# ID: svediakorp-per3507
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1930
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,004
# sentences: 581
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Skalden Vergilius ’ 2OOO=åriga minne.
Ur VI sången i Sagan om Aeneas.
Lydande heliga bud går Acneas upp emot höjden till den vördade ort, där Apollo härskar och dyster höga Sibyllan bor i sin ödsliga, ensliga grotta, hon vars ande och själ, av den deliske siareguden.
helgad och vishetsfylld, kan skåda de kommande öden.
just framför dörren hon srtod.
Dd blektes på kinderna färgen, håren reste sig upp, och bävande hävde sig kinderna Gudaingivelsens makt förstorar och höjer gestalten, människotal ej går från de inspirerade läppar, när hon är nära sin gud.
» Varför dröjer du? » ropar hon högljutt.
» Man från Troja, gör bön, gör löfte, ty annars det aldrig öppnar sig.
undrens hus. » Så sägande tystnar Sibyllan.
Nu sig öppna med ens de väldiga portar icke av människohand och nu ljuder det » Äntligen ro dig beskärts från havets tusende dock.
dig bida på land långt värre.
- - - Hjälten talar på nytt: » Tro ickc, o jungfru, att någon möda mig varder for svår eller oförväntat mig möter.
Ett allena jag ber: det sägs ju, att skuggornas konungs portar öppna sig här, och den sjö, dit Acheron rinner Låt det förunnas mig dd att f å skåda min älskade lär mig hans bonings väg, upplåt mig dess heliga portar. » Så hon talte och bad, medan altarets horn hon berörde.
Sierskan svarade så: » O gudaborne Aeneas.
troiske hövding, Anchises son!
Det är lätt att gå neder, öppen för kommande står var stund den averniska porten, det som är svårt är att gå till de levandes länder tillbaka det är den svåraste konst.
Hell få den vägen ha vandrat.
- - fader, - - - » I tolkning av Johan Bergman.
Här hon ställer nu fram, prästinnan, att offra åt Hades två par kolsvarta nöt, och vin hon gjuter på hjässan beder till Hekate högt, som i Hades har makt och i himlen.
Morgonens ljusning kom.
Dd hände det tecken och under: jorden skalv, där han stod, och bergens skogiga åsar rörde sig: hundar han hör högt tjuta i gryningens dunkel, skuggornas drottning är när.
» Bort, bort », nu ropar Sibyllan, » alla som vigning ej fått!
Viken hädan ur heliga lundar!
Skrid du vägen framåt Och drag ditt svärd utur skidan!
Nu spröjs, om du har mod.
om hjärta du har uti bröstet. » Nu hon talar ej mer men störtar sig fram genom valvet, Hadesportarnas valv, och utan att darra han följer.
- - D o l d a i skuggor och natt de vandrade nu genom Hades ödsliga stigar fram i dödens och tomhetens rike, som vid det sparsamma ljus, som den molnbeslöjande månen sprider i skogars djup, när Jupiter skuggornas mantel svept över himmelens rund och de växlande färger försvunnit.
Fader Anchises nu stod längst in i den grönskande dalen, där av själar en hop voro samlade, redo att börja snart emot solljus värld sin väg, till förnyade jordliv, mönstrade just sin ätt, sina älskade ättlingars skara såg deras ödens väg, deras makt, deras tankar och viljor Skyndande mot sig han såg på en stig genom gräset Acneas, fröjd grep åldringen då, fram sträckte han händerna bägge, tårarna runno på kind och en hälsning flög från hans läppar.
- - - - - Nu föll Aeneas blick på en avskild land uti dalen, susande kronor han hör, och det skymtar ett vatten därnere.
(Forts. å bundets Centrala Kvinnoråd (repre- senterande 55 olika sammanslutnin- gar), Sveriges Husmodersföreningars Riksförbund.
Svenska Kvinnornas Nationalförbund.
Fredrika Bremer- förbundet.
Kristliga Föreningen av Unga Kvinnor, Svenska Kvinnors Medborgarförbund D: R drar LYDlA Wahlström i Stockholms-Tidningen en lans för likalönsprincipens bibe- - hållande i en kritik av 1928 års lönekommittés förslag.
» Detta är verkligen ell sätt » sä- ger d:r Wahlström t i l l sist, » att sina psykologiska egendomligheter som kvinnorna ha skäl att vara tack- Samma för.
Ty efter ett sådant BY- slöjande av spelet bakom kulisserna blotta är det all av anledning att d i r e k t sked, om ' lagarnas anda ' hädanefter i vad som rör kvinnor skall anses va- ra en annan än när det gäller män.
Svaret på denna fråga kommer att borgargrupper, icke endast från kvin- nornas sida.
I dag d ~ i, morgon mig! » Man lägger märke till hur den li- Öppet brev till Fru das med tidningens egna.
nister, genom en erkännsam artikel av herr ven Stål m. fl.
Vi uttala vår glädje häröver.
Svar till.
Fru Maria Lazar.
Kära IN Wagner, jag har med stand från händelserna.
Var snäll Kära fru Lazar!
Från vårt svenska hörn av värld- största intresse, ja spanning, läst er och missförstå mig icke.
Man kan artikel i Tidevarvet: » Mellan två också i stället för avstånd säga dis- den ha vi här på Tidevarvet all- (forts. i sid. 6) diktaturer ».
Då jag vet, att v i båda av historiens vidare utveckling hop- pas.
önska och frukta nästan det- samma synes m g i vårt motsatta ställningstagande till de senaste hän- delserna beaktansvärt och intressant.
Det rör sig ju icke om en menings- skiljaktighet mellan två personer, utan om en meningsskiljaktighet hos t~~ personer som se världen genom olika fönsterglas, ni genom svenskt, jag genom österrikiskt.
Ja, jag medger gärna a l l jag är påverkat av det partihat och de par- tistrider som v i nu uppleva i öster- rike och Tyskland.
Men jag tror att jag måste vara det, så sant jag har mänskligt hjärta.
Men icke sant, ni måste också medge att ni i ett land med så gammal och stabil kul- tur som Sverige sitter på långt av- berala tidningen vidtagit a l l a för- ett framförda åsikterna inte må förblan- V år FÖRSTA KVlNNLlGA mi- fru Alexandra Kollon- Elin Wägner.
sid. 6) lid bjudit till så gott vi kunna a n förstå läget och stämningarna ute i världen.
Della i känslan av att det inte finns någon avkrok, inga av- stånd, intet oberoende, även om det till en l i d kan se s &amp; ut.
Men vi ha fullt klart för oss den oerhörda svå- righeten av inkänning i andra folks svårigheter, konflickter och lidanden.
vi veta att v i ofta brista, inte bars i kunskap men också i fantasi och medkänsla.
Del var därför med ett visst inre måtstånd som jag i artikeln ~Mel- Ian två diklaturer » gick emot er u p p fattning av del europeiska läget, av er betecknat som ögonblicket före den stora sammandrabbningen mel- Ian marxister och antimarxioter.
Jag tror att jag förstår, varför n i står där n i star och skriver del ni skriver, och jag erkänner själfallet del över- tag n i har genom större erfarenhet av hur konfliktläget ter sig ute i Europas medelpunkt.
Men jag vägrar fortfarande att ske inte heller mindre men i varje f a l l icke större.
Det är just för de hungrigas, sjukas och förtvivlades skull det är oerhört viktigt att ett
Valbrev till Tidevarvet.
Den nya försvars- kommissionen.
som nehålla varje dag från vårt eget kär Pengar eller åsikter.
från utlandet.
är den sto okt.
Då går tige- Var och ska ga min rö fråga dala främst » el Socialdemokrater och höger ha Man har kommit överens om, att e n tvåpar- tisystem är det enda riktiga.
I soc.- gerlig sam dem.
ungdomsförbundets tidskrift demokraterna.
» Frihet » heter det, att » allt det främst » b som liberala åsiktsutrymme, som behoves far en hygglig karl kan det lika bra bli plats för, om det existerar två par- visare.
Tillvara tier, eller om del finns ell halvt dus- sin eller flera ».
Ja, man skulle kun- rösterna är veringen na fråga vad menas med » en hygglig karl » i politiken.
Men låt oss an- taga, att del betyder den medborga- stadsfullmäk re, man eller kvinna, som inte kom- förefaller promissar mer an flertalet, som inte Anledningen man närma säljer sig för ett mandat eller en per- sonlig fördel mer än andra och som inte röstar emot sin övertygelse of- majoriteten.
tare, än när partiet så kräver.
V i man måste äro ändå inte förvissade om att » en socialdemok hygglig karl » med säkerhet kan an- sluta sig till ell av två partier.
