# ID: svediakorp-per3503
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1930
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 11,538
# sentences: 525
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


' T I DEVARVET den 4 Oktober 1930 Innehåller: Ett radikalt skandinaviskt kvinnoförbund.
Kampen för Ledande artikel.
äro dess uttryck ?Ja det kanske är onödigt bekymrade uttalanden.
Nu är ställ- ningen mycket egendomlig.
I näs- 90-talet det var rimligt.
Att vara det år tan varje land i Europa - och d e 1930 är mindre rimligt.
Men der är ju övriga kontinenterna för sig - folks ensak, till dess att d e begära att pågår under olika former en hålla stat- få leda och bestämma svenska folkets lig hjälpverksamhet för att smak a b livsföring ut från sin ståndpunkt.
Varför vägra Sveriges kvinnor att föda barn?
Några inlägg.
De högerradikalas seger.
sädesodlingen uppe vid sin nuva- rande storlek eller for a n ytterli- gare höja den.
Polen stöder sin spannmålsproduktion med export- premier, Frankrike med tullar författaren Helge Heerberger, Berlin.
Höstbrev av Harry Martinson.
Tyskland med statliga stödinköp, vilka för närvarande visserligen endast galla rågen, men som ända till tiden för valen kommo också veteodlingen tillgodo.
I Italien och Schweitz pågår som bekant en in- tensiv propaganda, varvid alla den moderna reklamens möjligheter ut- nyttjas till jordbrukarnas uppmunt- rande att höja sädesproduktionen.
I Sverige har inmalni ngstv ånget och utförelsebevisen i sin månfyllt Ilja Erenburg av Elsa Björkman-Goldschmidt.
En omdebatterad författare: D.
H. Lawrence m Johan Falck.
Doktor Andrea Andreen S v e d b e r g s artikel.
A r b e t e o c h l ö n, med anledning av löne- kommitténs förslag till lärarlöner- nas reglering och införd i Tide.
varvet nr.
33 kan erhållas son särtryck å Tidevarvets expedition Slussplan 1-3.
Tel. 182 43.
P r i s 1 0 öre.
har Hänt?
De beslut, som under den gång- na veckan fattats i Geneve, ha Att d e begära det, är kanske inte un- derligt.
Det är svårt för ledande kulturper- sonligheter att sluta upp med att leda a h ange riktningen.
Mera förvånansvärt är att det fortfarande i pressen finns en bred planform för 90-talets idévärld Man tror ju att pressen är aktuell.Men snabbt servera 90-talets åsikter om da- gens händelser och proplem.
det är inte säkert att d e i längden är så förmånligt ur popularitetssynpunkt som det hittills varit.det verkar ändå som om en icke föraktlig del av de 4 millio- b e s ö k a r e p å utställningen v å g a t förbud.
Kanske att för första gången i hi- storien något sådant kommer att ske, som att folket icke övertar de övre tiotusens avlagda smak utan i stället vågar sig på att skaffa sig en egen smak och en samma uppgift.
egen bostadskultur, liksom eo egen me- Redan i dessa åtgärder ligger ning om andra PI tillvarons företeelser?
Två bokanmälningar: Vad Det Utställningen är en händelse har slagit som ti igen inte portarna.
alldeles kunna låta gå förbi.
Vad ti menat om utställningens syfte a b betydelse ha ti an kan inte öppna en tid- redan klargjort.
Låt oss här säda några ord av vilken nationalitet om vad vi mena om kritiken.
det vara m i, utan att finna jord- V u kommer den från?
Från nittitalet.
brukets nödtillstånd avspeglat i Vad är dess botten?
Pessimism.
Hur dana Man Dominions eller Icke?
Inför Runda-Bords-konferensen.
av vetet Syndabocken, m motsägelse.
Samtidigt som var- Forts. å sid 3.
E N TRADITION s o m u p p r ä t t h å l l e s nerna Man mig varför .. kan fråga genast kritiken av i såsom utställningen genast Ty skall förhånas det första så är den varken helig eller fullkomlig.
För för det andra kan det väl tänkas en kritik som står över eller är före sin tid?
Detta är naturligtvis viktigt.Men den Tor Hedberg och Carl Laurin, bär tin. nesbörd om sin nittiotaliska årgång på grund av in estetiska och exlusiva nästan blivit bortskymda av stör- inställning.
Det som intresserar, indigne- re och stormigare händelser, så- rar a h sätter fart i pennan, In, brotten som den tyska förräderiprocessen.
mot den estetiska moralen, hotet mol med därav följande utbredd för- skräckelse fur mera omfattande Vid de kvinnliga läkarnas in- tillfredsställelse vi begagna till- trädesvis till ungdomen i pubertets- rikemanskulturen, herrgårdsstilen.
Något kupplaner från nationalsocialister- ternationella femårskongress i fället att meddela dess resultat.
åldern och föllo sålunda närmast djupare intresse för de breda lagrens na, regeringsskiftet i Österrike, Paris förra året, var frågan om Den har i dagarna avgjorts av inom området för den andra pris- spännande valen i Finland.Men den sexuella upplysningens ord- prisnämden, som blev tillsatt av tävlan på detta område som bli- hjärtroten, även om man ger den en och det är inte lätt för en utom- nande ett av de främsta diskus- styrelsen för de kvinnliga läkarnas vit utlyst i år, nämligen Central- bugning inom parentes stående att avgöra, om likgitlig- sionsämnena.
.Under det år som klubb.
Prisnämnden som bestått av förbundets för Socialt Arbete, för Det är sant att de estetiska synpunk- heten for dess arbete beror på gått sedan kongressen, ha de skan- doktor Ada Nilsson, doktor Val- vilken tävlingstiden utgår den for.
dinaviska avdelningarna av de bora Magnell-Nauclér, doktor Ja- sta december.
indignerat a h har ordet så ger man torra sätt att Sedan ytterligare eo av tävlings- utlopp för all sin olust över tiden.
Ut- taten framgått ur en sådan tvek- kvinnliga läkarnas international kob Billström, överlärare Frida sam sinnesstämning.
att de i sig gjort sitt bästa for an fora världs- Härner och fil.
doktor Gertie Sö- skrifterna uteslutits på grund av ställningen och funktionalismen får all själva sakna kraft att sätta världs- konferensens arbete vidare.
Dol derberg, hade fått ta emot åtta sin tunga och opartiska form, sådan över sig, den har blivit syndaboc- rymderi i rörelse.
pristävlan rörande en tort- skrifter till bedömande.
Av dessa återstodo tre till den slutliga be- ken.
Frågan om minoriteterna, t. ex. fattad skrift i sexualhygien, som i blevo fyra från början uteslutna- dömningen.
Dessa kunde alla med slöjdföreningens stora fel är att den våras utlystes av de svenska, nor- därför att de inte uppfyllde täv- fördel befordras till trycket, ansåg har vågat intressera sig för maskinkultu- endligt Månchester Guardian - för- ska och danska kvinnliga läkarnas lingsvillkoren, som begränsade prisnämnden - sedan de undergått anledde debatter vars make i stor sammanslutningar, var nämligen tävlingen an gälla en skrift för de några mindre omarbetningar.
gillande.
Den skulle som detta årtoinde mighet sällan skådats i N. F. De en direkt följd av de överläggning- tidigaste åldrarna, d. v. s. sex- M a n var överens om att de inte gjorde ha låtit maskinen fortfara med att motsatta åsikterna gällde främst gar, som fördes på världskonfe- till åttaåringarna.
E n handledning borde bedömas mot varandra, då på egen hand göra fruktansvärda imi- rensen om lösandet av de " svåra till föfäldrarnas tjänst alltså, for alla tre var i sin art syntes sär- tationer av handvaran och ägnar sig ute- befogenhet deras svar på småbarnens första deles lämpliga för sitt ändamål rande i denna punkt är ännu o frågan.
Tidevarvet har förut omnämnt frågor om sin tillkomst.
De fyra och då de genom sina olika upp varans avsättning.
möjligt att uppleta.
Forts. å rid.
6.
Det är detta som är pessimism.
Uppger Däremot har avrustningsutskot- denna pristävlan och det är med uteslutna skrifterna vände sig fore- man tanken på att försöka behärska tek- tet antagit förslaget om att N. F. niken och leda dess framfart i fåror som skall ge finansiell hjälp åt en an- äro tjänliga för människan och hennes gripen stat.
