# ID: svediakorp-per3500
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1930
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,484
# sentences: 599
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDEVARVET den 20 September 1930 innehåller: Den hotade demokratin Ledande artikel Värner Rydén Elisabeth Tamm Förbundsförsamlingens general- de vilja medverka till Paneuropas debatt har gått av stapeln i Gene- ve och kastat sitt blixtljus över raden av frågor, som nu försvinna Varför vägra Sveriges kvinnor in i de särskilda kommissionerna för ridare grundlig behandling.
att föda barn?
av dr. Ada Nilsson Församlingens öppnande har be- skrivits som en glans- och glädje lös akt.
där tveksamhet och stil- lastående voro de mest framträdan- Nansen, armeniernas hjälpare d e beståndsdelarna.
Men tar man ur Internatio ella Fredsbyråns artikelserie upp frågorna en efter en, kan man av lektor Elisabet Eurén inte neka till att ett och annat tuppfjät tagits ' framåt under det gångna året.
En mördare Den första frågan i ordningen av Elsa Björkman-Goldschmidt som redan före öppnandet av för- bundsförsamlingen behandlats av en privat europeisk konferens, var Kvinnan Teaterledaren B rian ds förslag till ett europe- I Brita v Horn av J.
P. iskt statsförbund.
Det må erinras om.
med vilken självironi och tve- -- kan Briand framförde sin plan i församlingen i fjol.
I år kan han redogöra för innehållet i 26 hänt?
europeiska regeringars svar på hans klart formulerade fråga, om av.
V a d har Några små historier, lagom märkliga och uppskakande!
i Väs- tervik har skolstrejk utbrutit, rik- tad mot en lärare, som föräldrarna vilja ha avlägsnad.
Det intressan- taste är borgmästarens uttalande före strejken.
att han är beredd på att begära extra polispersonal för handräckning och med all kraft slå ned föräldrarnas angrepp på samhället; och att om myndig.
heterna avstängde läraren från tjänstgöring skulle de själva begå lagbrott.
Det har t. o. m. ifråga- satts att väcka åtal mot de strej- kande.
Lagbrottet är förstås sant och det är ju alltid synd om en lärare som blir så utpekad.
Föräldrarna kunna säkert också överdriva.
Men polishandräckning i en skol- tvist blir ändå för varje gäng en påminnelse om det otympliga i ett system, där en hård och kall rarnas barns uppfostrans detaljer.
Vi erinra om förslaget till den fria skolpenningen, använd var och när föräldrar och barn finna det för utbildningen lämpligast.
polisskyddet inte är alldeles osvik- ligt som uppfostrare visas kanske av de fyra unga studenternas till.
tag häromdagen i Upsala att röva E V E G E N - til växt - - mottogs k v i n n o r a t t Av Ada började sjunka redan på 80-talet.
T T S f i nbl ad i g a siffra, som vid den tiden betrak- tades som onaturligt låg.
Går man tillbaka till siffrorna vid sekel- skiftet var det endast Frankrike, Veckovakten --- T H É t h éet) THEBUSKEN.
konsum säkerhetsåtgärder till anklagades skydd. ” Så kom misstanken upp och som det visade sig på goda grunder att hela do- men vilade på falska vittnesmål.
Återigen tas fotografierna fram, som visa Mooney på ett tak med en klocka i bakgrunden, två - - minuter innan bomben kastades, så långt från platsen, att han aldrig skulle ha hun- nit dit.
Samma rop börja ljuda, som ljödo omkring Zacco och Vanzetti: Rädda de oskyldigt dömda, rädda Mooney och Bil- lings.
Förnyade undersökningar visade, att mened efter mened begåtts, för att få de båda männen dömda.
De som intresserade sig för deras öde, voro övertygade om att de skulle bli frikända på denna undersök- ning.
Men vad hände?
I sommar har Ka- två anarkisterna.
len menat att vara orättfärdiga.
De väl- bärgade, hederliga människor som talat med dess röst, ville nog inte medvetet ta på sig att orättvist ödelägga två medmänniskors liv.
Men de kunna inte med sina hjärnor omfatta tanken, att Mooney och Billings skulle vara oskyldiga.
Anarkist!
Hela or- Det är bäst vi skydda oss, tänker den.
” Ty även om Mooney och Billings inte själva äro skyldiga, är det så gott som säkert att de veta och alltid vetat, vem som tillver- kade och kastade bomben, och ändå ha de måste sålunda vara oförbätterliga kanaljer, som i varje fall förtjäna ett ordentligt straff.
Det vore mycket begärt gröna bilar med goda bullar av dessa doma- re, som uppfostrats i fördomar, som fått sin utbildning bemängd med fördomar och se- dan levat vidare på samma kost, att de skulle att de döma fördomsfullt.
De ha handlat samma sätt, som hundratals människor handla, inte bara i San Francisko, Massa- chusetts New när prostituerade kvinnor dömas av härskande män i mans- staten, juden av germaner, negern av vita Föraktliga varelser bland oförvitliga, de äro med säkerhet brottsliga, varom icke kunna de snarast bli det.
och ett straff skall göra dem gott, både före och efter.
på och AR PRODUCERAT I D E TROPISKA HÖGLÄNDERNA OCH SAMMANSATT AV DE Y N G S T A OCH SPÄDASTE SKOT.
Å efter 14 år fått veta, att de skola förbli till sin död.
” Det amerikanska rättsväsendet över- träffar varje annat i världen ifråga om Det är inte säkert, att männen i domsto- Med födelsesiffrorna förhåller som hade lägre.
Och hur är det det sig på följande sätt: från 1750, nu?
Sverige står, som prof. Bovin då vår statistik börjar.
till 1885 sjun- mycket riktigt anförde, lägst av ka de sakteligen ner, från 35 till 30 alla.
Även Frankrike är distan- på 1 000 invånare.
Sedan komma serat .Totalsiffran för hela vårt de aldrig över 30-talet.
Sjunkan- land var 1929 15:15 på 1000 in- det fortsätter och är rid den stora vånare.
Och undersöker man d e vändpunkten, krigsutbrottet 1914, olika landsändarna i detta avse- omkring 23.
Denna siffra var re- ende.
finner man Örebro ståtan- dan då lägre än omgivande län- de med den lägsta siffran, 8.
Där- den, om man bortser frän Bel- näst kommer Stockholm med gien och Irland, vars siffror lågo 10:2.
Uppsala 10:4, Eskilstuna 11:1 TEN Francisko 1916.
Dömdes och sattes i fän- sin önskan att döma de Nilsson Svenska födelsesiffrorna (det re inför världen av de orättvist dömdas de i Kalifornien.
Liksom Zacco och Van- zetti voro de anarkister.
De anklagades för bombkastning med flera människors död som följd, vid en stor militärparad i San tids straffarbete.
Hur var detta möjligt?
Domstolen har förbisett de omständighe- ter, som gjorde, att också det sista fällan- de vittnesmålet i saken blev värdelöst.
Den har klamrat sig fast vid en falskvittnande emigrants utsago, för att få m ursäkt för telegrammen och själva skicka från olämpliga en bröllopsfest svars- da n och åtskilliga frågors upp- obetydligt Lägre.
och Frankrike, och Västerås 11:2 o. s. v. Tar man vars födelsesiffra var 18:8, en Forts. å rid 3. telegram.
Det verkar inte riktigt ställande.
uppfostrat.
S L O genast två nya namn, som fingo bli bära- S v e r i g e s lifor niens högsta domstol sagt sitt ord.
f ö d a barn?
v ä g r a svenska Iäkarföreningens årsmöte höll dess ordförande, prof. Bovin ett föredrag om » Läkarna och vårt lands sjunkande nativitet ».
Ehuru de där framförda synpunk- terna väl hade tarvat en komplet- tering från andra utgångspunk- ter, och man sålunda i överens- stämmelse med några närvarande norska och danska kolleger ha- de anledning förvåna sir över att diskussion var utesluten, kunna de anförda siffrorna och en del andra g e anledning till begrun- Man kunde tycka, att den amerikanska rättvisan skulle ha fått sig m liten läxa, när-ungefär ett år sedan Zacco och Vanzetti blivit avrättade den verklige de nästa år; allmän överenskom- förövaren av åtminstone ett av de brott melse om avrustning som oavvis- för vilka de anklagats och dömts, blev upp- ligt villkor för att England över- täckt.
Men det hjälper inte med så litet.
Sedan huvudtaget vidare skall under.
teckna något fördrag, vare sig det Zacco och Vanzetti försvunnit, uppstodo bildande.
Om också det gångna årets händelser flottkonferen- sens misslyckande, den fransk- ita- lienska spänningens och nu senast den häpnads äckande gäller utvidgade sanktioner eller och för samförståndstanken föga ens Kelloggpaktens inarbetande i uppmuntrande utgången av riks- förbundspakten.
