# ID: svediakorp-per350
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1908
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,985
# sentences: 718
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


- N: r 25.
S t o c k h o l m 2 duli 1908.
.
kr ... kr.
4: 50 h ... kr.
2: 50 * 1: 25 f ... 8 r: 50 / 1,, Losnummer 10 iire.
.
' Il ....
Jiedi~ktion:.
l: a &amp; rg.
.
.
I Rcdaktor o. n~lsvnrig.
utgifvare: I E L L E N KLEMAN, I, k: xpedition.
och Annon~kontor: ~~istersarnnelsgatan 632, cn tr. Telefoner: ' Allm.
6353.
Riks- 122S5.
Preiruineration slier sllviil i lnndsorten som i Stockholm 11 niinnastc nostanstnlt ellcr bok- I (Utgif ubigstid hvtrrje torsdr~g.
Stockholm 1.908, AftonBlndeta tqckcrl.
Ilundel.
- I I - Post- och telegramadress: 1) A (: 1 \ ' Y, Storkl~olm.
Annon~prlr:.
15 ore per mm.
Eukel spaltbredd 50 mm.
BZ~~rginalauuons under texten 15 mm: s hojd per g h l g 10: Kabatt:.
5 ggr 5 O / O, 10 ggr 10 O / O, 20 ggr 20 Ole, 50 ggr .25 O / W Aunons b6r vara inlamutrd sexlast miindag f.
m.
-.
I Internationella.
rostrattsalliansens styrelse.
~ r u p p b i l d tagen vid kongressen i ~ m s t e r d a m.
.
Pit t: nclc ~ f rhn riii~st c r:.
U1.s ~tawfOn ~ o t t.
21h.s Cavvie Clmpnzun Catt.
Mbs Millicent Gawet t Ih: cett.
Skt %ltmii.stnrc.
: Ordl6r: ulde.
1511gliulcl.
Xew York.
s t f i ~ d c bdiom frfii1 vii~istcr: Fq.olecn .&amp;fal.tina K+nwza-s.
: Rotterdam, I-Tollnucl,.
' 2: dnr vice orilfiSrailcle.
1,ondoil.
M9.s Rachel Fovste9.
A.~: ny.
.
.
--.
Sckretcmre, IT.
S. A,.
1: ste vice orclfijrsnde D: s Jur. Anita Augspurg, Hamburg och 1: st.e bitriicltmcle sekreternren, D: r I W h e Schirmacher, l e, gruppen togs.
Pnris, voro ej ~ ~ A s ~ a r m r niir
Kvinnorna och kooperationen.
nligt el1 skildring i Dngny af andelsforeningeu Sven- - ska Hem1) beror cless snnbba utveckling till stor del, pA den riktiga uppfattningen a£ koopcrntionens id6, som koinmit sA mhnga nf l~uf~~uc1stndens kvinnor ntt med if ser brhfatta foretnget.
Att de kooperatirn orgnnieationerna ofver ' nllt mdste riikna med kvinnornss, siirskilcl t husmodrmar, sy mpa- - tier, framh6lls nyligen i ett faredrag vid ett mate aE Schmeiziska kvinnof&amp;e ' ningnrms centralforbund.
Dok- tor, H; Miiller, en sf kooperntionsrorelscns ' ledsnde rniin iignade hela foredraget At ntt klnrgora de omsesidiga for- delar, so.m erbjudns kvinnorna och kooperationen genom ett mHlrnedvetet aamnrbcte.
Husmodel ' ns uppgift ntt mcd en mer eller mindre knappt tilltngen kassa forse en he1 familj med gocl ' och riklig foda och de~sutom aaskaffa alla hemmets forno- denheter tvingar henne till en ytterlig fortinksanihet octi sparaamhet vid inkiipen.
Men en ensgild kopare stAr all&amp;l vannmiiktig infor cle alltjiimt st$ande prisen pH nodviindighetsvaror, och for cle mindre I.jemecllade iir det ett nHstan oliisligt problem ntt finna vLgen mellan um- bgranden och skuldsgtt.ning.
Hiir kommer kooperntionen till hj#lp, ty endnst cn stark orgnnisation knn inverkn pb plrisliiget och skyclda mot trusternns och lrapitnlistcrilas fortryck.
Genom utt Aterbetala vin ' s&amp;n till konsumenterna i stiillet fiir till nhgrn f5 aktieiigwe sknffq kcoperationen hnsrnodern en e j obetydlig eparkassa, gqm ~Rtngligt ri-.
sar henne fordelen af.s.ammnnslutning och sparsamhat.
E j mindre viktig iir koo&amp;ratioliens striit ' van att refor~nira nffiirimoralen, ntt inf6ra.
&amp; liga och riittvisa i .det ekonorniskn .lif.vet, ' om k~ behiirsltns af egennyttn, ii~nsesiclig - ~nisstro och l ~ ~ i i ~ ~ ~ s ~ n s l O o c s h h for rt.
modrarhn bctycler clettn,.
: ttt de ?ncd s t o ~ j e tillforsikt kunna sKnda ut .barnen i viirldc$, ' om t ?e 1; unns h ~ p p i s att de ej,.
fijr att kommn, frnth, triugas.
: ~ t l oFverge de liirdomar och uppmanin@.r lill rcdbarlwt och Bppenhet., ' P som de bibringuts i he~nnlet.
., A m d r a sidnn ' rriojliggores ' dcssn sociMn reforher en- dast genom kvinnornas medve ?lian, o c c derns ninkt iir 11Hrvidlng l h g t sttirrr, iin cle sj&amp;iva 5ro " hedvetns om.
Genom huslnodcrni 118nder gAr pen storsln delen fa-.
iniljens inl&lt;omster, och prnni~lgcirkulntionen dirigei-as a£ dem, sbm ha inkopen af .lif~f~ir1~6~i~111~ct&amp;.
om ' hand.
lle.
kuniln ' p !iverka guldstr6rnrnens riktning, l&amp;Ju d&amp; till ka-: pitalisternas.
kassaskdp: kller c l q s elen tillbnka, i form af besparingar till de kgna hmiljorna. '
~ ~ r ~ c l r slutade i~et.
med eil kmftig vkdjan till k v i ~ ~ ~ ntt r h: fckmja n koopcril- tionens ide och ' diirigenom bidraga till en sundare social uty ' eckling.
I anslutning till detta kortfnttade referat iiro knnskc nAgra antydningar om kooperationens omfattning i Schmeiz ') +ooperationen,- ett socialt arbetsomrAde f6; kuinnan, af.
.
Anna Brita Bergstrand. '
' a£ intresse for att forklara den entusinstislre tnlnrens stara f6rhoppningi1r om detta botemedel mot socialn missfor- hillanden; De utmiirktn kommunikationcrri i Schweiz och befolkningens iathet gor att iifven den minsta liom- mun Ban tillgodogiira sig kooperationens fordelm ..
Det existerar. '
flera hund.rn st&amp;re koop8rati vs forctng, men af tvti olika slag, v~enossenscha~tcnr eller kot~sumfor- v. Endust cle form eningnr och v1&lt;onsumgesellech~ften aro i strjing mening kooperativa., byggcl: ~ pfi principen,.
.
att hela vinsten skall t.illfalln konsumenterna och e; j kom- ma ett viist antal aktieagare till .godo.
Dc senare ha daremot mer ell&amp; mindre karaktHren nf aktiebolag, om ocksA en .dal af vinsten utclelas till konsumenterna-.
vDer Allgemeine Consumvereinv i Base1 omfuttnr nu c: a 40,000 medlemmar, d. v. s. for lika mlnga familjer anskaffas hufvud parten a£ nodvandighetsvaror frHn for- eningens affiirer.
Ej underligt, att elen drliga omsatt- ningcn ofverstiger 20 millioner, onktnclt de flesta mecl- lemrnarna tillhora de mindre benledlade klnssernn, i en stad pA 130,000 invbnare.
Foreniogen Hger 18 ft~stig- heter och 87 forsiiljningdokaler.
Kolossala etablissement innefatta mejeri, bngari, slakteri, vin- och ollnger, kol- och vedlager, mineralvattenfabrik,.
reparationsverkstiider.
.
.
.
och varunxigasin fiir viktunlier, ~pecerier och hushAlls- artiklnr af alla slag.
Som arbetsgifvare for iifver 800 personer bemodar sig fireningen - on1 monsterforhkllanden genom att rnedgifva goda loner, begriinsad nrbetstid, nn- dal i rinsten, somniarferiq-, sjuk- och oljcksf~llefijrsiik- ring o. s. v. Till inre.
organisntion utgor fiireningcn en he1 liten demokrati, diir hvarje mecllem har likn stor bestiimmancler8tt, men ver.kstii1landc makten u t6Evns nf en forv~ltningskon~missioi~,, som kontro1leri.1~ af medlem- nmrn: Ls representation, m-ecl borgarrAdet.
1 i 11 t riiclcsnfgi f t er- 1Hgges endust 3 francs, 90 % a£ vinsten- Hterbct: ~l; m till medlt.mmarna i proportion till hvnrd och ens inkiip ocll restell fordelns mcllan reservfond och ~crsondell.
vDi- videnden.
vid Areta slut utgSr i allmiinhet 10 % nf in- kiipssummnn, och de, sotn s?
~ onskn, kunnd h u sitt t i l l - goclohi~f ranclc krarsthende i en sparban lc, som nu forriin- tar nrirn 2 millioner francs.
For ntt unrlerliitla bok- foringcn har man infijrt clet systamctj ntt 1-nrorn: r icke betdss direkt med vanligt inynt,, utnn Inan kiiper s. k. w konsummyntv, for cn godt.yckiig, .runt1 suinmn, som gennst .inregistreras, och dessr).
1t~ninsu1npeng; ~r gsll; ~ i nlln .. foreningens nffiirer.
Att en sA fruktansv$&amp;d skulle v: ' ac k a niot- - .. C ' .konkurrent.
s t h d frlln do e n s k i l d a ~ ~ h n n c l l u n ~ sida m s iir nrrturligt., och genom pressagitation, bojkottningsforsok och pro- tester hos myndigheternn siikte man forgafvcs tillintetgijra dess inflytande.
Foreningen utgor nu en rniiktig pris- regulator, och man kan nastnn a£ en handelsvaras pris sluta till om den fores afven af konsumforeningen.
Med riktig blick for d e t faktum, att for mllnga kopare den a
Genom en egen publikation soker forcningen hillla ~tiirsttt lockelsen utgores a.£ rdividendenv vid tlrets slut, tillgrepo konkurren term en motoiganisation, i det en medlemmarna au niveaiv med kooperat.ionsrorelsen inom mBngd handelsfirmor i, olikn brancher sammansloto sig och utom landit och starka intresset for det soci,$a re- f t ~ iifven kunderna forrnsrbetet.