Och församlingen har eviga behov, då är allt förlorat.
Ty det antagit den av utskottet föreslagna är klart att återgång finns icke, ti kunna avrustningsresolutionen.
När Tysk- icke vrida visaren tillbaka.
land, Österrike och Ungern avsto- Lyckligtvis finnas de som våga sig i do från att rösta, berodde detta kast mad framtiden trots allt.
Som icke p i att resolutionen inte nämnde äro rädda för att fortsätta linjen i män- något bestämt datum för avrust- ningskonferensens inkallande, gå niskosläktets vidare genom eviga försök anpassningsarbete, genom misstag och Undra pi, om d e bli otåliga.
genom ständigt nya proplemlösningar.
Skall avrustningskonferensen nu Tänk om det vore så illa att funktiona- äntligen få bli av 1931, är det inte lismen som det sagts skulle kunna hin- for mycket att man snarast får bruksvanor bostadsformer existerar de tidningarnas att för- terna icke äro de enda som förekomma i hade fått en så motsägelsefylld ren och försöka hyfsa den.
att ingripa i mi- slutande åt omsorg om konstnären och N.F:s dra mänskligheten att ha barn, leva fa-
Tyskland D o m i n i o n s e l l e r icke '?
efter valet Denna vecka samlas i London den parlamentariska regeringen Förräderiprocessen mot de tre representanter för de självstyrande med premiärministern i spetsen.
li- tyska riksvärnsofficerarna, som be- länderna inom det brittiska världs- kaväl är generalguvernörerna i gynte i förra veckan, är en följd- riktig detalj i det politiska tu- Dominierna för att dominierna skjutna åt sidan av väldet mult som uppstått efter national- rådgöra o m frågor av gemensamt parlamentariska regeringar med socialisternas seger vid valen.
An- sina premiärministrar, samhöriga klagelsen gällde uppviglingsförsök intresse.
Som var att vänta ha stora de- med och a n s v a r i g a e n d ast gentemot yngre officerare inom monstrationer ägt rum i Indien i n f ö r d e f o l k v a l d a repre- riksvärnet: Ingen får skjuta på nationalsocialisternas styrkor.
även som protest mot det orättfärdiga s e n t a t i o n e r n a.
om det skulle utfärdas order om Det är en sidan dominionställ- detta.
i händelse av revolutions- i att Indien är uteslutet från en märk väl att den ännu försök mot den rådande författ- sådan konferens.
M e n Indien är ning Det låg nära till hands ju icke Dominion.
Därom står i aldrig blivit given annat än till ningen.
stället striden.
Eller rättare, där- engelsktalande folk av europeiskt att tolka dessa instruktioner, som om allvarliga planer på omstört- - som Indien har ön- för att löftet om dominionställning ning verkligen vore för handen, Snart går norska folket till stor- för Indien blev sviket, satte den skat sig.
Det önskar sig en inför allra helst som de anklagades ut- tingsval.
Varje lands val är av, hi- indiska frihetsrörelsen f u I I folkrepresentationen ansvarig re- talanden inför domstolen präglats storisk betydelse, icke minst i en s j ä l v s t ä n d i g h e t som sitt mål.
gering och inte en vicekonung - av det mest oefterrättliga natio- och ganska tid då så starka krafter äro i T y med dem, som icke hålla sina om än i baron Irwins person ald- nalistiska övermod som tar rid besvarande fakta.
rörelse för en olikartad utveckling, löften, kan man i n t e t ha att gö- rig så högt aktad Emellertid har Hitler i sitt vitt- från den engelska regeringen och nesmål förklarat - om också i och alldeles särskilt intresserar ra!
oss utgången i vårt broderland.
Den egentliga skillnaden mellan som har ritt att m o t den indiska svirande ord - att några olag- D e olika partierna ha satt upp att ha dominionställning inom lagstiftande församlingens beslut liga åtgärder inte ingå i det na- sina kandidater.
Listorna äro kla- det Brittiska imperiet och att vara utfärda lagar som han först under tionalsocialistiska programmet.
Tidningarna ha skyndat att ra.
Och det är mellan dessa listor en fullkomligt fri och suverän stat ställer det engelska parlamentet komma med lugnande försäkrin- äro påkallade av gar gentemot den utländska oron.
valet står.
M e n hur utgången än är att den lag, som bestämmer do.
som han anser blir, någon seger för kvinnorna miniets rättigheter och formerna » omsorg för Brittiska Indiens sä- Och kabinenet Brüning lägger blir det inte.
Stortinget har un- för dess samband med England, kerhet, lugn eller intressen ».
fram sin beskurna finansplan dar besparingarna främst g å ut der den sista valperioden haft en i c k e stiftas a v det land som den D e som nu samlats i London över ämbets- och tjänstemannalö- kvinnlig representant, Fru Helga vederbör u t a n ä r g i v e n av Karlsen från Arbetarpartiet.
En d e t e n g e l s k a p a r l a m e n t e t som repmentanter för dominierna ner och arbetslöshetsförsäkringen i hopp om att finna majoritet av de norska huvudstadstidnin- och kan ändras blott av detta.
äro ingalunda det Brittiska impe- f ö r den i riksdagen Åter och åter garna skriver nu, att striden om Den första lagen för en domi- riets förtroendemän, generalguver- ljuda maningsropen från den de- d e t sista mandatet i Oslo kommer nion kom till stånd 1867 och gäll- nörerna, utan premiärministrar, mokratiska pressen till demokrati- att stå mellan Fru Helga Karlsen de Canada.
Den sista är av 1922 ansvariga endast inför Sitt hem- ens försvarare att sluta sig sam- man mat omstörtarna.
Center och Fr. Augusta Stang, högerns och gäller den Irländska fristaten, lands parlament.
Och dessa parla- och socialdemokrater ha avgöran- kvinnliga kandidat.
Så infernaliskt som sålunda blev upptagen i » det ment ha beslutanderätt jämväl i det i sin hand, måtte de känna har valmakeriet således ordnat förbund av nationer som kallas frågor om politiska och ekonomi- ansvaret.
Samtidigt framhåller saken.
Genom någon större för- det Brittiska imperiet » (in the ska uppgörelser med främmande man hur utlandet, istället för att som kunna beskärma sig Over krisen i Tysk- skjutning kanske en ändring är community of nations known as makter, om tullar land, borde besinna sin egen del tankbar.
annars blir det så för den- the British Empire) med » sam- riktas också mot moderlandet av ansvaret.
na gång.
ma ställning som the Dominion om krig och fred, om krigsbered- Sedan tio år tillbaka ha vi skap eller avrustning.
Men sedan?
T y där kommer of Canada ».
oupphörligt fått höra ett Tysk- ett av d e Denna Dominion-of-Canada-lag, M e n det är dock endast på den lands inre jämvikt d alltid en sedan!
Det är påtagligen samma tendens i Norge som i vårt som sedan blivit mönstret för alla engelska regeringen?
initiativ som främsta villkoren för freden i Eu- ropa och världen för övrigt, skri- eget land.
Danmark har det kanske de övriga dominierna - den Au- dessa dominion-konferenser kom.
ver Frankfurter Zeitung.
Men hur ur kvinnosynpunkt bäst ställt där.
straliska republiken från 1901, m a till stånd.
Den engelska rege- lät man inte, under de första freds- igenom, att där finns ett radikalt Nya Zeeland från 1907, den Syd- ringen kan låta dem alldeles ute åren, Tyskland kämpa ensamt för parti, Radikale Venstre.
- Ställ- afrikanska unionen från 1909 och bli, om det behagar den.
Detta sin blotta existens och senare för ningen är klar.
V i ha länge nog slutligen den Irländska fristaten känns numera som en oegentlig- möjligheten att i någon mån åter- talat öm » hur man skall väcka - förklarades i stiftelseurkunden het.
Det har ofta talats om, också vinna det självförtroende, utan vil- ket ordnade inre förhållanden äro kvinnornas intresse för det politi- av 1867 innebära » i princip samma före kriget, att det riktiga vore en otänkbara.
Det är många insikts- ska livet. » Och vi ha sagt, att statsskick som rar gällande för fast, på bestämda tider sig sam- fulla människor i utlandet, som kvinnorna ha makten, blott de be- England-Skottland » (similar in lande imperie-representation, d ä r förstått detta.
Själva äro vi heller gagnade den.