Mr Henderson dagsvalen i Tyskland tala sitt verkade i fjol, skriver The New tydliga sprak om inom-europeiska Leader, när han efterträdde Mr.
motsättningar, har i alla fall det Chamberlain i församlingen, som paneuropeiska förslaget redan bli- en fläkt av nytt liv i den stelnade vit ett förtroget begrepp, som kan massan.
Efter a l l t att döma har diskuteras sakligt utan hån.
han haft samma inflytande i år.
Den största händelsen under de- Frankfurter Zeitung framhåller, att batten var efter referaten att dö- han visserligen genom sin förkla- ma den engelske utrikesministerns ring lagt en välgörande press på mr.
Hen d e r s o n s uppmärk- att avrustningens motståndare men den å andra sidan kan betyda sammade tal.
Sedan han under.
strukit Englands förut uttalade hela folkförbundsmaskineriets av- åsikt ifråga om Briands förslag, etannande också på de områden, att organisationen Europas fören- d ä r det hittills gjort några fram- ta stater framförallt måste steg.
Hendersons uttalande underordnas N. F. övergick han till avrustningsfrågan med följan- emellertid med starkt bifall.
De de krav: Den allmänna nedrust- handelspolitiska problemen togos ningskonferensens sammankallan- Forts. å sid. 2 V a r f ö r De sjunkande födelsesiffrorna ha åter dragits fram i ljuset.
Vid Martyrerna York, Tycker inte den amerikanska rättvisan det är genant att upprepa samma sorge- spel, som trots världens protester gick av stapeln för tre år sedan med nya hjäl- tar i huvudrollen?
Säkert inte Men hjäl- tarna?
Martyrerna själva?
De komma all- tid att leva.
För att kring sina bespotta- de namn samla världens längtan efter rätt- visa och ädelmod.
Gnistan till modiga dåd.
- - Casan.
Värner Rydén Bland Värner Rydén har gått bort.
Tillvaron är icke sådan att man kan önska en människa att leva Iängre.
folk GENÉVE i v a l Forts. fr. sid. 1 under debatten upp bl.
a. av utri- De vackra september kesminister R a m e l, Sverige Ingen känner f r a m t i d a Inför solskenet, som stralat under fö- påpekade hur nödvädigt det var eftervärlden kommer hans namn redragsfärden.
förbyttes i storm att staterna följde sina egna en Den h ot ade dem o kra tien Resultatet av de tyska valen, att förknippas med skolreformen och regn just då anhalt g j o r d e s gång antagna principer att de * - Västervik.
Men vädrets oblidhet ande och hotande tullmurarna &amp; - glömdes vid kontakten med tro- ste sänkas.
Och att N. F. pi.
fasta vänner och meningsfränder skyndar sitt arbete med en inter- i den vackra lilla staden.
som vid nationell lösning av den besvärliga sitt snart stundande 500-årsjubi- frågan om mest-gynnad-nations leum blir ett vittnesbörd om hur klausulens tolkning.
gammal kultur, utveckling och fri- Dessa korta antydningar ge själv- hans vilja och hans stora sinne trivas tillsammans.
Augu- fallet ingen uttömmande bild av arbetskraft.
Han ägde varmare stenborgs hedervärda möteslokal församlingens arbete under den känsla än hans yta förrådde.
Men var även den en gammal bekant.
första veckan.
Flera stora frågor med honom gick också ur tiden Där bildades i början av seklet stå ännu på dagordningen och vi och där låg kanske sta intresse.
Andårardet skada, att kom an så helt in.
hans riktas på detta verksamhetsområ- de.
Vi minnas Värner Rydén, arbete starka föregångna av en osedvanligt häf- tig valstrid.
blev överväldigande frangångar för de båda ytterlig.
hetspartierna.
nationalsocialister det mesta Sverige ägde kvar av en entusiastisk och okuvlig röst- hoppas få återkomma Som ar- och kommunister.
Från en riks- statsmannabegåvning, Ty han var rättsförening, från samma platt- slutning skall endast framhållas dagsgrupp på 12 man ha natio- form fördes av talare och talarin- en fråga, som verkligen blivit löst i nalsocialisterna, som närmast kun-, politiker han var statsman.
Som nor en gemensam kamp för d e t år: Tyrklandr krav på an d e fran- na jämställas h e d fascister och sådan blev hans kraft ej till fullo demokratiska genombrottet och ska järnvägsskyddstrupperna i till riksdagens näst största brukad Nu är han borta frisinnade kvinnor har här sam- Saarområdet äntligen måtte indea- E l i s a b e t h T a m m.
lat stora möten vid varje valtill- gas har bifallits.
Om tre månader vilkas ledare är Hitler, vuxit sig fälle.
skola trupperna vara borta och parti med 107 mandat.
Tätt efter.
i spåren följa kommunisterna med I Västervik med omnejd anser därmed äter ett av krigsinställnin- 76 mandat mot förutvarande 55. man bäst ordna för landstingsvalet gens mest irriterande symtom Socialdemokraterna.
ha visserligen ut a n borgerlig samling, enligt det skaffat ur världen lyckats behålla sin ställning som beslut om lokal självbestämnings- riksdagens största parti, men med rätt, som fattades vid Frisinnade svåra förluster.
Deras styrka i-riks landsmötet.
Pi röstsedelns första dagen är 143.
Övriga mellanpartier.
plats står valkretsförbundets v. ropade större antal längre livs- k o m m a långt antal och makt.
ordf. DoktorMoberger, på andra längd och tidigare invaliditet.
De antiparlamentariska partierna.
riksdagsman Gustafsson och på Det livliga kvinnliga d e l a r n - det i mötena ger hopp Om " man om man räknar Huagenbergs tysk- tredje doktorinnan Sigrid Lund- T i d e ns septemberhäfte in.
gren ordf. i Frisinnade Kvinnor, aldrig mer vid åsynen av en för- nationella till dem, ha ramlat 40 % de avgivna rösterna i Tysk- innehåller bl.a ett redaktionellt ut.
Fru Lundgrens tid rn), krafter ha samling skall få i tankarna d a land.
talande i frågan om likalönsprinci- mycket tagits i anspråk inom sam- där lagtermen Om minst en kvin- En förkrossande stort antal per, där redaktionsledamoten, då hällets sociala vårdarbete.
Hon är na Även på andra orter inom av tyska folket har sålunda ut- varande finansministern lektor synnerligen väl insatt i alla de frå- Kalmar Iän möttes tankar och Ord talat sia för en linje.
där idéer E r n s t W i g f o r s s ger klart be.
gor som direkt bero av landstin- Om frisinnad grundåskådning och såsom parlamentarism, demokra- sked om innebörden i 1025 års gets beslut.
Det vore, tycker man, genomförd demokrati av spänt in- samförstånd ti, folkförsoning kastas bort som riksdagsbeslut om behörighetsla- berättigat.
an samlade krafter tryg- tresse och vänligt G i v oss ännu en timmen, bad en värdelöst skräp.
Det var inte en gen.
Lönekommitténs uttolkning gade hennes inval.
åhörare, vi ha ju inte haft ett tillfällighet att de två antidemo- blir alldeles underkänd Vi anfö- Svenska folkets representation möte här på många år Att kom-: kratiska partierna, vänsterns och ra a r t i k e l sin helhet: m a till sådana anylaende är nä- ser f. n ut sa här: högerns yttersta radikaler, redan av 3.454 stadsfullmäktige äro 153 stan den allra största glädjen, långt före valet enades om ge.
För kvinnor i statstjänst betyd- där finnes åtminstone ingen po- mensamma programpunkter.
De de 1925 års riksdagsbeslut ett f a k - kvinnor, 1.343 landstingsledamöter äro litisk övermättnad Och ingen par- tillfälliga slagsmål av bildlikt och t i s k t erkännande av principen lamentsleda!
bokstavligt slag, de senare ofta om lika lön aven om det skedde 27 kvinnor.
ELLEN HAGEN.
blodiga nog, som ägde rum inför i en for kvinnorna föga behaglig form.
Det ar därför ett tvetydig 380 riksdagsledamöter äro 4 valen, kunde inte störa den inre gemenskapen mellan de två vålds- och alltså olämpligt uttryckssätt kvinnor.
lönekommittén väljer då den för- En sådan slags proportionell älskande, hänsynslöst framtrång- klarar att detta beslut har icke ande partierna givit något erkännande åt ett li- rättvisa borde ju giva kvinnorna såväl det nationalsocialistiska kalönsystem i den mening man något att tänka på.
Ännu så Iän- partiet som det kommunistiska be- frän kvinnohåll velat giva åt detta g e ära de numerärt i majoritet.
Det väckte åhörarnas stora in- står, tycks det, till största delen b e g r e p p att kvinnorna nog av ungdom, som förlorat tålamo- alltid tänkt sig att den lika lönen tresse att få del av folkpensione- det med demokratiens ideer och skulle b l i d e n manliga l ö n e n ringskommitténs nyligen framlag- finner parlamentarismen långtrå- 1925 års beslut innebar, att da statistiska undersökning.
som lika lönen också blev visar att det kvinnliga överskot- kig och oduglig, Här gäIler att lägre kvinnliga lönen tet i folkstocken tenderar starkt tränga sig fram med alla medel Men den principiella likställighe- att minskas I slutet av 1940-talet som klars och som nation.
