- lit dess betydelse för kulturlivet.
En rike- dom av sakligt produktivt arbete och en stor del subjektiv produktion härrör från just denna typ av människor i just denna åldersperiod.
Om den andra typen, den som före den själsliga mognaden utnyttjar den kroppsliga, veta vi mycket mindre, efter- som den ju är så mycket mindre produk- tiv.
Det har i alla fall lyckats Hildegard Hetzer att få ett grepp om det hämman- de inflytandet från ett alltför tidigt sexualumgänge.
Under två års lapp har han tecknat upp sina samtal med tio unga flickor, och hur kommit till följande re- sultat: De 5 av dessa flickor som under övergångsåren avhöllo sig från sexuella erfarenheter, visa, efter vad som fram- Humlegårdsgatan 6 - Tel. 766 15 Rekommenderas genom de alltför tidiga sexualupplevelser- na, och omvänt den tilltagande rikedomen av kulturella och andra intressen under en utsträckt pubertetsperiod.
III.
Ungdomens känsloliv.
I den mån som den oroliga trånaden och trängtan får grepp om själen, träder den fram som den typiska ungdomsläng- tan.
Ensamhetskänsla och sökande, drift- liv och olust vid det närvarande - allt förenar sig då hos ungdomen i längtan.
Längtan bort från det närvarande, läng- tan efter ett väsen, som kan hjälpa och förstå, som menar gott och kärleksfullt, som ger ro mitt i företeelsernas växling och flykt och som låter det nyförvärvade jaget bestå.
Längtan den mångfald av former som detta lidande klär sig i, och den mångfald av ungdomliga uttryck för vad som på en gång är smärta och lust, stolthet och nedtryckthet, den är outtöm- lig.
Vi måste dröja något utförligare vid denna upprinnelsepunkt för ungdomsupp- levelserna.
Den unga flicka, vars dagbok jag har givit ut, valde som måtto för hela sin ungdomstid den av hennes egna dikter, som gav uttryck för hennes längtan, hen- nes ensamhet.
Jag har ingen mänska, ingen Gud, som jag en enda gång kan gå till när jag är i nöd.
Är alltid ensam, med milda, mjuka, ömma händer kommer ingen som löser mitt kval, som räddar mig från ont, från mycket ont.
- -- Den första längtansrörelsen söker efter en vän, efter den förstående vän- nen.
Hålla kär måste hon också kunna, denna förstående människa, och låta sig hållas kär SI strävar sig ge- mensamhetsbehovet ut ur isoleringen.
Hos gossar senare än hos flickor.
Framemot för- - -
Två psykologer.
von Krusenstjerna: Fröknarna von Pahlen.
I.
Den blå rullgar- dinen, 7.50.
II.
Kvinnogatan, 7.50.
Bonniers.
Nora Hoult: E n kvinnas hand har slagit mig.
Hökenbergs, 6.50.
Agnes von Krusenstjerna har ge- A.
Men hymnen störes betänkligt av de gälla, skärande nödropen från barn- bördhuset och den kväljande proce- dur, som författaren utan skonsam- het liter oss bevittna.
Största delen av » Kvinnogatan » spelar emellertid på en hushållsskola att han kommit på dekis, oaktat han med att bli sin en bildning framstående hade advokat.
förutsättning Han skyller på hustruns tilltagande kall- sinnighet, på hennes scener, som hon Hos Redaktionen avTidevarvet anhålles ställer till när han kommer hem på nätterna.
Han skyller på allt utom på sin egen slapphet, brist på mo- ral och arbetsförmåga.
Största de- len av boken upptages av hans re- sonemanger och stämningar.
Man får se honom om morgonen, då han då innehållet i hennes böcker ?Först psykologi och ungdomsårens, många gånger så främmande för oss åldre som mistat den fantasiens » blåa rull- gardin » .som stänger den s. k. verk- Karikerade ångerfull efter vartannat.
plats - - - 23 november ett överväldigande be- omfattar rörelsen Livskraftigare vis för att så svenska folket, som hur främmande l i g h e t e n u t e för barnaögat.
I sin det blomstrar av poesi.
