# ID: svediakorp-per3508
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1930
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,216
# sentences: 372
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Vad har ' hänt?
KA vapenkontro^ hotar Europa " D E SLVTNINGARNAS KVINNLIGA KARSAMMAN- opinions- möte i fredags mot 1928 Ars Iöne- kommittfs förslag till Iönereglering hade väckt stort intresse.
Pi grund av Elisabeth Wan-Buggc.
s~~ " e:ps,å,:s " ~~~:ä~~~,K~~~ är cn Man freslad afl ej tro sina föredragen,, aste dubbleras i an- Won.
när man Iäxr denna nibrik nan SBI.
Tvd gänger talade sälun- utan citationstecken1 i en of01 da lektor Wigforss, advokat Stjern- daglig vänstertidning.
Och har man sfedt Och fröken Hessckrcn.
1 stäl- bara aldrig sd litet reda pd saken.
bundafaamas militäraOrganiSafim, bära symtom $11 holande ' komplika- budget m. m.,.
den andra rörandeltioner.
Bland stormakterna är del den internationella handeln med hlotf England, som under d a n a pe- krigslörnödcnheter.
Detta innebär riod företagit en beskärning av visserligen en konlroll i den menin- budgeten.
men den har varil be- ~ ~, ' g e ~ ~ t: " a ~ ~ utbrister ~;: ~ man ~ nog: ~ e om ~ det ~ bara ~ vore na i hada sa~arna antog, enhä$ligt si väl!
Hotets verksfälldnde skulle en resolution, som utmynnadc i en Innebära undanröjande1 av en av de bestämd protest mot kommittfns förnämsla och mest wärhaegrade tolkning av beherighctslagcn och av farorna för världrfre,jen, gen.
alt genom den förstnämnda An- baken folken fä en öppen inblick i varandras styrkeförhällanden - nä- got Som regeringarna och de mili- tära auktoriteterna säkert nog hade ganska väl reda pä fOrut -, genom den sistnämnda ges den stora all- mänheten medel i händerna att bilda sig en föreställning om rustningstra- fikens omfäng och hur den dirigerar.
Men tyvärr är dels alimänhetens in- tresse pä denna punkt beklagligt sliitt.
dels besfd dessa ' publikationer mestadels av en d d a n wrhörd massa fristdende tab4ler, att det fordras mycken tid och mycken iröda att ordna detta väldiga malerial till en överskldlig bild a *!
det faktiska världsläget.
- - g2n,i8a " ~ ~ f $ ~ f ~!
a ~ g d ~ $ Men tyvärr är det nog Sa, att kon- ach krävde att den principiella lik.
troilen över vapntraliken är högd ställigheten mcllan man och kvinna i bristfällig, i vissa f a l l obefintlig.
och Statstjänst, som lagen föreskriver, att inlresset för densamma är myc- maNc genomfiiras äYCn beträffande kel slappt.
1 nägon @ n ha Mrhäl- lönerna inom untleNisnin~sv.lscndet.
Nu aterstär att se om solidaritelen landena härvidlag visserligen ler- mellan, hinnor frdn $kilila arhets.
bdttrats.
Före världskriget exisfe- amräilen och tillhörande olika karor- rade ingen publicitet rörande dc en- ganisalioner, även haller när det gäl- skilda staternas rustningar, men ler den betYdligt vanskligarc ' Folkförbundspaklen inryckte i sin i ~ &amp; ~ t ~ ~ a märkliga p ~ r art. ~ 8, ~ mom. 6 den k l ä m - avgijran,je politiska kraftmätningen melsen.
att .förbundsmedlemmarna förpliktade sig att öppet och full- mellan olika samhällssyn.
ständigt lämna varandra upplpnin- T T FORSOK HAR GJORTS gar om sina nistningar, sin militära $:Es: E;: d p; UTStOf~~S ",, " k,~~~, " nti~ R 6 - l ha Okaf.
som organisation och de industrier, som kunna utnyttjas för krigsändamäl,.
En närmare granskning erhiuder den undkorn ders grannten, emellertid ett litort intresse.
Stater- Remarqueo Pd vüs!
(ranten intet vm f&amp;r mm W P I P h W?
nas militära hudeet under budget- PI m n d v a l av dessa upplysnin- dren 1 9 2 S 2 6 El1 1829-30 visar nytt gcs som film p i Palladium in- fOr utsalda hus.
Betraktar man pu- ~~~ ' ' " ~~ gar och "; bestämmelser l ~ $ utger ~ Folk- d sdlunda v, sd gott s m Gverallt en.ay- Wrbundet bl.
a. ivenne mycket om- gjord tendens till en stegring, som i - ~ och bakom kommer den nära.
~~~~~~~ tingmp, raden stntl~tiska vism fall är hctyd !ig,uh .om isom märkta pojktyper, Aterfinnes i stor Srsböcker, den ena rörande för- vissa grupper av statcr synes inne- utslräckning bland piiblikrn.
Kanske de tacksamma skratten uvcr utspir- ningrrrcnerna och liknandc, oftast bctyda Idngtan cftei cn avspänning fran fasan minuten förut.
I filmen liksom I boken Sr dct som starkast griper skildringen av skolpojknrnaF framhetsadc Iiänfiirelse .att p i medr, inför driinimen om vad de skulle ut- Tidevarvets läsare erinra sig sä- nya uppfostran, en väldig entusiasm rätta fiir fä&lt;lcrneslandet, Men redan - kommer filmen tillkorta.
Intt filmens kert madame Camille Drevet, e n över,hela landet för skolor.
Folket .skräckbilderr.
' lär ljudfilmen fiinnit flygande sändebud at Internationelia kan ha räd till det, ty det har skurit en otvctydigt berattiflad plats, men kinnofDihundet för l i e d och frihet.
ner sin militärbudget frän 200 mil- bokens Idgnialmi, I1 " gSamma skilb- i den egenskapen har hon Varit t. ex. joner pesos till 70 miljoner.
eller om- ring är ' niäktig att fe unilerla~.
f&lt;ii sisIa kapillcts oän&lt;ilic, stilla, oa; ~iligt I Kina, Indokina, Balkanländerna kring 35 milj. doflars.
&lt;iilcsdigrn ord:, Vi skali SnaTt fara och Stockholm.
Aven Tidevarvet Denna entusiasm och offervilja, hem.
