# ID: svediakorp-per3501
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1930
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 7,981
# sentences: 395
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TI DEVA R V E T den 27 September 1930 innehåller: Klasspolitik eller demokrati.
Ledande artikel.
Männis k an bygger system e n - Av HONORINE HERMELIN Kring den finländska krisen.
Hungern är det värsta giftet.
Den Öppna Dörrens international om kvinnorna i industrien.
- Kvinnan Teaterledaren, ll.
Ingeborg Mattson av Johan Falek.
Höstfest Av Sarl Ivarson.
Vad har hänt?
är människans adelsmärke a t ~ luffen, ställde den frågan: hur går det ett mal - en syns skulle man också kunna säda - som uppkallat tanke, fantasi, kärlek och vilja att med ospard möda bit för bit forma ut det system som bäst skall tjäna detta mål.
I den blicken liggeer den människans samverkar mot ett mål.
Därför byg- att därifrån starta med Narvik som personlighet och oersättlighet uttryckt.
ger hon system.
För att genom dem mil.
Och si delar man in vägen i Så som hon i den stunden ser sitt på ändamålsenligaste sätt låta sina längsta möjliga dagsmarsher, går så mål.
så som hon nu formar ut sitt egna eller andra krafter tjäna et!
mål.
långt man någonsin orkar.
i genom- arbetssystem kan ingen annan göra Se på människobarnens lekar!
Hur snitt fyra mil om dagen det.
Obevekligt förändras hon själv rännilarna ledas till konstrika vatten- Svaret grep mig som ett oförmodat under denna process, obevekligt för- system, hur lekkamraterna ordna upp möte med människans majestät.
Du ändras genom henne omgivningen, hi.
hur vi vill uttryc- rig i små samhällen med noggranna okuvliga människoande!
Mitt i öknen storien, världen lagar, hur t. ex. i en klass med själv- sitter du dig ett mål och bygger där- ka det.
styrelse nya system växer upp dagli- omkring ett arbetssystem för att kun- et far för mig ibland, att män- gen och stundligen, mal krav på na tjäna ditt mål med det yttersta av D e t f a r krav p i att utfinna det ospard möda och ovillkorligt inord- dina krafter.
Ty detta måste vara an- bästa arbetssystemet röner en oavlåt- lig inre eggelse från det fulländade ning.
Det mönstergilla hemmet eller den, detta som förmår att i vissa kontoret, den världsomspännande or- ack, allt för sällsynta stunder sam- rörelsesystem som är inbyggt i v i r ganisationen, maskinen som tar hand mankoppla v i r tanke, den fixerande kropp: pulsarnas dag, fyra mot varje om råvaran och spottar ut den finför- och fullt medvetna tanken, med fan- andetag, kopplade in i näringström- ädlade produkten, det väldiga fabriks- tasi och känsla, d. v. I. något av gläd- mens gång från mättad till förbrän- komplexet, den uppordnade trafik- j e eller kärlek, till en vaken, energi- ning och i körtlarnas inbördes Sam- verkan.
Kanske eggas vi också av na- strömmen allt är bara fortsättning mättad enhet, riktad mot ett mål.
p i sådana " lekar ".
Ser man efter och linker man ef- turens stora system, av årstidernas et hände mig nyligen, att jag till ter, så är det alltid detta, som tänder växling och månvarvens.
Men medan en högt stående människa, som ar- den stadiga, varma människoblicken i dessa cirkulationssystem i stort sett betslösheten drivit ut på landsvägs- en människas ögon, detta att ha sett (forts. å sid.
4.)
Det är et Det väljes och förberedes till ha system i allting.
T y vad egentligen till att ta landsvägen a n?
val på alla håll.
är egentligen ett system?
Det är sam- Går man p i måfå eller sätter man sig I Sverige ha landstingsvalen mankoppling av olika delar, olika m i l?
Och fick till svar: M a n sätter gått av stapeln och lämnat föl- krafter I och för samverkan.
Och sig ett mil si stort man kan.
Två gån- har jag gått ned till Malm6 för jande resultat, enligt hittills gjorda människan vill känna, att vad hon gör sig sammanräkningar: for högern liberaler och frisinnade demensamt 23.144, de frisinnade 170.445, so- cialdemokraterna 559.969.
Kilboms- kommunisterna 33.691 och Sillén- kommunisterna 16.794.
Det kommer att betyda omkring 329 högermandat, 185 bondeför- bundare, 11 liberaler, 130 frisin- nade, 469 socialdemokrater, 3 Kilbomskommunister och 5 Sillén- kommunister.
Det är sålunda boendeförbunda- re och socialdemokrater som gjort vinsterna.
De svenska landstingsvalven äro visserligen påverkade av ett nöd- läge inom näringslivet jordbru- kets men kunna inte jämföras med de tyska » febervalen », som man just är i färd med att för- söka reda upp efter d. v. s. hur d e skola inverka på regerings- bildningen.
Koalition?
Men efter vilka linjer?
Svårigheterna äro verkligt stora och förslagen till lösning många.
Måste inte till sist borgerliga mellanpartier och cialdemokrater slå sig ihop ett skyddande värn kring d e m o - - - - so- som kratien?
Också i Finland står- avgörandet för dörren och det är med spän- ning man avvaktar nästa veckas val.
Vi hänvisa f: ö. till » Obser- vers » belysande artikel.
I sin bot om Österlandets själ beskri- ver dr.Marcus Ehrenpreis en resa genom Balkanländerna, som man aldrig glöm- mer.
Det är dystert och fattigt.
Man riktigt känner hur luften är tung av nöd av fattigdom och ofred 111.
Av Observer.
384.166 röster, för bondeförbun- det 224.398, liberalerna 16.674, En rättskaffens ande.
- - - D - .Hela den b o p
Landstingsvalet i Vi ll å t i inge Klasspolitik II d emo k krat e er Årets landstingsval ha tilldragit sig ovanligt stor uppmärksamhet.