Det är gott och väl.
principle to that of the United Englands repmentanter ej hade inte av den uppfattningen.
att lä- M e n det är inte så enkelt.
V i ska Kingdom).
Och den likheten har någon högre rang än de andra, get i Tyskland ännu ger anledning förtvivlan.
Men man får inte komma ihåg.
att det är inte bara blivit verklighet, troligtvis i långt och så ett fast skiljedomsinstitut.
till glömma att kaos i Tyskland är kvinnornas intresse för politik, högre grad än vad lagstiftarna Ett förbund av jämbördiga stater, ett starkare hot mot Frank.
alltså.
som måste vakna utan ett intresse av 1867 tänkte sig.
rike an hela det samlade riks- för politik, som är så s t a r k t, att Då tänkte man nog ungefär så Detta vore ju den motsvarig- värnet.
De närmaste händelserna bero det går genom eld och vatten.
Att här: en självstyrande stat måste het till Mellaneuropas förenta sta- det för sin samhällsplikt kan ut- naturligtvis ha ett parlament med ter som Coudenhove- Kalergi, Pan- nu på finansplanens öde.
Det blir kanske sedan möjligt att i härda all politikens styggelse och ett folkvalt underhus.
M e n den europatankens upphovsman.
från någon mån urskilja linjerna för påfrestelser och ä n d å k ä n n a in- engelske kungen skall vara repre- början tänkt sig.
Men det kan ju en kommande tysk politik av vil- t r e s s e.
D å f ö r s t ha kvinnorna senterad av en generalguvernör.
också tänkas an utvecklingen ö- ken hela Europas framtid är i den s. k. makten.
Men det är ett Och generalguvernören har att ut- verkorsar sådana mellanled som så hög grad beroende.
misstag ett begära något så o- öva den kungliga vetorätten mot ett mellaneuropeiskt statsförbund rimligt, som att e n generation allt vad han finner olämpligt i och ett brittiskt statsförbund skall orka genomföra detta.
E n det som parlamentet beslutar.
och så kanske ett östeuro- skall börja, för att en annan skall Dessutom skall han i samråd med peiskt-asiatiskt, ett nordameri- kunna fullborda Men för den skull den engelske kungens hemliga råd kanskt och ett sydamerikanskt så- är förpliktelsen att börja lika stor.
(Privy Council) vara förvaltningens dant och i stället går direkt på Varför inte bilda ett radikalt högste chef.
ett verkligt Nationernas Förbund, skandinaviskt kvinnoförbund för Så tänkte man men hur har omfattande alla falk som jämbör- att genomföra och tillämpa vårt det blivit!
Jo lika litet som den diga och under en fullgiltig skil- medborgarskap?
V i ha många slag engelska kungen någonsin an- jedom.
av skandinaviskt samarbete, även vänder sin vetorätt mot sitt engel- Till N. F. hör ju förresten bland kvinnor.
Är inte medbor- ska parlament, lika litet gör hans redan Indien fast Indien inom garskapet grunden?
generalguvernörer det mot domi- det brittiska imperiet icke har » Dominion status » det vill säga niernas parlament.
Och lika litet som förvaltningen i England sköts icke v ä r d i g h e t s o m d o m i - ni on.
av kungen och hans på livstid utnämnda » hemliga råd », utan av - - E t t radikalt skandinaviskt - förbund - kvinno - - - - - - - är ~ - - - -
Forts. fr. sld.
1 je land har sina svårigheter att skaffa avsättning for sin självod- lade säd till priser, på vilka jord- d e torde ändå den odlade arealen tade bilden här nedan.
Även om Tio dagar före valen, Nationalsocialister- i hög grad ha ökas under det sis- denna förvandling vi upprepa ta året och de förbättrade meto- det kostat svåra misstag och na hålla möte.
Utanför sportpalatset i Ber- derna ha - enligt tillgängliga rap- förluster på många håll måste lin ett jätteuppbåd av poliser, en flod av mänskor väller in i den stora arenan.
Böl- - - man ändå böja sig för siffrorna, som visa produktionens ökning.
fanor med hakkors.
Ett Och detta överskott skall placeras.
fascistiskt uppåtsträckta armar.
Extatiskt Det är med det som Ryssland nu spända ansikten, unga pojkar i unitorm- jande, blodröda gör världen olycklig.
I Det en står alltså klart att nå- måste göras för mark- nadens organisation.
I slutet på augusti hölls i Ithaca i U.S.A.
en konferens där representanter jordbruks- och finansvärld i tret- ton länder diskuterade jordbru- kets nuvarande läge.
Ur deras över- läggningar, där självfallet många olika meningar brötos mot varand- ra framträdde en världsbild, som kan beskrivas i några få korta ord.
Jordbruket lider nöd över hela världen, v i m i vissa lander.
till vilka kan räknas brukarna kunna leva gör varje land sina enskilda försök att vid- makthålla och öka odlingen, f6r att sedan mer eller mindre finur- ligt tvinga sin vara på grannen.
Överallt ett system av stängda gränser Överallt försök att skicka sin egen säd över dessa, samtldigt som man vill utestänga de andras.
Och slutligen över det hela det dumpande Ryssland, hela värl- dens stora bekymmer.
Medan det alltså kan se ut.
som om världen mot sin vilja höll på an dränkas i säd, rasar hung- ersnöden p i stora områden med tusentals svältande människor.
V i behöva inte gå till Kina för a n fin- na hungrande massor.
Ryssland själv lär inom vissa områden ha an kämpa med en fruktansvärd knapphet på säd.
O c h i det inre - porter - betydligt ökat Förenta Staterna.
produktion i vissa länder är hela av- liknande klädedräkt, unga flickor, många gamla kvinnor, äldre vördnadsbjudande par ur medelklassen.
Denna samling av borger- liga mänskor, förbittrade a h förvildade ge- nom nöd, anamma kritiklöst a h med fa- natisk entusiasm en förkunnelse, vars inne- börd de inte ens ana.
Talarna hälsas med dånande applåder.
Först bayraren Gregor Strasser, bred och kraftig i gul skjorta och korlbyxor, hans humoristiskt färgade pole- mik är lika grov som hans yttre.
Efter ho- nom den forne flygarofficeren Görring, i samma kostymering, hans ansikte liknar en mask, en krigs-mask, hårt, okänsligt, bru- talt.
“ Han lade inte händerna i kors efter krigsslutet, överallt, där det gällde att slå till, fanns han med ”, säga hans egna om honom.
Han gör inte ens ett försök att stödja sig på något slags material, om i n grovt förvanskat endast ohejdat ovet ”, - och pråliga fraser.
världens behov långt ifrån fyllt.
1918 betecknas av Det enda som kan hjälpa är sam- nationalsocialisterna som skändligt lands- arbete.
förräderi, allting rivs ner, allting fördömes kastningen.
Bilderna, som hämtats ur en rysk tidskrift.
Pro belysande för Konferensen betonade kraftigt denna utveckling.
Den schalett- klädda som långsamt kooperationens betydelse vilken yt- kvinnan, -- men inte ett ord yttras om vad ligen skall ske, när " det tredje som egent- rikets mor- randas -- ty vad som då skall ske, den gon " Si enda jude ännu terligare underströks g e n o m görelse för den finländska jord- brukskooperationens stora fram- gångar.
- Deltagarna har något länge en säga till om i i offentliga frågor i Tysk- land, så länge är ingen räddning möjlig! ” att Bort med judarna!
Förneka krigsskulder- Youngplanen! ” N e d alla enades siutligen na!
Omintetgör om nödvändigheten av ett världs- medel har republiken försökt att förgöra omfattande samarbete.
Fastän oss, otaliga av våra kamrater ha fallit skördarna skola fördelas över hela f6r röda mördarkulor -- men vi ha inte.
jorden finns det intet ekonomiskt maskineri som är så omfattande, att det denna uppgift.
Detta är nödvändigt om jordbru- ket skall bli något annat än ett hasardspel där korten allt för of- ta spelas ut mot jordbrukarna.
Den motsvarar låtit oss besegras ah vi komma aIdrig att låta oss besegras -- -- Ja, vi bekämpa denna staten med fanatiskt hat, ty den har förrått oss åt det judiska finanskapitalet gjort oss till slavar, hatet har länge legat dolt i djupet av våra pinade hjärtan ah men nu kommer det att bryta fram, och annan tillvaro stå inför dem, då skola de inte säga: ' Varför, kamrater, ha ni inte fullgiorl verket, v i har ju givit vårt blod ” -- utan jublande skall det brusa oss till mötes ur de dödas härskara; -- ' Hav tack, kamrater, vårt blod är sonat! ” I vänsterbladens referat från national- socialisternas valmöten, hette det ofta, att dylika yttranden hälsades med gäspningar a h att talarna mot slutet av mötet endast hade tomma bänkrader framför sig.