N.
En valta D.
A. har visserligen förklarat sitt att i och gillande.
Båda parter tala om, att förande h maktbalansen skulle bibehållas och socialdemok likaså möjligheten för olika åsikts- riktningar.
Det förra är ovedersäg- hävda det ligt, det senare blir sprängkilen.
In- Denna tal gendera av parterna berör frågan, rades dock varpå tvåpartisystemet skulle grunda huvudtalare, sig.
Vad är del, som skall dela upp folket i två delar?
Finns där verk- och att det ligen två, och endast två, ström- enskild och ningar i världen på vilka man kan samhet, som Vad kvin grunda en övertygelse.
Må vara men därom är påtagligen nu inte fråga.
Man menar väl snarast en icke vara i borgerlig samling och ett, arbetar- på valbar parti, vars inrikespolitik skulle vara aldemokrate klasspolitik.
Och vem, som får över- liberalerna hand beror till stor del på dess ut- rikespolitik.
Det är snarare ett två- utbyte alltså, För övrigt klassystem I n ett tvåpartisystem, man vill arbeta fram, helt enkelt en börd och strid penningen, där och borgerliga f att - om skall kämpa Det är mycket pr: också möjligt Dock blir d och då ko stå människ hygglig ka sa sig mol pengar, och eller ett f Och tvåpar var en F org don 24 okt.
en bismak av välgörenhet, i a l l a år varit synner- tider tilltalat konservativ livsåskåd- Den nyaste försvarskommissionen Tidningarna in- ning.
tillsatt.
Därom är inte mycket valresultat både Ja, i morgon ska vi alltså att säga.
Riksdagen har begärt en fädernesland och ge ett svar på, vad vi fått ut av det verkstäl- oss göteborgare hela.
Stora annonser vackra por- utredning, och denna skall morgon den 2 5 trätt, väldiga affischer, fina valtryck Ias.
Härtill har förordnats några mi- en stadsfullmäk- av alla de slag tävla om vår upp- litärer och åtskilliga riksdagsmän.
i av stapeln.
märksamhet.
Vår mening är den- Hr.
P.
A, Hansson som ordförande på valdagen läg- na dag mycket eftersträvansvärd.
svar pi denna 25 okt.
I dag vråla högtalarna, är en borgen för att 1925 års för- om varje dag ki- musiken spelar upp från bilar som svarskommités traditioner upprätt- i min brevlåda.
susa runt i sta ' n, från luften singla hållas.
Att hr K. A. Bratt förord- ned » Samhället flygblad ned over allt.
Detta för att nats som sakkunnig är antagligen Arbetarparpartiet »?
påminna oss om dagens betydelse, ett utslag av borgerligt frisinne, h r här i Göteborg och vikten av att vi lägga vår röst den gåtlikt talande, som ibland plock, som anges på » rätt » ställe.
Följande uppford- teckningarna.
Bor- rande frågor, införda som annons, gör ett stort nummer av sin egen å - mot social- prydde i dag stadens alla borgerliga pacifism och ibland avhånar paci- om » Samhället tidningar: » Vill Ni ha socialistför- fismen.
» Även möjligheterna för g såväl högern, tryck, strejk, blockad och bojkott?
isolerad, nationell avrustning under- kfrisinnade.
En Rösta då med Arbetarepartiet.
Vill n man hållit till- Ni ha kvar Er urgamla frihet?
Rösta sökes », står det.
Men vem inom kom- smen som väg- då med valsedeln Samhället främst, mittén företräder denna riktning Tag borgerliga, liberala och frisin- utom hr Lindberg?
Del är ett krä- av överskotts- nade listor. » Reflektionerna göre sig vande uppdrag och fordrar mycken inerande i moti- själva, som det brukar heta.
slagfärdighet av annan art än den borgerliga samlin- En tanke har jag dock till slut inte kommer uppgif- kunnat återhålla, inte minst inför med kulor och giftgaser för fram- gerlig majoritet i denna sista valrörelse.
Vad kan det läggandet av vägande skäl för en n y Denna uppgift inte betyda, att en valrörelse blir allt grundsyn.
mycket angelägen.
dyrbarare?
Den stackars demokra- I sitt yttrande till statsrådsproto- k inte den.
som tien hotas av så många faror, lurar kollet, yttrade chefen försvarsde- förmoda, beiv- inte här åter en?
för högern spelar ra missbruk av kostnadsfrågan ingen roll.
Där är partementet, statsminister Ekman: » Den särskilda fackkunskap på olika socialdemokratiska man j u van att räkna duglighet och mol framtiden, rätt till inflytande efter taxeringska- områden som i övrigt för arbetets n frontställning, lendern.
Och så är väl demokratien bedrivande MI sig behövlig, torde under den nya, inte så värst uppskattad på det hål- lämpligen böra ställas till kommis- ullmäktigeperio- let.
Men för de partier, sum kämpat n på listorna.
för demokratien och vilja slå vakt sionens förfogande i den formen, att kandidat ansåg, om den, kan frågan bli av allvar- personer med erforderliga kvalifika- rösträttens genom- ligaste innebörd.
Behöver en val- tioner av chefen för försvarsdeparte- nsam front med rörelse verkligen göras så dyrbar?
mentet förordnas att biträda kom- mist sill berätti- Varifrån skall pengarna komma?
missionen med föredragning av an- t de ekonomiska Frågan kan bli trängande.
Och - givna frågor, speciella utredningar ralerna hade att ingenting fås för inte.
miska initiativet.
* - ll.
och utarbetande av förslag. » fattning reduce- P.
S. 27 okt.
Detta yttrande inrymmer utvägar av valrörelsens Valresultatet har i kväll radierats och möjligheter.
egerstedt.
Han till lyssnande och intresserade välja- {rinser för den re.
Som redan i söndagstidningarna Kungl.
Maj:t meddelade i detta sam- måste fordras, meddelades var den totala röstök- vägningen mellan ningen över 25 000.
Spänningen var manhang följande riktlinjer: För säkerställande av en god och ekonomisk verk- stor.
Vart hade dessa gått?
Soci- partiskiljande.
aldemokraterna erövrade lejonparten på likställighet grundad rekrytering assistentbefattningar och högre beträffar synes nå- I8 000, högern tog 7 000 de liberala kvinnliga repre- och frisinnade 2 000.
Kommunister- tjänster i postverket, böra även stadsfullmäktige na förlorade 7 mandat och blev allt- kvinnliga befattningshavare lämnas åll.
Högern har s i fullkomligt utslagna.
Alla deras tillfälle att genom tjänstgöring på som förut, soci- mandat gick till socialdemokraterna, olika platser och under skilda för- som förut och som erövrade 32 mandat mot förut hållanden ådagalägga sin lämlighet förevarande hänseende.
stället för fru Bur- 25.
Alltså klar socialdemokratisk i Kommittén har inte ansett att de m avsagt sig, liar majoritet utan kommuniststöd.
Hö- till användning Lindström.
Ett gern vann de två mandat som de li- metoder, som ökning.
berala och frisinnade förlorade.
Det inom statsförvaltningen for att la valrörelsens inne- borgerliga blocket ökade alltså icke bort kvinnornas rätt enligt behörig- m de fält den sina platser, resultatet blev endast hetslagen, böra tillämpas i undervis- * ~.
en ökning av två platser på höger- ningsväsendet och föreslår därför in- formulerad så: kanten, med motsvarande förlust för placering i lägre lönegrad av kvinn- en skatteök- de liberala.
Målet, borgerlig majori- liga lärare.
Den förutsätter emellertid att sta- bostadsbyg- tet, förverkligades icke, Om man icke aste efter en önskade en högerseger, var resulta- ten vid tillsättandet av dessa plat- utser den mest kompetenta sö- ersättning för tet ur liberal synpunkt värd det pris, examensmeriter och andra mda lägenhe- som i och med den borgerliga sam- kande teoretiska kvalifikationer skola en- d en ganska lingen betalades?
ligt kommittén vara avgörande.
förmoda, att D, Varför då, frågar Akademiskt BiI- igen utefter dade Kvinnors förening, låta en an- blir obruten.
i lönen?
nan värdesättning komma till uttryck fattigaste har söka Bratt, för av kommit gen översp " ' - Arbete och lön.
- s, » Teoretiskt kunna man innehava även de lägre befattningarna och kvinnor de högre, men i praktiken räknar man med såsom regel, att de förra skola innehavas av kvinnor, de senare av män.