Den tan- ten slogs fart, och lönekommit- ke på en långsam avveckling av tén får också konstatera det i or- anses siffrorna på män och kvin- Tysklands skyldigheter mot seger- den att teoretiskt kunna man in- nor komma att stå lika för att makterna som på senaste år tagit nehavaiva de lägre befattningar- mot slutet av seklet visa ett un- na och kvinnorna de högre Och derskott på kvinnosidan.
Genom sig uttryck bl.
a. i skadeståndskra- kommittén går så vitt man kan dessa nya undersökningars resul- vens nedskrivning Och utrymman- första, helt utanfor sina befogen- tat har man hopp om att få bort det av Rhenlandet.
d e idéer i t heter, da den tolkar bon den fast- vilka Stresemann ägnade sina kraf- slagna likställigheten på följande den oförmånliga ställning s~~ gi- ter, tyckas ha gått med honom i sätt: men i praktiken räknar man ves kvinnorna i pensionslagen motive- graven.
Tyskland skall inte en dag med såsom regel att de förra och på andra områden längre träla för andra herrar men - d. v. s. de lägre skola inne rad av kvinnnornas ständig åbe- av kvinnor, de senare - själv träda fram som v. s. de högre a v män En starke man Rätt är makt.
.
dylik fördelning av arbetskraften Vad som än må ligga- bakom förutsätterman skola avägabringas detta utslag av en förtivlad opi- genom rekryterings- och beford- Non, vare sig det är ledan vid det ringsväsendet.
allt sedan kriget ridande ekono- miska betrycket eller ett inre upp för kvinnorna ogynsamma förut- ror mot den påtvingade rol- sättningar, står det fart, att de len som besegrad stat som framlade 1925 års proposition så har genom valen skett en väl- i c k e hyste sådana baktankar.
Det var i c k e meningen att på pap- dig uppdelning tyska folket, LIKSTÄ LLIG- HETEN STÅR KVAR av ~ ' - den ' Europas havas - - denne allmänheten av f ö r eller emot demokra- t i e n.
En uppdelning av allvar- lig innebörd, en stark upp- fodran till våldets motståndare att enigt slå vakt kring den hota- de demokratien realiteten förvägras dem.
Meningen var att män och kvinnor fritt och på lika villkor skulle få tävla om befordran, och att dugligheten a t s rna fälla k t e r ut.
na slaget.
T i I I s s t skulle ut t r y c k l i g e n t a g i t s i t t ord t i l l b a k a står l i k s t ä l l i g - h e t e n kvar.
Varför vägra Sveriges k vinnor net.
att det blir på sin höjd ett barn med ty åtföljande olyckor för bar- det underligt om födel- sesiffrorna ständigt sjunka.
Sam- hället gör vad det kan för att det skall bli så.
det sänder ut d e unga utan andra kunskaper om sexuallivet än vad butiksfönster och reklaman- Forts. fr. sid. 1 folkningsunderskott endast und- De yngre, gifta och ogifta nonser kunnat ge dem.
De vet in- länen i sin helhet, kommer också vikes genom dessa barn.Då det barnaföderskornas antal genting om vad som är dem nyttigt Örebro län längst med siffran 11:5 överallt visat sig att de utom- eller skadligt.
De utsättas alldeles har ökats.
motståndslösa för en våldsam sug- och därpå Stockholms län med äktenskapligt födda barnens häl- Låt oss först stanna inför d e ut- gestion från biografer, teatrar ovh 13:4.
Högsta siffrorna ha de nord- sotillstånd varit sämre än de inom ligaste länen respektive 22:l och äktenskap föddas, har särskilda åt- omäktenskpliga barnafödeskor- hela nöjeslivet.
Så händer natur- 24:1. gärder genom lagstiftning kommit na.
Deras antal har, som förut fram- ligtvis något.
Hjälper man de unga till rätta Låt oss nu jämföra våra siff- till stånd för deras övervakande.
hållits, länge varit högt i Sverige, ror med några utländska Vi måste Skillnaden i dödlighet under för- otvivelaktigt sammanhängande på något sätt?
Samhället vill ju än- då att barn skall födas.
Samhället då gå tillbaka till år 1928. sveri- sta levnadsåret har visserligen, med den särskilt i vissa landsändar ges tal var då 16, Norges 17:7, minskats, men icke upphävts, och förekommande seden, att det upp- skyddar, som det heter, det spiran- Danmarks 19:6, Tysklands 18:6, hur stark kritiken än nyligen rik- gjorda äktenskapet icke legaliseras de livet.Barnavårdslagarna se till att varken mor eller far får smita Belgiens 18:5, Frankrikes 18:2. tats mot familjen som lämpligt förrän havandeskap inträtt.
De ifrån.
Krav på krav möter de unga Detta lands siffra har således icke uppfostringsställe för det reduce- fortfarande ganska höga siffrorna i deras förtvivlade situation, men sjunkit mycket sedan 1913, Eng- rade barnantalet, torde det dock för barnafödsler inom äktenska- mycket liten förståelse och upp- lands är 16:7.
Irland, som också icke vara rätt att därav draga pets första sju månader uppen- muntran till att redligt ta följderna att sådant fortfarande sker av deras förvisso obetänksamma engång var lägre än Sveriges, den sIutsatsen, att det rent av har nu talet 20:1, Italien det jäm- vore en fördel för ett land att i stor utsträckning och en handlingssätt.
Det möter dem så förelsevis höga talet 26!
De verk- ha många familjelösa barn.
Ty normal familjebildning kommer litet av spontan glädje över att ligt höga siffrorna presenteras emel- den uppfostran, som kommer des- som förut till stand.
om och ett barn skall födas.
Och det be- lertid fortfarande av Ryssland och till del, utackordering, innebär ju med en viss barnbegränsning.
hövdes kanske ändå icke så för- Ukraina med 43:9 och 39:2. allt i regel alla enbarnssystemets vå- Detta gäller isynnerhet de äldre färligt mycket för att den betryck- på tusen innevånare.
Förenta sta- dor, utan den stora hjälpen för- ogifta barnaföderskorna m s an- ta modern, av vilken alder det ternas.
Australiens och Nya Zee- äldrakärleken, som väl ändå nå- tal visserligen betydligt minskats, vara må, skall känna sig uppmun- men annorlunda ställer sig förhål- lands siffror Pro 20:6, 21:3 och gon gång kan gripa rätt.
Sveri- trad och hjälpt.
Det hänger även 19:6 Alltså är Sverige odisputa- ges giftermålsprocent är visserli- landerna för de helt unga, d e mel- något på lagarnes och lagstiftarnes belt längst och denna, om man vill gen ej lägst i Europa men närapå, 2 0 år.
sinnelag.
Insmyger sig en allmän kalla det si.
ledande ställning är de sista åren dock stadd i ett svagt dersklassen numera i mycket stör- anda av rättshaveri och brist på icke en företeelse av idag, utan stigande.
andlig generositet, bli d e psyko- Vad slutligen beträffar antalet re utsträckning än förr komma till spåras redan på 1860-70-talet.
logiska följderna fördärvbringan- framkallade aborter, sakna vi till- stånd.
Vi se det av mycket, bland de.
Lagen må vara aldrig så väl Men annat därav, att då det för 50-60 Och utomäktenskapligt födda förlitlig statistik däröver.
år sen fanns blott 4 ogifta barnafö- menad.
Dröjer det sedan i all o- ändlighet med ringaste stöd barn äro flera än I andra vi se nog och övernog av dem.
derskor pr år på 1 000 andra ogifta och hjälp från det allmännas sida.
icke att bludda för detta.
kvinnor i samma åldresgrupp, så länder.
förlora kvinnorna tron på det nu- ket som helst.
Man kommer där- har denna siffra är 1926stigit till 12. varande samhällets vilja att verk- Man bör även ägna sin upp för icke ifrån ansvaret att finna man vet att denna åldersklass ligen ta sig av denna för hela vårt märksamhet åt några andra h e är den talrikaste av alla och att folkningssiffror, nämligen de utom- medel till deras bekämpande.
endast ett mindretal äro gifta, be- samfund så viktiga fråga.
äktenskapligt födda barnens antal, Varför är det som det är?
tyder en tredubbling av denna Behandla I stället kvinnorna ty även här ha vi toppsiffror Ha siffra icke så litet, minst 3 400 psykologiskt.
födelsesiffrorna sjunkit.
så har i- Statistiken är som vi se icke årligen i runt tal.
Även de gifta stället dessa siffror stigit undan oblandat angenäm, och bakom d e barnaföderskorna i denna ålders- Svenskarne äro visst ett fantasi- for undan.