~ g i &amp; i l d t dterkommer ofta en kraftii viid- till r Basler ~ o n s u n ~ ~ e s e l l s c h, ' a diir kunna bli medlemmar och ' beriittigade till utdelning.
jaa till kvinnornn, att begagna sin stora makt att leda Men besparingen iir hiir inera en fiktion, ty prisen iiro konsumtionen och att draga nytta ' a.f den foreko1.a till ej fastatKllda., ~ x h det stir hvarje.nffiir fritt ntt genom offentlig inedveikan i nntionall~ushilllning, sorn dc prak- en liten h6jning A visaa vnror neutralisera den utlofvade tieka erfarenheternn af kooperationens betydelse a f ~ e att cliridencleo, 1 n l h hihdelser h: ir det framgikt af kon- vara.
Och kanske i hogre grad iiu teoretiska studier i flikten, att privathnndeln cj kan bara sig utan kapital nationalekonomi viclgas diirigenom blicken for sambandet och duglighet, och r n h g: ~ sm5haadlare ha, iitbytt sin mellan grivnta och allmanna intressen.
, sjii,l£st~ncIig: i, men osiikra stallning mot en aflonad, an- Men trots alla smickrande forsiikringnr om kvinnor- svarsfri t jiinst inom den stora konsumfiireningen.
De.
nns kompetens och betydelse ha de ingenstildes i achweiz storre nffiirerna cl5remot fA sp5naa alla krafter, ' men tilltrott sig ntt pii egen hand siitta i gAng, en koopera- genorn att fora hogre kvaliteter och storre urval, sarsltildt tiv affiirsrorelse eAdan sorn 8venska Hem.
Det gladjande i Iyxvaror kunnn de alltid behilla den formfigriare kund- resultatet i stockholm viear ju pB en solidnritet-, s o q man kret~en, 8on1 ej behofver se s,i nogn pb slanlirns.
Ty annars icke velat tillerkiinna kvinnorna, och pB en oegen- konsurnforeningar~~as plikt iir dock frjirnst att genonl in- nyttig forstieelse for de sAv5l etiska soln praktiska in- kop a£ lifmedel ocli nodvandighetsvaror i stor skala, giirtt tressen, sorn kooperationsrorelsen reprksenterar.
NAIMA S&amp;~LBOEM.
.
smAfo1ket.s 1eFnadsforhillanden sb drigliga sorn mojligt.
rostrattskongressen Amsterdam den 23 juni 1908. d&amp; kongressveckan tilliindalupen.
For sista g h g e n vi w r i t samlade, och en tacksam ifskedshyll- ning 11ar agnats de kvinnor, sorn i alldeles sarskild grad burit dagens tunga och hetta.
Det har icke varit en liten arbetsborda, son1 hvilat pfi .ordforanden, inrs Chap- man Catt, sekreterarnn, froken .Martha, Cramers och m r j Avery, anmt tolken d: r Kathe Schirmncher.
Att, son1 denna senare gjorde, ofversiittn, hvarje uttalande skiftesvis till franska, tyska och engelska mfiste vara inycket anstran- gande.
Och det fordrnr gifvetvis en h o g grad, icke blott af eprhklig skicklighet utan iifven af tankeklarhet att stiidse uppfntta nyansernn i det son1 talas och att veta att sammmfatta just det vasentligaste af hvarje yttrande.
Bland do beslut, eom fattadee, 5.7 antagandet af den af de svenslw de1egera.de vgckta motionen, att kongresscn rnbtte till regeringarna i inom kokressen representerndo liincler, hvar ' est kvinnorostr %tten icke ar inford, efinda en petition om dess inforande.
Denna motions antagande I r an form nf propa.ganda, sorn torde ytterligare klargora det obevekliga faktum, rrtt " rostrattsrorelsei n&amp;tt enart sagdt alla civiliserade liindcr, hvilket bevisar, att utvecklingen skapat betingelserna for dess framtriidande och att den icke kan lwjdns.
.
Ett for internationelln alliansens slraplynne synner- ligen viktigt forslag om strtdgeandring i syfte att - i mot- sats mot hvad $om nu ar Eorhbllandet - bereda tilltrade till lner 5n en rostriittsforening frHn hvarje land hiinskiits till en kommittb p&amp; tre personer.
Froken Anna Whit- lock blef ' en af n~edlemmarna i denna kommittk.
De ijfrign voro mr; J Chapman Cntt o c h mrs Fawcett.
Amsterdam.
~ f v e n uppdrogs lit sarskilda kommitteer att nfgora frsgan, om huru man fordelukt igast borde ordna tillverk- ningen af det internationelln rostrattsmarket samt om anskaffande af eh internationell f l a g g ~ fijr alliansen .. Till medlem i denna senare kommitte napindes froken Agnes Branting for Sverige.
Bland ofrig; beslut mirkes: att soka £5 till stbnd bildandet a£ en interpailamentaiisk grupp for befordrande d 1~ vinnans rost riitt; att tillsatta ' en internationell kom- mitt6 for tillhandahbllande af upplysningar riirande rostrat ts- riirelsen m. in.
Vid det ungdomsmiite, sorn holls onsdagen den 17, hiill fru.~nnn Margret ~ o l r n ~ r ett e i lifligt opplirde- radt tal, och mottogos de rnbnga frAn olikasvenska ungdoms- fsrbund sand&amp; biilsningarna med stort bifall.
PA aftonen samma dag holl fru Frigga Carlberg ett med stort in- tresse Ahordt nnforande, utgorande svar p % fragan: ~ H v a r - for bora kvinnorna erhllls rostratt ?B.
1 % torsdsgs eftermiddltg h611a ett mete, hvars s t o h .betydelse icke bor underskattas.
~ m n e t var: ~Kvinno- rostratten ur kristlig synpunkt~.
Icke mindre an Atta talarinnor frbn olika liinder hollo foredrag.
Ett- mote sfidant sorn detta skulle icke kunnat hillas for ett par hr iredan och bevisar, hvilken riickvidd rijstriittsriirel * - en har nktt.
DA., utom de angifna foredragshAllarna, en man, en frikyrklig prest vid .nnmn Hugenholtz, framtradde och t illkiinnngaf Qsikter i kvinnofrigan, sorn.
ingentibg hade ntt gora med de bekanta orden ~kvinnan tige i forsam- lingens, blef bifallet gifvetvis mycket lifligt.
-.
Som ', ofta var fallet blef det dock Amerika, sorn vann segerpalmen vid detta mote, Rev; Anna B. Shaws valtalighet- ar oemotsttindlig.
Fredagens:.
morgonamnmantrade.
etod i t
suff ragetternas teclten.
Forst talude .mrs Despard; hen- tion for cle syimerligcn idealiskt hA11n; i viigarna.
H3r ncs foredrag rorde sig.
om de nietoder, son1 anvtindts a£ och hvar byar, pittoreska byggqacler,] $gat iifven de.
Se de radikalaste engelslra rostriittskvinnorn,z.
Det faktum, cllir en bro iifver I-Iollandsch Diep, sH.1Asg att ett jiirn- att rostrattskan~pen i England rqckt i nler iin 40 br, torde viigstng behofver tre minuter for ntt passern den.
Vi vara tillriicklig forklaring och urs5lct for derae tillviiga- k o ~ n m a till Dortrecht.
Hvilken fortjusande gnmn~nl stncl!
gkende.
Son1 den nnga mrs Billington-Greig, medlem 1618 Iiises ofrer d e t, porthvalF, hva.rigenom vi passcra ~ D c n - vi ~ e n a tiders barn.
Se clKr en kanal, cliir .husen af l~oiomen ' s Freedom Lcsgue, diirefter yttrade engelska rostrgtt a£ orenidgel (representernnde en mera hof- liksom i Venedig 5x0 b-ygga oniedel bnrt ill till vattnet,, spm taktik).
gjorde maskineriet, suffragetterna behbfdes mbngs lied murgr8nskliiclda viiggiu, h L oclj diir en tcr- for att fb clet ig5ng; eanrt: sDA vi icke iiga den frie ram med blommsnde viixter, hiiagande ut ofver vattnet.
medborgarens rnakt, nlaste vi utofva rebellens *.
I samma Det iir EB pittore~kt man kan ijxskn sig, ' detla galnla anda talacle den af venledes helt unga mrs Snunderson.
Dortiecht med sin egendomliga, ~lclerclomliga kyrka, oina Den eld och energi, s&amp;a dessa engelskor inliigga i arbetet lutaiide hus med gaUarnn yettnnde i t de smaln gatomt.
for sin sak, deras pass ' ionerade uppoffringsfijrmilga, hvarpd.
Man.
har icke svhrt att drblrrrna sig.
tillbaka till en det ena beviset efter det anclra fiiretes, iir beundransvgrd.
svunnen tid af fitorhet och betydelee, dh i Dortrecht 2.r Det vore onlojligt ntt .forlllta den engelska nationen, att 1572 for forsta gKngen repesentanter for cle frin hollancl- den tvingar kvinnorna, ' till en sidan oerhord 1crattfij: bruk- ska stnterna sarnlades.
Ater omborcl pb fimgbbtarnn!
ning - for att icke tala om de for vdra forhf~llai~clen Hvilken fiirbistring: uf tungom51 och hvilkn, ofi kn typer!
~ x ~ ifrigt, ~t~e~lil: ~r rent a£ hiipnadsviickande uppoffringar i pelmiagar, sorn Bredvicl lnig en ryek ~ o c i d i s t k v i ~ ~ SOIU, zf IIhgCancls mest kiincl: ~ sin % politiska Asikter for en goras - on1 icke d: r ' Drysdale och hans lilzar funnes.
suffragetter, n i e d:.
~ froken ~ Annie Furuhjdm frKn Fin- Nar skola vi i Sverige fH en i n ~ n n e n s fiireiaing for kvin- nans politisk: ~ rostriitt?
I Holland tanka ett par unga land, en af lzongressens uiccl sarskilcl sympnti hiilsnde advokater soka istadkomnla en dylik sammanelutning.
personligheler, tyst sitter bredvid; i sin ficktt har hon PA fredngs afton ho11 d: r Lydia Wahlstrom ett foredrag, ctt tidningsurklipp, innehiillmde den forkrossnndc nyhetcn sista vildshandling som man, utnn att gora sig skyldig till chauviuisin, kaa 0111 den.
ryska sj~lfl~8reltarmaktens~ mot hennes Inncl.
DHi ser man wrs Billington-Greig, anse siisonl ett: lf de rnest innehQllsrika oc11 gedigna, sorn hollos vid denna lrongress.
Ph lorclagen afgjordes som.
i syeterlig forming inecl Bohmcns rep.resentnnt och de olika motionernas $de, resolut.ionen (soin medde1: zs pb en ' hollandskn lAter foreviga eig txf fotogrnfen.
Men hvern annat stiille i dagens numnzer) disknteracles och faststiill- iir dcnna vackra, .stHtliga.
kvinnouppenbarelee, hogviist,, ~ 3 En spa11 jorskn 3 Mej, m: me des.