Där äro de sinne, ändock aldrig sviker i intresse, ahlen » ger hon oss en utvecklings- som förestå skolan och blanda n i har fått något som tllltalar dess historia i stil med de välkända böc- Gud i allt sitt görande och låtande.
smak.
Det beklämmande intryck, som lä- erna om Tony.
Men det starka in- Man är frestad att citera: » Gud låt resse for det psykopatiska som där mig vara god i dag tänkte då Riken saren får mannens obönhörliga: om till synes, glimtar här blott fram med sammanknipna ögonlock.
Och gång mot fö gång närvarande talrikare än vid de personer.
Den till huvudperso- som om Gud genast villfarit hennes genom ljusglimtar från hans barns ner rkt koncentrerade skildringen begäran, lick hennes ansikte ett ut- omedelbara lekfulla ~ ~ ~ Nora i d.
tidigare mötena.
Som talare och nar här vigats och gett rum för en tryck av en tunn godhet, som om Hoult känner tydligen både små och referenter vid mötet uppträdde kän- hel värld.
man dragit över det med blänkande stora i grunden och hennes bok hål- da och ansedda kulturpersonligheter Petra von Pahlen och hennes lilla fernissa. » Bonddottern Linnéa står ler måttet när det gäller att göra ur bägge språkgrupperna.
De namn, systerdotter Angela äro blott en lank i skarp relief mot de övriga flickor- Som nämnas äro emellertid sådanas, den gemenskap vi komma in i. na, hon är en karaktär, » Hade icke som ej tidigare låtit tala om sig i D e n blå rullgardinen » ger oss bil- Linnéa i sitt väsen något både av dig suck att livet skall behöva vara der från det lugna lantlivet med den metallens rena klang och av slit- sådant också med en stilla und- del partipolitiska livet, vilket ju poesi som ligger i de små händelser- starkt garn, spunnet av ull från bo- ran varför moderna, unga, skickliga måste konstateras, som ett lovande intressera sig för in- tecken fer framtiden.
na, de vackra sommardagarna, det skapen och färgat av saft från författare alltid stinklivets sämsta sidor, det deka- harmoniska familjelivet, som det en- ängarnas blommor. » Vi ha således äntligen kommit Agnes von Krusenstjerna förstår denta och urspårade.
Finns det inte därhän i Finlands, att även andra dast numera leves på landet.
Petra upplever här en kort kärlekshistoria, att behandla svenska språket.
Det är lika mycket psykologiska finesser att röster än partikoryféernas kunna bli som river upp och blottar vad som en njutning att läsa hennes böcker klarlägga i der livsdugliga och friska åg dolt under den harmoniska ytan.
både för formens och innehållets elementet hos moderna människor.
hörda!
Allmogens sundaste element Hon tänker och känner med en våld- skull.
Hon har den egenskapen ge- Det skulle onekligen vara mer upp- och värdiga representanter för intel- samhet som hon dlgrig anat.
En mensam med Selma Lagerlöf att friskande att läsa sådana böcker.
ligens och kultur stå nu sida vid sida poetisk vådeld lyser och flammar i kunna avrunda kapitlen till små E.
W -- ns.
besjälade av samma eniga vilja att detta kapitel och gör det till en av konstverk.
Ett kapitel ett man- länka landets framtida öden i sun- glanspunkterna i boken.
nikoöde Hennes värld är också Bokens andra del » Kvinnogatan » vid hennes människointresse upp till 60 kr.
Till vinterkursernas för oss i n i staden.
Några rappt glupskt.
Därför förebådar hon ytter- början den första november foro inte skrivna kapitel i början ge oss en ligare en volym om Fröknarna von mindre än 38 Hemgårdspojkar ut till rän bild av den moderna läkaren- Pahlens vidare öden.
Den avvaktas olika folkhögskolor.
grosshandlaren och del på all per- med intresse.
sonlig omvårdnad blottade barn- Titeln p i Nora Hoults nya bok För dem som inte kunna antaga bördshuset.
» Storkens » problem är » En kvinnas hand har slagit mig » uppe och barnens vara eller inte vará liter nästan som en utmaning och ett sådant erbjudande har Hemgår- diskuteras på flera ställen i boken.
en tendens.