Tyvärr var det inte sant.
Dylika och liknande ytt- randen hälsades med vrålande bifall.
.
Och den 14:de september gåvo över sex millioner tyskar sina röster åt Hitler.
Tre millioner arbetslösa, ständigt ökade, i mångas tycke orättvisa skatter det blev för mycket for mänskor, vars tålamod re- &amp;, sedan tia år tillbaka frestats över hö- van.
Den nakna nöden nådde småningom även hem, som hitintills lyckats hålla sig i ett relativt välstånd -- och nöden kom dessa mänskor, som förut till en del varit politiskt indifferenta och till en del också statstrogna, att lyssna till de röster, som lovade mest.
VI frågade inte efter, om någ- ra slags realiseringsmöjligheter stodo bak- om dessa löften, de frågade över huvud ta- get inte efter några realiteter -- utmattade av umbäranden läto de sig bedövas av en propagandatrummas skränande musik.
Det är galet att tro, att nationalsocialisterna vunnit sin seger på grund av sitt program -- flertalet av deras väljare ha inte haft en aning om, vari detta program bestod.
En hans anhängare sagt om Hitler, att “ man finge inte jämföra honom med Mussolini, han är långt större, han är Fräls- saren ".
Denna uppfattning om i n något modifierad, delas nog av många.
Hitler är mannen av i morgon, mannen som ska göra´t, som med kraftig jä rnhan d skall be- fria folket ur ett olidligt fan^.
Man -- jordbruket.
Tidevarvet har vid ti- digare tillfällen redogjort för kol- lektiviseringsförsöken av jordbru- ket i samband med femårsplanens genomförande.
Trots d e hårresan- d e misstag som tydligen vid uppre- pade tillfällen blivit begångna.
när det gällt denna ide´s genomföran- Därunder: kollektivbruk med mångdubblad arbetseffektivitet.
den utgör redan en grund, på Och av krigskommunismens små vilken det enande arbetet kan fö- utdelade jordlotter, der var bru- ras vidare.
kares del Var så knapp, aft han C.
H, sällan kom over svältgränsen, har -: - uppstått det fina gemensamhets- bruk, som illustreras av den ru-, " ", ~ lära av de radikala, vad entu- iasm och energi beträffar.
På valdagen sade en ung man till rnig, sedan han berättat att han röstat på ” Hitler: -- Det är en art- inte, att ständig mänskas plikt att vara revolutionär!
-- Ja, de radikala kalla sig revolutionära och de säga, att det är deras vägar, som äro de nya.
Men i själva verket är ju våldet gammalt som människosläktet, och ingen kan vara revolutio närare än den, som har fredsviljan skriven på sitt bane´r.
För dessa de verkliga revolutionärerna gäller det att na fanor högt, att göra sina röster: granskning, E;; eller bryr sig om att under- lyfta si inte lätt sak att övertyga man tror blint.
inse, Mellanpartiernas interna stridigheter, de- ras mer eller mind- misslyckade omgrup- peringar, deras matta propaganda, deras brist på bärkraftiga slagord allt detta har bidragit till att ge valen denna kata- strofala utgång, som inte ens pessimisterna hade väntat sig.
För dem, som önska fredlig utveckling, ett tillfrisknande av Ian- det på den försoningspolitikernas väg som hitintills beträtts -- for dem gäller det att samla sig och åter samla sig, och, varför -- en ett ut- pinat, hungrande, lidande folk om att del ännu måste vänta.
När allt kommer om- kring är det inte oförståeligt, än tea- giskt, att en stor del av detta folk m slutit upp kring dem, som med bullrande ord och klingande musik utlovat en snabb befrielse från kvalen I inget annat land kommer väl kampen mellan våld och fred att stå så hård som i Tyskland under den när- maste tiden.
Helge Heerberger.
~ --
Han beskriver en resa till Moskva ILJA ERENBURG Av Björkman - Goldschmidt Elsa För två år &amp; skrev Elm Björk- telse, då och då avbruten av besök i en ar- Ryssland.
Han har gått i seger- tikel om Ilja Erenburgs bok Michail rus med de utvalda, delat skräck med Lykow, som i höst kommit på Ti- de misstänkta och hungrat med dem, som blott är tålda Dessa Erenburgs växelrika öden dens förlag, i utmärkt översättning av Axel Claesson.
I samband med bokens har givit anledning till mycket olika överflyttande tin svenska återge vi omdömen.
Han har stämplats som " en några utförliga utdrag ur den intres- ful fisk ”, som varken den gamla eller den nya regimen vill kännas vid och rota artikeln.
han har betecknats som en omutlig idealist, som hos varje maktfullkom- lighet ser svek mot idealen.
- man Goldschmidt i Tidevarvet ut jag undrar om man inte kommer man upp- fattar Erenburgs mission mera såsom rent konstnärlig.
Det finns inte myc- ket av vare sig verkligt etiskt eller so- cialt pathos hos honom.
Detta kom- mer blott fram i hans berättelser så som något oundvikligt vid återgivan- det av en tid och miljö, som till bred- den är fylld av liknande problem.
Erenburgs första bok, som kom ut 1921 och heter ” Märkliga upplevelser av Julio Jurenito och hans lärjungar ” har betecknats som ” ett monument över världkrigets lögn och skam ”.
Sedan följde tre böcker: ” Nicolai Kurbows liv och undergång ”.
” Trust vilka D. E. ” och ” Tretton pipor ” endast den sista finns översatt till svenska genom svensk-ryska för- eningens i Göteborg försorg.
- Dessa böcker mane betecknas som ungdoms- verk, fulla av sprundlande talang, ojämna, obalanserade, exalterade.
Ungdomens bittra skepsis vid sidan av en vek, rörande gråtmildhet.
I en senare bok “ Jeanne Ney ' s kärlek ”, som har ställen av betagande charme, har den sentimentala tonen kanske för mycket fått övertaget.
Hittills oöverträffad stir hans m- man, Michail Lykow, p i ryska Rvatsch.
" Roffaren ”, och det torde väl lända till Erenburgs rättfärdigan- de bland dem, som beskylla honom för att jaga med de maktägande, att denna bok nekats att tryckas i Ryss- land utan kommit ut i Paris och Ber- lin.
Den har där fått namn efter bo- kens hjälte - ” Michail Lykow " men det är en arm och eländig hjälte Erenburg här har halt mod att fram- ställa, en hjälte som p i allt sätt mot- säger denna beteckning.
" Roffaren " är historien om en liten, fåfänglig, fantastisk människa, utan halt eller hämningar, som ryckts ur sin bana genom revolutionen och som inte mer kan vänja sig vid vardagens id utan går under till kropp och själ.
Skild- ringen av denna karaktär är ett psy- kologiskt mästerverk, som blott rys- sar kan skapa.
Vid sidan av Micha- il, går brodern Artjom, typen för den idealiske medborgaren i den nya sta- ten, för vilken " partiet ” ersätter reli- gion och nöjen, samvete och hem.
Be- rättelsen om " Tjomkas ” fattiga kär- lekslycka, " den vinglösa Eros ”, är be- tryckande och rörande.
Hans full- komliga utplånande av den egna per- sonligheten, uppgåendet i uppgiften för det almänna hör till det nya Ryss- lands nya dygder.
Men en sådan revolutionär anda ett mullvadsaktigt, underjordiskt ar- bete förbundet med lektyr vid lam- pan en fältgrå revolutionär anda arbete och uppoffring - låg inte för Michail.
Möten och gatstrider tågresor och smyghandel händelser och " tillfällen ” var hans liv till vilket revolutionen blott varit den öppnade sanningen närmare, om av Ilja Erenburg är en av det nya Rysslands författare.
Men hans böcker är e j propaganda, är ej er predikan över kommunismen som det allena frälsande.
De kommunis- tiska drömmarna har blivit förverk- ligade, har blivit till det vardagliga.
levande livet och i och med detta - även till ofullkomlighet och miss- räkning.
