# ID: svediakorp-per351
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1908
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,669
# sentences: 687
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N: r 26. l ' renun~erntio~ispris: s: M I ~ /,.
....
' 11 Br ... kr.
4: 50 ' I2 Ar ...
kr.
2: 50 * ... 1: 25 L d s n u m m e r 10 ore.
Prcni~meration sker &amp; ri \ .l i luldsorten som.
i Stockholm S niirmaste p o s t r ~ ~ ~ s t eller n l t bok- handel.
1: a Arg.
Stockholm 9 Juli 1908 Hedaktion: Iledtlktbr o. allsvarig iitgifvsre: I \ riistersamuclsg~tr~~~ 51, en tr. E L L E N KLEMAN.
Telefouer: " lm ' Mottctguingstid G35: 3 ' Riks- 122 85 ' K1.
1-2.
- - Utgifniilgstid hvnrje torsdag.
- s t o ~ k h o l 1908, ~ ~ Aflonhlsdcw trgckerl.
Annonsyris: Expedition.
och Amronskontor: 15 bre per mm.
Knkel spaltbredd 50 mm.
81hstersamue1sgata11 511 en tr- ~ a ~ ~ i l l a l a n n o under ils texten 15 mm: s hbjd per gAng 10: -.
- post- och telegrfimndress: 1) A 0 h ' Y, Stock110l nl.
Albertina Carlsson.
Kabatt: 5 ggr 6 O / o, 10 ggr 10 O / o, 20 ggr 20 OIO, 50 ggr .25 O / O.
Almolls bor vnra mldmaad sellast m f h d a g f. m..
.
ntalet a: f de nails.
- under hrtionclen offrn tid och krafter lit denna sveilska kvin- ~vtenskaplign v e r k s a i n l ~ t, soin h r i t sl°l rika frukter.
- iior, sonn # gnat sig Albertinn Curlsson fGddes i Nikolai fi5rsmdiag .i LP t l vete~~skaplig forsk- Stockholm den 12 juni 1848; fndern var skraddnre- nillg, ar hittills - intistaren A.
1 '.
C ?rlsson.
Af denne, som var en stor 11nt~1i.digt nog for iif- naturviia, viicktes tidjgt llemes hkg fiir naturkuunig- rigt - icke synner- heten.
Efter att en kort t.id ha bevistat fiirsainlingeus ligen stort, och l-ihller folkskola undervisades hon till en borjan i hemmet, man sig siirskildt till hul: vudsakligen af en &amp; Idre broder, soin idkade h~zrna- den ~~aturvetenskap- nistiska .... studier och i Uppsda aflagt examen for filo- liga forskniagen, s&amp; sofislcn gmdea; genoingick sedan Aren 1565- 1868 torde resultaten af svenskt kvinuoarbete dettn oinrhde vara k t t riiknade.
SA myc- ket mer gl#cljmde cltirfor, niis anledning gifves att erinrn om en be- ty d elsef ull och aE f ack~.niinnen hilgt uppsknttad verk- pA cletta f#lt af en svensk lwini~a.
E n s&amp;dan sair~l~et anleilning gifver oss den lnglln.ing, soln nyljgen agnats zoologen frbken Albertina Carlsson ph henries GO-Brs- dag af Stockholtns Rligskolas zoologer ined pofessor Lethe i spetsen, en 1.lyllniug iniiebiiraude icke blott ett erkiianande nf llennes nrbetes gedigenhet och be- tjdelse fiir vetenskapen, u t m ~ ock utgiirnude ett uttryck xf beuudrau fiir det veteilsknpliga intresse oclz den euergi, som hon Qdagalagt genoin att vid sidan af sitt egentliga tillriickligt kriifval~de 1e.fnadskall -- lararin- I3ijgre l~irnriunese~~linariet.
Alltifrih sin afghlg d&amp;r- i f r h hnr hon iig1gna.t sig i t liirarinneverksarnhet.
Breu 1868-70 ineddelnde hon enskild undervisning; fr$n sistniiinada &amp; r var 11011 aastiilld vid Paulis elementar- skola for flickor B Sodermdw, intill cless denaa laro- ni~stnlt upphtirdc 188.1; dh 11011 iifcergick till den sanlina Br gruudade Sodermalms lliigre l#roaust (zlt fiir flickor, vicl 11.vilken - I1011 tjiiustgjort som Iarariaaa, intill dess 11on 1907 tog afslted.
Sommareil 1882 gjorde 1.1011 en utrikes resa., hvar- uuder hon i Harmover ocll Berlin studerncle under- visningen i naturkunuigl~et vid .fiickskolor.
HBsten salnmn Kr iuskrefs 11on sotn studerande vid Stockholms Hijgslcoln efter att f r h mnrs ISSO hafvn dar Bllijrt professor Leches fbrel8sniagnr och frhn ocli med Bpp- nandet af Hiigskolrln~ Zootoiniska Insti tut: del tagi t i iSfningan~a diirst$ides.
Alltsednn dess ' h.ar 11011 oafbru-
tet arbetat och arbetm fortfarandi vid denntl institu- liggjorts i ktskilliga afhandlingar, .mestadels intagnn i tion.
utl&amp;-iadskn fackticlskri.£ter ' * ocli aE hvilka resultat fiera I betraktande af de vardefulla resultaten a: f detta befullnits vara a £ den betycleuhet, att de iufirrlif \ yats froken Carlssons arbete hsr man all anleduiug att prisa ined den vetenskaplign hand- och liirobokslitteraturen.
- gruudarne af den nya 136gskolan for deras vidsynthet Genom s i m undersokningar om rester sf extremi- att, utan n&amp;gon fordran pS, aflagd mogenhetsesainen, teter hos orlnarua af vensoin gelloin flera audra a r b t e n lhmna tillradet till Hiigskolau oppet firr en hvar, som, pii det nlltsedan Darwin odlnde fylogeuetislta oii~rhclet drifven af kunskapstijrst eller forskain@ll&amp;g, klappar har hon lalnnat beaktansv %rda bidrag till denurl vkten- pf, cless port.
Dtirigeuoin har ingcken nndlig kraft,.
skapsgrens utveckling.
sonl aimars.f&amp;tt ligga obruknd., kunaat k o n m a till sin A E V ~ ett annnt af den rnoderm biologiens omr&amp;- ratta anvkindning; friSkeiz Carlsson Hr ej det enda den har hon berort gelloin sina undersokuiugar oin esempret hiirph.
nyn organdelars uppkomst 110s hogre djur.
Denaa De studier, 11011 idkat vid Hogskolan, Gfverstiga frtiga har 1loa sokt losa genom sin bellandling af pro- till omEAnget kvad studerande i .allinauhet plaga till- blemet om det 6: e fiugret-, resp. tbn.
Hittills har d&amp; ligna sig firr den filosofiska graden.
Redan tidigt upp- Asikten gjort sig giillaade, att dettzl mer eller rnindre stallde hon for sig egna uppgifter att losa.
FrRu forsta.
forkrympta 6: e finger, resp. til.
&amp; r ett nrf f r h n nurnera stuocl fangslades 11011 a £ den ~noderna biologiens pro- ' obekanta f 61.f Sider.
Hiiremot har froken Carlsson ge- blem, som ligga p&amp; det jamforande m~atomislca * ch noin sina noggrail~m och d jupghende ui~dersijkniilgar embryologiska omr&amp;det och fijr hvilkas studium ett gifvit goda skiil for att vi 481- snarare ha att goi; a lned &amp;.
nytt he111 i vArt land - ocb.
det enda iavhr bufvud- ett ngtt forv8rf ail med ett arf.
stad - beredts genom upprattande af Stockhollns E n nilrmare redogorelse f 6s det lorsknings&amp;bete, Hijgskolas Zootomiska Institut,.
vid hva.2.s grundaude Albertina Carlsson i iifrigt utfijrt., torde tij liimga sig och utveckliag cless skapare, professor V. Leche, staclse for deima tidning.
Den zoologiska ~ e t e n s k a ~ e A vtin- s haft dessa moderua uppgifter far ogoneil.
ner och idkare hafva all nnledning att fr6n henaes Soin den forsta frukteu af sitt forskaingsnrbete l l m d vanta ytterligare bidrag till utvecklingen af den, inliimnade froken Carlsson hiisten 1883 till I&lt;.
Veten- vetenskap, i t hvilken hon med sH myckeu khrlek och skapsakademien sin afhaodling: Beitriige zur Kennt- sh stor framgilng &amp; gnat och fortfarande Bgnar sina.
niss der Anatonlie der Schwimmvi) gel, hvillten be- kralter.
lijuades med Plormanska priset.
Sedan har 11013 ut- fort en rad af uuclersijkningar, hvilkas resultat offent- *.
och onskar framgdng dt densamma, gor dd hvad AR NI EN VAN AF DAGNY.
Ni kan for en okad spridning genom att uppmana.
vanner och bekanta att prenumerera.
Betank att en tidnings spridning utgor den ekonomiska grundvalen for dess existens.
Amsterdamkongressen.
NBgra reflektioner eftergt.
ju tyvarr eh, att sanningnr bchofva sKgns oin om igen, for att cle v~rkligen sltoln gb i n i det medvetindet.
Utan tvifvcl Kro cle kongresscr, d&amp;r representnnter for den ofver snart sngdt hela den ci- viliserade vKrlden spridda kvinnliga rostriitturorelsen sam- mantrgda, i utomordentlig grad .agnade att demonstrera den sanningen, ntt kvinnororelse !~ icke kan hejclas, att kvinnnns rnedborgarslrnp iir en ratz ' m8dvdindig f (iijd a f ut- vecklingen.
Om kvinnorostriittens nytta m. m. d. kan tvistas i det olnrlliga.
Men om den ofvan anforcla synpunkten kan icke mer iin en.
rnening.
rAc1a.
Anhangare och inot-,.
stAndnre, stKllcla infor det fnklum ntt riirelscn for 1; vin- 1mns 1nedborgtlrrZt.t iir internationell ocli aC den stornrt; ncle ornfattni~; ~, soin liongrcsserna utvisa, erlrgnna, att lrvinno- riistriittens id6 ~nhste segrn.
Rednn hKri ligger, ntt kon- gresserna Kro nf stor betydelse, siirpkildt fijr de lander, diir de a.gn rum.
Men dettn, verlrningarne utht, iir mHhSinda dock icke Clet viktigaste.
Af Knnu stijrre betydelse ar sKkerligen clcn okade kiinsln nf styrlra och segervisshet, son1 den internationelln allinnsen mccl desa representnntmoten gifva ltvinnorna.
Nntiuligtvis mdste rijrelsen f h olika karaktKr i.
olikn lRnder, olikn taktik m8st.e nnviindas, men mot- - ' '.
.
.
.