En dylik fördelning av arbetskraften förutsätter man sko- la åvägabringas genom rekryterings- och befordringsåtgärder. » Delta är som bekant 1928 års lö- nekommités uppfattning av lika- lönsprincipen.
Mot denna uppfattning har Aka- demiskt Bildande Kvinnors förening vänt sig med en skrivelse till Maj:t.
Föreningen framhåller att även om de rekryteringsmetoder, som kommittén i sitt förslag föror- dat delvis verkligen tillämpats, sy- nes det upprörande att man i ett kommittébetänkande åberopar prin- ciper, vilka innebära en uppenbar kränkning av gällande lag.
Kungl.
Maj:t har, sages det i skri- velsen, redan med all önskvärd tyd- lighet tagit avstånd från den av kom- mittén hävdade uppfattningen, ge- nom sill upphävande den 17 septem- ber 1927, av generalpoststyrelsens tidigare beslut om tillsättande av tre lediga postassistentbefattningar.
De statsfinansiella skälen, fortsät- ter skrivelsen, åberopas endast då det gäller folkskollärarkåren.
Då borde man åtminstone tagit ell steg i rätt riktning och genomfört lika- lönsprincipen för fullmaktstjänster där orättvisan faller särskilt i nen och minskat marginalen i löne- skillnad mellan m i n och kvinnor i andra befattningar.
När kommittén underlåtit detta har den försvårat uppgiften för framtiden, enär vid kommande löneregleringar de stats- finansiella skälen, om en dylik minsk- ning ej äger rum, med minst lika stor styrka som nu kunna göras gal- ögo- Kungl.
lande.
Med instämmande i rektorerna Anna Sörensens och Marianne Mar- ners reservationer hemställer för- eningen att kvinnliga innehavare av fullmaktstjänst och annan he- fattning inom det statliga under- visningsväsendet erhåller sam- ma behållna lön som motsva- rande manliga befattningsha- vare, samt att principen om lika l ö n för man och kvinna i samma befatt- ning även genomföres beträf- fande kommunalt anställda lä- rare.
E T 3 han In är, vet han likaväl aldrig till- r ä k l i g t för att kunna tala om till- " r ä k l i g myndighet, för att kunna sät- la in sin kritik på de egentligt am- ma punkterna.
Hans röst blir i mer kom: från Paris, från emigranternas än en mening avlägsen, hans utta- lvan Oljelund och Martin Koch lingen för i år heter » Black bottom » byrå.
landen falla så ofta tomma till mar- ha gett ut var sin samling kåserier och dess titelnovell ger den moderna av det lätta slag som tidningspres- visionen BY ett radiokapell och dess I Brussel har hållits rannsakning ken.
om det i fjol förövade attentatet mot Det har Bryssel-vittnesmålen tyd- sen fordrar.
Ivan Oljelund: » All- lyssnare i olika vrår Europa runt .. den italienske kronprinsen, och i sam- ligare an alla föregående backer var och löje » väger naturligtvis tyng- band därmed ha alla de italienska och artiklar och intervjuer bevisat.
även obetydliga ting med sin tanke.
lever ... ».
Eveo har dock intet av emigranternas ledare samlats i den Nitti har i mörkste färger målat Blott i titelessayen och resoneman- det rafflande sensationsmättade.
Han belgiska huvudstaden och, till atten- italiens finansiella läge och förutsagt get om försöksäktenskapet finner fångar sina läsare med finare mc- tatorns försvar, givit långa redogö- att sammanbrottet n " stode omedel- man dock igen något av djupsinnet del, ett utpräglat sinne far nyanser- ÅTTA ÅR.
Den 28 oktober 1922 var det som fascisterna med sin Marsch på Rom tillvällade sig herraväldet i Italien.
Åtta år alltså inom kort sedan den där upprörda hösten som för den som » var med » synes som upplevd i går.
Några Ett bra uppslag,som kommer oss att Åtta år!
» Och hur länge skall det ytterligare räcka » - - frågas det utanför Italiens gränser.
E j relser om tillståndet i Italien och åt- därinom.
Där vet man alltför väl skilliga förutsägelser om vad nu hur fascismen långsamt men säkert inom kort kommer m där hända.
trängt in överallt, bemäktigat sig Det är en egendomlig grupp av allt, » normaliserat » allt i enlighet antifascister som slagit ring om De med sina principer.
Där har man Rosa.
Nitti, f. d. konseljpresidenten, dessutom i många fall alltför stark känsla av världsnuets våld- på ett sätt som, exempelvis i Sverige, skulle räknas för konser- samma kriser och omvandlingar tar vativ.
Turati, den förre socialistle- - - - - mer än någonsin oviss.
Men utanför Italiens gränser frå- gas det, och profeteras också.
För få dagar sedan pryddes Vossische facismen stod inför sitt mycket legram vari det nu förkunnades att tillståndet som länge varit förskräck- kande dåligt hade under de sista veckorna plötsligt försämrats, en ka- tastrof kunde ej längre undvikas, den facistiska regimens tillvaro kunde nu räknas i dagar.
Vi, som har nere läste » den uppseendeväckande ny- heten », behövde inte besvära oss med Vi att se efter avsändningsorten.
visste ändå varifrån telegrammet Remington Portable Den idealiska skrivmaskinen på resor, för hemmet och det mindre kontoret.
Försök vån nya modell med korres- pondenstabulator.
Demonstreras på begäran!
Remington Typewriter co.A / B Stockholm.
Göteborg m. fl.
städer.
Johan Bergman: bart för handen - en förutsägelse I För förra den årets bokens utmärkta skull förlåter bok » Ett ».
man skilt na i den är det mänskliga motsatsen komedien.
mellan våra Sär- - som givetvis skulle kunna intressera författaren att han i år gett ut lättare chimärer och verkligheten som han om den ej av honom gjorts sa ofta w l s.
att den numera går en fullständigt Martin Koch är en strålande sti- likgiltgt förbi.
salvemini - histo- list.
Han målar iivligt och träffan- de sina upplevelser under krig och riker som sagt - har talat om svå- efter krig i det Frankrike där han righeten att skriva historia i ett land insupit IivsIuft i så många år.
Sven- så blottat på frihet som Italien.
Ros- sken har ju alltid anledning att häp- setti har återkallat sina bragder un- na inför ett psyke så olikt hans eget der kriget och sina personliga för- och de av Martin Kochs läsare som daren.
Salvemini, historikern, som inte själva varit i Paris och fått kon- numera stämplas liberal men som i följelser.
Signora Roselli har åter- takt med del franska lynnet kunna själva verket alltid varit politisk berättat orons dagar i Firenze under med fördel taga del av hans små » vilde ».
signora Roselli, engelska den tid, då den s. k. skvadrismen an- äventyr och bekantskaper.
Att de nu var officiellt erkänd och tillåten.
därvid ej riskera att komma i kon- av börd,ingift i en familj vida känd Förgäves letar man takt med livets trista allvar eller sjä- ens djupare proplem skall man ej för sitt hat till fascistregimen.
Ros O.s.
v., o. s. v. setti » krigshjälte », innehavare av efter ett tändande ordl, en kritik som lägga författaden till last.
Hans mål guldmedalj för tapperhet i kriget, går pa djupet, ett försök att glömma har säkert ej gått utöver det att va- det lilla egna för det stora rom är ra underhållande.
politisk analfabet.
Ferrari, ultraka- fäderneslandets väl.
Och förgäves, Eveo) Erik hör Wilhelm också hemma Olson i tidnings- (märket tolik, representant för just det parti Nitti under sin makts dagar oförson- det måste upprepas än en gång, le- världen men hans noveller inrangera tar man efter verklig kunskap om honom med allt större rätt bland ligast Olika förföljde.
som de äro, ha emellertid vad som i delta deras fädernesland våra skönlitterära författare.
Sam- deras vittnesmål varit varandra för- försiggår.
Allt det de kommit med är så välkänt, så gammalt, så stött bluffande lika.
Var och en av dem och blött.
har nämligen först och främst talat Liksom för övrigt det mesta av om sig själv, sina lidanden, sina vad deras meningsfränder som stan- förtjänster, sina oförskyllda förföl- nat i Italien plåga för sin del kom- jelser.
Var och en har visat en på- fallande oförmåga att höja sig till ma med.
Så strängt genomförd är en vidare syn, ett mer objektivt be- kontrollen att även de ofta nog stå liberal att tycka det vara lönt att börja pro- dömande, ett klarare avvägande av huvud- och bisak.
Och var och en har sist men icke minst betydel- sefullt ådagalagt att han eller hon mycket litet vet om facismens nu- varande ställning i Italien, om lan- dets utveckling under de, för flerta- let ganska månda, år som förgott sedan vederbörande lämnade sin egen jord.