Sovjetryssland har numera inte b a n bland sina leder glödande anhängare, som med apostlaiver kri- tiklöst förkunnar dess läror: de bar även hunnit att få vanliga medbor- - och skildras med dess vank och brist.
Liksom Gladkows " Cement " är Ilja Erenburgs böcker varken befal- lande eller predikande.
De " måla blott " I detta ligger också Erenburgs s t y r k a Det är som skildrare han fångar vårt intresse och också far.
mår att hålla det fånget.
Det ligger i Ilja Gregorjewitj- Erenburgs konstnärskap något fladdrande, o j ä m t, så som över hela hans liv.
Han föddes 1891 i Moskva i en judisk familj.
Judiska drag för- enas med rysk bildning och åskådning.
insup na i rysk miljö.
Som ung satt han i tsaristiska politiska fängelser kom ut och för till Paris, 1917 åter vände han till Ryssland I södra Ryss land häktades han av de vita och und gick flera gånger döden blott genom den ryssarnas nyckfulla, oberäkneliga godhet, som så ofta möter och slår en med häpnad i Ryssland.
Han lyckas undkomma till Moskva, dä han får göra bekantskap med Tsche kans fängelser.
Tillföljd av oförsik- tiga yttranden har han dragit miss tankar på rig och man tar honom fö en vit spion.
Han kommer åter u och får plats, med hungerlön, son ” litteraturlektor vid krigskemiska högskolan ”.
Återingen apponerar han mot det beståndande, men lyckas dock 1921 att få pass till Paris, där han sedan dess haft sin stadigvarande vis- porten.
.
.
- - - Det är Michail, som väcker Olgas kärlek - " bourgeoi " kvinnan, som svärmat för Dostojevski ” och det är också Michail, som f i r behålla den Trots att Olga ingår ett sovjetäkten- skap med Artjom, är det Michails barn hon föder och i detta barn lever hennes kärlek vidare.
- Det är också Michail, som faller offer för ” Son- jetschka ” - e n litet stycke, " vars själ bestod av silkesstrumpor och siden - mjukt, glänsande, skiftande siden ” och for att rädda henne begår Michail sin enda människovärdiga handling, som bestod i det negativa, att han ej kunde förmås aft förråda henne In- för domtolen.
" Roffaren ” är skriven med en tid lös utförlighet, med rysslands ur- gamla vidd och bredd, men den har w e n ögonblicksbilder i blixtljus, filmaktiga, expressionistiska.
Som ingen annan har Erenburg skildrat ryska revolutionen.
Men det är inte de ledandes revolution.
inte stats- välvningen han skildrar: det är revo- lutionen, som den tedde sig bland de fåvettiga och enfaldiga skarorna ovederhäftig och nyckfull, överspänd och fanatisk, kaotisk, grotesk och grym men med drag av mänsklig uppoffrande godhet.
- den - - låta trycka på egen bekostnad i Paris 1928.
- - - - tera " Ilja Erenburg verkar tendensiös genom sin konstnärliga lidelse, med- ryckande genom sin kärlek till Ryss- land, men tämjd och Hållen i bann ge- nom ett skarpt förstånd.
Han är ej kommunist Han häcklar och plockar sönder.
Och dock står allt vad han skriver om med lust eller olust, fast förankrat i den nya ryska jorden. ” - ” as djärva uppställning, fina behand- ling och djupt liggande realism fängs- Lawrence var en modärn Strind- ar en i högsta grad.
Lawrences kvin- berg skulle man kunna säga.
Han ha- nogestalter äga en underlig dragnings- de också splittrade intressen och kraft.
Han har inte skildrat na kvinnor, utan alla bli många järn i elden.
Han var förfat- fare.
poet, målare och dramatiker, för sig.
Alla ha sitt speciella sätt att (En utställning av hans målningar tänka, att handla, att drömma, och hölls för övrigt i juni 1929.)
Han därför tröttnar man aldrig att få blic- lick också strida och kämpa för sina ka in i dessa öden, som alla vart och verks framgång, och det var ytterst ett för sig har fått sin stämpel och sällan han fick ett verkligt erkännan- härjning av livet självt med dess kan- de.
I svensk översättning har hittills ter och slingrande vägar Lösningarna rat två lika- blott utkommit romanen Söner och äl- skare (Bonniers 1925.
8:50) och no- vellsamlingen Kvinnan som red bort Gebers 1930.
6:50).
Lawrence var son till en kolgruvar- betare, och det är också denna miljö, som fått bilda bakgrund till den romanen Söner och älskare.
Denna bok påminner osökt om Zolas Den stora strejken, fast allt skildras så överraskande friskt och utan denna kvävande olustkänsla, som lätt uppstår vid skildrandet av fattigdom och nöd Man får genast det intrycket att det är sitt eget livs historia, som Law- rence här lägger fram.
Han har en x e d och flytande berättartalang som flyter fram med samma lugna lopp som en stor flod, vare sig färden går mellan stupande bergväggar eller över solbelysta, bördigt grönskande slätter.
stora - - - I.
Michail visste snart an undandra sig ' denna kontroll.
Efter ett prov på tillfälligt hjältemod mera av en slump än av övertygelse tas Michail upp i ” partiet ”, men stöts snart ut ur det igen såsom ovär- dig.
Han blir fredlös och börjar an jobba.
I siden.
Med Sonjetschka.
Om- kring honom samlas en underlig ska- ra av ljusskygga gestalter och det he- la blir till trolska, myllrande Breug- helbilder, i ovädersmättad, olycks- siande belysning.
Katastrofen kom- mer.
Michail haffas och döms till dö- den.
Men " i betraktande av den an- klagades proletäriska härkomst och hans revolutionsförtjänster ” ändras domen till tio års fängelse, skärpt med string isolering.
Denna varar bara en kort tid.
Un- der en promenad på fängelsegården hoppas Michail i någon sorts vild fri- hetslängtan upp på brandstegen.
Klättrar som i ett rus allt högre och högre - utan plan.
Ett pinnhål till!
Ännu mer luft!
Den frostiga vinter- luften berusar honom.
stegens pinnar är hala av is.
Han faller stöter huvu- det i fallet och dör.
Jag skulle som avslutning vilja ci- en Österrikisk författarinnas En modern S trindberg - - efter revolutionens utbrott Det har lyckats Michail att komma in genom kupéfönstret.
” Inne i vagnen låg hela berg av människokroppar upptornade.
De låg p i golvet och på bänkarna.
Bakdelar gungade i gepäck- näten, benen hängde ner som druvkla- sar, under bänkarna stack huvuden fram som stora kutbitsar.
Att röra sig var otänktbart: om benet somnat på någon, stönade och grälade hela vagnen.
Uppifrån nätet rann det ner salt från en sack och nerifrån sipp- rade det UT ruttna sillar.
Folk försökte att hålla fast sina plånböcker, men der gick inte: de måste klia sig.
Trots allt detta lyckades någon att stjäla tre te- skedar.
Av misstag blev en annan misstänkt och utkastad genom fönst- ret.
Den förmente tjuven föll till döds.
Resan till Moskva varade sex dagar ".
När man kom fram till Moskva då- nade kanonerna.
Först sedan de re- sande vant rig att gå på sina avvanda ben, sedan de hoppande och haltande började vackla mat sina mil, kom frå- gan fram, hur man ställe rig till det, som hände.
Några gladde rig åt bol- schevikernas framgång, andra förlita- de sig p i en eller annan general.
Gum- man med saltet önskade alla åt sko- gen blott hon kom fram till Sucha- rewa-torget och fick byta ut sina va- ror mot fantastiska kvantiteter bom- ullstyg och den heligaste patriarken gratis på köpet.
Envar tillgrep något parti även om man inte var aktiv, så yttrade man åtminstone någon me- ning.
” Revolutionen hade börjat sin kurragömmalek: I stället för biljett- kontroll, blev det kontroll p i hela människan. ” strax D.
H. Lawrence.
Det i närvarande stund kanske mest omstridda namnet inom engelsk litteratur torde vara David Her- bert Lawrence.
Denne mångsidige man har liksom mänga andra först blivit förstådd och uppskattad efter sin död.
Han debuterade 1911 med The white peacock, och sedan kommo böcker i rask följd.
En del av den engelska kritiken hade tydligen satt sig före att fullständigt mörda Law- rence ' s litterära produktion, och han utsattes för en hetskampanj av oför- sonligaste slag.