Y
stRnclets innersta, k8rn: ~ iir clock nllestiicles densamma, sorn mrs Ccztt betonacle i sitt foredrng.
Och for hvarje gAng en seger vunnils i ett land, s % har dcn gemensqmma grundcn for de fiirdonmr och orKttvisor, hvilka oh-erallt stiilla sig hindrande i vjigen f6; kvinnorna, blifvit i nB- .gon mAn rubbncl.
Medvetnndct.
hKrom gor d e n m sista Irongress till n: lgot synnerligen ujq~lifvande afven for dem, so111 i likhet n ~ e d de svenska representanterna icke ha ndgot stort ' resultat at ' ett stort arbete att framvisa.
Forst dH kvinnor f r h sA inhnga olika l5nder samlas, iaser man till filllo inneborden nf u l h dessa budakap frfin skilda hbll, mottngna vid olika tillfiillen, forst db realiaerar man verkligen, h u m oerhordt snabbt eaken gdtt framllt under clessa sista tider - och kan ur deni~a vetsknp hiimta s t y h till nya anstrangniagar.
Dessutom, om det i Holland finnes m h g a, som i likhet inecl en svensk son1 jag nyligen traffat, aldrig hort en kvinna tala offentligt och mycket Hstuadacle att fH erfa- renhet a£ n5got SA miirkviirdigt-, 9 % hade ju kongreesen &amp; nnu cn uppgift att fylla ..
Man kiln tryggt past&amp; att uppvisningea viar mycket lyckacl.
Det var pAfallande, huru pA en gdng flytande, lroncist och kraftigt flert-alet kvinnor visste att uttrycka sig.
Mig veterligt iir icke den anglosachsiska rnsen sarsltildt beromd for tnlets gHfva, men det.
var icke blott de stora stjiirnorna, Mrs ' Catt och Rev.
Anaa B. Shnw, utan &amp; Even flera aadra engelskor och ameriknnskor, sorn talide alldeles utmiirkt.
AF sto&amp; in- t r e ~ s e vnr att se, h u m i mfinga fit11 repreeentanternns personligheter.
var det mest.
karakteristiska uttryck for rorelsen i deras resp. Iiinder.
Det Kr alldeles nxturligt, att i den borgerliga huslighetens Tysklarid, dar kvinaorna i allmanhet taget hafva en bouquet a£ kinder, Kleider und K u c h e ~, rorelsen och dess representanter skola fB ett visst drag af lidelse ofver sig.
(Denna hijgst intres- snnta typ, dr. Anita Augspurg, torde, forestHller jag mig, for mhnga tyskar och tyskar nf den gamla trosbe- biinnelsen - vara en rent a£ skrammande personifilration a£ revoltens ande.
Hvad clet kostar att vara viigbrytare i Tyskland, tror man sig kunna afliisa i sival dr. Augs- purgs soin froken Heymanns karakteristiska ansiktei Medan man E % v&amp;l foret %r, att de, som arbeta for rost- ratten i frihetslandet p % andra sidan vasterhafvet, sluppit undan dessn forbittrande fejder, son1 orsnkas af en ytter- ligt begrinsad synbrets eller af Mgt kvinnoforakt.
Hur ar det att vara viigbrytare i Sverige?
ANN.A KLEMAN.
0 - D A G N y tidning for ~ v e n s k a kvinno- rbrelsen, satter sorn sitt mill a t t verka f i r kvinnornas hbjande i socialt, politiskt och etiskt, shvtil som i rhttsligt och ekonomiskt hbseende.
vill str&amp;fva for.
tillvaratagande aE kvinaaus.
ekonomiska intressen i egenskap af 16ntagare shviil hos staten sorn hos enskilda arbetsgifvare.
D A G N y fol jer f ragorna for dagen, meddelar kortare historiska uppsatser, bio- grafier och nekrologer, littergra ' bfversikter och litte- raturanmalningar samt utlandska korrespondensartiklar.
D A G N Y -; innehAller originalartiklar ' i kvinno- rbrelsens alla brtinnande frhgor.
D A Cj N y vill verka far kvinnans politiska.
.
rbstrgtt.
D A G N y (Lr tidning f6r svenska kvinno- rorelsan.
D A G N y D A N y vill arbeta filr hafdandet af en genom Zagen skjrddad stallning far kvinnan inom hemmet s&amp;v&amp;l sorn inom samhiillet.
Det stora folkskolemotet i Gafle.
ela svensk&lt; folket, och ej miust cless kvinuovarld, har sakert nlcd iutresse M j t Sveriges Solkskol- l$irarek&amp;rs forhandlingar i Giifle dagaraa 1-4 juli.
Friigor af storstn betydelse for den uppv#sa.hde uug- clorneu h a dar debntterats och viktiga beslut fattats.
Att narmlzre redoeora fijr det kar - slisom fallet iir vicl allst storre moten.
- till triingsel fyllda program- met mHste a€ utry~nmesslziil uppgifras.
NQgot mQ clock narnnas.
Kraf vet ph ofverbyggosder pB folk- skolaa for ofvergiugs9ldera S r a m b ~ l l s lned n a s t m be- fallande.
skarpa af ofverliirnre Alfred Dahlia, Hus- kvarna.
Behof vet at ' en Gfverstyrelse far folkskolan, i likhet nied hvaci laroverken redan Sga, uttalades @ ' -- med ofvertygaedc kraft af d: r Fridtjuv Berg, Stock- holm.
Nykterhetsundervisningens stora betydelse - far v i r a barndomsskolor betonades varmt af ~ f i e r l t l r a r e M. Dnlborg, Stockh.olm.
Fijr fosterlandskai~slans h6-. '
jando yrkade folkl~6gskolel8iaren N.
0.
Bruce i Akarp pA hellzbygdsuadervislling, och d: r Adrian Molin tj ' a-] lade mod sitt foredrag o m f o l k s k o l ~ a och emigrationen s a ~ n m a syfte.
Som synes voro mannen fli.tigta i elden.
Men &amp; Even kviimori~a drogo sitt strk till stacken.
S&amp; 11011 frokeu Alma Lessel, Gbteborg, ett bemarkt fore- drag om slsAskolans inL1 * och arbetssatt snmt desslikes ett intressant referat af det nyss hQlloa eng&amp;ka folk- skolem6tet9, dfir h a narvarit shsorn representan t for.
Sveriges folkslroll&amp;raiefbrcni~~g.
Seininurieacl jui~lsteii A l a ~ a Wik, Stocld: ~olrn, blicla i folkskoll~rariui~efiirlsu~l- fr6kcn Vnlborg Olailder bic7 ' rog inid ett sjiilPu1,lt firrc- dets styrelse o. s. v. Detta fi) r att visa, att kvinuorna drag 0111 Kils Holgerssoas uuderbara resa.
Friikeii 8Cven htir f4tt litet plats och sjiilfira vAgat sig fra.m.
Enn Rogberg Ilijll ett aEtopsa.inmantriide rued intrea- H t s k i l ~ i ~ n deltnghrinnor talade bokstafiigen ~kvinnlig .iei * ade deltagarinuor.
Froknnrna Anna Moberg ocll rostriitt och Dagnyo, - shorn ilfigon uttryckte sig - Ad&amp; Wetterlund clemonstrerade d utst#lluia,aen el.1 hvar de gingo och stodo.
MKtte det ej vara forgiirves!
Ett varmt tack och det lifljgnste erkinnandc firr- siniirik apparat fiir den fijrsta riiki~euildervisuiilgen.
Dc l ~ a d e uttagit patent 113 sin uppfiiming soiii akta t.j&amp;aar staden GaHe, dess styresniiin ocl-1 ofriga i n v h a r e uffiirsm&amp;n anstfir.
Broken Gustuf va Landberg hB11 elt for all den storartndc gastfrihet och utsiikta upp- ytterst sakrikt anfiiraudc om slllbskolelararinnor~~~ts iniirksaml~et de visat miitet genom allman flrtggning, ri.it; tsliga stiillning.
Om hiittre utbil&amp;hg for dessa en rad af 1.y ckade f estligheter.
och utmiirkta arrange- clebatteiades ock - 1ifIigt vid motet.
Ett par special- inang i alla afseei~den.
SrZ ock Sanclvikel~, dit ett stort antal deltngare p&amp; Iordagen afreste for att bese mijten hollos fiir ~ndamhlet. '
Bland s&amp;vHl laus- soin kretsombud marktes flera verkcn.
Som d t vackert, soligt som~mriiiiine, rikt kvinuor vid detta mote iin vid nc5.got ffireghende.
SB pb sjiilslyftaiicle innehi ' dl, star det ayss nfslutade sliol- ock bland f uaktiontirer ocll organisntijrer.
SQ skottes] note t bevarad t i alla del tagares sini~en och kommer e j ordffirande- och sekre- Ix %d t att glommas.
vicl ett i~lidclngssa~n~~z (zi~I; r~de ALMA \ VIK.
ternrskapet nf froken Stiiia Hellgren, I \ / Ialm6, och fru PRENUMERATIONSPRIS.
D A G N Y utkommer hvnrje torsdag i ett hafte pA 12 B 16 sidor.
Tiduingens p i s, postarvode inberakknadt, &amp; r f6r belt Bs kr.
4: 50, halft Ar kr.
2: 60, ett kvartal kr.
1: 25.
L6snummer 10 Ore.
Prenumeration sker A narrnaste post.ansta1 t ellcr bokhaadel.
Annonser mottagas &amp; tidningens expedition, 51 Master Samuelsgatan, Stockholm.
I alla redak tionella angelligenheter torde man hiinviinda sig till redak taren, f raked Elleu Kleman, under expeditionens adress.
Bref fran London.
London 22 juni 1908. ondagen den 21 juui hiills i Hyde Park, soin be- lc \ kant, det storstcz mote for kvimlig rostriitt, som 118gonsin # gt rum.
Jag hacle lunchat i Queen ' s Square Club med Lady Russell, en liklz intressant och iilskvlird dam so111 hon ar aktiv oc1-1 varm kviunlig rijst- r&amp;ttsv&amp;n.
Hon l ~ o r till iagendera af de tv; i stom suf- fragettfiJreui~igar~~a, nlrs ~ &amp; k h u r s t s och mrs Desparcls, utga bildar en fijrenande 1#nk n~ellczn dein och brukar upptrada och tala i bHda.
Direkt efter lunchen for Lady Russell fijr sjg till Hyde Park - hou talacle ej sj2ilf d&amp;r i gk, inen vczr med pB en nf talarinnor- iias pl~tformer - under det vi xuyfikua~, en rysk forlattarinna, en (maulig) doktor och jag, foro en milail.
i %e ocll g ~ k a t o en af yrocessionerua som frSn Tra- falgir Square inarscherade till Hyde Park vid tonerim af e n inarsch utiorcl pb blilsinstrumenter.