- - Då jag i belgiska, franska och tyska tidningar följt De Rosa-pro- cessens faser har jag för första gån- gen förstått varför facistregeringen efter Matteottimordet så ivrigt tigg- de Frankrike om att taga emot en mängd av de då nyvordna anti- fascister som den förra skyndade sig att expediera bort ur landet.
Intet tar i själva verket så bort gadden från en politisk motståndare som en lång exil.
Hur » väl underrättad » underligt utanför.
Och så litet för- må även de flesta av dem höja sig över de rent personliga svårigheter- na och obehagen.
Ingen vet givetvis vad som rör sig på djupet och vad som k a n växa fram som reaktion mot en riktning som lika litet som någon annan kan tänkas förbli evigt.
lngen vet heller vad som sker i det ögonblick då en regim SOm vilar på en ende - mister denne ende vad den dock en gang måste göra.
Men visst är att så länge facismens fi- ender av den art som de nu för det allra mesta äro, så länge finns det ingen större anledning till att börja gruppla över med vad för ny festdag man skall » döda » fascismens nuvarande stora dag, revolutionens minnesfest, den 28 oktober.
Fru vet vid detta laget vem och vad Fru Shopman och hennes uppgift till allmänhetens tjänst hos NK.
Är » Kundtjänst » och tala med Fru Sho man, som snabbt och så- kert utför alla Edra uppdrag.
för alla som äro bosatta utom Stockholm är Fru Shopman till en helt enkelt öväder- lig hjälp, man endast ringer eller skriver till henne om sina önskemål och hon köper åt Er vad Ni önskar och sänder Er med första lägenhet.
K o m ihåg att Fru Shopman och hennes medhjälpare ej sälja hos NK, de handla för Er räkning med samma omsorg och noggranhet som o m det vore för sin egen.
Fru Shopman förekommer aldrig innanför en disk hos NK, hon står utanför bland de andra kunderna och handlar med dem Varhelst Ni bor - nära eller fjärran - i stad eller på land - ring eller skriv till NK:s » Kundtjänst » eller personligen till och Fru Shopman.
A / B N O R D I S K A KOMPANIET Så en dag efter alla de oräkneliga världen, forlamads motståndskraft- Det saknades icke ens män- tid, ägnad för det stillsamma dröm- andra genom antikens många sek- niskor, som på fullt allvar i denne marliv, som han nag helst skulle ler blev äntligen den sista makt utom alla tiders störste fridsfurste sägo önskat sig.
Det var en blodtid, en R a som haft några vapen att lyfta, inkarnationen av en gud, på Allfa- järntid, en tid då revolutioner och nämligen det urgamla, av ptoleméer- derns bud nedstigen till jorden för diktaturer och skräcvälden avlöste na föryngrade Egypten avväpnat all där skapa en ny ordning.
Tiden varandra i en hemsk följd.
av en ung romares mäktiga hand, var för övrigt full av Pythagoras ' Liksom i våra dagar, efter ett och man fick i Rom se, vad ingen och Platons åter på modet komna världskrig och efter väldiga revolu- sett i människors minne, krigsdemo- reinkarnationsidéer.
Redan i Cice- tionära skakningar, all världen tyc- nens tempelport tillsluten-den stod ros episod om Scipios dröm framträ- ker sig känna att det gamla är för- alltid öppen, när det var krig nå- der den Iron, att människoandarna g e t t, och trevar efter en ny tin- gonstädes i det väldiga riket och djävlas i en högre värld och där- gens ordning, så genombävades den några år senare fick man se ett mo- i f å n tid efter annan, med långa lids- tidsålder, som upplevde den 500- numentalt byggnadsverk resa sig på åldras mellanrum, inkarneras på åriga romerska rebublikens våldsam- Marsfältet, krigsgudens gamla heli- jorden för a n har en kort tid genom- ma dödskamp, av en stark längtan ga område: det var Ara Pacis, Fre- leva det dödliga livet under solen.
efter nya himlar och en ny jord.
Den- dens altare, smyckat av tidens stör- Det var dessa filosofiska idéer, na längtan tog mer eller mindre re- sta konstnärer och rest som en sym- nyss förut förmedlade till romarvärl- ligiös form och allestädes i den an- bol av den » världsfred », som nu ef- den genom den grekiske filosofen tika världen förnams en förbidan ef- ter den sista stormaktens avväp- Poseidonios, vars betydelse först i ter någon frälsare rom skulle för- ning automatiskt hade inträtt.
D. v. våra dagar av forskningen blivit lossa folken ur tidens nöd.
Det var s. med världsfred menas här allmän klarlagd, som i förening med den icke allenast kring Zions berg, som fred i hela den dåvarande Medelha- allmänna hänförelsen över skräckti- man väntade Messias.
Även kring vet omkransande kulturvärlden.
dernas plötsliga och radikala slut Capitolium där de heliga sibyllinska Visserligen hade inbördes strider och den lika underbara som ovänta- oraklerna förvarades vilka talade försökts mellan olika maktkrävare i de allmänna fredens inträde besjäla- dunkla ord om en ny och bättre Rom, men inför den allmänna be- de siaren från Mantua, som genom värld som skulle komma, kande man undran för den underbare unge man, dessa starkt lnspirerande idéer blev Cæsar Augustus, som avväpnat Roms nationaldiktare framför alla.
samma längtan.
Siaren från Mantua.
kernas visdom och t grund tillägnat sig deras glänsande språkteknik.
Man kan utan överdrift säga, att vad lsraels största profeter voro för sitt folk, det var Vergilius för romame.
Rom har för snart halvt annat år- tusende sedan upphört att härska över jordens krets av lander (orbis terrarum).
Men här samlas vi än- nu 2 000 år efter den romerska na- tionaldiktarens födelse för att lyssna till hans odödliga sång.
Den tid som såg Vergilius födas ban föddes som son av en enkel lantman i närheten av Mantua, säger hans antike biograf, den 15 oktober det år då Pompejus och Crassus voro konsuler i Rom, d v. s. översatt på vårt kronologiska språk år 70 f. Kr.
den tiden var i sanning en tid, fylld av Stora idéer, stora män och - - Er hos NK!
Ni trött eller väntar Ni besök och har svårt gå ifrån eller öser regnet från gråtung himmel och Ni vill slippa få skor och klä- der förstörda - stanna då bara lungt hemma och ring upp NK:s ungdom åtminstone, ingen lycklig krig som i oavbruten serie följt var- ten.
Högtidstalet vid Vergiliusaftonen den 23 okt.
Forts. å sid. 6) Shopman handlar åt är äro Pier Gudro.
för verklighetens värld och ger bland annat pigga glimtar ur tidningsvärl- den.
Den unge hjälten förefaller Hela Sverige - Roma oktober 30. med fin humor klarlägger.
En pro- fessor soker sig till » en intelligent kvinna » enligt hans begrepp, näm- ligen en som kan diskutera och far- stå hans arbete men finner till slut att hans egen » obildade » hustru just hade den rätta intelligensen far ho- nom.
Två människor i » Pensionats- komedi » äro förälskade i varandra men när sommaren är förbi och plik- terna kalla gar det upp för dem hur litet känslorna voro värda.
Det lå- ter enkelt särskilt i referat men Eveo förstår att fängsla oss med sina korta avsnitt ur livet både mänsk- ligt och litterärt.
Py Sörman har gett ut sin fjärde roman, betitlad » Den blå Iyktan ».
Trots det blåa sken som stundom bokens sprider blad, sig från har författarinnan denna lykta blick över stora händelser.
Men det var, i hans ' Romarspråket åger två ord för att beteckna begreppet skald.
Det ena är lånat från grekiskan och heter poëta.
Det andra är av inhemskt latinskt ursprung och heter vates.
V i äga knappt något svenskt ord, som helt tacker detta latinska ords be- grepp.
Del betyder både siare och skald och för de äldsta romarne sam- manföllo dessa begrepp.
Deras ti- digaste poesi den som bottnar i de- ras förhistoriska tid och som ännu icke börjat imitera grekerna, var ett slags orakelsång eller religiös ritual- sång.
Av alla romerska skalder finns det ingen, som i sin diktning mare förenar begreppen » siare » och » skald » och därmed ingen som bätt- re gör skäl för den äktromerska be- n ä m l i g e n vates än Vergilius, som dock samtidigt är fylld av all gre- böcker.
-
.
Ödesdiger inkonsekvens.
sörja för makans föräldrar, även om hans ekonomiska situation tillåter det.
loga förhållanden?