Och med rätta T Y de ha medfört en avsevärd föränring i parti- ställningen och därmed i första kammarens s a m m a n s ä t t n i n g fyra år framåt.
Att bondeförbun- det skulle vinna, hade nog alla tänkt sig, de ha icke haft nack- delen av ett regeringsansvar, men obehindrat kunnat lova jordbru- kare och lantarbetare all hjälp socialdemokratiens stora fram- marsch och högerns stillestånd däremot mera överraskande.
och att frisinnade och liberaler skulle förlora var visserligen art vänta.
men knappast i sådan utsträck- ning.
Vilket händelseförlopp ligger nu bakom dessa siffror?
Orsaken är helt enkelt d e n b o r g e r l i g a s a m l i n g e n, När frisinnade och liberaler började slå in på denna s. k.
» tekniska » samverkan.
som medför, att man inte vet, om man röstar på en person av motsatt uppfattning.
låg däri ett ödesdi- gen politiskt felgrepp.
Det var inte bara ett orättfärdigt sätt att försöka vinna ett mandat - vilket för ÖVngt inte lyckats det rar att Iänka Plitiken in i felaktiga banor, från r a m h ä l l s.
p o l i t i k till k l a s s p o l i t i k.
Det kortsynta talet om den borgerliga samlingens tekniska art har nu fått sin dom.
Den följdriktiga ut- vecklingen har givit klart besked.
Och när Sv.
Morgonbladet skriver med stora svarta bokstäver.
att » klasspartierna göra vinster vid valen » så är det visserligen med förhållandet överenstämmande.
I ett föregående nummer av Tidevarvet redogjordes för Frisin.
nade Kvinnors Riksförbunds ställ-l.
ning till landstingsvalet och för.
bundets avvaktan på nästa cen- tralstyrelsemötes beslut.
Där näm- des också att Södermanlands län förbund denna gång ej kunnat Kring den finländska krisen III.
Det har påståtts an Lapporörel- tullarna.
avbrytande av den &amp; a- sen pa grund av opsykologisk tak- s k u l l e sta svagare nu vid tid- h reformverksamheten.
upphävan- ande a v förbudslagen m.m. Och då dad av den socialdemokratiska vänstern har att vänta motstånd mot dylika lagändringar, har grup- Pen tagit upp på sitt program Lämpliga ingrepp i valordningen avseende att försvaga vänsterns inflytande.
Vad så den tredje gruppen den monarkistiskt inställda.
beträffar.
im dess s t r ä v a n d e n t. vi skick- ligt undanhållna en ovidkommande allmänhet.
Gruppen är stor och finansiellt stark Den bes å r sta rummet av medlemmar av fin- ska s a m l i n g r p a r t i e t.
av den gamla suometarinaska kärntrup- Pen och ungt nytt folk.
bärare av den finska kulturen.
Det är givet- vis denna grupp som leder angrep- pen mot det demokratiska parla- mentariska statsskicket.
Dessa tre grupper av landen befolkning.i realiteten icke så av- gränsande från varandra som vår för överskådlighetens skull sche- matiseradc framställning kunde lå- ta förmoda, bilda en massa, vars makt och betydenhet det bleve för oppositionen ödesdigert att under- skatta.
T y utom sin numerära och finansiella styrka har denna enhet den moraliska styrka att räkna rom ligger i en orubblig vil- ja, Härtill kommer, an den har fördelen av att leda offensiven.
en förmån som icke kan skatta.
nog högt.
Emot dessa grupper demokraterna givetvis främst Där.
näst intar det finska framstegsparti- et en framskjuten p l a t s, dagsupplösningen bestämt inställt a k t i v i s t i s k a grup- emot Lappo och lett av landets pen, som iscensatt sommarens främsta statsman rikets första pre- våldsdåd och hänsynslösa s p e l sident prof.Ståhlberg.
Vidare bil- den personliga integriteten.
Och da en god del av det svenska folk.
med denna grupp har den innersta elementet den som gått in för ett ledningen av Lapporörelsen uppta- lagbundet framåtskridande pZ de.
git en dess intimare kontakt som mokratisk grund, fast front Unot den inträtt i r c d k i o n e?
a v Lappo.
pens pressorgan » A k t i v i s t i » Dessa båda intresseenheter Där har Lapporörelsens centrala Lappo-Anti-Lappo, synas i det ledning publicerat sina retoriska närmaste balansera varandra Lap- punkten för nyvalen, än då riksda- gen för 2½ månader sedan u p p löstes.
Detta påstående förefaller vid ytligt betraktande riktigt.
Men sett till förhållandet, att Lapporö- relsen icke är en politisk rörelse som sådan med fastställt program träffa överenskommelse på antag- och klart utstakade mål utan en liga villkor med liberaler eller fri- f ol k s t folkstämning g med färg av oli- sinnade och beslutat nedlägga val- ka affekter, måste bedömandet bli- rörelsen.
Fröken Elisabeth Tamm.
va ett annat.
Det må låta paradoxalt, men som förut innehaft F. K R:s Lapporörelsens styrka ligger i mandat.
lät därför ej uppställa sig tomtheten på begreppsligt innehåll Vid Landstingsvalet 1926 hade förenad med våldsamheten i af.
frisinnade, liberaler och F. K.
R. fekter.
Genom denna tomhet och överpartibetecking.
Li- denna våldsamhet kan Lapporörel- beraIer och F. K.
R, hade två s i n med fördel begagnas som språngbräda av de grupper in- listor, varav den ena, med fröken om samhället.
vilkas mål mer eller Tamm sam första namn.före valet mindre Iigga u anför gränserna för benämdes » Frisinnade Kvinnors gällande samhällsordning.
Lappo- lista och erhöll 688 röster.