Av samtliga levande kalla siffrorna rullar där upp sig grupp ha ökats, i motsats till att fyllt folk, de offra gärna medel på födda utgjorde de utomäktenskap en massa individuella levnadsöden, alla de andra åldersgruppernas, polarexpeditioner minnesmärken, liga barnen 1750-60 blott 2.37 %, som åtminstone ger den, som dag- barnaföderskor, vare sig gifta eller begranningsståt, de ofödda men hundra år senare Pro de ligen måste tillbringa timmar i ogifta, ha minskat betydligt.
släkterna få se sig om.
Det är gott uppe i 9 %, stiga ytterligare med diskussion om just dessa den en- och väl att Medicinalstyrelsen för- De få inte någon hjälp små variationer för att 1929 ha skilde individens handlingar, som ordar » naturahjälp » i form av fri av samhället.
nått siffran 15:91 % sålunda nära sedan avspeglas i statistiken, lust förlossningsvård å sjukhus, men 16 på hundra.
Absoluta antalet att uppställa vissa frågor med svar.
Hur går det nu med en sådan iar Styrelsen med ett enda ord utomäktenskapligt födda barn når Är det bra som det är?
Eller hur ungdom kring 20åren Den ogifta opponent sig, d å den fria förloss- 1920 sitt maximum med siffran kan det ändras?
Den första frå- först.
Hon har börjat ett förhål- ningsvården, som ändå fanns på 21.807, men år 1929 är siffran, gan blir då i alla fall: v a rför är lande i de flesta fall utan minsta många sjukhus, togs bort.
Eller att trots den procentuella ökningen.
det som det är?
tanke på livsgemenskap och fa- vårdavgifterna för förlossningspa- på grund av födelsetalens allmän- Varför har for d e t första den miljebildning.
Havandeskap kan tienter i regel stiller högre.
Man na sjunkande nere i 14.737.
H u r rationalisering av barnalstringen, undvikas, det tro båda parterna.
talar om behovet av mödrahem, förhålla sig nu andra länder?
Nor- som kännetecknar vår tid, drivits Men deras kunskaper äro bristfäl- men visar i samma andetag på ge har 7:1, Danmark 11.
Fin- längre hos oss an hos andra?
liga och » olyckan » sker.
Men då är Frälssningsarméns hem som fore- land 7:9 %.
England.
Australien l ä n g r e h o s o s s är det icke att icke giftermål längre den självkla- bilden, just därför att d e kosta och Nya Zeeland mellan 4 och 5 svenskarna mer i n närliggande ra följden .Det hade de aldrig det allmänna så litet %.
Tyskland har siffran 12:2 %, i länders folk lytt Malthus råd, att ge- tänkt och har ingen lust till.
och Vill man avfolka landet, skall de romanska länderna visar Frank- nom återhållsamhet inom och ut- det förefaller dem ekonomiskt 0- man föra en sådan befolknings- rike talet 8:4, Spanien 6 och Ita- om äktenskapet begränsa barnalst- möjligt.
Vare sig då den bekym- politik som den nuvarande.
Under- lien 4:8 %.
Anmärkningsvärt låg ringen.
Det bar man intet intryck mersamma vägen går till abortö- låta att rusta de unga för livets siffra bar Holland, nämligen 1:9 av.
Raden av utomäktenskapliga ren med allt åtföljande elände, frestelser.
Ställa krav och krav.
%, den högsta i Europa är Öster- barn, liksom fosterfördrivnings- eller hon strävar igenom det oväl- Hjälpa sen behovet granskats med rike med talet 25:8 %, beroende fallen tala däremot.
Har nödtill- komna havandeskapet, går den förninskningsglas och med en sur- bland annat på a n storstaden ståndet, arbetslösheten och en del unga kvinnan ut i livet igen med lek, som endast kan presteras av W ien utgör en så stor del av hela andra krigspåföljder varit värre en bestämd föresats: detta skall svenska myndigheter.
Är den eller riket.
hos oss an hos andra?
Det torde ej hända mig en gång till.
Hon den betingelsen uppfylld?
Är kvin- Våra siffror äro sålunda näst heller ingen vilja påstå.
tar ut av livet vad hon kan, men nan lagligen gift?
Kan inte barna- dessa d e högsta.
Hos oss som Har propagandan för begränsad genom hela hannes inställning fadern betala?
Ska vi betala for hos de andra är förhållandet så- barnalstring bedrivits tidigare och blir vägen till den normala famil- andras ungar?
Och så förfasar man lunda det, att ett hotande be- mer intensivt hos oss än i andra jebildningen spärrad.
sig över att det icke föds fler barn!
Men låt oss se enkelt och mänsk- länder.
Det kan man ej heller Den unga kvinnan däremot, som med fog säga.
Propagandan har gifter rig med bibehållande av sin ligt på saken.
Det går icke att framför allt skett mera underjor- Plats är nästan ännu mer rädd tvinga kvinnorna att föda flera diskt och utan kontroll.
Läkare för ett eventuellt moderskap.
Hon barn än de själva vilja.
Kunska- har i stort sett underlåtit att dis- får ofta i arbetet ej ens låtsa om pen om hur det skall ske, ha män- kutera frågan eller an officiellt att hon är gift.
Tänk om chefen niskorna en gång for alla förvär- ta ställning till densamma eller att skulle misstänkta något.
Hon kun- vat sig.
De allra flesta vilja dock vetenskapligt intressera sig för de bli av med sin plats!
Och ha barn, men de behöva hjälp hela problemet.
Äro då vårt lands kostnaderna för vård och barnets och framförallt uppmuntran under kvinnor mindre barnkära, mera utrustning.
Sen kommer am- en tidsperiod, som i och för sig egoistiska än andra länders?
Der ningen med sina krav.
det är Ofta sänker levnadsmodet.
Låt oss är ju möjligt, men hur kommer då bäst, resonnerar man, att undvika vädja till d e svenske männens fan.
tasi och ridderlighet.
detta sig?
Saken kanske ändå inte barn ty barn vill man ha Ada Nilsson.
är så underlig om man gör sig tills ekonomin är stadgad.
Och så har man hunnit bli så gammal,.
.
besvär att tänka efter.
att föda barn?
?
bara lan 15 och Vi vet att Det går Då men.
- - -
T I D E V A R V E T 4 En mör NANSEN.
.d a r e Armen A v Elsa a B j ö rk rna n - G old sch mi d t.
Jag är dödsdömd så säkert gen, Det var min sista lilla hem- som någon varit det.
En mör.
liga trevnad.
Och.
så med ens stod Poldi i dare.
Brodermördare dubbelmör- dare Och hos oss i Tjecko.Slova- dörren.
Han begrep genast allt, kien är dödsstraffet inte avskaffat, begrep att j a g kände mig m a l l i g Det är ibland en underlig känsla och att jag tyckte om att känna att tänka på att, om jag bott två det - och så drog han på mun- mil härifrån på örterrikiska si- nen Och då hände det.
Hade dan om gränsen hade jag fått bli jag inte just haft yxan i hand, —, benådats efter att vid liv kanske 15 år uppfört mig oklanderligt, För det hade jag säkert gjort — det,har jag ju alltid gjort,, Vore det bara, för Poldis skull, då hade de två milen nog grämt mig.
Men nu den fattiga Gretl — nej, nu m i det vara hänt.
så hade jag förstår kuschat rom v a n l i g t jag hade väl blivit stark också av min vedhuggning och med ett enda vilt hugg var det gjort Om det bara hade stannat vid det ändå Men medan jag s t o d där närapå rusig av att äntligen ha sagt ifrån kom Gretl in i vedbon för att säga till om kaf- fet.
Först stirrade hon bara men så gav hon hals.
Då blev jag vi!
rädd antar jag och ond över att jag blev rädd och yxan mitt i mitt segerrus hade jag kvar i handen — och ja jag vet inte hur det gick till jag hade blivit van att sli och slog en psng till.
När så beskedigt folk som jag som inte ens kunnat ge en skol- pojke en örfil pIötsligt blir mördare, så blir han det rejält.
Sen försökte jag visst att göm- ma liken men det var ju klan att de skulle få tag i mig.
Jag hade kvar förskinnet, som jag bru- kade hänga på mig vid ved- huggningen, och det var fullt av blod, De togo mig i skogen.
Om bara inte Gretl kommit in just d i precis i det ögon.
blicket.
— —.
När jag sluter ögonen vet jag precis hur allt hände.
På ett sätt är det en kedja av tillfälligheter men i själra verket har jag i mitt sinne länge varit färdig med att döda Poldi, Som det nu var, stod jag: i vedbon och högg ved.
En fulk.
; kollirare brhöver både spara — med vedhuggningspengar fa sig själv motion Jag högg gär- na ved högg med en särskild schvung.
Jag kände mig stark och fullvärdig.
Svetten rann så prick.
lande trevligt efter ryggen.
de tjoc- ka vedkubbarna sprängdes och splittrades under mina slag jag var nästan en fullvärdig karl — en riktig karl - inte bara ett Iäs- huvud som dugde att Pränta vett i —.
ungar.