Kan man inte här tala om ana- Stockholms fattigvårdsnämnd i spetsen för en lagrevision.
Kanslisekreterare Moureau, fattigvårdsinspektör Nordfelt, ombudsman Hellichius uttala sig.
Anse styvfäderna vara orimligt behandlade.
Till vem » Tidevarvet » än vänt sig med frågar » Vid upprepade tillfällen har - omtalar fattigvårdsinspektör Nord- felt i ett nu avgivit tjänsteutlåtande - fattigvårdsnämnden vid sin u derstödsbeviljande verksamhet kon- staterat förefientligheten av de olä- genheter, som omförmälas av motio- närerna och vid flerfaldiga tillfällen uteslutande av fiskalisk natur.
Den har helt säkert åstadkommit myc- ket större L a d a för familjelivet, bå- de för makarnas vidkommande och för barnen än som kan mättas med de pengar, vilka man med stöd av bestämmelsen lyckats indriva av motvilliga styvfäder.
- M Med denna ålderspensionens bestämmelse är naturligtvis given ett finger även åt barnpensionen.
den och barnavården ha numera så stora möjligheter, att en sådan sä- kerligen är obehövlig, endast de nya lagarna bli snabbt justerade sedan nu den praktiska tillräckligt över- tygande avgivit vissa brister.
om styvfäders plikt att underhålla sina hustrurs barn har svaret blivit ett och detsamma: » Be- stämmelsen härom måste bort! » Fattigvårdsmännen i Stockholm För några år sedan framlade de äro även de första att ivra för den kvinnliga riksdagsledamöterna mo- orimliga bestämmelsens slopande, tioner angående såväl styvfädernas alldenstund de ha synnerligen bittra har det hänt.
att fattigvården i Problemet är förfärligt känsligt återbäring av uppfostringsbidragen erfarenheter av det trassel den vål- Stockholm i här berörda fall måst samtidigt som det är tveeggat och till deras hustrurs barn som de en- lar.
En av dessa funktionärer anför träda emellan och lämna understöd det är svårt att säga frän vilken samställda mödrarnas hemortsrätt.
bland andra följande tänka exem- enbart för att förhindra slitningar i ända det bäst kan lösas.
Personli- Dessa två frågor hänga så intimt eljest lyckliga äktenskap.
gen har jag ingenting emot det dan- samman att det inte går att beröra pel: » Ett par makar ta hem hustruns Önskvärt vore sålunda om stad- ska systemet med s. k. farsbidrag, den ena utan att komma in även på före äktenskapet födda barn.
Det gandet finge utgå ur fattigvårds- vilket jag ganska ingående stude- den andra.
Att dessa framställnin- står inte länge på förrän styvfadern lagen. » rat, men ett införande av detta be- gar då stupade berodde på alt er- kräves på det av kommunen tidigare tyder i själva verket ingen större farenheten av lagens vådliga följder lämnade uppfostringsunderstödet.
reform, eftersom här tillämpas un- ännu inte var tillräckligt övertygan- Mannen är visserligen arbetare med » Jag tillåter mig säger fattig- gefär samma ordning.
Danskarnas de utan att det till och med uttryck- en för en sådan ganska god inkomst vårdens ombudsman N. Hellichius kommunala förskott utbetalas såle- tes tvekan från fattigvårdskonsulen- men det hör till historien att även att på grund av de erfarenheter jag des inte som en del svenska har- ternas häll.
Varför frågan blivit så han har ett barn före äktenskapet, vunnit i min praktik beträffande navårdsarbetare synes ha uppfattat pass aktuell nu, fastän lagen trädde för vilket han är ådömd ett jämförel- tillämpningen av denna bestämmelse del - utan att det prövas, om be- i kraft redan den 1 januari 1926, sevis högt månadsunderhåll.
Det få helt instämma i vad motionärerna hov till hjälp föreligger, Och det till har sin förklaring i detta att barna- säger sig självt att han under sådana härutinnan yttrat.
Det vore också och med för varje månad, om det vårdsmyndigheterna åtminstone i de förhållanden blir desperat när det enligt min uppfattning lyckligt, där- gäller.
Farshidragen ha emellertid större kommunerna haft andra stora fordras att han även skall betala för est denna bestämmelse kunde ut- en mycket stor fördel, nämligen att problem a n klara och först på se- en annan mans barn.
Följden blev mönstras ur fattigvårdslagen.
Sedan understödet kan komma vederböran- nare året blivit i tillfälle all mera också i detta fall att äktenskapet ef- denna bestämmelse blivit känd har de till det så pass raskt, under det definitivt ta i t u med återkrävandet ter tre månader upplöstes. » det till och med inträffat att mannen att det här i Sverige är en tämligen av lämnade uppfostringsbidrag, var- På den punkten torde således inte såsom villkor för ingående av äkten- omständlig procedur för en ensam- vid även styvfäderna erinrats om komma alt råda mer än en mening, skap med barnamodern avfordrat ställd moder, som är i behov av plikter, som de i en hel del fall inte när Stockholms fattigvårdsnämnd -- fattigvårdsmyndigheten förbindelse uppfastringshjälp frän de7 allmänna.
ens haft en aning an.
enligt vad » Tidevarvet » erfarit vid att inte avkräva ersättning för un- Och barnpensionen, har den sin nästa sammanträde går att be- derhållet av hustruns barn före äk- ingen framtid för sig i Sverige?
handla advokat Brantings med fle- tenskapet med annan eller andra Det har ju talats åtskilligt både ras motion i stadsfullmäktige röran- män.
Det måste också finnas mim- för och emot den, men f. n. är den de framställning till kungl.
maj:t an- ligt att försörjningsplikten för dessa inte aktuell eftersom vår fattig- och gående revision av gällande fattig- barn överföres på annan allenast barnavård blivit så pass utvecklad vårdslag.
I detta sammanhang på- av den grund; att han till åtlydnad att ingen längre skall behöva lida pekas » jämväl de stötande konse- av gällande samhällsmoral eller av nöd.
En barnpension lär komma att kvenser, som inte sällan bli följden andra ideella skäl ingår äktenskap medföra oerhörda kostnader för de av den bestämmelsen, att ena maken med barnamodern.
Så länge staten allmänna, i synnerhet som den hade har försörjningsplikt mot andra ma- anser familjen såsom e n av de celler, till följd en genomgripande omlägg- kens barn före äktenskapet.
Ofta vilka grunda samhället, synes det in- ning av hela fattigvården, ty de har denna bestämmelse heter det konsekvent att hinder för äktenskaps skulle ju i n t e gärna gå att upprätt.
i motionen - verkat skadligt.
då det ingående och dess bestånd uppstäl- hålla en sådan skillnad, rum att barn gällt ogifta mödrars möjlighet alt las på sådant sätt som skett i före- födda Utom äktenskapet erhölle ingå äktenskap.
Fattigvårdssamhäl- varande bestämmelse. » barnpension men legitima barn inom let, som kanske måste försörja både nödställda hem fattigvård.
Frågan den ogifta modern och hennes barn, är väl också, om det inte ändå är kan blott ha fördel av att modern socialt riktigt att en välsituerad man och måhända något av barnen ge- Bestämmelsen saknar den anda drar försorg om sin hustrus i e t t ti- nom giftermål blir försörjd, men la- av humanitet, som man nu till dags digare äktenskap födda barn i de gens här åsyftade bestämmelse är angelägen om att framskapa i f a l l h i n vet om dem.
skrämmer ofta mannen från äkten- den sociala lagstiftningen, förklarar Men ifråga om de gamla är skapet ».
kanslisekreteraren Moureau.
Den är ju inte mannen längre skyldig att - - - - - - - Kultur, konst, litteratur, handel vilken troddes efter fädernestadens sång, där författaren låter sin hjälte, att äter underkasta sig jordelivets världshärskande folket och den och näringar börja i fredens hägn undergång ha fått ett gudomligt löf- Aeneas, besöka de dödas rike och elände. » Därför minnas vi män- stora tid, under vilken verket dikta- blomstra, och i bortåt 50 år är den märklige man, som åstadkommit den stora freden, utan yttre härskarprål, Utan hovstat, blott i republikens äm- betsfunktioner som förut - men i verkligheten statens ledare verk- sam som organisatör av nya kultur- anordningar i det väldiga världsri- ket, tills han dör mätt av levande, allmänt vördad och ad gott som för- gudad av hög och låg, år 14 e.
Kr.
I ett väldigt mausoleum r i d Tiber- stranden gravsattes hans stoft och en stor inskrift förkunnade för samtid och eftervärld i korta lapidariska satser, dock ganska blygsamt enk- la, enligt hans egen önskan, hans underbara historia.