Här stanna mina tankar och har offentliggjort artiklar ' fran hen- som gUr att de mest förbluffande v %ra alt ga Vidare.
\ ' ad Som (iver- nes hand och lätt en fiakt av de rapporter om underverk komma in m " Lktigt drJr " lic dit Och väntar mig stora rörclsernn i världen för befri- till intcrnationella pedagogiska hy- är känslor.
Det är iinskan att f3 I ~ &lt;let ~ är hemlänctnn, ~, det är blo- else frdn förtryck av raler och laster, rAn, är bara ett utslag aY vaknande det, räddninfcns brriisning.
Men av kolonialmakter och av opium.
liv och förnyelsevilja i staten Mexiko.
dct är inga niil.
Ilade vi kommit Nyligen har hon besökt Mexiko.
Vi citera u r Pax utdrag frän Ca- hem 1916 skulle vi ha väckt cn dar Mexikos och Förenta staternas mille Drevets rapport.
Hon berättar n - 3 op-2 arol- Uwe- +=It - Ilsrika I sektioner av .Fred och frihel, utbränds, lit gemensam konferens.
slutsatsen.
att cn kris mdsfe kunna leda igcnom avsky-för-kriget-sjuk- domen fram till &gt;en försvarsvilja trots alit .. som .dcn moderna kid- turstatens kännetecken och I ö i e n ~.
Samma kris har kunnat fostra ren eneration, som icke fiirstürdcs av !&amp;et trots alit,.
A r dct den unga vapenskramlande gcncrationcn av mznniskor och .kul- tuisfater.
man menar?
Har man m h n c skadat ordet fürsfäreise i bot- - fe "?
, firat.
a d d i g r a nirsgrepppt yal .n 14- 18 keimii Frans Jaephr 1ämi.inniga oeh enfaldiga diplomater 6mta konflikten med Serbim efter mnMljarmordet d an den leddc til1 kriR Och drog P ' P ~ " ~~~,~ " a ".
" iL~m~~; E, land.
innianchen B ~ I dankap " ~ ~ ~ a * ~ drömma a h rkryfa om en eravrartred i stallet fYr att vid mÖjik.
och gynnsam ma ti ' ltällin e ' bjuda Ircd p6 intag1igr " ' " ~n f.n. fantisi u~gr., m ~ d a ~ a r .t~tPman ig .ksll hur, ~ " känM drt, d6 han vid sin lim anon satter ~ C punkt I for punkt s !tl imdJ danlapr med fil mrhtlrk aver dit nederlag som hiev löli- ~:~~ " cc.,c:a:,, " " ~~~~~ sträcka människotan- ' ig längm an gar ken.
Dct II m i c l m d inte far 2 pbbli över furst Biloua bolailut mm jag göm- mer urklippu.
D d Ur s n m m för att i " da stundcr erinry Om risken (Kh faasn:;, y. '
~, " " ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ t dragit genom r a liv.
För alt del.
man ar icke Bethminn.
Holwg, Bcrnsdorl, Poinead eIILt Ed- ward Orcy.
Mm Ian ti11hi&gt;r en land som o r b d kan hep4 ddmkaper Och stäh till elände.
Man tiilhdr desmiom en ny- försummelser man intapen pwpp av medborgare, nämligen kvirmornl, lom kommil in nu med krigets utiotninp rom historisk misiion Och in- war darefter.
Ett rddant aosvar existe- rar inle bara vid kopsutbrott.
Vi äro nu vid den tid p6 drct dd vapcnatille stdndsdagcn, den I I novemher.
r l l l i e r i det nya Turkid, överallt där det osa inlör ~osvarct a n begagna fnaten.
dm tidslrist mm kan ges Id1 att hewgri vlras,i ett land.
Uppfostran, säger Camille Drevet kripsvilian OCh atabi1iYra tredcn ' Dm är det stora problemet i Mexiko, oci mänga inspirerade folkupplysare och den, &amp; a kanilan att hhr p o m l a ~ p i experter ägna sig däräl.
Det var misstag Idrrn funt Rtilovsk lista i fram- intressant att höra vara vänner Se- tiden.
norifa de la Luz Gravas och Seno- Om rn mrn Och en hinna aina vid rita Roaaura Zapata fala om ung- yars ' n dr ' i e " b ' t ' Och end * t mannm damens studieresor och om kindcr- hi^^^^^:,: E;: .i, ' ":;, nY,,~:b " " L " ' D~:I::d " n; gartenr6relsen.
Senorita Cejudo be- rkcr.
Mänskligheten skuile ju Lumma skrev ulvecklingen av studenternas framdt mad eipunisation av freden och internationella Vänskapsförbindelser, auiustning men hn " " snUrrar rynti och sedan fick jag själv frAn lärar- TitlsPttandet av fiinvankommis~oncn hdl- att fredskonferensen var ytterst liv- nas egen mun hiira om det fredsar- aktig och att pacifisterna i Mexiko bete de utfürde i Skolorna.
Vi sago utställningar av barnens rilningar och v o m med pä fester där de underhöllo 03 %.
Pd del sätlel utan riittpr oeh utan hopp., bundets organ P o r Intcrnotional vor0 fulla av ivcr och entusiasm.
Till Knnskc är dci av brlydrlse att skildrar han en manad i Mexiko.
konferensen hade utarbetats rappor- denna film nu gdr Ut över värld- tie " ne3 rapport bekräftarpad fem- ter över kvinnornas verksamhet p9 " 1a " ~ ~ ~ ~ stindarinnan d für!
Internationella ~ upp- ~ olika lid11 och det framgdr att h i n - det bnr hjälpte men mannjskar fostringsforbundels byrd i GrnBve nornas deltagande i Mexikos för- glijmmcrasd IRtt.
' - Säkert är det tidigare berättat oss: att i Mexiko nyelsc är mycket slort, ett fenomen av Stcirre betydelse att Remarqucs finncs en mäktig rörelse lm att för- som upprepar sig i Indien, i Kina, bok gAtt ut i tre och cn halv miljo- ner exemplar pd alfa världens sprak.
I liirdagens ledarc med anledning av Remarque-filmen trasslar sig Da- gem Nyhchr genom langa.
hart när obegripliga resonemang fram till ro; ^^^ östeuropciska randslalerna en an- markniwsvard sfegnng i utgiftema för militära ändamd !.