Så på en gång stod Poldi i dör.
sitt försmädli- ga skratt.
Det är det skrattet jag han behövde bara d r a på mun.
nen som i hela mitt l i v - från ren och skrattade - — det jag var en liten grabb dödat aII min kraft Han — — — — — — — — Här på hospitalet har jag det bra Jaa är här för att psykiatreras skidade mig genast.
fann tvärt har gjort att jag skickats hit den minsta lilla grodd av själv Men det är numera en stark ten- aktning eller självförtroende dens här i landet emot att mörda- och vips - var det där hånfulla grinet där Och jag kuschade ge- förklarar sinnessjuka.
De måste ju också se här att jag är klok.
nast som om han ertappat mig Jag får hjälpa till med litet av varje med något rackartyg.
Det är det bland dårarna de äro som mina också som gör mig så vild Va skolbarn och jag får sitta här på f ö r måste jag kuscha för honom kansliet och skriva ibland.Dokto.
Men jag kunde inte annat.Han rerna äro snilla.
jag tror de försö- förstörde allt för mig.
Först när vi ka att få mig förklarad för galen lekte som barn och sedan när vi slogs som pojkar.
Och han förstör.
J a g - re — de Marie det annars s kulle gå — och så kom han på oss en gäng.
i s k o böjd, men ståtlig och imponerande stod han där och talade på en gång sords- na och vreda sanningsord " Med blödande hjärta avger jag denna fråntagit inom Turkiet bosatta armenier man beräknar summan av allt detta till omkring tio miljarder guldfrancs Turkar- na ha fått döda eller jaga bort alla kristna got - sorgespel röva och plundra känna förbund har svikit - och detta har skett med indirekt att Nationernas Vi ha ingivit ett sedan lång tillbaka lidande folk förhoppningar som vi ej kunnat förverkliga och vi ha sålunda ökat på den långa rad av oinfriade löften och svåra besvikelser som detta så hårt prövade folk fått uppleva Jag är säker på att världens annaler ej ha att förtälja om något folk.
som blivit utsatt för en så dålig behandling som den ar m n i s k a na t i o n en och intet folk har lidit svårare Armenierna äro ett utomordentlig begåva folk med en intres- sant historia bakom sig Den armeniska nationen var den första i världen som an- tog den kristna religionen och dess histo- ria vinnar om att armenierna tid efter an- nan genom betydande prestationer av oIi- a r t givit väsentliga bidrag till världens en uppgift tid löften civilisation hjälp av Europa Det armeniska folket har en gång varit ungefär lika stort som vårt svenska folk och det har haft sin tid av glans och ytt- re storhet En fransman.
M. Berron, pas- tor från Elsass som ämnade ta upp ett helt annat livsverk kom att lära känna menierna under förföljelserna och greps så av deras öde och den själsstyrka de därunder uppenbarade, att han i stället nade s i helt åt dem.
och undertecknad hörde honom en gång säga att den stora hemsökelsen skapat många över vanliga mått ädla karaktärer bland martyrfolket Han berättade om storslagna underbart tåliga kvinnor som han lärt känna En ar- dir en svår menisk änka epidemi med sina av barn en godhjärta vårdades tur- un- Armenierna ha emellertid gång på gång kisk läkare.
och han greps av i n sådan be- blivit nedtrampade av mäktigare och stör- undran inför hennes sätt att bära sina svå- re folk Ni minns alla att det var under svårigheter och lidanden.
att han i vördnad kriget som turkarna ansågo det vara ett böjde sig inför den religion som kunde in- befria sig från det spirera ett sådant liv a h började studera för dem så misshagliga folk som de alltid nya testamentet med den påföljd att han övergick till kristendomen Kanske förbe- hadde fruktat .. Därför började de metodiskt utrota det redes nu en andlig storhetstid inom den armeniska folket Resultatet blev att mer armeniska nationen?
lämpligt ögonblick att Tv å d i k te r,.
ö r ä t n i n g.
än en miljon armenier mördades eller sväl- Emellertid borde vi mer i n som hittills till döds under deportationer eller omkommo genom sjukdomar Trots allt skett bringa hjälp åt de till synes hopplös återstå ännu åtskilliga och dessa återvän- utarmade folkspillror av armenisk börd de till sina hem sedan vapenstilleståndet som strandat här och där Så t ex. borde Magnus Edvardsson undertecknats — - det ligga klokt alla organiserade skandinaver nära praktiska att stödja och framgångsrika hjälparbete som danskan Vi skola nu gå något tillbaka i tiden.
Karen Jeppe sedan många år tillbaka med Efter turkarnas omänskliga massakrer på utgångspunkt från Aleppo bedriver bland armenierna inom Turkiska staens område armenierna i Syrien Hon leder där utom Helt Stilla, hade de allierade västmakterna lovat att ett stort barnhem för föräldralösa barn.
skänka armenierna frihet, oberoende och ett arbetshem för unga kvinnor.
av vilka Efter Cæsar Fleischlen.
e t t hemland.
om d i ville kämpa på deras flesta befriats från fångenskap i mu- sida mot turkarna Tre hundra tusen ar- hammedanska harem.
och en upptagnings- Helt stilla stundom som i dröm menier strömmade t i l l under entensen fa- anstalt för flyktingar.
också en fram- ditt inre rör en fjärran sång nor, och två hundra tusen stupade — som gångsrik a h växande jordbrukskolorna Du vet ej hur den plötsligt k o n.
de hoppades för att ge sitt hemlösa folk tion av armeniska bönder.
Detta har skett du vet ej, vad den vill med dig,,, ett eget land i själva verket för en gäc- med bistånd av ett par inflytelserika och ande dröm Ty när fredsuppgörelsen sked- välvilligt stämda arabhövdingar Karen Och som en d r ö m helt lätt och lugnt, de bleva armenierna deras rätt deras nod Jeppes personliga vänner som önska se förklingar den likson den kom,.
, a h alla de fagra löften man givit dem armenier bosatta i de trakter där de själ- helt enkelt bort glömd^.
Eller ignorerande?
va bo eller nomadisera och som därför Det rika och mäktiga Amerika ville ej åta upplåtit mark för kolonisationen D ä r p- s t u n d o m mitt på folkfyllt torg, sig mandatet för armenierna mindre triarken Abraham rn gång för årtusenden och stundom mitt i vinterns tid underligt d i, att såväl Sverige som Dan- sedan vandrade omkring med sin familj mark sade nej.
och sina hjordar där odla nu armenierna en doft av rosor smeker dig Så fick Nationernas förbund “ på sin trädgårdsproukter.
vin.
rid och bomull.
Kanhända då och då en bild V e s t tes Av -.
stundom de — f.
hädanfarna ungdomsdar rån står en så på alla de frågor de snärja mig famlande armenierna rådlösa liv bevattna Eufrat framkalla s trötta eller likgiliga regeringar Nationer- till som Im på mycket god fot nas förbund förmådde då dr Nansen som med dem, betrakta dem som stamförvan- redan hada utfört stora ting i F:s ter och tacksamt lära av dem Omkring tjänst att åtaga sig även armeniernas 300 armrniska familjer äro redan bofasta åkerbrukare tack vare Karen Jeppes orga- sak N skillnaden Du faller jag vill som en dröm vill lätt och lungt, räkna hopsamlade Tyskland N.
F:s befriande vet ej hur den plötsligt kom, den bleknar bort liksom den kom,,.
- småstater förskingringen muhammedanska är haremsslaveriet han des kunna överföra några tusental ar- ska regeringen intresserad av ytterst meniska flyktingar som kolonister till re- hennes arbete a h idéer: Frankrike i n publiken Armenien Då ett - - samma gång kärvt framförda berättelser om sitt och N.
F:s misslyckande Ingen ersätt- ning hade utkrävts av Turkiet för vad tur- karna genom konfiskationer deportatio- ner och rov under och efter världskriget hjälpa med lätt frågfylld blick inför dig och luftig som dräm.
.
.
inte stå Jag tror inte jag kunde gen.
Den gången storflahhade han leva med tanken på Gretl, N u direkt och sen som på ett vet jag att jag går mot döden slag var allt förkylt för mig.
och det känns som om jag sonade Marie sörjde visit först — sen tyckte hon väl att jag var ett brott.
Ännu är jag inte mycket rädd.
Men man vet ju aldrig hur kräk Och det var jag ju också.
det blir på nära håll Ibiand vak- Varför skulle jag bry mig om nar jag på nätterna och kallsvet- hans flabb?
tas.
Det blev bättre när jag flyttade hemifrån och bodde i skolhuset Jag började nästan att trivas.