Beslimmelser t ' riiffadee roraode qiista Ars kongreas med blixtrancle s ~ a r t: ogon Girardet-Vielle frbn Schweitz, men utseendet beclrt~ger i London.
Ordf. hiill, silt afskedstnl; m i ~ s Shaw uttala.de kongressen~ tack till ordf., till pressen ocll samtlign funk- ej, hon 5r bardig frAn Mexiko.
Vi komma tillbaka till Rottei: claun och gora en promennd tioaarer.
D: r Wahlstrom talade i nAgra lyckligt funna genom den sthtliga, ytterst lifliga staclcn.
.Vi gA gcnom ord for mrs Chapman Ctttt, och kongressen upplijstes.
hgrliga, skuggrika allier rned v a c l z ~ en£amiljsvillor p B ena eidan, en kanal pil den andra och befinna oss efter Rikliga ' tillfallen till siillskapligt umgiinge ha under en stunds vanclring vid millet, den zoologiska triiclgArden vecknns lopp beredts kongressens medlemmar, teapart.iea rned dess restaurant.
En diner rned niistan lika mAnga utfarder, m. m.
1 % lordag gafs i Concertgebouw diner deltngare sorn i lordagens; entueiastiska till i oiindlighet af Hollands rostriittsfijpming; deltngarnas antal va.r cirka for enskildn personer orh for D the caus&amp;.
CXvetvis 450; den stitliga feste~l, hvarunder hollhdska national- kolnmer vid dylika tillfiillen understundom.
en tihligen clailser utfordes, var i alla afseenden utmarkt lyckad.
okritislz entusinsm.
till synes, men siikert mfste ii.8ve.n den Under dinern uppliist&amp; nf froken Signe Bergman under n m t kritiskt anlngcla person arise den cntusiastiska be- lifligt bifall faljande tdegrarn pli engelska: wKvinnor6st- undran, eon] iiguas mrs Chapnun Catto, befogacl.
Denna rattens vanner i riksdagens andrq kammare folja med dag ofvertraffar hon sig pjiilf.
Bon talar om olycksbudat intresse edra forhandlipgar.
uppdrag.
Carl Lindhagen.~ frAn Finland.
Diir ligger i hennes orci .rati£krclighets- PA sondagen foretogs en fird till Rotterdam ph inbju- kiii~slans starkaste .pates, frihetskiirlelrens glod och clen dan a£ de hollandska kvinnornas rostrattsforbund och innerligaste medkanslas viirme.
Som en, - drottning stAr Rotterdams lokalforening, i samverkan rned herr och fru hon dax med ansiktet strAlancle a£ clet ejiilens inre lif, van den Bergh-Willing.
Vadret var strlllande.
Omedel- som skanker en skonhet vicla hogre 5n clen, sonz beror bart efter ankomsten till Rotterdam gingo deltngarnn om- af form och fgrg eller ungdomens frislrhet.
Mrtliten: if bord pA hngbbtar for att antrada en fiird pb Maas.
Eluru hennes tal och personligllet var sii stor, ntt sdl: k clcssa angenam.
a r icke en sadan flodfard, som eB utmarkt.
be- rniinniskor a£ olika bsrd,.
nationalitet.
och stiillnjng verk- reder tillfalle att satta sig in i det hollandska landskapets ligen for ett ' kort m e n gripande ogonblickbvoro ett, for- stamningl Synvidden lir s&amp; stor ofver de 1Kga angarne eni~de i samma tnnke, samma kiinsla.
aS.hanw, s h a n w ~ med betande, tydligen yttterst valmAende kor, kanalerna ljod det f r h engelsktalandc lKppar, meclan bland clem, band K i - b bunclnn mecl bilda rata linier ofver fiilten och Hfven triidea are * ytterst som genom rasgemeiisalllska~~- ' ens ordentligt, reguliert placeraclc, ofla bilclnnde kmtdekora- det finskn folkct, knnppt Fmns ett &amp;: L torrt.
For+is: o;.
.
.
: skulle internationella alliansens orclforande i hvilket parla- ment som helst kunna fora rattfardighetens talau med ord,: som hiirdes, och som verkligen skulle tillfora en represen- - tantforsamling nhgot a£ den idealism, eom sB viil behof- ves - och .som det iir sA stor brist pB - inom det politiska lihbt.
Det kan ftirtjiina omtdas, att mre Catt .vid detta tillfalle, dB hon i sitt ' tal framholl de mHnga .bevis pA rostrattsidens landvinningar, som foretetts under Sdenna kongress - exempelvis officiella regeringsrepre-, sentanter frBn Norge och Autsralien - fifvea namnde .den telegrafiska halsning, som af borgmastare Lindhagen aandts till kongressen.
PA mhndagen annu en storartad fest, denna gAng i Scheweningen.
Det ar Haags rostriitbsforening, som ut- - ofoar vardskapet.
Forst mottagning i Palatshotel, sedan .middag i Kurhaus.
Harvid uppkstes telegrafisk halsning: frBn de svenska kvinnornas tidning Dagny.
Handklapp- ningar.
Den eleganta festen fbr en bokstafligt taladt lysande afslutning - ett fyrverkeri, dar ett nummer ut- gores af 14rt rostrattsmarke i flammande eld.
Kan man tydligare for tusentals manniskor demonstrera rostrattens id6 an genom att i strhlande ljuskonturer mot den morka natthimmeln framstalla en kvinnofigur med rattvisans vAg- sk %l i handen och omgifven af orden Jus Suffragii i eldskrift 3 Det ar en fullkomligt storartad gastfrihet, som visats f r ~ m l i n ~ a r n af a d e hollandska kvinnorna.
Och icke nog med dessa stora, gemensamma fester, som anordnats!
Vanliga inbjudningar till enskilda f amiljer, ofta ef ter ett helt flyktigt sammantraffande, ha .,fr+mstallts.
Har0.m d.a.gen blefvo nhgra kongressmedlemmar i Haarlem bjudna ph lunch i en fa,milj, som bl.
a. visade sin iilskvarda artig- het mot svenskorna genom.
att dekorera bordet i de svenska fargerna.
Vi f A visst hadanefter tala om gastfri- hetens dygd afven som ett typiskt holliindskt drag och icke - Eom ofta sker - endast for egen.
rakning lagga beslag pH fortjansten a£ denna egenskap.
Forvisso.
skola de dagar, som a£ kongressens deltagare tillbragts i detta egendomliga och intressanta land med dees - vanliga be- folkning, lefva i kart och tacksamt minne.
Alma KLEMAN.
Notiser.
Andra dagens formiddagssammantrade, ar .amlaget A t sm %skolan: darvid behandlas namligen dels smdskolans mi1 och arbetssatt, dels smdskolliirarinnornas utbi1dnin.g.
Middagens ofverlaggningar aro agnade ' ~ mera t spe- ciella undervisningsfrilgor: om dskbdningsrnateriell for kris- tendorn.w~zdervisnilzgelz och om dskddningsteckningen samt om rakneu~zdervisningen och sm nykterhetsundervisninge~z.
Tredje dagens forhandiingar rora de b %da i viss miin inbordes samhorande sporsmAlen om Izembygdsundervisningelz och om utvandringen.
Under middagssammantradet behandlas frAgorna om 71jtiQ~~liolevase1zdet och om, folkskolans ledni~zg.
SAsom vanligt vid de fitora motena omvaxla foredrag och ofverlaggningar med konserter, uppvisningar, utfar- der och samkvam.
Sveriges folkskolelari~rin1iefii1~b1111 (1~ h * slniite agde rum forra lordagen i Kvinnoklubbens lokal i Stockholm.
Till motet hade infunnit sig ett 30-tal ombud for de olika kretsarna.
Till ordforande vid motet uts %gs froken Stina Hellgren, Malmo, till sekreternre froken Nanny Palmqvist, Helsingborg, och till motets kassor fru Alma Wik, Stockholm.
Lararinnan vid Jonkopings folkskolor, froken Anna Moberg, demonstrerade under motets lopp af henne upp- funnen raknemateriel for d e t forsta skolhret.
Apparaten ar af en ganska enkel beskaffenhet.
Den bestBr a£ en tralAda, i hvars lock s p a s tre grupper hAl ined tillho- r m d e kulor, i flera olika farger, hvilka efter behag kunna placeras i hiilen, sAlunda utmarkande icke blott talen, utan afven, om kulor af olika farg anvandas, de termer.
af hvilka hvarje tal ar sammansntt.
Dylika lHdor i mi- niatyr jiro afsedda for de enskilda barnen.
Froken Moberg utstaller iifven och demonstrerar in uppfinning vid liirarmotet i Gafle.
.
Liirarekilrens riks~niiteii.
Hvart femte Hr samlas larare och lararinnor i.
Sveriges folk- och snlAskolor till sina atom allm#nna riksmoten.
Denna g8ng har sam- lingen skett i Gafle.
MSlndagen den 29 juni holl centralstyrelsen for Sver- ges allmiinna folkskolliirareforening mote med foreningens lansombud.
DarpA foljde under tisdagsn ett mote med samma f orenings kretsom bud: foreningens nionde om budsmote.
Darvid forekom meddelanden frAn Englavds och Tysk- lnnds liirarefdredngar a£ froken Anna Lessel och h r N.
0.
Bruce sam t of verlaggningar om bbrarekdsens medin fly- tande i folkskolnns nngeldgen7~eter, om fiireningens eget 71,em och om snzdskolekdrem ~attsliga stall~~ing m. m. Foljde sh under onsdagen den 1, samt pAg %r under torsdagen den 2 och fredagen den 3 juli det fjortonde allmanna folkskollararemotet .. Forsta dagen ar forbehhllen Ht de brannande frilgorna om ofierbyggnader pb folkskolnn (hogre folkskolorna, de kommunala mellanskolorna m.
m.)
och om folkundervis- wingens riktmde pb clet praktiska lifiets kraf.
. '
.
. '
Folkskolmis Barntidnings pedsgogiska stipendiuin.
Efter sorgfallig granskning af inkomna 136 ansokningar har stipendium tilldelits nedannamnda larare och .larar- innor vid folk- och smBskolor inom Gotaland.
(Kursiv stil utmarker stipendiater vid sommarkurserna i Lund.
Ofriga vid somm&amp;kurserna i Goteborg.
0.
R. Ha&amp; Hemse, och K.
E.
.Joltansson, Alvastra., hvardera 45 kr.
- Joh.
Bexell, Tranemo, Elin Eriksson, Aserum, Augusta Fredriksson, Viixjo, N.
P. Forsell, Bran- tevik, Gotha Holmkvist, Hardeberga, J.
P. Lundalzl, To- melilla, Alfr.
Lagerst~dm, Odensviholm, Alfr.
LinclSn, Hus- kvarna,.
Sofie Pettersmz, Persnas, A.
E.
S o n d h, Varejo, Joh.
A. Sjoblom, G.arsn.as, och Erik Thorsell, TranBs, hvardera 40 kr.
- Elara Hultquist, Norrahammar, R. LH.