Den rörelsen har gett dessa grupper andra Iistan med Iiberalernas kan.
en chans och denna chans är det som binder dem vid Lappo och didat erhöll 127 och de frisinnades ger rörelsen dess hotfulla makt.
597 röster.
Mandatet som sedan Lapporörelsens taktik.
om fel el.
så- ler riktig är där a v ingen eller kallats » liberalt » tillföll lunda fröken Tamm.
I år, då hen- ringa betydelse.
Av de grupper.
ram slutit UPP nes namn utgick erhöllo de fri- kring Lappo bildar storindustrin sinnade 764 röster och liberalerna och - finansen den yttersta ringen.
114.
Närmare till Lappo sluter sig den D e frisinnade gingo nu i borger- grupp som r ä k n a r lig samling, Men inte ens däri.
å t e r u p p t a g a de genomTysk- enam kunna de taga äran åt sig monarkistiska lands sammanbrott 1918 avbrutna strävandena.
Och att ha bidragit till valet av en närmast denna rörelse stå de bondeförbundare, ty valutgången finsknationalistiska aktivisterna hade blivit densamma även om in- med drömmar om ett Storfinland.
gen enda frisinnad röst angivits.
realiserat genom förvärv av ett inte ens under skydd av borgerlig samling kan man således vara räd- dad från den mycket omtalade fa- ran att » kasta bon sin röst » - med.
Det högern om hjälp ät jordbruket Man kan säga.
att högern genom sin iver för tullar och sitt nit för modernäringens bästa hjälpt bondeförbundet till denna seger Må bondeförbundet jubla.
T y de- ras lycka blir antagligen kort.
När d e t äro uttryck för affekter.
bildandet av ett allmänt borgerligt jordbrukarna erfara, att varken tu !.
Denna intima beröring mellan valförbund och av gruppen god.
lar eller inmalningstvång hjälper, Lapporörelsens ledning och akti- kända riksdagskandidater.
men ä. få b o n d e f ö r b u n d a r n a i n t e vismen måste för den LappovänIi- ven därförutan torde Lappogrup- l ä n g r e o r d n a sjukvården inom länen vilket man har ra ett bittert piller att svälja Men ken utgången av valen än må bli.
men varpå beror det?
På dem.
anledning p å m i n n a ä landsting- då gruppen icke dess m i n d r e nan- va skall den 1 och 2 oktober 1930 som bara ansvaret för den bor.
gens största uppgift.
ljurpunk- sierar rörelsen i fråga.
milt över- komma att inleda ett nytt skede gerliga samlingen.
Därhän ledde folken seende med alla överdrifter, räk- och bilda ett märkesdatum i Fin- sprängningen av Frisinnade Lands.
borgerlig ramling och f ö r frihan- Finlands historia Observer.
föreningen eller snarare, att de.
d e l, f ö r en utveckling i demokra- pen har sina mål i säkert sikte.
som samlats kring?
frisinnad åskåd- tisk riktning.
Låt oss u n n a Dem vill icke nödvändigtvis ett omstörtande av den beståend- ord.
ning ej vom mäktiga an bära UPP mokraterna denna seger, även om densamma.
D e hänförde sin UPP vi icke tillhöra deras parti.
et ningen, msn d e n e f t e r s t r ä v a r fattning till vissa programpunk- är dock de.
som i detta val mest ter och för övrigt mandat och fört demokratins talan.
Och vad skattelagstiftningen tillfällig makt men ej till en levan- man än ma säga om arbetarpar- så vitt denna berör beskattning av de utveckling, som måste växa tiets klassstrid, det är icke de, aktiebolag, höjande av spannmåls- fram organiskt tid efter tid.
Del är som linkat politiken in i klass skärande vemodigt att så har kun- politikens fåror.
nat ske!
Och nu!
Det ligger en stort Landstingsvalet 1930 har dock ansvar på socialdemokralerna, att sin ljuspunkt.
Bondförbundarna i det val framgången ställt dem äro kända, som go &amp; högermän.
inför: klasspolitik eller demokrati Frisinnade kvinnors riksförbund Men en högerparti.
en samhälls- välja demokratin Först och främst Stockholms fackliga kvinnliga Samorganisation och Sveriges.
besvarande parti behöver icke vara åligger det dem att lösa, vad bon- dem, kvinnoförbund uppvaktade så klassbetonat som det parti.
vil- deförbundet icke kan, jordfrågan.
på måndagen socialministern och ket grundar sig på arbetet för eg- — Men ett ännu större ansvar framburo de olika organisationer- na intressen.
Nu gick bondför- vilar ändå på spillrorna av den nas ställning till frågan om mo bundet fram på högerns bekost.
övriga vänstern att trofast gå fram derskapskydd Kravet på frågans nad.
Det betyder visserligen ökad för en upplyst målmedveten och lösning har kommit fram i ett stort antal resolutioner antagna vid mö- klassegoism särskilt framkallad av bärkaftig demokrati, ten på olika platser i landet.
Man icke minst från räknar med att bakom dessa ut- ett års skri talanden stå omkring 15-16000 kvinnor.
sam sålunda givit sin me ning till känna.
I skrivelserna överämnades av doktor Ada Nils- son, fru Anna Johansson-Wisborg och fru Signe Vessman anhöllo or- — praktblomster syftemål de - storgodsägare valresultat situationen ekonomiskt Moderskapsskydd - - _ ganisationerna till rak.
kunniges förslag, att regeringen måtte fora fram frågan vid nästa riksdag.
Socialministern ställde sig välvillig till denna begäran, men meddelade att regeringen ännu in- te fattat något beslut.
—.
TEATER FILM Hungern II.
Kvinnan giftet t - Teaterledaren - det är värsta Den Öppna Dörrens International och kvinnorna I industrien.