.PA fijrn~iddageil bade en mangd estrriti~g f r h d l a clelar af England transporterat tusentals deltagare till London.
Man hade beriik~~a-t att 100,000 suBragetter skulle delta, mer~ knappnst 10,000 gingo med i yroces- sionea.
De hade ordaat sig i sju processiorier, som frdn oliktt.
stationer iaom London thgade genonl gw- 23 ' ' - ' '.
.
'. ' '
';.
torna till Hycle Park, l~iirnade lilafiirgadc, hvita och grijm haor mecl il~skriptiouer, clels till sake11 hiirande mottoi~, dels ' angifvancle hvilken proyins gruppeu re- p&amp; ijlnse sidor af en, presenterade,.
saint eakorteradc fil polisko~~staplur och gatpojkar.
Det vnr en varm och solig dilg, Bvilket man ~ c ~ t SA t e inlycket lncra viircle pii som vi for endnst 117bgra dagnr sedan hack en rik- tig jauliarilik Londondilima med gulsvart hii1.11ne1, sii att gatlyktorua voro tauda p&amp; middagen.
Processionen bestod a: f enkelt hvi t- eller lj uskl Hdda kvinn or med band, s l ~ eller p hattar i suffragetternas tricolor, lila, hvitt; och grout.
De tillh8rde d l a saml~bllsklnsser - lcviuuligc?, doktorer, jurister och auclra akademiskt bil- dltile kvinnor i siua 8 L.
L.
B., - fyrkantiga svartn, uni- versite tsmossor - skBdcspelerakor, Iiiraril~nor, kons t- iiiirixmor, elegal~ta societetsdnmer, sjukskoterskor, lanclt- brulterskor, studeutskor, tj&amp;nstflickor, sdm~.nerskor, tviitt- e~dcor, samt rnnnljga deltagme striSdda som korinter i en plumcake.
T. o. in.
huadarna buro lila, Lvitt ocll gr611t som halsband.
)) Generalen mrs Drummond, soin organisersdt oclr komn~ellderade det hclii, sdg inilitarisk ut med guld-)), '.
- b a ~ ~ och d ephletter.
Ron var med i den procession, son1 startacle frhn Tra.falgnr Square, Fiirst redo fyra po- h e r till hast, s % k o n ~ musiken, sedan inrs D.runllnond L franska .tillsammaus med en hinduisk brun clain~ S ~ cle deltagarinnorile, bland dem dr Madeleine l ' elletier, president fiir .La solidarit6 des femmesr; sB kommo arbeterskornas natjonalforening, vi ' clare Lolldons wed- lemmar a£ .The Independent Labour party)), bland clem Keir Hardie M.
P. etc. etc..
E n kompakt m5inniskomassa, otvif velakiigt till stor clel intresserad af skhdespelet och ej af saken, tog upp gatornas sidor; och som all miijlighet att komma fram var utesluteu, shvida man ej deltog i processionen, sB satte vi pA oss svotes-f or-women w - marken ooh slijto oss till deana.
Manniskomassan,.
som fyllcle 11ela den valdiga Hyde Park, var imponerande genom sin kvantitet.
Den be- raknacles till 300,000 personer.
Poliserna sade, att cle al- drig forr sett en sii stor folksamliug i London.
Den b.or 11 % sett bra ut f r h ballong.
)) Tout Londress var di %r, samt de massor af fr&amp;mli&lt;gar sorn fransk-brittiska ut- stlillningen lockat hit.
PHfallande var 111 angden af 11 firvaraude svartil afrikaner, jappies, hinduer ocll ori- entaler a£ alla f argskif taingar.
Piir sidana d i s t e ett suffragett-mbte te sig som en a.f vasterlandets besya- nerligaste kuriositeter.
O~indlign massor af.
knappast m~nnislcoliknande pijbel f r h l Londoas slums ocln kri- minalfysionomier, s8dana mail eljes brukar fB se en- dast under strofthg genom W11.itechapels intimare re- gioner, esponerades har i rikt urval.
Pick pockets hade sin festclag, och hvarannan bekant man motte sade inte) &gt;how do you do)) u t a ~ %what ~ have you lost?))
De flesta hade blifvit, af incd sina klockor, portmonu8er, et ' c.
Yii tjugu plattforrner, upprestn hiir och dar i Hyde Park, stodo suffragetterna och hollo tnl i ett par timz mar.
Man kan ej a m a t a11 - beundm clessa inodiga och nppoffrande kvinnor, son1 for sin saks slcull trotsa allt, son1 afven fijr mindre kansliga nerver infiste vara tortyr; de blef vo ideligen afbrutaa och ijf verriistade sf personliga fijrolarnpniagar och, h&amp;naade tillmalen Bt- fijljcla af hogljudda gapskratt.
Det blBstes i 11vissel- pipor, ringcles i klockor ocll kastades stiakbomher, allt fiir att stora talarinnorna.
Leksaksfijrsaljare gingo om- kring och hade god fortjiinst pL trumpeter, melrauiska jattegrashoppor, som flogo genonl luften, biissor med Sirtskott, gubbar och odjur att bl&amp;sa upp etc. etc., allt projektiler sorn riktades mot talarinuorna.
Det utbj6ds t. o. 111. en enkom fabricerad edition af gummidoclcor, f orestallande karrikerade suff ragetter mecl) &gt;votes for women.
tryckt~i pS.
' dem.
~ e &amp; u t o r n] .lade till kaoda melodier satts verser, dels parodier pK suffragetternas egna sdnger, dels nied for dagen afseclt inaehAtll, 0~13.
dessa afsj6ngos (forresten.
val inofvade) alldeles intill platforinerna fijr att iSfverrosta ta.larinnorna.
Jag sbg inte en enda af dessa lHta sig storas i sill beherrsk- ning och sin ofverlagsaa vardighet.
En, 11vars tal s9- lunda afbrutits af en visa med extra vulgart inneh %ll, vhltade liinge pB ett uppehhll i s h g e n, dii 11on utan fdriindring i rosteiz sade:, Sag i t dessa gossar att gB och leka annorstades Tiden utfylldes mer af af brott an af sjalfva talen, och mtagligen hade m h g a, liar de i gAr gingo fran HydePark, 11ort mera elnot kvim- lig rds ' iratt an for den.
Storsta attra.ktionen var den platform cl#r lnrs Pank- hurst och llennes tre dottrar hiillo till.
Men som det e-j vnr nliijligt att nalkas den utan fysisk Bontnkt mecl)).
dot ~niilst tilldragande slag af mtlnsklighet, afstodo vi f r h ' att l~iira 11.enne tala och niijde oss ined att p % a f s t h d betrnkta I: ~.em~es lilafargade drakt mot parkens grijaa, stark t solbelysta ba.kgrund.
Trangseln kring 1-1.enne vsr srPldm, att dell ena kliimda och afsvimmade personen efter den andrn bars bort a!
am; lsulaasman, och cle viirsts oordningarna forekomino dar.
Polisen li~~nnczde hopen stijrstn fril-let s5 liinge det gti.llde att stiira talarilmomn oclr roa sig sj5ilfj saint ingrep endast nfir 1.i.fsfara var f6r handen; vid dessa senare tillfallen upptriidde den med 11eundra.nsvard snabbhet, och aar en polis blhste i sin hvisselpipa, trollades pliitsligt fram heln trupper, som eljes voro osynliga.
Sdlunda bijrjade ptibelmassan, soin ej 18ngre nojde sig med.
att stijra, 6fverrijst.a och forol&amp;~npa lnrs och misserna Pankhurst, att bli hotaude, fijrsokte storilia deras platform och rned gemensamma krnfter lyfta up]?
och vdta omkull den.
En del oskyldiga il~ijrarianor blefvo darvid sc4.
pressade mot platformen, att de endast raddades genonl att af suffragetterna h jdpas upp 116 densamma.
Hela plnt- formen vacklacle redan som en f6rl.isande b&amp;t i detta rnanniskohaf.
Ainbulansm~imen ingrepo for att ftir- svara snffragetterua, och slagsmhl uppstocl, som blef nllt vildare ju fiera, soin blefvo ii~dragna diiri B ijnlse sidor.
Elter ixlgra minuter brot d5, ridande poljs fram genom inassan och.
attenta.tsm&amp;imen fbrdes bort.
Mrs och ~nissenm Painl&lt;hurst forlorade under hela tiden ej sin sinnesaarvaro och visade intet tecken till radsla, sysseleatta endnst inecl att forsijka tala f orstilnd mecl hopen och aft riidda SB rnhnga som inojligt frHn att krossas.
Ett 30-tal sknclade personer forslades f r h platsen.
ijgon blicket clarirpi fortsatte miss Christabel Pankhurst sitt tsl och talade i en ti~nnle outtriittligt och inspireraclt.
Hon tycktes si " l genomtrtlngd af sa- kens vilrt och betyclelse, att 110n ej brydde sig om n&amp;gra faror och obelnagligheter.
FIon bar en ljusbrun driikt och 1-iaclc forst sin &gt;&gt;L.
L.
B.
D, den fyrkantiga svart a universi tetsinijssan, 111 en den~la kom bort under.
tul~~u~tet.
- 1 % de iifriga platf ormerna afliiste A.era talarinnor hvarandra, och 11var och en talade endast en kort stund.
M h g a sade verkligt bra salrer, skarpt tankta och kvickt formulerade, bland clern miss Joan Dug- dale, miss Annie Renney och miss Dorothy Pethick f 1.811 Weston-super-Mare.
Neil d.et var ej inin afsikt att nu uppe1: i: " llln mig vid talens innehiill, uta.11 vicl clet hela, slidant det tecl.de sig son1 skBdespe1.
K1.
5 skulle det heln afslutas rned)) the great sh.out~, dh det var meningen att vid signalen af en trumpet- stijt borti~t en million strupar pK en g h g skulle skrika &gt;) votes for women *.
Men vi viiatade fiirgiifves 13&amp; att det stora ropet skulle genljuda iifver Hyde Park.
Ingen annau lar heller 11.a Bort det.
Den alln~&amp;nna stam- niagen var for afgjordt fientljg; och om det var en och annan riist, som gjorde ett forslik dartill, sB drunk- iaade den i bruset af det allmanna ovasendet.
Hiistar spandes fiir den Pankhurstska platformen, som gick p: " l hjul, oc11 den drogs uuder talrik polis- eslrort till Marble Arch, dar suffmgetterna, a1ltjfi.m t skycldade af poliser, hoppade djrelct i viimtande vagnar.
Fiir anclra manniskor var det inte miijligt att kornma ofver eller k o ~ n ~ n fram a till n&amp;ot soin helst fiort- skaffningsmedel ph flera kilometers omkrets och under ett par timmar.