Jaensen, Ane- by, Claes Nilsson, Sankt Peter och P.
J. Wiklund, Karleborg, hvardera 35 kr.
- A.
G. Apelqvist, Kdlby, J.
A n d r h, SkedalagBrd, Rosa Busck, Uddebo, Oskar Enqvist, Slap- ThBrbse Ekeblnd, Skofde, Nils Bwertz, Blantarp, Per Hall, S vKngs tn, Jenny Hansson, Ronneby, Mathilda Jonsson, Ram- losabrunn, Ida Johansson, BorBs, Ernst Johansson, Haggum, Emma Jonsson, Stenungs.und, Cecilia Jonsson, Charlotten- lund, Helena Johansson, Hamburgsund, Gust.
Kjell6n, Wossebro, Fritz Kallberg, Toarp, August Lundberg, Tren- sum, Anna Olsson, Ousby, Karl Olofsson, Stehag, E.
G. Svemberg, Laholm, Hulda Sandholm, Falkenberg, Selma Westerlund, Molndal och N.
G. Winqvist, Skytts Vem- merlof, hvardera 30 kr.
.
,.
DAGNY Solidaritetskansla.
d hrets riksdag liaf va tvanne l6nefrAgor slutbe- handlats, hvilka berort tviiune grupper a£ arbe- tande kvinnor, snlhskoll8.rarinnorna och barnmorskorna.
Intresset for smdskollararinnornas lonefrhga hade spridt sig i vida kretsar, det skrefs i tidningar och talades offentligt om det ytterst viktiga i att denna khrs eko- nomiska stallning ~rdnades ph ett tillfredsstallaucle satt, och i den allmanna meningen hade forestall- ningen om de verkligen upprorande sm8 ocll s v k a forhillanden, under hvilka smllskoll~rarinnorna verkade,.
klart och tydligt inghtt.
)) Hvit ljungr~ hade kommit ut och liists i.
vida kretsar, och den hade vackt in- tresset och medkanslan for sm %skolliirarinnorna Bfven hos de mhnga, hvilka annars icke taga del af eller tanka of ver sociala missforhbllanden.
Niir sh lone- frAgau i riksdagen iindtligen fick sin i det stora hela ga~iska tillfred~stii~llaiide lowing, mottogs afgorandet med verklig gladje a£ de m&amp;nga for saken intres- serade.
S % kom den senare lonefrkgan upp - barnmorskor- nas.
FrAgan var i det stora liela mycket litet kand; medicinalstyrelsen, som narmast skulle kunna gjort ndgot At saken, hade i sitt forslng framkommit med en minilnilon a£ - 200 kronor, ingen ~ H v i t ljungw hade hos de breda lairen vackt forsthelse ocli med- kaiisla for dessa under enastiende svhra ekouomiska forhhllanden arbetande kvinnor.
Det galde att i nl~gon mhn preparera jordrninen, sltt i nhgon m&amp;n verka for att samhallet kande sin forpliktelse mot deiina kbr a£ kvinnor och att frl~gnn icke afgjordes, utan att det ahf for else- pekats pB deras fbrbisedda intressen.
punkterna mecl sm %skoll$irarinnorna kommo osokta.
Liklieterna voro mhuga, och de synpunkter, som be- aktats vid regleringen a£ deras liinefr&amp;ga, kunde af ven h8r framdragas.
De.
yttre existensvillkoren inbjodo till jamforelsepunkter, elluru arten ctf arbetet var olika.
Det var icke frhga om att geuom j5iinforelse hoja den ena kllren ph den andras bekostnad, icke frhga om - att: vardesatta de.
enskilda individernas eller den en- skilda k %rens vare sig bildningsgrad eller verksaml.let i jiimforelse med den andras, det gallde endast att geriom att framhhlla den enas stallning och forlihllan- den vid sidan af den andras kunna klarare f B fram de missforhiillanden och svhrigheter, sorn man beaktat vid den ena 16nefrBgans afgiSrande men senare tyckl tes vilja forbise - namligen oriktighetea af en lonebe- rakning sB lBg, att den faktiskt understeg ett mojligt existensminimum.
ICunde val de, som i god afsikt ville fora barn- morskorlias talan, tanka sig att sm&amp;skollararinnorna geno~n denna jamforelse skulle k8ma sig shade och nedsatta, hvilket framghr af en artikel i Tidning for lararinnor och som gifvit auledning till dessa reflexio- ner i amnet!
Det ar verkligen ph tid att svenska kvinnor borja att f orstB solidaritetskanslans betydelse, att de borja forst&amp;, att for hvar och en enskild och for hvarje k&amp;r for sig stAr plikten att i hvarje fall - vid egen vunnen fordel.
.och vid ett lyckligt taget steg framht - tanka pa, att detta ar icke.
blott till fbrdel for den easkilde eIler for den kAr hoii tillhor, utan att detta steg framht afveu skall blifva det, som hjalper andra kvinnor fratn mot battre forl~llllanden och en mera tryggad existens.
Vi kvinnor hafva allt- for m h g a gemensamma svArigheter utif~dlz att be- kiimpa, for att vi skulle hafva rBd till att i smhaktig sjalfhafdelse rakna ined den enas eller den andrns fore- traden i ahgot visst afseende, det gdler sannerligeii fijr oss att icke n~issfiSrsth hvarandra; utan att hblla till- saminan och i stark solidaritetskansla yenzensanzt f6ra fram vhr sak utan splittring och inbiSrdes oforstheade.
, Spetskonst och spetsar.
.
.
Froken Hilda Starck.
:.
@ et &amp; r ett lika Beaktansviirdt som lyckligt faktum, att nu till dags allt, som presteras som hem- och h.andasl6jd - &amp; Even kvinnlig s&amp;dan -- i vhrt land allt mera kolnmit in .under begreppet konst.
PA intet af liemslojdens omrhden nojer mau sig nu mera med medelmhttig smak, medelmAttigft material, ~nedelllzAitigt utf~rande; allt strafvar efter att fortjana vitsordet: prima - frhn de ledande krafterna ned till den ~nsprhksl~saste af de utf irrande f ormiigorna.
Att H E N R I K GAHNS.
Bor-Lanolin-Tval ' detta resultat iifven ined basta vilja och talang icke kan nhs i ett enda slag, ar helt naturligt.
Meu allt konstindustriellt och textilt arbete hvilar numera anda frin borjan p % en konstnarligt fordrande grund och tenderar mot en utveckling, om hvars fullkomlighet vi for en del Br sedan icke iigde nhgon ailing.
Shv&amp;l inom som omkring och utom flireningeA for Svensk Hemslojd spira foretagen upp, som forgrenin- gar eller sjalfstandigt.
arbetan de grupper, of tast be- B E m D TILLSATS D AF DE FrNAsTE INGREDrENsER HUDEN SA MED AF DET FOR VALGORANDE LANOLINFETTET J J M T E BORAX.
YPPERLIG HUSHALLSTVAL.
:::
Sliijdforeningens lokal, och fylld a£ varm ifvei for detta foretag, erbjijd hori sig att hjal.pa de darner, som forestodo ordnandet cl#raf - Fru I. Petrelli och och friikeii E. Nordenfalk.
Diirmecl var grunden lagd.
Under de mhnader, soln &amp; tgingo fijr att anorclaa den vackra utsttillningen och under hvilken tic1 fro- ken Starck fick tillfiille att handskas ined de gamla dyrbara, tunga eller subtila spetsklenoderna, pkades heniles intresse, och I ~ o n besl6t atk liira sig sy spetsax.
Ihypplingen dikemot frestade h e m e iclre, och hon kiinde ingen lust att viinna n&amp;.gon fiirdighet i clenna konst ..
Men ett par Br senare, d&amp; lifrustkainmaren skulle flyttas, och fr6ken Starck, alltid intresserad fijr .det historiska iinoln ko~~stinclustrien, ofta vandrade omk kring uppe i cle lAga ruininen i slottsflygeln, kom henries)) lick ntt fasta sig vid den lilla fina, inycket koinplicerade knyppelspets, soln pryder Gustaf I1 Adolfs skjorta, och 11011 fattade ett djarft beslut.
EIon ville kopiera den.
Piirsecld ined nijdiga tillbel~iir och darjamte ined en lupp, satte sig friiken Starck i ett af de halft utrymda ruinmen oclz grep verket an.
Utan.
nRgra s o n helst forkunskaper eller n9gon upplysande hjalp 1ta.stade hon sig in i detta arbete, och frijken Starck torde fiirlBta inig, om jag nnvzinder or- det genial, dB jag tiinlrer pA den djarfva intuition, den siikra konstniirssyn och energi, hvarined hon of ver- sann svkjgheterna och lyckades i sitt fijretstg, Astad- koinmande ett perfekt och vackert resultat.
Nu var hennes afvogbet ino t kny ppeldynan 6f ver- vunnen, och P r h dennn stnllil vaxlade knypplade och sydda spetsar bland lnennes kompositioner och arbeten.
Till lusten ' att sjalf rita oclz utf ' irra spetsar h o t sig mart iinskan ntt f6rviirPvn gainla dyrbara spetsexem- plar, och fr6keil Starck innelzrtr redan en sdlsynt vacker samling - omkring fyralzunclra numiner sf spet- sar, hvaraf nElgra iiro unikn i sitt slag, soin t. ex. en hiirlig gauiinal brysselspets, hvilken icke ens Bter- finnes i museet i Bruxelles.
Med stor beredvillighet och fylld af liflig 6nska.n fullt af e n cljup och ing&amp;ende kunskap om det, som ntt sprida k$inneclom om spetskulturen hnr friiken ror s petskonsten, dess historia, dess utveckling och art, Starck till flera utstallningar Ji ' mat ut sina dyrbar- dess blornstring, af viigar och dekadangs, dess fi-jrgre- heter fiir att rikta mindre kompletta mbnstersam- lingar.
r1inga.r och fratntidsmojligheter.
Men d e m a friSken Starcks kiirlek till och kihme- DJ, Nordiska inuseet skulle flytta in i sin nya lo- dom om den intressanta och fornaina spetskonsten Br kal och dess stora spetssamlii~g skulle ordnas, upp- drogs At friiken Starck det a.asvarsfulla viirfvet att tvart om af gaaska ungt dato.
Soininaren 1903 vistades frijken Starck nere i bli den ledande anden ocl; banden i det maktphlig-.
Danmark hos en bekant konst.ntirsfainilj och dar, infor gande arbetet, och pB mycket.
kort tid ordnades - 11.ggra af de gamln tonderspetsarna, hvilka alltjiiint iinnu dock endast provisoriskt -- en del af moatrerna.
bibehBllit framsta platsen i lzennes spetsbeundrau, E n stor miingd spetsar vantar a l l t j m t pS att f&amp; krypa blirjade hon eldas af intresse for det omrhde inom fram ur askar och lidor f6r cztt visa sina vaclirn och kolistslojden, soin sedan skulle bli heimes egentliga egendomliga.
mijnster i de praktiska fack, d8r de skola fiirvaras.
specinlitet och verkningsfiilt.