Det motstånd som kvinnorna i Det är inte något skydd, säger gama Organisationen förbereder alas tjänst » låter kanske till en början grymt, men så småning- några länder, framförallt de skan- den, att driva bort kvinnorna från därför en studiekurs, som skall dinaviska, gjort mot en utvidgad välavlönade yrken- med ordnade hållas I anslutning till konferensen och det bestående värdet.
Vad särlagstiftning till industriarbetan- förhållanden och tvinga dem att nästa sommar, pågå under en man noga måste ge akt på är det de kvinnors » skydd », har ofta gjort söka sig over till sämre betalda, veckas tid, troligen i slutet av au- förhållandet, att dessa dramer ab.
mr.
Thomas, Internationella Ar- mera ohälsosamma arbeten.
Ett gusti.
och förläggas till någon plats solut tar avstånd från sensationen.
byråns skyddslagstiftningsälskan- enda exempel, hämtat från en i Stockholms närhet.
Den samlan- Det är inte a v denna anledning de direktör bekymmer.
Från hans amerikansk arbeterskas redogörel- de rubriken over denna sommar- synpunkt ter sig vägran att sluta se vid Open Doors konferens i skola skall vara: V a d b ör m e hällsproblemen.
Om sensationen upp kring skyddslagsstiftningens fjol, for nattarbetslagens verknin- h a s m e d s k y d d s l a g s t i f t- ning för förvärvsarbetan- sedan kommer såsom följd, kan tanke som uttryck för ett oför- gar.
detta inte klandras.
nuftigt krav på frihet, som bara En kvinna hade avskedats från d e k v i n n o r?
Fru Mattson framhåller också blir till skada for vederbörande nattarbete vid järnvägen av Bland de olika föredragen har själva.
I sin fjolårsrapport kal- » moraliska » skäl.
Hon fick arbete man tänkt sig: D e förvärvsarbe- vardande.
Och man förstår, att det lade han denna ståndpunkt för en som hissvakt i en kvinnoklubb med tande kvinnornas lagliga ställ- har sin särskilda tjusning att arbe- oformlig åskådning, som vill för uteslutande kvinnlig personal.
När ning.
D e sexuella funktionernas ta med dessa nya saker, som for.
alla tider låsa fast industriarbeter- nattarbetslagen antogs förlorade inflytande på kvinnan som arb- drar ett känsligt och varsamt han- skornas vedermödor och lidanden.
hon platsen eftersom där var tare.
Kvinnor i tungt arbete, Ra- Nya Intima Teaterns ledare.
terande för att inte bl.
mots atsen till Och i denna hans uppfattning in- nattarbete.
Inga moraliska skäl tionaliseringen och dess inverkan stämma i stort sett bade de tyska hindrade att den sedan tillsattes på arbetarna, manliga och kvinn- Det är en verkligt stor och svår uppgift, som N y a I n t i m a T e a - att det för närvarande inte finns och d e engelska kvinnorna med en man.
liga, Kvinnorna och fackförenings- te rn vid Vattugatan förelagt rig något svenskt original.
som upp- med några goda undantag.
I de stora ångtvättinrättningarna rörelsen.
Nattarbete.
Bland före- själv.
Denna lilla teater, som för ställer spörsmål av sådant intres- Den Ö p p n a Dörrens orga- med moderna arbetsbesparande dragshållarna är den belgiska ad- närvarande är vår enda fasta ex- se, att de är värda ett uppförande.
perimentscen i Stockholm.
Det är blott ett stycke av Jarl nisation.
The Open Door Interna- maskiner hade kvinnorna haft go- vokaten M a r c e l l e R e n s e n, fa.
De ledande scenerna tycks ju för Hemmer som är i åtanke för när- tional måste därför i sitt arbete for da förtjänster, isynnerhet genom briksinspektör J u l i e A r e n halt, lika arbetstid, lika att utföra de stora Atlantångarnas Köpenhamn, ordförande för den närvarande mest ägna sig i t lust- varande.
övrigt är det O´Neill, lika villkor spelens inkomstbringande guld- Sternheim Wallace m. fl.
utländ- löner, lazar och skydd - för män beställningar, brådskande arbete, i somras bildade danska underav- pudra, och nutidens dramatik har ska namn på listan.
På vår fråga, och kvinnor i industrien oupphör- som måste utföras nattetid.
Natt- delningen av Den Öppna Dörrens föga plats på deras repertoar.
om Nya intima Teatern väntar ligt reda ut och lägga fram hur arbetslagen utestängde kvinnorna international.
den unga och en.
dessa skyddslagar i verkligheten från detta arbete genom att för- tusiastiska tyskan G e r t r u d B a.
räkna med, här i Sverige betrak- scen, skakar direktrisen på hu- påverka de kvinnliga arbetarna.
bjuda dem att utföra tvättarbete er, Open Doors grundläggare mrs.
tas den som en bisak, ett nödvän- vudet och förklarar, att teatern under natten.
Emellertid tillåter E I i z a b e t h A b b o t t m. fl.
Även digt ont, som man tydligen hoppas inte alls är lagd på det sättet.
Trup- a h varsam hand, och det intagande resul- d en tvätt i hemmen nattetid.
Kvin- svenska talare naturligtvis.
Pro- dröjde ej heller att visa sig.
Rol- skall gå över så fort som möjligt, pen skall här arbeta tillsamman tatet lerna hade alla lagts i goda och förstå- norna blevo alltså förvisade till grammet föreligger hittills endast Men det kommer denna drama- för sig själv, samspelet skall bli tik troligen inte alls att göra.
det bärande.
Allt stjärnspel blir ende hinder.
och skådespelarna tycktes hemmen SOm arbetsplats, där de i utkast.
Det är den alldeles for stark för bannlyst från denna scen.
Det är i sanning ha gått till sitt arbete medvetna sakna arbetsbesparande anordnin- Emellertid pågår upplysningen om sin ansvarsfulla uppgift Detta gäl- att ens kunna.