Störst ar denna i Polen och Rumanien.
O k t - vis är derfa ena sidan av en kapp- rustning, dar sovjet-unionen Utgör den andra med en ökning frän 436,500.WO till 919,900,wO rubel under samma period.
Stor stegring förete ockra samtliga stater kring Stilla hiivet, Canada inberäknat.
Tyskland och Siam, Osferrikc och, r,, ".
, .il &lt;, d i a den tyska iiloledningem fatata ddr- r h p r vid krigmhrmct orh encr6t.
D ~ I M e x i k 0 s n y a a n s i k t e: aro a vi: p p sondermaldu, ~ ~ ~ ~: I " "; t ~ en ~ k ~ ~ ~ ~ ~ ~ I Für- triittu, och fortgätt successivt frän 126,969,wO till 115,158.wO pund sterling - en följd bl.
a. av instal- landet av det maritima kapprusfan- det.
Italiens budget är nästan sta- tionär, dock med en hDjjning under äret 1 9 2 6 2 7, medan U.
S.
A. visar en stegring frän 558,004,m till 668.287,WO dollin.
Den kraftigaste ökningen i militärbudpeten företer Frankrike: frän 6,478,200,000 frana ar 182&amp;27 till 11.034,5M), WO är 1929-30.
Aven om man m b t e räkna med den franska valutans forfgäende fDrsämring, är hudgelök- ningen beaktansvärd.
Som väntat kan vara, visa aven de tydande Filbunken.
Det finin m Iidnin-rMlpp .om jag här med mig1 min vaska mm om dit YP re den dyn sd-n till en skönhct.i+ nityt.
Dct II m ' hlcgram och d- B blik lyder: .Jag skmli icke girit b.hr- nke hlanmvlxrl,.
citaht sr haltat yr m hrev Iiin den w k e diplanaten furst Rtilox.
en brev dar han gamgick:: i ~~~~~~ ~ ~ ~ n iit tyi:;, e t t lika mycket loiinnornil fel.
Alltför gär.
na tarreiten finge männen vara ensam- ma om alt CrUndI ut en politik m m in- nebure ' y stan ' nr Sveripe med han- ~ ~ p: i ~ ~ ~ ' * h, ' i ", rdh " ~ ~ ~ or fingo v i ett begrepp Om vilket ntorf arbete som utföres.
Nästan alla By ft!, dem, mcn dct dct inte.
ue medlemmarna av Mexikos fredsför- snurra runt kring 1925 I= kaitnrbram ening äro lärarinnor.
I hemmen för och de plocka in r i k d a m a n LindbcrR for all i och med hans enda huvud hugpa (ron .. L, id.
4).
I V ailt vad vi halt här i landet av vilja till befrielse frdn krigimaran och en ny p ~ ~ i t Iredrpalitik iv Innu har m m inte SCn nbgri flcken.
111 det mg6r de menska hiinnorna Om Iredsttägan kasta i tredrigt längdse hos Idrrvankommissioncn.
II det missmod, fdntri&gt;ddhct eller okunnighet?
htellek- tueltt beroende?
Bekvlmlighet?
Vi ha 0101 von Dahlin att tacka f l r en Kod historia om din svenske sjöman- ncn iam var sjuk i främmande land och i y m l ropade @ lllbunke.
Dr franma.
nunnorna hurde del och e n des spreds i Sydliga länder di rykte titt filbunke vor dt rtori ' svcnskl hclpon.
Det ryktet hr- de räll.
Filbunkslugnet il, vart ideal.
- DC " i " tZ.
Augurerna ha talat Mötesplatsen.
borgs Representanter Iänsförbund för av Hallands.- F. K.
R. och samt Älvs- f6r Uddevallakretsen sammanträdde med Gö- I Dagens Nyheter for den 2 no- kvinnliga tjänster utan också inne- teborsavdelningen av F K.
R. å Göte- vember uttalade sig generaldirektör has av män i den mån nya sådana Örne, borgarrådet Söderlund.
riks- komma in i ämbetsverken.
Den fan- a v F. K.
R. till ett Svenska Kvinnors dagsman E. Eriksson och general- tastiska orimligheter i hans resone- Vänsterförbund Mötet v a r talrikt besökt omorganisation " En kvinna.
Människor och barn, det är ord direktör Hamilton om de kvinnliga statstjänarnas löner och arbete, om 1925 års riksdagsbeslut och om sina egna ståndpunkteter såsom chefer eller såsom ledamöter av 1928 års Iönekommitté.
De tre förstnämnda yttra sig på mang blir än tydligare när han går och diskussionen synnerligen livlig.
In- var k Ebba Holgersson.
Man vidare och talar am statsanställda ledare talade sig enhålligt far den föreslagna lärare: omorganisationen.
Beträffande själva or- K o m m i t é n kunde icke för dessa ganisationen gjorde en del uttalanden kvinnor gå till väga på annat sätt som snarast möjligt skulle framföras till än beträffande hela den stora skaran v. u. övriga kvinnor i statstjänst eller " - Göteborg som beteckna mänskligheten under ett sätt, som man förstår De anse inom det kommunala lärarområdet lika lön är en fara för kvinnorna För alla vanliga människor är det oktober lyckan förvärva fr. Ebba HoI- olika åldrar eller i olika sinnesför- själva, som ej äro konkurrenskraf- uppenbart att här är fråga om två gersson från Medborgarskolan att leda Men mänskligheten är tiga.
vi svara som så ofta förr att olika tillvägagångssätt ett inom det en kurs i förenings- och mötesteknik.
fattning, också uppdelad i s. k. kön.
Tegnér vi önska möta den faran.
Vi vilja kommunala lärarområdet och ett uttrycker det sålunda D i g mänskosläkte dig bör jag dock prisa, Guds avbild du.
hur träffande, hur sann.
Två lögner har du likväl till att visa, en heter kvinna och den andra man!, Uppfattningen ändras med tider- nas lopp.
Och när man numera sä- ger * en man.
menas därmed något ädelt, storstilat en med mod och kraft försedd varelse för övrigt den enda, som betyder något.
Som exempel man tar upp en tidning.
Där står om det svenska bruket att fira bemärkta mäns hela och hal- va decennier.
(Ändå firar man in- tensivt Selma Lagerlöfs m. fl.
födel- sedagar far att inte tala om namnsdagsfirandet.)