Men den är raka mat- den sökt ordna andra möjligheter Den hymn till livet och släktet som satsen.
Den är en naturalistisk genom de praktiska arbetskurserna onar genom det hela är det en jude- skildring av en förfallen man och i snickeri och bokbinderi.
Där kan amilj som framför, Den moderliga hans krogpromenader, hans hem, ru Betty, hennes bror kvinnoläkaren hans hustru och barn.
Titeln är ett sysselsättas ett femtiotal.
Vilket in- ch f - ern patriarken, alla glädja sig av hans yttranden på krogen, där tresse, vilken flit och skicklighet!
it och fruktsamhet.
Ett fint han sitter i dimman och skall for- drag hos författaren.
tiara för sig och sin vän orsaken till Där stå ex. ett par Ijusstakar, som en av pajkarna skurit i trä, ett ar- bete, som kostat honom veckor av tålamod.
Men där har han också av dem levande för oss.
Vi skiljas från men '.
U N GA ARBETSLÖSA.
(Forts. från sid. I, ensam i sitt slag.
Tvärtom, v i hop- pas aft flera av Tidevarvets läsare skola kunna berätta om något lik- nande V i ta med glädje emot skild- ringar från andra hill.
Men Norr- andsgatan 17 ligger MI närmast till - ' nds.
v i tro, att kännedomen vad arbetet där h a r givit för re- sultaT ÄR viktigt FÖR hela inställnin- en till det proplem, som nu hotar tt pressa ungdomen till jorden un- er sin kvävande tyngd.
Felet i allmänhetens uppfattning m den arbetslösa ungdom, som xempelvis Hemgarden kommer i be- röring med, är enligt magister Öhlins mening det, att man utgår ifrån att et är undermålig eller abnorm ngdom.
Man dömer efter dem, som anske tigga och stjäla och som aktiskt inte bry sig om att arbeta.
Men alla de andra, som med hela in kraft längta efter ett arbete, som e inte kunna få, dem kommer all- mänheten inte i beröring med.
De lesta av pojkarna, som komma till Hemgården.
äro bra ungdomar.
När magister Öhlin går igenom kortpac- en läser han från vart eller vart- nnat kort: fadern död, föräldrarnas kilda, föräldrarna okända, bor in- ckorderad etc.
Det är pojkar, som enom Sina hemförhållanden gått miste om den utrustning, som skulle göra dem jämställda med Sina jäm- åriga E n pojke såväl som en flicka behöva två föräldrar.
Om de sedan efter 99 misslyckade försök att få arbeta gripas av missmod och låta bli att försöka den hundrade, är att undra på.
De ha genom omstän- digheter i livet nästan i alla avseen- den haft sämre förutsättningar.
Vem kan då begära att man skall lyckas så bra.
Hemgården vill icke om- händertaga, den vill giva förutsätt- ningar och vinna samarbete med ungdomen själv.
Betecknande för deras uppförande är, att ledningen aldrig behöver till- gripa nigra disciplinära åtgärder.
Även de dagar, då Hemgården be- söks av ett nittiotal pojkar, har ännu aldrig förekommit något som givit andelning till anmärkning.
Det viktigaste är an lösa dem u r isoleringen och föra dem tillammans med andra människor, få dem att känna sig som vanliga pojkar, som göra upp planer och gripas av in- tressen.
I det fallet äro folkhögsko- lorna idealiska.
De vilja också gär- na ha samarbete med städerna.
De ge en helt ny känsla av samhörighet och jämställdhet.
Stockholms exem- pel att ge kommunala stipendier upp till 100 kr.
pr man och kurs för be- sök vid folkhögskolor har börjat föl- jas BY andra städer.
Norrköping t. ex. delar ut kommunala stipendier A R B E T S L Ö S A.
som ger honom en arbetares värde.
Magister Öhlin berättar om hur man anordnat skolkökskurser för pojkarna egentligen i stället för samkväm och med vilken förtjus- ning och munterhet de arbetade med allt som förekom.