Jag Tänk att det skulle gå så här.
trivdes med ungarna fast jag Jag kan inte skriva mycket - inte kunde hålla mycket respekt det måste på fort Jag ligger i och särskilt med vedhuggnin- ett badkar fullt med vatten och - s — har Min föregående oförvitliga vandel - h j ä Ip a r e ie r n a s Sista gången dr Nansen talade inför Nationernas förbund - den 21 sep- september 1929 - var hans syfte som vanligt att hjälpa nödställda och av olyc- kor drabbade människor Vithårig och nå- — genom- och fullständiga bristen på motiv jag hade fått henne att hålla tyst om det jag visste väl jag, hur nästan hela kroppen är förbränd.
Jag har fått en gummikudde un- der huvudet och över karet ha de lagt en bräda.
som jag kan lägga händerna på Prästen har varit har med dödssakramenten och sista smörjelsen.
jag satt en kväll på kansliet och skrev då jag plötsligt fick höra ett prasslande och sprakan- de från övre våningen Jag häm- tade vakten, vi sprungo upp, ii.
ste upp porten och en tjock rök kom ut.
Man säger att jag tog nyckelknippan ur vaktens hand och sprang rakt in i röken och lyckades öppna dörrana och räd.
da de sjuka.
Systern och direk.
tören som varit här sade mig att jag utfört ett hjältedåd Men det var ju bara dårar som räddats och jag var ju i alla fall döds- dömd.
Jag har blivit lugn.
Alldeles l u g n Både för Gretls skull och för döds- ängslan.
Jag tror nästan jag kan förlåta min bror Poldi.
i RO Fritt efer Michael Conrad Conrad: Så kom då och slut mina jordiska föll det sista mandatärmakt för Syrien.
Armenierna i m ovanligt skickliga jordbrukare och trädgårdsodlare samt hantverkare Av de inom Turkiet bosatta armeniska voro 70 % jordbrukare 16 á 17 % hantverkare a h endast 13 à 14 % affärsmän, ämbets- kontrollorganisationen Nansen hade redan år 1927 varnat rå- män och intellektuellt arbetande.
Man tän- olycksslaget den armeniska regeringen ansåg sig icke kunna mottaga det erbjud- n i lånet enär detta var för litet för att kunna bära upp den nödiga d bon kon- nämligen ögon det för att ta upp kolonisationsplanen enär ker sig nu att deras kolonisation skulle Natt med din heliga hand Låt mig få glida diga lånet Det oaktat hade rådet it upp lands förmåga a t t försörja i. '
självt Men Natt, vid din sida planen och enträget bett de Nansen att ännu behöva stora massor av armenier in uti Fridens förlovade land, som N, F:s överkommissarie söka Iösa det snabb och effektiv hjälp för att ej förgås Tröttsam v,,, leden, svåra problemet Men de allra flesta sveko i namnlöst elände Just nu har turkiska re- f ö r mig mol Eden.
sin plikt — resultatet blev ett fullständigt sen visat ut en sista hopdriven åter- visste erfarenhet draga lösningen Syrien urmoder låt mig få landa på Sällhetens strand Där skall min ande förklaras och renas misslyckande Kan man undra på att dr stod av d e Mindre Asien sedan urminnes Nansen var tid bosatta armnierna, både vred och bedrövad jordlivets oro förbytas i ro.
rader fick i Ge- Himmel och ande och jord skola enas Den som skriver lungt skall med alla i Alltet jag bo, nève under hösten 1929 tillfälle att se ha- nom mitt bland m skara armeniska för Ty det första är förgånget ä d r a l ö s ungdomar och äldre flyktingar.
Det var gripande att se hans varma med.
känsla blandad med djup sorg över att ej förmå göra något för att effektiv hjälpa dem och att höra hans vemodiga och på dessa - Omkring 30.000 som fullständigt utblottade jagats in i Syrien sedan all deras egendom från hänts dem Frithiof Nansen är död, men hem- verk skall fortleva Det måste fortsättas Han ropar ännu efter döden på människor vii- liga att fullfölja hans arbete hjälp för olyckliga, lidande och förtrycka,;,, 1, Elisabet Eurén — —.
.
i
TEATER I F I L M SJÖRESA OCH KVINNAN-TEATERLEDAREN - Det tror jag det!
Efter det Högsommarsolen går upp klar och het över den efter nattens storm upp- rörda Östersjön.
Ångaren stampar a h rullar, men passagerarna ombord bö,rja småningom piggna till av solskenet efter nattens fasor och kval.
Är detta verkligen samma himmel som i går var tjock av svarta skyar, jagande över skumpiska- de vågkammar, vilka obarmhärtig spo- lade över mellandäck på vår farkost?
När äntligen jag efter diverse mellan- spel lyckats få otrevliga nödtorftiga klä SVENSK FILM här programmet kommer en pjäs av dansken Jens kommer en pjäs 1929 », som gjorde stor lycka på Det Kongelige, Här i Sverige är den döpt till » Årgång 1930 ».
Den skriven åtskilligt senare än » Far- mors revolution », som ju för när- varande går på Oscars.
I den här pjäsen har Harriet Bosse huvud- är der på mig - pris vare den moderna, dressen utan kuppar och häktor!
asar j a g mig upp på övre däck, där jag måste kryssa fram mellan en skara in- divider som ligga utkastade i de mest hjälplösa ställningar i varsin däckstol.
Nu kommer båtens tyske kapten och in- rollen och Tollie Zellman är regissör.
re- - gång.
Efter den ha vi tänkt oss » Wie wird man reich » eller * Kon- sten att lyckas », som jag tror den Brita Ledare för den von nya Horn.
Teatern vid Sveavägen Teatern vid Sveavägen gjorde en lyckad start icke minst genom att börja med ett svenskt origi- kommer att heta.
I den spelar Tol- lie Zellman huvudrollen.
Som fjär- de program kommer nog Tolstojs » Mörkrets » makt.
), där Harriet Bos- se skall spela Annisja - men dess utom tror jag att vi skall kunna presentera en eller ett par över- raskningar av angenämaste slag, säger författarinnan-teaterledaren och ser mycket hemlighersfull ut.
Är några nya svenska origi nal att vänta?
Nja.
jag vet knappast Kanske något av författarin- nans egen hand?
- Ja, det kan hända, men det är långtfrån bestämt!
Jag har en nästan färdig sak, men för närva- rande ä r jag så gränslöst uppta- gen, så jag får aldrig tid att skri- va något eller ens fullborda den- na pjäs, som ligger och väntar.
- Man kan inte tänka sig att det blir repris på » Kring drott- ningen », med vilken ju frökenvon Horn hade en så stor succés på Svenska Teatern för en del år se- nal.
Elin Wägners Norrtullsliga har fortfarande kvar sin tjuskraft och omedelbara charme.
Numera äro själva problemen ett kanske övergånget eller övervunnet sta- dium, men som tidsbild och man- niskoöden ha de alltjämt kvar sin säregna doft av intellektuell nob- less.
Den dramatisering, som Einar Fröberg nu verkställt, måste man säga hör till det mera lyckade sla- get.
Många kanske anser.
att den ej i allt ger oss orginalets ome- delbara friskhet och strängt logi- ska gång.
men man må betänka, hur otroligt svårt det är.
att verk- ställa en dramatisering till alla dan?
Författarinnan småler, men vill parters belåtenhet.
Einar Fröberg inte g e något svar.
Men av hen- har gett oss det nuvudsakliga tidsbilden.
Och därmed borde vi nes ansiktsutryck an döma ser det ut, som om hon ville det i högsta låta oss nöja.
Publiken förstod också att upp- grad!
Skall Teatern vid Sveavägen skatta aftonen till dess fulla värde.
så småningen uppföra stycken, Den satt hela tiden och småmyste som innehålla tids.
och samhälls- för att sedan otaliga gånger låta problem.
kring vilka det kan upp applåderna braka löst inför öp- stå debatt?
pen ridå.
Det är sällan stämnin.- Vi hoppas på det!
Vi hoppas gen på en premiär åker upp till att just kunna arbeta oss fram sådan höjd och till en sådan ge- därtill nuin feststämning!
Salongen eka- Har teatern något egentligt de av skrattsalvor hela kvällen mål eller någon idé framåt?
Och igenom.
i så fall vilket mål och vilken E n förmiddag efter premiären ide?
röker vi upp Brita von Horn nere - D e t får framtiden utvisa!
på teatern.
Från källaren till vin- Man får onekligen det intryc- den arbetas det och byggs om.
ket.
att Teatern vid Sveavägen Garderobsförhållandena skall änd- är en överraskning- teater .. ras, parketten hojas.
och dessutom Detta gäller både ifårga om pjäs- är det tusen sinom tusen små- detaljer.
som vänta p i sin slut- del tea- liga utformning.
Fröken von Horn komma överraskningarna att bli lovar älskvärt att ställa några mi- » av angenärmaste slag, » som fröken nuter till vårt förfogande.
von Horn uttryckte sig.
Nu åter- Är fröken von Horn själv står bara att önska teatern lycka nöjd med starten?
Ja.
der ar jag verkligen.