Men Lawrence hade trots detta många vänner och beund- rare, bl.
a. Bennet och Aldington, vil- ka båda drogo Ians for honom, inse- ende hans stora personlighet och be- Med de allra finaste vapen dissekerar gåvning.
Nu avled Lawrence i mars han oss människor och söker reda på 1930 blott 44 år gammal, och kritiken våra svaga sidor och hemligaste käns- skyndade ångerfull att göra den miss- lor för att kärleksfullt och förstående enom till straff kände författaren rättvisa.
lägga fram dem Lawrence var en hänsynslös san- och androm till varnagel.
ningssägare.
I sina böcker talar han I novellsamlingen möter vi en helt klart och öppet om saker.
som de ny författare.
Det är inte vardagens konservativa engelsmännen hellre vill enahanda poesi utan de starka viljor- tänka i ensamma stunder In se fram- nas spänningsmättade kamp han ger för sig i tryck.
Lawrence var en för oss.
Varje liten novell blir ett konst- stor och genomträngande psykolog verk för sig, helt skild från den före- för Englands konventionella hjärnor.
gående genom motiv, människor och Han gick till botten med allt, sökte psykologisk skärpa.
efter instinkterna och blottade de För min personliga del skulle jag djupast liggande konflikterna med en särskilt vilja framhålla novellerna Få- oförfärrad realism.
En av hans tidi- Blå i två exemplar Sol, Leendet gare romaner, The Rainbow.
blev och Vålnader som några av de mest konfiskerad och en av hans allra sista välskrivna och intressanta noveller, Lady Chatterleys Lover, måste han man över huvud taget kan läsa.
De- - .+ av problemen bli ofta abrupta eller groteska - eller också ingen lösning alls - men man har på känn att des- sa underliga öden inte kunna bli an- norlunda, inte kunna skapas på annat sätt av en reflekterande författare.
Åt alla, som verkligen älska en fin realism, en klar och blixtrande upp- fattningsförmåga, som njuta av en författares överlägsna ande, kan man blott anbefalla dem.
Lawrence var en själv arbetat sig upp till en ställning, som sökte djupare än blott de yttre händelserna utvisade, som verkligen kastade fram problemen i deras oförskräcktaste form och som dessutom hade förmågan a t t lösa dem på sitt säregna sätt Därför kan man tryggt påstå, att han är ett av de star- kaste namnen inom Englands littera- tur för närvarande.
Johan Falck.
man som
Vi fattiga drömma inga drömmar.
Varför?
En Efter att ha läst doktor Ada Nilssons in- avhållsamhet från allt, allt.
Men det måste I Nr.
38 av Tidevarvet har doktor tressanta artikel med ovanstående rubrik gå och nu är tösen stor och arbetslös.
Ada Nilsson i en artikel benämnd: Var- i nr.
38 av Tidevarvet, kan jag inte låta Jag träffade en god man, en arbetare, för vägra Sveriges kvinnor att föda barn?
bli att ge det svar på frågan, som jag av vi gifte oss under kristiden 1917 d i jag framlagt synpunkter som nog de flesta egen, släktingars, grannars och arbetskam- var arbetslös och 1918 föddes vår son och måste gå med på äro riktiga.
raters erfarenhet vet är det riktiga.
1920 en dotter.
Doktor Nilsson vill till synes ha fram Jag är arbetarhustru, tills för ett par år Min mans lön 50 kr.
räckte ej för våra ett klart svar på hur d u kommer sig sedan fabriksarbeterska och moder till tre utgifter varför jag måste gå till roteman- att just Sverige är främst i världen när det gäller minskningen i barnaföd- barn, det äldsta 21, de två yngsta 12 och nen, (fattighjälp), och begära åt mina barn 10 år.
Alltså har jag erfarenhet, vilket bor- den hjälp samhället ger, barnkrubban.
Då slar.
- de vara villkoret, när man vill säga något.
Jag kan inte säga, varför över- och medel- klassens kvinnor vägra bli mödrar, men v i fattiga, som man vägrar allt som gör livet värt att leva, v i göra oss ju skyldiga till en svår synd mot varje individ, som sättes in att svälta i ett samhälle, som ej har be- hav av dem.
Åtminstone känner jag mig stå i stor skuld och jag ångrar bittert att jag har dessa tre.
21-åringen är ofta och för närvarande utan arbete Att se sina älskade barn, som man gett livat, utan att de bett om dit.
gå i sina bästa år, d i de skulle di rot, sätta bo och grundlägga sin framtid, utan i n i n i kunna bidraga t i l l sin försörjning, till mat och hyra, gå uselt klädda.
nedslagna och modfällda, med en otäck känsla av att de äro överflödiga, att ingen behöver dem, att de äro i vägen och att da öka fattigdomen, knappheten i det förut fattiga, trånga hemmet; tror någon att en mor och far i sådana omständigheter känner glädje och stolthet över det barn de gett livet och som nu skulle vara gläd- jen och stödet.
Vi fattiga ha nog aldrig drömt några stolta drömmar, därtill ha v i ej lid och vår livserfarenhet hindrar oss att drömma.
Men att vi i i skulle få arbeta för att he- derligt försörja oss, det är dock för bar- bariskt.
Hur tror ni det känns, när det knackar på dörren, en o ftast blyg knack- ning, nästan som en ursäkt på förhand, då man öppnar och finner en ung gosse, kan- ske ännu med barndomens runda kinder stå med mössan i hand, framstammande en ursäkt och bön om pengar till nattlogi, och man vet att om några år, när man själv är borta eller urståndsatt att hjälpa bar- nen, kanske, kanske ens egen gosse står likadant, troligtvis, och kanske blir lika- dant mottagen.
M a n har ju sällan något att först började eländet i mitt liv.
Vad jag Undertecknad är naturligtvis inte ka- önskar att ni ville ta reda på vad de mödrar pabel att komma med ett dylikt svar, få utstå, som samhället hjälper med att men någon av orsakerna som är skuld de få den tredubbla bördan av att arbeta, till det rekordartade resultatet i nativi- inte allenast som mödrar och hemsköterskor tetsstatistiken tror jag mig kunna lämna utan även som arbeterskor i förvärvsarbetet Man torde också kunna formulera frå- Där man fordrar samma intensitet och vak- gan så: Varför vilja ej Sveriges män samhet av dem som av den ogifta.
eller den ha barn?
Ty det är ju i första hand man- som inte har annat än sitt arbete borta att nen som bestämmer befruktningen.
Jag sköta.
Barnkrubban är bra för barnen och finner de ej riktigt att så utan vidare mödrarna äro j u också glada åt den, ty den ställa kvinnan som den ovilliga, när det sätter dem i stånd att vara i förvärvsar- gäller den viktigaste funktion som naturen ålagt henne.
Även när det gäller en olag- så är i regel mannen med på lig abort saken.
“ En märklig bok “ D:r Karl Hildebrand Hildebrand I St.-T.
om Rysslands öde av S. DMITRIEVSKY » .. synes mig vara ett av de.
märkligaste bidragen till vår europeiska nutidshistoria, som utkommit under den senaste tiden .. man får i många fall ett alldeles nytt perspek- tiv på händelserna i det un- derliga ryska landet.
Boken bör läsas i sin helhet: det för- tjänar den. ».
BONNI ER S ge.
Nu skall jag beskriva litet av egen och bete Och ändå påstår jag, att krubban är andras erfarenheter från samhällshjälpen, ett tortyrins tru ment, som sakta pinar sina eller hur jag skall kalla det.
offer, barnens mödrar till döds.
Själen, Mitt äldsta barn är fött utom äktenska- om de haft någon tid att tänka på pet, det var storstrejksåret 1909.
Jag var i den någonsin, den måste dö omedelbart de lockout, textilarbetarnas, i jag tror 14 vec- sätta sin fot inom krubban, ty sen blir li- kor.
Jag och min lilla flicka, född samma vet bara arbete, arbete och åter arbete år fingo leva på 3 50 i veckan.
Sedan ar- om de stå upprätt eller sitta, ända betet kom i gång var förtjänsten omkring tröttheten tvingar dem i säng, där de ofta 12 kronor i veckan.
Jag gick till fattigvår- till följd av samma trötthet och värk i den, där man sade mig att ett barn borde leder och rygg tvingas att ligga vakna.
jag kunna försörja, annars II reda på bar- Det är ovärdigt ett kultursamhälle att nafadern.