Det finns en krets ej det glänsande och bländande ler särskilt Bengt Djurberg, som tol- gar och arbetet följaktligen är också på andra linjer.
Stock- av människor, som är intresserade spelet det här blir fråga om, utan kade den unge handlanden Åke Bru- mycket tyngre.
holms Fackliga Kvinnliga Samor- av det nya dramat såsom sådant, om det allvarliga och målmedvetna nander så enkelt och sympatiskt.
Redan vid förra årets konfe- ganisation har givit ut en liten skrift men också av de sociala och psy- framförandet av själva stycket.
Vid första ögonblicket och utan efter- rens i Berlin, Open Doors forfattad av fröken l n g e b o r g kologiska problem, som det kastar Pjäsen skall leva för sin egen skull fram och dessa kommer säkert som ett värde för sig utan att be- tanke synes filmen Vi Två ha kanske lika första, där den internationella or- Walin, som är Sveriges represen- att hålla det vid liv tills det står höva stå i tacksamhetsskuld fill många goda sidor som Fridas visor.
Pub- ganisationen bildades, kom försla- tant inom Open Doors styrelse: skrattar och tycks uppskatta an- och går på egna ben och kraftiga någon särskild bärare av dess liken rättningen Men sedan viskar eftertan- get upp att nästa konferens skulle V a d v i l l d e n ö p p n a dör- fötter.
Dramat liksom allt annat tankar.
Och denna svåra uppgift ken a-, något annat i örat.
Manuskriptet hållas i Sverige.
Detta vore, ansåg rens I n t e r n a t i o n a l?
(A r b måste följa tiden, vi ha inte är nog det moderna dramat vuxen.
längre samma intresse att se sam- D. v. s. det moderna dramat i var bra, skådespelarna bra, interiörerna man, synnerligen lämpligt, inte tarnas tryckeri, 1930, 60 öre.)
Det vårdade och flotta, men ändå verkar inte minst med hänsyn till den själv- är en kortfattad och rolig översikt ma slags pjäser om och om igen dess bästa form.
filmen sympatisk.
Det har blivit något ständiga hållning d e svenska kvin- av organisationens arbete och de i olika skepnader.
J o h a n Falck.
Fru I n g e b o r g Mattson, brackigt och osunt över den.
Hade man norna intagit.
De kvinnliga kår- viktigaste av dess uttalanden.
Till tagit med lätt a h varsam hand på teaterns direktris har varit van- Frida, så har motsatsen tyvärr kommit sammanslutningarnas centralråd fröken Walins översikt har fogats lig nog att för intervjuaren om- att gälla vi Två.
Det är ledsamt att t. ex. var den första som anslöt utdrag ur föredrag, artiklar och tala en del av teaterns närmaste man inte helt kan ge sitt erkännande sig till The Open Door Internatio- rapporter, som röra denna fråga.
planer och mål.
N y a Intima Tea.
Film tern vill framför allt föra fram rent åt svensk film numera.
Det blåser inga nal.
vi hänvisa också till Fru A ena sidan Arbetsbyråns och litterära saker.
Publiken skall bju- har haft två nya talfilmspremiärer,) SF- friska och sunda fläktar över en sådan J Johansson-Wisborgs uttalande i nr.
de fackliga kongressernas upp- film.
V i vill inte se en full person das intressanta pjäser, pjäser, som inspelningen Fridas visor och Paramounts här en hel kväll igenom, och få de klumpi- 35 av Tidevarvet.
Men konferen- fattning som ganska klart belyses kan få igång debatter och väcka Parisinspelning Vi två.
I denna konkur- till liv diskussioner.
De stycken rens avgår enligt min mening Fridas gaste scenerna intrumfade längst: Vilka sen är inte nog som upplysning, av ett litet utdrag ur ett föredrag som nu förberedes är bl.
a. visor med segern.
Ragnar Hyltén-Cavallius roliga scener skulle inte kunna ha ut- även om man tinker sig att kunna vid 1927 års internationella fack- pherie (I gränderna) av den tjec- har gjort ett vackert arbete, dragan- nyttjats av de båda ungdomarna, som anordna ett eller annat offentligt liga kongress: koslovakiske läkaren Frantisek de fram just det mest väsentliga och utgjorde del friska inslaget i filmen!
I Forts. å sid. 4 Langer, och den oerhört omde- mest givande.
Men varför, o varför!
har stället har de råa och obehagliga sce- möte i samband med förhandlin- batterade Cyankalium av wienaren Frida gjorts fill Maskinskriverska?
Re- nerna dragits fram.
Svensk film skulle Friedrich Wolf, även han läkare.
dan härigenom har ju den största delen verkligen inte behöva vara sådan!
Vi Den första skärskådar domarevä- av en underbar poesi gått förlorad, och ha ändå anor i ett sådant här fall, och sendet och den andra handlar om den kanske vackraste och mest idylliska dessa borde vi ej låta komma så grund- födelsekontroll och fosterfördriv- av Fridavisorna » Frida i vårstädningen », ligt på skam.
Detta hindrar naturligtvis har måst slopas på grund av att Frida ej att svensk film skall kunna spela ko- ning.
Det är sådan modärn dramatik, överhuvudtaget inte är Rådmannens stä- medier och sådana saker, men det är en viss finess, vi längtar efter, en psykolo- som vi saknat i Stockholm.
dra- dande och pysslande jungfru matiken, som vill säga något, som Men annars har SF gjort ett gott gisk skärpa.
Då skulle ju alla bli så myc- har t i l l uppgift att väcka annat än hedrande arbete.
Stämningen var alldeles ket nöjdare.
Jacques.
nöjet och intresset, som vill väcka utmärkt fångad, och idyllerna voro helt eftertanken!
» Dramat i det soci- betagande Man hade tagit med lätt om kommer man till klarhet om, främst - - - För - med Svensk k Peri- - -
åttonde årgång.