Myc- Br ta i von Ho n r ha al r ltid e te f rsträvat H o r n h a r alltid ket nöjd t. o. m.1 Från alla håll få hoppas hoppas att hon i denna lilla scen hon salong skall har jag rönt en enastående välvilja eleganta och enbart sympatisk inställning!
finna den djupa tillfredställelse, Norrtullsligan blev ju succés, som följer med uppnåendet av ett men det är väl ändå planerat en stort mål.
J.
F, tid framåt?
- - - - - - til.
von - - - valet och en gäster,som spekterar sina mellan skaror.
raderna Skämtsam vän- interiör måtte väl vara en skriande freds- 1 g går han och och förhör predikan för dem som glömt k r i g e t - - sig om tillståndet.
Han är som en far för Nästa förmiddag blev infarten till Stock- oss 64 a h de mest grönbleka an- holm en upplevelse f ö r dam som inte sikten stråla upp då ligger han kommer.
vid mig på däcket en tysk Bred- fru, rest här förr.
Alla voro nu samlade på däck, Dir var Hon, som aldrig kan som talar om för mig, att hon varit så få nog av havet.
I fören av båten, där dålig, att hon inte ville lämna sin koj vinden var friskast, stod hon som en på morgonen.
Men kaptenen kom in galbonsbild med sitt solbruna ansikte om- ill henne och uppmanande henne att ge- värvt av ett ljusgult hår, vilket avunds- nast gå upp på däck, för nu blev väd- värt lockade sig i sjöluften.
En Wag- ret bättre.
» Men jag orkar inte klä nersk valkyria!
DU var den traditionella mig » jämnade hon sig- J a g ska hjäl- unga tyskan med bruna ögon och mörk- på till », sa kaptenen, » seså, sitt nu bara bruna hårflätor kring huvudet, med gro- upp! » Och så höll han fram plagg för par i sina runda kinder och armbågar Plagg och klädde på henne, förde henne och denna doft av vänlig husmoderlighet i upp på däck a h lade henne i en stol hela sitt väsen, som kännetecknar typen.
nitt i solskenet.
» Så d i r ja, nu går Här var en grupp svenska badgäster, jag till nästa patient », och så lycka- som vårdat sina krämpor i Pistany och Ma- des kaptenen att med handgripliga me- rienbad och vilka föredrogo sjöresan hem del få sin passagerarlista ganska full- framför de kvava tågen.
De utbytte alig på däck.
Jag frågade kaptenen erfarenheter om läkare och sjukdomar, om han hade klätt på många » Ja, » olika » kurer, pensionat och dieter,om Kur-direktors » varade han, » fruarna kan väl en gam- direktorsa kafferep samt framförallt om mal familjefar få lov att ta hand om.
priserna, om hur billigt d e var i Tjecko- De unga flickorna måste man lämna ifred, slovakiet.
annars får man lätt dåligt rykte » Inte Så talade jag vid den tyske peda- underlig populär in vår kapten lär på vara så gogen, som ville veta något om svenska särskilt bland resande traden skolor och folkbildningen i vårt land, Tyskland -- Sverige.
fastän egentligen var han bara ute på ferieresa och ämnade se Stockholm och fotografering och själv få det ansvaret Visby på fem dagar och sedan åter- att få filmen att gå på sitt namn.
Man vända med samma båt.
När vi kommo skulle kunna tala om tunghäfta i svensk in i den tätare bebyggda Skärgården, film.
Långa stunder står kameran stilla måste jag tala om för honom, att denna och skådespelaren står a h stirrar vilt bebyggelse stammade från 80 och 90- ramför sig Det saknas rytm, proportio- talen och var abwiluf inte karakteristisk ner Allt går så otroligt långsamt och för nuvarande svensk arkitektur, vilket segt!
Om der är fransk finess och s. k. han med någon häpnad tycktes anta.
konstnärlig långsamhet, som svenska film- Det som mest förvånade honom var våra.
regissörer eftersträva ja då har de klippor, Att urberget överallt ligger i misslyckats grundligt!
Skådespelarna arbe- dagen här uppe i Skandinavien ha ut- ta förgäves för att få något resultat av länningar svårt an falta, nordtyskar i syn- det hela, och det är tråkigt att de inte nerhet, som bo på sand.
Herr » Studien- rat » frågade mig, om inte våra berg kunna få lyckas.
Vad manuskriptet beträffar har » När egentligen bestodo av grå sand.
En så rosorna slå ut » lyckats, bättre.
D ä r finns överväldiganda massa granit hade han åtminstone en lustig handling och en inte drömt om.
Passerandet av våra små- kvickare dialog.
Det är återigen långsam nätta fästningar vid Oskar Fredriksborg hetan som allt faller på Men för övrigt och Vaxholm föranledde Ut tankeutbyte är d e r rolig och underhållande.
Och den i krigsfrågor, DU gjorde gott i själen I t stora förtjänsten för detta tillfaller först råka en så intensiv fredsvän av tysk natio- och främst Karin Svanström, som upp- nalitet, och en man som är lärare för binder sina krafter till det yttersta och den nya generationen, det kastar alltid en tiden utvecklar ett sprakande fyr- liten stråle av hopp in i den mörka fram- verkeri av ord och mimik.
Det finns inte tiden Ett otäckt In efter en kula i många utländska skådespelerskor som nacken visade att han talade / av erfa- gör henne det efter!
Spelet var på alla.
renhet och kunde låta.
sina skolgossar händer alldeles utmärkt.
Det enda man få förstahandsuppgifter.
skulle vilja anmärka på var Margita Ja, där låg nu Stockholm i sin som- Alfvéns uppläsning av sina repliker.
Just marfägring och visade sin soligaste sida, i Ijudfilmen är dat viktigt att d r i v a skå- a h så skingrades » familjen » för alla vin- despelare få ha ordet.
D U hjälper inte dar efter att ha tackat vår » tvådagars- pappa » för alla hans vänliga omsorger .. längre att se söt P e t bra ut.
Jacques.
K a r i n H. Hjelmqvist.
- - - » När rosorna slå ut », så är en gåta varför den senare heter - det namn om nu det skall bliva norm!)
rosor och än mindre slår de ut !Det - När det gäller sådana här finns inga filmer.
måste man ju tala något om själva ljudet.
och har har otivelaktig den i Råsunda in- spelade. » För hennes skull » det absolut bästa resultatet.
Men det tycks också vara Det är verkligen synd, det e n d a.
behöva filma efter ett så » larvigt » ma- nuskript, med en så dålig och stillastående Mittemot mig vid bordet sitter en ung tysk greve av en sällsynt renodlad, frisk germansk idealtyp.
Hans skämtlynne är oförbrännerligt.
han roar oss alla mad de mest tokroliga infall.
När han steg upp från bordet efter vår första gemensam- ma måltid fick jag en chock hans ena ben var konstgjort ända uppifrån höften, och han haltade eländig, Skyttegraven!
Ännu en påminnelse.
Och jag tänkte på en tågvagn som jag sett i Nord-Tysk land, d i r en inskrift kungjorde, att vag- nen var reserverad f„ schwer Kriegs- beskedliga ».
Vilka stackars människospill.
ror bruka här dölja sitt elände?
Vilken bitter orättvisa att de som offrat mest i kampen för sitt land måste gömma sig som sjuka djur för dem som sluppit Iyckligt ur samma strid!
En sådan kupé- bjuder sina - '
Från min Hi it l e r - ti id DEI tyska författarinnan Pau I a S c h l i e r beskriver i sin bok, P e t ra r d a g b o k (Brenner.
Inns- bruck) bl.
a. sitt arbete som steno- graf p i en av Hitlerpartiets tid- ningsredaktioner.
Skildringen är en god illustration t i l l de dagsak- tuella händelserna i Tyskland.
Vi återge i det följande nigra brott- stycken.
diktera artiklar för » den nya tidens » första tidning.
Det var förresten mest gamle S. som skrev.
De an- dra foro hela natten i sin a bilar fram och tillbaka mellan Búrger- bräu keller och » Etappens » redak- tion.
Gamle St. gick av och an i Satt och läste tidningen häromkvällen.
rummet i sin gamla utslitna öster- En liten notis, ungefär av samma omfång rikiska uniform och med fuktiga, som strömmingsnoteringen föll under mi- blinkande ögon Han slet i sitt na ögon St. Kilda har utrymts.
Det klack vita hår och kunde inte samla till i mig.
Så kom där en våg av undrans sina tankar i sin översvallande frysning i hela min kropp.
Till slut lugna- glädje.
Äntligen sade han med de jag mig Jag satt framför stockveds- När jag kommer upp på redak- darrande röst: Kära barn, skriv brasa.
Den klirrade som glas, - jag kän- om morganarna kl. åtta de mig varm Jag är nu en gång känslo- tionen sin är aldrig någon där utom ett par människa, och St Kilda har utrymts springpojkar och några små flic- tid bryter fram ur molnen i strå- St. Kilda Ett av mina första stormiga kor, som sopa golven.
Mellan nio lande glans, natten ljusnar, det försök att hantera ett pennskaft hade gällt och tio.
alltefter rang och vär- blir dag, symbolen för Tysklands denna ö, - minns därav en strof, som jag dighet komma redaktörerna.