Men som en fortsatt bekantskap av dem som föda och fostra kommande med fadern endast skulle ha resulterat i släkten fordra även förvärvsarbete, som ilar barn och större bekymmer så lät jag överstiger deras krafter och dödar deras dessa direktiv fara och försörjde flickan själ, under det tusentals andra ej kunna själv.
Ja, det var bekymmer det och total i1 arbete.
Bortsett ifrån detta så finns det ju en kategori unga män, som aldrig blir i tillfälle att stifta bekantskap med en kvin- na på ett sunt sätt, sådan bekantskap som leder till kärlek och samliv.
Legalt eller inte legalt samliv kanske inte borde spela någon roll om de styrande äro verk- ligt bekymrade över läget.
Mina unga söner, som samtliga äro er- känt dugliga arbetare, i m inte i stånd att finna arbete och förtjänst som gör det möjligt för dem jämförelse.
En jämförelse mellan våra och några främmande länders åtgärder till barnaföderskornas fromma kas star en blixtbelysning över skillna- den i inställning till detta problem.
Låt oss först studera Frankrike, det land där först och tydligast de fallande födelsesiffrorna uppen- barade sig.
Redan 1893 inskrives i lagen, att varje barnsbörd skall jämfö- ras med sjukdom och varje fran- sysk barnaföderska, som raknar tillgångar, skall av kommun,depar- tement eller stat erhålla fri vård, vare sig i hemmet eller å sjukhus.
» Utan tillgångar » tolkar även gan- ska liberalt.
Man jämföre vår la- sarettsstadga av 1901, som uttryck- ligen säger ifrån alt barnsängsfall endast i trängande fall mottages å lasarett!
Först 1927 ålägges landstingen.
genom lag att sörja för förlossningsvården i länet men ingalunda avgiftsfritt tvärtom de flesta landsting sätta avgiften hög- re för barnsängspatient än annan.
Frankrike är frikostigt.
Den sociala lagstiftningen i Frankrike börjar med att tillför- säkra den kvinna, som för barn, börds skull måste avbryta sitt ar- bete, rättighet att återfå detsamma.
Denna lag stiftades 1909, gav så- lunda en rättighet, men knappast att söka ett sunt möjlighet till även barnsängsvila, då in- som vilket brukar resultera i längtan efter ett barn.
Deras erfarenheter och många, många av deras unga kamraters äro så bittra att de, även om deras ekonomi kunde ordnas, skulle till varje pris söka undvika att sätta barn i en värld med så ovissa förhållanden.
Jag tror att de flesta av arbetarklas- sens män reagerar på samma sätt.
Värl- den synes dem för trång och svår att leva i. betraktades mycket o- fullständig och man skyndade sig att komplettera densamma med att statens verk och fabriker-tobak och tändstickor äro i Frankrike statsmonopol - gåvo sina anställ- da fri barnsängsvård.
Jämför nu Sverige.
Rätt att återfå genom barnsbörd avbrutet arbete är en- Det är inte bara små orsaker, som Jag har alltid förvånat mig över att ha stora verkningar, även stora orsaker mors- och hemarbetet är så litet värderat.
kunna ha stora verkningar och fattigdom Vi ha så många framstående kvinnor i sam- är en stor orsak.
Hur uttjatat nu ordet hället, som arbeta på kvinnans frigörelse, fattigdom är, så står den kvar i världen men aldrig sägs det att kvinnan, modern som ett stort vidunder.
t i l l hur många barn som helst, har nog Varför just Sverige är främst.
Ja, kan- ske den där omtalade storvulna svenska mad att sköta hemmet och barnen.
Nej, man bara försöker skaffa kvinnan flera stoltheten som ju debatteras i både in- ej och utländska aviser kunde vara en orsak.
De svenske undvika av pur stolthet arbetstillfällen.
Morsarbetet talar man som det ej funnes, som om om, det kunde sköta sig själva.
Och dock tills barnen är det det tyngsta, därför att arbetstiden är är att föda barn under vilka ovissa för- hållanden som helst.
Var svensk menar att hans unge är för god att gå på gatorna obegränsad.
Nå, vem kan undra, att man under så- jag.
Jag mina söner dana omständigheter önskar att man ej bli- äro för goda att gå på gatorna och tigga.
vit mor och att andra unga, som se släpet, Hade jag kunnat drömma om ett dy- ta varning, allra helst som resultatet av ar- likt öde for dem hade jag begått själv- betet och släpet blir - en eller flera ar- mord hellre än att sätta dem till värl- betslösa och tigga.
Sylvia.
den.
tycker Arbetarhustru.
Varför vägra (Forts. fr. aid 5) kvinnorna - partementala myndigheter och - strin arbetande kvinnor, ingalunda Höstbrev - och butiksbiträden.
Sverige ensamt har arbetsför- bud utan ersättning Tyskland har gått försäk- ringsvägen nom fönstret kunde jag se att renfanan ställde om fri barnsängsvård?
Un- frusit ihjäl.
Krassen dog obotligt för åtta der det vi diskutera om lämplighe- dagar sedan, (på de värst utsatta ställena: ten av ersättning för mistad arbets- se frostens lagar.
-) den och trädgårds- förtjänst, där det till och med finns bönan lära visst vara den nordiska hortikul- ett förbud mot arbete så var turallmängiltighetens yttersta utposter mot Frankrike redan 1913 färdig med - frostdöden.
Kärret andas kallt om stugorna börja frysa och morgnarna ryka tidigt och - en gorier en lap, kvinnor som tillerkände ett ekonomiskt vissa kate- un- derstöd utgå under högst åtta att mattblå rökpelare som stiger rakt opp och veckor samt ampenning under tolv säger: varmt kaffe.
En del flyttfåglar sam- månader.
Understödet var visser- las i skogarna och dryfta sina resplaner.
ligen ej så stort, och troligen på har podager.
Men “ ett jag vet ”, sa havamal,- att den vippande ärlungen som i sommar växt sig stark på vår kojas röda tegelpanns- olymp lämnat oss, och farit till sin till- kommande och broder &amp; tjocknäb- Upppala län är ett av d e få län i vårt land, där den borger- liga vänstern utan någon som helst samverkan med andra partier - om barnsängsvila mandat.
Vinsten tillskrives i nå- för industriarbeterskor, snart kom- gon mån det intresse kvinnorna denna gång visade för valet.
Re- pletterat med lagar moder- skapundersöd i olika om form.
En- dan i våras begärdes på Liberala ligt en lag av 1908 stadgades obli- Föreningens valmöte av Frisinna- gatorisk barnsängsvila på åtta vec- de Kvinnors ordförande, att par- kor för kvinnor vid industriella tiet skulle ställa upp professor- företag, d.v.s. arbetsplatser med Anna Bergstrand som lands- minst 10 arbetare, Till detta för- tingskandidat.
Man svarade oss bud anknöts sedan riksförsäk- då, att kvinnorna hittills visat så ringslagen av 1911, som föreskrev skralt intresse för valen, att vi att barnaföderskor, som voro där- åtmonstone borde prestera femtio t i l l berättigade skulle få understöd namn på en sådan begäran.
I under en tid av åtta veckor, därav en hast insamlades då bortemot redan 1878 och ge- i lands- tingsvalet fö- dast tillförsäkrat vissa inom indu- rekomma i stor utsträckning.
t.ex. hem Uppsala skan grund därav har ej heller det di- lagen.
Men från och med detta att börja med utgick som kontant års ingång finnes en obligatorisk sjukhjälp fick så småningom for- socialförsäkring även omfattande men av ett särskilt understöd i re- moderskapsförsäkring.
Sjukförsäk- gel motsvarande hälften av den ringen är obligatorisk för alla lön- p i orten gängse lönen för » vanli- tagare med under 18 000 francs ga arbetare. » Barnsängshjälpen reslagna kandidat uppsatt på god plats.
Som det i det förberedande stadiet icke ännu var klart, huruvi- da folkfrisinnade och liberaler skulle komma att samverka, arbe- dast tade som vi, några privatpersoner, intresserade, icke en- i ~ fri läkarvård och fri medicin un- Nu skall hon sitta på en gravrest i Konun- garnas dal, vippa med sin stjärt och kvitt- der havandeskapet samt sex måna- mi Vi, V i ingenting!
ingenting!
ty så är der efter förlossningen, Dessutom visst livet rätt till sjukpenning sex veckor fö- re och sex veckor efter nedkoms- Har varit lite sjuk.