Lördagen den 27 sept.
1930 - N:r 39 Människan bygger systemen Det slog mig att det märkliga med Forts. fr. sid. 1 hålla samma takt från en människans detta beslut att det virade an re- första dag till hennes sista, skall han spekive lärare kommit fram till att så själv försåvitt hon levat ett liv vär- klart fatta målet med sin studieled- digt en människa ha hunnit bygga ning, att de också kunnat få fram ett system efter system, små och stora, system att tjäna detta mål.
Därför osynliga eller monumentala, men kunde de nu våga sig in i det gamla oräkneliga.
Och sådan är ju hennes systemets högborg.
Annars aldrig.
lag.
att så fort ett system är färdig- ystemen som människorna bygga, byggt.
d. V. s. tjänar sitt mat utan ska- är till att tjäna ett mål - låt pande ansträngning från människans oss se det i ögonen.
Annars hade de sida slocknar glansen i hennes blick aldrig i evighet kommit till, Men det faster den på ett nytt mål och finns ingen idealitet så hög, att den får börja bygga ett system till dess inte blir ett mänskligt mål i samma tjänst.
Då gäller ju vidare lagen, att stund som den kan tänkas, skrev Hei- vad som än kommer i nybyggets väg, denstam i Tankar och teckningar på vore det också vad hon själv nyss med 1890-talet.
Men hur upprtar målen otrolig möda fogade samman.
så finns idéerna?
Var kommer de) ifrån.
intet förbarmande.
Det måste bort, i dagsspråkbruket säger detsamma som den mån det står i vägen.
Heidenstarn.
” Jag fick en i d e ” säger Lektor Setterberg har (i Tidevarvet man som förklaring till den enklaste n:r 35) givit några levande exempel nya praktiska åtgärd likaväl som till på hur examenssystem och kurstvång ett mäktigt nytt företag.
Men vari- kan sprängas av ett målmedvetet, mo- från idén kommer är likafullt världs- digt hävdande av det som en lärare rymdens hemlighet.
Skulle vi försöka ser som väsentligare.
Jag är viss om lägga ut litet nogare vad Heidenstams att detta stämmer på de vidaste om- diktarord och vardagsspråkbruket ta- råden.
- Det förunnades mig i vint- lar om, skulle det väl bli ungefär så ras att få vara med vid ett kollegie- hiär: sammanträde vid den berömda Oden- Vinden eller anden som blåser ute i waldskolan - med Paul Geheeb som världsrymden, förde; med sig en bild.
ledare - just då där beslöts att hä- Min tanke, som var ute på spaning ef- danefter inte ens det sista året före ter svar på en viss fråga - om en studentexamen skulle få skuggas av praktisk förbättring, om en festlig an- det gamla examenssystemets krav.
ordning, om en världsförändrings Utan Odenwaldsolans flickor och möjlighet eller om utnyttjandet av min pojkar skulle, som vanligt, som pri- arbetsdag - uppfångade just den bil- vatister sändas till läroverken i D a m - den bland världsrymdens alla andra stadt eller Frankfurt men med begä- Ty ” vad bittida du sökt och sent blir ran att genom dem få avlägga prov som p i lek dig givet ", för att nu tala p i vad Odenwaldskolan ansåg väsent- med Levertin.
Och tanken höll bilden ligt för en mogenhetsprövning.
Och kvar några sekunder eller minuter man beslöt att tro på att detta skulle tills fantasiens sol givit färg och lyckas liv åt alla detaljer dän.
Därvid blev också den käns lornas energi samlad.
som kunde orka förvandla bilden till Forts. fr. sid. 3. verklighet.
Men tanken, spänd som en Det är ett bekant faktum att sena, kastar sig genast på att göra upp kvinnorna i yrkesarbete bli lättare ritningen till det arbetssystem, som trötta än männen, vilket kommer skall leda till målet.
deras spänstighet att slappas och Ila system, som M e att tjäna ändamål.
bli falska och M ökar möjligheterna till olycksfall.
Dessutom anpnpes den kvinnliga liga Människorna bli deras trälar, in- organismen lättare än männens av te mänskliga och värdiga människor, gifternas skadliga verkningar.
T. i systemets tjänst kan de tillåta sig o. heten m. den medför intellektuella större dödlighet (!)
verksam- vad som hälst utan att själva reagera, var s &amp; - tills hon Var- - - Alla bland kvinnorna än bland män- nen (t. ex. bland Iärarinnorna.)
Å andra sidan Open Doors un- dersökningar, vissa av de kvinn- liga gjorda utlalanden samt anföranden av läkarnas världsförbund Penalism.
skoltortyr och annan tor- tyr, justitiemord och krigets grym- heter, våra förutfattade parti-.
klass- eller klickbundna omdömen om var- andra.
allt svarar det döda systemet för och lämnar människorna fria rullar ständigt tillbaka, ty den är ked- jad i de gamla systemes makt.
Men som det innersta, fast ofta allt- för oklara eller förvanskade syftet i vad vi brukar kalla den nya skolan ser jag värnandet och vårdandet av den dyrbara och oersättliga kraften t i l l koncentration kring ett mål När man erkänner, att man måste respek- tera ett barns intresse, att man måste ett barns intresse få tala ut och inte bli brutalt avbrutet av nästa schemaämne eller av det som de stora i det Ögonblicket vill ha gjort, så me- nar man väl att respektera utforman- det av ett arbetssystem kring ett mål Och en skola, ännu så länge bara en har jag råkat pi, som jag tycker verkligen kan bräcka Bernfeld.
Det är \ Valdorfskolan i Stuttgart.
Den är grundad för tio år sedan av ledaren för Waldorf-Astoria cigarettfabrik cigarrettfabrik för dess arbetares barn, och i sina ar- betsprinciper helt och hållet utformad av dr. Rudolf Steiner.