Och polisen 15ir ha haft inycket be- svar att forl~indra stiirre oordningar, tills den lyckats skingra alla dessa samlade hundratusental.
TYRA I&lt; LEEN. '
.
.
Tarna nya husmoderskola .. B ilr jag fijr ett par veckor sedan foretog en f&amp;rd dar - till Tarna yar det mitt forsta besok - - inte endast - utan vid izfigon folkh~gskola.
Sedan lange till- baka hade jag af formodligen en olycklig tillfallighet - fhtt en segt kvarsittande antipati mot detta slags skolor.
De ha sthtt for mig som 1ialfbildn.ingsl~arclar - och jag har ej haft nog intresse att ia niirmare del af deras verksainhet.
Tills nu.
Och nu har Ater en tillfiillighet, son1 jag i motsats - skulle rilja kalla lycklig, fort lnig direkt j skotet p$.
en a£ Sveriges lif- Tiirna f olkh6gskola.
aktigaste f olkbildi~ingsa~~stalter.
Och jag kan efter att p i nara Idill].
; a tagit del a£ dess verksaalhet, afsikt och auda, sB godt forst som sist arligt erkgnna att mitt tidigare omdome bhde varit forhastadt och dumt.
Ty i ooh med detsamma, som denna ar typisk och v %ra - iif riga f olkhogskolor i d g o n r n h iiger dess yttre s o n iure egenskaper, b6r just denua art af hogre under-.
visningsanstalter for de h e - dare lagren af vhrt folk vara den la~npligaste ocli iif veil lyckligaste under nu- varande kulturperiod.
.
For hvar och en, soin firljt med folkhagskola&amp; ut- veclrling hiir i Sverige, bijr det ju iifven vara ~ a be- l kant, under hvilka sgnner- ligen gynnsamrna for11.Illlauden speciellt Tarnaskolan fAtt v&amp;xa sig stark och monstergill, ledd och.
omhuldad, som den nu mart i tre deceanier varit af direktijr Ilolmberg och lians hustru, fru B % %tll-Holmberg.
Och n&amp;r jag nu med deras beredvilliga tillhjalp fick g6ra mig hemmastadd lned alla gamln och nya forhillandena dar, var det ej minst tilftaland~ att se den nastan.
f6raldralika gladje, livarmed de visa ' de och tal.ade 01x1 detta sin andes och sitt 1.ifsarloctes d a r t a d e barn.
Gifvetvis knot sig nu intresset och farhoppningarna lifligast vid skolans senast.
tillkomuti af delning: den nya husmoderskolan.
Hvilken afvea, shviil till sin praktiga och tidsenliga yttre gestalt som till siil inre daning tycks gorn skal for bide uppm %rksanihe t och erkaimande.
Ja, jag tror, att denna husmoderskola, lagd som den ilr med hansyn till sarskildt r %ra landtmannadottrars utbildning for den bland dem llittills fogs beaktade husligt ekonomiska garningen, iir on af de basta i vBrt land, ph, salnma g&amp;ng soin den specicllt s o u en lguk i f olkhogskolearbetet liar eu betydelsefull uppgift att fylla.
I fralnsta rurnmet mottagas till kurserna 11&amp;, hvilka racka i tre rniinader, saga kvinuor, SO^ genom- ' gAtt Tiirna eller anban folkli7ogskola; men Sifven andra nied lnotsvarande fiirutsattaingar tagas einot i iniin af utrymme, clock hijgst 16 till antalet.
I det utomordentligt rymliga ko1; et med sill prak- tiska iuredning, hvilken $r afsedd for fyra hush&amp;llslags sa~nt~liga arbete, med fyra kokspisar, fyra bord o. s. v. hela skolan igenol-n, tycktes de intresserade eleverna redan vara fullt fortrogna ined sina uppgifter.
Och arbetet gick lned lust och lif och under en alldeles beundraasvnrd ordning.
Hlir kokades och stektes det, bakades smAbrod ocil - i aargrfinsande, bakrum - storre degar, allt .under det att det hela gjorde ett sii lugnt och prydligt intryck som - ja, som ett kok all- tic1 bor ge - men soip det guduL sallan ger under vhra genolnsnittskoksors regemente.
I sauniug en viil- signad och vacker grundton i den pdborjade uppfostrau af dessa landsbygdens 11.u~- ~rioderii~nnen.
Sainlna mi- nutiosa ordniag r&amp;dde likash i hvarje vr8 af den stors skollokalen, f r h dess inven- t.iiisa skaff eri och f orrhds- rum, korrid %reraa med sina stadskip, elevernas hem- trefliga, fargglada sofrum och till viaden.
Jiilnte kol; och, gkaff eri iurymde dess- utom den nedre vAningen ett diskrum och serverings- rum, ett omkl&amp;dningsrum samt intill detta - mat- salen.
Och 11Br skulle jag vilja droja ett ogonblick eller allra helst riktigt liinge.
Det var inte en vanlig skolkoksinatsal de tta!
Det var ett viirmaude, vackert s.amlingsrum ined en intim hemton ofver sig, med blolnmor pb borden, med stilkamla i form och fa.rg, och slutligen ett rum, dar m a ~ i n t e sarnlades endast f6r att ata sig matt, utan ocksh for att gliidjas till- samman.
Och allt detta likval med tillrkkligt eakla medel for att kunna t j ~ n a so111 forebild At dein, son1 hilrjfr %n skulle gS.
vidare for att bygga p i egen fram- tid i eget bo.
I den tatt intill husmoderskolan liggande ekonomi- byggnaden iir tvattstugan forlagd med mangel- och strykruln och dar ofvanpa torkvindea, samt i husets andra anda skolans lnejeri lned smor- och ostbered- ningsrum, dnr nu ~ T a r n a nya hushAllsost~ har sin till~erkningsor t.
I kursen ingt5.r iifven undervisning i kostnadsbe- riikning och forslsg till uppsattning af mhltider, lam- pade efter olika inkomster samt darjiimte i en del andra teoretiska iimnen, so111 hora ihop med huslig ekonomi, iifvensh i hushAllsbokforing ocll for kvinnor
afpassad samhilllskunskap.
I dell m % ~ tiden i me ' dger de lnhnga viifstolama visa ej endast prof ph konst- f % hush~~llsskolans elever dessutom deltaga i den kvinn- skicklighet utan ocksh pK smak for den .enklare vaf- liga folkhogskolnns slbjd och j~ilfnad, cle af direktar naden, som ju i vira dagar allt mer har undantrangts Holmberg hhllna fria foredragen &amp; ver lifvets olikti af fabrikernas olika alster inoxn omrtidet.
Och vaggar forhAllanden, samt oclrs&amp; i skolans lek- och shagstunder.
och inredning tiifla med viifmonstern i har~nonisk fgrg- Apropos sliijd och viifnad, s % har Tarna nu Sifven gliidje, allt under det de unga vafverskorna nlellau fAtt sin egen viifstuga.
En lokal, som iir vard att slagen kunna - hvar och en efter sin art - soka sarskildt framh&amp;llas inte blott fijr dess praktiska anda- tyda sig till ef terlef velse inskriptionen of ver spiselmu- mhl och den flit, son1 diir bedrifves, utan lika mycket ren: ~ M e d vackra inslag pryd din lefnads vaf !.
- NKgonting som jag skulle vilja kalla for - kvin- for dess stilf ulla yttre.
Det ar en liten rodrnAlad rygghstuga med kvist och tessensen af all viifkoust.
Och hvilken ocksA ar det, viiderflojel - en profbit pB t i k t ~ svensk och hederlig fern ju innerst iir millet och afsikten med denna 15iro- byggnadsstil.
Och hvad den rymmer inom sina varlnt anstalts alla straf vanden.
Sannerligen ett mB1, som r6da viiggar behbfver man inte gissa hinge ph, ty bfver ar vard den entusiasm man har afven tycks ha far- brokvistens diirr kml man i sirliga bokstafver lasa: mhga att skiinka!
Ty det giiller att vacka den svenska ~Vlifva rutigt och ' viifva randigt och lhta skottspolen lwndsbygdens ungdom ur sekellhg d ~ a l a och dbdliis g&amp;, g b: - Darinne ininskas inte heller pB nhgot siltt ro, att ge lif och naring At ett slakte, hvars hhg, kraft det goda och hemtrefiiga intryck, som yttersidsln viickt.
och blod under en gBngeu tid blifvit forsumpadt ge-.
.
De 15ga men i niistan hela viiggens bredd lispande nom andlig sviiltkost.
MARIA R-I ECK-~ ' ~ULLEB.
filnstreu slapp&amp; in en m&amp;ngd med ljhs och sol.
Och Therese Huber.
, Vet Inan i Sverige, att Dns Mo~genblatt redigeras af en FPU, niinzligen af en Madame Hzder i Stutt- garb, skref Atterbom fr&amp;n Miinche.n 1818 hem till uppsalavannerna.
Det var alltfor ursilktligt, om man inte visste det, men sakert mottogs upplysniugen nled girigt intresse a£ romantikernas ltrets, ty perso- nalnotiser frBn det litterarsl Tyskland giillde for dem som falniljemeddelanden frin en afiagseu och saknad hemb ygd.
Det vid sena fir tilltradda och ganska kortvariga redaktor~ka~et har knappt nhgon doininerande bety- delse i Therese Hubers lif, ty den officiella position det skankte henne var inte s % mycket viird i dessa persoillighetskultens skana dagar, dA en originell och beglifvad kvinna endast behofde vara till och skrifva bref for att vinnn sate och stamma i den andliga re- presentationen.
Men for oss har det sitt pikauta be- hag, och gsrna ville vi, shvidt vhrt hist.oriska sinne tillhter, i den dugande garnla darnen halsa en banbry- terska for kvinnlig joumalistik.
Sjalf anade hon ingen- t.ing ditht, samtiden ej heller - hennes fall sorterade icke under nkgon rfrhga~, det var purt individuellt och accepterades son1 shdant, utan f 6rv Aning liksoln utan farhkgor far konsekvenser.
Therese kunde son1 sagdt blifvit ryktbar &amp; hen utan sitt Morgenblatt.
Redan familjef orhillanden och lefnadshandelser forde heme rakt in i samtidens litte- ratsocieth, denna oroliga aristokratrepublik, hvars ringaste 8 medlemmar kuum p %rakna naighngen uppmarksain- het a.f eftervarldens oerhordt nyfikna forskare.
Hon var fodd i Gisttingen 1764 och dotter till den store klassiske filologeo Heyne.
E demm egenskap hade hon rika tillfallen att ' njuta och besjala universitets- stadens sallskapslif - professorsflickorna fingo fordom fylla de kvinnliga studenternas sociala uppgift - och hennes ungdoms5r fisrefalla som en hurtig hvirhel af forlustelser, svarmerier och hjartskakningar.