Men vad är ren kvinna,?
Det är inte så lätt att svara pd den saken Riksdagsman, landstingsman, barnavårdsman m. m. kan likaväl betyda kvinna som man.
Likaså två trovärdigs man.
som enligt lagen skola vara arvskif- tesförrättare.
M. m. m. m.
Men det är en a r t av det moderna sprak- bruket om en kvinna., Som man har svårare att förstå Det är, när det i vissa lagar och förordningar an- gående styrelsers och nämnden sammansättning Stadgas.
att med- lemmarna skola bestå av en lärare eller en läkare, kanske en jurist och en kvinna,.
Vi se till var bedrö- velse att detta uttryckssätt använ- des aven i värt kära grannland Norge.
I den resolution, som Oslo og Omegns Psykiatriske K l u b an- log den 13 juni detta år föreslås en - - - - att nå så Iångt vi förmå i fri tävlan inom den övriga statstjänsten.
Och men inte längre.
Vi avsky däremot det kunde sålunda inte undvika att den illojala konkurrens med män- de statsanställda kvinnliga lärarnas nen, som lägre löner i varje fall avlöning skulle komma i strid med endera principerna.
Herr Hamilton principiellt innebära.
Herr Söderlund förklarar att 1928 har f&lt;ircslagit att avlöna kvinnliga års lönekommitté ej känt sig bunden lärare i stalstjänst efter en annan av 1925 års riksdagsbeslut i behö- princip än andra kvinnliga statstjä- rlghetsfrågan.
Nå, det ar rent språk nare.
Det är tydligt att herr Hamil- åtminstone Huruvida det är klokt ton varit medveten om att pd detta av en kommitté av 1928 att känna sätt en del kvinnliga innehavare av sig obunden av riksdagens bslut högre statstjänster få samma avlö- ning som män och andra - lärarna 1925 är en annan fråga.
Herr Örne säger att kvinnor Som en lägre avlöning.
Det är full- ej vilja övervaka posttransporter på ständigt ofattbart hur en ordförande bangårdar under vinternätter eller ej i en lönekommitté kan ta detta fak- vilja bo på annan plats än maken, tum så lätt.
Måste man inte i en icke kunna få samma lön som män.
sådan ställning ha intresse för prin- ciper och blick far framtiden?
I Nej naturligtvis inte, Därför finns det ju också högre och lägre avlö- stället har han ej ens ansett nödigt nade tjänster öppna för både man att ta reda pd hur många kvinnor och kvinnor De personer, och som f. n. inneha högre statsjänster.
kvinnor, som av familjeskäl, av be.
Det finns för det första t v i kvinnliga bekvämlighet, för sin hälsas skull e, d, rektorer, åtta lektorer vid folkskole- välja att stanna på en lägre avlönad, seminarium och tre v i d högre all- bekvämare tjänst i stället för att män, läroverk.
Det finns också re- söka den högre mera krävande, äro dan två kvinnliga överläkare fem ju i sin fulla rätt men kunna ej hospitalsläkare av första och sex av klaga.
Vi veta, att exempelvis post- andra graden.
en bibliotekarie en verket under denna övergångstid kontrollör.
två t. f. kanslisekreterare, svårligen kunnat väntas behandla en t. f. laborator, en t. f. aktuarie och sina kvinnliga befattningshavare femton kammarskrivare.
rättvist V i ha e j hunnit längre sedan 1925 Det skulle ju ha inneburit att för år framåt kvinnor blivit i men vi veta att detta är bara bör- majoritet på chefsposter och vi för- av &amp;,, Försöket Över funnit sig Trots den korta tid som stod deltagarns till buds, hann man and6 att få en ganska god inblick i det tekniska maskineriet.
Man fick också vilket kan- ske inte var det minst viktiga.
lära slg att principer måste etik och moral.
om man vill uppnå bästa möjliga resultat i sam- arbetet med andra.
föreningslivets Till skolornas fredsdag.
Svenska skolornas f ?rdvfnrdne har I år liksom föregående år med anledning av Fredsdagen den 11 november givit ut fredsdag en liten skrift ' Innehållet Till utgöres svenska av skolornos två mor- gonböner av Siri Klinth och Dagny Thor- vall med särskild anknytning till freds- och försoningstanken, ett anförande i Nationernas förbunds generalförsamling av den siameslske delegater prins varn- vaidya om det internationella samarbetet och en redogörelse BY lektor Elisabeth Eurén om Nationernas förbunds verksam- het till barnens skydd.
Det lilla häftet skri kostar 30 öre är 14 i föreningens skriftserie Och kar rekvireras ha sekr. fröken Hélene Philipson Rödabergsgatan 11 Stockholm.
där tidigare utgivna skrifter erhållas V i pepka särskilt de två närmast föregående n:r 12 Tre kvinnliga fredsarbetare av Greta Sten- dahl med korta små biografier över Jane stå att man ej kunde uthärda något sådant men det har ofta grämt oss, att herr Örne inte deklarerat sin sympati för den fria tävlans prinrip och sagt ifrån att till de nuvarande orättvisorna är han för närvarande nödd och tvungen, framtiden skall bli bättre nämnd (för att pröva sedlighetsför- Självklart anse vi att om student- brytares försättande pd fri fot) och examen eller akademisk examen denna nämnd skulle bestå av bl.
a. fordras för inträde till postassistent- en erfaren psykiatriker.
en represen- kurs så skall det fordras av kvinnor tant för övriga samhällsintressen och lika väl som av män l i g stämma.
kvinna Ett sådant falesätt är nog egentli- gen menat som ett uttryck för s. k. kvinnosaksvänlighet och frisinne, men i själva verket är det urbota reaktionärt.
Om man menar att sä- kerställa åtminstone en kvinnas in- Inför eneraldirektor Hamiltons uttalande star man dar gränslöst förvånad.
Man vet att han innehar en av de tjänster för vilka fordrar en grad av skicklighet.
förtjänst och lämplighet, som kvinnor ännu på många är ej kunna tänkas uppnå.
val vore det ju enkelt att stadga att kommitt+en eller vad det nu är, skall bestå av män och kvinnor, varav etc. etc.
Ty, som bekant finns det nu- mera även kvlnnliga läkare, lärare, Och ändå ser det ut, som om han fortfarande e j förstode det sam är klart för oss alla.