Det är intrycket av Augustus och hans garning som för alla tider åter- ljuder hos den skald, som romarne voro ense om att betrakta som sin störste diktargenius, författaren av - dess under hela kejsartiden så högt beundrade nationalepos Aeneiden el- ler » Sagan om Aeneas » (romarnes föregivne mytiske stamfader, en ätt- ling av det gamla Trojas kungahus, te om ett nytt hemland i Italien.
dit där skåda och höra underbara ting.
niskor under vårt jordeliv ej vårt han, efter mångahanda mödor och Han får se Styx vatten och Karons förflutna.
Den gamle fadern slutar äventyr äntligen anländer och där färja, glömskans flod, Tartaros, de sin exposé med ett programuttalan- han grundar ett litet rike, som små- fördömdas boning och Elysium, de de, som säkert återger det bästa av ningom växer ut i tidernas fullbor- saligas hemvist, i samband varmed Augustus och hans omgivnings dan till det romerska världsväldet).
upphöjda religiöst-moraliska läror världsfredstankar.
Det lyder så här, Detta litteraturens mästerverk är utvecklas, ägnade att verka folk- om jag fritt tolkar det på svenska: alltigenom ett förhärligande av Pax uppfostrande.
Liksom Iliaden och » Andra med smidig konst skola giva Romana, den romerska världsfre- Odyssén voro grekernas bibel, där en ande åt bronsen - - - den, med dess nya världsordning.
ungdomen hämtade sin sagoskatt, Du skall råda med makt över folken, Det stora verket blev nästan ome- mannaåldern sin visdom och ålder- romare, minns det!
delbart efter dess Utgivande en bok domen sin sista tröst, så blev Ver- Detta skall vara din konst: bjud fred, som sattes i händerna på den upp- gilius Aeneid för det romerska ri- bjud ordning i världen, växande ungdomen det fanns tal- kets allt mer latiniserade befolkning mild mot besegrade var, men slå ned rika skolor i denna kulturfyllda tid ') dess heliga skrift.
I Elysium låter all trotsande våldsmakt! » och det blev inom kort nästan skalden Aeneas möta sin framlidne Delta är Aeneidens kärna.
Vid vördat som en religionsurkund.
fader, vilken visar honom hela raden den lärdomen växte i fyra århundra- Detta gäller i synnerhet dess sjätte av hans efterkommande de be- den hela del romerska västerlandets I) I den lilla provinsstaden Pompeji funno sig där och skulle i sinom tid ungdom upp.
Detta är den romerska (som gick under överregnat av Vesu- reinkarneras ända till Augustus fredens program.
Rom skulle vara vius aska år 79 e.
Kr.)
finner man på mer och profeterar om Roms blivande världens stora ordningsmakt.
Till historia, som passerar revy I stor- dess rättrådiga domstol skulle folken Arma virumque cano etc.
De stå på så slagna syner.
komma med sina tvister, vilka skulle låg De som skulle ånyo inträda i jor- avdömas enligt den släkte efter släk- gärningsmännen.
För en senare tid av delivet, fingo heter det - dricka te allt mer fulländade romerska rät- ur Lethes flod före varje sådan in- tens grundsatser.
e.
K r.)
som i sina självbiografiska » Be- karnation, glömska av sitt förflutna.
Den idé, som låg till grund för kännelser » berättar om sitt intryck av » Annars hade de ej kunnat förmås Aeneiden, var storslagen, värdig det - - - - än ett ställe av skolgosshänder inkratsat höjd över gatan, att man kan förstå antiken betygas Aeneidens fortfarande - - des.
Dock bredvid episoder av den högsta skönhet finnas även stycken, som verka M e och tomma; men man bör ihågkomma, a l t den stora dikten ännu var ofullbordad vid skaldens bortgång.
Med den stränga självkritik han utövade skul- k han säkert strukit och ändrat at- skilligt om han fått leva.
Den an- tike biografen förklarar, an han på sin dödsbädd han dog år 19 f. Kr.
vid knappt uppnådda 50 års ål- der ålagt sina vänner att brän- n a Aeneiden, men att Augustus för- bjöd utförandet av denna den blyg- samme diktarens yttersta vilja.
Vid sidan av Aeneiden ha Vergi- lius ’ tidigare verk nästan förbleknat.
Men Georgica (» Jordbrukets sån- ger ») är ett självständigt och i sitt slag fulländat verk.
Här sjunger lantmannasonen i höga toner lant- brukets lov, och de två episoder, som på läsaren göra starkaste intrycket nämligen skildringen av Italiens na- tur och skildringen av en lantmans mödor och glädjeämnen, höra till världslitteraturens kostliga pärlor.
- -
Drömmaren i Lund.
Det osynliga dagböcker.
bygget.
Ur Arnold Norlinds » Låt mig få min dikt han fick också uppleva besvikelsen, Varför mogna dessa människor så ti- aldrig slockna i vår åtrå, att aldrig låta färdig innan aftonrodna- när man drömt om våren under nat- digt?
Solen lyser på dem; de leva i sig kvävas.
Det är där den kommer. » ten och så på morgonen går ut och lycka.
Mörkret höljer dem; de leva i ligger, tron som kan försätta berg efter bitter sorg.
Så skulpteras gudsbelätet ut.
vad man säger.
Ty tron är väl just en Titeln » Det osynliga bygget » på finner träden ännu kala.
Likväl varför mogna dessa människor sådan åtrå.
Eljest vet jag inte vad som Ett söndagsbarn var han också i så tidigt?
Som vårblommor bland smäl- menas med tro.
urvalet av Arnold Norlinds efterläm- nade dagböcker har en djup mening den meningen att så många av de tande snö?
Tiden behöver dem.
Tiden behöver och riktighet som sällan titlar.
Detta önskningar, han skrev ner i dagbo- också vårblomman bland den myckna I dag är det ett sådant lyckligt och därför att läsaren här följer just den ken, blevo uppfyllda senare i livet.
klart lugn över mig.
Nu känner jag mitt hemliga själens byggnadsverksam- Han som alltid önskade att kunna varför då dessa människor som iiv som en frambrusande symfoni - Iugn het, varigenom hans livserfarenhet få föra människorna i n i sin lyck- mogna så sent?
De gå en lång väg och klar.
Livsgåtans lösning är enkel: och visdom danades, det vill säga liga värld, han som bad att » hans en tung väg.
Inga faror omge dem, bara arbeta med vad du har för händer, ar- allt detta som han sedan testamen- stråle skulle få lysa upp ett hörn av tystnaden; ingen stor glädje möter dem, beta alltid intensivt med det som ligger bara tystnaden.
Men så kanske de se för dig.
och alltid, alltid skall del hända terade oss i » Från min veranda ».
en mörk kammare », fick också ut- solen bryta ur molnen och de sträcka att du finner mer än vad du sökte.
Det Om det är möjligt har därmed den föra denna tjänst.
ut armarna och Då leva de.
De leva är den klara enkla linjen, så finns det boken fått ännu mer auktoritet, se- han längtade efter att få ge ge- som sommarrosor, solrosor, höstblommor.
ju förstås en oändligt antal av sidoför- dan man fått se hur han genom hela stall At sina visioner, han ville skapa Men varför finnas då sådana?
Så sent greningar som gar att gåtan komplice- mognade?
rar Sig något.
Men den största vägen sitt liv samlade till den, drog ihop och förmedla som en konstnär vill.
mitt I vildmarken » Låt mig få tala, dikta det stora Tiden behöver dem.
Tiden behöver ligger ändå för oss byggnadsmaterial.
också sommarrosor, höstblommor.
och så gäller det bara att känna, Emilia Fogelklou berättar i sitt ljusets sånger, vara det stora ljusets Jag har också sett några andra män- känna solen och del blå och ta arbetet - - - - - lilla biografiska företal som leder härold!
Låt mig få min dikt fär- niskor som ha förundrat mig.
Sådana som det närmaste och säkraste medlet upp till studenttiden då dagboken dig innan aftonrodnaden kommer, som leva intensivt, febrilt.
Och deras till välsignelserna.
tid förstår dem inte.
Endast en sen, sen Å, vad jag har sett litet mart.
Vad började, att Arnold Norlind var ett men låt mig då följa med det tid blir deras värde varse.
De äro före- jag har gjort mig möda med att liksom söndagsbarn.
Synsk var han också, stora ljuset på dess färd till de san- gångsmän, och de leva ett rikt, men klättra uppför storma Olympen.
Det SOm sådana sägas vara.