Det var en ut- märkt kvällsysselsättnig att lära sig laga enkel, reell mat till billigt pris.
intresset var enastående och maten god.
- Samhället får inte låta de arbets- lösa bli som en klass för sig.
Men här kommer man in på en annan sak: Bristen på människovärdiga bostäder.
Det behövs ungdomsho- tell, särskilt för pojkar, som om möj- ligt ha ännu färre möjligheter än flickorna.
Ungkarlshotellen, där de nu kunna bo en fem, sex stycken i samma rum för 1.15 kr.
pr natt kunna visserligen vara bra, men de passa inte för ungdom, som just börja grunda sina vanor och välja sin självständiga stil.
Här ha vi ännu mycket att lära av t. ex. Förenta staternas storstäder med sina stora ungdomshotell, där var och en får sitt eget lilla rum för en billig penning.
Det är en praktisk anordning, som varslar Om en ny uppfattning av genomgripande be- tydelse.
Vi efterlysa den stora d ' - - skall natorn!
C.
H. ett vidsträckt re- ingalunda än någonsin var fallet.
slöto ciala formprogram och ekonomiska på det politiska, livets områ- so- anhängare upp kring mötets omfattande en fortsatt värn och vidare utveck- ling av fäderneslandets stats- och samhällsliv.
Från alla delar av Ian- det och från alla partier (utom van- stern) hade befullmäktigade repre- sentanter till ett antal av 800 infun- nit sig; då utom representanterna ännu hundradetal anhängare kom- mit tillstädades var det faktiska anta- let mötesdeltagare långt större.
De svensktalande voro denna filosofisk, program, de intelligent skildrade?
trovärdig lite romantisk känslostämmnig och och noggrann beskrivning på dessa så är boken färdig!
Här är det nå- tillstånd förr.
Det kan tänkas, att got annat, nämligen verklig karak- tärsskildring.
Det glimmar av satir fin nedanstående: hoppats att Lapporörelsen i Fin- Utom sin första impuls kommu- land numera spelat ut sin roll, blev nismens bekämpande och bortelimi- del stora mötet i Lappo den 22 och nerande ur landets offentliga liv nom ett nu 13-årigt författarskap på landet och där få vi åter Flick- njuta med goda töresatser slår ned på skriver backer som verkligen tala till skaper i ungflickpsykologi.
hans spritbegär bearbetar honom dess moderna människor och ger dem pensioner är ett omtyckt ämne för och hur groggen gör honom uppig- kunskap om det de önska Vad är författarna.
men ack huru sällan bli gad, glad, drömmande, om För alla dem, Som tänkt - kanske dare, lyckligare riktning an hittills.
den.
Inför detta för landet synner- ligen nödvänliga, stora förnyelse- verk, till vars bärare rörelsen gjort sig.
blir allt tal om dess nedläggan- de nu.
då endast första segern vun- nits, fullkomligt meningslöst, men utgör p i samma gång ett tecken på bristande förståelse för tidens mest trängande krav.
Alla de störande biföreteelser, som vidlått Lapporörelsens första skede, måste väl nu anses övervun- na; renad från ytterlighetselement " ' - och stärkt genom anslutning av lificerade krafter skall den fullfölja sin mission i det finska folkets ut- vecklingsgång och väckande och sporrande skall den verka ännu långt utöver landets gränser.
Fram- tiden allena må förbehållas att kun- na fälla e l l slutgiltigt omdöme om denna spontana folkrörelse, som slu- tit upp att värna höga, mänskliga värden.
Men under dagarna för det senaste Lappomötet gingo mångas tankar fyllda av hopp och förtröstan till de män, som samlats däruppe på slätten, fullt beslutna att tjäna framtidens sak.
Åbo den 24 nov.
1930.
Lotti Silfverberg-Jaattinen.
EN RÖRELSE.
Idyll och romantik.
» Vårvinter » ger en syntes av något som konstnären verkligen upplevat och känt, inte bara sett.
(Forts. från sid. 1) E r i k D e t t h o v hör också till på den avgörande skillnaden mellan de ärligt sökande.
som inte arbeta dem som stödja och böja sig för det Vad vill svensk konst av i dag?