Enligt tidningen säger han, a~ när 1928 års löne- kommitté sätter kvinnliga folkskol- jurister.
ja, t. o. m. samhällsintres- serade personer Man kan invända, att ordställningen kan vara likgiltig och Intet hindrar, att det blir mer än en kvinna.
Visserligen - men dels blir det inte mer än en.
dels är språk- bruket ett uttryck för tanken.
Del är tid på att vi ändra både tanken och språkbruket.
lärare för hela livet och for all fram- en även Andrea Andreen-Svedberg.
.
- Valmetod rättvisa frågan intresserade att kupa nämnda författaren Ingen bör försumma av förslaget.
Skaffa häftet köping ker värd och partitvång.
Pengar eller åsikter löd rubriken till en artikel i Tidevarvet av den 1 novem- ber I denna artikel ironiserade fröken Tamm bI.
a. över- frågan Vad men- med en hygglig karl i politiken ?.
En hygglig karl vore den ej röstade mot sin övertygelse oftare.
än partiet kräver heter det bl a I denna spydighet liksom en lika hård som befogad dom över det traditionella kravet på partitrohet Men drabbar do- men i första hand den em * ilde parti tid 3 lönegrader under manliga, så är det samma sak, som när 1925 års riksdagsbeslut inplacerade kvinnor inom civilförvaltningen där deras då- gängaren varande löner passade.
men med Nej genom den lagstadgade valord- teoretiskt absolut fria beford- ningen måste en riisdagamannakandidat ringsmöjligheter och pd så Sätt att ansluta sin till ett visst parti, och är han dessa tjänster med lägre lön icke äro en hygglig d. v. s. hederlig karl.
väljer han det parti.
med vilket han i huvudsak överensstämmer Man genom partieti- ketten kan han sägas ha givit ett löfte åt sina väljare att följa partiet även på de punkter där hans överrtygelse går i motsatt riktning.
Det blir helt enkelt konskvensen av att han åtagit sig man- datet.
Kan något göras f6r att råda bot - - härvidlag?
alt lapa det Det är sa- Werner Håkansson.
Livets rikedom är arbete.
En samling kvinnoporträtt.
Den nya bok (Kvinnor, Bonniers nan Karainen, sam i hela sitt liv förl.)
Anna Lenah Elgström sänt ut i år har på omslaget en brokig sam- Iing kvinnoporträtt alltifrån den berala politikens ledande person- hem vid Grosvenor Square möttes lättjefulla i päls och siden skrudade ligheter i den aristokratiskt och in- » hela världen » under den lysande tellektuellt högtstående krets av Viktorianska tiden men ofta hände lyxkvinnan t i l l den i tarvlig dräkt vänner, som värdfolket samlade om- att, dansade eller klädda arbeterskan, vars händer Inuti boken kring sig.
De liberala idéerna om- satt på operan, strövade den unga aldrig äro sysslolösa.
fattades tidigt och med strålade peeress på the Strand vid midnatts- återfinner man det skiftande galle- entusiasm av husets unga dotter.
tid såsom medlem av dess rädd- riet: Den börjar med en historia Om Ishbel (uttalas Schebail) Marjori- ningsmission.
ordnade mellan kl. på natten varm kvällsmat societetsskönheten Alma Sandell en banks- betecknande är att hon skri- 12-2 ver om sin svåger lord Ridley: » han åt frusna omnibuss- och drosk- grå kattunge, som » leker med.
de hade alla goda egenskaper ehuru kuskar och kom till tals med de stac- sociala frågorna som med ett ull- han hade olyckan vara född och kars flickor.
som på gatan sökte sin garnsnystan för att över prostinnan uppfödd bland konservativa tradi- utkomst.
Dem av dessa, som ville Karainen och mor Helena stiga ända följa henne, bjöd hon på te vann tioner » Redan som ung flicka tog hon fatt deras förtroende och lyckades hjäl- ned till hjälphustrun fru Johansson, lastdjuret, Som tåligt sliter för födan på det sociala arbetet, både i Lon- på mer än en i n i andra livsförhål- don och i Skottland där hon p i en landen.
» Jag är tacksam för mån- och tåligt låter sig piskas av man- nen, varje gång denne.
drucken och raglande, råkar i bärsärkarraseri Berättelsen om fru Johansson är bra skriven och kan t i l l svensk själv- prövning icke nog rekommenderas.
Bland de övriga novellerna höjer sig ett par upp till verklig äkta konst, särskilt gäller detta om en av dem.
Den heter Samvete själv och har till Lady Ishbel Aberdeen och I.
C.
W:s “ gyllene regel ': Allt vad i viljen människorna skola göra Eder.
det gören I ock dem » Så som lady Aberdeens intelligens, praktiska duglighet och viljekraft äro genomsyrade av de bästa kvinnliga egenskaperna hjärtats godhet och värme skulle man önska att alla kvinnor vore, Mänskligheten skulle då vara bätt- re. » Det yttrandet fälldes vid en in- internationell kongress i Généve för mer än tjugo är sedan Lady Aber- deen hade deå redan i flera år såsom president lett Kvinnornas Interna- tionella Råd I.
C, W. (lnternational Council of Women och dess vitt ut- grenade arbete.
Betecknande nog gav en svensk delegerad, sam för första gången i Somras vid kongres- sen i Wien såg och hörde henne på ordförandeplatsen, i nästan alldeles samma ord en bild av hennes per- sonlighet förståelse av människor, förmå- ga att för något gemensamt högre mål få stridiga viljor och åsikter att samarbeta, medfödd takt och be- härskning av egna såväl sympatier som antipatier, kraft och uthållig- het, allt detta fordras för att med framgång kunna sköka en ledande ställning.
Att I.
C. W., detta för- bund av kvinnoföreningar från 46 länder, kunnat bliva vad det är, be- ror på dess lycka att så tidigt och så länge ha fått ha t i l l ordförande Ishbel Aberdeen.
Kärnan i hennes väsen är dock lyckligtvis godheten sam utstrålar värme ljus och glans och detta så starkt att man inte först kommer att tänka på de före- träden, som begåvning och gynn- samma sociala förhållanden skänkt henne.
Hennes yttre öden h a varit gynn- samma för att utveckla de egenska- som behövas för en ledande per stäilning.