Friiken Starck.
har nyligen fiiretagit en studieresn, kterkommen till Stockholm horde hoa under vin- tern talas oni, att cl#r forbereddes en spetsutst~lliliilg i- till Portugal, men heanes ljnskan ar, att snart i andra ghfvade med en lifskraft, som tidigt gijr sig giillancle och ledda af en konstniirlig och energisk personlighet, som i glad m %lmedvetenhet leder sin storre eller min- dre trupp fram&amp;t 1 % den vag, lion ntstakat som det for den lainpliga arbetsfaltet, ocli dar heanes konst- niirliga fiirmiiga och smakf6rst: ~nd kan bibringa basta mojljga utveckling At hennes arbetande aclepter.
~ froken Hilcla E n d dessa unga ~ a n f o m r i n n o r iir Sta.rck.
Frijken Starck hade till 1897 Ars utstiillning ritat itskilliga monster fiir Bikupans riikning, ~udclsr, portiiirer oclz dukar.
P b denna utstlillaing observe- rades hennes arbeten a£ fru Tyra Grczfstrom, son1 d&amp; fiirestoci egen textilatelier, och som.
fiiste sig vid de originella och om sann konstniirlighet vittnande mon- stren.
Fru ~ r a f s t r o i n anmoclade froken Starck att for henlles rakning utfora niigrcz miSaster, ett upp- drag, som hon mecl gladje eniottog, och annu i dag forser friSken Starck fru Grafstroins atelier, (numera inforlif vad med Nordiska Kompsniet) ined rika fiirrgd a£ ~niiaster, afseclcla till forem&amp;l for prydancle af bo- ningsrum.
Frirken Starck rojer sin.
egenart genorn det fasta, koncentrerade i teckningen; dSir finnes intet vagt ut- fyllnnde af rum och ytor, allt hvilar pA en ornamen- tal, jag skulle vilja saga geometrisk basis.
Man fijr- stAr, att froken Starck med fiirkarlek sysslar med spetsar och broclerier p % linnevaf, dar de klara, inonuinentala monstren fordra absolut konsekaens och genomfordhet, clar intet lsimnas Bt en nyck eller en tillf iillighet utan iordrar en lugn, enhetlig konn position, diir cle underordnade detaljema hhllas strangt undan for att lhta det hufvudsakliga i monstret komma till sin vederbijrliga rgtt.
Froken Starcks intresse galler ocks&amp; lzufvudsak- ligast ailt, sorn ror spetsar ocb s. k. hvit somnad.
Miir man ser frisken Starcks spetskoinpositioner och den liitta fiirdighet, hvarmed hon pryder de olika fore- mblen med Invita broderier i ln %lsom, hedebo-som eller reticella, frestas mali att tro, att d&amp;r krafts hela hennes lif for att koinma till ett sA utlniirkt resultat, rikt sd v&amp;l p&amp; kompositions- som p$ utforandeform %ga,.
I. '
a.
sydliga kulturlander, sarskildt Italien, fB ytterligare hvilka sthllt sina krafter till .. fi %ken Starcks for-, vidga sina spetskunskaper.
Och det fordras utan tvif- f ogande.
vel s %v#l &amp; edfddd kallelse som vaken beghfning och Med en aldrig trottnande eller svikande lust oc11 utpriiglad kvinnlig intuition f61: att kunua finaa och formAga att skapa nytt, komponera, kombinera, jag fdja trBden i den inveclilade barf va, som heter spet- skulle vilja saga uppfinna, forenar frbken Starck en sells historia .. stor osviklig respekt firr traditionen, historien och kul- I Stockholm lmr fr6ken Starck under vintern 1907 turen, och i hennes llingtan efter nydaning ar frestel-.
f or Foreningen f 6r Svensk Hemslojd startat en skola sen att kullkasta de gamla traditionerna eller att for- for .sydda spetsar: h&amp;lsom, hedebos6m oc11 reticella, vanska och omvandla de en ging gifna formerna och o c h som hon alltjarnt rned vc&amp;xande framghng firre- grundprinciperna helt och hAllet utesluten.
Men hen- stir.
nes h s k a n ar att, jamsides meed den gamla spetskul- Skolans egentliga ursprung bestod af tvii elever; turen, de traditionella .mi) nsterna, de historiska f orete- i narvarande stund raknar den fyrtio arbetande: barn elserna, diir skall kunna trifvas och uppblomstra nya konvalescenter, krymplingar och en del pazcvres honteux, utgreningar, byggda ph de gamla principerna, men for hvilka detta vackra, fina och konstnarliga arbete, lefvandegjorda af ett vaket konstnfirs6ga och en intui- som kan utforas i hemmen jamsides rned de vanliga tivt skapande formhga.
.oundvikliga hemsys~lorn~, utgor en god och valkom-.
Bredvid sitt spets-iutresse fortfar froken Starck, som men hjjiilpkiill: ~.
redan namnt-s, att rita monster till Nordiska Kompa- Med frijken Starck som det egentliga styret, och niets textilafdelning.
Dessa monster skisserar hon al- - tvil andra lararinnor for de enklare arbetena, g&amp;r detta drig, utan - ut£ijr dem omedelbart i den for linda.mblet foxtag, shorn synes af siffrorna, framht med glad- bestamda s torleken.
For utstdlningen i S: t Petersburg under inneva- jande hastighet.
FrBn diakonissanstalterna och kouvalesceathemmen rande &amp; r forberedes bl.
a. ett rum rned m&amp;nga karak- f %r froken Starck mhnga af sina sm&amp; elever, som teristiska foremu, ritade af .froken Starck.
De aro rned ifver och gladje satta sig in i undervi~nin~en ofta.
utforda hvitt mot hvitt, blekt och oblekt linne- och mart vinna ' en ganska god skicklighet, ettmin- broderi mot halfblekt linnebotten, eller hvitt broderi stone i de mindre komplicerade monstren.
En liten mot hvitt linne, dar skif tningarna Hstadkommas genom flicka kan p % detta satt fortjana frkn tre till sju kro- silkets eller trBdens olika riktningar.
E n duk p % glest, nor i veckan, de aldre, for svhrare arbeten dugliga, oblekt linne, sydd rned guld och hvitt rorkade speci- ellt nobel och diskret trots det rika materialet; kud- storre summor.
.
EfterfrBgan ph t .. ex. blusar ined llhls6m och reti- dm i reticella, gardi-ner i linne iued h %lsommar och cella p6 vackert svenskt hemvafdt linne har redan hedebo etc.; kort sagdt, alla fliremiil, som, ensamma eller detta k varit mycket stor,.
och man vill hoppas, att sammanstallda rned andra, verka ovanligt harmoniska denna industri Bfven 110s oss skall taga god fart, om och enhetliga, passande i den rikaste som i den enk- den iin aldrig kan.
komma att miitas ined samma laste interior, prydda med samlade, lugna monster, matt son1 liknnnde foretag i utlandet,, dar man har bundna till fast ornamentik.
Frdken Starck besitter en sallsynt rik kalla af fina, att rakna ined en starre och for lyxartiklar offervil- spelande idder, af nya impulser och ~ ~ e r k n i n ~ s f u l l a, ligare publik.
&amp; nu lBder ju ett visst drag af elevnrbete vid en originella uppslag.
.Henries h j arna och sinne arbetar.
del af de foremil i spets- och broderivag, som tills outtrottligt for att erhhlla vaxlande och fascinerande dato Astadkornmits af spetsskolans elever, men den, resultat a£ de enkla medel, som st8 heme t.ill buds, som kanuer friSken Starck, vet att hon icke stannar tr %d, silke ocl1 vaf, oftast linne, och resultatet blir p % halfva vagen.
Om a11 de svenska fiagrarna till en ocks&amp; alltid vackert och liffullt, alltid hBllande sig Wrjirjan icke fullt forstii cltt ge sitt arbete den pii en inom de granser, som.
for materialet och andamllet.
g&amp;ng ~njukt lefvande och skulpturalt fasta cache, soin iiro de lampligaste och uttrycksfullaste, och alla prag- ar t. ex. de italienska spetsbroderiernas sartecken, lade af en mycket persodig karaktar.
PA ett par, tre $r har frbken Starcks verksamhet skall nog en gang den dag komma, d % man ar full- p&amp; spetskonstens omride vunnit ett stort stycke terrting.
komligheten sA nara, som det fi.r mojligt for vArt folks Den, som kunde se in i framtiden, skulle sakert, om ej handlag och kyme.
- Den sydda spetsskolin hAller sig nastan uteslu- alla tecken svika, fA skHda annu storre landvinning&amp; tande till Stockholm.
Daremot star frdken Starck i p % detta omrhde, hvilket, for den, som har deu med- begrepp att starta knyppelskolor i olika delar af lam fodda kallelsen diirfGr, matte aga en outtirmlig rike- det, bland annat i Hoganas.
Diir vill hon, p&amp; basis dom.
Och den n8r siikert vida, som med oforfarad energi a£ de sklnska spetsarnas urgamla grunder, soka infora ni.gra varianter, sord kunna ligga latt for knyppler- och framghngsrik form&amp;ga startar sin egen spetsknypp- - skornas vid vissa traditionella monster invanda be- ling rned att kopiera Gustaf I1 Adolfs.
spetsar!
.
grepp.
Desse laudsortsskolor skola - forest&amp; och tid ELLEN LUNDBEBQ,.
efter annan efterses af en af de unga Iiirarinnor, F. NYBLOM.
Elin.
V i l y n c ~: Norrtul.lsligan, Elisabeths kro- Men vi fij, oclrs5 varn nied, nar nllt detta skall gorns, och niir clen IHnga arbetsvcclzan igen ligger fralnfor mecl ni kn.
Stockholm., Ak ticbo1: lget Ljus.
Ren~ingtonskrifmaskin och kassabok oc11 felriikaing, hvil- Den woclernn, sjiilfstiindigl; nrbctnnde unga Izvinnnn ken sennre slzall bctiickns af en lon, sorn .. icke riicker att hnr iinnu ickc fAtt nR&amp;on erkiind plats i nutidcns cliktning.
lefva pfr, ens n5r nlnn lefver under Norrtullsligans for- Hon hnr.
visst rligen forekom n i t, sporadiskt, sAsorn i Hen- hRllnnden, och man fAr ~ a r a ~ m e on1 d att skipa sig uppfiir ning von L \ lt.lsteds ATud - en i sin art gripande skil- d m ' afiiigsnn clelen nf Vasastaden pH liirc ?agskv#llen mot clring - hoii lmr forsiiksvis dykt.
upp i Hugo oberga ettc ' r miclilag p5: butomat och spring i bodur, for nodvfin- bockcr, nlen forfuttnren .f !ar icke tngit steget ut och in- diga uppkop och hora Baby dottstrott i sKng vid 10-tide!, rangerat hcnnc blaid e n sA poesilos lthtegori sorn bank- eller kontorsfr6lin: ~r~ utnn 18ter heme i hcnnes egenslrap nKstnn i halfdummer, mumln, &gt; N u g %r ofverklaseen pb 0per: ddlaren XI.