I hans sön- na solljusa länderna! » Så bad han otacksamt liv bland blinda bröder.
Men är nom en flod som söker sig genaste vä- dagsrike hade den synliga och osyn- a &amp; den som känner vad som sedan varför skall då sådana finnas på jorden?
gen till Oceanen och ab envisas m att liga världen sammansmällt till ett, kom, vet att hans önskan blev be- När de inte passa in I sin omgivning?
gå över höjderna.
Det går aldrig.
det är Tiden behöver dem.
Tiden behöver förspilld möda.
Floderna gå aldrig gen- där gingo inga gränser mellan dram viljad.
vägar.
De sträcka sina armar till höger och påtaglighet.
Han upplevde en Ynglingen drömde om att en gång så många solmänniskor.
och vänster och omfatta mycket land.
melodi, krusningen av ett leende hos möta fullkomlig förståelse hos en De strö ljus ut, stråla ljus ut, fylla alla Men fast de så slingra sig, så är ändå vrår dit de komma med skinande Ijus.
målet ofelbart: den stora, blå brusande en mötande, en blomma, en solstråle, kvinna, om att få » ett hem med skuggan av en flygande fågel eller öppna dörrar där många gå ut och Och all den glädje de giva!
Behöver ti- Oceanen.
den också dem?
Det är den första juni i dag och en ljuset från stjärna så att han me- i n utan stelhet men som till ett u p p behöver dem.
Den behöver myc- ny sommar står för dörren.
En hel rik dels dessa vardagliga ting fördes in friskande » även detta blev verk- sommar.
Nu skall jag vara aktsam om i världar annars stängda och sam- Iighet.
Men alla dessa dystra mörkmålare då?
tiden alla dagarna skall jag betrakta manhang annars doIda.
Han kände Väl kostade hans önskningars Sådana finnas också många.
De gå som som vänner, som jag aldrlg mer finner » det lugna, lyckliga liljefina tillstån- uppfyllelse ett långt högre pris I n i ständiga klippland, där solen är ute- tillbaka.
Man måste ge dem så mycket, stängd, där skogarna hänga dystra, ru- så mycket man kan.
det, när själen är som en utbredd han i sin ungdoms lyckliga och ar- duk i solskenet », han förvånade sig betsfyllda dagar kunde ana.
Men över att man på e n kvart » kan ge- sjukdomen slog honom, hans bana komma aldrlg ur sitt förtrollade lands- Det var ett ord, som riktigt brände nomdrömma en hel sommar » men blev bruten, han fick som den lilla skap, som de själva skapat It sig.
Men mig: far hela livet.
Det är den synen sjöjungfrun betala med stumhet.
Men vid världen skuIIe vunnit, om inte dessa jag nu har all alltid bedöma allt efter funnits?
en så hög ståndpunkt.
Det som skall till slut vann han sin plats bland For dem v i gå till med fullkomlig tillit, förbindelser måste jag vara vill det knyta högsta.
till måste Och vara alla bland dem som alltid ge oss insikt som sol och glädje.
för hela livet.
Det får inte vara något och tröst.
Tiden vill finna oss alla som skapare av episod bara.
Det är min evighets- längtan, som också tar sip sådan form.
Sedan man läst dagboksutdragen jag känner att det beror så mycket på till slut, måste man sätta sig ner att Det var något, blev viss- en själv och vill man kan man hålla all- med djup förvåning begrunda det het.
en lycklig visshet, hur det var så ting kvar.
Jag vill ha allling för livet, faktum att allt detta tänktes och kunde jag inte få för mig att det inte hela livet.
Men hur skall min själ kun- och deras vänner skrevs och upplevdes i det Lund.
där var sant.
Om jag ville vrida mig från na finna sin motpart?
Bengt Lidforss var en dominerande det så gick det inte.
Det var deft.
: allt står figur.
Medan Iundabohêmen kring vad vi allra som innerligast sträva efter honom levde sitt fria liv, lycklig i och åtrå, det bli vi, det fa vi.
Åtrå vi Nu står jag här och ser ut hur solen lyckan, livet, odödligheten, åtrå vi alla de går ner, den klara februarihorisonten gul- sin barnsliga förnekelse av allt som gyllene frukterna så faller det i vårt nar, havets breda band ligger där vid öppen närmast under nov.
icke kunde läggas under mikroskop, sköte.
Ofelbart.
Hemligheten ligger i randen.
Hur kan jag beskriva del lugn att alltid bevara denna heliga eld, att speglar sig kring mig!
Varför får - dec.
för tillfällig vistelse road av att göra kvicka epigram jag inte lov att låta min väsen strömma v i I a och r e k r e a t i on.
över det som varit högt och heligt, PRISET detsamma som vid gick där i Lund en ung man som » lu- kunde han icke sätta in ett motin- tat sig ner och kysst mystikens ros », flytande som märktes, men hans tid gott luftens goda andar.
Låt mig ta årsmöte.
FÖRFRÅGNINGAR ställes en ung asket bland dem som levde kom i alla fall till sist.
Del stilla vara en själarikets gode ande, jag vill livet fullt och helt, så kallat, en suset i hans dagbok hörs Pad8 läng- vara där jag kan ge mig åt alla - och strömma - och strömma till skolans husmor, fröken drömmare bland hädarna av dröm- re än den vassa sågklingans vinan- R u h t Gustafsson pr.
adr.
mar, en människornas älskare och de i de biologiska kåserierna.
Nu har solen gått ner.
E. W. Fogelstad Julita, tel. Julita 41 tjänare, en madonnadyrkare.
Då fa en Fog elstad- förbundare - - - gälla som nästan MEDBORGARSKOLAN som - -
Från TVÅ FÖNSTER Öppet Sagan om Aeneas.
Svar HI1 fru Lazar.
brev till fru Wägner.
(Forts. från sid. 1).
(Forts. från sid. 1) (Forts. från sid. I,.
tans, det låter redan älskvärdare.
Den som har distans har också lid och ro till att överlägga, har mod och tro på framtiden.
Men ser ni, detta är ömöjligt för oss.
Nuet är för oss så bjärt, så hårt, så obönhör- ligt,att vi genast måste ta program till Europas tillfrisknande arbetas ut och genomfördes.
En ny problemställning och kampställning måste komma in.
en hell annan än den n i ange som den enda.
Det kan hända att de gamla mellanpar- tierna icke förstå sin ställning vilja del icke.
Hur många är del icke som länsta efter ro.
Men de måste slå ifrån sig, de måste kämpa för att icke bli uppslukade.
Del är ell faktum som jag alls icke konsta- terar » med märklig belåtenhet ».
Men det är nu en gång ett faktum.
Nu gäller del att fastställa något mycket viktigt.
Vem menar jag då jag säger vi?
Nu vil jag uttrycka mig mycket försiktigt: vi, det är de som vilja gå framåt.
De andra äro de som vilja gå tillbaka.
Alltså: tiil höger, eller till vänster Där ligger nu den största skill- naden mellan oss bägge.
Ni sager: mellan två diktaturer.
Jag sager: mellan höger och vänster.
Det kan hända att ni får rätt, del kan hända att utvecklingen går mot flera dik- taturer.
Men så långt ha vi för ögonblicket ej hunnit.
Låt oss tala om del som är.
Vi ta Österrike I detta lilla land, som har så farligt läge i Europas medelpunkt, speglar sig dagshisto- rien som på en politisk teater med genial regi.
Ni vel ju att allt som i Österrike hör till vänster - alltså den österrikiska socialdemokratien, ty det kommunistiska partiet lönar sig icke här att tala om, står på par- lamentarisk grund.
På den sidan rättar man sig strängt efter demo- kratiska principer.
Om här hotar en diktatur, så är det en fascistisk dik- tatur, hemvärnens diktatur.
Natur- ligtvis föres kampen under slag- ordet: mot bolsjevismen.
Men ordet bolsjevism har många tolkningar.
Vår utrikesministe och forne presi- dent, prelaten Seipel, finner del vara bolsjevism, när skolan icke är kon- fessionell och äktenskapet icke oupp- lösligt: Skratta ickce, jag hänvisar ödestimma; bara ett österrikiskt fenomen.
Men den gamla partigrupperingen är icke evigt bestående.
Vi ha ännu rätt att hoppas på att folkens livsvilja, ty det är den del kommer an på, skall sö- ka sig de nya farmer som tiden krä- ver och gå fram genom och tvärs över de nuvarande, undergångsvarvs- lande strigsställningarna.
Den skandinaviska folkgruppen har andrum ännu en stund.