Den är en stor folkskola på 1.100 barn med cirka 50 stycken i var klass.
Den släpper inte ifrån sig sina ungdomar.
sina " prole- tärbarn, ” som Bernfeld skulle säga, förrän i 18-årsåldern, då de passerat den ömtåligaste perioden också av den andliga pubertetstiden.
Det kunde vara mycket att säga om Waldorfskolans många olika vägar att väcka och skärpa de organ, som äro mottagliga för idéer, och att stärka och leda de känslo- och viljekrafter, som sätter idéer i synem och dämed omsätter dem i den värld där vi for ögonblicket lever.
Men jag v i l l här bara peka på en småsak, närmast en lustighet nämligen på leksakerna, som är avbildade på första sidan Det är rörliga leksaker, målade i starka färger.
En system av fina trådar el- ler snören kommer dem att röra sig på de mest invecklade och förbluf- fande ritt, när man drar dem framåt.
Mannen som rider på kamelen t. ex., ger med vissa mellanrum sitt tåliga halsgungande öl ök ett slag med pirkan: Ogmbiickl~gen i &amp; han ett svepande slag över huvudet av kamelens svans.
Eller när krokodilens ringlande rö- relser nått den kraftiga yttersta svans- spetsen, öppnas just i samma ögon- låta - - har icke,visat åldern 14 löner, Det är genom u p p l y s n i n g i dessa frågor, som Open Door vill befästa kvinnoopinionen emot den strävan till utvidgad skyddslag- stiftning, som utgår från Inter- nationella Arbetsorganisationen och i många fall - också från kvinnorna själva.
Det är inte fråga om att inte detta är en av de vik- tigaste frågor som nu äro uppe till den allmänna opinionens av- görande.
Av dess lösning kommer den kvinnliga medborgarens.
plats i samhället överhuvudtaget att i hög grad bero.
på: Vare du vår erkänt främste!
Men när det varken finns någon " du " att tala till eller någon anled- ning att fråga sig vem man kan er- känna som " den främste ' ty frå- gan gäller ju bara vem som av själv- tagna listmakare blivit satt p i en lista dd mirte det vara &amp; got fel i udr uppfostran, som fönagit 01 % kraftw att sönderbryta det systemet.
Eller när alla vet att tullkriget Ut- armar världen likaväl som det öppna kriget, och när alla Vet att militärsy- stemet inte tjänar försvaret utan för-.
ödelsen, och ändå tullarna Överallt sti- ger och rustningarna fortgår, då ter det sig åter lika ynkligt och ängsligt med vår oförmåga att genombryta sy- stem, som inte tjäna sitt ändamål.
m det nu är så, att vårt nuvnrande Om så, att vårt uppfostringssystem har övervä- gande tendens att knäcka lusten och förmågan att med tanke, fantasi, kär- lek och vilja kunna omfatta idéer, om- fatta det ena målet efter det andra därigenom själv växa och förvandlas och så bidraga till världens förvand- ling till människovärdighet om det är så vart kommer vi då?
Bernfeld (omnämnd i Tidevarvet n: r 36, Män- niskan och systemen II) har rätt att skratta bittert och smärtsamt åt vårt Sisyfosarbete att rulla förbättringar.
nas sten upp på idealens berg.
Stenen jer - - - pare in i skogen,långt bortom våra egna med lingonplockning är marker, går nu vår färd.
marken Vi trampa nästan på fårtickorna gömda klädd i sin mest lysande högtidsskrud.
under mossa och ris på den halft igen- Grannast lysa lingonklasarna på stubbarna växta gamla jägarstigen.
Vi plocka fjällig a h i den grågröna renlaven, Ymnigast taggsvamp under fjolårets till filigrans- breda de däremot ut sig på markernas grö- arbeten förvandlade asplöv, innan vi svår- med de svamputflykterna.
Det är när bergsluttningarna till sist, Inte förrän det skymmer på allvar söka vi oss nedåt igen, en spång i kärret, mot stugan väl gömd i vår lilla dal.
Vi gå till källan efter vatten, hämta in ved från lidret under gra- i en dalgång med ymnig lövskog.
Trots att björkarnas stammar lysa så fest- ligt vita är det hasselbuskarna som äro vackrast bredvid stigen nu upptrampad av boskap på bete.
Stigen sluttar utför.
Det börjar bli sumpigt.
Vi svänga av till höger, komma upp i barrskog igen.
Här är en grav bredvid stigen Räven har haft kalas nyligen.
Bellman är nere och luktar på resterna av det som en gång varit en lu- den päls, Flugorna voro förre honom, ädel- modigt låter han dem behålla smulorna.
Under det jag plockar blek taggsvamp och kantarell slår Bellman sig till 50 un- der en hög gran och skådar envist uppåt narna Snart puttrar det i spiseln, under det röken från skorstensstocken av kvälls- grenarna.
Vi höra ett sakta smackande.
Jag vet ej om ekorren smackar av rädsla, naste ställen.
Har man fått en ordentlig bit med av ett präktigt lingontrög tar bärg- sin tid.
Hur brått man har, förnim- mer man dock starkt att man slagit sig ned till en kärlekens fest där det ena ka- lasbordet står dukat tätt intill det andra.
Vårt lingontrög ligger i starkt kuperad För att få full nytta även av den sjunkande sensommarsolen, skumma vi av tuvorna runt kärrkanterna först, spara ningen terräng.
över ket enkelt hopkommen fågel, som Ru- dolf Steiner en gång fann på byrån i ett hem där han var pi besök.
När hans ögon föll på den lilla fågeln (som nu finns i Waldorfskolan) stör- tade han fram-med utropet: Där är J U vad jag så länge sökt!
Vad ha?
sökt, och d i fann, var ett vapen i hand pS alla dessa unga.
som han viss- fe omedelbart efter skolan skulle in i den tyska industriens fruktansvärt - ga in fukten tvingas nedåt, dragande ut sig i allt ilska eller för att retas med Bellman.