.
at ' musilsliirnrinnn cller.
blifvnndc operettclivn utgora ett Sedan bommer hiiradshofdingens flirt rned Elisabeth nic1l: mting n~ellan clen pil vissa omrAden sedan liingc erkiind: ~ och t. o. In.
uppskattncle arbetande lrvinnan y&amp;, kontoret och Babys lilln oskyldiga- foriilskelse i den och vAra clngnrs s; jiilfforsorj.zncIc kviann ute sp5 arbcts-.
blekn?
glbmign notarien, och .sA fAr man vnrs ~ n e d om mnrk~!
: ~clen o. Man kan icke undgK att .uppdragn en viss den misslyckade lonestrejken ph I ?.
B., ocll en af styrelse- pnr: tlellien~ mrllnn diktarnca olust ntt upptnga clennn nyn rnedlen~m,zrnas - for ofrigt Peggs rika ~norbror - ut- kvinnotyp och den sviirighet,.
son1 fiirefinnes fiir hcnne liiggningsr om loneforhAllanc \ eim, sorn skulle upphjlilpas sjKlF,: ltt blifya tagen fullt p i allvar i lufvande lifvet.
.
genom qtt, styrelscns familjer ekulle 18ta de kvinnliga Hou stKr clir nlltjiimt som clen ogiirn: ~ sedcln inkriikterskan bitriidena fA matdagsr i sina hem, Och ridare att ' Emn2y, pK det n~: lnliga arbetsonwhdet, innn glomn~cr alltfor ofta den 5idsta och utarbetacle af xligar - medlemmarne, till slut borb, i t t I ~ o n ocksd fir en mCi12nisi ' m rned v m n t blod, med icke liiagrc knn, dragas u p p ~ for veckan utan g5r ned sorger och lycliol~lii,jligheter, fijr hvilkcn (let str %fuarnms for alltid sorn ett utslitet urverk och dijr p % Sabbatsberg, arl ?etelifvet 5r en obeveklig 116clvKndighet~ son1 i eig tacksam och lycklig ofver ntt icke ~behofva stiga upp alltfor oftn, gommer .en verlzlig ijdestrngcdi.
- for att nu .meran Detta iir borjan till en allnjiin upplosning nf Norrtulls- anviindn ett F A stort ord.
lignu.
.
~lisnbeth, som kanner att striden rned hgracls- Elin Viigners bok iir ett i sin spccielltx gcnre nytt holdingen pS kontoret iir mem ail ojiimn - diirfor att clokument till dennn nrbetancle kvinntm historia.
I sin 11011 iir sH trott, och dkrt ' ijr, ett hon hungrar efter omhet, raskt clrifna stil och cletnlj fullt renlistislra frninstallning och dSirf6r.
att hon yet att cn flicka ~ 1 ~ varn ~ 1 1 son1 en ger forfitttarinnan en bild, som hxr nAgot af en biograffore- sakerhetstiindsticka, son1 eldust tKnder mot 1A~nns.
pliin, stallnin ' ga rorlighet och 5~kHdligllet.
Medm bildernn snnrra och darfor att haradshofdii~gcn iclie ar.plKnet ulaa elden, i.
vig.
och Norrtullsligans Eva och Baby och Pegg p i att hon iclts har.
en skyddnnde E famil jeask~ och diirfor sitt- ganska ov8rd: de stocli1~0lmsslnngsprRlr lKta oss f &amp; en inblick i sitt stora sliip och &amp; lit och sinasmiti forstrijelser att ligga i - Elisabeth rcser a £ clessn grunder sin viig, och frojclcr, blir intrycket elnellerticl d jupare och varak- och hamnar pA Inndet 110s en gift van, diir hon tviiltar och &amp; try ker och hacknr.
ben.
till honsen och D triilnr vBrre tigare.
Bn hon vore gift pA gArdens.
Baby fHr hellnes plats 110s Det Rr ungx kvinnor af en n~ycket jiimnstruken genom- haradsholdingen, och son1 mhn ej hnr skal att antaga, att snittnivh s o m skildins, de iiro icke siirsliildt begifvade, hennes bleka 1sKrleksdrom rned den gldmige notarien sA icke skrslrildt kunskqmika, de hnfva fAtt cle mest vaaliga., hardat hennes lilla hjKrta,, att hon - Kr sthlsatt mot den ge~~on~si~ittsatloi~rzde .platser, cle hoja sig pB intet eKtt sA vct ingen huru d e t gar ined lillcz flirtige ~ c h e f e a ~, ofver medeln~A.ttnn, hvitrken i sina personligheter eller genom att lron~ma, in i nfigra unclantngsforh8llai~den - Baby till sist.
Eva riicldt~r sig f r i n plqtsen p !~ begraf- och det 5r just detta sorn Br boltens atyrkn. '
Det iir dt: t., ningsbyrdn genom att gifta sig.
Och diirmed ar Norr- att nlan stiilles infior det faktum, att just e: " l kunnn EB tullsligans saga all.
Den talangfullt och ledigt skrifna boken har sAsom ofvan mbgnn arbetnude sj5lfforso~jmde kvilinor hxfva det ..
Den liittn antyclts eitt direkta intresse genom att deli - viil i en.
ejalf- ironi, som Peggs be~iittnrejag brcder ofver cleras lif, gor svHldigt latt ton - dock behandla!
en frfiga a£ social inne- boken liittarc, inen bilden bittrare.
Hon ber5ttar pK ett stiille, att hon i siii.
' bnrndom hade en lararinna kliicld i.
bord - den nrbetnnde ungn kvinnnas existensknmp under en grA uppnappekl~dning, som hvar mtindngsmorgon inledde minimalt.
tilltagen nrbetslBn ocli hennes diirmed ekolurbetet nzed ntt i graflilt ton uppliiea en morgonbe- hangande utslitande existensvill kor.
Boken ltan hafva trnktelse, eon1 borjacle s5luuda:, En ny veckn rned dess en verklig mission att fy11a - &amp; som Iattlast, sommnr- rnodor och bekymm&amp; begynner Ater - - B och Pegg lektyr bpi1 den n % fram till att oppna ogonen p&amp; nBgon a£ tyckte icke att dctta hade w r i t nggot uppmuntrande for de m h g a, som icke .vilja forst&amp;, att rnfingden af vfir tids em5 barn.
Som medlem af Norrtullsligan fijrstod hon nrbetande unga kvinnor verkligen st5 midt uppe i)) karnpen for iilIvarom) lika fullt sorn manneu, och att .det verk- mgcket yR1 den stn~kars skolfroken.
Vi fR varn rned on1 sijndngsnlorgonens obeskrifligs ligen galler fiir dem att fortjiinn brodet fijr dugen, och att njutning, 1151)) ligan D icke behSfver rum upp och klKda detta brod oftast blir ett mycltet torftigt tilln~Ktt shclant.
sig under oro fBr att icke hinna fram pb minuten till Som skonlitteriir produkt hor va1 bolten till det liittare god- och sin inncrst gijnlda kontoret, dB kaffe icke heh6fver lrokns snmtidigt med set -- i sin verl&lt;lighetslrildri~~g niedkiinsla for den arbetande kvinnan iir den nf betydelse.
toalettbcstyfen, dii kontorsmorghsnr icke skoln b r e d a ~ eller kaffeltopparna diskas i hast, innan n ~ a n ger sig iviig.
,)) amm man- i Fareningem Dagny erhillas.
2 tidn ingens exp.edition mot Aterstallande af interimskvitto.
.
,
33s D A G N Y,, Resolution antagen vid internationella rostrattsalli- ansens kongress i Amsterdam 1908.
?
* elegerade frHn tjug uell liinder, f ijr~alnlade vid il~ternatioliell: ~ ~b; striittsalliansens kongress i A m - &amp; sterdam ocb r q m s e l i t e r ~ n d e den organidrade rest- rattsrorelse, son1 nu omf~lttar hela jordklotet, hafva an tagi t fol jaude rei01.u tion: Vi hitfva ~ n e d stolthet tugit del u ~ do ' k l o k ~ och vfi.lgo~: ancle verkningar, som den kvinnliga rostslittens utofvande i Nya Zeeland under cle fijrflutlia fenlton Aren niedfort, liksom under de sistu sex .Awn ' i Austra- lie11 - ctt vackert rekorcl, som i hog grad understodt den kviunliga ri5striittssaken i audra lander.
- T i lyckiiuska Finln~lds kvinllor till cleras &amp; r 1906 erh.Kllna r6strGtt och till de bland clcm 1907. valda I I tton ~ lnnd tdngsledamoterna; vi lyckonska Norge till att 1907 hafva ' ~rl-~bllit rostriitt for flertalet af 1.winnor och vi hoppas - pQ en snar ocil lycklig u t g h g af deras ben~odanden att f B det sknttestreck borttaget, hvillret uteslutcr ~niuoriteten of kvinnorna u t m att detsamnia galler for de med dem lilzabeskattade rndnnen; vi lyckonska Daamerks Irvin~101 ' till att de under inne- ~ a.
~.
a n d A e r beviljats kolnmunnl rostr8tt af rilssdagen p i samma villk.or som mannen, och vi fir0 fiirvissade 0111, att de skola forverkliga den forhoppaing deras konuug uttryckt watt denna viktiga reform 1n8tte blifva till landets n y t t a ~ i, s5 miitto, 3tt de Hfven mart mhtte forsl~affu sig allman rijstrfitt.
Vi iakttaga lnecl tillfredsstii.llelse, att ilet engelska parltmentet erkanner kviunornas ad~ninistrcztiva for- miiga och ntt regeringen visat sig htlfva anvtindniug for densamma - genom att gifra dem ~ a l b a r h e t siisom la~idstii~gsledalnbter och st: idsful.lm&amp;tige, ocli u t t d a vi vidare vHr vakmaste synlpnti for den storartade kamp, son1 iEaglat~ds kvinuor fora fiir sin politiska frihet; vi forbiuda oss till att uuderstijdja dem, tills deras val fortjiinta seger iir vuunen, och i i hoppas, att deuna clag Br nara fbr hfinden, iifven s&amp; tillvida emedau in- fijrandet af den lcvinnliga rijstratten inom en stor nation skulle rara af oofverskidlig fordel for rostriitts- riirelsen ofver - 11ela varlden.
- Vi lyckiinska Forenta statornas kvil~nor till att i .fyra af cless '.