Freuds Traumdetung.
Nu har han med klichéer.
enda rätta och dem som icke göra På detta borde man väl få svar på blivit en ytlig fäsör.
C a r l G u n n e är mycket be- det.
Dessa senare gäller det att den ' utställning, som nyss avslu- Den konstnär, som kanske intres- römvärd i sina försök att återge omedelbart oskadliggöra.
utrota.
I den mån som en rörelse blir dik- tats på Galleri Modern: » E serar mest är G u s I a f C a r I- Norrlands romantiska skogar och forsar.
tatorisk, d, v. s. erövrar den politiska t v ä r s n i t t g e n e m s v e n s k s t rö m.
Hans tre tavlor äro sins- Men resien?
Ja, sedan åter- makten för att genom den stadfästa m å l a r k o n s t a v i d a g. » emellan mycket olika.
» Slagsmålet » Sitt monopol på att företräda den Man går med en viss spänning inspirerat av gamla holländska före- står egentligen de kända konst enda rätta uppfattningen om vad det från tavla till tävla, från vägg till bilder.
är ända mycket riktig och qvist, Dahlskog, Sköld, Percy, Jolin, väl säkerhet kräver, vägg.
Men man blir så småningom verklighetstrogen.
Svenska lands- Fougstedt.
De äro alla på sitt sätt makt att omedelbart uppspåra alla allt mer och mer besviken.
Man bygdens tristess en lördagskväll, aktningsvärda men ointressanta.
oliktänkande, alla » statens fiender ».
återser en massa gamla bekanta som tar sig uttryck i slagsmål.
Den Allt är så slätstruket, så borger- Begagnar den sig av lagstiftningen bland konstverken och ser ganska få har liv och färg och must.
» Medi- ligt tråkigt.
Inför en del, t. ex. måste den göra en särskild slags la- målade 1930.
Inte för att det egent- tation, » är en utmärkt miljö- och Gunnar Svenssons oljetryckstavlor.
blir man förvånad att de fått kamma gar, som dra ett streck over all strä- med.
Man längtar efter ungdom, van sen franska revolutionens trots, uppror, framätanda i denna dagar - att komma fram till » allas stillastående luft.
Man skulle ha likhet inför lag » och till att brott anledning att misströsta, om verkli- skall kunna dömas endast för såvitt det konkret och otvetydigt är beskri- gen utställningen representerade » svensk målarkonst av i dag ".
Men vet i ett bestämt lagrum.
Diktatu- det gör inte.
Dels saknas en del rens speciella lagar särskiljer från alla andra medborgare en slags mera kända konstnärer.
såsom människor: fienderna till det enda Mollie Faustman, Vera Nilsson, Richard Lindström, vilka skulle livat rätta.
Dem gäller det att beskriva upp den bleka försiktigheten.
Dels så vittomfattande, att ingen und- finns det andra - yngre konst- kommer.
Dem gäller del att arkad- närer, som också ha andra ideal.
liggöra, så grundligt, att deras namn - konst- mera allmännas ock - - - - En av dessa är K a l l e H e d - b e r g, som just haft utställning hos Gummesson.
Hans konst är inte helst blir utplånat.
Lagar av denna typ kan man nu plocka i riklig mängd i en skräm- mande stort antal av världens län- der.
Ett exempel ur högen är en av Italiens lagar från 1926, som ger särskilda statliga provinskommissio- ner rätt att till tvångsarbete döma personer, som » av det allmänna ryk- tet utpekas som farliga för statsord- ningen » eller » som begått eller visat sig ha för avsikt att begå handlin- gar, ägnade att rubba nationella.
so- ciala eller ekonomiska institutioner etc ..
Bredvid detta sätta vi en av de nyligen av Finlands riksdag antagna s. k. kommunistlagarna.
- Den nya vallagen säger: » Valbar är dock ej den som till- hör sådan förening, organisation eller annan sommanslutning, som är verksam i syfte att våldsamt omstör- t a Finlands stads- och samhällsskick, eller avser främjande eller under- stödjande medelbart eller omedelbart sådan verksamhet, eller som un- der förloppet av de tre närmast före- gående åren verkat till förmån för sådan.
sammanslutning eller på a n nat sätt främjat en verksam- het i nämnda syfte » (Spärrningen av gjord av oss.)