Det tunnare grå slöjor, Den doft den för med är svårt att lämna ekorren när vi gå vidare sig, av tjära och bränt ris hör samman Bellman vänder sig om gång på gång, Djupt med det som växer och doftar omkring oss begrundande håller han huvudet på sned.
Det är rökelse och myrra i naturens tem- Vi komma till en plats där vi aldrig va- rit förr, En liten bäck har här skurit sig pelgård Vår höstfest nalkas sitt slut, en dag då väg genom marken.
Bellman har hört dess vi komma från bygden.
På vägen möter porlande långt före mig.
Han vadar nu i min fyrbenta vän Bellman och jag några vattnet, slickar i sig girigt, stannar ett ungdomar, från ett av Vivsta Norrskogs par sekunder och avlyssnar skogens ljud.
kolonialområden.
Skrudade i granna overalls Ovanligt tidigt har den ljuvliga sensom- och högt ", ",,, * skrålande komma de arm i arm arm Under en jättegran har Höststämning hänger i luften bland kulörta Iyk tor, dallrar i stråktagen från en fiol, in sig i de gällare tonerna från en grammofon Vi gå förbi dansbanan, som skrudats med löv, samt barnen samlade i klungor här och var- Innan ännu solen nått middagshöjd skynda vi vidare, lägga av packningen vid vår stugas dörr och så dju- nystar kamferskivlingarna, under kärrkanternas albuskar, drivit sitt gyckel- Längre nog spel med oss På vägen hemåt locka stora rösen av unga röksvampar bredvid högar av färsk ko- spillning och väl i vår dal igen vänta sträv- sopp a h den fint rynkade tofsskivlingen i sin ljusgula damastdräkt Det går fortare att plocka svamp än lingon bergväggen i öster.
Ett svagt fräsande och ekot av några skott når o s s det är fyr- bland de många till det yttre så svaga verkeri därborta vapen.
som han sökt och funnit för ge sina i Den eller gå under.
Om vi,den äldre på - mossen Det måste till strid vara något som fräser,glittrar och smäller naturens egen famn, där symfosieorkestern finner även här - när och den äldre nu levande generationen, fixera den sanningen, att vi d ganska agen.Tag valsystemet.
Tag valsystemet.
be- träbitar och så att just bra i den Carlyleska satsen, att - Urbilden till dem är en liten myc- man vill kunna säga till den man väl- Vår höstfest börjar med gen a h slutar 18-åringar hand att blick de röda käftarna!
trug.
Dessa " leksaker ", som väl i hundra- tande hopplöshet, av våld världsom som de måste förvandla tal gjorts på \ Valdorfskolan, är alla nu levande gene- unika.
Aldrig ha två gjorts lika.
Det ä r de stora pojkarna och flickorna i mellan och18år, representanter för de skandinavi- från Eller ansvar.
tag i högen några exempel för ter sin egen idé forma ut dessa små ska industriarbeterskorna E a rf renheten icke visat att kvinnor äro me a r mot ag i l a h a r för t, ex, blyförgiftning än män, Vad beträffar lyftandet av tun^ der är varje begränsning genom lag av de bördor som få lyftas av kvinnliga arbetare till skillnad från manliga olämplig och ove- tenskaplig.
Vilken börda man or- kar lyfta beror ej endast på köpet utan även på fysiken, allmänt häl- sotillstånd och triining.
Dessuiom: av alla ödeläggande gifter ar hungern det västra.
När det sägs, att kvinnorna äro mera mottagliga för förgiftningar än si- na manliga kolleger, måste man också komma ihåg, att deras mot- ståndskraft ofta blivit försvagad genom dåliga arbetsförhållanden uppkomna genom allt för knappa HÖSTFEST mollackord att del frid störes av rovfåglars jakt på kväl- larna, av hårdhänt parningslek, av orm i vår försåt och myggdansring över markerna.
för att genombryta falska, döda och vi kanske Men detta såväl som våra egna små sorger ständigt på nytt givande Vi dröja ännu en stund.
också få ögon för hur vi kan ge den Jag sitter så unga generationen hjälp till att öva bra på vår stugas tröskel och Bellman ser sig i konsten att inifrån sätta de mål ut att trivas lika gott, dir han ii- ut- som de vill tjäna.
Och sedan int ' sky sträckt framför mig med huvudet på ny mödorna och vardagsslitet vid byg- gande av det arbetssystem, som målet hackat granris, jag för stiger upp och börjar jar samla våra När saker hemfärden stor kräver.Kanske komma de sedan inte han hårt med med sin svans mot marken, fascism eller andra rådande samhälls- minuter senare.
system Men kanske de så småningom om att lära vad demokrati och mäniskovärde Sari Ivarson Ivarson män- är Hermelin.
TIDEVARVET REDAKTION: Telefon N.
4842, Mottagningstid 10 -- 12 kooperativas kaffe- rosterier sätta pricken över l ' et det nu är Uteslutande högklassigt råkaffe är Ingen absolut garanti för kaffets goda smak.Rostningen -- den sista,avgörande insatsen behandling - måste EXPEDITION: Telefon 182 43 Kontorstid kl. 10 -- 12 f. m.
1 -- 4 e. m.
Postgiro 1544.
PRENUMERATIONSPRIS: För helår kr.
6: --, halvår kr.
ANNONSPRIS: I text 20 öre per millimeter.
ske med största omsorg.
Kooperativas rosteriet i Stockholm, Malmö, Göteborg, Gävle, Sundsvall, och Luleå ha den yppersta Göteborg,Kristinehamn, erfarna rostare.En borgen för fulländad sortering.
3:50, kvartal kr.2:- Lösnummer 15öre S t o c k h o l m 1930 Wahlstedts Tryckeri Aktiebolag Storgatan 32