' stater kvinuor nu hnfva allmki politisk rostriitt och att i ofver 118lften af de fyrtioses staterna kvinnor aga rostrfitt i nAgon form; till alt under de sista Rren deli allmanna meaingen stiindigt.
h r blifvit gynnsammare stamd fiir saken, 11vilket visas af det.
ftir-h8llm1del, ntt under de sjsta Bren 500 foreningar, bildade af m#n for andra iindamhl, s&amp;som nmerikaaska firbetsforbundet.
med afver en milion medlemmar, de forellade grufarbetarna nled en half miljon, murare- forellingen ~ n e d en half miljon medlemmar, officiellt upptagit kvinnnns rijstriitt; afven mhoga kvinnofiir- eningar med hundra- och tuseli ' tals ~ n e d l e m ~ n a hafva r nyligen upptagit rtistrattsfrli~u p&amp; sitt program.
Vi lyckonska S v ~ r i g e s ltvinnor tdl det sista Brets iirorika arbete och till cleras beundraasviirda organisatiou, h.vilken rnhste:.
haf va till foljd ett saart nBelldc af mltlet.
Vi 1J; iWnska cle tyska kvinnornn till.att dettt~ Ar hafva erl.~&amp;~lit foreniugsratt och protestera mot de fo$ddracle bestiim melser, sonl i dctta hanseende galla i Osterrike.
Vi lyckoliska kvil~norna i nlla Europns liinder,.
mecl elidtist i~$gru 1 ' 5 undantag, till cle hastigo frnmsteg ri5strlittsriirelseu gjort, tack valse deras m a - medvetns och energiskn ~ r b e t e, och vi betona, ntt ltvint~orna tjfverallt ~nliste f~nld18112~ silt ljestiimdn.
kraf ph mttvisa ~ttviil frbn regeringens sida, sol11 frbu de enskilcla mtii~nens ..
Vi ansc, att in gel^ af de fiisinaetcle och fram- stegsviin ljga riktuingar, som i vhrt nya Rrhuudrade lofva sii inycket for den miinskliga raseus utveckling, i satnmn grad soln rostrii,ttsrorelsei1 har till mill att undaurildja de stora or8 ttvisor, under hvilka kvin- notm, lidit i 6rhuudraden, i det 11011 icke haft nAgon ros t mecl vid ordnanclet af de allman~lzl angda.gen11e- term.
Det fiirhAllande, att under det gHngna Aret clen kviunliga r6strattsIrhgaa forelagts tjugut-vti folkrepre- sentationer och tjugunio lagstif tande fof.samlingar, att deu 11ar cliskuternts i pressen bfver hela den civili- scracle viirlclen, att den har omfattats af politislca partier i mhnga lander ocll debatterats frRn talarsto- larua bevisar, att dell 1: lar ofverghtt fr %n ren teori till en praktisk frAgga af akkuell betydelse.
I och med att kvinnor i tusenden tagt~ akadenliska examine, anstallas i olik&amp; yrken, trfingas p6.
arl~etsmal.kuaden och taga ak tiv del i sand 18lleliga angeliigenheter hlir det ouud- vikligt att taga clem med shsom erkiinda faktorer i ststtsrepreselltationerna.
Kvinnorna skola jcke langre tA1modigt och od~njukt uthiirda de orattvisor och miss- fiirlnAIlmden, so111 aro eu fijljd af cleras rostrattsloshet.
Vi anse, att livinnornrl.
skola gora rostriittsfrhgnn till den fornatnsta af d l a, inseende att-de gen0.m er- IG~llande nf rostratt skola kunna utralti sh ~nycket mersl, livilket arbete de a11 taga upp, a t t.
d e till detta iindambl mhste strafva efter fordelarm a£ en fa$ orga- nisatiou, och att de i sammauslutning.
och full bfver- ensstammelse sko1.a g % R a m i t med odelade krafter och till gemensam h a n d l i ~ g, betraktandc hvarje.
upp- a. va.
offring vard det m&amp;l, som do efterstra.f Vi, anse att kvimans fiirsta.
plikt for niirvaimde iir att.fors~krti sjg om allt understod och allu krafter, son1 k u n l ~ a medverka till ett lyckligt lijsailde af rijst- riittsfrAgcza, utan afseende f iistsldt vid olika politisku eller religiosa ri k tningar, att und * ka alla forvecklingar och ntt begiira 1-iistratt p % samma villkor som miin, ' l ~ ~ n n a n d A e t inan och kvinnor att tillsam~nan fatta 11iirmare best#mulelser, u8r de bBda hafva a1l1lia.n.~ lika och direkt riistrtitt.
, land Edra Mh~gu g.et Asktoga.
ILlu Husted Hucclpe? ..
U.
S.
A. England. '
' Ile~wiette C. oari Loenen cZe Bo~.cZes.
I3oll an d.
Haftill beslots en syn~patindress till de rysks kviu- nornsl fiir desas hjaltemodiga ' kamp for silm riittig-] letel- under de forf arligaste flirhA1landen.- bekanta finnas siikert m h g a, som annu ejprenumererat p i DAGNY.
Upplys dem om tidningens tillvaro; strafvan och m i l och sok formi dem att understodja desamma genom prenumeration.
Extra fina landets f6rnsrnstn ORGL AR frln fabriker saljns mot er- liiggande af 4 % ttf priset strax och och sedan I2 % i hvarje ftiljancle kvartal nnder 2 5r snrnt mot 4 % strax och 8 % i livnrje kvnrtal under 3 Ar.
Kataloger och narnlnre npplys- nii~gar erhfillas mot 20 ore i £rim.
PI ANINON P.
0.
AKERLUHD.
F R A ~ O R o c SVAR.
~ Dorrskyltar, Stamplar och Sigill erhhllas nlltid billigast frln ' GUSTAV H ~ K A N S S O N Stockholm.
Box 173.
Masf ersarnuelsga f an 54.
I landete alla postmatalter och bok1iid6r kan man bestllln huru m h g a ex. sorn heist.
r Stromsbro.
Skall man allfid prenumerera d dessa sf.S / len?
Rodenstarnska JACOBSONS, 2 Hamngatan, Slijd- midt for Berxelii park.
Tapisseri- handarbeten.
Dam- o. presentartiklar.
Jfi, ifall man 611skar endad Hushiillsskolan, Hudiksvall. '
0th ajltid gam det.
Husmoderskurs.
Skolkokslararinne- kurs.
Slojdlararinnekurs, Vejbystrands Sjokhem vid Skelderviken (Barkikra station, Vastkustbanan) fisr ben- oeh k6rteltuberkulos, raehitis och allm.
svaghet, mot- tager barn och vuxna, dagafgift 4-6,50 kr.
Oppet Aret om, central nppviirmning, hlirligt 1age i barr- ~ k o g vid hafvet.
Lakare: Dr Ernst Lindahl vid Kronpr.
Victorias Knstsanatorium, Barkhkra.
Hudens PA, grund nf sin uppfrfskande inverkan ii hudsystemet vjnner Salubrin en stiidse oksd ' miviiad- ning vid Iiudens sfircl.
Giirskilclt.
har frottering nf kroppen med ett af Salnbrin fnktad t tygstgcke be- funnits verksnm till fiir.ekoniniande af farkylning efter svettning ocil till motverknnde af iimhet och vfirk efter 6fveranstrlngning.
Sa- lubrin tillhanclahiilles i Par Tym-, Speceri- &amp; .l %rgafliirer.
I pmti 110s Geijer c t C: o, Stockholm.
.
- Kemisk Tvatt.
A,-8.
Nya BIB Hund, - Stockholin.
- 1, 2, 3 elfor 4 ex. skall mnn I S Hvad kostar Dagny I postanstalter och boklddor?
Dagnys poatprenumerations- och bokl~dapris iir kr.
4: 50 for I !,, 2: 50 for ' 1, och 1: 25 for ' 1, Art * Hvilkal- villkor irhdlla prenumerantsaq~lare H Diigny?
Egnahemssparbanken.
Kontor: Vasagatan 38.
Begngna denna sparbank for in- siittning % sparbanksriikning.
Kan nnviindaslif ven for huahNlsr8kning.
Intill 500 kr.
kunna i regel utfls utan uppsilgning.
oppen half 10 f. m.-7 e. m. Rikstel.
73.
Allm.
tel. 9 17.
InlhingsrZinta f. n.
5 ' 1, proc.
Nvar kan man prenumerera p l Dagqy?
.
D e nu sB m o d e ~ n a Exlilbris (Bokagaremarken) itf far as konstnurligt och till liigsta pris st Carl Nilssoils I~j~lstrycksnnstult Stock- 11 11x1 0.
Profver och prislistu ' hot 1 0 ores porto.
Agentcr nntagns.
Den, som samlar minst ' 5 prenumeranter, erh %ller en provision af ' kr.
1: - for livarje IlelArs-, 50 are for llvarje hnlf %rs- och 20 6re fZir hvarje kvartalsprenumerant. '
' Huru skall man ' fiirfara far denna provisions er- hlllande 3 -- Sedan man samlat minet 5 prenumeranter, gar man tillv %ga ph ett af fsljande satt: 1) Aratingen: Genom insandandet af preriumera~ionsafgiften med afdrag af provisionen bestaller man det behbfligs antalet ex. (hur mlnga som Lielst, men alltid nzinst 5) direkt !ran Dagnya, exp., Stockholm, som under samla- ens adress i ett och sa~nma paket sander alla bestallda ex. Ss~nlaren har dh att ombes6rjn utdelningen till de samlnde pre- nnmeranterna.
2) Eller: Man prenumererar t3 narmaste postkontor (ej an- norstldes) for de sarhlade prenumeranterna, detta utider Liyars och ens adress, begar postens kvitto A samtlign or- lagda afgifter, tillstiiller oss detta kvitto, dA vi omgAende pr postanvisning sander sa~nlaren don stadgade provisionen Nvar, och fill hvilket pris kan man nurnmervis Iiisa Dagn.y -- 3 I stadernas tidningskontor och cigarraffarer sam t hos C ag- nys kommission&amp;rer i landsorten.
Pris: I0 Ore pr nnrnrr.er.
Alla skrifvelser riirande expeditionen adresseras: DAGNFS BXPEDITION, Packskolan for huslig ekonomi i uppsi&amp; sokas pa alla platser i landet och erhalla fordelaktiga villkor.
Tillskrif Dagnys Expedifion, Stockholm.
C.
VARA BARNS ' q AF PROF. l ' ill Son~marlektyr nnbc- dlcs siirskildt: Hcrmelin: Frln svenska bygder ii kr.
2: 50 Wide: O C ~ amraterna DI Forsbro kr.
2 2 5, ' allt i .. bok- idorntl pll LARS HOKER- ERGS flirlag, Stockholm.
seved Ribbing I LUND.
I ~ ~ r a r i n n e k u r i s matlagning och handarbete (f ullstsnd &amp; rarinneknrs i huslig ekonomi) borjar .den 1 sept.
AnmaIan till i: riide garas fore den 1 juli.
Husmoderskurs lned undervisning i ' matlagning, sdmnbd oc hitlsoliira och nitrmnst afsecid ftir flickor med h6gre .skolbildnin bsrjar den 1 sept .. Anmslan fore den 1 ang.
Specialkurs (hogre hnsmoderskura) i finare ~natl~gning, klii samnad och barnavhrd bbrjar den 22 aug.