De makt och ära höjer sig åter den inte har börjat skämmas för ännu: äro nästan alla unga, verka be- stolta örnen.
Jag skrev hela natten åt gamle synnerligt konturlösa och obestäm- " Där sitta stormfåglarna da och tyckas aldrig ha sovit ut.
hr.
St. och tog telefonen, som med vita bröst mot mullrande orkanen Bakom alla sinnesstämningar som oupphörligt ringde.
Underligt nog Där häckar den isgrå fågeln Mallemuk.
fritt visas upp, vrede och uppslup- visste både Nürnberg, Stuttgart, Där uppstiger litanian om TRAN, penhet och » fosterlandskärlek » är Augsburg om vad som hänt i spelad an eviga stormars urfåglar. ” det en enda sak man gömmer, München.
De gladdes och höllo nervositet.
Det är bara chefredak- sina stormtrupper marschfärdiga.
Ty, när jag talar om St. Kilda, måste tören, en tysk-balt, aristokratisk KI.
11 kom chefredaktören med jag tala om mig själv, det är min själs ö. och ironisk, som uppträder mera den första rapporten över Hitlers När jag i fåfängans självhävdande obesvärat, han är rörelsens för- och Ludendorffs tal i Bürgerbräu stormstunder har drömt om ett ex libris nämsta teoretiska begåvning.
och keller.
Han läste med dånande har jag låtit den isgrå Mallemuk häcka på si herr E., Hitlers adjutant, en stämma - » Ebert förklaras av- satt.
Bayersk nationalregering denna ö, omgiven av en gloria kretsande snarstucken, okunnig och naiv i München.
En tysk nationalarmé havssulor.
Uppe i kortets kant har jag i pojke.
stills upp.
Marschen går mot Baby- tanken skrivit St. Kilda med Gaeliska old- taget var det första runor.
Detta ex libris kommer väl aldrig som slog ig här-som jag vis- Ion, det syndiga Berlin. » Rasande till stånd då det ju inte är världsviktigt.
serligen hade väntat mig men inte bifall.
Men säg, är det ändå inte en rätt vacker i en så hög grad det genom.
Vid middagstid nästa dag råd- tanke i Utopia?
giende drag av barnslighet, som de en orolig förvirring.De flesta Och nu skall ni R höra vad St. Kilda är.
utmärket alla dessa människor, de.
trodde ännu an revolutionen lyc- St Kilda reser sig mörk vitstrimmig av ras tidningstankar och hela deras kats och väntade i varje ögonblick fågelträck, ute i Väst-Hebriderna.
Tills för ide.
Från första ögonblicket jag att stormtrupperna skulle anträda några år sedan var St Kildaön norra halv- såg E. förstod jag att dessa män- marschen mot norr, mot Sachsen.
niskors sätt an driva politik, ge- Männen hade lämnat sina hem klotets mest besökta häckningsberg.
nom att smickra folkets allra gröv- tidigt på morgonen, beväpnade, Dit kom ishavets stormkung Mallemuk, sta instinkter, inte beror på onda dit kommo de flesta av nord-Atlantens avsikter men på en kolossal, barn- måsar ah trutar.
ja, havets skränande su- slig dumhet.
på dem kan man lor lära ibland ha kommit dit ändå från verkligen använda Beyles ord att Ttjeliljuskin.
det är förståndet, som gör missta- Men så ett år blev det omslag Man e- gen, aldrig hjärtat.
Eftersom jag lade om a t så många stormfåglar som &amp; - förstår detta, och kan förutsätta ligtvis kunde få plat.
hade sökt up till I &amp; att de mena ärligt, att det är gelberget Karkordsuit, långt uppe vid det deras oförstånd som hindrar dem att fatta hur vansinnigt deras fö- isiga Grönland Detta står inte i några böcker.
En och rehavande är så tänker jag inte annan sjöman, som älskar att stå akterut bli ovän med dem.
Men jag kom- och mata sjötrutarna, vet det En ab an- mer säkert ofta att tappa mo- nan ishavsfångstam, som i natt smyger det och känna mig främmande med sköjtar uppe kring Lofoten, vet det.
ibland dem.
För övrigt, en ma- Och framför allt vet St Kildas tvåhundra skinskriverska tro de inte am att mänskliga innevånare det, ty deras bröd kunna fatta nationalsocialismens var fågelägget, deras pennig var silver- väsen och innebörd och därför komma de att tro a n jag är ofar- trutens dun.
lig.
Om jag hade en högre stilt- Som sagt, nu är St. Kilda utrymt.
Engel- ning vore det en annan sak, då ska parlamentet ansåg i ett lion ögonblick, skulle de nog bli uppmärksamma att denna utpost borde dras tillbaka.
och försöka slå ned på mina åsik- Visst häckar ännu några tiotal tusen tru- ter.
TY alla människor som inte tar, sulor ah mallemukat pa ön, men det äro » patrioter » anses här lik- är ändå inte så mycket att St Kildas talk som i hela det nuvarande borger- ansåg sig kunna leva kvar därute liga Tyskland förresten inte detta är ju också en hembygdsfråga: bara som idioter utan också som St Kilda har varit bebodd under ett tusen ohederliga.
år.
Innevånarna tala inte engelska.
De ta- » R e v o l u t i o n e n ».
KI.
e på la St Kildas gaeliska.
Deras ordförråd var cirka etthundrasjuttio ord.
Alltså ett myc- kvällen fick jag bud an infinna, mig på redaktionen vid tiotiden, ket fåordigt folk en nattupplaga skulle ges ut av Deras hus voro byggda av jord och torv.
tidningen.
Jag gick dit på bor- De sådde m gammal ras av gaeliskt korn det låg ett fuktigt papper: » Den på de klippodlingar de gödslat med Mal- tyska nationalregeringen har pro- lemuks träck.
De eldade sina hus med den klamerats i Bürgerbräu keller.
gaeliska torven (fädernetorvan).
P i andra Novemberförbrytarnas regering i öar i Hebriderna är lukten av denna torv- Berlin är avsatt! » rök garantier för att den hemvävda gae- Redaktörerna uppförde sig som liska chevioten är äkta.
om de varit tokiga.
De hade röda St Kilda hade också, tills för a tiotal öron och bleka eller upphettade år sedan några cheviotskyttlar igång.
Men ansikten.
Gamle St:s röst var så fåren voro svåra att uppföda.
Mallemuk gäll att den slog over, särskilt hackade ut ögonen.
när han telefonerade.
Redaktör Under kriget lär man ha rekryterat ett W. gestikulerade med en revolver, halvt tjog soldater från ön.
De lira ha hotade att hänga alla sina mot- stupat i Flandern tillsammans med skryt- ståndare och förklarade att han samma högländare och ordsvamlande Lon- for länge sedan hade vetat om don cockneys.
170 ord revoIutionen, fast han iakttagit o- Nu är St Kilda utrymt.
En halv miljon brottslig tystnad.Allavoro påverka- sulor och trutar ha vänjt människorna av de av sprit och borden voro klibbi- med att be där.
ga av utspillda drycker.
Man hämta- St Kilda, millioner fåglar, storm, köld, de mera vin och delikatesser höjde torvbrist, fågelflykt, nöd.
170 ord glasen till den nya statens välgång och började med halvkvävd röst Harry - u St. Kilda nu bara: Tyskland vaknarur.
- - Överhuvud - - - - - - - de Bade inte kommit tillbaka vid middaggstid och hustrurna visste inte van de tagit vägen Var är min man.
var är min son, vi ha hört musik,går man redan mot fienden?
ropade de.
När klockan blev två var ånges- ten redan outhärdlig för de bort- dragna.Klockan fyra hade kvin- norna hunnit få underrättelser,att sonen, maken, brodern sårats eller dödats.
Många timmar, långt in på natten, snyftade den ena kvin- - n o s t ä m m a n efter d e n a n d r a g e - kanske många som aldrig ha hört en gråtande röst telefonera.
Men denna klagan av otagliga kvinnor lät som om telefonen själv för- vandlats till en gråtande stämma som om gråten funnes i rummet som om förtvivlan i egen gestalt stod bakom telefonen och lät alla mödarnas smärta strömma ut över världen.
Det röda ljuset, det gröna, det gula.
alla betydde ny djup smärta.
Jag stirrade på det röda ljuset och vågade inte längre ta telefonen i min hand för att sva- ra: E r s o n är d ö d.
- M e n d e röda ljuset slocknade inte, det flammade och fordrade.
E r so n är d ö d.
Det röda ljuset bleknade for skriket, som skar genom led.
ningen.
Först framemot kvällen kom den officiella dödslistan: aderton torra namn.
Vi kände dem alla och för varje uppräknat namn stoc- kade sig hjärtat i bröstet.
Det var så många av de döda som varit här ännu i går, som kände sig som hjältar och fäktade med revol- vrar.
.