Dotter av en skotsk ädling, lord Tweedmouth, växte hon upp i ett hem med andliga och politiska intressen såväl i det ståtliga pa- latset Brook House vid Hyde park, som i det underbara Guisachan, hemmet vid inverness, de skotska högländerna krona, sågs den li- medan societeten stugorna yster liten ponny sprängde I vag bland berg och branter för att hälsa på i de ensligt belägna och kunna vara till hjälp och tröst I nöd och bekymmer.
Hon bildade ungdomsklubbar, hem för arbeter- m. m. vid en ålder då hennes jämnårigas tankar inte gingo utöver.
dans och sport.
Vid 12 år hade hon första gången rett sin blivande ma- ke, den 10 år äldre John Campbell Gordon » han var då mitt ideal av allt vad en man bör vara och det är han fortfarande intill denna dag, skriver hon mer än femtio år se- nare John Campbell Gordon.
earl av Aherdeen, fick senare titeln markis av Aberdeen and Temair.
Sonson till den George Hamilton Gordon, som var med i wellingtons och Peels ministärer och som representerade England vid freden i Paris 1 8 1 4, fick även lady Ishbels make det politiska intresset i blodet som en förpliktan- de tradition.
Deras äktenskap har varit sällsynt helt och Iyckligt, fyllt skor gen vänskap som jag fått från des- sa flickor, som blivit utmärkta kvin- nor » skriver lady A. i sina missförhållanden Hennes makes ställning, en tid som hög ämbetsman i Skottland, se- dan som generalguvernör i Canada och vicekung på Irland, har givit henne tillfälle sätta sig in i både det statliga och det ekonomiska maski- neriet och få kännedom om olika slags folk.
deras svårigheter och de- ras olika sätt att se problem från ömse sidor om en gräns.
språk el- ler landgräns.
Men hon nöjde sig inte med att veta Med nästan ofattlig ar- betskraft energi och praktisk för- måga griper hon in i sociala för- hållanden.
Listan på de initiativ hon i dylika fall har tagit är impo- nerande lång På Irland skapade hon nya förvärvskällor åt den ut- fattiga befolkningen.
deras .fina spetstillverkning förde hon in i världsmarknaden.
De hygieniska missförhållanden äro nu inte läng- re så skriande, som då hon kom dit Stora tuberkulos-sanatorier har hon De stå alltjämt under hennes k direkta tillsyn och varje månad gör sina 72 år den långa re- a san från House af Cromar, det nu- villigt och lydigt fogat sig efter man- som i hels sitt äktenskap pli- gats av kärlekens kroppslighet Och dock Ständigt varit i grossess.
Till sist gör denna livstidsslav uppror, begär en handling som hon icke frå- gat mannen am lov t i l l och blir s i n eget samvete.
Det finns 0ckså en historia om en gammal skånsk gård med bikupor Iäkeörter och hängande gamla träd I denna gärd bor en klok gumma.
Som kan koka dekokter och bota sjuka.
Skildringen av denna skånska kvinna, hennes trädgård och hennes man är så vacker.
enkel och bedå- rande, att man för den skull nästan glömmer bort samlingens mindre goda ting.
Till de senare hör Fon- sterkorset tillägnad Svenskby-präs- ten Hoas.
Handlingen försiggår i Svenskby under ryska revolutionen.
Den berättelsen närmar sig billig filmdramslik.
En författare av den rang Anna Lenah Elgström i sina bästa stunder visar nig vara.
bakgrund finska inbördeskriget borde för sådant hålla sig mycket 1918.
Det är historien om prostin- för god.
Ellen Michelsen.
varande hemmet i Skottland, t i l l de alika stiftelserna på Irland för a l t inspektera att allt är i bästa ordning.
På Irland ha lord och lady A. stått som den engelska kronans repre- senlanter gent emot en befolkning, som fordrade full politisk självstän- dighet.
De ha trots s i n ställning kunnat vara omutliga förkämpar för Home Rule och Gladstones leberala program Var de än ha befunnit sig ha de lyckats vinna befolkningens obetingade tillit och förtroende och försona stridiga element En sådan Iivsgärning är väl en lika sällsynt som lämplig parallell till den att un- der tre ärtionden leda den kvinnliga aktiviteten från 46 länder.
Sin officiella .maktutövning och sitt lyckliga familjeliv har makarne A. skildrat de ha turat Om att skriva kapitlen i en lika händel- som förtjusande älsklig livs- krönika » We twa » (skotsk form för two) rikt illustrerad.
Tyvärr är de fyra upplagorna a v de två ban- den slutsålda.
men en tredje del.
med den godmodiga titeln » Mor cracks about we twa », är nyligen utkommen.
Det är inte alldagliga ting de ha att berätta, som stått i centrum av Englands världsomfat- tande politik under drottning Vik- toria hennes sons och sonsons epo- ker deras närmaste vänner voro Gladstone Henry Drummond Gordon Pascha Lord Shaftesbury och Rosebery, för att endast nämna några namn.
År 1929 tilldelades lady A. av uni- versitetet i Aberdeen den mycket högt nen, uppkallade graden L.
L. O., vilken förut endast ägts av en kvinna, drottningen, L o r d A., som redan förut innehade vär- digheten skriver härom » Nu äro vi åter igen förenade i ett nytt kamratskap » SI har ' We Twa ' gått genom livet hand i hand.
1928 inträffade del ' om hon sätter högst av alla sina utmärkelser hennes älskade Skottlands huvudstad Edinburgh gjorde henne den enda kvinna i denna generation till sin hedersborga- re.
» Det är med glädje och tacksam- het my Lord Provost » så slutade lady A .. Sitt tack, » som jag sänder.
vidare Laura Petri: Kroppar och Själar serik " är fängslande som livet självt.
Författarinnan skriver med värme klokhet, erfarenhet.
Hennes bok ger kun- skap och ger tankar.
Man önskar den en stor spridning. "
Bland i OLLE HOLMBERG i Dagens Nyheter.
5: 75 BONNIERS I
Tre filmer.
" VAPENKONTROLL HOTAR EUROPA ".
(Forts. från sid. 1) lien alls icke u p p t a g e t 1925 gick 32,8 % av Italiens starka export av krigsmaterial till Litauen, men detta land redovisar ej för någon som helst import frän Italien.
hi 1924 upp- ger sig Tjeckoslovakien ha mottagit barndom.