' Under allt detta laste hon nled den Ihrgiriga bokmalens plan- lBsa ifver och bildade sig genom hemmets larda um- g&amp;nge.
PA hennes uppfostran kostades just iugenting;.
efter att ha htujutit torftig undervisuing af billiga studenter saades hon vid tretton Ar till en pension i Hannover, diir man enligt hennes intyg hrde %gar nichts~, och nar hon slapptes ur detta iastitut, anskgs hon utbildad for lifvet.
.Me11 alla fiirsummelser oskadliggjorde hon rned sin egensinniga energi.
Sin bildniug skaffade hon sig pii trots mot omstiindiglzeterna shval som sin moral och ' sina lef nadsansprdk.
Ett miirkvardigt litet rnenloarfragment vittnar om hennes tidigt utvecklade.
oppositionsnatur.
Hon skil- drar diir sin f orsta barndom med fasansf ull hansyns- loshet: hernmets vulgara oordnihg oc1.1 usla hygien, moderns osedliga lefverne oc11 simpla upptradande, faderns tratta liknojdhet - en iuferno ' bild mhlad med k d l bitter naturalism.
Fiir heme gjorde all denna
.
ryslighet gagn som afskrackaiide exempel.
Hennes instinkter i motsatt riktning stiirktes inaktigt; hon blef - passioneradt begif ven p i renlig ordning, hemtrefnad, forfim.de vanor - r,unelegants air ett af hennes vhirsta epitet.
Lyckligtvis lniste hon modern vid elfva Ars Alder, och, sedan Heyne gift om sig rned en kultiverad kvinna, infordes en annan stil i professorshemmet.
Liksom uugefar alla sina framsti~ende samtida lands- maninnor gjorde sig Therese bemarkt genom sitt, Lie- besleben)), och sakert horde hon till den rikhaltiga exernpelsamling, ur hvilken madame de Stael abstra- herade sina traffande satser i kapitlet, Les fernmess- af De I ' Allenzagne.
Dar heter clet i mildt och vardigt forebrtlende ton, ined en omsorg om akteizskapets helgd, som putslustigt klar den ijkandt vidlyftiga forfatta- rinnaa: ~Kiirleken 5ir i Tyskland en religion, men en poe- tisk religiou, som alltfor garna tolererar allt livad kans- lan kan ombulda.
Dar byter man makar s % fredligt soln giillde clet att nnordna hi %iidelsefijljden i ett skide- spel; inannens liksom kvinaorrias godsinthet gor att icke den ringaste bitterhet vidldder dessa lattvindiga brytningar, och som tyskarim aga mera fantasi an verklig lidelse, fijrsiggL de bisarraste tilldragelser under ett sallsamt luga.
.Meu pB detta satt mista sederna och l&lt;araktiiren all fastbet, och p i iiitet omrii.de har man riktigt stadgade regler ...
r, Jamford m.ed sin ungdomsvan, den stora Karoline Micliaelis-Bijlimer-Schlegel-Schelling, ocksB hon profes- sorsdotter f rbu Giittingeu, bleknar visserligen Therese nara nog till borgerlig banalitet,, men eljes uppvisnr hemes erotiska lif ett respektabelt m8tt af trassel och underlip skiften.
Den sentimentala vanskapeas orak- neliga n yanser hade hon genomlupit rned studenter af viixlande BrgBngar, dl!
11.011 1784 forlofvade sig med den briljante uiige professor11 Georg Forster, reclan berijnid som varldsoniseg1are och mhngsidig f orfattare, och under det fastinannea frdn Wilna, dar han fitt austfillning, hugiiacle sin beste, einzige Freundin, rned epistlar, samii~ansatta af ortsbeskrifning, betrak- telser och godn rAd angieude lektyr, karaktarsutveck- ling och hushhllssaker, iuvecklade sig f astinon i ett fi) rhhlIande, om J-~.villcet hon langie frarn kundo siiga: # Nu iilskade jag for f iirsta ghngen alltomfattande, obeskrifligt och 1yckligt.n FiSremBlet var F. TJ.
W. Meyer, en meclelmhttig skri ftstiillare och drif ven h jarte- krossare.
Historieil aflopte pd angeniimaste satt: nar Forster koui Rter fijr att hiimta sin brud, slot han Meyer i sina arinar och eviirande hvarandra evig karlek ci lrois uppforde det stiregna ' siillsknpet ett Wertherdrama rned lycklig utgAng.
Ilvem var narmare tin den afhhllne ri va.leu till att underteckna gifter~nBlskontraktet!
Nar Forster ett par Ar efter brollopet uppgnf sin Wilna- profesiur ocli makarna Btervande till Gottingen, upp- trtidde Meyer hnyo ined clen gainla effekten hvad Therese angi~r, men icke till Forsters belhtenhet.
Denne Qdagalade genoln vhldsammn scener sin andrade upp-)) fattning, och fijrst Meyers afging friin skHdeplatsen Bterstallde husf rid ea.
Dock endast provisoriskt.
Therese var, som den.
skarpsynta Karoline tidigt hade insett, fijdd rned ett.
ode: kring henne blef det alltid storm och jordbafiiing.
Kurfursten af Maim var helines damons .redskap, niir han 1788 kallade Forster till ofverbibliotekarie vid sitt universitet.
I Maim kuude det forsterska aktenskapet ila en mera tragisk och vardig afslutning till motes Ein det groteska forspelet bebAdat, liar drogs det in i viirldshistorien och hemfoll At de makter, som nu bra- kade 10s i vlistra grannlandet.
Den lidelsefullt politiseraude Forster forsvor sig rned hull och hAr Lt franska revolutioneiz, och giljotinernas blodstrijmmar slackte ingaluilda - s o ~ n de t eljes pla- gade gB - hans entusiasrn.
~ l i e r e s e delade hans bpti- mism - hon var midt upp i sitt nyckfulla och passio- nerade vasen en afgjord rationalist, som menade att varlden kunde styras efter ett fornuf tsenligt program - ocli man kan fijrestiilla sig, med hvilka berusade och bklstora fraser det kannstoptes i clen frisinnade cirkeln af akademiker och ambetsmiin.
Men en g&amp;ng %tminstone fick s5illskapet lo£ att lagga band p&amp;sig.
Det var under de sommardagar 1792, dB Goethe, &amp; om naturvetenskapligt.
intresserad.
lekmaunadeltagare i det snijpliga tyska faltthget mot orostiftarna, gii.stacle staclen.
BBde Therese och hennes man hade gjort pkhltlsningar i Weimar, och jamte dem fann Ban en krets galrila bekaLita, bland hvilka han tillbragte ett par muntra kva1Ia.r.
Dar skamtade man, upplifvade gamla frankfurtminnen och enades i lofsjungande sf Goethes mor - han berattar rned till- fredsstallelse, hur man skattade hennes geniala egen- heter, upprepade hennes bevingade ord och framlloll ham stora likhet med ' henne i tal och satt.
Man hade sina sk&amp;l att uttanja dessn oskyldiga saintalsamnen.
Situationen var ju fruktansvardt ijmthlig.
Den kan inte uttryckas delikatare tin i de rafaktigt menlosa ord, hvarrned Goethe afslutar sin skildring: D Om politiska saker talades icke; man kande, att inan omsesidigt m ~ s t e skona hvarnndra, ty om de icke alldeles for- nekacle republikanska tankesatt, sB stod jag uppenbart i begrepp att draga rned en armd, som ~ k u i l e gBra bestiirndt slut p9 just dessa tiinkesatt och de ' ras verk- n i n g a r ~.
.
.
Ett par m h a d e r senare var Mainz ertifradt af en revolutionsstyrka och Forster betradde p % allvar foster- laudsforradarens bana.
D. v. s. efter nutida begrepp skulle hall kallas s i, men denne f6rdomsl6se och rarande naive kosmopolit visste icke af aunat foster- land an Friheten, hvars h.ufvudstad liette Paris.
Dit begaf han s i g foljande &amp; r som delegerad f r h)) Maim- klubbisternar, for att anhhlla om ~Rheqska republi- kens3 inforlifvande med den franska.
Men d&amp; hnn ville &amp; ter,&amp;nda till Mainz, var staden redan iitertagen af tyskar~ia, och nu irrade han .hemlos, medellos och gagnlos kring i Frankrike, tills han i borjan af Ar 1794 drog sin sista suck.
0
D A G N Y Sjii egen lijsning af odesknuten tolkacle Therese p&amp; gamla dagar i dessi rtitt modernt klingande ordalag: w Niir revolutionen for oss exalterade uppliafde de borgerl.iga I~ansynen, J ' ijljcZe ja.g cZen stora nzorale~z pd den ZilZns Bekosinad -- af kli pp te e t t ovardigt forhitllaode och satte mig i stiind att uppfostra mina barn och r#dda alin tillvaro a.
1 I ~ j a l f r a verket gick 11011 icke tillviign med den teoretiska klarhet, som sennre reflexion bredcle ofver hennes hancllingssatt.
n e t var o r s t e r som i december 1792 ~ a n d e familjen i landsflykt frAn den upprorda staden - af orntanko sival for sin egen frihet som for deras trygghet - och i den vanskapliga brefvax- 349 ling, som sedan pAgick ~ncllan makarna, Adagalade han under slapp och ldid resignation ett nlira nog onaturligt tillmotesghende gentenlot Tbereses moral.
Med faderlig viilsignelse, prydd af ett omt vemod, ofver- antvardade han sin ' hustru At dcn gemensamme van, soin icke begarde battre a11 att f h bjuda sitt stijd A t den m5iuskligt att diimu ijf vergifna, oc11 harle en kingre lifstid vnrit lionoin beskard, sd liade 11an mhhiinda forverkligat sin droin om en anstallning som Haus- freuucl i det nysl llusb8llet.
Dessa utvslda represcn- stanter for en upplijsnings,period jaktades af en dhr- dristig lust n tt pro fva fnntasifulln lil ' skonlbinationer .I&lt;I; .~BA JOHANSON.
Litteratur.
- E.
3ror~l$nd: U p p g o r e l s e.
J&lt;ammarspel i tre akter.
Stoclcln.oln-1.
Albert Bonaiers fijr1a.g.
ligen tinnu u.
' lgl-a namn, men clet f4Lr helt visst riik- nas som ett missgrepp i st.yckets komposi tioi~, at t nbgra iiitresselijsa ocli retsain t moiidiina typer 11el.t omoti- imst Norlincls i fjo1 utgif~ia)) Interinezzon och veradt sluagas in i sista altteil ocll grnmln.
den stilla Bugateller~ liirde oss kiiaaa skaldeii och mbla- strBm af begrut: ~cla~~cle allvar, som a m a r s flyter geaoln re11 frBn annu en sida: prosadiktarens.