Det är med sådana lagar som, efter vad det synes oss, Lappo- » rö- relsen » måste anses bära diktaturens kännemärken.
Under franska revolutionen gjor- des en karikatyr föreställande Ro- bespierre som med egen hand pil- liotinerade den siste av » revoIulio- nens fiender,.
Han måste göra det själv T y han var själv den siste - av » revolutionens vännen, den ende som han till sist kunnat er- känna som sådan.
Det är det öde som de moderna diktaturerna tycks dela med de gamla despoterna, att de till sist möta » statens fiender.
överallt.
» Vem kan leva i en sådan dödsångest », sade Cesar, den förste i världen, som vågade taga titeln » diktator på livstid .. Och han av- skedade sin livvakt och blev mör- dad.
- - ligen spelar någon roll, de skilja sig människoskildring.
Den gamla gub- ändå inte frän de äldre.
Det mesta ben och gumman med hopknäppta är diskret och förfinat och färglöst.
händer, i förgrunden dotterns lik- En, vars tavlor dock inte äro färg- kista.
De äro trötta.
utslitna, men lösa, är N i I s D a r d e I, som här ända inte nerbrutna.
deltar med några äldre saker.
Dar- St i g B l o m b e r g visar i någ- dels konst skulle vara givande för ra terracottareliefer sitt intresse för en psykoanalytiker.
Han hopar bi- det produktiva arbetet.
De äro fro- sarra motiv på ett sätt, som liknar diga och dekorativa.
Blomberg och drömmens skenbart nyckfulla, sym- Carlström äro egentligen de enda pa boliska bildspråk.
En herde och två denna utställning, som synas ha in- kvinnor, nakna, dansande, förenade tresse för arbetande människor.
med slöjor, omgivna av kretsande G rü n ewald har ett mycket rovfåglar och lilafärgade råttor.
En skönt och ganska banal!
porträtt av tjock, brokigt klädd kusk ramlande fru Tara Bonnier.
men även ett av huvudstupa utför en brant, medan herr E. Josephsson, som har både en ridande kvinna skjuter av en re- karaktär och charm.
volver mot en förföljande tjur.
Dans De konstnärer, som annan intres- runt ett stympat träd, bredvid vilket sera, äro några landskapsmålare.
en man klättrar upp på en stång, Först och främst L e a n d e r E n g- förgäves sökande nå ett par kvinnor s t r ö m, tyvärr endast represente- och förföljd av en rival med kniven rad av Ett norskt landskap.
Men hör mellan tänderna.
Medan Dardel han egentligen till svensk konst av i skoningslöst blottade sina drömmo- dag?
tiv, var hans konst psykologiskt G i d e o n B U r i e vill verkligen fängslande helst med hjälp av uttrycka något med sina tavlor.
Hans Iättillgänglig.
Man måste ge sig tid att själv uppleva vad konstnären tänkt och framförallt k ä n t, när han målat Det utmärkande för ho- nom är en upplösning av formen för att få fram det, som ligger bakom det yttre.
Han förnimmer färgerna som musik.
Färgskalan är ganska begränsad, mustiga, mörka toner, brunt, rött.
Han målar landskap så att man ser hur det lever och vrider sig i kval.
Lapplandsgubbar, som stretat och arbetat, fått hård hud och rynkor, Unga, hoppfulla kam- rater.
» Armod, » ser man egentligen inte vad den föreställer mer än en dödskalle.
Trots detta ger den ett oerhört gripande intryck av kval.
nöd, ångest, fasa, » Vår flod » där- emot är mera optimistisk.
En ström av glittrande vatten, som väller fram.
oemotståndligt.
» Modellstu- är också mera optimistisk ge-, nom sin samlade kraft och energi, Efter den jämna slätstrukenheten på Galleri Modern blir man dubbelt uppmuntrad av att träffa på en konstnär med temperament, vilja och die » fantasi Lilly Arrhenius.