Greta Söderbergs-Ulla Win- rige av mera betydande omfattning.
bringar ju en massa pengar - och 29,2 % av sin import frän Frank- NO^ hade det legat ganska nara till Japan, Portugal och Australien världens vapenexportörer, att dess hands att S. F. hade gjort en fin Bell- alla äro de med i samma dans, Så export uppgår till över 22 % av mansfilm.
Men Ulla min Ulla.
har inte gott som ingenstädes i världen ma- världsexporten och att den dirigeras blivit vad man väntade av den Det är kan vara ter man en nedskrivning av rustnin- till 52 olika länder.
Man ser på ovisst om en I,udfilmsapptirat indisponerad men den kvällen recensen- garna utom i de ex-neutrala länderna i. d. ententehåll tydligen genom fing- ten var där påminde den om ljudfilmens i Europa, och även där blott i Sve- rarna med traktatsbrottet det in- - förtjusande Det är tydligt, att så snart det eko- pengar måste Tyskland förtjäna för rike, som icke meddelar ens den it skapande och kraxande.
så publik- nomiska läget i världen gör det möj- alt kunna betala sitt stora skade- obetydligaste export dit.
K o n t r o l - len.
är tydligen otillförlitlig, och ken vred sig i nervositet.
Detta var det ligt, fortsättes det förra vansinniga stand.
första förstörelsemomentet Det andra var kapprustandet.
dylika fakta äro föga ägnade att fotograferingen I Sverige vågar tyd- inge förtroende för det sätt, varpå lipen kameran inte röra sig under ljud- Handeln med krigsförnödenheter upptagning utan står hela tiden rakt fram.
Skådespelarna får hålla sig inom dess Detta bestyrkes ytterligare, om ram om de vilja vara med på bilden.
Att kameran smidigt försöker anpassa man kastar en blick på den interna- sig Cfh, filmens krav är tydligen utom tionella handeln med krigsförnöden- möjligheterna grins.
Nu har det blivit heter.
Exporten av dylika har stegrats filmad teater i avsaknad av filmens frdn 42,710,300 dollars år 1922 till existensberättigande resurser senare siffror För alla filmälskare finna, dock en 58,853,500 år 1928 film, som står höjd över allt beröm På föreligga ej Min smugglar undan export och, importsiffrorna åtminstone några av Folktörbundets medlemmar fylla sitt löfte om full huvudsak torde dessa siffror publicitet.
vara riktiga.
Det rör sig om så be- tydande belopp, att felaktigheter för de skilda staternas vidkommande Ytterst gäller det vapenfabrika= tionen spelar mindre roll för helhetsresul- tatet.
Men går man till ett närmare Det mest betänkliga är emellertid, studium av varje lands import- och att Om redan kontrollen över vapen- exporttabeller för sig, och jämför glappar existerar det alls man dem med varandra, så faller Ingen kontroll över vapenfabrikatio- det genast i ögonen, att det ma- nen.
Staterna redovisa blott för in- terial, Folkförbundets medlemmar och utförsel av krigsförnödenheter ställa till förfogande för ststistiken.
Icke för sin egen framställning av måste vara på många händer synner- eller för sina inköp från pri- ligen bristfälligt.
Motsägelserna och dylika den Sången om Paris tt anmärkningsvärt och tar oss inte sett Stockholm på svenskar kanske överraskande fak- god dag.
En sådan regi!
Så- tum röjes i dessa tabeller Sverige dana suveräna fotograferingar De ' b ' intar ~ platsen som n: r 6 av de vapen- en konstnjutning av sällsport slag en upplevelse för dem, som vilja ha filmen exporterande staterna i världen, en- till ett konst- och kulturmoment.
Dessa dast föregånget av stormakterna skådespelare och deras fine regissör hade England, Tyskland, U.
S.
A., Frank- inte kunnat vara något annat i n frans rike och Italien i nu nämnd ordning.
luckorna äro både många och Stora.
Ett par exempel: Italien deklare- min med deras utmejslade subtitilet i I detta sammanhang förtjäna, också angående den statliga fabrikationen filmkonstens tjänst Det är verkligen synd om familjen att anmärkas att oaktat all export rar 1923-25 för en import från ha alla hittills strandat på staternas Brunius att ha behövt arbeta med en så av krigsmateriel från Tyskland enl. Frankrike på 15,8 å 20.1 % av hela obenägenhet att underkasta sig underhaltigt manuskript!
Paramount-in- Versailles-traktaten är strängeligen sin betydande införsel, men i de spelningen i Paris.
Doktorns hemlighet förbjuden är Tyskland n:r 2 av franska exporttabellerna finnes Ita- Folkförbundets kontroll på detta Om- var inte lyckad.
Det osade teater!
Ten- ride.
Man är villig att publicera ter med himlande ögon.
förtvivlade gester sin militära organisation ty vad och falskt patos.
Och al pratas det i tjänar det till att försöka dölja den ett kor!
Den enda verkligt naturliga var lilla Ann-Marie Brunius som har en viss omedelbart Så länge det nu varar i hemlighållas, den vill man ej blotta.
den svenska filmens förkonstlade land.
(Forts. från sid. II Annars var det hela alltför obetydligt för indiska studenter i de kulturella Solen värma mänskligheten.
Dessa Ännu möjligare att komma till att spelas med en sådan Pretention och missionsstationerna överallt fann vita pilgrimer i vishetens och ljusets rätta med är den privata.
förtrustade långsamhet jag en ande av företagsamhet och tjänst vandrade genom hela tolte- rustningsindustrien.
Dess produk- Jacques hängivenhet för saken.
kernas kejsardöme.
De hjälpte alla tion är betydligt större än den stat- Jag tillbragte en oförglömlig dag människor som behövde dem och liga.
De medel, varöver den för- den hälsning av uppmuntran och guds på den indianska missionsstationen den gyllene bevingade triangeln på fogar, äro enorma, dess internatio- fred som givits mig I % ' " min stad till de vid Aktopan.
En lärare, en Idkare, en deras bröst var ett tecken till att de nella organisation är utomordentligt 40 miljoner kvinnor av I.