Det var en bokens siclor.
siillsynt angeuiim bekantskap, ty den till omE8nget Det storsta intresset ligger i de bhcla Eorsta nkterna.
rntt obetydliga bokeil skiitlkte ej blott en inem o v m - Den fgrstsl fir uteslutai~cle ett salntal lnellnn manilen li g litteriir njutniog utun liimnaclc &amp; Even kvar intryc- och dcn liviaaa, lzan en giing ii.lskat, och son1 alltjiitnt kct af en fin och egenarlad forlczttarcperso~~igliet.
filskar honorn, fast ornstiindiglicter, clem Inan e j fhr Det mest utln8rkande clraget 110s depua senare iir, sy- 11a1: mare reda p5., skiljt den1 i t.
Maanen har slutligen genom s t o m ocl.1 1 iclwncle u es clet inig, clet allvarlign ocli sjc ' llfulla s3tt, 11vurph 11 a11 inkttnger shvii.1 de s$irskilcla konstverk l: m afband- kornmit till ro ocll klarl~et och just &amp; P l.~n~,l.l hunnit lar p B clessa siclor, cliir skou konst intar elt framstil- frczm till)) morgoaen cfter det stora inorkset)), llar han eude rum, soln lifvet i allmfinhet.
Sjdf ger han oss - helt oviintadt: - funnit lyckan i en a m a n kvinna, nyckeln till cletta siiregna satt att sltLicla lif och konst soin nu blifvit 11nus hustru.
Och nu 1 - L R ~ lmn - icke i 115gra orcl ur bokens i ' iiretal, clar clet heter: ~ A t t u t m en viss naiv egoism -- knllat sin ungcloms iil- w r a ltoastniir 11ar alclrjg for mig w r i t att gijrcl till- skado till den ~noderna baclort, cliir I n m vistas ~ n e d fc ' llliga ting ~ n e d peusel.
eller p i m a - clet lmr f6r sin falnilj, .allt fijr att f h en)) uppgijrclse)), for wtt mig varit ctt siitt att lefvaa.
o: l: ' verviima hennes sinaes bitterhet ocll 1iip henne se I samlna fbi: etal har fiirf.
neclslirifvit nHgt-s vclckru ph lifvet mecl samma fijrsonligh och inildtl lugn, soln och cljupn tanknr om clea 13.clta, soln kan ligga i ett hsu sjiilf kom~nit till.
samtal ~ n e l l a a t v h manniskor, son1 verkligen forst5 Men hoii, ' so111 finnu l.
~ sin r ktirlek oforminskacl h.vwranc1l.a.
Och han slutar sitt aufi) rande sklunda: kvar, lir till en borjan omotttlglig f6r den trost him, Jag l ~ a r nlclrig fornuminit (let alita, dct lefvancle, det bjucler.
Mot; et med hono~n.
1x1~ .riEvit upp d l t det skapande sS starkt som under sMnna ogonblicli.
Ocll gaml: ~, och modan hail i lugna ocll resigneracle!
orcl.
dct forefaller inig soin om endnsb det tulacle ordet frainliigger fijr l ~ c n n c sin nya syrl p; i lifvet, arbetar aiisikte mot ansikte l~acle vfircle sotn ko.nst1~1atcria1)).
Ilenncs h,jfii: ta inecl clct fortvif acle problemvt, 11.varfor hIinnet gAr tlllbi~ka till dct senare uttalnnclet, clh adet ej skall, fi, lejivas till slut, son1 11: lclc riitt till clet~ iaan lc ' lstr forks nyligrn ntgif na uI&lt;t~mrnarspcl~~.
Ty och inecl sorgen 6 h e r ~ t ' ma11 t fhr en droin, niir lnnn ~ ' Cppgorelse)) fir intet clraina i vnnlig ~nening.
Rmlcl- ger en vSirld~.
Oc11 not hcla lrnns klolca, ~mbdosamt lingen utspelas hela ticlcn ph sjiilens omride, och upptitnrnclc tankcbyggnuil sta1l.e.r lion upp clim bar- cle rcpliker, son1 vaxlas, tiro sh goclt sotn alltid uttryck vancle: frAga, som ticler~ln igenon-1 rijrt sig 110s alln clem, fijr slrilcla lifsuppfattningar.
Det iir ett nlltjiimt fort- som sviltits ph sin driimcla lycka: om det iatc iinC7; i, 16pnncle samtal mellan tv6 och tvA, iugen)) pjesW i cmdste finaas ett lif cl ' ter cletta: for att ldlt d ~ t sonl ej forinbtt lcf v t ~, till.
slut, n u skall.
Iiutina fd lefva up11 ordcts allmiinnn betyclclsc.
Det hela rgr sig om en man och t \ 7,P1 kvinuor, soin pA nytt, tills clet blir det, som var menaclt~.
b5dt1 alsla hono~n.
Ycrsoilregistret uyptugcr ~ i s s c r - Vackert ar ssmtalet i niista ' akt: ~ncllan dc bAda @, ' ' '
, 4 kvinnornn.
Sine cljupaste och fitlastc orcl Iagger f6r: f. b8r j den unga hust.runs mun, hon, som offrat nllt och EKtt allt tillbakn och n u alskar sA utan griins, att allt, soin den dskade upplefvat, fHtt varde for ' h e m e, hvar- for hou ocksh utau smiiaktighet varmt och tacksamt kan se den n~: idra i n i Bgonen.
Och lion sager om sitt eget satt att se k&amp;rlekeu: % F o r mig a r kaflcken den stoltlzet oc11.
.
varme, mecl hvilltcn den ene ser den andrn hanclla cfter sitt innersta.
Se mccl dina G g ~ u, tiink med dijia tamkar, clu vet jag vill ' folja dig i det jag Iran!
Srt talar kiir1ekea och.
clen B full af still- 4 het, niir den .Br soin stijrst *.
Det a r med ord likt dessa hO1l bar den andra ofver bitterhetens afgruncl och bygger den bro, son1 till slut leder l ~ e n n e Iriun - till resignation ocl!
frid.
Sista akten forefaller mil; 11 % allt siitt svagast.
Hela scenen lned hndgtist ' cnm bryter sjg u t u r stam- ningcn ps ett oroligt och encrverande slitt, oc11, slutet ger aihte hvacl g a t) kunuat viinta.
Episoden med ring- arna a r ockslE gnuska illa funuen.
Och o m mall be- ' traktar stycket i sin helhet ur dramatisk synpunkt, har clet helt visst ~ t s k i l l i ~ a srnga ' siclor.
Men clet fore- faller, soin om dell clramatiska formen .lzHr &amp; r uiigot oviisentligt, nSgot som k n a p p t bel~ofver tagas prt all- var, einednn afsikten ined det hela alls ej var ' it den man kanucr sig ej heller sceniskn ~ B e k t e ~ ~ Oclz.
frestsd ntt droja vid srnafre brister i en bok, som dock tilllior de gallski latt r&amp;kkna.de, vicl hvilkas slut man l i h n e r s i g 12.n ' f$tt en behhllni~jg for tanke och hjarta, och soln alltigelloin prtiglas af en nobel och .. nllvarlig lifsuppfattning.
h b h n r pro fttummer af Bktgny ~ Q ufdehing P 6 / d vknner oek be- krrtfkt.
Out ' sk~da med nb] ' grrrfs oeh portofriff be / rb~ij~f anfd exernfir, Notiser.
Hws i ko~nmu~~i~lpoliti k., Centri~.lfvrbunclet for socinlt: ubeie Simnar under n5stn vinter nnordn: ~ en kurs i kotn- munnlpolitik, c) n~f: ~.ttnticlc eAvfil forcliisningar som prnlitisltn.
ijfningnr och forcvisningnr.
, " RIotle.rski~~~sfiirsii~k.~-i~~g.
Civi 1n: inistern Ixlr ul ' ipclrngi t At InndsseEreterare 1 '.
A.
Schotte, nscssor I&lt;.
J. Stenstrom och t. f. rcgistr: itorn i forskliringsinspektione~~ C.
A. Ry- clin att i snlpbnnd med uppgijrnocle af forslag till 1ng nngienclc sjukltnssor iifvcn verkst alln u t reclning och nfge fiirslng betriifft~mdc fr3gnn om 11iodersk: i~sEors~ikring under stntens ~nccls~erlinn.
Fru Alma Wik, inedlem nf den tidningskommitte, eon?
utsetts vid motet i Jonkiiping 1907, redogjorde d a ~ - cfter f6r wDagnys3 tillkomst, nlAl ', hittills visnde tendenser ctc.
och uppmnnndc ifrigt cle nKrwrande att pA nllt sKtt stodj: ~ dennn Sverigcs fiirstn \ ?erlrliga krianot idning.
Tdar- innan frnmholl ~Hrsliilt Dngny sfisom kvinnornns rost- riittltanipe i pressen, en lriimpe, &amp; om behijfde en hcl hHr bi~liom sig for ntt bli en mnkt.
- Efter forcclrngen cle- monslrerndc froken Anna Afoberg, Jiinkoping, sin i forrn nuniret nf Dagny oml~Hmnclw, ytterst sinnrika nppxrat for: " lskAd~~iligsundervisni~~g i r5kning pb liigstn stadiet .. Froken Mobel ' g hnl.
uttngit patent p; " l sin uppfinning, son1 hclt visst kommer att bli nf stor betydelse vicl undervisnisgen.
-- Riiitct ~tfalots med gcmensam middng p i 1,iclingobro v~rcl~hus.
Tit1 Sveriges Solksk.~llii~rr~ri~~~~cfo~ ' b~~~~~ls; ssmote lijr- Do ' soainln kiipareligorllas forsta internationella kon- clllgen den 2 ' 7 juni i Kvinnoklubbens lokal i Stockholm gress kommer: ltt aga rurn i GenBve den 24 till 26 sep- foreligo for of verlliggrling tviinne H,mnon, niimligen: 2 La- FrHn Schweiz och F ' rankrike kornma de flesta rnrinorn: is fortutbilclning~ och ~Dagnyw.
Det Fiirsta, in- tcmbcr.
clelegcrade, mctl m a n vKntnr iifscn representanter f o r leddes n.f friiken Anna Kyli \ nder, soln eKrsltilt frnmholl Aiucri kn (JKr clen forsta ltijpsreligan bildndes 189 I), T p k - vfirdct a£ att cleltngn i lrnrresponclci~skuraer i vissa iimnen litncl, England, Danmnrk, Itnlicn, Ryssland och ~sterrike.
och under flern terminer i striiclr.
Hncle sjdf haft myc- Ligornns uppgifb iir, som forot meddelats, stt viickn Iten pyttn: ~ f dcttn bildningsmc.tle1.