Har inte kunnat gå ut i skogen och lyssna efter tranan Men hennes eggande uppbrottsfanfar (med kostliga rtumpeter) brukar sammanfalla med det lumpna jakthornets als tot.
Nu ligger jag i sängen och lyssnar En utsvulten hund ägd av en jaktklubb i sta- den far ikring i skogen och drevtjuter efter en hare.
Herrar roa sig i skog och mark.
Kanske är det oskyldigt, kanske inte, att roa sig så.
Man fir inte vara allt för bird i sin mjukhet.
Det kanske är livet.
Jag fick bara m sån geografisk vidsyn i hundskallsnuet: I staterna Arkansas och Oklahoma har det redan förekommit att man jagat hjortar med maskingevär.
Sadismen kan jag lätt förstå Jag döda- de själv i slyngelåren ett par ekorrar all- deles i onödan.
Men maskingevär och sa- dism är si främmande for vartannat.
Det kalla maskinella kopplas inte så direkt till - primärdrifterna.
Felet annat håll, måste ligga på ett i de outredda.
hemsköterskor anställas mot visst avdrag av barnsänghjälpens be- I Tyskland lät rn= " sig dock inte i längden nöja med dessa an- ordningar.
Efter krigsårens stille- stånd i den sociala lagstiftingen togs frågan om moderskapsskyd- det upp med förnyat intresse i samband med Washingtonkonven- tionen 1919 och under åren 1926 och 1927 antogos sådana lagar angående moderskapshjälpens ut- formning, att Tyskland kunde ra- första månaderna och sedan min- dre till årets slut De tvistigheter, som förfunnits mellan läkarkåren och lagstiftarne och som hind- rat lagens ikraftträdande har tyd- ligen ej berört dessa förhållanden.
Man observere i varje fall graden och utsträckningen av mödraskyd- tificera konventionen.
det.
Det enda som man ej brytt sig Modern får behålla sin om att inskriva i lagen är arbets- plats förbudet i och för sig.
Del är å andra sidan det enda som intresse- Den påbjudna barnsängsvilan rat svenska lagstiftare.
på sex veckor som med uppvisande De socialhygieniska åtgärderna av läkarintyg - i fall av behov för mödrar späda barn i form kan utsträckas till ytterligare sex av rådfrågningsbyråer, mödrahem veckor före och sex veckor efter etc. understödes av lokala och de.
nedkomsten, motsvaras av ett un- derstöd, som utbetalas genom sjuk- kassorna.
Det utgöres dels av en förlossningspenning på minst 10 och En tradition - - Frisinnade Kvinnors namn.
I augusti beslöts emellertid samverkan lanpartierna.
mellan Folkfrisinnade de båda mel- lo- vade att stödja en ge- mensam lista med den liberale re- daktör Johansson, landstingets ordförande, på första plats, men de förbehöllo s i g rätten att besätta andra och tredje plats, där för övrigt mycket förtjänstfulla män uppsattes.
Vi kunde under sådana omständigheter endast få upp An- na Bergstrand på fjärde plats, vil- ket skedde genom ett stort tillmö- tesgående från den, för vilken libe- ralernas andra plats på sätt och vis varit vikt.
Till valet satte vi in ett u p p rop i Uppsala N y a Tidning, tryckt ginger.
med en direkt väd- jan till de kvinnliga väljarna.
Vi ville ha upp Anna Bergstrand på en god suppleantplats, då vi ej kunde nå mera denna gång.
Fö- reningen Frisinnade Kvinnor kun- de nu delta i valrörelsen, vilket skedde ekonomiskt genom tryck- flera Tack ett intresserat arbete av flera per- nig om dagen, vilken utbetalas soner kunde vi sedan dela ut det i under högst sex veckor före och brevlådorna i stora delar av sta- Forts. fr. sid. 1 sex veckor efter förlossningen.
den.
Resultatet av valrörelsen kan kunna mödrar, som själ- Nu knakar en fura vid knuten för den ställningar vände sig till så olika Dessutom va amma sina barn erhålla en am- synas magert.
Vi, som ej ha or- tilltagande vinden.
Jag kan inte se den, grupper av läsare.
När namnsedlarna brötos visa- ningspenning under minst 12 vec- dentligt deltagit i en sådan förut, men jag kan höra dess bild, kan på basis kor efter nedkomsten.
Understöd- fann det nedslående, men trots av ljudet konstruera dess brottningar där- det sig att författarna voro fru et kan utbytas mot frivård på för- allt ha vi dock kommit ett par ute ser med inbillningen faktiskt bättre Johansson-Skredsvik, Kung- lossningshem eller fri hemsköter- tuppfjät framåt: vi fingo valled- än med ögonen in i hennes kämpande cel- ningen att ta hänsyn t i l l oss så De tyska mödrarna äro vidare långt den kunde och vi ha vunnit lulosa.
Jag ser hur årsringarna därinne i älv, doktor Ruth Grubb, Växjö samt ska.
stammen vidgas och sammandragas likt doktor Gerda Kjellberg, Stock- genom lagen skyddade mot upp- några röster Kanske kan vi kom- spänstiga stålcirklar (å, ett träd på rot le- holm.
Namnen här uppräknade i ma längre nästa gång.
Till stads- ver sitt stora liv!)
medan vinden frestar den ordning som d e lästes upp fullmäktigevalet ska vi försöka på - Tora hela Men hennes nu ökar höga, stormen ranka och kropp.
genom furor- nas omisskännliga knäppningar-i-vind hör jag rivalen susa.
Granen.
Granen som efter glacialtiderna kom vandrande hit bredde ut sig och undanträngde allt fu- ror, björk, al, asp, hassel.
En hundratusen- åra vandring från Norra Asien från tun- drelanden kring Ob, lärde hårda levnadens konst.
Nu är hon den slutgiltigt - henne den differentierade granen, anpassande sin LE- stiuspyramid på alla sätt, från Lappland till Skåne, efter vindar, kärr, snöfall.
Nu är hon den starkaste på alla moar i Norra Rysslands skogsbälte, Nordfinland och fastlands-Skandinavien.
Och rullstensåsar- na ha nickat bifall a h tagit henne till sin bästa päls.
Ett motanfall lär dock vara i görningen söderifrån.
Den ännu värre ego- istiska boken är nämligen på vandring mot norr.
Människan kommer väl dock att trä- da emellan dikterande denna uppgörelse.
En sorts Versaillesfred där granen blir sulfit, papper, " tidningar, veckotidningar, böcker! ” och boken råttsäkra skåp och tun- nor, kryssfanér, ny plywood.
Jojo!
människan!
vad kan man inte vän- ta av henne från alla håll!
Harry Martinson.
- - - -: av prisnämnden.
Vid årsmöte i söndags - hållet i Vänersborg under doktor Julia anordningar att tillgå i form av rådfrågningsbyråer och Fürsorge- stellen.
Del beräknas att på den värdskap behandlades och god- tyska befolkningen på 6.000.000 kändes prisnämndens utlåtande av finnas 6.000 sådana anstalter UPP de kvinnliga läkarnas klubb.
Det rättade, där mödrarna avgiftsfritt är ett ur alla synpunkter glädjan- kunna få råd och anvisningar rö- rande havandeskapets hygien, om de resultat som för Sveriges vid- amning och spädbarnsvård för öv- kommande vunnits genom täv- rigt.
I lingen Det betyder också fullföl- Man skulle kunna mångfaldiga jandet av det målmedvetna arbete exemplen.
Men det blir icke bit.
p i området, som först togs upp av tre för det.
En utländsk läkare, del- von Sneiderns utomordentliga - Sveriges första kvinnliga läkare, doktor Karolina Widerström, och sedan förts vidare, över dok- torerna A h a Sundquists och Ju- lia von Sneiderns ypperliga hand- ledning i sexuell upplysning fram till de nu prisbelönta, synnerligen som välbehövliga skrifterna.
De kvinn- liga läkarna ha med detta visat att de fortfarande vilja ägna sina kraf- ter åt denna viktiga sak.
- stadens styrande församling.
- M. T.-G.
tagare i en av sommarens många medicinska kongresser frågade mig på tal om våra fallande födelse- siffror om åtgärderna for mo- derskapsskydd!
Vad menar Sveri- ge med en sådan befolkningspoli- tik?
Jag blev frågaren svaret skyl- dig.
- A.N.