AnmaIan ' f6re den 1 au Praktibk yrkeskurs fdr utbildning af kokerskor och hush lerskor barjar den 22 aug.
AnmaIan fore den 1 aug.
AnsBkan till de LArarinnekurser (endast f6r skolkiik), so b6yja.i jan.
1909, i n s ~ n d a s fore den 1 nov.
Tryckt program gratis och franko ph begaran.
Inspektor: Professov 0.
Hanznm-sten.
.
. '
Fbresthndarinna: Srokm Ida ATowbu.
Lediga platser Omarbetad O C tllllkt.
~ inom alla ornrliden af for kvin- PrSfvad af furllldrar i tusental och tncksaml nor lampligt arbete annonseras t hvil ken, befunnen god.
Bar ej saknae i ndgot hem: f ~ r d e l a ~ t i g a i s Dagny, rcdgot folkbibliotek.
SBljs i boklddor sanlt d som tidning for ~venska lrvinno- Lars Hokerberqs forlag, Stockholm, iL kr.
2: 75, rorelsen, torde erh&amp;lln den mest Ger gagn far eitt pris marigdubbelt1 vidstriickta spridning landet ~ N I ~ I I ~ I I I ~ ~ rundt.
I~~I~I~II For resande till rekommenderas det skandinavis pensionatet Villsi Elsie i San Rer (Nordi tnlien).
Pensionatet forest a£ en dansk dam.
20 rum o tradghrd med utsikt ofver Med hafvet.
Moderata priser.
.
~ ' v i n n l i Juridiska ~a byrdhrr Vid f olRskoleseminariet - Vallingatan 12. '
A.
T.
183 36..
Boutredningar, Inkasseringar, FBrlikningar, RiittegBngar, EgendomsforsiUnirgar, AfflrsBfverlBtelser, Legala bandlingars uppslttande, Juridiska uppdrai af a11a Slag.
Kontorstid kl. 1 / 210-4.
- .-.
- - .- ...
.
b o r j a ~ nnstn.
1.ilsfir tisdiigen den 28 angi~sti, cl&amp; i~itrii.ilessiSkande hnfva att inrinnfi sig h .seminariet kl. kl. 30 f. 111.
' Ans~kningarna om, TUI&lt;SI&lt;@~TRSI&lt;A ijnsknr vhrcln intriide I,ijrn ynra inliimnade, fiil.a Mlclre herre oller tlnm.
Svar till sistnii~nncla tlsg.
~ G e n a s D t, S v e n ~ k a ~ L ' c l e g r a ~ ~ ~ ~ y r ~ ~ ~ ~ s Uppl \ - sningsvis ~necldelas, at t clet hnnonsnfrleliii ng, H elsingborg.
a n t d nya elever, soin ' i fir kan intngns, Br 24 i ftirsta klassen och N IiEl;, BILDAD FLICICA soker 1 i fjjirde klassen.
plats som hjalp ocl!
sillllskap i UIIIO: ~~ (.let1 .2.5 .jnni 1.908. frarnst ' iiende ininclre familj.
- Ar kunnig i enkl.
~natlagning, bakning, klkls8mnad aptitretande och nervstarkande sal !It hanclarbeten.
Svar .emotses KRAFTMEDEE.
22 fir,, tnckssl~~t till: ~Sm#iliinclsI&lt;n F l s pB alla Apotek.
Loftnhammar.
11. r..
.
S E..
.
-, '.
- slnkildt fruntimmer, har det lange varit ett ijnskning,s,a att kunna 6fverIinma varden af sina vardepapper och skotseln af sina affarer 3t nHgon person eller institutioil, son1 med absolut sakerhet forenade punktlighet och nog- grannhet i utforandet af det anfortrodda uppdraget afvensom pris- billighet.
En sadan institution ar kapitalister, Kvinnligt Kontorsbitrade Vid Elemeetar.ltiroverket fllr flickor ' i Falun med flern %rs uant~ och gocla be- t yg onsknr plats hiirstiides frbn 15 Juli eller 3.
Augusti.
Pullt kunnig i bokforing, bok- linnes plats ledig inst.
hijstterlnin slut, sve~isl; Irorrespondens, ~naskin- f6r IWrsrinnn med t janstgBring8- skri.fning in.
111.
Svar till D Ener- skglcligl~et hufvudsnkligen i historin gisk och Phlitlig~, aclresa AImn och 1 yska, # fven p&amp; h6gsta stadiet.
RegynnelselBn 1,500 kr.
Obergs Boklifillerisltola, Regerings- Ans (ikningsha.ndlingnr inandns gatnn 41. fore den 1 juli till fijresthnclarin- nan, froken Gercln Rkirtin, Falun.
U n g Tyska som vistats 2 Ar i Frankrike, 611- sknr plats i fin fa~uilj nlt, gS frun tillhnnda, helst [liir franskn t: ilas.
Fina referenser.
Svnr utbedes till D 1,.
13.~, Tidningakont., S?
h e r - vatoriegntan.
Plats p&amp; landet i goclt hem sijker barnfrijken, 23 fir, enkel, bildad, behsglig, barn- kiir, van vicl barns tillsyn, c1eltnge.r giirna mecl husliga bestyr, sijmnad.
R Vackra betyd.
N ~ 11mclc.-Ryrh, Brnnkebergsg.
3 BJ Sthlm.
Allm: 1.5067.
B.
2 1 2 8.
- Stockholmrs Enskilda Banks; Motariatafdelning.
.
(LilJa Nygafan 27, expeditionstid 10-41,.
.
sotn under garanti af Stockholms Enskilda Bank Htager sig vird och forvaltning af enskilda personers och kassors vardepapper.
Exempel 1.
Om en person hos Notariatafdelningen " deponerar obligationer, inkasserar Notariatafdelningen vid forfallotiderna kupouger och tillhandahHller deponenten influtna medel.
Vidare efterser No- tariatafdelningen utlottningar af obligationer och underrittar deponeliten i god tid, ifall en denne tillhorig obligation blifvit utlottad, samt lam- nar fiii.slag till ny placering af det ledigblifna kapitalet.
.
- Exempel 2.
Om inteckningar depoileras hos Notariatafdelningen, underrattar Notariatafdelningen galdenaren darotn att rantorna H in- ID HEDI '; MORA SIDXLAS- teckningarna skola till.
' afdelningen inbetalas, hvarefter de medel, son1 SIGA SAMSKQLA finnes plats inflyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser Notariatafdelni~~gen., leclig fr: " Ln och ined instundande att inteckningarna blifva i vederborlig tid fornyade.
Om en hos af- Ibpr for cn Iiiral-e elles liir~~ilinn delningen deponerad intecknitig genom undcrl %ten fi; rnyelse skulle mecl.
nn~ieryisningqsky1c.li~et.
i forfalla, ersiitter Stockholms Enskilda Bank darigenon: uppkonlnlen ' t,psk+ iiti de l~ijgro, ' och historia skada.
n even- nti de lligre k l ~ ~ s e r n s: mt.
Farvaringsafgift: 50 ore for fir per 1,000 kronor af depositio- t~1~12t mntematik ' i.
n,4: goOn legre nens varde, dock ej under tvi kronor. '
' v kless: Ansblmingar torde ' snarAst ingifrns till etyrelsens orcIi ' Orande, Hecleinora.
.JUKSK~TE~~SI&lt;EPLATSEN vicl S Z ' van6s &amp; lkstugn blifver leclig att; tillty8Jas Jen 1 niista angnsti. '
: Fretirika-Bremer- F6rbundet: ~ h t t n i n ~ ~ a t 54,. an.
Allm.- tel. 4s 16.
Rikstel.
27 62.
F6rbu1dets .byrK ijppen.
1.1-4.
LB~revillkor m. m. niecldelns aF Fredr_l~a-Bremer-F6t$undets Sjuksk6terskebyro ': Tunnelgatan 25. s g s a l o ~ ~ ~ n n i ~ ' e Ansijlaningsh,zncl- n.
A I ~ E 1.
O N ARS - FbIGR,4 lingar, hti@ljcla nf betycr .insiindns.
.
Rikstel.
68 98..
.
.
All~n.
tel. 32 11. f r l n godt for&amp;lclral-ren~ soker f@.e don $5 Juli; till % k o r ~ vM plats i finme f a~nilj so~A Mlskap l ' kantZs, sjZbkst ?.bgu, ad~ess TmnZs.
ocll spsselsiittning nf- l5t; tare pK lnndet under s0111n7 ' Rren.
NS~ ' ERRIT ERSKA.
l ?n rkick- Svar enlotses tncksnnit,.
pr.
A.
.T.
.
lig.
inonste~~riterslcit.
erl ' ii %jler 35 43. plnts .nil gennst.
.
Svai: ' mecl ' foto- grhfi till Clnrn K n l l s ' Broddrinffii.r,.
.
Dagens nummer innehjiller: ICristinnstnd.
.
.
* ' -.
.
\ " '.
.. ' .. '.
.. ".
u.
t .- o.
n, ~ - s .... t i.
o -- n c l l e ~ ~.
.
s t l -.
i ... - i t t s i ~.
l styrolso.
l, i ~.
i.
s.
Gruypbilil Bger M A S I C I N S I ~ ~ ~ I F V E ~ ~ S.
K f11ilt ~, I, - ', kompeten t s t t f6ra ' h: nn bli kor-.
.
.
VitL ' k ' oir@h&amp;h ' i AmstOrtlsiiL.
respo~jrlens, sokes for triivaru k61itor i NorrIalidss (ad.
SGar mecl betygs- a ' fskrif~er &amp; uppgift fi filcler c?
lone- nnsprhk, emotses till ~Dnctylo- \ ~LICOI (SL; &lt;RAR~NNA, 31: ' IT g r a p h e ~ under itdress S. Gumx4ii Sr; enkel och bildd), fliclis s6ker An~~onsbgyfi, Sthlm, P. v., b. plats nu till slutet a € sept,einber -.
.
, godt hem i Stock1101111 e11er dess EGENDOM I SODEIXMI \ N- ni-irhet ph lnndet, antingen soin LAND, go&amp; hem, fAr under- nusl1Mlsfrtiken eller kokerskn i nindre familj, skicklig i matlag- visningsvan, seminariebildad, mu- ning, genon~giitt fnckslmlan i Upp- si kalisk lillrarinna plnts.
Elever ml: i, och seclan flera fir praktise- tv&amp;nne flickor 14 AI:, en gosse 11 rat.
Sga hack.-ByrK.11, 13runke- A.r.
Lonevill kor mellnn 4 h 500 pr ibergsgntan 3 B, Sthlm.
811111.
Tel. 18sfir.
N ya 111,ack.-By rhn, 13runke- bergsg.
3 B, Sthlm.
150 67.
Riks.
21 28..
EN.
.
lnnehallsfirfeckning. '
- ' - - A sker B narmaste postanstalt (Tid- Prenumeration -, ningstaxa n: r 5) eller bokhandel.
- --