C. W. vilka vårda och söka levandegöra denna vår Professor i kroppskultur.
en sjuk- voro uttagna att tjäna mänskligheten.
väl genomförd.
dess inflytandc ge- världsförenings motto the golden Rule sköterska och en kvinnlig social ar- Det poetiska och ideella draget nom sina lydiga pressorgan oerhört.
En betydelsefull episod berättar betare förvandla hela trakten och hos rasen kommer fram i några ra- dess sammanfiltning är utan hänsyn lady A. frän Paris 1919.
Nationer- dess invånare.
En ny by skapas.
der som den kvinnliga läkaren, dok- till gränser och nationaliteter.
Det nas Förbund höll på skapas.
i Skolor och bostäder under uppfö- tor Ursua skrev till m i g.
Själv an- är en hundrahövdad hydra, i kam- handeln svenska heter Något sådant har mången åvägabringa - ' ' MEXIKOS NYA ANSIKTE ' '.
slagkraft ännu - att Wilson deputation rande.
Ett nytt liv börjar för de vänder hon sitt liv till a n bekämpa pen mot vilken Folkförbundet sak- nom vikten Och betydelsen mexikanska indianerna som blivit okunnighet och elände.
Hon slutade nar såväl Herkules ' kraft som So- a " att kvinnorna icke genom några stad- förtryckta under drhundraden.
sitt brev så: jag halsar i Eder ' Fred laos ' slughet.
Redan i Förbunds- gehinder utestängdes frdn detta ar- Camille Drevet talar vidare om och Frihets ' ideal.
De gälla icke paktens art. 8 uppdrages åt Rådet Robert Cecils landets konstnärliga traditioner frdn hon också vid beslutet få gångna kulturepoker, toltekernas så formulerat, att kvinnorna och aztekernas.
Den konstnärliga äro jämnställda med männen i möj- instinkten lever ännu hos deras efter- bara mångfaldigandet av produktio- nen men andens seger.
Den mexikan- ska själen har ett stort ideal: att anden skall tala genom var ras Rosa Torre heter en annan, av dem som bygga det nya Mexiko.
På tal om interamerikanska ekonomiska förbindelser säger hon: Jag skulle önska att alla politiska problem löstes så som i Chile och att överväga h u r de skadliga verk- ningarna av sådan enskild tillverk- ning må kunna förebyggas., och under 1 0 års tid har problemet dryf- tats vid varje ordinarie delegerade- församling - utan resultat.
Önske- mål ha Uttalats, konvenlionsförslag ha utarbetats, - men förkastats, framförallt på grund av motstånd från de stora vapenproducerande gränslösa.
gift är stor och T y deras intet förhoppningar medelmåttigt Argentina.
Dess länder ha på grän- sen rest ett jättekrucifix från vilket kommer ur den jord, där den tro- Kristus sträcker ut sinn armar mot piska floran är så mångfaldig och mänskligheten.
Det är den eviga där de väldiga slätterna domineras fredssymbolen.
Men det är tyvärr av vulkaniska toppar av geometrisk så att när konflikter uppstå mellan staternas sida.
De ofrånkomliga konsekvenserna av ett offentliggö- rande av den privata rustningspro- duktionon bleve ju publicerandet av staternas ekonomiska inställning till densamma och kravet på publicering länderna, måste vi ta var tillfykt till skiljedommar för att bilägga dem Vi borde arbeta för att banden mellan oss bleve alltflera.
vi måste få bort pass och tulllar, fä gemen- samt mynt i de latinska länderna, samorganisation av industrierna ge- mensam industriell lagstiftning och gemensam handelscode av deras egen fabrikation.
Men en sådan publicitet är dock ett nödvän- digt komplement till den låt vara bristfälliga - publiciteten av vapen- och ammunitionshandeln och förut- sättningen för att en allsidig och fullständig kunskap om rustnings- frågans universella läge skall kunna vinnas.
lyckades detta lighet a t t innehava poster och för- troendeuppdrag.
En betydelsefull inssts mänstlighetens och freds arbetets historia.
På fredsfronten, stod lady A. tidigt, modigt oberörd av det hån och det motstånd hon då mötte.
, House gästfrihet il strömma kvinnor från alla län- der och för alla finnes det ett varmt välkommen.
En strålande sol tyc- kes alltid lysa återspeglad i allas ansikten tjänares, underlydandes, liksom gästers.
Trots port, telegraf och järnväg på några kilometers avstånd har platsen bevarat de skotska högländernas charm och avskilda ro utsikten från terras- serna är av underbar skönhet.
Mot den gröna bakgrunden vid sorlet av plaskande fontäner, går t h e Piper i sin skotska dräkt kjolen och de bara knäna - i t h e Gordon tar- tan familjens färger, fram och åter blåsande skotska melodier på sin säckpipa.
Blicken går vidare över vindstilla vatten och sluttningar med betande fårahjordar.
De av ljung vinröda kullarna höja sig mot ber- gens horisontlinje - en skyddad värld av skönhet och ro kring ett ädelt människopar, som alltid varit lyhörda för hur världens hjärta slår.
Ellen Hagen.
- kommande: indianerna komma till skolorna och be om färg och pens- lar varpå de ge sig ut att måla av sina praktfulla naturscenerier.
Vara mexikanska vänner ha en rik jordmån för sitt arbete, deras upp- skönhet.
En dag berättade arkitekter Ama- bilis för mig legenden am tol- tekerna, som sägas ha vant barn av Jorden och Solen.
De fingo frdn moderliga bröst allt v i d de behövde och förblevo i hennes vård till dess de lärde att fostra sin ande.
Då fingo de förmågan att lösgöra Jordens sig frdn Jorden och nalkas sin fader Solen De som genom kroppslig I Mexiko slutar Camille Drevet, och själslig uthållighet lyckades be- ha Solens begynt sin marsch segra materien blevo vismän, mäs- på mänsklighetens vägar, Somliga tare i konst, vetenskap och filosofi: av dessa pilgrimer äro uppfostrare, När de omskapat sig själva till Kär- andra sociala arbetare, andra paci- lekens lärjungar, vandrade de över fister.
vi hälsa dem med rörelse.
hela Jorden för att liksom sin fader barn - Kelloggpaktens löfte a v s t å från kriget ter sig som bluff.
Inför dessa fakta stannar man med den förbryllande känsla, som oinvigdes Iekmannalogik e j den sällan erfar vid konfrontation med de diplomatiska rådslagens