Under diskussionen, kijpnrc1-1~ ansvrtrsk511sIa gcntemot nrbetarna och att nrbetn ' i hvil ken bI: ~ncl nnclrn f rok~prnn, Aclde \ \ let terlind, Nnnny Palmqvist., Torborg Biicltstro ' nl, Ida W: illqvist och Ingc- fijr f6rbiittra.de arbctsforhbllanden.
Rougressens progrnm utlofvnr flew intressants punk- gercl Palmer cletogo, betonncles starlit behofvet n f energiskn stuclicr for ntt k u n m mota.
dc oltndc krnf, rcnlsl~olcex: ~- ter.
Utoln reclogorelser for de olika ligornns verksamhet men koinme att medfijrn.
Frijken \ Vcttcrlincl frnmstiilldc och qrbetsmetoder f6rekon1n1er cliskussion ofver ~ O I.
I P U - el t ut lnKrkt fiirsli~g, 1151nligen att uppriittit ell rekicntions- nientcns plilit vid industriclln konfliktcr o: h hnl !s stHll- och stuclicy~st~ilt vid s1tHnsk: i Irusten, ett forslag, till niagstfi.gnnd.e till goda och dnliga orgnnisntioner.
Sidl n hvilkct vi .hoppas fA: Pttcrltonlmn i: tr~iliclform.
Frokcn c7: igen iignas At det: ~ktuella Kmnet hen~tlrbetct, och i Backstrijn~ m. fl.
frnti311iillo behofvct: ~ f tjK.nsllcdigllet for ~; pecialkonferenscr behandlns nf snkkunnign flera vilitign bcclrif \ micle nf sturlicr, tjKnstledighct mccl bibellfillen liin, frngor, sSsom skydde1: lgnr fiir forsiiljerskor, nfsknffande sf ri kligarc # pch- flcrn st.ipundicr s: mt rKt t ntt fA nfliigga 1x1 tt- och ofvcrtidsnrbet e, roformering nt tjiinnres forhil- socialn plikter m. m. I&lt;on~pctensprof fijr att liunnn bevisa sin skicklighet i fore- lunden, kol~sumtionsforellil~gnrs liggnt~clc iimnen.
Slutligeu uppdrogs Rt frokcn Aclkle Sekretariatet.3 ndress iir ltuc dcs Alle~nal~ds 3, Genevc, IVctterlind at t inom Sverig&amp; follrekollirarcfarening~ verk- di t nnmiilningnr ltunna sRndas.
Kongrcssafgiften, 6 Francs, stdlande utskottl, Centralstyrelsen, solrsl verlra for f rfigan.
beriittigar till alleha.nda nedsattningnr i resor o. .d. '
'
ORGL AR Win landetu forniimsto fabriker siiljas mot er.
liiggande af 4 % nf priset strax ock och sedan 12 % i hvarje f8lj: uic \ e kvartal tinder 2 fir samt mot 4 % strax och 8 % i livnrje kvnrtal nnder 3 h.
Kattloger och nsrxnnre upplys ningar erhfillas mot 20 ore i frim.
Extra fina ' ' PI ANINON Dorrskyltar, Stamplar och Sigill erh511as dltid billigast f r h GUSTAV HAKANSSON Stockholm.
Box 173.
Miis f ersamuelsga fan 54.
Hvar kan man prenumerera pd D a p y?
I land&amp; aila postanstalter och bokliklor kan man bestiilla huru m h g a ex. som tielst.
* Skall man allfid menumerera l dessa stlllen?
JACOBSONS, 2 Hamngatan: midt for Berzelii park.
Tapisseri- handarbeten.
Dam- o. presentartiklar.
Slijd- 0th HushBllssRolan, Hudiksvall.
Husmoderskurs.
Skolkokslararinne.
kurs.
Slojdlararinnekurs.
Vejbystrands S j u k h e m vid Skelderviken (, Bark %kra station, VSstknst banan) for ben- och korteltuberkulos, rachitis och allm.
svaghet, mot- tager barn och vuxna, dagafgift 4-6,50 kr.
Oppet Aret 01-11, central uppviirmning, hlirligt liige i bnrr- skog vid hafvet.
Laknre: Dr Ernst Linda111 vid Kronpr.
Victorias Knstsanatorium, Barkhkra.
Dngnys postprenumerations- och bokl3dspris iir lir.
4: 50 f~r1 !1,2: 50f6r ' /, och1: 28ftir ' / 4Ar Hvilka villkor erhllla prenum&amp;ranfsamlare ti Dagny?
Den, sorn sauilar lninst 5 prenumefi.anter, erht ' tller en .provision sf kr.
1: - for lrvarje l~elfirs-, 50 6re f6r hvnrje h a l f t s - och 20 ore for hvarje kvartal~prenumerant.
Huru skall man fiirfara fdr denna provisions er- h l l l a - ~ d?
e - Pfi grnnd nf sin uppfrfskande inverkan h hudsystemet vinner Salubrin en st#clse 6kacl, znv %ncl- ling vid liuclens vhrcl.
Siirskilclt mr frottering RF kroppen ined elt 11 Salnbrin fuktaclt typstycke ' be- ' unnits verlcsnm till fiireleommnncle if fiirkylning efter svettning oci~; ill ~iiotverknncle af iimhet och rlrk efter oFveranstrii1-rg11i11g.
S,z- iibrin tillhnnclnhfi.lles i P: lrlym-, Speceri- k FiirgafTtirer.
1 garti 10s Geijer CC C: o, Stocldiolni.
D e nu sB moderna 1.-B.
- Hyu 118 Iind, Stockholm.
- Hvad kosfar Dagny i postansfalter, och boklldor? '
Egnahemssparbanken, Konl or: Vasagatan 38.
Begagna denna sparbnnk for in.
sattning ti sparbanksrlkning.
Kan anvBnc1asiif ven for hushMlsr8kning.
Intill 500 kr.
kunna i rcgel utft ' ts ut ?n upps#gning.
Oppen half 10 f. m.-7 e: m. Rikstel.
73.
Allln.
tel. 9 17.
InIGiingsrfinta f. n.
5 ' 1, proc.
Ja,.
ifall man onskar end&amp; 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alltid- gora (let.
Exlibrie (Bokagaremarken) ~tfiirns konstniirligt och till liigstt~ pris ~f Carl .. Xilsso~is I~j~istrj~cksriiistdt, Stock- I 1111 0.
Prof \ w ocli prislistu mot 10 ircs porto.
Agentcr ri1ittigas.
Sednn man snmlat minst 5 prenumernn@r, g %r man tillvsga pH ett af fnljande satt: 1) Antingen: Genoni insBnclandet aF prenumerationsafgiften med afdrag nf provisionen bestliller man det behiiflign antalct ex. (hur m h g a som helst, men alltid nzinst ' 5) direkt frAn .D: lgnys exp., St.ockholm, eorn uncle!
samla.
ens adress i ett och snlnlns paket sander alla bestallds ex. S~nllnren har d&amp; ntt.
onlbes6rj: t utdelningen till de samlade pre- n~nicrant~erna.
2) .Ellw: Man prenumererar &amp; nllrmaste postkontor (ej an- norstitdes) for de ~ s m l a d e prenumeranterna, detta nrider hvars och ens adress, begar postens kvitto il eamtliga er- lagda afgifter, tillstfiller oss detta kvitto, dil vi omg %etide pr postanvisning siinder samlaren den staclgade provisionen Hvar.
och fill hvilket ~ r i kan s man nummervis losa Dagny - -?
I stiidernss tidningskontor och cigarraffarer samt 110s Cag- nys kom~nissioniirer i landsorten.
Pris 10 ore pr n~ilnrr-er.
Alla slrrifvelser riirande expeditionen adresseras: DAGNYB EXPEDITION, STOCXHOLM.
Prenumernntsnmlare I DAGHY sokas pA al-la platser ' i landet och erhAlla fordelaktiga vill kor.
Tillskrif Dagnys Expedition, Stockholm C. QP8m ej 11111111111111111111II ~ t t frill1 11oklWnn hem- 3ltnffa M.
L. Gagners E N UTMARKT BOK.
~ J ~ O y S r C om ~ Barn och Biograffore- stahingar i 25 6re.
ITrAgen iir uk-, lie11 och brosch y re11 bc- ik tansviird.
Frln svenska bygder b kr.
2: W ocll Wide: lamraterna p i Forsbro kr.
2: 25, allt i .. bok- pR LARS HOKER- Ilclorl~: ~ 3ERGS forlug, Stockholm.
1, 3 I VARA LArarinnekurs i matlagning och handarbete (f i~llstiindi iirarinnekurs i hoslig ekonomi) borjar den 1 sept.
Anmltlan till ii, r&amp;de goras fore den, 1 juli.
H ~ ~ m ~ d e r ~ nled k u r undervisning ~ i matlngning, somnad oc ~ltlsoli %r,z ' och nBrmast afsedcl for flickor med hogre sliolbildnin 16rjnr den 1 sept.
Annliilnn fare den 1 aag.
Specialkurs (hogre husrnoderskurs) i finare n~atlagning, klBc; omnad och barnavhrd b6rjj.r den 22 aug.
AnrnBlan fore den 1 nu1 Praktisk yrkeskurs for utbildning a£ kokerskor och husl.ih erskor borjnr den 22 ang. Anmalan fore den 1 aug.
Bnsokan till de Ldrarinnekurser (endast for skolkbk), sol: UPPLAGAN.
~) Brja i jan.
1909, ins#ndas fore den 1 nov.
Tryckt program gratis och franko pH beglran.
Inspektor: P~-ofes ' sor 0.
Ham~uwste~z.
BARNS 1 a I FOSTRAN OCH VARDI a AF PROF. Till Sommarlektyr anbc- ' idles siirskilclt: fiermelin: - Fackskolan for huslig ekonomi i Uppsala Seved Ribbing I LUND.
Foresthndarinna: Friikaz Ida Nowby.
Lediga platser .nom alla omriden a£ for kvin- Profvad af foritldrar i tusental och tacksqnl~ nor liimpligt arbete annonseras befunnen god.
Bor ej saknas i nl2,got he~n, Iordelsktigast i Dagng, hvil ken, ndgot folkbibliotek.
S#ljs i boklddor s a ~ n t: I gom tidning for svenska lrvinno- Lars Hokerbergs forlag, Stockholm, A kr.
2: 75. rorelsen, torde erhHlln den mest Ger gagn f6r sitt pris mfjngdubbelt 1 vidstrackta spridning landet 11111111111111111111II: und t..
Fbi.
resande till rekdmmenderas det sknndinnvisk pensionatet Villa Elsie i Sctn Renl (Norditalien).
Pensionatet forest.4 af en dansk dam.
20 rum oc tradgArd med utsikt bfver Mede hafvet.