Den kan lösa sina sociala problem och kämpa sin inbördes intressekamp och ändå ha tid och intresse över.
Denna för- mån betyder detsamma som en för- troendepost, ett hedersuppdrag i världen.
Från vårt håll borde nu komma initiativ till en ny europeisk politik, en kraft borde utgå från oss, överdåd, heroism.
Här skulle de- mokratien förnyas och en helt ny me- tad för folkens sammanlevnad tas i bruk som ett exempel.
Men för när- varande ha vi inte så mycket att pe- ka på.
Kanske det inte alls blir hos oss med våra gammaldags försvars- utredningar som det nya kommer upp.
Del händer underliga ling och många ginger har jag trott att Österrike, trots allt, med allt, bidraga mer till lösningen av våra stora sammanlevnadsproblem än t. ex. Sverige.
Ja, kära fru Lazar, jag är rädd att vi inte k unna övertyga varandra.
Jag tror det vore nyttigt för oss bå- da två att byta utsiktsplats för en tid, n i borde sitta i ett svenskt fön- ster för ett år och jag bakom en ru- ta i Wien.
Ska vi pröva?
till ett tal, som den högvördige hållit fall äro ni i Sverige alla bolsje- viker.
Det finnes också tillräckligt många som finna det vara bolsje- vism att bygga arbetarbostäder och förse proletärmödrarna med späd- barnsutstyrslar.
Detta har nämligen staden Wien gjort och del är skälet till all vår inrikesminister, furst Starhemberg, kallar staden Wiens finansråd, Breitner, en asiat vars hu- vud bör rulla i sanden.
Ni bör för- stå, kära Elin Wägner, att man un- der sådana förhållanden har svårt att vara objektiv.
Objektivitet är också en lyx.
Vad rör det sig om egentligen?
I Österrike, där alla reaktionära, även de borgerliga demokraterna, äro an- timarxister har man det redan klart for sig, men det kommer också att visa sig på andra håll.
Del rör sig om en kamp mot alla, ja, mot alla organiserade arbetargrupper.
Over- sätt ordet: antimarxist med arbetar- fientlig.
Då veta alla för vilka so- cialismen är viktig, var de stå.
Ser ni, detta, och endast delta, uppfyller mig med » märklig belåten- het ».
lcke läget sådant det är och icke kraschen som jag väntar på utan helt enkelt situationens ofant- ligt enkla klarhet.
Nu spelas änt- ligen med öppna kort.
Om än sjuk- domen är aldrig så svår, har dock den uttalade diagnosen något be- friande, eller hur?
Reklam skall Er Elin Wägner.
på så prenu me rat ion.
NOV.
och Dec.
kostar veckoyidningen Under Fönstret e n d as t 1 K r.
Sänd beloppet pr postgiro 51718 eller i frimärken till Fönstret, Centrum.
Stock- holm, och Ni erhåller tidningen I utgi- varekorsband.
an-Prenumerantsamlare villkor.
Är Ni bosatt I Stockholm ring då 775 eller 77 75 och prenumerera!
Far det oerhört billiga priset av I kr.
får Ni även ett värdefullt julnummer.
Prenu- merera även åt edra vänner!
Fönstret svarig utgivare: Redaktör och an- Redaktionskommitté: Sven Hugo Lindberg.
Stål Josua Tillgren och Uno Åhrén, ett katolskt möte i Rhenlandet.
I Några böcker.
fridsälla det var, som den nejden förbiflöt.
Vimlande skaror av folk där svävade kring uppå stranden, som på en blommande äng en bisvärm surrande söker blomster av skiftande färg och kring liljornas bländande vita kalkar trängas med flit, hela fältet surrar och susar.
Häpen vid synen han ståd, Aensas, och spjörjer om skälet Lethefloden (Forts. från sid. 3) inte alltid vars karl för sin hatt men han är ju också författare till yrket och står kanske därför den vekare hälften av människosläktet närmare ån andra män.
Hjältinnan, Anna Ribbe, däremot är en helt trovärdig och intagande liten person vars öden vi följa med intresse och sympati.
Bokens egentliga brist ligger på kompositionens område.
Den är li- tet för löst sammansatt, handlar om för mycket och förlorar sig som sagt esomoftast i de blåa dimmors sken.
Stilen är berömvärt ledig och smidig och man önskar den talangfulla för- fattarinnan välkommen igen med ett litet fastare grepp om del hela.
varför de trängas där och vilka de äro, de många, samlas.
Fadern svarade då: » De andar, dem ödet har tilldömt åter ett liv på vår jord, de fd dricka ur floden där nere, Lethe den heter: dess dryck ger glömska av allt det förflytna. » » Huru, o fader?
Säg!
Kunna somliga andar ånyo nalkas de levandes land för att åter av jordiska kroppar tyndas och hämmas?
Kan stoftets begär så gripa de arma? » » Det skall jag säga dig, son.
att du ej må stanna i undran », sade Anchises då och förklarade allt i dess ordning: havet.
månens lysande klot och solens och stjärnornas även, E.
W - n s.
Martin Koch: » Svart på vitt », Lindblad.
allt har en levande själ, en tänkande ande besjälar hela vår synliga värld och leder och bor i dess byggnad.
Därav är människors släkt framskapat och fänad och fåglar.
Eld är den livets kraft, som dem alla besjälar, av himlens lågor är livets frö, men dödens frö är av stoftet: lemmarna äro av stoft och förslöa den levande själen: därav fruktan, begär och förtvivlan och fröjer, ty etern genomblicka de ej, liksom stängda i fängelsemörker.
Ja icke ens när de dött och det jordiska ljuset försvunnit äro de kvitt allt ont, ty kroppens besmittelse långsamt viker ur frigjord själ.
- - - Efter långliga tider dock åter kommer en dag, då ej mer av stoftets besmittelse fläckad endast av eter och ljus består den himmelske anden.
De, som därnere du ser, efter tusen välvande årsvarv kallar en gud nu fram i flock till lethiska floden, glömska ger drycken ur den, och glömma de måste, ty annars ville de aldrig på nytt gå in i ett kropparnas fängsel. » Ivan Oljelund: » Allvar och jöje », Lindblad.
E.
W.
Olson: Norstedt.
Py t alet han slöt.
Och sin son med den visa Sibyllan i följe förde han med sig dit ned genom svärmen av svävande hamnar: » Se nu, lyssna och märk!
Jag vill skildra dardanernas framtid, visa dig raden av dem, som en gång dina ättlingar kallas.
han står närmast i tur att nå till de levandes länder, blod av dill blod, men född av italisk moder-till världen.
Silvius - så blir hans namn - en alban din senfödde ättling fader för kungars rad, som härska i Alba, det långa.
Morfadern följer därnäst Marsättlingen Romulus Ser du på hjässan fäst hans dubbelfladdrande hjälmhatt?
Han skall grunda det Rom, som till världens gränser skall råda, Rom, vars befästade mur sju berg skall värna och omge, Rom, en hjältarnas mor.
så stolt som gudarnas moder.
Andra med konst mer mjuk skola giva on ande åt bronsen, skapa - del tror jag dem om - livslevande bilder i marmorn.
Du skall råda med makt över folken, romare, minns det!
D i n konst denna skall bli.
Bjud fred, bjud ordning i världen!
Skona den ödmjuk är och de övermodiga nedslå! » - - - Nu när Anchises ' tal till sin son och Sibyllan var lyckat, åter han vandrarna för, vid averniska porten de skiljas.
Ja, mellanpartierna Far att åter vacker sats om del trofasta, obevek- ta Österrike som exempel: de veta liga mänskliga hjärtat.
Tillåt mig varken Ut eller in.
De springa om- ännu ett litet kätteri: vem tänker på kring som vilsna får, del är, vid det mänskliga hjärtat, när den Gud, sant.
Detta är icke bara min mänskliga magen är tom, den mänsk- personliga mening.
Det är ett fak- liga lungan full av tuberkler och tum, Om vilket man kan övertyga sig den mänskliga hjärnan full av genom att läsa var borgerliga press, förtvivlan och bekymmer?
vars ledare icke innehåller annat än spaltvis med förlägenhet.
Del som icke sammansmälts i ett litet block, det upplöses obarmhärtigt och upp- går i de stora partierna till höger eller vänster.
På slutet skriver ni i er artikel en Sörman: Bonnier.
Förlåt mig min bitterhet, jag matte i dag en arbetslöshetsdemonstration.
Jag vet att ni förstår, varför jag har skrivit detta brev, som blivit till en hel artikel.
Eder Maria Lazar.
Wien oktober 1930.
» Black Bottom », » Den blå lyktan »,