Modbrata priser.
DAUNY Vid f ~IRsRoleseminilriet Itijrjnr ' niistn.
liisKr tishgcn den 25 nngnsti, c15.
i~itrii.clcsstikniicle Iinlwi n t t infiniin sig 5 semi~inriet kl. 10 f. 111.
AnsiSkningarna 0111 in.
triitle born vara iiiliimnnde .fiil * c: sistliiin~ncla (lag.
Uyplysllingsvis ~neclclelns, nt t (let xntwl nys elever, sol11 i Ar ksn iiit,agns, iir 24 i forsta l i l t ~ ~ ~ och en 1. i fjiirdc klassen.
Umc5 clen 26 juni 390s.
M.
G. Hogbom.
K v i n n l i g a juridiska b y r A n LEDIGA PLATSER.
Vallingatan 12.
- A.
T.
183 36.
Boutredningar, lakasscringar, Fiirliltningnr, RlttegAngar, Egendonlsfiirsaljni~~gar Aff; irsbfverlBtelser, Legala handli~~gnrs uppslttnndc, Juridislca.
uppdrag af alla slag Kontorstid kl. ' /, lo-4.
Vid ElaeentarlCo~erRet for flickor ' i h l u n finlies plnts ledig inst.
hiSsttermitl for liirarinn: ~ n ~ e d tjiinstg8ri ngs- sk ylclighet l~u~viidsakl igen i hisbrin och t yska, iifven pii Ilagstn stndiet.
Begynnelsel6n 1,600 fir.
Aiis6kningshandli11,rrnr ins#ndns f6re den 1 jqli till forestkndarin- nan, froken Gerdn RInrtin, Pnlun.
Flytande s frams4Aende v se P I E I D HUI3EMOR.A SISSICCAS- aptitretande och nervstarkande SIGA SAMSKOLA finnes plnts KRAFTMEDEL.
leclig I ' rRii och med instnndande FAs pa alla Apotek.
l a s h for en Iiiirnre eller lihmiiina inecl iincler~~isniiigsskylcIig11et i tyskn nti de hisgre och historia uti de liigre klxssernn s: imt w7e11- sarskildt fruntinlmer, har det lange varit eti tuellt m: itemntik i nAgon liigre J onskningsm31 att kunna ofverlanma vHrden ai lilass.
AnsiSkningar torde snarast sina vardepapper och skotseln af ' sina affarer Ht nHgon person eller ingif vns till sty relsens ordliijrande, institution, som med absolut sakerhet forenade punktlighet .och nog- EIecleinora.
.
grannhet i utforandet af det anfortrodda uppdraget afvensom p i s.
billighet.
En sHdan institution ar JTT 1; 8 KOT.I ?RS KEP I A T S i s vid ~ Enskilda Banks- Notariatafdelning T) .aniis qiukstugn blif ver leclig Stockholms.
(Lilfa Nygafan 27, cxpedit~onsticl 10-41, ntk lilltrii,Jns den 1 niista nugusti, Lijne \ rillli~r rn.
rn.
meddclas aF som under garanti af Stockholms Erlskilda Bank Htager sig vHrd ocl- sysslomaniien.
Ansokningshand- forvaltning af enskilda personers och kassors vardepapper.
Exempel 1.
Om en person hos Notariatafdelningen depperar lingar, Atftiljcla nl betyg, ins %ncl: is fii9.e den 15.
h l i till liilm9wz vicl obligationer, inkasserar Notariatafdelningen vid forfallotiderna ku: pongel B.ands sjul~st~6ga, adwss Ymnds.
0-ch tillhandahiller deponenten influtna medel.
Vidare efterse No tariatafdelriingen utlottningar af obligationer och underrattar depoqenter tltITEltSKA.
En skick- i god tid, ifall en denne tillhorig obligation blifvit utlottad, samt lam- n~ijnsterriterska erl~Pl.ller nar forslag till ny placering af det ledigblifna kapitalet.
~ plnts n u gennst.
Svar med foto- Exeinpel 2.
Om inteckningar deponeras hos Notariatafdeltiingen g r d i till Clara Knlls Braderinffiir, underrattar Notariatafdelningen galdenaren darom att rantorn3 i. in.
I&lt;ristianstacI.
teckningarna skola till afdelningen inbetalas, hvarefter de medel, s,on inflyta, .till deponenten redovisas.
Vidare tillser Notfriatafdelningen 11) SOLVESBO~~GS.
5-ICTJAS- att inte~kn~ingarna blifva i vederborlig tid fornyade.
Om en hos a$ SIGA SAMSKOIA iir fpr inst.
delriingen deponerad inteckning genoni underliten f h y e l s e skulk l5sHr Ifirarinneplats ledig.
Amnen: forfalla, ersatter Stockholms Enskilda Bank darigenoin uppkornmer Matemstik kl. 2-5, NaturlBra (bo- skada.
tanik, zoologi, fysik, kemi) ld.
1- Fiirvaringsafgift: 50 ore for Hr per 1,000 kronor af depositio 6, Geogrnfi kl. 4-5.
LBrokurser nens vaWe, dock ej under tvi kronor.
.
e h.
r&lt;alskolestadgan.
Lon for fiillt kompetent kr.
1,500.
Nociigrt handlingar, stiillcla till Salvesborgs Samskolestyrelse, insiindns fore 15 Juli till Bo~.gnzusta~wa P.
TV.
Hzc.nzbZa.
Par kapitalister -- Ilct !lq~.
[fir haljvn prisclt cllm 7 iire -- pr natt.)
- v i i n o ~ x s i PLA ' I ' S: s8kes nf bil- dad frnlisk claln (talnr %f ven svenslin) med goclt siitt, iltsecncle ocli hnlsn.
Ager ftirtnZign nlt sk6ta ett hiittre Ilem saint sprida tref- 1iac1.
ljnsta ref., Till liosten 381 Svcnekn 1) agblaclet.
~ ' MOISALT113 FRA NCAISE D ' Lonne farnilla clbsirc pour!
' nntomne place clnlis familie di- stingn,de.
Meil.
ref.
DM.
g. g.
Sv.
Dngbladet.
E X i r ADELE ' OS ~ R FldCICA S h goclt fCirB1c~rahen-i soker plats i finsre faniilj so111 siillskap ucli sysselsfittning aE Iiitkare goro.
ni5l p3 lanclet under soinmaren.
Svar elnot ses t,acksm~t pr A.
T.
36 43.
GOIIT I-IEM onsl; sr ung biltlre 1 t ' liclia cleltagn plats s t t g0 [run tillhanda Xr i hvarjel~ancln hus- 1~111 liga gorombl.
Onskar anses soin nfnmiljemedlem~.
NBgon 1011 611. skas.
Svnr emotses tncksalnt till DM.
I3 D, Sunclbyberg p. r. s S M:: $~ ' IJ V ' STORRE EGENDOM I HAL- LAND.
Nfirheten af stad f&amp;r uncler17isaiiigs \ ~a1i ILrari nnn, helst musikalisk, likviil ej nodviindigt, god ftirmfinlig plats, b6r kunna tals engelska eller franska.
Lone- villkor 4- h.
500 .nr 18skr.
Nvn Innck.
Byrhn, ~ r i k l r &amp; e r ~ s ~ a 3 t.
13, Sthlm.
Fredrika-Bremer- Forbundet: Dro t fnlnggatan 54.
Allm.
tel. 48 16.
Rikstol.
27 62.
Firrbunciet,~ byrB 6ppen 11-4.
~~oLKoKsL %RAR~NNA, 31 Ar Fredrika- Bremer- Forbunde fs Sjukskoterskebyr: Tunnelgatan 2 5.
(enkcl och bildad), flicks soker Rikstel.
68 98..
Allm.
tel. 82 11. plats n u till elutet af september i godt hem i Stockholm eller cless nRrhet pii, landet, sntingen soln hushtllsfroken eller kokerska i mintlre fnmilj, ulticklig i rnatlng- ning,.
genomgiltt fnckskolan i Upp- ' L N LIG STIZNO GR AF 0~11 sala, ocl: ~ sedan flern hr pprqktise- maskinskrifverskn lned gocla rat.
S y a hack.-Byr3.11, Brunke- kuinskaper i tyska erhkller genast bergsgatsn 3 13; Sthlm.
Allm.
Tel. plats Dagens nummer innehiller: 1) 18rvarnnde grosshanclels- 160 67.
Riks.
21 28..
.
.
kontor.
.
, Sum n ~ c d nppgift d ilkler och A.
~ r n b (i c k ~ 1 w i s l i.
e - ~ i ~ l e.
\ ATATSK FLICICA, son1 ge- lijnepretcntioner 111iirlit ~ S n n b b A1berti1,rr ~ r r l s s o l i.
norngfitt liindergartcn, soker ~nnslii~~slirifverskn~ unrl.
atlr.
S. Alnstcrdi~~ltkoligrcsscii.
A € A ?ma Illenznw.
.- t i l l hosten plnts i treflig familj Gunirelii Annonsbyr5, Stockholm.
son1 Barnfroken eller Iiirnrinna for Dct storn fol kskolc~niitct i.
Gii-flc.
AE Alma Tfik.
niinclrc barn.
RVIRNL ' CG STENOGRAF Svar i-niirkt ~Kinclergarten D, Wor- och maskinskrif verska kunnig Ihcf frkn Lolidon.
Af Qjrn Kleen.
cliska.
dnnonsbyr: " cn, GCiteborg.
i tyska sprkliet erh5llcr gennst A€ Ill .. ria Rieclc-ilfiillel .. vikariat 1 h 2 man., eventuellt Tiirlin 11 y 31, I I I I S ~ ~ ~ O ~ C I ' S ~ O ~ ~: L.
EN 1.C El,, BILDAD FLICKA stiker stncligvnrmcle.
plats i stad i mel- Tlrcreso Hi~bcr.
1.
Af IClara Joknnson.
plats som hj@p och s %llskap i lersta Sverige.
Den som iir van ininclre familj.
Af kunnig i enkl.
vid Barlocks skrifmaskin och b r u t E.
~ o r l i ~, d ~ppgih&amp;e.
:.
AF.
F. E. mntlngning, kakning, kliiclsomnnd vsrit anstBllcl vid mekanisk verk- snint haiiclarbeten.
Sver emotses stnd 8ger ftiretrii.de.
Svnr till ~Steno- Notisor.
tackvnint till: ~Sm~liinclskn 22 fir,, g r n l ~ under adress S Gunmlii Bnnonsbyrh, Stockholm, f. v. b. Iloftnhalnmar p. r. ' '
Kvl '.
XE MUST ",. '
VAh ' Prenumeration Dagny sker &amp; narmaste postanstalt (Tid- = ningstaxa n: r 5) eller bokhandel.
-
